B IG BATH ACCOUNTING
– FÖREKOMMER STRATEGIN I SVENSKA BÖRSNOTERADE FÖRETAG ?
2015: VT2015CE20 Examensarbete – Civilekonom
Företagsekonomi
Christian Eriksson
Åsa Petersson
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hossein Pashang, som väglett oss under
uppsatsarbetets gång. Vi vill även tacka Hanna Hallnäs för de värdefulla synpunkter hon gett oss.
Borås 2015
Christian Eriksson och Åsa Petersson
Svensk titel: Big bath accounting – förekommer strategin i svenska börsnoterade företag?
Engelsk titel: Big bath accounting–does it occur in Swedish public companies?
Utgivningsår: 2015
Författare: Christian Eriksson / Åsa Petersson Handledare: Hossein Pashang
Abstract
Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.
This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.
The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result.
Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.
The essay is written in Swedish.
Keywords: Big bath accounting, Creativity in accounting, Newly appointed CEO, Write-
down on goodwill
Sammanfattning
Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.
Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.
Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts.
Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen.
Nyckelord: Big bath accounting, Kreativ redovisning, VD-byte, Nedskrivning av goodwill
Innehållsförteckning
1 Inledning ... - 6 -
1.1 Bakgrund ... - 6 -
1.2 Problemdiskussion ... - 7 -
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... - 9 -
1.4 Avgränsning ... - 9 -
2 Teoretisk referensram ... - 10 -
2.1 Positiv Redovisningsteori ... - 10 -
2.1.1 Bonusplanhypotesen ... - 10 -
2.1.2 Skuldsättningshypotesen ... - 10 -
2.1.3 Den politiska kostnadshypotesen ... - 11 -
2.2 Principal–agentteorin ... - 11 -
2.3 Designad Redovisning ... - 12 -
2.3.1 Selektiv finansiell hypotesförvrängning ... - 12 -
2.3.2 Vinstutjämning ... - 13 -
2.3.3 Redovisningsbedrägeri ... - 13 -
2.4 Earnings Management... - 14 -
2.4.1 Kreativ redovisning ... - 14 -
2.4.2 Big bath Accounting ... - 14 -
2.4.3 Tolkning av Big bath ... - 15 -
2.5 Immateriella tillgångar ... - 16 -
2.5.1 Goodwill ... - 16 -
2.6 Principer och Praxis ... - 17 -
2.6.1 IAS 36 Nedskrivningar ... - 17 -
2.6.2 Rättvisande bild ... - 17 -
3 Metod ... - 19 -
3.1 Vetenskapligt förhållningssätt... - 19 -
3.2 Vetenskaplig ansats ... - 19 -
3.3 Datamaterial ... - 20 -
3.4 Urval ... - 20 -
3.4.1 Avgränsning... - 20 -
3.4.2 Tillvägagångssätt ... - 20 -
3.5 Operationalisering ... - 21 -
3.5.1 VD-byte ... - 21 -
3.5.2 Big bath... - 21 -
3.5.3 Negativt resultat ... - 21 -
3.5.4 Nedskrivning av goodwill... - 21 -
3.6 Statistisk metod ... - 22 -
3.6.1 Hypotesprövning ... - 22 -
3.6.2 Korstabell och Chi
2–test: ... - 22 -
3.7 Logistisk Regression ... - 23 -
3.7.1 Likelihood –test ... - 23 -
3.7.2 Cox & Snell R
2... - 24 -
3.7.3 Nagelkerke R
2... - 24 -
3.8 Validitet... - 24 -
3.9 Reliabilitet ... - 24 -
3.10 Metodkritik ... - 25 -
4 Empirisk Data ... - 26 -
4.1 Observationer ... - 26 -
4.2 VD-byte... - 26 -
4.3 Årets resultat ... - 26 -
4.4 Big bath ... - 27 -
5 Analys ... - 28 -
5.1 Frågeställning 1 ... - 28 -
5.2 Frågeställning 2 ... - 29 -
5.3 Frågeställning 3 ... - 30 -
5.3.1 Förklaringsgrad ... - 31 -
5.3.2 Sammanfattning ... - 31 -
5.4 Frågeställning 4 ... - 32 -
5.4.1 Förklaringsgrad ... - 33 -
5.4.2 Sammanfattning ... - 33 -
6 Diskussion och slutsatser ... - 34 -
6.1 Nedskrivning av goodwill i kombination med VD-byte. ... - 34 -
6.2 Nedskrivning av goodwill i samband med negativt resultat ... - 34 -
6.3 Big bath i samband med VD-byte ... - 34 -
6.4 Big bath i samband med negativt resultat ... - 35 -
6.5 Slutsats ... - 35 -
6.6 Förslag på vidare forskning... - 36 -
7 Källförteckning ... - 37 -
8 Bilagor ... - 40 -
8.1 Observationer Large Cap ... - 40 -
8.2 Observationer Small Cap ... - 48 -
1 Inledning
I studiens inledande kapitel presenteras en bakgrund till valt ämne. Bakgrunden mynnar ut i en problemdiskussion som leder fram till studiens syfte och frågeställningar.
1.1 Bakgrund
Hur pålitligt är egentligen ett företags redovisade resultat? Företag som verkar i dagens kortsiktiga finansiella marknader har en stor press på sig att prestera enligt de externa förväntningarna som sätts på företaget. Det här skapar incitament för att fenomenet kreativ redovisning ska uppstå så att företag kan nå upp till analytikers och aktieägares förväntningar (Bjurman & Weihagen 2013).
Healy och Wahlen (1999) är två erkända forskare inom earnings management som definierar earnings management som en företeelse som uppstår när beslutsfattare använder sig av sitt eget omdöme i den finansiella rapporteringen. Transaktioner struktureras om för att ändra den finansiella rapporteringen i syfte att antingen vilseleda och förvilla aktieägare om företagets faktiska ekonomiska kapacitet eller för att påverka utfall som beror på rapporterade redovisningssiffror (Healy & Wahlen 1999). Hädanefter benämns earnings management som kreativ redovisning.
Användningen av periodiseringar för att tillfälligt öka eller minska vinsten har blivit en mekanism för kreativ redovisning. Bergstresser och Philippon (2006) konstaterar att denna form av manipulation har blivit mycket vanligare under de senaste åren. Vidare fastställer de att företag genom sitt kassaflöde kan minska eller öka dess redovisade värde genom att göra högre eller lägre avskrivningar. Det är också vanligt att kostnader som inte rimligen kan förväntas generera framtida kassaflöden märks som investeringar, även här finner man precis som Leuz et al. (2003) att företagsledningens handlingsfrihet är det som skapar utrymme för att manipulering ska kunna uppstå (Bergstresser & Philippon 2006). Roychowdhury (2006) finner bevis för en annan form av kreativ redovisning. Chefer manipulerar redovisningen genom att tillfälligt ge rabatter för att öka försäljningen eller överproducerar för att kunna rapportera en lägre ”kostnad för sålda varor”. Även minskning av vissa utgifter för att förbättra rapporterade marginaler förekommer som en form av manipulering. Jiambalvo (1996) hävdar att de vanligaste incitamenten för att man använder kreativ redovisning är att uppmuntra investerare att köpa aktier eller obligationer i bolaget som fordringsägare, eller för att öka aktievärdet för de nuvarande ägarna i bolaget.
Incitamenten för att ett företag ska vilja manipulera den finansiella redovisningen är många.
