Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängElevmotivation utifrån ett historielärarperspektiv
(Motivation of students from
a History Teacher’s perspective)
Peter Persson
Lärarexamen 180 p Historievetenskap och lärande Höstterminen 2006
Examinator: Ulrika Holgersson Handledare: Mikael Ottosson
Sammanfattning
Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever. Elever i denna ålder befinner sig på en rad olika mognadsnivåer, vilket uttrycktes som betydande för möjligheter och användande av metod, i skapandet av elevmotivation. I frågan om ämnet historia har några unika
motivationsfaktorer, så kan inget enhetligt svar påvisas. Det nämndes av en lärare att det hos vissa individer, oftast pojkar, förekommer ett starkt intresse för krig och väpnade konflikter. Detta skulle kunna användas av läraren i historieundervisningen genom att utgår från liknande händelser och utvidga dessa till historiska samband.
Nyckelord: pedagogik, motivation, klassrumsmiljö, lärarrollen, gruppdynamik, ämneskunskaper, historieundervisning
Abstract
The purpose of this interview study is to examine, by scientific method, how motivation should be created from the perspective of professional working teacher’s of history, and how this creating stands in relation to motivation theories. Seven teachers divided into two nine-year compulsory schools and one upper secondary school have been
interviewed. The answers from the interviews have been adapted separately and then analysed from motivation theories. The result show that the teachers consider that the primary factors for creating motivation of students is the qualities that the role of a teacher has. These qualities are to being a good storyteller, being absorbed in the matter, have good subject knowledge and a power to touch students mind. Students in this age find oneself in different maturity level, which expressed as important factor for the possibilities and for methods used when creating motivation of students. No
factors for motivation. It was mention by one teacher that a strong interesting for war and armed conflicts could occur in some individuals; in the most cases these were boys. The teacher when teaching in history could use this, by using similar events from the history and by expanding these to a history relation.
Keywords: pedagogy, motivation, classroom surroundings, teacher role, group dynamic, subject knowledge, history-teaching
Förord
Jag vill passa på att tacka alla de som på olika sätt varit delaktiga till att detta arbete har kunnat genomföras. Min handledare som gav mig idéer och stött mig för att genomföra studiearbetet. De intervjuade lärarna för att de tagit sig tid och engagerat sig för att svara ärligt på mina frågor.
Jag har upplevt mitt arbete som givande och lärorikt. Detta arbete har gett mig nya erfarenheter och kunskaper vilket jag kan ha nytta av i framtiden t.ex. i min
undervisning och vid kritiskt granskande av skrifter etc.
Det är viktigt med planering när man gör arbeten av denna art, eftersom de kräver mycket tid och energi. Detta gör att ex. social samvaro med nära och kära ofta får stå tillbaka under denna tid. Därför vill jag slutligen tacka min familj och mina vänner för att det tagit hänsyn och stöttat mig under denna tid.
TACK!
Innehållsförteckning
Sammanfattning/Abstract Förord 1. Inledning 9 1.1. Bakgrund 10 1.2. Syfte 13 1.3. Problemformulering 13 2. Litteraturöversikt och teoretisk bakgrund 13 2.1. Historisk tillbakablick 13 2.2. Motivations teorier 14 2.2.1. Olika teorier 15 Maslow’s behovsteori (”Inre mekanisk teori”)Förstärknings teori/Behaviorismen (”Extern mekanisk teori”)
Väg och mål teori (”Vetenskapsmodellen”) Oenighets teorin (”Dissonace Theory”) Balans teorin (”Equity Theory”) Mål teori (“Goal-Setting Theory”)
Modern motivations teori (“Self efficacy”)
2.3. Sammanfattning 20 3. Metod 21 3.1. Val av metod 22 3.2. Urval 22 3.3. Genomförande 22 3.4. Bearbetning av material 22 3.5. Studiens tillförlitlighet 23 3.6. Metoddiskussion 24
4. Resultat 25 4.1. Klassrumsmiljön 25 4.2. Motivationsfaktorer/Arbetslust 26 4.3. Gruppdynamik 28 4.4. Lärarrollen 29 4.5. Resultatanalys 29 5. Diskussion 34 5.1. Tankar om arbetet 34 5.2. Aningar och förväntade upptäckter 34 5.3. Diskussion av nyckelbegrepp 35 5.4. Den egna teorin 35 5.5. Fördjupning av arbetet 36 6. Referenslista och källor 37 Bilaga 1 Intervjufrågor Motivation
1. Inledning
Elevmotivation utifrån ett historielärarperspektiv
Jag har, som säkert många med mig, frågat mig vad det är som skapar motivation hos elever i en undervisnings situation? Det finns olika utgångspunkter för att försöka besvara denna fråga, såsom läraren och dess roll, metodik, eleven, betyg, ämnet,
föräldrar till elever, skolledning, lagar och arbetsmiljö i skola och hemmet. Då vi börjar att utveckla dessa punkter var för sig, kan vi skapa oss en uppfattning av vad som är viktigt för motivation.
Läraren är en ledare som kan ta sig skepnaden av en auktoritär ledare, en demokratisk ledare eller en ”låt gå ledare”. Dessa olika typer av ledarrollen kan man fundera kring, och tycka passa bättre eller sämre in på hur en lärare skall fungera i en klass.1
Den metodik eller didaktik som man använder sig av för att ge en optimal utdelning på inlärningen kan naturligtvis variera betydligt från skola till skola och i jämförelse av olika arbetslag på samma skola. Den metod man använder sig av i sitt arbetslag kan bero på parametrar som en äkta övertygelse, men man bör även inse betydelsen av prestige, bekvämlighet, brist på resurser och initiativförmåga. Exempel på metoder som diskuteras och som används i praktiken är att arbeta tematiskt, renodlad
ämnes-undervisning, problembaserat lärande s.k. PBL, Case-metoden, pusselmetoden m.m. Dessa olika metoder har betydelse, liksom ovanstående parametrar, när man vill uppnå en kunskapsnivå hos eleverna vilket beskrivs av Wehner-Godée.2
Vilken betydelse har då strukturen, planeringen och disciplinen? Eleven som individ och människa skall fungera som en mottagare-, givare- och granskare av kunskap. Detta medför att man som elev skall ha ett bra självförtroende, förkunskaper i ämnet, vara mogen som människa och kunna se de nya kunskaperna som användbara i sina personliga mål.3
Betyg kan vara ett av de största incitamenten för att skapa motivation, medans det fungerar tvärt emot hos andra elever. Att arbeta med betygskriterierna som kunskapsmål är enligt min erfarenhet vanligt, är detta då en enkel och bra väg i skapandet av
motivation hos våra elever?
1 Hallberg R-M L, Strandmark K. M. Vuxenmobbning i människovårdande yrken, s. 53 2
Wehner-Godée, C . Att fånga lärandet Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier, s. 26-32
3
Boström, L, Wallenberg H (2001). Inlärning på elevers villkor – inlärningsstilar i klassrummet, s. 145-155.
Är ämnet historia specifikt när det handlar om vilka metoder vi kan ta hjälp av, när vi som lärare försöker skapa ett intresse, motivation och insikt i ämnet? Jag tror de flesta är överens om att historia skapar, formar och utvecklar både den lilla människan liksom större strukturer som samhällen och miljöer. Hur får vi då denna insikt hos våra elever och finns mognaden? Detta är viktiga frågeställningar i strävan att förstå
inlärningsprocesser.
Våra elevers föräldrar som präglar eleverna i deras allmänna värderingar, men även i tro, traditioner och bakgrund. Kan den lilla människans historia motivera till den stora världsliga historien, i sådana fall hur?
Skolledningen och dess förmåga att ge resurser upplever jag har en viktig betydelse för att skapa inlärning hos elever. Ges möjlighet till varierande undervisningsmiljö som ex. studiebesök? I elevers förmåga till inlärning finns även andra faktorer av betydelse såsom styrdokument och arbetsmiljön i skolan och hemmet.
Individualisering av undervisningen, är den praktisk genomförbar? Hur blir det när man ser läraren som en unik människa med en karakteristisk övertygelse? Behov och önskan från elever respektive lärare medför en komplexitet i undervisningssituationen. Med denna inledning vill jag få ökad förståelse i den komplexa situation som lärare ställs inför i undervisningen och i lärarrollen i sitt förhållande till elever i dagens skola.
