ANITA NYBERG
Hemnära marknadstjänster
-kvinnornas befriare?
Leder skattelättnader för hemnära, marknadstjänster till
ökad jämställdhet ? Anita Nyberg diskuterar ämnet i ljuset av empiri
från Tyskland, USA, Frankrike och Sverige.
För m e r ä n 100 år s e d a n m e n a d e Engels att k v i n n o r n a var p å väg att "befrias f r å n hushålls-arbetet":
Kvinnans befrielse, hennes jämställdhet med mannen är och förblir en omöjlighet, så länge kvinnan förblir utestängd från det samhälleliga produktiva arbetet och uteslutande får syssla med det privata arbetet i hemmet. Kvinnans befrielse kommer först att bli möjlig då hon i stor samhällelig skala kan deltaga i produktionen och det husliga arbetet blott i obetydlig utsträckning tar hennes tid i anspråk. Och detta har först blivit möjligt genom den moderna storindustrin, som inte bara tillåter kvinnligt arbete i stor skala utan formligen ropar efter det och som också mer och mer strävar att förvandla det privata husliga arbe-tet till en samhällelig industri. (1884, nytryck 1978, s. 206).
I d a g är d e t inte v a r u p r o d u k t i o n e n och storin-dustrin som skall "befria k v i n n a n " f r å n hus-hållsarbete. Det är p r o d u k t i o n e n av tjänster p å en m a r k n a d , som i n n e b ä r att "det husliga a r b e t e t blott i obetydlig u t s t r ä c k n i n g tar h e n -nes tid i a n s p r å k " som skall b e f r ä m j a " h e n n e s j ä m s t ä l l d h e t m e d m a n n e n " o c h g ö r a d e t
möj-ligt f ö r " h e n n e " att g ö r a karriär.
D e n så kallade p i g d e b a t t e n startade e f t e r ett inlägg av n a t i o n a l e k o n o m e n Ann-Marie Pålsson i A l m e d a l e n 1993.1 Ann-Marie Pålsson själv a n v ä n d e r b e g r e p p e t "domestika tjänster". På d a n s k a talar m a n o m " h j e m m e s e r
-vice", p å tyska o m " D i e n s t m ä d c h e n p r i v i l e g " eller " h a u s h a l t s n a h e n Dienstleistungen", p å f r a n s k a o m "les Services d e P r o x i m i t é " eller "emplois familiaux" o c h på engelska o m "domestic outsourcing". Diskussionen o m hushållstjänster är m e d a n d r a o r d inte e n d a s t aktuell i Sverige.
I n å g r a l ä n d e r h a r m a n infört skatteavdrag o c h / e l l e r b i d r a g f ö r hushållstjänster. Det gäller i Tyskland, Frankrike, Belgien, N e d e r -l ä n d e r n a , D a n m a r k , N o r g e o c h F i n -l a n d . I drygt tiotalet l ä n d e r h a r p r o j e k t r ö r a n d e hus-hållstjänster bedrivits m e d p e n g a r f r å n EU, bl.a. p r o j e k t e t H u m l a n i Kungälv. I Sverige h a r f r å g a n utretts två g å n g e r dels av
Tjänsteutred-ningen 1994, dels av Tjänstebeskattningsutred-ningen 1997.2 Flera förslag o m skattelättnader p å hushållstjänster h a r lagts f r a m .
De skäl som b r u k a r a n f ö r a s f ö r dessa olika å t g ä r d e r o c h förslag är att m e d h j ä l p av skatte-l ä t t n a d e r sänka p r i s e r n a o c h skapa en mark-n a d för hushållstjämark-nster. Sysselsättmark-nimark-ngemark-n ö k a r till följd av detta o c h svart a r b e t e o m v a n d l a s till a r b e t e p å d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n . Kvinnor k ö p e r hushållstjänster, ä g n a r m i n d r e tid till hushållsarbete, m e r till avlönat a r b e t e o c h kan g ö r a karriär. Detta r e s o n e m a n g byg-ger på ett a n t a g a n d e o m att d e t finns ett sam-b a n d mellan e n m a r k n a d f ö r hushållstjänster och kvinnors sysselsättning s a m t att skatteni-vån är a v g ö r a n d e f ö r h u s h å l l e n s val m e l l a n e g e n p r o d u k t i o n och k ö p på m a r k n a d e n . Enligt e k o n o m i s k teori h a r l ö n e s t r u k t u r e n
Tabell 1 Total avlönad tid inom olika näringsgrenar, 16-64 år, 1991, samt total oavlönad
tid till olika arbetsuppgifter i hushållen, 20-64 år, 1990/91. Miljoner timmar per vecka.