Burgstahler och Dichev (1997) finner tydliga bevis för att företag undviker att redovisa ett dåligt resultat eller undviker att visa en vinstminskning från föregående år. Ett exempel på detta är att man under VD:ns ord i årsredovisningen ofta betonar vikten av att man har ökat sitt resultat, t.ex. i Tenneco's årsredovisning då deras VD skrev "Jag måste understryka att alla våra strategiska åtgärder styrs av och mäts mot målet att konstant öka resultatet på lång sikt”
(Burgstahler & Dichev 1997, s. 99). Även Bank of America's VD Richard Rosenberg
kommenterade att "öka vinsten per aktie har varit ett av våra viktigaste mål för det gångna
året" (Burgstahler & Dichev 1997, s. 100). Dessa citat talar för att företagsledare försöker
bibehålla ett mönster av ökade resultat och vinster (Burgstahler & Dichev 1997). Även Das et
företag använder kreativ redovisning för att undvika att behöva rapportera förluster, lägre vinst eller för att komma upp till analytikers förväntningar. Vidare finner Leuz et al. (2003) att beslutsfattare använder den finansiella handlingsfriheten som de besitter till att överskatta företagets resultat och på sådant vis dölja ofördelaktiga resultat. De finner bevis för olika former av manipulering bland annat utjämning av det rapporterade rörelseresultatet via periodiseringar eller sambandet mellan förändringar i redovisningsprincipers periodiseringar och operativt kassaflöde.
Forskningen kring designad redovisning är inte så utbredd i Sverige utan kretsar till största delen kring företag som verkar på den amerikanska marknaden eller i andra europeiska länder men det har börjat skrivas en del om svenska företag som använder sig utav detta i media.
Både Telia och Ericsson har hängts ut i media för att de har använt tveksamma redovisningsmetoder och konstaterar att “Hittills har det varit stora telekom- och IT-företag som varit mest benägna att lyfta fram kreativa resultatmått” men att trenden smittar av sig till allt fler branscher och företag i Sverige (Vad gör ni av pengarna, Svanberg 2007).
Vi har valt att analysera fenomenet Big bath accounting som är en form av kreativ redovisning och vi har valt att studera detta fenomen vid perioden kring ett VD-byte.
Copeland och Moore (1972) definierar Big bath som en rensning av balansräkningen.
Tillgångar skrivs av eller ned, och avsättningar görs för beräknade förluster och utgifter som kan uppkomma i framtiden. Dessa åtgärder minskar intäkterna och/eller ökar kostnaderna för den aktuella perioden och befriar framtida intäkter från avgifter som man annars hade behövt absorbera. Man kan alltså säga att taking a bath är när man blåser upp framtida intäkter genom att minska nuvarande resultat. Big bath uppstår ofta i samband med ett VD-byte. Den nytillsatte VD:n är inte ansvarig för det innevarande årets resultat då det kopplas samman till den förra VD:ns beslut och insatser. Detta skapar incitament för den nytillsatte VD:n att manipulera redovisningen så företaget gör ett så dåligt resultat som möjligt det året han blir tillsatt för att ge sig själv en god start, då man senare kan återinföra de periodiseringar man manipulerat vilket leder till ökade resultat nästa år. När vinsten ökar och VD-bytet visade sig vara en bra strategi leder det till ökade ersättningar och bonusar till den nytillsatte VD:n.
1.2 Problemdiskussion
Nelson et al. (2003) konstaterar att användandet av aggressiv kreativ redovisning har blivit ett
stort bekymmer för lagstiftare, och det har eskalerat efter skandalerna med Enron, Worldcom
och andra stora organisationer som använt sig utav kreativ redovisning. En allvarlig risk är att
den alltmer utbredda kreativa redovisningen gör att man inte kommer kunna lita på det som
skrivs i företagens rapporter och årsredovisningar. Här ser vi ett allvarligt problem om man
inte kan lita på det redovisade resultatet. Det finns flera exempel där företag har gjort
miljardvinster men i själva verket gått med förlust och har vid senare skede tvingats till
likvidation. Som investerare tror man att organisationen är välskött och legitim men i själva
verket byggs det på en fasad av manipulerade redovisningsresultat. Tappar man tron på
redovisningen kan företag och investerare bli mindre benägna att investera vilket på sikt
bidrar till en lågkonjunktur. Även Belski et al. (2008) varnar för att användandet av kreativ
redovisning skulle kunna skada de amerikanska och utländska aktiemarknaderna. Det som
står på spel är trovärdigheten för det finansiella redovisningssystemet. De konstaterar att ett
av skälen till att kreativ redovisning uppstår är för att VD:n vill öka sin ersättning genom
ersättningsbaserade bonusprogram.
Levitt (1998) tror att kvaliteten på resultaten urholkas på grund av den kreativa redovisningen och därmed kvaliteten på den finansiella rapporteringen. Många företag är frustrerade då det är svårt att använda sig av god redovisningssed när många av dess konkurrenter befinner sig i en gråzon mellan bedrägeri, manipulering och legitimitet. Redovisningsprinciper har utvecklats för föränderliga förhållanden vilket gör att det finns utrymme för egna tolkningar.
Därför hävdar Levitt (1998) att kraven på objektivitet, integritet och omdöme måste vara en nödvändig regel. Företag som regelbundet utvärderar effektiviteten och lönsamheten i sitt företag blir mer konkurrenskraftiga. Kostnader som uppstår på grund av deras omstrukturering leder till att företagen kan rensa i sin balansräkning och därmed genomföra ett Big bath (Levitt 1998). Även Belski et al. (2008) säger att det krävs avsteg från ramarna i god redovisningssed för att åstadkomma den önskade nivån på det redovisade resultatet.
Företaget använder sig av den flexibiliteten och den handlingsfriheten för att förbättra företagets anseende.
Fenomenet Big bath accounting beskrivs vanligtvis som den kreativa redovisningen som ledningen i ett företag använder för att drastiskt minska vinsten/aktie för att i framtiden kunna öka vinsten/aktie (Healy & Wahlen 1999). Healy och Wahlen (1999) fastställer att om företagets vinst är så pass låg att det inte spelar någon roll vilken redovisningsform man använder för att företaget ska kunna nå upp till sina förväntade resultat, så finns det incitament för företagsledningen att fortsätta försämra resultatet genom att senarelägga intäkter eller öka avskrivningarna. Det ses som en strategi känd som taking a bath (Riahi- Belkaoui 2004). Kirschenheiter och Melumad (2002) visar också indikationer på att företag använder sig utav Big bath då de vid sämre tider med dåliga resultat tenderar till att öka förlusten genom kreativ redovisning för att i framtiden kunna visa på bättre resultat. De kommer också fram till att en bidragande orsak till att manipulera redovisningen är att det finns en extern efterfrågan på att öka aktiens värde.
Även Wells (2002) som gjort en studie om hur utbredd den kreativa redovisningen är vid perioder kring ett VD-byte inom australiensiska företag, finner starka bevis för att det är vanligt att en nytillsatt VD minskar intäkterna det år individen blivit tillsatt för att senare kunna påvisa bättre resultat. Detta stöder tidigare observationer om att en nytillsatt VD ägnar sig åt taking a bath. Murphy (1993); Pourciau (1993); Walsh et al., (1991) kommer fram till liknande resonemang då de finner bevis för att det finns större frekvenser av tillgångsavskrivningar och periodiseringar som minskar intäkterna under perioden då ett VD- byte har skett. Sun och Rath (2012) finner bevis över att det finns ett samband mellan ökad användning av diskretionära periodiseringar och en ökad ersättning till VD:n. Vidare finner de att om ett företag inte når upp till sina finansiella mål leder det till lägre ersättning till VD:n då misslyckandet kan uppfattas som dåligt ledarskap. Företagets vinst ses ofta som en viktig indikator på företagets prestanda och vinsten är ett av de nyckeltal som investerare tittar på först, där man mäter årets vinst gentemot förra årets vinst för att studera utvecklingen. Ofta baseras VD:ns ersättning och bonusar utifrån årets vinst och förbättring från föregående år.