1.1 Bakgrund
Skolans styrdokument innefattar lagar, författningar och planer. De kan därmed betecknas som ett ramverk som ligger till grund för hur undervisning får utföras. Motivationsteorier ger en vetenskaplig grund och övrig litteratur en empirisk grund, för hur målen inom ramverket bör uppnås för att nå bästa tänkbara resultat. Fundamentet för detta examensarbete utgår därför ifrån skolans styrdokument, motivationsteorier och övrig aktuell litteratur.
Skolans styrdokument betonar att undervisningen ska individualiseras för att utveckla den enskilda individen. Lärarförbundet uttrycker i sin bok om skollag, läroplaner och yrkesestetiska principer att ”Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället”.4
Varje elev ska ha möjlighet att utforma en individuell studieplan som revideras under utbildningens gång.5
4 Lärarförbundet. Lärarens handbok Skollag Läroplaner Yrkesetiska principer, s. 39 5 Läroplaner för det frivilliga skolformerna, Lpf 94, s. 16
Enligt läroplanen ansvarar skolan för att eleven skaffar sig och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem, dessa kan anses som
kunskaper i fakta och förståelse, men även i färdighet och förtrogenhet.67 Dessutom är elevens utforskande, nyfikenhet och lust att lära en viktig grund i undervisningen.8 Ovanstående kunskaper kan kopplas till elevers olika inlärnings sätt i egenskap av visuell- auditiv- och kinestetisk inlärning. Boström och Wallenberg definierar att visuell inlärning gör sig bäst med synsinnet ex. bilder, diagram och att läsa. Medans den
auditiva inlärningen sker genom hörseln ex. ljud samtal, musik och diskussioner. Dessa två olika förmågor passar bra i det traditionella skolsystemet. Däremot lär sig den kinestetiska eleven bäst via praktiskt utförande ex. delaktighet, röra sig, experimenterar och uppleva. Denna kategori av elever är starka känslomässiga människor och passar inte in i den traditionella undervisning, som i vardagslag brukar benämnas kateder-undervisning.9 Läroplanen beskriver även att elevernas ansvar och inflytande på de demokratiska principerna är att ”påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska omfatta alla elever”, skolan ska även sträva efter att varje elev ”utövar ett allt större inflytande över sin utbildning”.10 Läraren ska utgå ifrån att eleven tar ”personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan” och se till att ”detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” samt att ”eleverna få pröva olika arbetssätt och arbetsformer”.11 Skolverksamhetens styrdokument visar på hur viktig motivation hos elever är vid inlärning.
För att skapa motivation hos eleven är det viktigt att förstå den enskilda individens önskningar och behov, vilket påverkas av inre- och yttre stimuli enligt
motivationsteorier.12 I samband med att vi övergick från regelstyrning till resultat- och målstyrning i skolan, har fokus hamnat på resultat. Betyg och de mål som skall uppnås för ett specifikt betyg är också en metod till att höja motivationen hos eleverna.1314 Motivation är detsamma som handlingsorsak hos den enskilde individen, och det driver viljan till handling.15
6 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 3, 7 7
Läroplaner för det frivilliga skolformerna, Lpf 94, s. 3, 5-6
8 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 7, 9 9 Boström, L, Wallenberg H. Inlärning på elevers villkor – inlärningsstilar i klassrummet, s. 11-13 10 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 13 11
Läroplaner för det frivilliga skolformerna, Lpf 94, s. 13
12
Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational
phychology, s. 336-345
13
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 16
1414
Läroplaner för det frivilliga skolformerna, Lpf 94, s. 15-16
15
Det som sker är att man maximerar sin tillgång på energi. Denna energi riktas mot ändamål som man anser vara meningsfulla för sin framtid. De motiv (skäl) som skapar motivationen kan med olika motivationsteorier samt med erfarenheter skapa grunden för olika pedagogiska övertygelser hos historieläraren. En annan viktig aspekt i samband med motivation är naturligtvis elevers olika mognadsstadier.1617
Enligt Wiberg kännetecknas personlig effektivitet mer av en viljeinriktning än av ett tvång och styrs mer av individens egna avsikter, än av orsaker. Den egna avsikten som beskrivs ovan ska här ses som motivation.18 Wiberg menar också att valet att styras av sina egna avsikter kräver självförtroende, vilket i sin tur förutsätter en bra självkänsla ”Inre osäkerhet kräver yttre säkerhet och inre säkerhet klarar yttre osäkerhet”.19 Detta är en viktig del i förståelsen av motivation. Då personlig utveckling bygger på attityder och beteenden, är det viktigt att vara både medveten och mogen för att veta vad man som individ drivs av, samt vad man som elev har för mål. Urs Bender hävdar att
insikten av ovanstående har funnits sedan långt tillbaka i historien då Platon redan 400 f Kr uttryckte denna kännedom med orden ”Känn dig själv”.20
I boken ”Work in the 21century” tar Landy och Conte upp utvecklingen av motivationsteorier och hur viktigt det är med motivation i utförandet av uppgifter.21 Författarna tar även upp olika motivationsteorier och förklarar hur människans behov, skäl och önskningar hänger ihop med den personliga motivationen. Skillnader och utveckling av motivationsteorier förklaras bland annat med hjälp av metaforer. Det nämns i boken hur man i de tidiga motivationsteorierna såg människan som en
”maskin” som i princip omedvetet agerade efter drifter och instinkter. Därefter övergick man till en beskrivande metafor som såg människan som en ”vetenskapsman” som analyserade ett aktivt uppsamlat material för att få kunskap och förståelse för att bemästra sin miljö. Medvetenheten av att människan inte alltid agerar rationellt ledde till en metafor som liknade människan vid en ”domare”, dvs. vi människor bedömer och grundar vårt handlande utifrån vårt medvetande. Motivationsteorin har ytterliggare utvecklats till att se människan som en planerare som styr mot personliga mål.
16 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, s. 12 17 Läroplaner för det frivilliga skolformerna, Lpf 94, s. 4
18
Wiberg, L. Vilja Välja Verklighet En bok om personlig effektivitet, s. 26-29, 42-43. 67-68, 82, 92, 112-113
19 Wiberg, L. Vilja Välja Verklighet En bok om personlig effektivitet, s. 112-113 20
Urs Bender, P. Utveckla dig själv för att leda andra, s. 65
21
Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational
Innebörden av motivation ansågs till en början som något som skedde per automatik av inre behov och att man påverkades av yttre stimulerande miljö d.v.s. människan
fungerade som en maskin. Denna grunduppfattning kom sedan att ändras till att se människan som en unik individ som med egen vilja och övertygelse som skapar sin egen motivation.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att med vetenskaplig metod undersöka och förstå hur man ur ett lärarperspektiv skapar motivation till ämnet historia hos elever. Vilka undervisnings-metoder anses av yrkesverksamma lärare påverka motivationen bäst och hur förhåller sig dessa till aktuella motivationsteorier. Jag vill även åskådliggöra om olika faktorer såsom klassrumsmiljö, resurser och olika kunskapsnivåer påverkar skapandet av motivation. Min mening är också att få ökad insikt i hur man kan agera och verka som lärare för att generera och bevara motivation, men även öka densamma hos eleverna för att bidra till utveckling av en god undervisning.
1.3 Problemformulering
Hur kan lärare skapa ett intresse och motivation till ämnet historia hos elever? Hur förhåller sig undervisningsmetoder till motivationsteorier?
2 Litteraturöversikt och teoretisk bakgrund
2.1 Historisk tillbakablick
Hedonism kommer från grekiskans hedona som betyder "njutning" och "lustkänsla".22 Inom psykologin är hedonism en teori som går ut på att man skall uppnå lust och lycka. I den filosofiska moralfilosofin innebär hedonism en livshållning som går ut på att maximera behagliga upplevelser och minimera obehagliga upplevelser. Epikuros var den förste kände filosofen som förordade denna etik. Hedonism kan sägas vara grunden till motivationsteorierna.
I modern tids ansåg de första motivationsteorier såsom exempelvis Freuds teorier, att människan fungerade som en ”maskin” där instinkter och drifter drev motivationen hos människan.23
22
Bonnier Fakta. Bonniers stora lexikon
23
Landy F.J, Conte J. M (2004): Work in the 21st Century, an introduction to industrial and
2.2 Motivationsteorier
Lärarförbundet anser att en lärares förmåga att entusiasmera elever i en lärande situation och skapa en nyfikenhet, stimulans och förståelse för ett kunskaps stoff, är en av
lärarens huvuduppgifter.24 Denna önskan och behov som skapas hos eleven att lära sig, är ett led i att eleven växer som människa. Det handlar om att mogna som människa se samband, ta ansvar och få förståelse för omgivning och skeenden. Det som man som lärare med andra ord försöker att skapa, om det inte finns från början är motiverade elever. Motivationen kan sägas vara att elevens vilja sätts i rörelse (energi) till att ta till sig, bearbeta och förstå ett kunskapsstoff.25 Att göra detta rent praktiskt i en
klassrumsmiljö är naturligtvis inte det enklaste. Då vi tittar närmare på de vetenskapliga motivationsteorier som finns, kan detta säkert öka en förståelse om hur man kan gå till väga i skapandet av motiverade elever.