Avlönat arbete Oavlönat arbete
Offentlig förvaltning och a n d r a 48,1 Matlagning och disk 33,1
tjänster
O m s o r g om b a r n 18,0
Gruv- och tillverkningsindustri 29,5
Underhållsarbete 17,0
Handel, restaurang och hotell
19,9
Handel, restaurang och hotell
Städning 1 6 , 1
Bank, försäkringsverksamhet m.m. 13,0 Städning
Inköp av varor och tjänster 14,7
Samfärdsel, post och tele 10,3 Inköp av varor och tjänster
Samfärdsel, post och tele
Tvätt och strykning 7,3
Byggnadsindustri 10,5 Tvätt och strykning
Byggnadsindustri O m s o r g o m a n d r a 5,3 J o r d b r u k , skogsbruk 6,2 Eldning, v e d h u g g n i n g 1,6 Vård, tillverkning av kläder 1,5 Övrigt 18,6 S u m m a 137,6 S u m m a 133,2
därav kvinnor 56,6 därav kvinnor 82,0
m ä n 81,1 m ä n 51,2
Källa: Nyberg 1996a (beräknat f r å n AKU och SCB:s Tidsanvändningsundersökn ing). och produktivitetsskillnader mellan m a r k n a d
och hushåll också betydelse.
Det övergripande syftet m e d artikeln är att diskutera och analysera möjligheterna att, m e d hjälp av selektiva skattelättnader och bidrag, omvandla oavlönat hushållsarbete och svart arbete till avlönat arbete på d e n reguljä-ra a r b e t s m a r k n a d e n . Dessutom problematise-ras huruvida tillgång till hushållstjänster på m a r k n a d e n ökar jämställdheten. S a m b a n d mellan skattekil, produktivitet och skattelätt-n a d e r mellaskattelätt-n skatt och h e m skattelätt-n ä r a tjäskattelätt-nster i läskattelätt-n- län-der m e d olika skattenivåer och mellan kvin-nors sysselsättning, löneskillnader och en m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster i Tyskland, USA, Frankrike och Sverige problematiseras. Inledningsvis presenteras det oavlönade
hus-hållsarbetets o m f a t t n i n g i jämförelse m e d del avlönade arbetet samt de svenska förslagen o m skattelättnader på hushållstjänster.
Mer än hälften av allt arbete är oavlönat
U n g e f ä r hälften av allt arbete i Sverige utförs oavlönat i hushållen. I tid räknat är till exem-pel d e n "oavlönade matlagningssektorn" stör-re än hela industrisektorn, den "oavlönade barnomsorgssektorn" nästan lika stor som handels-, restaurang- och hotellsektorn, d e n "oavlönade städsektorn" större än bank- och försäkringssektorn, d e n "oavlönade tvättsek-torn" större än jordbrukssektorn, o.s.v. Det är kanske inte så underligt att del finns ett intres-se av att försöka omvandla åtminstone delar avdetta arbete till avlönat marknadsarbete mot b a k g r u n d av d e n höga arbetslösheten i Sverige och a n d r a länder i Europa. Den oavlö-n a d e sektoroavlö-n kaoavlö-n ses som eoavlö-n stor poteoavlö-ntiell m a r k n a d .
Av tabell 1 framgår att kvinnor sammantaget ägnar mer tid till oavlönat än till avlönat arbete, m e d a n situationen är den omvända för män.
Hemnära och hushållsnära tjänster
Olika förslag för sänkt skatt på hushållstjänster har framförts i Sverige. Tjänsteutredningen(SOU 1994:43) föreslog i sitt b e t ä n k a n d e att hushåll, där de vuxna m e d l e m m a r n a arbetar minst halvtid, skulle få skattelättnader vid köp av städning, fönsterputsning, tvätt/strykning, trädgårdsarbete, inköp, barnpassning, repara-tioner och underhåll av bostad. Tjänsterna skulle momsbefrias och hushållen k u n n a dra av kostnaderna m e d u p p till 40 000 k r o n o r per år. För hushåll m e d b a r n u n d e r 13 år, eller m e d familjemedlem som inte klarar sig själv, sattes avdragsgränsen till 70 000 kronor.
Moderaterna, folkpartiet och kristdemo-kraterna föreslår en skattereduktion på 50 p r o c e n t av arbetskostnaderna för vad de kal-lar hemnära tjänster, d.v.s. tjänster som utförs i det egna h e m m e t eller på d e n egna tomten. Det i n n e b ä r att det "vita" priset kan halveras för t.ex. städning, fönsterputsning, barntillsyn och gräsklippning. Skattereduktionen begränsas till 25 000 k r o n o r per hushåll och år, alltså köpta tjänster för maximalt 50 000 kronor. I förslaget ingår också avdrag för reparation, o m - o c h tillbyggnad (ROT-avdraget). H e m n ä r a tjänster skall k u n n a säljas b å d e av företag och privatpersoner. Kostnaderna beräknas till 1,6 miljarder k r o n o r brutto. Finansieringen skall ske g e n o m att anslaget till arbetsmarknadspo-litiska åtgärder sänks (DN 12 mars och 8 j u n i 1998).3
Ett a n n a t förslag har framförts av
Tjänste-beskattningsutredningen (SOU 1997:17), som
leddes av dåvarande L O - e k o n o m e n och nuva-r a n d e statsseknuva-retenuva-ranuva-ren på Nänuva-ringsdepanuva-rte- Näringsdeparte-mentet, Dan Andersson. Förslaget går ut på att arbetsgivaravgifterna, liksom egenavgifter-n a för egeegenavgifter-nföretagare, avskaffas för hushållsegenavgifter-nä-
hushållsnä-ra tjänster. De inkludehushållsnä-rar h e m n ä r a tjänster,
m e n är ett vidare b e g r e p p som inkluderar alla tjänster som utgör substitut till eget hushålls-arbete oavsett o m de utförs i eller u t a n f ö r h e m m e t . Hushållsnära tjänster inkluderar verksamheter som restauranger, personalmat-salar, kemtvätterier, städföretag, bilrepara-tionsverkstäder, taxi m.m. samt ROT-avdrag. Endast företag får ansöka o m skattesänkning-ar, u t o m när det gäller underhåll och reparatio-ner, där hushållen får en skattereduktion. Arbetskraftskostnaderna beräknas minska m e d 25-30 procent. Finansiering sker g e n o m sänkt grundavdrag, avskaffat representationsavdrag och h ö j d tobaksskatt m e d 25 procent.
