Vårdpersonals upplevelser av
aktivitet och delaktighet i
förhållande till skiftarbete
HHUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FFÖRFATTARE: Sean Lindskog & Angelique Dushimirimana HHANDLEDARE:Eva- Marie Sundkvist
EEXAMINATOR: Anita Björklund Carlstedt JJÖNKÖPING 2021 maj
Sammanfattning
Skiftarbetare löper hög risk att utsättas för hälsorisker och dåliga arbetsförhållanden från bland annat negativ påverkan på dygnsrytm, kost samt oregelbundna och obekväma tider. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete bland vårdpersonal. En kvalitativ metod med bekvämlighets- och snöbollsurval samt semistrukturerade intervjuer har använts. Nio informanter som jobbade treskift inom vården intervjuades på fyra vårdavdelningar på två olika sjukhus. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade att informanter upplevde en påverkan på aktivitet och delaktighet i samband med treskiftarbete. Orsaken till detta var oregelbundna arbetstider och rutiner, skiftande dygnsrytm och svårigheter att ställa om mellan arbetspass. Informanterna beskrev positiva likaså negativa upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till
skiftarbete. Slutsatsen visade att informanter upplevde en förändring
i aktivitetsutförandet och delaktighet i samband med treskiftarbete. De upplevde att de hade mer fritid men att tröttheten och svårigheter att ställa om mellan olika skift bidrog till negativt påverkad delaktighet. Informanterna upplevde även att en förändrad dygnsrytm hade en påverkan på aktivitetsutförandet och delaktighet i vardagen.
Nyckelord: Arbetsterapi, Treskift, Vuxna.
Summary
Title: Healthcare Workers Experience of Activity- and Participation in relation to Shift work. A qualitive Interview Study.
Shift workers are at high risk of being exposed to health risks and poor working conditions from, among other things, a negative impact on the circadian rhythm, diet and irregular and uncomfortable working hours. The purpose of the study was to describe experiences of activity and participation in relation to shift work among care staff. A qualitative method with convenience and snowball selection as well as semi-structured interviews was used. Nine informants working three-shifts in health care were interviewed in four care units at two different hospitals. Qualitative content analysis was performed. The results showed that informants, due to irregular working hours and routines, varying circadian rhythms and difficulties in switching between shifts, experienced an impact on activity and participation. They described positive as well as negative experiences of activity and participation in relation to shift work. The conclusion showed that informants experienced a change in activity performance and participation in connection with three-shift work. They felt that they had more free time but that the fatigue and difficulties to switch between different shift contributed to negatively affected participation. Informants also experienced that a changed circadian rhythm had an impact on activity performance and participation in everyday life.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Skiftarbete och hälsorisker ... 2
Aktivitet ... 2
Delaktighet ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Material och metod ... 6
Design ... 6 Förförståelse ... 6 Urval/Undersökningsgrupp ... 6 Intervjuguide ... 7 Datainsamling ... 7 Databearbetning ... 7 Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 10
Återhämtning ... 10
Planering... 12
Upplevelser av delaktighet ... 12
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15 Metoddiskussion ... 18Slutsatser ... 20
Referenser ... 21
Bilagor ... 23
Bilaga 1 Informationsbrev ... 23 Bilaga 2 Samtycke ... 24 Bilaga 3 Intervjumall... 251
Inledning
Vårdpersonal som arbetar skift på sjukhus är bland annat undersköterskor och sjuksköterskor. Arbetet innebär att ett arbetspass kan ske på dag, kväll och nattetid i samma schemaperiod. Det varierande arbetsschemat ställer krav på att dessa individer kan anpassa sig till de olika arbetstiderna och fortfarande ha möjlighet och förmåga att återhämta sig. Statistiskt sett är sjukfrånvaron hög bland all vårdpersonal och gruppen löper även högre risk för upprepade sjukskrivning (Leineweber et al., 2020). Forskning tyder på att skiftarbete är förknippat med hälsorisker av olika slag. Det finns studier och statistik som tydliggör bland annat den höga sjukfrånvaron men också hälsoriskerna i samband med skiftarbete (Waage et al., 2014), men fåtal studier som syftar till vardagen ur ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv. Ett holistiskt synsätt som inte bara tar upp hälsoriskerna ger ett helhetsperspektiv och kan beskriva en individs upplevelse av aktivitet och delaktighet både under och utanför arbetstid. Med teorier som bland annat Model of Human Occupation (MOHO) sätts flera faktorer i kontext och kan beskriva en individs aktivitet och delaktighet utifrån faktorer som viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och miljö (Taylor, 2017). Med ytterligare information om hur aktivitet och delaktighet påverkas av skiftarbete kan det förebyggande arbetet för en minskad sjukfrånvaro utvecklas. Arbetsterapi utvecklas ständigt och eftertraktas allt mer på arbetsmarknaden inte bara inom hälso- och sjukvården utan även i övriga delar av samhället som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I Erlandsson och Persson (2014) framgår det att arbetsterapi har goda förutsättningar till nya arbetsområden utanför hälso- och sjukvården, och med ett fokus på meningsfulla aktiviteter och vardagliga aktiviteters inverkan, det vill säga kompetensen kring aktivitetsvetenskap och arbetsterapi kan tillämpas på flera delar av samhället. Erlandsson och Persson (2014) menar även på att ett aktivitetsperspektiv som riktar sig till meningsfulla aktiviteter och vardagliga aktiviteter bidrar till ökad aktivitet och delaktighet i samhället, men också ökade förutsättningar till balans av aktiviteter i vardagen. I denna bemärkelse kan arbetsterapi och aktivitetsvetenskap tillämpas ur olika perspektiv och delar av samhället. Taylor (2017) beskriver även att en del i att utöva arbetsterapi utifrån MOHO är att sträva efter att förstå klienter ur flera perspektiv och i detta avseende kan studien utgöra nytta för både individen men också professionen.