Motivation är detsamma som handlingsorsak hos den enskilde individen, och det driver viljan till handling.26 Landy och Conte definierar och utvecklar motivation till att vara innebörden i variationsförhållandet mellan intensitet, kvalité och riktning på ett pågående beteende i ens handlande.27
Hur skapas lust och nyfikenhet i lärandet om historia, och kan det kopplas till motivationsteorier? Detta är en av frågeställningarna i samband med intervjuerna. De moderna motivationsteorierna ser på människan som handlar efter rationell tänkande, men att det finns begränsningar i människans rationalitet pga. känslor. Motivationen är kopplad till människans förmåga (intelligens) samt stress och arbetsmiljö och detta tillsammans påverkar utförandet av en uppgift. Motivations faktorer har en stor
betydelse i hur man utför en uppgift.28 En annan aspekt i förmågan att utföra en uppgift hör också till människans mognad.
De motivationsteorier som jag här tar upp får ses som ett urval och inte som någonting heltäckande. Min strävan är att redovisa utvecklingen av synen på motivationsteorier och den koppling som eventuellt kan ses i metoder och undervisningsformer som etablerade lärare använder sig av.
24 Lärarförbundet. Lärarens handbok Skollag Läroplaner Yrkesetiska principer, s. 17
25 Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational, s.
337
26
Bonnier Fakta. Bonniers stora lexikon
27 Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational, s.
342
28
Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational, s. 342
Motivationsteoriernas utveckling kan åskådliggöras genom att säga att människan har gått från att agera som en ”maskin”, till att planera och vara medveten om sin handling när det handlar om inre och yttre stimuli.
Landy och Conte beskriver denna utveckling med hjälp av två metaforer ”Person as Machine” och ”Person as Godlike”.29 I metaforen ”Person as Godlike” används under metaforer för att förklara och förtydliga hur människan blir motiverad. Man beskriver människan som en vetenskapsman som analyserar inre och yttre information, som en domare som spekulerar och dömer människor efter handlande samt människan som en planerare som sätter upp mål.
Nedan följande teorier är hämtade från Landy och Contes bok ”Work in the 21st century”.30
2.2.1 Olika teorier
Maslow´s behovsteori (”Inre mekanisk teori”)
Maslow utvecklade en teori att människan styrs av behov. Dessa behov delas in i olika nivåer hierarkiskt och illustreras oftast med hjälp av en pyramid. De mest
grundläggande behoven placeras längs ned i pyramiden och dessa måste tillfredsställas innan nästa nivå av behov kan tillfredsställas. Människans behov innefattar fem olika nivåer, vilka beskrivs nedan:
Fysiologiska behov; t.ex. hunger, törst och trötthet.
Trygghets behov, säker omgivning som är fri från hot för ens existens. Kärlek och sociala behov, behov som finns mellan människor.
Själv respekt, dvs. att tro på sig själv och sin kapacitet.
Själv utveckling, strävan efter att utveckla sin kapacitet till fullo.
29 Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational, s.
340
30
Landy F.J, Conte J. M. Work in the 21st Century, an introduction to industrial and organizational, s. 337-365
Illustration:
Denna teori ifrågasätts av Landy och Conte. De anser att om denna teori skulle fungera fullt ut, så skulle en påverkan av motivationen föregås av att man tog reda på var varje individ fanns i behovs hierarkin. Att teorin dessutom menar att om lägre behov uppstår i hierarkin, flyttas allt fokus till att tillfredställa dessa behov, vilket bortser från
simultanförmågan hos människan. Denna teori, som ansågs vara den första, visade på att människan har individuella önskningar och behov. Teorin är dessutom lättförstålig och har en optimistisk syn på hur människan kan självförverkliga sig. Detta har lett till att utvecklingen av motivationsteorierna i många fall tog med delar av Maslow’s teori. Det som med tiden har fallit bort, är den hierarkiska ordningen. Man kan utifrån denna teori lätt överföra situationer där elever har svårt att koncentrera sig på lektioner, med förklaringar på att det är exempelvis är hunger eller brist på sömn som är anledningen.
FörstärkningsteorinBehaviorismen (”Extern mekanisk teori”)
Behaviorismens fader B.F Skinner kom fram till att beteende beror på tre enkla orsaker stimulans, respons och belöning. Det som är grunden i behaviorismen är att beteendet hos människor och djur inte är medfödda instinkter eller drifter. Beteendet är inlärt och ger möjlighet till att påverka. Skinner utförde mängder av försök med djur där han konstaterade att belöningen och dess koppling till utförandet av en uppgift, hade stark påverkan. Han såg även en skillnad på utförandet när belöning gavs efter varje
Själv utveckling
Trygghets behov Själv respekt
Kärlek och sociala behov
prestation eller när det gavs oregelbundet. När belöning gavs mer oregelbundet ökade prestationen. Kritiken mot denna teori är bristen på den kognitiva betydelsen hos
människan. Vi människor resonerar och bedömer situationer, kommer dessutom känslor med i bilden blir det ytterliggare mer komplext. Beskrivande exempel på denna teori kan tas från skolan när man använder olika betygskriterier för olika nivåer såsom G, VG och MVG till elever. Betygskriterierna fungerar som stimuli för att studera in kunskap d.v.s. responsen, som genererar ett eftersträvat betyg vilket enligt teorin är den s.k. belöningen.
Väg- och målteori (”Vetenskapsmodellen”)
Utvecklingen och förändringen på hur motivation ansågs uppkomma fick en ny
vändning i och med att Georgopolus, Mahoney och Jones la fram en teori som beskrev väg och mål teori. Teorins grundade sig på att människan väger alternativa belöningar innan de väljer bland dem, utifrån sin situation. Landy och Conte förtydligar innebörden av detta med ett exempel där man som ”arbetare” ”bestämmer sin belöning” och att detta påverkar ens prestation. I en situation där man som arbetare strävar efter mer ansvar, högre lön och befordran så ökar arbetslusten. Detta medför att omgivningen uppfattar arbetaren som hög presterande. I en annan situation kan den personliga
strävan, mer tid med familjen, mindre stress och acceptans från arbetskamrater, leda till att man uppfattas som låg presterande. Denna ”nya syn” på motivation kan sägas ha öppnat för ett paradigm skifte där motivationsteorierna gick ifrån att se människan som ”Person as Machine” till att se människan som ”Person as Scientist”.
1964 utvecklade Vroom en mer förklarande och förstående teori med denna inriktning. Teorin bestod av tre delar ”Valance”, ”Instrumentality” och ”Expectancy” Den första delen eller elementet i teorin är ”Valance” och betyder hur stor längtan/förkärlek man har för ett begär/mål. Det andra elementet eller delen i teorin, ”Instrumentallity”,
innebär vilka för- och nackdelar blir det av att man har uppnått målet. Följande exempel från skolan kan vara en hjälp i förtydligandet. Om man som elev sköter sig och gör läxor och är aktiv på lektionerna blir dennes lärare och föräldrar nöjda, men som motpol kanske vissa klasskamrater trakasserar eleven för att vara ”plugghäst” och ”nörd”. Dessa konsekvenser av elevens målsättning värderas och jämförs av eleven. Frågan är då, tycker eleven det är mer värt att få bra betyg än att vara kompisarna till lags? Eleven gör utifrån detta en analys, bedömning och därefter ett val. Den tredje och sista delen i teorin, ”Expectancy”, innebär att man har en tro och övertygelse om att beteendet leder
till det uppsatta målet. Det som denna teori tar mindre hänsyn till är individens personlighet och känslotillstånd.
Oenighetsteori (”Dissonance Theory”)
Festinger la fram en teori 1957 som berörde oförenliga konsekvenser (finns även i Vrooms teori) som kan uppstå när man uppnår en målsättning. Dessa oförenliga
konsekvenser medför en anspänning hos individen. Energi frigörs för att reducera denna anspänning och som leder till ett beslut. Det enklaste är att klargöra detta med hjälp av ett exempel. Vi ponerar att man som sökande till gymnasiet har som målsättning att läsa fordonsteknisk linje. Anledningen ligger i ett starkt intresse i att meka med bilar.