Detta skapar starka incitament för VD:n att vilja manipulera resultatet.
Geiger och North (2006); Lee (2006) bekräftar hypotesen att vid perioden runt ett VD-byte så
redovisas det ofta ett lägre resultat för att företaget vid nästkommande år ska kunna göra ett
bättre resultat. Vidare finner de bevis för att VD:n har väldigt stort inflytande över den
finansiella rapporteringen och att ett VD-byte har stor signifikant påverkan på hur företaget
redovisar sina finansiella resultat. Macintosh (2009) bekräftar att ledningen ständigt arbetar
under hård press från externa marknadsaktörer vilket leder till att man manipulerar de
finansiella rapporterna för att nå upp till analytikernas prognoser.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att undersöka ifall Big bath accounting förekommer som strategi i svenska börsnoterade företag. Vidare studeras ifall en nytillträdd VD ger upphov till ökad nedskrivning av goodwill, som är en indikator på Big bath.
Syftet och vår problemdiskussion leder fram till följande forskningsfrågor:
Skriver ett företag med ny VD oftare ner goodwill än ett företag som ej bytt VD?
Skriver ett företag med negativt resultat oftare ner goodwill än ett företag med positivt resultat?
Finns det ett positivt samband mellan Big bath och VD-byte?
Finns det ett positivt samband mellan Big bath och redovisningen av ett negativt resultat?
1.4 Avgränsning
Undersökningen i de svenska börsnoterade företagen kommer att innebära en analys av Small
Cap och Large Cap under perioden år 2005-2013. Avgränsningen görs i och med att vi valt att
utesluta Mid Cap i vår analys. Då IFRS ändrade redovisningsstandarderna för börsnoterade
bolag år 2005 tyckte vi att det var väsentligt att påbörja vår analys efter att standarderna
började gälla.
2 Teoretisk referensram
Här presenteras den teori och tidigare forskning som anses relevant för att kunna besvara studiens frågeställningar. Även lagar och regler som berör studiens område presenteras i kapitlet.
2.1 Positiv Redovisningsteori
Den positiva redovisningsteorin förklarar vilka redovisningsval man väljer och är baserad på att beslutsfattare, aktieägare och lagstiftare är rationella och att de försöker att maximera sin nytta, vilken är direkt relaterad till deras ersättning och därmed också deras rikedom (Riahi- Belkaoui 2004).
Man skiljer mellan den normativa och positiva ansatsen då den normativa ansatsen förklarar hur det borde vara men ofta saknar verklighetsförankring mot hur det egentligen är, medan den positiva ansatsen tittar på varför teorier har utvecklats på det sätt de har gjort för att kunna förklara och förutse redovisningsval. Riahi-Belkaoui (2004) hävdar att den positiva redovisningsteorin är den teori som bäst kan förklara begreppet Big bath och även ger en förståelse för varför företag väljer att manipulera redovisningen. Watts och Zimmerman (1986) skapade den positiva redovisningsteorin och tog fram tre olika hypoteser, bonusplanhypotesen, skuldsättningshypotesen och den politiska kostnadshypotesen, som förklarar och förutspår ledningens olika redovisningsval.
2.1.1 Bonusplanhypotesen
Bonusplanshypotesen hävdar att beslutsfattare i företag som har en resultatknuten bonusplan kommer i allt större utsträckning använda redovisningsmetoder som ökar företagets vinst.
Ledningen får incitament att manipulera redovisningen och förbättra det redovisade resultatet eftersom det ger dem personlig vinning i form av ökad lön och bonus (Watts och Zimmerman 1986).
2.1.2 Skuldsättningshypotesen
Skuldsättningshypotesen hävdar att ju mer skulder ett företag har desto troligare är det att företaget kommer välja redovisningsmetoder som ökar företagets redovisade vinst. Ett incitament till det här är att ledningen väljer att manipulera redovisningen för att kunna visa upp en bättre betalningsförmåga hos företagets olika långivare (Watts & Zimmerman 1986).
Det kan även finnas krav från långivaren vid tecknandet av lånet att företaget ska nå upp till
vissa nyckeltal för att man ska få låna pengar och riskera avtalsbrott om man inte når upp till
de kriterier som sätts. Även här finns det incitament för ledningen att manipulera
redovisningen då man genom att t.ex. öka intäkterna och minska kostnaderna genom
manipulation kan undvika att bryta mot de kriterier som satts i avtalet (Watts & Zimmerman
1986).
2.1.3 Den politiska kostnadshypotesen
Hypotesen om politiska kostnader hävdar att då storlek är en sambandsvariabel för politisk påverkan så kommer stora företag att välja redovisningsstrategier som minskar företagets redovisade vinst (Watts & Zimmerman 1986).
2.2 Principal–agentteorin
Principal-agentteorin baseras utifrån traditionell ekonomisk teori där aktörerna är rationella och nyttomaximerande men fokuserar framförallt på relationerna mellan de olika aktörerna inom redovisningsområdet d.v.s. agenten och principalen. Principalen kan ge agenten förmåner som är kopplade till prestanda för att få agenten att arbeta för principalens intressen.
Ofta blir det förhållandet fullt av konflikter då agenten försöker maximera sin egen nytta på principalens bekostnad i form av de bonusrelaterade ersättningar som kopplas till agentens arbetsprestationer. Agenten kan då välja redovisningsmetoder som ger högre vinst om agentens ersättning t.ex. är kopplat till just resultatet. Det i sin tur kan bidra till högre kostnader i form av en revisor som ska kontrollera agentens förehavanden (Artsberg et al., 2005).
Principal-agentteorin bekräftas även av Hill (1992) som gör gällande att principalen skapar
incitament för att agenten ska handla utifrån principalens intressen. Lambert (2001) säger att
den grundläggande uppgiften för Principal-agentteorin är att forskare inom redovisning kan
granska olika sorters incitamentsproblem och intressekonflikter. Oberoende revisorer granskar
räkenskaperna då det finns misstro mot företagens chefer och att de inte lämnar
sanningsenliga rapporter. Principal-agentteorin gör det möjligt att undersöka sambanden
mellan incitament och handlande.
2.3 Designad Redovisning
Designad redovisning är när företag väljer att använda olika redovisningssätt och tekniker som passar ens egna uppsatta finansiella mål. Detta leder till att företagets redovisade resultat visar en konstruerad bild av verkligheten som kan skilja sig stort om man inte valt att nyttja dessa tekniker. Designad redovisning kan delas in i olika begrepp enligt följande modell (Riahi-Belkaoui 2004).
Figur 1. Beskrivning av designad redovisning (Fri tolkning och översättning utifrån Riahi- Belkaoui (2004).
2.3.1 Selektiv finansiell hypotesförvrängning
Den selektiva finansiella hypotesförvrängningen bygger på att redovisningsinformation är baserad på redovisningsreserver som beslutsfattare i företag har kontroll över och därför även kan manipulera, i syfte att påverka uppfattningen om företagets eller ens enskilda prestationer.
