2014:1(1)
REDAKTÖRENS FÖRORD:
INTRODUKTION AV
SURVEYJOURNALEN
Magnus Hagevi, Institution för statsvetenskap, Linnéuniversitet
E-
post ǀ
magnus.hagevi@lnu.se
Detta är första numret av Surveyjournalen, en vetenskaplig e-journal som publiceras vid Linnéuniversitetet. Idén med Surveyjournalen är enkel: tidskriften publicerar samhällsveten-skaplig forskning baserad på surveydata. De publicerade artiklarna omsluter en multidisciplinär agenda såsom statsvetenskap, massmedia och kommunikationsvetenskap, sociologi, utbild-ningsvetenskap, ekonomi, psykologi, socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Surveyjournalen välkomnar samarbete mellan och bidrag med intresse för flera samhällsveten-skapliga discipliner.
Alla artiklar som är publicerade i Surveyjournalen är granskade genom en anonym dubbel peer review-process. Dessutom publicerar Surveyjournalen tekniska rapporter om vetenskapliga frågeundersökningar och surveydata där genomförda datainsamlingar presenteras. Tekniska rapporter publiceras utan granskning enligt peer-review.
Surveyjournalen publicerar två nummer varje år med publicering i maj och i november. I varje nummer publiceras fyra artiklar. Surveyjournalens samtliga publikationer är allmänt tillgängliga enligt principen om open access.
_____________________________________________________________________________ © 2014 Magnus Hagevi. Detta är en Open Access artikel distribuerad under CC-BY-NC som innebär att du tillåter andra att använda, sprida, göra om, modifiera och bygga vidare på ditt verk, men inte att verket används i
Magnus Hagevi
Detta premiärnummer innehåller fyra artiklar och en teknisk rapport. Första artikeln är skriven av Per Strömblad och behandlar vilka grupper som i större utsträckning än andra accepterar diskriminering av människor av utländsk bakgrund. Kön, utbildning och partipreferens är viktiga faktorer, men också den lokala kontexten inverkar på acceptans av diskriminering. Den andra artikeln behandlar svenska folkets inställning till massmedias rapportering av poli-tiska skandaler och är skriven av Tobias Bromander. Han pekar på att politiskt intresserade i större utsträckning misstror massmedias rapportering av politiska skandaler än människor med lägre politiskt intresse. Bromander studerar även om folk uppfattar att kvinnor och män skildras olika i politiska skandaler. De flesta uppfattar att kvinnor som hamnar i politiska skandaler råkar mer illa ut än män. Bromander finner också att denna uppfattning skiftar beroende på svarspersonens kön, generation, utbildning och ideologisk position.
I premiärnumrets tredje artikel undersöker Johanna Jormfeldt och Glenn Sjöstrand människors inställning till att satsa på miljö även om det innebär lägre ekonomisk tillväxt. De konstaterar att de flesta svarspersoner vill satsa på miljön även om tillväxten blir lidande. Denna åsikt varierar dock beroende på svarspersonernas kön, utbildningsnivå, ideologi och partipreferens.
I den sista artikeln studerar Sara Fransson skillnader i den klasstillhörighet forskare tilldelar människor och den klass svarspersonen själv identifierar sig med. I stor utsträckning överens-stämmer svarspersonens klassidentitet med forskarens uppfattning om klass, enligt Fransson, men inte alltid. Hon finner också att kön, anställningssektor och ideologi har samband med klassidentifikation.
Artiklar kompletteras också av en teknisk rapport som behandlar Survey 2012, en vetenskaplig frågeundersökning som genomfördes av Surveyinstitutet, Linnéuniversitetet, hösten 2012. Det första numret av Surveyjournalen innehåller således en bred uppsättning ämnen, men också några faktorer som ofta återkommer som förklaringar av resultaten – kön och utbildning. Som redaktör är jag tacksam över dessa bidrag och tror att Surveyjournalen kommer vara till nytta för att skärskåda samhällsfrågor utifrån skilda forskningsperspektiv.