2
Bakgrund
Skiftarbete och hälsorisker
Tidigare forskning visar på att vårdpersonal har en hög arbetsbelastning med en ökande sjukfrånvaro. Orsakerna till sjukfrånvaro varierar och beror på både fysiska och psykiska faktorer (Leineweber et al., 2020). Skiftarbete är påfrestande och medför en rad olika risker för hälsan (Waage et al., 2014). Med skiftarbete menar författarna arbete som bedrivs dygnet runt där arbetstider kan variera mellan morgon, dag, kväll och natt. Med andra ord är arbetet uppdelat i skift där anställda avlöser varandra för att verksamheten ständigt ska kunna bedrivas (Arbetstidslagen, 2008). Författarna valde att fokusera på just treskiftsarbete för att det innefattar även nattskift samt för att kunna undersöka om eller hur det kan påverka aktivitet och delaktighet. Denna typ av arbete är nära förknippat med sömnproblem som i sin tur ger upphov och ökad risk till ett flertal olika sjukdomar. Det ger framför allt upphov till ökad trötthet och påverkad dygnsrytm vilket kan påverka en individ på olika sätt (Waage et al., 2014). En konsekvens av den rubbade dygnsrytmen är att dessa individer löper högre risk för kardiovaskulära sjukdomar och studier har även visat på ökad risk för cancer (Hulsegge et al., 2017).
Måltider med hög fetthalt som konsumeras under natten ger ökad risk till försämrade blodvärden som i sin tur leder till ökad risk för exempelvis blodproppar (Rajaratnam, Howard, & Grunstein, 2013). Dåliga matvanor medför mer än bara ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, det finns studier som tyder på att det finns en korrelation mellan övervikt och skiftarbete. Detta är kopplat dels till den rubbade dygnsrytmen men framför allt till matkonsumtion och matvanor (Chen et al., 2020). Studier har visat på att skiftarbete inte nödvändigtvis behöver vara negativt, det kan vara positivt också beroende på individ. Vissa upplever att de hinner med vardagliga aktiviteter och känner sig tillfredsställda i den mån de är delaktiga i samhälle, samtidigt som andra upplever att skiftarbete har negativ påverkan på vardagliga aktiviteter, fritid och det sociala livet (McElroy et al., 2020).
Aktivitet
Arbetsterapeuter har ett aktivitetsperspektiv och därav erhåller kompetensen att använda sig av Model of Human Occupation som en teoretisk grund (Taylor, 2017). Arbetsterapeuter har även en fördjupad förståelse för de begrepp som modellen bygger på. Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi, och enligt arbetsterapeuternas kompetensbeskrivning har arbetsterapeuter bland annat kompetens att utreda behov samt utreda förutsättningar för aktivitet (Taylor, 2017). Därav är ett aktivitetsperspektiv samt ett holistiskt synsätt något som
3
faller inom arbetsterapeuters kompetensbeskrivning (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018). Arbetsterapeuters ansvar är att möjliggöra för individer att kunna utföra aktiviteter som denne vill, behöver och önskar. Därmed är arbetsterapeutens skyldighet kopplad till vardagliga aktiviteter som individen utför men också de aktiviteter som individen inte kan utföra av olika anledningar, samt de aktiviteter som individen inte har tillgång till (Erlandsson & Persson, 2014).
Aktivitet definieras utifrån Model of Human Occupation Det innebär att aktivitet kan beskrivas utifrån de första fyra faktorerna som innefattar personens intressen, vanor, roller samt förmåga att utföra en aktivitet. Dessa faktorer blir då en kombination av vad individen har för förutsättningar till delaktighet i sin miljö men också förmåga att vara delaktig (Taylor, 2017). Townsend och Polatajko (2013) definierar aktivitet som uppgifter eller handlingar som genomförs av en individ. Aktivitet är viktig aspekt av hälsa och välbefinnande och forskningen visar att aktivitet är betydelsefullt för god hälsa. Människor skapar sitt medvetande genom samspelet mellan aktivitet och den sociala miljön, aktivitet är målinriktad och viljemässigt styrd och det påverkar de erfarenheter en individ gör i sin vardagligt liv (Eklund et al., 2010).
Aktivitet definieras även som faktiskt görande, det vill säga uppgifter som individen utför i vardagen (Eklund et al., 2010). Enligt Erlandsson & Persson (2014) innefattar begreppet aktivitet tre fenomen, människa, omgivning och aktivitetsutförande. Varje individ lever sitt liv genom samverkan med aktiviteter. Individens erfarenheter, förutsättningar samt beteende styr de individuella aktiviteter. Omgivningen påverkar aktiviteter på så sätt att det medför möjligheter, krav, begränsningar samt utmaningar i individens vardag, det varaktiga samspelet mellan individen och utförandet ger individen upplevelser av aktivitet varje gång något utförs.
Delaktighet
Delaktighet beskrivs som individens faktiska utförande i den miljö som individen befinner sig i, samt problem som individen upplever i den omgivningens begränsningar. Delaktighet är alltså engagemang som individen visar i aktivitet, det kan vara aktiviteter som individen utför själv eller tillsammans med andra samt problem som individen upplever vid engagemang i aktivitet (Wilcock & Hocking, 2015). Delaktighet kan beskrivas utifrån fyra olika kategorier; viljekraft, vanebildning, utförande kapacitet och miljö, när detta sedan sätts i kontext, det vill säga miljö kan individens förutsättningar till delaktighet beskrivas (Taylor, 2017). Delaktighet definieras som individens engagemang i samhället och individens erfarenheter inom den egna livskontexten (World Health Organization, 2001).
4
Delaktighet är engagemang i aktivitet det kan exempelvis vara engagemang som individen har i arbete, lek eller i andra dagliga aktiviteter som omfattas i den sociokulturella omgivningen, samt de aktiviteter som är nödvändiga för individens välbefinnande. Detta är inte bara utförandet som räknas utan också upplevelser som individen får vid utförandet av de önskvärda aktiviteterna. Delaktighet kan innefatta olika saker, det kan exempelvis vara att arbeta ideellt, gå i skolan, träffa vänner/familj samt sköta personlig hygien. Delaktighet kan relateras till kontextuella faktorer såsom person och omgivning. Det beskrivs som personligt med betydelsen att de former av delaktighet som individen kommer att engagera sig i påverkas av individens motivation, roller, vanor, förmåga samt begränsningar. Omgivningsfaktorer innefattar meningen att miljön som individen befinner sig i kommer att antingen möjliggöra eller begränsa engagemang (Taylor, 2017).
Problemformulering
Skiftarbetare löper högre risk att utsättas för hälsorisker och dåliga arbetsförhållanden från bland annat negativ påverkan på dygnsrytm, kost samt oregelbundna och obekväma tider (Waage et al., 2014). Tidigare forskning riktar sig främst till hälsorisker, arbete och arbetsplats men litteraturgenomgången visade på att det saknas kunskap kring aktivitet- och delaktighet perspektivet, därav har ett behov av ytterligare forskning kring perspektivet uppmärksammats. Författarna anser det finns ett behov av kunskap kring hur aktivitet- och delaktighet påverkas av skiftarbete bland vårdpersonal och därmed kunna förebygga ohälsa i anslutningen till denna målgrupp.