Detta görs möjligt genom godtyckliga, komplicerade och vilseledande redovisningsregler (Riahi-Belkaoui 2004). Revsine (1991) menar att det inte är något misstag att redovisningsreglerna som har skapats av normgivare och andra som är delaktiga i den finansiella rapporteringsprocessen skapat väldigt flexibla redovisningsregler som gynnar de själva istället för att skydda konsumenterna som reglerna är till för att skydda egentligen.
Den selektiva finansiella hypotesförvrängningen existerar både i privat och offentlig sektor eftersom personer i båda sektorerna är motiverade att stödja och använda standarder som förvränger den ekonomiska verkligheten när det gynnar dem själva (Revsine 1991).
Revsine (1991) hävdar att det krävs en förändring och trycker främst på fyra olika punkter
som kommer ta oss ifrån de problem som finns idag:
1. Utbilda allmänheten
2. Förbättra processen för val och övervakning av standardsättare 3. Upprättande av nya finansieringsformer
4. Standardsättare ska vara helt oberoende
2.3.2 Vinstutjämning
En av de vanligaste definitionerna för vinstutjämning är att man minskar de årliga fluktuationerna i inkomster genom att göra ett sämre resultat, de år när det går bra för företaget och flytta dessa intäkter till år när det har gått sämre. En senare definition av vinstutjämning är att det är en process som manipulerar tidsperspektivet på resultatet. Genom manipulationen gör man det redovisade resultatet mindre varierande utan att det påverkar resultatet på lång sikt (Riahi-Belkaoui 2004).
Eckel (1981) skiljer mellan tre olika former av vinstutjämning, real smoothing, artificial smoothing och natural smoothing. Real smoothing är en form av manipulering som ledningen använder för att ha kontrollen över hur ekonomiska händelser ska presenteras. Artificial smoothing benämns som manipulation genom periodiseringar av intäkter och kostnader, och natural smoothing är när intäkter och kostnader naturligt fördelas så att resultatet blir jämnt och alltså inte genom åtgärder som har gjorts av ledningen.
2.3.3 Redovisningsbedrägeri
Bedrägeri är ett allmänt begrepp och omfattar alla de mångahanda sätt som människans uppfinningsrikedom kan åstadkomma för att en person ska få fördel gentemot en annan person genom falska framställningar. Inga bestämda eller oföränderliga regler kan fastställas som ett allmänt påstående för att definiera bedrägeri eftersom man kan råka ut för olika knep, list och orättvisor när man blir utsatt för bedrägeri (Riahi-Belkaoui 2004). I företag finns det olika former av bedrägeri, både bedrägeri som gynnar organisationen och bedrägeri som riktas mot företaget för att skada organisationen (Riahi-Belkaoui 2004).
Bolagsbedrägeri begås inom bolaget oftast av ledningen eller ekonomiansvariga för att tillfredsställa deras kortsiktiga ekonomiska behov, t.ex. genom att försöka öka vinsten genom att ta osäkra och riskfyllda beslut med företagets tillgångar (Riahi-Belkaoui 2004).
Felaktig finansiell rapportering används ofta av företag som är i en ekonomisk kris. De vanligaste tillvägagångssätten är att man manipulerar, förfalskar eller ändrar i register eller handlingar, eller att man felaktigt tillämpar de redovisningsprinciper som man använder (Riahi-Belkaoui 2004).
Revisorers försummelse innebär att en revisor ska upptäcka och rätta till allt material, brister
och felaktigheter som upptäcks i den finansiella rapporteringen. Det finns dock tillfällen när
revisorer inte upptäckt brister hos deras klienter till exempel när företag handlat bedrägligt
eller när företagen haft allt för dålig ekonomisk ställning för att kunna drivas vidare men ändå
har kunnat fortsätta sin verksamhet i samma anda. När en revisors försummelse uppdagas har
det då lett till minskat förtroende för revisorns firma och företagen har krävt stora skadestånd
av revisorn (Riahi-Belkaoui 2004).
2.4 Earnings Management
Beslutsfattare har flexibiliteten att välja mellan alternativa sätt att redovisa transaktioner samt att välja mellan olika alternativ inom samma form av redovisningsregler. Denna flexibilitet är avsedd för att beslutsfattarna ska kunna anpassa sig till olika ekonomiska omständigheter och framställa så korrekta ekonomiska resultat som möjligt, men den kan också användas för att påverka intäkternas omfattning vid en viss tidpunkt med målet att säkerställa vinster till ledningen och aktieägare. Detta är kärnan i earnings management, förmågan att kunna manipulera de redovisningsval som finns i syfte att uppnå en tillfredställande nivå av inkomster vid en specifik tidpunkt (Riahi-Belkaoui 2004).
Det finns många olika definitioner av earnings management. Healy och Wahlen (1999) har forskat mycket i ämnet och deras definition som blivit erkänd i litteraturen lyder:
Earnings management uppstår när beslutsfattare använder sitt eget omdöme i den finansiella rapporteringen och strukturerar transaktioner för att ändra den finansiella rapporteringen i syfte att antingen vilseleda aktieägare om företagets faktiska ekonomiska prestanda eller för att påverka utfall som beror på rapporterade redovisningssiffror
(Healy & Wahlen 1999, s. 368).
2.4.1 Kreativ redovisning
Kreativitet i redovisningen innebär en liberal tolkning av redovisningsregler som gör att redovisningsval kan resultera i en skildring av de ekonomiska förhållanden som är mer eller mindre optimistiska än de verkliga situationerna. Den kreativa redovisningen kan ta olika former utefter hur målen för den som manipulerar genom kreativ redovisning vill att det ska se ut. En form av kreativ redovisning är Big bath accounting (Riahi-Belkaoui 2004).
Enligt Blake et al. (2000) finns det bakomliggande faktorer som gör att kreativ redovisning används. Det kan handla om att det finns olika redovisningsprinciper som gör det möjligt att välja hur man ska redovisa. Det kan finnas partiskhet beträffande redovisningsmässiga värderingar. Dessa förhållanden är fullt legitima och ses därför som kreativ bokföring istället för manipulativa åtgärder. Det är inte det individuella valet av redovisningsprincip som kan ses som bedrägligt utan det är avsikten varför principerna väljs. Genom att beakta syftet bakom bokföringseffekterna kan benägenhet till ett bedrägligt beteende ses (Blake et al.
2000).
2.4.2 Big bath Accounting
Big bath benämns ofta generellt som stegen som ledningen tar för att drastiskt minska
intäkterna för att i framtiden kunna öka intäkterna (Riahi-Belkaoui 2004). Healy och Wahlen
(1999) konkluderar att om intäkterna är så låga att det inte spelar någon roll vilken form av
redovisningsmetod man använder för att kunna nå upp till sina uppsatta ekonomiska mål så
får ledningen incitament att fortsätta minska intäkterna genom att skjuta upp intäkter eller
påskynda avskrivningar som en strategi känd som taking a bath.
Copeland och Moore (1972) definierar Big bath som en rensning av balansräkningen.