Syokonsulenten ger rådet att inte söka denna linje då prognosen för bil mekare är dålig på arbetsmarknaden. Du har här en motsättning i ditt mål och enligt denna teori kommer energi att frigöras för att eliminera denna spänning/motsättning. Det kan vara att du övertygar dig om att utbildningen kan leda till andra yrken, eller att arbetsmarknaden kommer att svänga tills du är färdigutbildad och beslutet blir att du går fordonsteknisk linje. Ytterligare ett exempel kan vara att en som presumtiv bilköpare är intresserad av en sportbil. Denne kan inför valet att köpa en sportbil ta fram för och nackdelar. De fördelar/motiv som hon/han känner starkast för t.ex. statussymbol/image, bilens prestanda, bilens disigne m.m. accepteras naturligtvis. Däremot konsekvenser som kan uppfattas som negativa t.ex. priset, säkerheten, opraktisk om familj m.m. bortförklaras eller nonchaleras.
Balansteori (“Equity Theory”)
Ytterliggare en variant på väg och mål teorin var den som kom 1965 av Adams, som också är snarlik Vrooms teori. Balans teorin pekade främst på att man som individ jämför sina ansträngningar/resultat och belöning med andra i sin omgivning. Man kan säga att man mäter/bedömer sina ansträngningar med vad man får tillbaka samtidigt som man gör en jämförelse med andra. Enkelt sagt handlar det om en form av
rättvisetänkande att en stor arbetsinsatts skall leda till en relaterad belöning. Om detta förhållande inte råder sker en försämring av motivationen. Elevens situation, när det handlar om att få ett betyg som man strävar efter, kan fungera som ett förtydligande exempel. Om en elev strävar efter att få VG i ett ämne, och efter hårt arbete lyckas eleven att få detta betyg. Elevens kompis har inte lagt ner så mycket arbete i sin strävan
efter betyget VG, men får också VG. Detta skapar en spänning som leder till någon form av handling i kommande arbetsinsatser.
Målteori (Goal-Setting Theory)
När man ser människan som en planerande individ så representeras detta bäst genom ”Goal-Setting Theory”. Denna teori innebär en övertygelse om att personliga mål har en stark motivationskraft.
Det är konstaterat att personer som har specifika och personliga mål, når bättre resultat än de som inte sätter några mål. I denna teori är individens personliga mål och avsikter det primära. Vidare kan sägas att det är av stor betydelse att information (Feedback) ges kontinuerligt så att man hela tiden vet hur man ligger i förhållande till det personliga målet. Locke uttryckte 1981 att mål har den förmågan att rikta uppmärksamhet och arbete/studier, mobilisera energi och disciplin samt att vara uthållig. När Locke introducerade denna teori presenterade han den till att vara en väldigt enkel väg att förbättra prestation. Det handlade om att ta fram ett syfte som individen ser och förstår. Det kan uttryckas på följande sätt, man klargör ett samband mellan behov, skäl/motiv, personliga mål samt den ”ansträngning” som krävs för att nå målet. Jag skall försöka att klargöra detta med ett exempel från ett gymnasium i Lund som jag var på studiebesök hos. På detta gymnasium har man enskilt samtal med varje student i början av terminen. Studenten sätter själv betygs mål vid dessa samtal. Dessa betygs mål ligger sedan som grund till en kontinuerlig dialog om hur man ligger i jämförelse med sina mål och vad som krävs för att nå dessa. Denna form kan anses spegla teorins benämning för feedback.
Modern motivations teori (”Self efficacy”)
Bandura tog 1986 fram ett nytt uttryck i motivationsteorin nämligen ”self efficacy”. Begreppet står för den tro man har på sig själv för att klara av en uppgift eller att nå ett uppsatt personligt mål. ”Self-efficasy” har visat sig ha stor betydelse i modern
motivationsteori. Man kan fråga sig hur skapas ”self-efficacy” och Wood och Bandura såg fyra olika vägar till påverkan, vilka redovisas enligt följande:
¾Framgång föder framgång. ”Self efficacy” stärks av när man lyckas nå personliga mål. Försvagas när man misslyckas.
¾När någon i ens närhet med motsvarande kapacitet, som en själv, lyckas med att nå ett mål, så stärks ens self efficacy.
¾Uppmuntran sker, om någon uttrycker en tro på att individen har förmåga att nå svåra mål.
¾Stress har negativ inverkan på ”self efficacy”, vilket innebär att avstressande övningar påverkar ”self efficacy” positivt.
Nedan beskrivs några exempel på hur jag som lärare kan påverka self-efficacy hos mina elever:
¾Handledning och guidning som leder till att eleven klarar svåra övningar. ¾Utnyttja gruppdynamik.
¾Visa att du som lärare tror på elevens förmåga att klara uppgiften. ¾Försök att undvika stress som inte är relaterad till uppgiften.
2.3 Sammanfattning
Dessa motivationsteorier och även andra, har naturligtvis spelat en roll i utvecklandet av moderna pedagogiska teorier som skall öka lärandet i våra skolor. Man kan konstatera att utvecklingen av motivationsteorierna inneburit en medvetenhet om den komplexitet som motivationen beror på.
Maslow föreslog att alla människor har fundamentala behov som uttrycks som interna drifter under individens levnad. Han menade att dessa behov var arrangerade hierarkiskt där grundläggande behov först måste tillfredställas innan högre ställda behov kan uppnås. Även om ett fåtal undersökningar styrkt teorin har den varit mycket populär i arbetsmotivation och i utvecklandet av andra motivationsteorier.
Förstärkningsteorier grundar sig på de behov man som människa har rent fysiologiskt, estetisk och självförverkligande. Enligt Skinner kan olika typer av stimulans påverka, framkalla och till och med ändra individens beteende. Kritiken mot teorin är att denna bortser från att människan är resonerande och dömande, vilket innebär att denna teori inte räcker till för att förklara uppkomsten av motivation. Motivationsteorierna utvecklades i och med insikt om att individen beroende på sinnestämning agerar rationellt alternativt irrationellt. Man blev medveten om att individen därmed i större utsträckning kan påverka sitt beteende och motivation.
Ovanstående har lett till ytterligare utveckling av motivationsteorier, där målet är drivkraften för den ansträngning som individen är villig att utföra för att nå målet, vilket kan ses i ”Goal-Setting Theory”.
I moderna teorier har mer fokus lagts på ”self-efficacy”. Det finns inget bra svenskt ord för self-efficacy, men Näswall, Hellgren och Sverke beskriver det som självtillit.31 Andra exempel kan vara tron på sig själv och sin egen kapacitet, att klara av uppgifter och en övertygelse om att nå uppsatta mål. De moderna motivation teorierna anser denna företeelse (self-efficacy) som grunden i motivation.
3 Metoder
Här redovisas en beskrivning av den metod som använts, vilka förutsättningar som funnits och vilka hjälpmedel som förekommit för att få svar på mina frågor. Jag beskriver även urvalet och genomförandet av intervjuerna. Undersökningens trovärdighet kommer också att redogöras för samt hur materialet bearbetats.
3.1 Val av metod
Det finns olika metoder för vetenskapliga undersökningar och man brukar skilja mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden används för att mäta antal och mängd ex. hur långt, högt och brett ett bord är. Kvalitativ metod används för att beskriva och tolka människors beteende ex. vad bordet används till och vilken funktion det fyller för människan. När man ska försöka uppnå förståelse för en individ eller grupp används kvalitativa metoder enligt Hartman.32
Då mitt syfte är att skaffa vetenskaplig kunskap om hur lärare kan skapa motivation till ämnet historia hos elever, så har jag valt att använda kvalitativ metod i form av
intervjuer. Jag har valt intervjuer då dessa ger mer nyanserade och utvecklande svar samt ökade möjligheter till förtydligande än enkäter. De ger även möjlighet till att ställa följdfrågor vilket minskar risken för missförstånd och feltolkning. Nackdelen med intervjuer är att intervjuaren med sitt beteende och sitt sätt att använda rösten och vokabulär kan påverka respondentens svar. Därför är det viktigt att försöka vara så objektiv och neutral som möjligt under intervjun.33 Hartman beskriver olika intervjuer i form av strukturerade, halvstrukturerade och ostrukturerade.34
Jag har valt en halvstrukturerad form med utgångspunkt från tema för att få mer samtalsform där frågorna är öppna och respondenten kan tala fritt.35
31
Näswall, K, Hellgren, J, Sverke M (2003): Anställningsotrygghet Individen på den flexibla
arbetsmarknaden, s. 45
32 Hartman, J. Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, s. 272-273 33
Ejvegård, R. Vetenskaplig metod, s. 50-53
34
Hartman, J. Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, s. 280-281
35
Samtalet har styrts upp av intervjuaren så att alla aktuella frågeställningar besvaras.