5
Syfte
Syftet med studien var att beskriva upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete bland vårdpersonal.
6
Material och metod
Design
Studien har en kvalitativ design. Metod för datainsamling var semistrukturerad intervju och databearbetning skedde genom kvalitativ innehållsanalys.
Förförståelse
Vi påbörjade denna studie med förförståelse att båda författarna har tidigare erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård inom olika arbetsområden och inriktningar, samt erfarenhet av skiftarbete inom samma verksamhet. Författarnas tidigare erfarenheter av skiftarbete ligger till grund för intresset av området. Kvale och Brinkmann (2014) menar att det är viktigt att ha förförståelse för att kunna bilda en förståelse själv men förförståelse medför en risk för att det kan påverka uppfattningar hos författarna, det vill säga att det kan leda till att man utelämnar informationen som ej överensstämmer med förståelsen. Författarnas förförståelse kan också vara en fördel, enligt Gilje et al., (2007) kan det bidra till avgränsningar samt till förhöjd förståelse till resultat.
Urval/Undersökningsgrupp
Studien riktar sig mot sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar treskift. Till en början användes ett bekvämlighetsurval för att rekrytera deltagare (Kristensson, 2014). Inledningsvis kontaktades chefer för olika avdelningar på tre olika sjukhus i södra Sverige. Cheferna tillfrågades om godkännande att skicka ut förfrågan för deltagande till anställda. Efter godkännande från cheferna skickades ett informationsbrev ut med en förfrågan om deltagande till de anställda som uppfyllde inklusionskriterier (Bilaga 1). Inklusionskriterier var att de skulle arbeta treskift samt att de arbetade som undersköterska/sjuksköterska. De som exkluderades från studien var de som arbetar som vikarier och timanställda. Anställda som endast arbetar dag och kväll exkluderades också. Initialt tillfrågades två avdelningar om deltagande, men på grund av en svag svarsfrekvens valde författarna att expandera rekrytering genom att tillfråga ytterligare två avdelningar. I samband med att rekryteringen utökades använde författarna sig av ett snöbollsurval (Kristensson, 2014), fyra informanter tillfrågades om möjlighet att rekommendera en ytterligare informant som uppfyllde inklusionskriterierna. Av de fyra som tillfrågades rekommenderades en informant som sedan rekryterades. Totalt skickades en förfrågan till 31 personer var av tio ville delta i studien. Efter godkännande till att delta skickades även ett samtyckesformulär ut (Bilaga 2). Av dessa valdes de som svarade ja till att delta i studien. Fem underskrivna samtyckesformulär hämtades av författarna på avdelningarna och ytterligare fem mottogs digitalt. Totalt rekryterades nio deltagare på grund av ett bortfall. Av de samtyckesformulär som mottogs digitalt svarade endast fyra på frågan
7
kring tid för intervju, därav bortfallet. Av de som rekryterades var åtta sjuksköterskor och en undersköterska.
Intervjuguide
En intervjumall utformades (Bilaga 3) för att kunna genomföra en semistrukturerad intervju, detta för att informanterna skulle ha möjlighet att fritt kunna berätta om sina erfarenheter och upplevelser av skiftarbete (Kristensson, 2014). Intervjumallen (Bilaga 3) strukturerades av författarna med inspiration av Model of Human Occupation. Taylor (2017) beskriver individen utifrån roller, vanor, intresse, uppfattning om egen förmåga, värderingar, utförande, tolkning av tidigare erfarenheter, fysisk och social miljö. Intervjumallen formulerades med dessa faktorer som inspiration Innan intervjuerna genomfördes i skarpt läge utfördes en provintervju på en person som uppfyllde inklusionskriterierna, mindre justeringar gjordes efter detta. Intervjufrågorna skulle eftersträva att ge ett utförligt svar där informanter fick berätta fritt om upplevelser. För att åstadkomma detta formulerades öppna och tydliga frågor men också slutna frågor som sedan följdes upp av följdfrågor för att ge intervjuerna ett djup (Kristensson, 2014).
Datainsamling
Metod för datainsamling var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt på grund av pågående COVID-19 pandemi.
Kristensson (2014) menar att det är viktigt att intervjuer utförs på en plats som informanter själv väljer. Författarna har tagit hänsyn till informanters önskemål och intervjuer genomfördes med hjälp av olika digitala plattformar såsom Skype, Zoom men också genom telefon beroende på varje informants önskemål. Författarna genomförde intervjuer tillsammans med en informant i taget, innan intervjuerna ägde rum hade informanterna fått ta del av studiens syfte genom ett informationsbrev (Bilaga 1) som skickades i förväg, informanter fick även en kort sammanfattning muntligt kring syftet och studien innan intervjun började. Intervjuerna spelades in och sparades som ljudfil på en dator och informanterna informerades om att ljudfilen raderas efter studien är slutförd.
Databearbetning
Inledningsvis transkriberades det inspelade materialet. En av författarna transkriberade fyra och den andra fem intervjuer och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Den genomfördes i syfte att kunna identifiera eventuella likheter, skillnader och mönster (Kristensson, 2014). Innehållsanalysen ligger till grund för resultatet och genomfördes på följande sätt.
8
Till en början sammanställdes det transkriberade materialet, därefter lästes dokumentet av författarna var för sig och en diskussion fördes kring textens innehåll för att lyfta fram reflektioner och funderingar (Graneheim & Lundman, 2017). I nästa steg av innehållsanalysen identifierades meningsbärande enheter som relaterade till syftet. Författarna identifierade meningsbärande enheter tillsammans och sammanställde dessa sedan i en tabell (Graneheim & Lundman, 2004).
I nästa steg kondenserades meningsbärande enheter genom att förkorta meningen men fortfarande behålla det centrala innehållet av stycket. Detta gjordes i syfte att göra enheten lätthanterlig. När kondenserade meningsenheter hade gjorts abstraherades innehållet till en kod. Syftet med att bryta ner innehållet till en kod är för att beskriva meningsenhetens innehåll kortfattat.