Tillgångar skrivs av eller ned helt, och avsättningar görs för beräknade förluster och utgifter som kan uppkomma i framtiden. Dessa åtgärder minskar intäkterna eller ökar förlusterna för den aktuella perioden och befriar framtida intäkter från avgifter som man annars hade behövt absorbera. Man kan alltså säga att taking a bath är när man blåser upp framtida intäkter genom att minska nuvarande resultat. Vidare finner man bevis för att Big bath ofta uppstår i samband med ett VD-byte. Den nytillsatte VD:n är inte ansvarig för det innevarande årets resultat då det kopplas samman till den förra VD:ns beslut och insatser. Detta skapar incitament för den nytillsatte VD:n att manipulera redovisningen så företaget gör ett så dåligt resultat som möjligt det året han blir tillsatt för att ge sig själv en god start då man senare kan återinföra de periodiseringar man manipulerat vilket leder till ökade resultat nästa år. När vinsten ökar och VD-bytet visade sig vara en bra strategi leder det till ökade ersättningar och bonusar till den nytillsatte VD:n (Riahi-Belkaoui 2004).
Även Wells (2002) som gjort en studie om hur utbrett kreativ redovisningen är vid perioder kring VD-byte inom australiensiska företag finner starka bevis för att det är vanligt att en nytillsatt VD minskar intäkterna det år han har blivit tillsatt för att senare kunna påvisa bättre resultat. Vilket alltså stöder begreppet att en nytillsatt VD ägnar sig åt taking a bath. Murphy (1993); Pourciau (1993); Walsh et al., (1991) kommer fram till liknande resonemang då de finner bevis för att det finns större frekvenser av tillgångsavskrivningar och periodiseringar som minskar intäkterna under perioden då ett VD-byte har skett. Sun och Rath (2012) finner bevis över att det finns ett samband mellan ökad användning av diskretionära periodiseringar och en ökad ersättning till VD:n. Vidare finner de att om ett företag inte når upp till sina finansiella mål leder det till lägre ersättning till VD:n då misslyckandet kan härledas till dåligt ledarskap. Företagets vinst ses ofta som en viktig indikator för företagets prestanda och vinsten är ett av de främsta måtten som investerare tittar först på och man mäter ofta årets vinst gentemot förra årets vinst för att jämföra utvecklingen. Ofta baseras VD:ns ersättning och bonusar utifrån årets vinst och förbättring från föregående år. Detta skapar starka incitament för VD:n att vilja manipulera resultatet.
Ett exempel på hur Big bath har framställts i media är: Nortel Networks som år 2000 var ett väldigt framgångsrikt bolag redovisade en förlust på 19,2 miljarder dollar för det andra kvartalet 2001. Förlusten på 19,2 miljarder överskred den årliga bruttonationalprodukten i El Salvador och företagets marknadsvärde sjönk med en fjärdedels biljoner dollar under ett års tid. Av förlusten på 19,2 miljarder var 12,3 miljarder avskrivningar av goodwill från företag som Nortel förvärvat. Nortel hade nämligen under år 2000 köpt elva olika elektronikföretag för astronomiska summor t.ex. betalade man 3,2 miljarder dollar för företaget Xros som bara hade tillgångar för 3 miljoner dollar. Detta är ett bra exempel på Big bath när ledningen tar dåliga beslut och försöker starta om från början (Riahi-Belkaoui 2004, s.59).
2.4.3 Tolkning av Big bath
Elliott och Shaw (1988) hävdar att det är den finansiella sektorn som skapat begreppet Big
bath som en global term då vissa avskrivningar och nedskrivningar görs för att rengöra
bokslutet. Elliot och Shaw (1988) har tagit fram en modell där de säger att företag som
redovisar avskrivningar eller nedskrivningar i företagets finansiella rapporter i förhållande till
företagets totala tillgångar kan anses utgöra stor risk för att använda sig av Big bath
accounting som strategi. Elliott och Shaw (1988) påpekar också att avskrivningar och
nedskrivningar som görs utifrån företagens egna antaganden och omdömen och som redovisar
Big bath enligt deras modell även påvisar ett betydligt lägre resultat än vad som är branschens typvärde.
Denna modell kan användas på alla typer av tillgångsposter som redovisas separat, till exempel, varulager, kundfordringar, goodwill och så vidare. Modellen i studien är modifierad utifrån Elliott och Shaws (2008) sätt att identifiera Big bath. Big bath kommer definieras enligt följande:
Nedskrivning av goodwill > 1 % = Big bath Totala tillgångar
2.5 Immateriella tillgångar
International Accounting Standards (IAS) definierar en immateriell tillgång som en
”identifierbar ickemonetär tillgång utan fysisk substans” (IAS 38). Som immateriella poster ingår t.ex. Goodwill, forskning och utveckling, reklam och varumärken, bara för att nämna några. Tillgången ska antingen vara avskiljbar eller ha uppkommit till följd av skriftliga kontrakt eller andra legala rättigheter för att kunna urskiljas som immateriell.
Redovisningen i balansräkningen kräver ytterligare kriterier för att den immateriella tillgången ska få tas upp. Det finns olika sätt att bedöma om kriterierna är uppfyllda men det hänger ihop med hur tillgången har uppkommit. Har tillgången uppkommit genom ett separat förvärv bestäms anskaffningsvärdet med utgångspunkt från inköpspriset och de ekonomiska fördelarna bör ha varit ett kriterium redan vid köp (Smith 2006).
När den immateriella tillgången uppstår genom en del av ett företagsförvärv ligger svårigheten att särskilja de immateriella tillgångarnas anskaffningsvärde av de icke identifierbara framtida fördelar. Anskaffningsvärdet blir då det verkliga värdet som i sin tur kan ses som marknadsvärdet. Även genom intern upparbetning inom företaget kan immateriella tillgångar uppstå. Intern Goodwill går inte att specificera och därför är tillgången inte heller identifierbar (Smith 2006).
2.5.1 Goodwill
En uppfattning om goodwill är att den bara existerar för att det är svårt att identifiera och mäta alla immateriella tillgångar på ett korrekt sätt. Ur detta synsätt är goodwill en post som gör det lättare för revisorer att kunna värdera alla tillgångar vid ett rörelseförvärv. En annan uppfattning är att det bara är något som är kvarstående utan kvaliteter och att det är skillnaden som mäts utan vidare definition (Giuliani et al. 2011).
Vidare säger Giuliani et al. (2011) att goodwill kan ses som summan av okända men potentiellt identifierade immateriella tillgångar som till exempel rykte och skicklighet och att goodwill identifieras genom ett överskott på verkligt värde gentemot bokfört värde av de förvärvade nettotillgångar och köpesumman. Då goodwill kan ses som okända poster enligt redovisningsstandarder måste goodwill som tillgång omvärderas då den förändras med tiden.
Det leder till att goodwill är tvivelaktigt med oklara relationer till andra bokföringsposter.
Gröjer (2001) uttrycker att goodwill är den mest abstrakta av alla immateriella tillgångar och att redovisningen av goodwill kan ses som rent nonsens istället för att redovisa betydelsefulla resurser och tillgångar. Vance (2010) påpekar precis som Giuliani et al. (2011) att upparbetad goodwill inte får tas upp i balansräkningen utan endast den goodwill som uppkommer genom ett rörelseförvärv och att den eventuella överskottsbetalning ska redovisas som goodwill.
Efter införandet av IAS-förordningen ska företag lämna en kvalitativ redogörelse för de omständigheter och faktorer som gör att en goodwillpost ska kunna erkännas.
2.6 Principer och Praxis
International Accounting Standards Board (IASB) är en internationell organisation som arbetar med utformningen av finansiella rapporter. IASB anger detaljerat vad som krävs för att en resurs ska kunna tas upp som en tillgång i balansräkningen. För att kunna definieras som en tillgång krävs det att resursen ska medföra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, uppkomma till följd av inträffade händelser och kontrolleras av företaget (Smith 2006).