Vänsterpartiet ansluter sig till
Tjänste-beskattningsutredningens förslag o m
subventio-n e r av hushållssubventio-nära tjäsubventio-nster isubventio-nklusive ROT-avdrag, m e n exklusive a n d r a h e m n ä r a tjäns-ter. De vill också sänka r e s t a u r a n g m o m s e n till 12 p r o c e n t {DN18 augusti 1998).
Tjänstebeskattningsutredningens förslag
inne-bär således en subventioneringsgrad på 25-30 p r o c e n t på ett relativt brett o m r å d e av tjänster som kan utföras såväl i som u t a n f ö r h e m m e n
-hushållsnära tjänster. Subventioneringsgraden i
moderaternas, folkpartiets och kristdemokra-ternas förslag ligger p å 50 procent, m e n på ett o m r å d e som är begränsat till h e m m e t s värld
-hemnära tjänster. De borgerliga partiernas
för-slag ligger nära de försök och de skattelättna-der för tjänster i h e m m e n som h a r genom-förts i a n d r a länder.
Skattelättnader och produktivitet
I Sverige idag krävs att k ö p a r e n av en tjänst tjä-nar cirka 4 000 k r o n o r före skatt för att betala för en u t f ö r d tjänst, o m d e n som utför tjäns-ten får ut 1 000 k r o n o r efter skatt (SOU 1997:17, s. 210). Mellanskillnaden, den så kalla-de skattekilen, utgörs av inkomstskatt, moms, arbetsgivar- och egenavgifter. Skattelättnader på hushållstjänster eliminerar delar eller hela skattekilen och ökar d ä r i g e n o m de ekonomis-ka incitamenten för hushållen att köpa tjänster på den reguljära, beskattade m a r k n a d e n och minskar b e n ä g e n h e t e n till egen produktion i h e m m e t och till att anlita svart arbetskraft.Skattekilen är dock, enligt ekonomisk teori, inte d e n e n d a faktor som påverkar hushållens val mellan e g e n p r o d u k t i o n och köp på mark-n a d e mark-n . Emark-n a mark-n d r a faktor är lömark-neskillmark-nadermark-na, vilket jag å t e r k o m m e r till längre f r a m i arti-keln. En tredje är produktivitetsskillnader mel-lan m a r k n a d och hushåll. J u högre produktivi-teten på m a r k n a d e n är relativt hushållen, desto lägre kostnad och desto större benägen-het att ersätta obeskattad hushållsproduktion m e d beskattad marknadsproduktion.4
Grovt kan m a n urskilja tre kategorier vad gäller utvecklingen av skillnader i produktivi-tet mellan hushåll och m a r k n a d från 1960-talet till idag. För det första har vi en kategori bestående av aktiviteter som kan omvandlas till standardiserade varor på m a r k n a d e n . Priserna på kläder och livsmedel har sjunkit i förhållande till d e n allmänna prisnivån (SOU 1997:17 Figur 2.4). Förr ägnade m a n tid till att sy och sticka. Det gör vi knappast alls idag utan vi köper konfektionskläder. Vi köper också hel- och halvfabrikat av livsmedel och ägnar m i n d r e tid till matlagning (Nyberg 1989, 1996a, 1996b).
För det a n d r a har vi arbetsuppgifter, som k o n s u m e n t e r n a kan utföra själva, m e n inte lika väl och inte lika snabbt som professionel-la. Produktiviteten i restaurangbranschen har ökat snabbare än i hushållen tack vare stan-dardisering och specialisering. Exempel på detta är snabbmatställen som hamburger-, pizza- och kebabrestauranger.5 Produktiviteten vad gäller underhåll och reparationer har ökat både på m a r k n a d e n och i hushållen m e d hjälp av nya maskiner, bättre redskap, förklist-rade tapeter m.m. Yrkessnickarens och yrkes-målarens produktivitet är dock högre än ama-törsnickarens och amatörmålarens. Det är sannolikt att vi ägnar m e r egen tid till repara-tioner och underhåll, m e n uppgifter om detta saknas.