Sedan läste författarna igenom koderna separat och gjorde sedan en analys gemensamt. I analysen kunde författarna identifiera likheter och skillnader mellan koder och kategorisera dem i olika underkategorier. En underkategori innefattar flera koder med liknande innehåll. Underkategorierna låg sedan till grund för mer omfattande kategorier. Innehållsanalysen bestod av tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna som författarna kom fram till var “återhämtning”, “planering” samt “upplevelser av delaktighet” (Graneheim & Lundman, 2004). Analysen innehöll meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier samt kategorier och sammanställdes. Se tabell 1
Tabell 1. Exempel på hur transkriberat material analyserades.
Meningsbärande enheter
Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Kategori
det är så svårt att träffas... ibland kan det vara att det blir en och halv månad emellan... det är inte lätt att ha socialt umgänge när man jobbar så här. Det är svårt att träffas när man jobbar treskift Begränsadtid för umgänge Begränsad delaktighet Upplevelser av delaktighet
Etiska överväganden
Genom att eftersträva dem fyra etiska principerna, autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen samt rättviseprincipen, har forskningsetiska överväganden tagits hänsyn till genom hela processen (Kristensson, 2014). Det har tagits hänsyn till principerna redan vid formulering av syfte och metod. Dem etiska aspekterna som Kristensson (2014) nämner
9
beaktades under skrivandet av informationsbrevet och samtyckesformuläret som informanter erhöll via e-post (Bilaga 1 och Bilaga 2). Informanterna fick förfrågan om deltagandet först efter att enhetscheferna för aktuella avdelningar hade givit godkännande till det. Samtyckesformuläret skrevs på och hämtades av författarna innan intervju ägde rum, konfidentialiteten har tagits hänsyn till genom hela studiens gång (Kristensson, 2014). I informationsbrevet framgår det tydligt att materialet från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, och att ingen obehörig kommer ta del av materialet. Det framgår även att det inhämtade materialet raderas i samband med att studien avslutas. Under intervjuerna informerades informanterna om att intervjun skulle spelas in och efter muntligt godkännande påbörjades ljudinspelning. I informationsbrevet fanns det också information kring deltagandet, det vill säga att det är frivilligt att delta med möjligheten att avbryta deltagandet när som helst utan motivering. Författarna påminde informanter om studiens syfte samt
10
Resultat
Analysprocessen av materialet sammanställdes i tre kategorier som innefattar upplevelser av både aktivitet och delaktighet. Dessa redogörs var en för sig med sammanhållande underkategorier, det presenteras i form av brödtext och med citat från varje underkategori. Se tabell 2
Tabell 2. Kategorier och underkategorier som resultatet grundades på.
Kategorier Underkategorier
Återhämtning Känna sig återhämtad
Inte känna sig återhämtad Påverkad dygnsrytm
Planering Planera
Prioritera
Upplevelser av delaktighet Känna sig delaktig Begränsad delaktighet
Återhämtning
Denna kategori berör de upplevelser av skiftarbete som informanter upplevde i samband med återhämtning. Kategorin innefattar tre underkategorier, Känna sig återhämtad, Inte känna
sig återhämtad och påverkad dygnsrytm. Dessa beskrivs nedan.
Känna sig återhämtad och inte känna sig återhämtad
Informanterna kände att dem har möjlighet att återhämta sig mellan arbetspass. Det framgick att de har luft i schemat och upplever att de är lediga mer vilket ökar förutsättningarna till återhämtning. Det framgick även att skiften mellan olika pass innefattar sammanhängande ledighet i syfte att kunna ställa om. Denna ledighet upplevde informanterna som ytterligare möjlighet till återhämtning. Detta ger möjligheter och tid till andra vardagliga och meningsfulla aktiviteter, förutom produktiva aktivitet upplevde informanterna att lugnare och lustfyllda aktiviteter också bidrog till återhämtningen. Att känna sig återhämtad var essentiellt för att vardagen skulle fungera och informanterna nämner exempelvis att det kan vara skönt med sovmorgon för att man kan ta det lugnt innan ett arbetspass.
“Jag har bra återhämtning mellan att jag har jobbat natt och innan jag börjar dagpasset igen.” Intervju 4
11
Informanterna beskrev även händelser och situationer där de inte har känt sig återhämtade av olika anledningar. Vid för kort tid emellan olika arbetspass upplevde informanterna svårigheter att återhämta sig fullständigt. En återkommande beskrivning var att det brukar gå bra att jobba upp till två nätter, men när det överskrider tre nätter upplevs det som påfrestande och informanterna upplevde större svårigheter att återhämta sig. Informanterna upplevde även att det kan vara svårt att skifta mellan dag- och nattpass, de beskriver att tröttheten som förekommer är utdragen och kan vara i flera dagar. I dessa sammanhang upplever de att vardagliga aktiviteter begränsas och att större delen av fritiden ägnas åt att försöka vila upp sig inför nästa arbetspass. Tröttheten kan beskrivas som en dimma och informanterna upplever att det är jobbigt eftersom yrket kräver hög uppmärksamhet och koncentration. De upplever även att det kan innebära en risk på arbetet eftersom det ökar risken för att det blir fel vid exempelvis medicindelning eller akuta situationer. När informanterna inte har haft möjlighet att återhämta sig fullständigt hade det en negativ påverkan på aktivitetsutförandet utanför arbetet, de beskriver att det är mindre sannolikt att aktiviteter som promenader eller träning utförs som konsekvens av detta. Den vanligaste orsaken till brist på återhämtning är extra arbetspass. Informanterna beskriver bland annat att det inte är ovanligt med personalbrist och att extra arbetspass upplevs som begränsande i både återhämtningsprocessen och aktivitetsutförandet.
“En ledig dag mitt i veckan då känner jag oftast att jag inte är utvilad, när man bara får en dags vila tycker jag det kan bli lite jobbigt, för då känner inte jag att man hinner vila ut sig.” Intervju 1
Påverkad dygnsrytm
Informanterna beskrev situationer där de har upplevt svårigheter att ställa om mellan olika arbetspass. Ett sådant skifte innebär att de måste ställa om före likaså efter och detta rör främst sömnrutiner. I dessa situationer upplevde informanterna att det kan vara krävande att tvinga sig gå upp eller lägga sig en viss tid för att det inte ska få negativa konsekvenser. Att skifta mellan olika arbetspass har oundvikligen en påverkan på dygnsrytmen och medför en påverkan på både sömn- och mat rutiner. Informanterna beskriver bland annat att det kan vara slitigt med skiftarbete emellanåt, och att ständiga justeringar och anpassningar vid skiftande dygnsrytm kan upplevas som retlig.