International Financial Reporting Standards (IFRS) är globala redovisningsstandarder som har utvecklats av IASB. Syftet med IFRS är att det ska ge, internationella investerare, en möjlighet att jämföra de finansiella rapporterna för börsnoterade bolag (What are IFRS?).
2.6.1 IAS 36 Nedskrivningar
För att säkerhetsställa att tillgångar inte redovisas till ett högre värde än återanskaffningsvärdet används standarden IAS 36. Standarden behandlar tillgångar som t.ex.
mark och byggnader men även goodwill och immateriella tillgångar. Om det finns indikation på att en tillgång minskat i värde ska företaget beräkna återvinningsvärdet på tillgången och om återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet ska nedskrivning ske till återvinningsvärdet (Petersen & Plenborg 2010).
Gällande nedskrivning av goodwill ska ett så kallat nedskrivningstest utföras minst en gång per år vid samma tidpunkt eller oftare om det finns indikationer på att goodwillposten minskat i värde. Det är omöjligt att testa goodwill separat då goodwillposten består av kapital som inte kan urskiljas eller fastställas på ett tillförlitligt sätt. Istället fördelas goodwill på olika enskilda kassagenererade enheter som är hänförliga till den förvärvade goodwillen. Är återvinningsvärdet för den kassagenererande goodwillenheten lägre än det bokförda värdet för samma enhet redovisas nedskrivningen som en kostnad i resultaträkningen (Petersen &
Plenborg 2010).
2.6.2 Rättvisande bild
När man pratar om kreativ bokföring förknippas det oftast negativt. Det är inte alltid det kan
ses som ett brott då det finns möjligheter till tolkning i våra redovisningsprinciper. Gränsen
mellan bedrägeri och kreativitet är subtil och frågan om brott uppkommer först om det skett
med uppsåt eller ej (Blake et al. 2000). Enligt brottsbalken (SFS 1962:700) 11 kap. 5 § är det
den som vårdslöst eller avsiktligt försummat bokföringsskyldigheten i enlighet med
bokföringslagen som gör sig skyldig till brott.
Årsredovisningen ska upprättas med överskådlighet och ge en rättvisande bild enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Det är inte bara lagar och regler som ska beaktas utan även gällande vedertagen praxis i branschen. Då Bokföringslagen (SFS 1999:1078) är en ramlag behövs andra kompletterande regelverk användas för att kunna bestämma det mest lämpliga sättet att redovisa. Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) hänvisar till överskådlighet och en rättvisande bild. Rekommendationer från normgivande organ används.
Dock kan dessa riktlinjer behöva frångås för att på det viset ge den mest rättvisande bilden.
3 Metod
I det här kapitlet presenteras vilken typ av vetenskapligt förhållningsätt vi använder oss utav.
Dessutom presenteras studiens statistiska metod vilken tydliggör de statistiska testerna.
Kapitlet avslutas med att klargöra studiens validitet och reliabilitet.
3.1 Vetenskapligt förhållningssätt
För att bedriva en god vetenskaplig forskning krävs det att man har en god överblick över de olika vetenskapliga förhållningssätten. Det finns två olika vetenskapliga förhållningssätt inom forskningen; positivismen och hermeneutiken.
Positivismen är ett epistemologiskt ställningstagande som används vid naturvetenskapliga studier i samband med den sociala verkligheten (Bryman & Bell 2011). Föreställningen är att man ska formulera teorier och hypoteser i form av matematiska formler. Genom att studera olika delar av problemet var för sig, är tanken att man ska kunna förstå helheten av problemet med tanken om reduktionism. Forskarens förhållningssätt utifrån positivismen är att se på problemen utifrån. Inga egna åsikter och tankar ska på något vis kunna påverka resultatet.
Hermeneutiken är i raka motsatsen till positivismen en inriktning där man studerar, tolkar och på så vis försöker förstå grunden till den mänskliga verkligheten. Utifrån texters innehåll, mänskligt språk och människors handlingar söks en förståelse för hur den mänskliga påverkan ser ut på det man undersöker. Med denna ansats blir forskarnas egen kunskap och uppfattning en tillgång för att förstå helheten av forskningsproblemet (Patel & Davidson 2011).
Inom samhällsvetenskapen används två olika sorters forskningsmetoder för att genomföra analyser. Den kvalitativa metoden utgår från textanalyser och öppna intervjuer vilket passar bäst ihop med det hermeneutikens förhållningssätt medan den kvantitativa metoden består av statistisk data där resultaten kan mätas och analyseras med hjälp av siffror, vilket passar bäst ihop med det positivistiska förhållningssättet (Patel & Davidson 2011). Då dataanalysen utgörs av statistisk data antas det positivistiska förhållningssättet.
3.2 Vetenskaplig ansats
Ett deduktivt arbetssätt kan förklaras genom att man följer bevisningens väg, genom att man utifrån befintliga teorier drar slutsatser om enskilda händelser. Genom att skapa hypoteser utifrån en befintlig teori för att sedan testa det på det aktuella fallet kallas för hypotetisk- deduktion, medan ett induktivt arbetssätt kan förklaras genom för att formulera en teori utan givna antaganden.
Vi utgår ifrån en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dvs. vi kommer att
förklara slutsatserna, med hjälp av hypoteser, utifrån en given modell.
3.3 Datamaterial
Studien analyserar goodwillnedskrivningar hos svenska börsnoterade företag under tidsperioden år 2005-2013. Innan år 2005 så skrev man av goodwill linjärt under en viss tidsperiod som efter införandet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 år 2005 ändrats så man istället gör en nedskrivningsprövning av organisationens goodwill minst en gång per år. Det är nedskrivningsprövningen som har gett upphov till en ökad manipulering av goodwill eftersom beslutsfattarna kan göra egna tolkningar av goodwillspostens värde (Missbruk av goodwill, en fråga för revisorerna, 2007). IAS 36 tillämpas endast av börsnoterade företag och därför rymmer studien bara börsnoterade bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm.
3.4 Urval
Studiens urval består av företag som är listade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Det finns tre olika börslistor: Large Cap (stora bolag) där bolagens börsvärde ska vara över en miljard euro. Mid Cap (mellanstora bolag) där bolagens börsvärde ligger mellan 150 miljoner euro och en miljard euro och Small Cap (små bolag) där börsvärdet ligger under 150 miljoner euro.
Eftersom en kvantitativ undersökning kräver och blir tillförlitligare vid många observationer så har två olika börslistor studerats istället för en för att öka antalet observationer. Studien innefattar Large Cap och Small Cap. Dessa listor valdes för att få en bredd i studien av både stora och små företag samt en bred branschtillhörighet.
3.4.1 Avgränsning
Vi har gjort vår analys med företag listade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm men på grund av tidsaspekten har vi uteslutit företag listade på Mid Cap. Det finns ett bortfall på totalt 60 företag, 23 stycken på Large Cap och 37 stycken på Small Cap. Anledningen till att företagen uteslutits beror antingen på att företagen varit kreditinstitut med ett säreget regelverk (Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559)) eller för att företagen inte haft någon redovisad goodwill. Vi har inte tagit någon hänsyn till om företagen haft brutna räkenskapsår eller inte.