För det tredje har vi aktiviteter elär produk-tiviteten är u n g e f ä r lika stor på m a r k n a d e n som i hushållen. Produktiviteten i hushall en vad gäller tvätt har sannolikt hållit jämna steg m e d utvecklingen på m a r k n a d e n tack vare tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, bättre tvättmedel etc. Samtidigt har dock kraven
ökat kraftigt. Vi h a r mycket m e r kläder och linne idag än tidigare och våra anspråk på h u r r e n a de skall vara förefaller öka kontinuerligt. Den tid hushåll lägger n e r på att tvätta har inte förändrats mycket u n d e r de senaste d e c e n n i e r n a . Skillnaden i produktivitet mel-lan att själv städa och anlita någon är sannolikt liten, särskilt om m a n tar hänsyn till restider och overheadkostnader för d e n som anställs för att städa. Dammsugaren, högre bostads-standard, bättre material, redskap och rengö-ringsmedel har bidragit till att städtiden mins-kat. Men vi vistas också m i n d r e i bostaden i och m e d att såväl kvinnor som m ä n förvärvsar-betar u t a n f ö r h e m m e t och b a r n e n är på dagis. Kanske har också kraven sänkts b e r o e n d e på att ett välstädat h e m inte längre h a r samma symbolvärde och inte samma betydelse för kvinnors identitet.
Sammanfattningsvis har den tekniska utveck-lingen, specialisering och stordriftsfördelar på m a r k n a d e n inneburit att produktiviteten är mycket högre än i hushållen vad gäller varu-p r o d u k t i o n e n . Några skattelättnader för att få ut detta arbete på d e n vita m a r k n a d e n behövs inte. Den högre produktiviteten på markna-den vad gäller matlagning, reparationer och underhåll k o m p e n s e r a r delvis för skattekilen. Där finns en vit marknad, m e n hushållen und-viker också skattekilen g e n o m att köpa på en svart m a r k n a d (RRV 1998:29; RSV 1996). En skattelättnad skulle, allt övrigt lika, få störst effekt per satsad krona i restaurang-, reparations-och underhållsbranscherna. Vad gäller tvätt och städning är produktiviteten ungefär lika stor i hushållen och på marknaden. Det finns en vit m a r k n a d för tvättjänster, m e n d e n utnyttjas knappast alls för vardagstvätten, där-e m o t för kdär-em- och mattvätt.
När det gäller städning går m i n d r e än en p r o c e n t av städföretagens produktion till pri-vat konsumtion (SOU 1997:17, s. 252). I stort sett saknas således en vit m a r k n a d för privata städtjänster. Det finns dock i begränsad utsträckning en svart m a r k n a d . Det svarta pri-set på en städtimme är cirka 60 kronor. Motsvarande vita pris ligger bortåt 200 k r o n o r (SOU 1997:17, s. 353). Det krävs följaktligen mycket stora skattelättnader för att omvandla
städning till avlönat arbete på d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n .
Mängden hushållsarbete är inte given
"Hushållen gör allt m i n d r e själva, d e n privata t j ä n s t e m a r k n a d e n förser oss m e d allt m e r och k o m m u n e r n a h a r g e n o m barn- och äldreom-sorgen tagit över en del av hushållens funktio-ner", skriver Tjänstebeskattningsutredningen (SOU 1997:17, s. 9) och ger d ä r m e d uttryck för en vanlig uppfattning. Vissa arbetsuppgif-ter har flyttats till m a r k n a d e n . Men andra h a r vi helt enkelt slutat göra. Att piska mattor, putsa silver, h a n d t o r k a all disk, vädra sängklä-der, stryka underkläsängklä-der, mangla lakan m.m. är inte så vanligt idag som det en gång var. Men nya uppgifter tillkommer också; sopsortering, skjutsa b a r n till aktiviteter, h ä m t a information på I n t e r n e t m.m. Dessutom innebär högre inkomster och ökat välstånd att m å n g a idag inte endast har bostaden att städa, reparera och underhålla, utan också fritidshus, bil och kanske också båt. Vi skaffar oss h u s d j u r som skall skötas och rastas. Vi har bättre råd att köpa hushållsmaskiner och d ä r m e d öka pro-duktiviteten, m e n det behöver inte betyda att d e "sparar tid", de används ofta för att höja kvalitén (Nyberg 1989). Tvättmaskinen är ett e x e m p e l på detta. Det får också antas gälla glass- och pastamaskiner.Av tidsanvändningsstudier framgår att betydligt m e r tid ägnas inköp av varor och tjänster idag än tidigare (Nyberg 1989, 1996b). Det finns flera skäl till detta. Ett är för-ä n d r i n g a r i bostadsområdenas lokalisering och k o n c e n t r a t i o n e n av köpcentra u t a n f ö r städerna vilket förlänger restiderna. H ö g r e inkomster och en större m ä n g d varor i n n e b ä r att k o n s u m e n t e r n a lägger en m i n d r e andel av
sina inkomster på basvaror och mer på andra
varor och tjänster. I n k ö p e n har d ä r m e d blivit m i n d r e r u t i n b e t o n a d e och m e r differentiera-de, vilket kräver m e r tid. Det är d ä r m e d också svårare att lägga över arbetet på n å g o n a n n a n . På detta o m r å d e finns i stort sett ingen mark-nad, varken vit eller svart. Vi måste idag också ta ställning till vilket dagis, vilket fritids och vil-ken skola vi skall välja till b a r n e n , vilvil-ken f o n d
j a g skall placera delar av min pension i, vilken läkare som skall bli min husläkare o.s.v.