“Efter två, tre nattpass så är jag van vid att sova till två eller tre på eftermiddagen, och det är svårt att ställa om ibland. Samma sak när man jobbar kväll eller dag om man måste gå över till att jobba nattpass.” Intervju 3
12
Planering
Denna kategori beskriver informanternas upplevelser av planering och prioritering, och dess betydelse för meningsfulla aktiviteter och vardagliga aktiviteter i samband med treskiftsarbete. Kategorin delas upp i två underkategorier planera och prioritera.
Planera och prioritera
Mellan treskift och andra aktiviteter som måste skötas upplevde informanterna att man ständigt är tvungen att planera och prioritera. De flesta gör sin planering i en kalender där de skriver i sitt schema. Med hjälp av schemat planeras exempelvis arbete, umgänge med vänner och familj men också andra aktiviteter som kan utföras när utrymme finns. Informanter med vänner och familj som också arbetar inom vården upplevde att det ställer höga krav på att kunna planera för att hitta tider som passar i dessa sammanhang. Det framgick att informanterna kunde se fördelar likaså nackdelar med planering och prioritering, de beskriver att emellanåt kan det vara enklare att planera vad som behöver göras på grund av varierande ledighet. De beskriver dock att det kan vara svårt att hinna med meningsfulla aktiviteter på grund av att vardagliga aktiviteter prioriteras högre. Informanterna visade på ett intresse för träning och fysiska aktiviteter och är ett exempel på en meningsfull aktivitet, dessvärre är det en aktivitet som vanligtvis uteblir vid brist på tid eller att andra aktiviteter prioriteras högre.
“Måste planera annorlunda om man ska träffa vänner eller om man ska göra något annat.” Intervju 2
“Man får verkligen prioritera det man verkligen vill för att man inte hinner med allt.” Intervju 6
Upplevelser av delaktighet
Denna kategori berör informanters upplevelser av delaktighet i förhållande till skiftarbete. Kategorin kunde delas upp i två underkategorier, Känna sig delaktig och Begränsad
delaktighet, dessa beskrivs nedan.
Känna sig delaktig
Informanterna upplevde att treskiftarbete möjliggör delaktighet framför allt på grund av varierande arbetstider och mer fritid som konsekvens av detta. Informanterna beskriver även för- och nackdelar med olika arbetspass och dess påverkan på delaktighet. Blandningen mellan dag- och kvällspass beskrivs som fördelaktig. Under ett dagspass beskriver informanterna att
13
de har möjlighet att kunna umgås med vänner och familj och utföra andra aktiviteter såsom träning, städa, laga mat exempelvis. Inför ett kvällspass beskriver informanterna att de har en förmiddag att ta vara på, aktiviteterna som utförs då efterliknas de som utförs efter ett dagspass. Det är en möjlighet att kunna umgås med familj. Orsakerna till det har varit att respektive också arbetar oregelbundna tider och att treskiftsarbete då är en möjlighet att kunna vara delaktig i sin relation. Informanterna beskriver avsevärt mindre fördelar med nattpass men nämner dock att skiftet mellan dag- och kvällspass till nattpass och vice versa innebär en sammanhängande ledighet. Denna ledighet beskrivs också som en möjlighet att kunna utföra samma aktiviteter som nämns tidigare, men det beskrivs som mer restriktivt på grund av att ledigheten bland annat är till för att kunna ställa om sitt sömnmönster.
“Jag har haft tid att hitta på saker med mina vänner...oftast så går det och det är tack vare att man är ledig mer när man jobbar skift” Intervju 3
En ytterligare aspekt som kan lyftas är delaktighet på arbetsplatsen. Informanterna lägger stor vikt på delaktighet utanför arbete, framför allt förmåga och möjlighet att kunna umgås med vänner och familj. På arbetsplatsen berättar informanter om upplevelser av delaktighet, bland annat med arbetskamrater men också med patienter och anhöriga. Upplevelser av delaktighet på arbetsplatsen utspelar sig huvudsakligen på dag och kvällspass. Under ett nattpass berättar informanterna att arbetet är betydligt mer självständigt och att det inte är lika mycket personal. Under ett nattpass sover även patienter och det är minde kontakt både med personal likaså patienter. Under ett dags pass berättar de om situationer där de kan vara med och diskutera och resonera tillsammans med läkare och läkarstudenter exempelvis. En del i att vara delaktig i dessa diskussioner är också möjligheten att kunna ställa frågor och ifrågasätta saker som varför olika prover ska tas. De upplever även att de har möjlighet att kunna vara mer delaktiga med patienter och beskriver att de har möjlighet att kunna resonera och planera tillsammans med patienter.
“När du jobbar dag till exempel så sitter du på med på rond, dels får du lite information och kunskap när överläkare sitter och undervisar underläkare till exempel, och då får jag sån här nyheter och nya informationer. Jag är med och resonerar lite om patienten, hur patienter mår och hur de tänker i planeringen med patienter.” Intervju 8
Begränsad delaktighet
Informanterna upplevde att de någon gång eller vid olika tillfällen känner sig begränsade av skiftarbetet. De beskriver nattpass som påfrestande och att det har en negativ inverkan på social delaktighet. Exempelvis upplevde de att nattpass innefattar onaturliga sömnrutiner
14
vilket många gånger kan begränsa förmågan att vara delaktig. De flesta är i behov av sömn både före och efter ett nattpass vilket uppfattas som begränsande eftersom stor del av dagen ägnas till sömn. När andra i sociala umgängen också arbetar skift och oregelbundna tider upplevde vissa att det förekommer svårigheter att hitta tid och tillfällen att umgås eftersom alla arbetar olika tider. Informanterna upplevde även att olika pass begränsar på olika sätt, exempelvis kan kvällspass vara begränsande eftersom större delen av dagen försvinner vilket påverkar förmågan att kunna vara delaktig i aktiviteter tillsammans med andra i sin omgivning.
“Det finns tillfällen där det är saker som händer på kvällar och helger som jag inte kan följa med på för att jag jobbar”. Intervju 7
15
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete bland vårdpersonal. Aktivitet och delaktighet utifrån Model of Human Occupation kan beskrivas utifrån fyra olika faktorer; viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och miljö. När detta sedan sätts i kontext kan individens förutsättningar till delaktighet beskrivas (Taylor, 2017). I resultatet framgick det att informanterna upplevde för- och nackdelar med skiftarbete och att de kunde beskriva upplevelser av hur aktivitet- och delaktighet har påverkats positivt respektive negativt av skiftarbete.