3.4.2 Tillvägagångssätt
För att samla in datamaterial har databasen Retriever Business använts som är ett digitalt nyhetsarkiv innehållande företags- och affärsinformation samt årsredovisningar. Via Retriever Business har sekundärdata i form av årsredovisningar från de företag som ingår i studien inhämtats och studerats.
Årsredovisningarna har studerats på följande sätt:
Totalt har 115 företags årsredovisningar studerats, 48 stycken från Large Cap och 67 stycken
från Small Cap vilket i slutändan lett till att 1018 årsredovisningar har granskats. Utifrån
årsredovisningarna som hämtats från databasen Retriever Business har vi samlat in data ifrån
företagen. De data som noterats är årets resultat, företagets totala tillgångar och i
årsredovisningarnas noter har information om företagens nedskrivning av goodwill hämtats.
Goodwill redovisas antingen som en egen not eller tillsammans med immateriella tillgångar.
Även information om företagens VD-byten har samlats in. Ett VD-byte anses ha skett om ett nytt namn har skrivits under årsredovisningen antingen under VD har ordet eller i slutet av årsredovisningen.
3.5 Operationalisering
Analysen av de statistiska tester som ingår i studien har utförts med hjälp av statistikprogrammet SPSS och följande variabler har ingått i det datamaterial som analyserats.
3.5.1 VD-byte
VD-byte är en binär variabel som kodats till 1 när ett VD-byte skett och 0 när inget VD-byte skett. Vi har endast noterat om ett VD-byte har skett och inte studerat andra aspekter kring VD-bytet t.ex. om det är en extern eller internt rekryterad VD eller ifall föregående VD blivit uppsagd eller avgått på egen begäran.
3.5.2 Big bath
Sambandet mellan nedskrivning av goodwill och en nytillträdd VD är en av de indikatorer som pekar på att Big bath kan ha skett. Om det dessutom har varit en stor nedskrivning av goodwill är det desto högre risk för att Big bath ska ha förekommit. Vår definition av Big bath går efter Elliott och Shaws (1988) modell och efter egen tolkning av modellen definieras Big bath som:
Årets nedskrivning av goodwill/Totala tillgångar > 1 %
Storleken på nedskrivningen av goodwill och företagets totala tillgångar har redovisats i separata poster och sedan räknats ut via modellen.
Big bath är en binär variabel som kodats till 1 om Big bath har skett och 0 om ingen Big bath har förekommit.
3.5.3 Negativt resultat
Negativt resultat är en binär variabel som kodats till 1 när årets resultat varit negativt och till 0 när årets resultat varit positivt.
3.5.4 Nedskrivning av goodwill
Nedskrivning av goodwill gjordes om till en dummy variabel för att kunna användas i en
binär logistisk regressionsanalys. Alla värden som visade på att det inte förekommit någon
nedskrivning av goodwill kodades till 0 medan alla övriga värden dvs. att det förekommit
nedskrivning av goodwill kodades till 1.
3.6 Statistisk metod
Här presenteras formler och definitioner till de statistiska tester som kommer utföras i analysdelen.
3.6.1 Hypotesprövning
Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av information från ett slumpmässigt urval bedömer och prövar hypoteser utifrån populationen. Vid all hypotesprövning formulerar man en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1). Prövningen leder till att man antingen förkastar nollhypotesen eller inte förkastar den (Körner et al. 2005).
Det finns två risker med hypotesprövning:
Risken att förkasta nollhypotesen när den är sann
Risken att acceptera (=inte förkasta) nollhypotesen när den är falsk
Risken benämns signifikansnivå och betecknas med bokstaven α. I de flesta studier och undersökningar sätter man en signifikansnivå på 5 % som ett accepterat värde, vilket innebär att vid signifikansnivån 5 % kan vi vara 95 % säkra på att vi inte förkastat nollhypotesen när den är sann eller accepterat nollhypotesen när den är falsk (Körner et al. 2005).
I alla studiens tester används en signifikansnivå på 5 % dvs. alla värden som visar en signifikans på under 0,05 kommer accepteras.
3.6.2 Korstabell och Chi
2–test:
För att studera samband mellan två kvalitativa variabler kommer en korstabell med tillhörande chi
2–test att användas. I korstabellen kan vi se om man kan utläsa ett samband mellan variablerna genom att studera de förväntade och observerade värdena. Ju mer det skiljer mellan de observerade och förväntade värdena ju mindre sannolikhet är det att sambandet beror på slumpen. När man konstaterat ett samband använder man sig av ett chi
2– test som visar om det observerade sambandet beror på slumpen eller om det är ett faktiskt samband mellan variablerna (Aczel & Sounderpandian 2006).
Körner et al. (2006) förklarar att ett chi
2–test bara kan användas sig ifall följande krav uppfylls i korstabellen
Ingen förväntad frekvens får understiga 1
Högst 20 % av de förväntade frekvenserna får understiga 5
Ifall följande krav inte uppfyllts anses inte chi
2–testet vara pålitligt. Eftersom de variabler som
kommer analyseras med hjälp av korstabeller och chi
2–test är binära och bara kan anta värdet
0 eller 1 och dessutom förekommer i ett stort antal observationer förekommer det ingen stor
risk för att dessa krav inte kommer uppfyllas.
Formeln för chi
2är:
O = observerat värde E = Förväntat värde
3.7 Logistisk Regression
Logistisk binär regression är precis som linjär regression en metod som förklarar om det finns ett samband mellan två variabler. Skillnaden är att logistisk regression är icke-linjär och lämpar sig bra när de beroende och oberoende variablerna är binära eller dikotoma dvs. bara kan anta värdet 0 eller 1.
I våra undersökningar kommer vi sätta Big bath som modifierats efter Elliott och Shaws modell som den beroende variabeln för att se om vi kan se några samband mellan Big bath och de oberoende variablerna nedskrivning av goodwill och negativt resultat. När man utfört själva testet får man fram en B koefficient för de oberoende variablerna. Om B är negativ så innebär det att den oberoende variabeln har en negativ effekt på den beroende variabeln, och i de fall där B är positiv så har den oberoende variabeln en positiv effekt på den beroende variabeln. Man får även fram signifikansvärdet vars värde måste understiga 0.05 för att effekten ska vara statistiskt signifikant och vara säkra på att det observerade sambandet inte är påverkat av slumpen. Körner et al. (2006) visar att formeln för den logistiska kurvan eller sannolikheten att det beroende variabeln ska inträffa i samband med den oberoende är följande:
p = Sannolikheten för att den beroende variabeln ska anta värdet 1 a = Konstant
β = B koefficienten x = Observationer
3.7.1 Likelihood –test
Ett likelihood–test är en form av chi
2-test som mäter förklaringsgraden. Testet visar ifall den
oberoende variabeln är signifikant bidragande till modellen. Även här får man ett mått på
signifikansen och om signifikansen är lägre än 0,05 ses den oberoende variabeln som
signifikant bidragande till modellen.
3.7.2 Cox & Snell R
2Cox & Snell R
2är ytterligare ett förklaringsgrad test som visar hur väl en oberoende variabel förklarar en beroende variabel. Testet liknar den linjära regressionens R
2metod. Formeln för Cox & Snell R
2är enligt följande:
3.7.3 Nagelkerke R
2Nagelkerke R
2är ytterligare ett förklaringsgrad test som visar hur väl en oberoende variabel förklarar en beroende variabel. Av Nagelkerke R
2och Cox & Snell R
2är det Nagelkerke R
2som mest liknar den linjära regressionens R
2metod. Formeln för Nagelkerke R
2är enligt följande:
3.8 Validitet
Validitet beskriver analysens giltighet. Hur väl analysen stämmer överens med verkligheten.