3.2 Urval
Enligt Hartman är det viktigt att vid kvalitativa intervjuer begränsa antalet personer som ska intervjuas eftersom det annars blir svårt att genomföra en djupare undersökning.36 Min tanke var att från minst två skolor med olika ålders nivåer få förståelse för hur motivation skapas hos elever utifrån lärarrollen. Av praktiska skäl gjordes en geografisk begränsning till Eslövs kommun. Intervju gjorde med sju lärare fördelade på
sammanlagt tre skolor, varav två skolor med inriktning på senare år grundskola och en gymnasieskola.
3.3 Genomförande
Alla lärare och rektorer hade på förhand, via telefon och några även via mail, fått övergripande information om studien, dess syfte och att den kommer att spelas in på band. Ingen av lärarna hade på förhand tagit del av intervjufrågorna. Varje intervju utfördes enskilt och i flertalet fall i ett separat rum i den aktuella skolans lokaler. I de få fall där inget separat rum fanns att tillgå gjordes intervjun i lärarrum. Intervjun startade med att jag förklarade syftet med studien. Utifrån ställda frågor fick lärarna sedan fritt berätta sina uppfattningar och upplevelser. De frågeställningar som innefattades av frågeformuläret och som läraren spontant själv berättat om, ställdes inte på nytt under intervjun. Anledningen var att jag ville få ta tillvara på spontana svar som speglade vad respondanten själv upplevde som viktigt samt undvika upprepningar. Följdfrågor fick ibland ställas för att förtydliga och undvika missförstånd. Varje enskild intervju tog cirka 30 minuter att genomföra. Alla intervjuerna spelades in på band för att kunna lyssnas igenom och för att analysera materialet i lugn och ro. Detta gjordes samma dag som intervjun, vilket enligt Ejvegard är viktig för att få med de intryck och
förnimmelser som gjorts innan dessa bleknar och riskera att glömmas. Men även för att undvika att blanda intryck från enskilda intervjuer med andra intervjuer.37
3.4 Bearbetning av material
Varje intervju skrevs ned ordagrant. Därefter analyserades intervjuerna igen och delades in i grupper utifrån min problemformulering och frågeställningarna i frågeformuläret.
36
Hartman, J. Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, s. 284
37
Då en del svar innefattade flera frågeställningar, fick dessa ingå under alla de aktuella frågeställningarna. Därefter gjordes ytterligare en gruppering för att kunna se var och i vilken omfattning det fanns samstämmighet och skillnader i svaren. Svaren delade därefter in utifrån hur dagens situation och upplevelser samt önskemål inför framtiden. Inom de olika frågeställningarna gjordes därefter en rangordning baserad på antalet svar med samstämmighet respektive skillnad. Detta för att tydligare kunna göra en
generalisering av vilka svar som utmärkte sig som samstämmiga och var skillnaderna i svaren fanns. Meningen var att tankegången vid resultat och diskussion på detta vis skulle underlättas.
3.5 Studiens tillförlitlighet
Ifall informationen som kommit fram i intervjuerna är tillförlitlig eller inte är svårt att säga. Det är svårt att veta om respondenten verkligen säger vad den upplever och tycker. Likaså om respondenten anpassar sina svar till det den tror att intervjuaren vill höra eller till vad en lärare ”bör” säga? Det finns emellertid vissa faktorer som Ejvegård säger påverkar respondentens svar. De kan vara hur intervjuaren ställer frågorna, om intervjuaren kommenterar svaren eller visar uppskattning eller ogillande av svaren. Likaså är det viktigt att inte ställa ledande frågor och på så sätt förekomma svaren.38 Respondenten kan också känna sig osäker när intervjun blir inspelad på band. Risken finns då att denne tänker mer på hur den svarar än på vad den svarar. Att intervjuerna skulle bandas informerades till rektor på de olika skolorna samtidigt som tillstånd för intervjuerna söktes. Detta kan ha påverkat urvalet så att populationen på tidigt stadium blivit selekterad med tanke på att de intervjuade redan via rektorns information godkänt att intervjuerna bandades. Det kan också innebära att de intervjuade inte upplevde bandning av intervju som något egendomligt och därmed inte heller upplevde någon otrygghet i att intervjun bandades. Alla intervjuade informerades att banden skulle raderas efter studien och svaren skulle behandlas konfidentiellt. Från början var tanken att göra en jämförelse mellan inriktning på senare år grundskola och gymnasieskola. Detta var inte möjligt eftersom underlaget är för litet då det totala antalet lärare utgörs av endast 7 personer. Däremot har skillnader tagits upp i resultatet ur ett framtida intresseperspektiv. För att på rimligaste vis undvika feltolkningar har jag försökt vara självkritisk när jag bearbeta det insamlade materialet och därför gjort grupperingar av materialet i fler omgångar.
38
3.6 Metoddiskussion
Intervjuerna upplevde jag att de gjordes under avslappnade former då alla lärarna gärna berättade fritt om sina upplevelser och vad det tyckte och kände. Jag upplevde inte heller att någon lärare kände sig obekväm med att intervjun bandades. Detta kan bero på det som sägs i ovanstående stycke att de lärare som tillät sig intervjuas var de som inte upplevde bandning som något problem. De frågor som finns i frågeformuläret
förutsätter att respondenten kan tala fritt och obehindrat samt att olika slags följdfrågor kan ställas. Detta upplevde jag som en fördel för att få öppna och spontana svar.39 Det bör understrykas att intervjuerna blir mer arbetskrävande att bearbeta och sammanställa. Begreppet motivation visade sig vara både omfångsrikt och komplext och behövdes därför delas upp i olika motivationsfaktorerna. Detta kan anses som en svårighet då dessa kan vara starkt sammanlänkade. Samtidigt är detta viktig för att kunna förstå vilka de olika faktorerna är, vad de innebär och med vilka metoder de skapas. Problem som jag tagit lärdom av är att det är viktig med enskild lokal. Ett par av mina intervjuer kunde inte hållas i enskilt rum, vilket medförde att vid något tillfälle blev respondenten avbruten av en kollega. Risken kan här vara att uppriktigheten i svaren påverkas
och/eller något budskap blir utelämnat p.g.a. andras närvaro. Likaså kan störande ljud påverka ljudkvaliteten på bandet. Jag tror inte att detta påverkat materialet i någon större utsträckning, då respondenten inte hade några problem att självmant återuppta sin berättelse där den slutade och hela tiden upplevdes vara engagerad i att ge tydliga och klara svar. Ljudstörningarna har inte orsakat några ljudluckor i bandet, men väl merarbete för mig då jag fick lyssna särskilt noga några extra gånger. Jag ser även vikten av att noggrant arbeta fram frågor för att få djup i analysen och ett hanterbart material att arbeta med. Under mina intervjuer har jag fått mer och fler svar än vad som var tänkt. Detta har trots att det givit mig merarbete skänkt mig ny värdefull kunskap, än vad som var tänkt. Denna nya kunskap har gett mig nya insikter och intresse som kan komma till användning vid ev. senare vetenskapligt studiearbete.
39
4 Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet från de 7 intervjuer som gjorts i studien. Resultatet redovisas utifrån de teman som intervjufrågorna grundar sig på.40
Syfte är att urskilja och klargöra olika påverkningsfaktorer och deras betydelse för motivation hos elever i ämnet historia. Tanken är även att undersöka vilka faktorer och drivkrafter som är av stor vikt för att elever ska bli motiverade. Funderingar finns även om det för ämnet historia finns unika metoder att skapa motivation. Slutligen följer en resultatanalys där det tittas närmre på förhållandet mellan resultatet från intervjuerna och aktuella motivationsteorier. Denna del är även tänkt som en inledning till
diskussionsavsnittet.
4.1 Klassrumsmiljön
Klassrumsmiljön är inget som spontant togs upp av lärarna, med vid förfrågan beskrevs denna av alla som en del i skapandet av elevmotivationen till ämnet historia.