Återhämtning
Informanterna beskrev vikten av återhämtning för att nå välbefinnande och livskvalitet både på fritiden och i arbetslivet. I resultatet framgick det att informanterna hade både positiva och negativa upplevelser av återhämtning i förhållande till skiftarbete. Enligt Taylor (2017) har miljön en påverkan på aktivitet- och delaktighet, och kraven som ställs av miljön sätter individens personliga faktorer i kontext. Informanterna upplevde att skiftarbete påverkar aktivitet- och delaktighet, och berättade om upplevelser där det har begränsat förmågan att vara delaktig. Enligt Waage et al. (2014) ger skiftarbete upphov till ökad trötthet och påverkad dygnsrytm vilket påverkar en individ på olika sätt. Resultatet visade på att informanterna beskrev upplevelser av att inte känna sig återhämtad, på grund av för kort ledighet samt svårigheter att ställa om inför olika arbetspass. Tröttheten som informanterna beskrev kunde sitta kvar i flera dagar, och dem berättade om när det har begränsat aktivitetsutförandet och möjligheten att vara delaktig. Olika faktorer som trötthet och brist på återhämtning påverkade, var minskad motivation att utföra aktiviteter som träning, men också minskad motivation till umgänge med vänner och familj.
Informanterna berättade även om upplevelser av att känna sig återhämtad, och framför allt hur det hade påverkat aktivitet- och delaktighet positivt. Aktiviteter i vardagen kan ha en positiv inverkan på välbefinnande och det är viktigt att individen har olika aktiviteter och känner en balans mellan dessa (Taylor, 2017). Informanterna berättar att med tillräcklig återhämtning bidrar skiftarbete till ökad aktivitet och delaktighet. Dem upplevde att i sammanhang med tillräcklig återhämtning, har de kunnat utföra vardagliga- och meningsfulla aktiviteter i en utsträckning som de har varit tillfredsställd med. Författarna har i denna bemärkelse fört en diskussion kring personliga faktorer såsom; viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet, och hur dessa påverkas när de sätts i kontext. Uteblivna aktiviteter och minskad motivation till umgänge är exempel hur informanterna påverkades av otillräcklig
16
återhämtning. Enligt McElroy et al. (2020) varierar upplevelser av begränsningar i vardagen i förhållande till skiftarbete och författarna anser att informanternas upplevelser bekräftar detta.
Planera och prioritera
Med varierande arbetstider upplevde informanterna ett behov av någon form av planering för att få ihop vardagen. Flertal använde sig av en kalender för att sköta sin planering och informanterna upplevde att det var en viktig del för att få ihop vardagen. Enligt Håkansson et al. (2006) bör vardagen innehålla kravfyllda och icke-kravfyllda aktiviteter för att få livskvalitet och en välbalanserad vardag. Taylor (2017) betonar också vikten av varierande aktiviteter men också en balans mellan dessa. Med hjälp av en planering berättade informanterna att de i en större utsträckning kan dra nytta av varierande arbetstider, till att exempelvis utföra aktiviteter som de inte annars hade kunnat. Planering är en faktor som hade ökat informanternas aktivitetsutförande, och med hjälp av en planering hade dem kunnat planera in aktiviteter som träning, arbete och umgänge. Informanterna berättade även om upplevelser där de inte har fått ihop schemat. I dessa situationer berättar dem att arbete vanligtvis prioriteras högre och att andra aktiviteter i stället uteblir. Taylor (2017) beskriver miljön utifrån flera dimensioner och författarna vill betona vikten av den sociala aspekten och hur det påverkar aktivitet- och delaktighet. Informanterna berättar att det inte är ovanligt men personalbrist och att de upplever att det kan vara svårt att säga nej till extra arbetspass. Författarna menar på att den sociala aspekten kan ha en påverkan på val av aktiviteter, men också ha en betydande roll för hur aktiviteter prioriteras baserat på vad informanterna har berättat.
Upplevelser av delaktighet
Informanternas upplevelser av delaktighet varierar och dem berättade om upplevelser på arbetsplatsen likaså fritiden. Mackenzie (2021) betonar vikten av ett socialt engagemang och menar på att det har en betydelse för psykiskt välmående. I resultatet framgick det att informanterna hade ett socialt nätverk och att dem strävar efter att vara delaktiga i sociala sammanhang både på arbetsplatsen och på fritiden. Författarna har uppmärksammat att informanternas sociala umgänge varierar, och de skiljer sig i vilken utsträckning som informanterna väljer att umgås med vänner och familj exempelvis. Informanterna berättade om upplevelser där de har haft möjlighet att vara delaktiga i olika sammanhang. Taylor (2017) menar på att relationer av olika slag har en betydelse för delaktighet. I resultatet framgick det att delaktighet på arbetsplatsen var en betydelsefull faktor både med kollegor och patienter. Det framgår även att informanterna engagerar sig i sociala sammanhang utanför arbetet vilket författarna anser kan bekräfta det som Taylor (2017) nämner.
17
I flera sammanhang motiveras möjligheten till delaktighet med skiftarbete och informanterna upplever att varierande arbetstider är en orsak till detta. Samtidigt motiveras upplevelser av begränsad delaktighet med samma anledning. Utifrån detta har författarna fört en diskussion kring personliga faktorer och hur de påverkas när det sätts i kontext (Taylor, 2017). Informanterna berättar om upplevelser där de har haft möjlighet att vara delaktig och utföra en aktivitet på grund av skiftarbete. Dem berättar även om när de har begränsats av skiftarbete och att varierande arbetstider i stället har hindrat dem från att exempelvis vara med på inplanerade födelsedagar, eller träffar med vänner och familj. Författarnas tolkning av detta är att aktivitet och delaktighet påverkas både positivt och negativt av skiftarbete, och att det inte går att dra en slutsats om det ena eller andra.