Med yttre validitet menas hur väl resultaten stämmer överens med verkligt utfall medan man med inre validitet kan härleda resultatet till en viss påverkan (Lisper & Lisper 2005). Genom att säkerhetsställa att vi har en hög reliabilitet skapar vi förutsättningar för att få en god validitet. Vi har utgått från Elliott och Shaws (1988) modell och använt oss av deras formel för att säkerhetsställa att vi inhämtat rätt uppgifter för våra mätningar för att säkerhetsställa att de resultat vi fått tyder på Big bath. Då de data vi använde oss av i vår analys var inhämtad mellan år 2005-2013 kan 2008-års resultat vara missvisande Den yttre validiteten kan ha påverkats av att det var finanskris det året och finanskrisen kan ha påverkat företagens övriga resultat.
3.9 Reliabilitet
Reliabiliteten beskriver mätningarnas pålitlighet och precision (Lisper & Lisper 2005). Då vi
utgått ifrån information och data ifrån företagens årsredovisningar som i sin tur följer de lagar
och regler som gäller för börsnoterade företag och att de dessutom blivit granskade av yttre
revisorer anser vi att vårt datamaterial innehåller hög reliabilitet. Vi har utgått ifrån
årsredovisningar, som granskats och godkänts av yttre revisorer. Gällande de vetenskapliga
artiklarna kommer de ifrån erkända tidskrifter världen över och för att få publiceras i vetenskapliga tidskrifter har artiklarna granskats ett flertal gånger. Flera av artiklarna är även refererade och citerade av andra forskare som t.ex. artikeln av Elliott och Shaw (1988), vars modell, som är en viktig del av vår studie, använts i många studier som studerat förekomsten av Big bath och citerats över 60 gånger. Vi anser att vår studie håller hög reliabilitet, det som skulle kunna sänka reliabiliteten är att företagens nedskrivningar i årsredovisningarna letats upp manuellt vilket skulle kunna ge oss fel värde, men för att stärka missvisande resultat har vi dubbelkollat de fall där nedskrivningarna varit svårtolkade.
3.10 Metodkritik
Vi har vid insamlandet av vårt datamaterial inte tagit hänsyn till om företagen haft en internt
eller externt tillsatt VD utan utgått helt ifrån om det varit VD-byte eller ej. När vi tittat på
nedskrivningsposterna av goodwill har vi inte analyserat hur de använt sig av
nedskrivningstestet utan utgått rent från de siffror som stått. Vi har inte heller tagit i beaktning
att nedskrivningarna eventuellt varit större vid nedläggning av någon sektion. Vi har inte tittat
på huruvida resultaten varit positiva eller negativa åren efter ett Big bath utan fokuserat rent
på det år VD-bytet skett.
4 Empirisk Data
Här presenteras data från de årsredovisningar som har studerats. Datan kommer ligga till grund för de statistiska test som kommer utföras i analysdelen. Syftet med den insamlade empirin är att besvara studiens fyra olika frågeställningar: skriver ett företag med ny VD oftare ner goodwill än ett företag som inte bytt VD? Skriver ett företag med negativt resultat oftare ner goodwill än ett företag med positivt resultat? Finns det ett positivt samband mellan Big bath och VD-byte? Finns det ett positivt samband mellan Big bath och redovisningen av ett negativt resultat?
4.1 Observationer
Tabell 4.1 visar totala observationer i studien. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar som är publicerade av företagen år 2005-2013 och fördelar sig över Large Cap och Small Cap på följande vis.
Tabell 4.1
4.2 VD-byte
Tabell 4.2 visar antal VD-byten och år utan VD-byten som har skett under perioden år 2005- 2013. Informationen från tabellen kommer användas för att besvara frågeställningen skriver ett företag med ny VD oftare ner goodwill än ett företag med positivt resultat? Och frågeställningen finns det ett positivt samband mellan Big bath och VD-byte?
Tabell 4.2
Observationer Antal Andel
VD-byte 172 16,9 %
Inget VD-byte 846 83,1 %
Totalt 1018 100 %
4.3 Årets resultat
Tabell 4.3 visar antalet observationer med negativt resultat samt positivt resultat under perioden år 2005-2013. Informationen från tabellen kommer användas för att besvara frågeställningen skriver ett företag med negativt resultat oftare ner goodwill än ett företag med positivt resultat? Och frågeställningen finns det ett positivt samband mellan Big bath och redovisningen av ett negativt resultat?
Observationer Antal Andel
Large Cap 432 42,44 %
Small Cap 586 57,56 %
Totalt 1018 100 %
Tabell 4.3
Observationer Antal Andel
Negativt Resultat 216 21,2 %
Positivt Resultat 802 78,78 %
Totalt 1018 100 %
4.4 Big bath
Tabell 4.4 visar de observationer som anses vara Big bath under perioden år 2005-2013.
Studien har definierat Big bath som de år ett företag gjort en nedskrivning av goodwill på mer än 1 % av företagets totala tillgångar. Informationen från tabellen kommer användas för att besvara frågeställningen finns det ett positivt samband mellan Big bath och VD-byte? Och frågeställningen finns det ett positivt samband mellan Big bath och redovisningen av ett negativt resultat?
Tabell 4.4
Observationer Antal Andel
Big Bath 61 6 %
Ingen Big Bath 957 94 %
Totalt 1018 100 %
4.5 Goodwill
Tabell 4.5 visar de observationer när nedskrivning av goodwill har skett samt när ingen goodwill har skrivits ner under perioden år 2005-2013. Informationen från tabellen kommer användas för att besvara frågeställningen skriver företag med ny VD oftare ner goodwill än ett företag som inte bytt VD? Och frågeställningen skriver företag med ett negativt resultat oftare ner goodwill än ett företag med positivt resultat?
Tabell 4.5
Observationer Antal Andel
Nedskrivning av Goodwill 186 18,3 %
Ingen Nedskrivning 832 81,7 %
Totalt 1018 100 %
5 Analys
I denna del kommer resultaten av de statistiska testerna för varje frågeställning att analyseras. Varje frågeställning avslutas med att antingen acceptera H0 eller förkasta H1.
5.1 Frågeställning 1
Följande hypoteser formuleras utifrån frågeställningen: Skriver ett företag med VD-byte oftare ner goodwill än ett företag som inte bytt VD?
H0: ett företag med ny VD skriver inte ner goodwill oftare än ett företag som inte bytt VD H1: ett företag med ny VD skriver oftare ner goodwill än ett företag som inte bytt VD
Tabell 5.1 korstabell över VD-byte och Nedskrivning Goodwill(förväntat värde i parantes)
Utifrån Tabell 5.1 kan vi observera att alla celler i korstabellen har ett förväntat värde över fem vilket är ett krav för att ett chi
2-test ska vara tillförlitligt. Ett chi
2-test får inte användas om någon kategori i korstabellen har en förväntad frekvens som är noll eller om 20 % av cellerna har en förväntad frekvens på under fem. Utifrån tabellen kan vi utläsa att ett förväntat värde för VD-byte i samband med nedskrivning av goodwill är 31,4 men att det observerade värdet är 48. Utifrån detta kan vi se ett samband mellan VD-byte och nedskrivning och goodwill och genom chi
2-testet kommer vi få reda på om sambandet är starkt nog för att kunna förkasta H0 och acceptera H1.
Tabell 5.2 Chi2-test