Klassrumsmiljön upplevdes av flertalet lärare inte vara direkt anpassad till
historieundervisning. De flesta lärarna ansåg att i ett klassrum för historieundervisning förekommer historiska kartor samt läroböcker för att höja elevers nyfikenhet och förståelse till historisk händelse och dess utveckling. Planscher och elevutformade tids linjer som visar historiska tidsepoker, förekommer också i ett fåtal fall. En lärare tog upp att de ekonomiska resurser som finns att tillgå idag är begränsade och därför används till de mest nödvändiga läromedel, oftast då läroböcker. Detta innebär att det finns svårigheter att prioritera materiella läromedel för klassrumsmiljö samt möjlighet till experimentella läromedel såsom ex. bilder och rekvisita. Grupprum fanns att tillgå för de flesta lärare men i begränsad omfattning. Vissa lärare utryckte att grupprum saknades och att detta även kunde skilja sig mellan de olika lärarlagen inom samma skola.
Alla lärarna önskade en klassrumsmiljö med kartor och bilder från historiska
händelser. Detta ansågs som en förutsättning för kunna prata om specifika händelser ex. ”Svenska Riket och dess utveckling”. En historisk tids linje ger en kronologisk
uppfattning och röd tråd om historien och dess utveckling för eleven. Grupprum ansågs av alla lärarna som viktig för att kunna möta individuella krav från eleverna.
40
4.2 Motivationsfaktorer /Arbetslust
Det framkom att det finns flera olika motivationsfaktorer som lärarna ansåg viktiga och använde sig av. Lärarna var överens om att de viktigaste motivationsfaktorerna var att läraren har goda ämneskunskaper, är engagerad i ämnet, är en bra berättare och får eleverna berörda. Detta visar sig hos eleverna genom att de presterar bra resultat på tester, och att de är aktiva och engagerade på lektionerna genom att söka och ta fram egna frågeställningar.
En faktor som klart utrycktes av de intervjuade var att de upplevde att betygen var en stor och viktig motivations faktor för eleverna. Flertalet lärare ansåg att detta gav upphov till att eleverna ansträngde sig till att läsa på prov och göra sina uppgifter, men att detta bara gav kortsiktig kunskap. För att elever ska skaffa sig långsiktig kunskap och medvetenhet i historia ansåg alla lärarna att det behövs andra motivationsfaktorer som t. ex. att personligen bli berörd av en händelse. Det framkom även att de
betygsystem som finns idag inte anses fungera bra. Betygsbedömningen är subjektiv eftersom olika skolor och lärare kan göra egna tolkningar av vad som krävs för de olika betygskriterierna. Detta upplevdes av lärarna som att dagens betyg inte speglar elevers kunskapsnivå. Elever med samma kunskapsnivå i ett ämne kan få betyget G på en skola men om de byter till annan skola eller lärare, kan samma elever få betyget MVG. Lärarna menade att detta fenomen var tydligt även för elever och föräldrar, vilket visar sig inför elevens val av skola. Detta medför en upptrappning av detta problem då skolornas ekonomiska anslag är beroende på antalet elever. Exempelvis kan det på en skola med välmotiverade elever finns ökade möjligheter att fördela de ekonomiska anslagen jämt mellan alla elever. Medans på en skola med större antal av mindre motiverade elever, kan de ekonomiska anslagen istället behövas till en speciell grupp elever. Önskemål om en förändring till att införa nationella prov och betygskriterier uttrycktes därför av några lärare.
Flertalet lärare från senare år grundskola ansåg att skapandet av motivation och hur elevernas arbetslust visar sig i historieundervisningen inte var annorlunda än i andra ämnen. En lärare nämnde att mognadsnivån påverkar intresset hos den studerande. Elever, oftast pojkar i denna ålder, är intresserade av krig och elände. Detta kan användas av historielärare genom att använda delar av detta som utgångsläge för historieundervisningen. En slutsats drogs av lärarna att då media fått ökat inflytande i form av nyheter och film som speglar krig och misär, så påverkar detta elevernas
som historia och religion. Gymnasielärarna däremot ansåg att historia var specifikt i förhållande till övriga ämnen. Eleverna har redan från början ett starkt eget intresse för historia som ämne. Någon direkt förklaring till detta kunde inte ges men det nämndes att det kunde bero på att eleverna frivilligt sökt en teoretisk linje.
Det framkom inte att det finns någon skillnad huruvida om undervisning på individuell eller grupp nivå i ämnet historia är unikt i förhållande till andra ämne.
Ämneskunskaper
Ämneskunskaper är viktiga för att vara trovärdig och kunna förklara samband mellan nutid och dåtid. De ger en trygghet i lärarrollen när läraren utifrån elevernas
kunskapsnivåer för en dialog och förklarar historiska skeende för att ge eleven nya perspektiv, se samband och förstå helheten. För att förklara sambandet mellan dåtid och nutid gav en lärare påståendet att en människa utan historia är en människa utan framtid. Läraren vidareutvecklade detta till eleverna genom att ponerade för eleverna att de vaknade en morgon och hade tappat minnet, utan aning om vem ni är och vad ni står för. Detta kan liknas vid ett land utan historia. Detta exempel motiverar förståelsen hos eleverna till att lära sig historia.
Engagemang
Vidare ansåg de intervjuade att det var viktigt att ha personligt intresse i ämnet eftersom detta är en förutsättning för engagemang hos läraren. De upplevde att en engagerad lärare uttrycker ett osjälviskt intresse att vilja visa att historia är betydelsefullt för alla och på så vis skapa nyfikenhet och engagera eleven, vilket ger ett mer långsiktigt
lärande. Detta kan ske genom att läraren anstränger sig till att variera undervisningen för att nå så många elever som möjligt. Exempel på detta kan vara byte av miljö som besök av historiska platser såsom museum och koncentrationsläger etc.
God Berättare
Lärarna uttryckte att en god berättare var en viktig faktor för motivation hos eleverna, de ansåg att en god berättare karakteriserades av en person som kan fånga, bevara och i bästa fall öka ett intresse. Detta kommer lättast då det finns personligt engagemang hos läraren. Anekdoter kan hjälpa till i skapandet av nyfikenhet och intresse samt
XVI morgontoalett” en berättelse som roar och skapar förundran, men som tar upp vetande som hos vissa kan anses som oviktigt.
Att Beröra
En annan viktig faktor är att få eleverna berörda och förstå att den generella historien har betydelse för mig som enskild individ. Detta kan göras genom att som lärare använda målande berättelser. Men även att använda lokal historia eftersom denna ofta upplevs vara en del av den egna individens närhet. Exempelvis kan frågeställningar som varför den egna orten uppkommit och vad som påverkat dens utveckling berättas och diskuteras. I dessa sammanhang kan det vara en fördel att använda lokala gästföreläsare ex. äldre människor med lokal kännedom.
Inom både grundskolans senare år och gymnasieskolan är undervisningsmiljön idag oftast begränsad till klassrumsmiljön, mycket beroende på skolans ekonomi och resurser. Detta innebär att man inte kan besöka historiska platser eller köpa in material ex. film, tavlor och rekvisita som kan skapa en historisk miljö i den utsträckning som är önskvärt enligt lärarna. De metoder som används för att öka motivationen till historia kan vara film. Här var önskemålet att det bör vara en film ur svenskt perspektiv ex. ”Utvandrarna”. Huvudrollsinnehavaren bör vara i samma ålder som eleverna för att de lättare ska kunna identifieras sig med filmens berättelse. Men även diabilder eller andra stillbilder, gärna lokalt förankrade såsom klassrumsmiljö eller barnarbeten etc. Det är lättare att utifrån en bild föra en dialog och skapa nyfikenhet om miljön, människorna, redskap, arbete och kläder m.m. Detta diskuteras med eleverna och se samanhang mellan ex. social- , ekonomisk- och teknisk utveckling. Vidare uttrycktes önskemål om hjälpmedel för ett enkelt sätt att ta fram material som berör en historisk händelse. Sådana medel kunde vara en ”pedagogisk central” med en filmbank och färdig koncept för olika tema. En annan lärare utryckte att arkeologi var ett bra sätt att använda sig av för att öka nyfikenheten för historia.
4.3 Gruppdynamik
Alla lärarna använde sig av grupparbete men i olika omfattning och tidsintervall. Gruppdynamik i avseende att ta tillvara på elevers kunskap och erfarenhet, kräver att läraren är delaktig och för upp dessa erfarenheter och utveckla dem till ett sammanhang. Lärarna använder gruppdynamik för att ta vara på elevers kunskaper och erfarenheter.