Tidsanvändningsstudier visar att föräldrar ägnar m e r tid till aktiv vård av b a r n idag än tidigare (Nyberg 1996b). Den fysiska vården av b a r n har underlättats på m å n g a sätt m e d hjälp av engångsblöjor, färcliglagad b a r n m a t , lättskötta barnkläder o.s.v. Samtidigt har föräld-raskapet omdefinierats. Större vikt läggs vid föräldrarnas ansvar - i första h a n d m ö d r a r n a s - för b a r n e n s känslomässiga och intellektuella utveckling. M ö d r a r n a fokuserar i högre grad på b a r n e n och sköter hushållsarbetet vid sidan om, snarare än att som tidigare fokusera på hushållsarbetet m e d b a r n e n närvarande. Utbyggnaden av d e n offentliga barnomsor-gen i Sverige har inte minskat d e n tid föräld-rar aktivt ägnar sina barn. I d e n m e n i n g e n har inte d e n offentliga b a r n o m s o r g e n ersatt för-äldrars vård av barn, utan d e n utgör ett kom-plement.
M a r k n a d e n s och d e n offentliga sektorns "övertagande" av hushållens f u n k t i o n e r ska inte överskattas. För d e t första d ä r f ö r att, som visades i tabell 1, omkring hälften av allt arbe-te i Sverige är oavlönat hushållsarbearbe-te. För det a n d r a d ä r f ö r att m ä n g d e n hushållsarbete inte är given. Arbetsuppgifter som ägnas m i n d r e tid i h e m m e n , utförs inte nödvändigtvis i högre grad på m a r k n a d e n eller i d e n offentli-ga sektorn. De kanske helt enkelt inte utförs längre och nya uppgifter tillkommer. Det fak-tum att arbetsuppgifter utförs på m a r k n a d e n eller i d e n offentliga sektorn behöver inte betyda att de ägnas m i n d r e tid i h e m m e n .
Skattekil och hemnära tjänster
i andra länder
Skillnaden i produktivitet mellan hushåll och m a r k n a d har betydelse för huruvida hushållen p r o d u c e r a r själva eller köper på e n m a r k n a d . V a r u p r o d u k t i o n e n h a r flyttat u t på markna-d e n (på markna-d e n p u n k t e n h a markna-d e Engels rätt). Reparationer, underhåll och matlagning pro-duceras såväl på m a r k n a d e n som i hushållen. Vanlig tvätt, strykning, städning och inköp utförs f r a m f ö r allt av h u s h å l l s m e d l e m m a r n a själva. Situationen är likartad i alla i-länder.
Tabell 2 Andel sysselsatta med hemnära tjänster
av samtliga sysselsatta, 1990, i procent samt genomsnittlig skattekil som andel av en genom-snittligarbetares lön, 1994 i procent.'
Land Andel Skattekil8
USA 0,7 35 Canada 1 , 1 40 Norge 0,3 58 Frankrike 0,2 59 D a n m a r k 0,4 63 Österrike 0,2
Källa: Andel - OECD 1997; OECD 1998 Table 25
skattekil
-Det är de sistnämnda "kvinnliga" arbetsinten-siva aktiviteterna, där skillnaden i produktivi-tet mellan hushåll och m a r k n a d är liten, som är svårast att omvandla till avlönat arbete och det är f r a m f ö r allt dessa, och särskilt städning, som diskussionen och åtgärderna handlar om.6
I Sverige, där skatterna är höga och löne-skillnaderna små relativt a n d r a länder är det särskilt dyrt att ersätta eget arbete i hushållet m e d m a r k n a d s p r o d u c e r a d e tjänster, m e n a r man. Frågan är o m det finns något som tyder på att det finns ett s a m b a n d mellan skattens storlek och antal anställda m e d h e m n ä r a tjäns-ter. Ett sätt att undersöka detta är att j ä m f ö r a d e n n a marknads omfattning i länder m e d olika h ö g skattenivå.
Att hitta data över antalet sysselsatta m e d h e m n ä r a tjänster är emellertid inte så lätt. Det går t.ex. inte att urskilja de som arbetar i privata h e m i de svenska folkräkningarna eller AKU (arbetskraftsundersökningarna). Riksskatteverket har dock tagit f r a m uppgifter som visar att 16 000 privatpersoner lämnat kontrolluppgift på ersättning från a n d r a privatpersoner. I två tredjedelar av fallen u n d e r s t e g ersättningen 10 000 kr (RSV 1996, s. 56). Mycket få är
såle-des sysselsatta m e d h e m n ä r a tjänster på d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n .