Betydelse för arbetsterapi
Studien har bidragit till en fördjupad förståelse kring aktivitet och delaktighet i förhållande till treskiftarbete. Resultatet visar på att ett flertal faktorer har en betydande roll för aktivitetsutförandet men också delaktighet. Enligt Taylor (2017) är delaktighet en central del för den upplevda hälsan och resultatet visar även på delaktighets betydelse, både på fritid och på arbetsplatsen. I linje med den etiska koden är målet med arbetsterapi att främja aktivitet och delaktighet, detta genom att utreda förmåga men också skapa förutsättningar till detta. Treskiftsarbete har en negativ påverkan på den fysiska hälsan och Hulsegge et al. (2017) menar på att det exempelvis ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar, resultatet visar dock att det inte nödvändigtvis är avgörande för en individs upplevda hälsa. Författarna vill i denna bemärkelse betona vikten av ett aktivitet- och delaktighetsperspektiv och dess betydelse för upplevd hälsa.
Vidare forskning
Vidare forskning inom detta område skulle vara nyttigt för vårdpersonal som arbetar treskift för att eventuellt kunna identifiera samband och skillnader mellan välbefinnande och aktivitet utförande samt delaktighet. Det skulle vara av intresse att se vidare forskning om tvåskift bland vårdpersonal för att kunna dra slutsatser om skillnader och inverkan det har på aktivitetsutförande och delaktighet. En större studie inom samma område skulle tydligt visa negativa och positiva delar av att jobba skift och detta skulle gynna inte bara vårdpersonal som jobbar skift utan också alla som jobbar skift inom alla områden. Det skulle också vara intressant att se en jämförelse mellan de som jobbar treskift och två skift samt de som endast jobbar nattskift, och hur eller om deras aktivitetsutförande och delaktighet skiljer sig.
18
Metoddiskussion
Författarna valde att göra en kvalitativ intervjustudie för att besvara syftet. Eftersom syftet var att beskriva upplevelser ansågs det inte lämpligt med en litteraturstudie eller en kvantitativ metod. Den kvalitativa studien grundar sig i att varje individ är unik och att upplevelser, uppfattningar och beskrivningar är centralt (Kristensson, 2014). Studien är genomförd med en induktiv ansats vilket innebär att inledningsvis undersöks ett fenomen där data samlas in i syfte att ge en ökad och mer detaljerad förståelse. Eftersom studien syftar till att beskriva upplevelser och ansåg författarna en induktiv ansats var en lämplig metod för att besvara studiens syfte (Kristensson, 2014).
Urval
Inledningsvis användes ett bekvämlighetsurval för att rekrytera deltagare vilket innebär att rekryteringen sker där personer finns i ett specifikt sammanhang. Författarna valde att använda sig av denna typ av urval bland annat på grund av tidsaspekten på studien men också för att det ansågs vara en lämplig metod för att rekrytera tillräckligt många deltagare under en kortare tid (Kristensson, 2014). Författarna upplevde svårigheter med rekryteringen på grund av en låg svarsfrekvens. Förfrågan om deltagande skickades via mejl och majoriteten av de som tillfrågades svarade inte, författarna har under urvalsprocessen och i efterhand diskuterat orsaken till detta, det kan hända att de som tillfrågats inte läser mejl regelbundet. På grund av den låga svarsfrekvensen expanderades urvalet och flera avdelningar tillfrågades, därefter kombinerades bekvämlighetsurvalet med ett snöbollsurval. Studiens överförbarhet och tillförlitlighet kan styrkas av att författarna rekryterade informanter från tre olika sjukhus och olika avdelningar. Ett varierat urval styrker studiens överförbarhet eftersom det visar i vilken utsträckning som resultatet kan vara giltigt (Kristensson, 2014). Författarna anser att tillförlitligheten har påverkats positivt av ett varierat urval, men en diskussion har dock förts kring beslutet att kombinera ett bekvämlighetsurval med ett snöbollsurval. Om författarna i stället hade använt sig av ett maximalt varierat urval hade tillförlitligheten på studien kunnat styrkas ytterligare (Kristensson, 2014), men på grund av att informanterna har rekryterats från olika avdelningar och sjukhus anser författarna att de har kunnat styrka tillförlitligheten.
Datainsamling
Författarna valde att använda sig av en semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. En intervjuguide strukturerades med öppna frågor och möjlighet att ställa följdfrågor vid behov. Kristensson (2014) menar på att en semistrukturerad intervju ger deltagaren möjlighet att berätta fritt om berättelser, upplevelser, men det ger även den som intervjuar möjlighet att ställa frågorna i en annorlunda ordning vid behov men också kunna ställa följdfrågor. Att använda sig av en intervjuguide är också en faktor som styrker studiens giltighet (Graneheim
19
& Lundman, 2004). Författarna har fört en diskussion kring genomförandet av intervjuerna och anser att det är en skillnad mellan de första intervjuerna och de sista, och kan ha haft påverkan på resultatet. Kristensson (2014) menar på att den som intervjuar har ett ansvar, och de frågor som ställs ska ge ett så uttömmande svar så möjligt, och brist på följdfrågor begränsar detta. Författarna anser i denna bemärkelse att studiens giltighet kan ha påverkats negativt på grund av att samma mängd följdfrågor inte har ställts i de första intervjuerna jämfört med de sista. I de sista intervjuerna upplever författarna att intervjuerna innefattar utförligare svar med tydligare beskrivningar och upplevelser jämför med de första. Trots att inte samma mängd följdfrågor ställdes i de första intervjuerna upplever författarna att det som framgick i de sista intervjuerna bekräftar det som har sagts tidigare men i ett utförligare format.
Databearbetning
Författarna delade upp databearbetning i sex olika steg och använde sig av Graneheim och Lundman (2004) som utgångspunkt. Det inspelade materialet transkriberades och sammanställdes i ett gemensamt dokument, därefter granskades dokumentet var för sig för att författarna sedan skulle kunna diskutera mönster, likheter och skillnader som är relevant till syftet. Kristensson (2014) menar på att triangulering ökar tillförlitlighet och verifierbarheten av en studie. Det innebär att två eller flera individer analyserar och tolkar datainsamlingen gemensamt. Författarna anser att studiens tillförlitlighet och verifierbarhet har påverkats positivt på grund av att analysprocessen har skett gemensamt, vilket också innebär att risken för att en individs förförståelse påverkar är avsevärt mindre. Författarna har presenterat citat från olika intervjuer men också återgett vilken intervju citatet kommer ifrån. Detta är en faktor som författarna anser har styrkt studiens verifierbarhet på grund av att det visar att alla citat inte är från en och samma intervju. Ur det transkriberade materialet identifierades meningsbärande enheter som sedan sammanställdes i en kvalitativ innehållsanalys. En faktor som författarna anser kan ha haft en påverkan på resultatet är genomförandet av innehållsanalysen. På grund av en låg svarsfrekvens och begränsad tid för studien kunde inte alla data implementeras i innehållsanalysen samtidigt. Författarna valde att påbörja den kvalitativa innehållsanalysen när majoriteten av intervjuerna var genomförda och transkriberade, därefter implementerades data i innehållsanalysen efter hand. Innan en kvalitativ innehållsanalys påbörjas anser Kristensson (2014) att det transkriberade materialet som analysers som en enskild text i stället för varje intervju för sig. På grund av att författarna påbörjade innehållsanalysen tidigare kunde inte alla intervjuer granskas samtidigt och det kan ha haft negativ påverkan på studiens tillförlitlighet och överförbarhet. De intervjuer som implementerades vid ett senare tillfälle granskades som en enskild intervju och därefter infördes den till innehållsanalysen.