Detta görs genom att utgå ifrån aktuellt kunskap stoff, för ned detta till elevernas kunskaps nivå och att eleverna därefter får komma med frågor och funderingar. Lärarens roll är att ge ett samband med dessa nya frågor och funderingar för att ge alla elever nya perspektiv och kunskap.
Däremot att se gruppdynamik som kunskapsöverföring mellan eleverna ansågs inte fungera p.g.a. olika mognadsnivåer och kunskapsnivåer. Eleverna har inte lärt sig att lyssna på varandra utan är istället mer fokuserade på att själva berätta. Det nämndes även att elever gett synpunkter på att arbetsbelastningen inte var jämt fördelad inom gruppen. En av lärarna hade därför infört att eleverna själva fick i procent uppskatta och skriva ned sin egen arbetsinsats i det totala grupparbetet.
4.4 Lärarrollen
Flertalet lärare ansåg att i rollen som en bra historielärare krävs intresse och
engagemang för ämnet, samt goda ämneskunskaper med vetenskaplig bakgrund för att förstå betydelse av källkritik. Det var viktigt att vara en bra berättare och att hjälpa elever till en mognadsutveckling så att de kan tänka och resonera sig fram till ett sammanhang. Viktigt var också att arbeta med historia kronologiskt för att eleverna ska få en ”röd tråd” av det historiska sammanhanget. Ytterligare sades att man som lärare inte ska ge eleverna för stort ansvar att själva hämta in kunskap, eftersom detta ansågs leda till brister i historiekunskaper hos elever som inte klarar detta ansvar. Detta var de egenskaper alla lärarna generellt uttryckte som viktiga för lärarrollen. Det uttrycktes även att med ökad erfarenhet hos läraren så ökar färdigheterna för att utöva ovanstående egenskaper som lärarrollen ansåg behöva. Enstaka lärare nämnde ytterligare egenskaper som viktiga. Dessa var kroppsspråk och retorik, att ha en egen stil i sin lärarroll, att ge beröm, att vara pigg och glad samt att ha ordning och reda vid undervisningen.
Många berättade att de saknar samarbete med andra arbetslag. Det hade varit önskvärt att med andra arbetslag diskutera både upplägget av ämnesundervisningen och
lärarrollen. Nuvarande ämneskonferenser utgår mest från ett fortbildningsperspektiv.
4.5 Resultatanalys
I detta avsnitt kommer resultatet från intervjuerna att analyseras med utgångspunkt från motivationsteorierna. För att få en enkel struktur så börjar jag med de äldre
motivationsteorierna och arbetar mig framåt för att avsluta med de mer moderna teorierna. Jag kommer att titta på om historielärares metoder i skapandet av
elevmotivation, kan kopplas till motivationsteorier. Detta görs genom att titta på om det finns samband mellan motivationsteorier och vad som framkommit under intervjuerna. Av intervjuresultatet framkom att det finns flera nyckelfaktorer som används för att skapa motivation hos eleverna i ämnet historia. De centrala faktorerna är att ha goda ämneskunskaper, vara engagerad, vara en bra berättare och att kunna beröra. Dessa faktorer var starkt förknippade med de egenskaper som en bra lärare ansågs ska ha. Därmed kan lärarrollen sägas vara den centrala drivkraften i skapandet av
elevmotivation. Någon lärare ansåg även att beröm är viktigt. Dessutom framkom det ytterligare faktorer utanför lärarrollen såsom utformning av undervisningsmiljö, betyg, mognad och intresse samt läromedel (ex. läroböcker, bilder och kartor).
Maslow´s behovs teori (”Inre mekanisk teori”)
Maslow talar i sin behovs pyramid om vikten fysiologiska behov, trygghets behov, kärlek och sociala behov, själv respekt och själv utveckling. Detta tolkas som förenligt med vad som framkom vid intervjuerna att lärarna ansåg grupprum vara viktigt för att möta individuella krav från eleverna. Exempelvis kan grupprummen upplevas som en trygghet för eleverna där de kan arbeta i lugn och ro. Genom att läraren förstår detta kan eleven uppleva det som att läraren tillmötesgår de sociala behov som ska uppnås enligt Maslow’s behovs teori. Lärarna ansåg att gruppdynamik är starkt förknippad med mognadsnivå och därför kräver att läraren aktivt deltar i grupparbetet, vilket kan tolkas som att läraren på så vis skapar trygghet. När läraren inte deltar i grupparbetet uppnås inte denna trygghet, vilket lärarna då uppfattade som att gruppdynamik inte fungerade. Betyg ansågs av de intervjuade vara en stark motivationsfaktor hos eleverna, vilket enligt Maslow’s teori kan detta kopplas till självutveckling. Behovet av självrespekt är även direkt applicerbart på lärarrollen. Om en lärare har bra självrespekt så ökar förutsättningarna att vara en engagerad och god berättare, vilket lärarna ansåg vara bra egenskaper för att skapa elevmotivation. Det framkom att ämneskonferenser förkom men inte i den utsträckning som det fanns behov av. Detta kan medföra att utbytet av kunskap och erfarenheter mellan ämneslärare blir åsidosatta och därmed finns risk att självutvecklingen upphör hos enskilda lärare. Detta kan sin tur hämma elevmotivationen då lärarens engagemang och ämneskunskaper stagnerar.
Förstärknings teori/Behaviorismen(”Extern mekanisk teori”)
B.F. Skinner påpekade att beteende beror på tre enkla orsaker; stimulans, respons och belöning och inte på medfödda instinkter eller drifter. Då beteende är inlärt ges möjlighet att påverka. Belöning och dess koppling till utförandet av en uppgift har en stark påverkan. Om belöning ges oregelbundet ökar prestationen. Vid intervjuerna framkom att det var viktigt med grupprum och klassrumsmiljö med tillgång till bilder och kartor. Det var också av stor betydelse att vara en bra berättare med ett engagemang och som kan beröra och öka elevernas nyfikenhet, ge arbetslust och resultera i bra prestationer på tester/prov och ett aktivt deltagande på lektioner. Även betygkriterier kan motivera till ökat arbete, vilket ökar möjligheterna till det efterstävade betyget. Ovan nämna exempel kan härledas till de beteendeorsaker såsom stimuli, respons och belöning som hänvisas till i Behaviorismen. Dessa beteende orsaker ses även vid, den i intervjuerna beskrivna, gruppdynamiken tillsammans med deltagande lärare. Här skapas nya perspektiv som leder till ökat intresse och sammanhang som medför goda
kunskaper hos eleven. Detta i sin tur ökar självrespekten och önskan om självutveckling hos den studerande och därmed uppfyller detta beteende även Maslow’s teori.
Väg och mål teori (”Vetenskapsmodellen”)
Teorin grundar sig på att människan utifrån sin situation väger alternativa belöningar innan hon väljer bland dem. Om man som ex. ”arbetare” bestämmer sin egen belöning påverkar detta ens prestation i positiv riktning. I en situation där man som arbetare strävar efter mer ansvar, högre lön och befordran uppfattas man som hög presterande. Medans om den personliga strävan är att få mer tid med familjen, mindre stress och acceptans från arbetskamrater uppfattas man som lågpresterande. En mer förklarande och förstående teori framtogs och består av tre delar. ”Valance”; som betyder hur stor längtan och förkärlek man har för ett mål, ”Instrumentality”; som innebär vilka för- och nackdelar blir det av att man har uppnått målet samt ”Expectancy”, som är en tro och övertygelse om att beteendet leder till det uppsatta målet.
Vetenskapsmodellen kan appliceras på vad som framkom i intervjuerna om lärarrollen. Ett engagemang av läraren som gör att denne blir en bra berättare som kan beröra
elevens, ökar intresset och mognaden hos eleven. Detta leder till en förkärlek för ämnet hos eleverna och ett mål att lära sig mer. Eleven ökar därmed tron på sig själv. Detta fenomen kan även tolkas fungera i en mogen grupp där gruppen i helhet eller någon i gruppen kan påverka denna prestationsönskan.
Oenighets teorin (”Dissonance Theory”)
Denna teori berör oförenliga konsekvenser som kan uppstå när man uppnår en
målsättning. De oförenliga konsekvenserna medför en anspänning hos individen. Energi frigörs för att reducera anspänningen och leder till ett beslut.