I tabell 2 visas uppgifter för några länder där data finns. Definitionerna överensstäm-m e r inte helt - vilket delvis förklarar skillna-d e r n a mellan l ä n skillna-d e r n a - m e n tabellen visar ä n d å att andelen sysselsatta m e d liemnära tjänster är mycket liten i samtliga länder oav-sett skattekilens storlek. H e m n ä r a tjänster kan naturligtvis också utföras av t.ex. städföretag, m e n det är mycket ovanligt.
12 procent beskattat
-98-99procent obeskattat
Antalet sysselsatta m e d h e m n ä r a tjänster är dock i realiteten betydligt h ö g r e än vad tabell 2 visar. Situationen i Tyskland får illustrera detta. Där finns 34 000 socialförsäkrade, skat-tebetalande anställda i hushåll registrerade i sysselsättningsstatistiken, vilket är d e t s a m m a som cirka 0,1 p r o c e n t av de registrerade syssel-satta. Men ett mycket stort antal - 1,4 miljoner - p r o d u c e r a r sådana tjänster utanför d e n beskattade arbetsmarknaden. Det sker helt legalt eftersom m a n får tjäna u p p till 620 DM
(cirka 2 800 kronor) per m å n a d utan att skatt och socialförsäkringar betalas (geringfugig Beschäftigten). Arbetsgivaren betalar dock en låg avgift per kontrakt. Dessutom räknar m a n med att mellan en halv och en miljon hushåll anlitar städhjälp på timbasis utan något for-mellt anställningskontrakt, d.v.s. svart arbets-kraft.
Praktiskt taget samtliga som arbetar m e d h e m n ä r a tjänster är kvinnor, d e flesta är äldre och lågutbildade. Räknas samtliga kategorier ovan som sysselsatta utgör de 4 p r o c e n t av det totala antalet sysselsatta och 10 p r o c e n t av andelen sysselsatta kvinnor (Fölster 1999). Många arbetar mycket kort deltid.
I Tyskland tycks det vara relativt vanligt att "tyska h u s m ö d r a r " utför h e m n ä r a tjänster på en obeskattad arbetsmarknad. Enligt en stu-die gäller det också i England. Flertalet av de som städar hos a n d r a är äldre kvinnor från d e n engelska arbetarklassen. Skillnaden i för-hållande till Tyskland tycks vara att i England lever kvinnorna ofta i familjer som, på ett eller
a n n a t sätt, är b e r o e n d e av bidrag. "Three cate-gories of household proved to be particularly c o m m o n : those with a male p a r t n e r in receipt of invalidity benefit; those with an unemploy-ed male p a r t n e r in receipt of income support; a n d those reliant on the state pension"
(Gregson & Lowe 1994, s. 135). O m h u s t r u n skulle ha vita inkomster påverkar det bidra-gets storlek negativt.
Invandrare, ofta oregistrerade sådana, åter-finns ofta på d e n obeskattade m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster. I Spanien och Italien kom-mer t.ex. m å n g a från Filippinerna och Kap Verde. I Italien är h e m n ä r a tjänster nästan de e n d a jobb som är tillgängliga för invandrade kvinnor. I Spanien håller invandrarkvinnor på att ersätta de inhemska kvinnorna i d e n n a sek-tor. Det gäller säkert också i m å n g a a n d r a län-der. En relativt ny g r u p p är kvinnor från de f o r n a öststaterna, som utgör en växande andel (Weinert 1991; Andell 1992; Wingborg 1996; Knocke 1996, 1997; Gaspard 1998; Fölster 1999). I USA k o m m e r m å n g a hushålls-arbetare f r å n Latinamerika, m e n också från a n d r a delar av världen (Chang 1994).
J ä m f ö r t m e d andra länder förefaller svarta "kvinnliga" h e m n ä r a tjänster vara av relativt liten omfattning i Sverige. I Sverige uppgav 15 p r o c e n t av m ä n n e n och 7 p r o c e n t av kvinnor-n a att de utfört svart arbete i kvinnor-n å g o kvinnor-n f o r m u n d e r 1997. Som jämförelse kan n ä m n a s att i D a n m a r k var a n d e l e n som uppgav att de h a d e utfört svart arbete u n g e f ä r d u b b e l t så hög för såväl kvinnor som m ä n (Pedersen & Smith 1998). Aktiviteter r u n t hushållen t.ex. städ-tjänster, barnpassning, reparation av motor-f o r d o n samt u p p motor-f ö r a n d e eller reparation av fastighet, står för 14,5 p r o c e n t av det totala antalet svarta aktiviteter i Sverige (RRV
1998:29, s. 7 l f f ) . Eftersom det är känt att svart-arbete är o m f a t t a n d e vad gäller reparationer av fastigheter, m e n också av bilar, är svartstäd a n svartstäd e t sannolikt åtminstone än så länge -inte lika vanligt i Sverige som i m å n g a a n d r a länder.