20
Slutsatser
Informanternas aktivitet- och delaktighet var påverkat utav treskiftarbete och dem kunde beskriva upplevelser som var både positiva respektive negativa. Positiva upplevelser innefattar tillräckligt med tid för återhämtning, möjlighet att vara delaktig i olika sociala sammanhang och utföra vardagliga- och meningsfulla aktiviteter, informanterna beskrev att dem har mer luft i schemat och att det kan vara en möjlighet att utföra aktiviteter som de inte annars hade kunnat. Upplevelser av begränsad aktivitet och delaktighet var förknippat med brist på återhämtning, påverkad dygnsrytm och varierande arbetstider. I dessa sammanhang beskrev informanterna att skiftarbete hade en negativ påverkan på aktivitet- och delaktighet och att de hade begränsats från att vara delaktig eller utföra en aktivitet på grund av varierande arbetstider, bristande motivation, trötthet och brist på återhämtning.
21
Referenser
Arbetstidslagen. (2008). (2) Arbetsmiljöverkets publikationsservice, (red) Hellberg, A. AB Danagårds Grafiska.
Chen, C., Valizadeh Aslani, T., Rosen, G. L., Jungquist, C. R., & Anderson, L. M. (2020). Healthcare Shift Workers’ Temporal Habits for Eating, Sleeping, and Light Exposure: A Multi-Instrument Pilot. Journal of Circadian Rythms, 18(1), 1–13.
Eklund, M., Gunnarsson, B., & Leufstadius, C. (2010). Aktivitet & Relation: Mål och
medel inom psykosocial rehabilitering. Studentlitteratur AB.
Erlandsson, L.-K., & Persson, D. (2014). ValMO-modellen: Ett redskap för
aktivitetsbaserad arbetsterapi. Studentlitteratur AB.
Gilje, N., Grimen, H., & Andersson, S. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar (3. uppl.). Daidalos.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Studentlitteratur AB.
Hulsegge, G., Gupta, N., Holtermann, A., Jørgensen, M., Proper, K., & Van der Beek, A. (2017). Shift workers have similar leisure-time physical activity levels as day workers but are more sedentary at work. Scandinavian Journal of Work, Environment &
Health, 43(2), 127–135.
Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving Balance In Everyday Life. Journal of Occupational Science, 13(1), 74–82.
Leineweber, C., Marklund, S., Gustafsson, K., & Helgesson, M. (2020). Work
environment risk factors for the duration of all cause and diagnose-specific sickness absence among healthcare workers in Sweden: a prospective study. Occupational and
Environmental Medicine, 77(11), 782–789.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
22
Mackenzie, C. (2021). Social engagement mediates the relationship between
participation in social activities and psychological distress among older adults. Aging
& Mental Health, 25(2), 299–305.
McElroy, S. F., Olney A., Hunt, C., & Glennon, C. (2020) Shift work and hospital employees: A descriptive multi-site study. International Journal of Nursing Studies
112, 103746
Rajaratnam, S. M., Howard, M. E., & Grunstein, R. R. (2013). Sleep loss and circadian disruption in shift. The Medical Journal of Australia, 199 (8), 11–15.
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter. Trydells Tryckeri AB.
Taylor, R. R. (2017). Kielhofner´s Model of Human Occupation. Wolters Kluwer.
Townsend, E. A., & Polatajko, H. J. (2013). Enabling occupation II: Advancing and
occupational therapy vision for health, well-being, & justice through occupation.
CAOT publications ACE.
Waage, S., Pallesen, S., Moen, B. E., Magerøy, N., Flo, E., Milia, L. D., & Bjorvatn, B. (2014). Predictors of shift work disorder among nurses: a longitudinal study. Sleep
Medicine, 1449–1455.
Wilcock, A. A., & Hocking, C. (2015). An Occupational Perspective of Health. Slack Incorporated.
World Health Organization (2001). International Classfication of Functioning,
23
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev
Informationsbrev
Hejsan!
Till dig som arbetar skift (dag, kväll, natt) som sjuksköterska/undersköterska på X.
Med godkännande från avdelningschef kontaktar vi dig med förfrågan att delta i vårt
examensarbete. Syftet med studien är att beskriva aktivitet och delaktighet i förhållande till
skiftarbete bland vårdpersonal.
Deltagande i studien är frivilligt och vid medverkande kan du närsomhelst välja att avsluta
medverkan utan motivering. Deltagande i studien innebär en intervju som hålls på Zoom,
Teams, Skype alternativt via telefon. Intervjun beräknas vara i max 60 minuter och samtalet
spelas in. Materialet från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, ingen obehörig
kommer att ta del av materialet och det inspelade materialet kommer att raderas när studien är
klar
För att kunna genomföra studien krävs ditt samtycke.
Med vänlig hälsning,
Studenter: Handledare
Sean Lindskog Eva- Marie Sundkvist
Arbetsterapeutstudent Universitetsadjunkt
Tele: 070-930 756 7 Tele: 036-101294
Mail:
gose18ll@student.ju.se
Mail:
eva-marie.sundkvist@ju.se
Angelique
Dushimirimana
Arbetsterapeutstudent
Tele: 072-262 252 7
24
Bilaga 2 Samtycke
Samtycke
Jag har informerats om studiens syfte, om hur informationen samlas in, bearbetas och handhas.
Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och att jag, när jag vill, kan avbryta
min medverkan i studien utan att ange orsak. Jag samtycker härmed till att medverka i denna
intervjustudie som handlar om aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete bland
vårdpersonal.
Underskrift
---
Namnförtydligande
---
Ort och Datum
25