Denna teori kan starkt kopplas med den mognad elever har. En omogen elev med ett s.k. dåligt uppförande kan känna sig respekterad av likasinnade medans detta beteende inte accepteras av skolan och omgivningen. Den mogna eleven ser däremot vikten av att ta till sig kunskap för en personlig utveckling och för att få möjlighet att påbörja en kommande utbildning. I dessa två fall har konsekvenser satts mot varandra och eleverna har valt, beroende på mognad och målsättning. Detta kan liknas vid det en lärare tog upp att intresset beror på mognaden.
Balans teorin (“Equity Theory”)
Balans teorin pekade främst på att man som individ jämför sina ansträngningar/resultat och belöning med andra i sin omgivning. Man kan säga att man mäter/bedömer sina ansträngningar med vad man får tillbaka samtidigt som man gör en jämförelse med andra. Det handlar om en form av rättvisetänkande, en stor arbetsinsatts skall leda till en relaterad belöning. Om detta förhållande inte råder sker en försämring av motivationen. Lärarna tog i intervjuerna upp, att eleverna ibland påtalar att arbetsfördelningen inom gruppen inte är jämnt fördelad. I grupparbete kan det många gånger vara svårt att få alla gruppmedlemmar att bidra med lika mycket. Detta kan leda till att en del av
gruppmedlemmarna tycker det är fel att bedöma gruppen som helhet. Istället är det att föredra att man försöker ta reda på vad varje enskild elev bidragit med. En av de
intervjuade lärarna, begärde därför att gruppmedlemmarna procentuellt uppskattade hur mycket de enskilt hade bidragit med till det slutliga grupparbetet.
Något som är starkt förknippat med denna teori är också betygssättningen. Flertalet av de intervjuade lärarna tog upp att nuvarande system för betygsättning inte gav en rättvis balans.
Problemet sågs främst mellan skolor, men även mellan olika lärare. Detta medförde en ökad risk för att elever som är medvetna om problemet, antingen tappar motivationen eller söker sig till andra skolor och lärare.
Mål teori (Goal-Setting Theory)
I denna teori är människan en planerande individ, vilket innebär en övertygelse om att personliga mål har en stark motivationskraft.
Det är konstaterat att personer som har specifika och personliga mål, når bättre resultat än de som inte sätter några mål. Individens personliga mål och avsikter är det primära. Det är av stor betydelse att information (Feedback) ges kontinuerligt så att man hela tiden vet hur man ligger i förhållande till det personliga målet.
Det framkom i intervjuerna att betyg var en målsättning hos mogna elever som kan sätta egna mål. Betyget blir här både målet och feedbacken, eftersom någon annan form av feedback inte framkom. Detta kan utifrån teorin tolkas ge en motivation hos elever om de får det betyg de strävat efter. Misslyckade betyg däremot i brist på annan
feedback, kan ha negativ påverkan på motivationen då feedbacken kan anses komma för sent.
”Self efficacy”. I modern motivations teori
Begreppet står för den tro man har på sig själv för att klara av en uppgift eller att nå ett uppsatt personligt mål. ”Self-efficasy” skapas genom fyra olika vägar till påverkan:
¾Framgång föder framgång. Personen försvagas när de misslyckas.
¾När någon i ens närhet med motsvarande kapacitet som en själv, lyckas med att nå ett mål
¾Uppmuntran sker, om någon uttrycker en tro på att individen har förmåga att nå svåra mål.
¾Stress har negativ inverkan. Avstressande övningar påverkar ”self efficacy” positivt.
Det sammanhang som ses mellan denna teori och intervjuerna är att ett engagemang hos läraren tillsammans med goda ämneskunskaper kan öppna upp för engagemang hos elever. Är detta sedan förknippat med beröm så kan detta förstärka elevens tro på sig själv och sina mål s.k. self-efficacy. I detta sammanhang tolkas läraren fungera som en förebild och coach.
5 Diskussion
Jag kommer i detta avsnitt redogöra för mina slutsatser och reflektioner i skapandet av motivation hos elever utifrån lärarperspektivet. Dessa kommer att knytas till resultatet av intervjuerna, motivationsteorierna och övrig litteratur som finns med i bakgrunden till detta arbete. Det som framkom i resultatanalysen kommer att föras upp och diskuteras.
5.1 Tankar om arbetet
Mitt motiv till detta arbete och valet av vad som skulle undersökas och belysas ligger i mitt intresse av att se och sammanföra teori och praktik. Då jag ser att motivation är en stor påverkande faktor i inlärning hos alla individer, ville jag med detta arbete se på hur man ute i verkligheten medvetet eller omedvetet arbetar med motivationsteorier, i samband med historieundervisning. Jag är naturligtvis medveten om begränsningar min metod kan medföra det sätter gränser för att större generalisering av slutsatser och resultat. Trots detta kan resultatet spegla en viss insikt i hur det praktiska arbetet fungerar i jämförelse med aktuella motivationsteorier. Då arbetet utgår från lärarperspektivet skulle motsvarande undersökning ifrån elevperspektivet vara en intressant och lärorik komplettering. Jag upplever att de frågeställningar som jag satt som mål har besvarats och gett den kunskap och förståelse som jag strävade efter när jag påbörjade detta arbete.
5.2 Aningar och förväntade upptäckter
Jag hade en tro och övertygelse om att mer fokus låg på eleven i skapandet av motivation än vad som kom att visa sig. Jag menar att det som motivationsteorierna säger om vikten av att försöka att påverka elevens självkänsla och självförtroende (”Self–efficasy”), inte direkt kom fram i de intervjuer som jag haft. Det som jag anser framkom var att lärarna såg att motivationen skapades mer utifrån lärarrollen där egenskaper som att vara en god berättare, att vara engagerad och ha goda
ämneskunskaper var det primära. I den verklighet som lärarna arbetar i finns naturligtvis många faktorer som påverkar erfarna lärares syn på hur motivation skapas ex. vikten av elevernas olika mognads nivå. Elever i denna ålder är utspridda på många olika
mognads nivåer, vilket i praktiken medför att möjligheten till att synliggöra och berömma alla elever, faller på grund av tidsbrist. Detta kan resultera i att man som
erfaren lärare utvecklar den metod till att skapa av motivation som man anser bäst fungerar i aktuella elevers verklighet.
5.3 Diskussion av nyckelbegrepp
Nyckelbegreppen för att skapa motivation delar jag upp i tre grupper med olika utgångspunkter. Dessa kan komma från lärarrollen, yttre omgivning och från eleven själv. De intervjuade lade huvudfokus på lärarrollen där det var viktig att ha goda ämneskunskaper, engagemang, bra berättarförmåga och att kunna beröra eleverna. Lärarna nämnde även yttre faktorer som undervisningsmiljö, läromedel och betyg. Vissa nämnde även att mognaden var viktig och att denna finns hos eleven själv. Enligt motivationsteorierna utgår skapelsen av motivation ifrån eleven.
I de flesta skolor har inte klassrumsmiljön förändrats i någon större utsträckning om man tittar tillbaka 30 – 40 år. Den kan därmed sägas inte följt utvecklingen i den utsträckning som andra miljöer i samhället som ex. kontorslokaler. Om elever få
möjlighet att arbeta under förutsättningar av ergonomiskt riktade möbler ex. bänkar och stolar och i en harmonisk miljö ex. avstressande färger skulle detta kunna öka elevernas motivation, vilket skulle kunna härledas till Maslow’s behovs teori.
I intervjuerna framkom inget om att det är viktig med feedback, även om jag är medveten om att en form av feedback ges vid de utvecklingssamtal som oftast görs en gång per termin. Detta tolkar jag att lärarna inte ser vikten av feedback i skapandet av motivation hos eleven. I motivationsteorin ”Goal-Setting Theory”, sägs att kontinuerlig feedback är otroligt viktig för att behålla och eventuellt styra upp motivationen till uppsatta mål. I givandet av feedbacken finns möjlighet att påverka elevens
”self-efficacy” genom att ge eleven uppmärksamhet och uttrycka att man är övertygad om att han/hon kommer att klara de uppsatta målen. Detta kan även härledas till vad Wiberg säger i sin bok ”Vilja Välja Verklighet”.41
5.4 Den egna teorin
Min övertygelse om hur motivation skapas hos elever utgår ifrån att man måste dela in eleverna i grupper utifrån kunskap och mognad. Den kunskapsnivå eleven befinner sig inom kan kartläggas med kvantitativ metod ex. prov, medans mognaden studeras med kvalitativ metod huruvida eleven kan anpassa sig utifrån olika situationer. Enligt ”Efficacy Theory” är self-efficacy konstaterat som oerhört viktigt för den enskilda
41