Förslagen o m sänkt skatt på h e m n ä r a tjäns-ter bygger på ett a n t a g a n d e om att en hög skatt f ö r h i n d r a r framväxten av en vit m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster. Av ovanstående f r a m g å r
att inte i något land är skattekilen tillräckligt liten för att h e m n ä r a tjänster, u t o m i u n d a n -tagsfall, skall utföras på d e n reguljära, beskat-tade arbetsmarknaden. Oavsett skattens stor-lek utförs h e m n ä r a tjänster på en obeskattad marknad. D e n n a m a r k n a d kan var illegal, d.v.s. svart, m e n den kan också vara legal efter-som det i vissa länder är tillåtet att arbeta ett visst antal timmar per vecka o c h / e l l e r att ha en viss inkomst utan att skatt och arbetsgivar-avgifter betalas. En sådan m a r k n a d saknas i Sverige. I Tyskland arbetar 1-2 p r o c e n t av d e som utför h e m n ä r a tjänster på en beskattad marknad, m e d a n 98-99 p r o c e n t arbetar på en obeskattad. Situationen är troligen d e n s a m m a i a n d r a länder.
Kvinnors sysselsättning, löneskillnader
och hemnära tjänster
Ett a r g u m e n t för skattelättnader på h e m n ä r a tjänster är att m e d en större m a r k n a d ökar kvinnors möjligheter att k o m b i n e r a yrke och familj och kvinnors möjligheter att göra karri-är underlättas. Någon vit m a r k n a d för dessa tjänster finns knappast. A r g u m e n t e t gäller dock oavsett om m a r k n a d e n är beskattad eller obeskattad. Den obeskattade m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster b o r d e då vara större i länder där kvinnor i hög grad finns på arbetsmarkna-d e n än i länarbetsmarkna-der arbetsmarkna-där så inte är fallet. Man kan också anta att m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjäns-ter är större i länder m e d stora löneskillnader än i länder m e d små. I de f ö r s t n ä m n d a är det relativt sett billigare för d e högavlönade att köpa tjänster av de lågavlönade än i de sist-n ä m sist-n d a .9 N e d a n diskuteras situationen i fyra länder. Tyskland respektive USA j ä m f ö r s m e d Sverige. Därpå redovisas situationen i det land som h a r störst e r f a r e n h e t av subventioner av h e m n ä r a tjänster: Frankrike.
Tyskland
Lönespridningen i Tyskland är inte mycket större än i Sverige."1 Andelen kvinnor i arbets-kraften uppgick till 48 p r o c e n t 1970 och till 56 p r o c e n t 1990 i Västtyskland och till 62 p r o c e n t i Tyskland 1997 (OEGD 1992, 1998), vilket är
betydligt lägre än i Sverige. Detta talar för att m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster b o r d e vara m i n d r e i Tyskland än i Sverige. Så är inte fal-let. Andelen hushåll som anlitar hjälp är 13,6 p r o c e n t i Tyskland och 2,5 procent i Sverige (Weinkopf 1997, s. 133; SOU 1994:43 Bilaga 2, s. 16)."
En förklaring till att d e n h e m n ä r a tjänste-sektorn är stor i (Väst) tyskland, m e n a r jag, är att "the strong male breadwinner m o d e l " utgjort den normativa basen för kvinnors och m ä n s b e t e e n d e på arbetsmarknaden och i familjen (Lewis & Ostner 1992; Ostner 1993, 1994, 1998; Pfau-Effinger 1994). Enligt d e n n a modell lönearbetar m a n n e n m e d a n hustrun sköter hushålls- och vårdarbetet.1 2 Skatte- och socialförsäkringssystemen f r ä m j a r d e n n a fa-miljeform.1 3 Rättigheter och skyldigheter är k n u t n a till familjen, d.v.s. i realiteten m a n n e n s sysselsättningsmeriter och h u s t r u n får del av dessa. Barn- och äldreomsorgen är familjens angelägenhet. Den offentliga sektorn är liten liksom tjänstesektorn överhuvudtaget, vilket kraftigt begränsat efterfrågan på kvinnlig ar-betskraft (Esping-Andersen 1990).
Äldre, lågutbildade "husmödrar" h a r haft och har svårt att finna arbete på d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n i Västtyskland. Ett alternativ är då att städa hos a n d r a några timmar i veck-an u t a n f ö r d e n reguljära arbetsmarknaden. Detta är på flera sätt samhälleligt legitimt. Dels antas kvinnor vara m e d l e m m a r i en familj m e d en manlig försörjare, vilket inne-bär att d e har en viss ekonomisk säkerhet via m a n n e n och inte behöver k u n n a försörja sig på lönen, dels kolliderar städjobbet inte m e d rollen som h e m m a f r u och det är lagligt att ha en inkomst u p p till ett visst b e l o p p utan att skatt och arbetsgivaravgifter betalas.14
Sverige å a n d r a sidan betraktas som en "weak male breadwinner state" (Lewis & Ostner 1992). Skatte- och socialförsäkringssy-stemen stödjer tvåförsörjarfamiljen och är baserade på individens - kvinnans respektive m a n n e n s - egna sysselsättningsmeriter. Det innebär stora fördelar - även o m m a n betalar skatt - att finnas på d e n reguljära arbetsmark-n a d e arbetsmark-n j ä m f ö r t m e d att arbeta svart, eftersom inkomsterna ligger till g r u n d för
föräldrapen-ning, sjukpenföräldrapen-ning, pension m.m.
I Sverige ökade andelen kvinnor i arbets-kraften kraftigt mellan 1970 och 1990 från 59 procent till 81 p r o c e n t (OECD 1992) och arbetslösheten var f r a m till 1990 låg. 1997 var a n d e l e n kvinnor i arbetskraften 75 p r o c e n t
(OECD 1998). Det specifika m e d Sverige (och Danmark och Finland) är att även kvinnor m e d låg utbildning finns på a r b e t s m a r k n a d e n (Stark & Regnér 1997). Det h ä n g e r s a m m a n m e d d e n offentliga sektorns kraftiga expan-sion u n d e r 1970- och 1980-talen, som skapade arbetstillfällen för dessa kvinnor. De sökte och fick j o b b på d e n n a m a r k n a d och behövde inte bjuda ut sin arbetskraft på en obeskattad m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster. Det betyder emellertid inte att svartarbete inte har före-k o m m i t i Sverige.
Trots bristen på offentlig b a r n o m s o r g , var m å n g a av de som gick ut på a r b e t s m a r k n a d e n på 1970- och 1980-talen småbarnsmödrar. De o r d n a d e b a r n o m s o r g e n själva g e n o m att anli-ta en a n n a n m a m m a , som tog h a n d o m sina egna barn, samtidigt som h o n var (svart) dag-m a dag-m dag-m a (Nyberg 1999). I Sverige var det soci-alt accepterat ( m e n inte lagligt) att anlita g r a n n f r u n som d a g m a m m a (en hushållsnära tjänst), m e n inte som städhjälp. I Västtyskland var det accepterat att anlita g r a n n f r u n som städhjälp (en h e m n ä r a tjänst), m e n inte som d a g m a m m a . G e m e n s a m t för de båda länder-na är att det fanns en m a r k n a d för "kvinnliga" tjänster u t a n f ö r den reguljära m a r k n a d e n . U t b u d och efterfrågan såg dock olika ut bero-e n d bero-e på välfärdspolitikbero-ens olika inriktning. Idag är de viktigaste hushållsnära tjänsterna -barn- och äldreomsorg - kraftigt subventione-rade och omfattande i Sverige. De svarta dag-m a dag-m dag-m o r n a gick ut på den reguljära arbets-m a r k n a d e n och har ersatts av b a r n o arbets-m s o r g i d e n offentliga sektorn. Den svarta m a r k n a d e n för b a r n o m s o r g är idag mycket liten (RSV 1996).
I Västtyskland har f u n n i t s och finns en rela-tivt stor m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster. För att försöka omvandla en del av dessa arbeten till reguljär sysselsättning infördes 1989 en skatte-reduktion för h e m n ä r a tjänster för hushåll som betalar arbetsgivaravgifter. Avdraget var
maximerat till motsvarande cirka 55 000 kro-n o r per år. Det k u kro-n d e ekro-ndast utkro-nyttjas av de hushåll där en person var i behov av kontinu-erlig hjälp, eller o m det fanns två b a r n u n d e r 11 år. Ensamstående föräldrar h a d e samma rätt o m h o n eller h a n h a d e ett b a r n u n d e r 11 år. 1997 ändrades maximibeloppet till cirka 82 000 kronor och samtliga hushåll kan utnyttja skattereduktionen. Fram till 1998 har något fler än 3 000 arbetstillfällen skapats (Fölster 1999).
USA
Löneskillnaderna är stora i USA (se n o t 9). Andelen sysselsatta kvinnor har ökat från 49 p r o c e n t 1970 till 68 p r o c e n t 1990 och uppgick 1997 till 71 p r o c e n t (OECD 1992, 1998), mycket tack vare expansionen i d e n privata tjänstesektorn.
M a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster är sanno-likt relativt stor och svartarbete det "normala". Det förefaller vara särskilt vanligt i USA att invandrare, registrerade och oregistrerade, städar och ser efter b a r n i barnets h e m (Romero 1992; Repak 1994; T u o m i n e n 1994; Williams & W i n d e b a n k 1998; L e o n a r d 1998). Ett uttryck för h u r vanligt detta är, är att presi-d e n t Bill Clinton inte k u n presi-d e utse varken Zoe Baird eller Kimba Wood till posten som USA:s justitieminister eftersom båda h a d e
oregistre-rade invandrare anställda (Reskin och Padavic 1994, s. 147; C h a n g 1994). H a n fick söka efter kvinnliga ministrar bland kvinnor utan barn.
Arbetsförmedlare r e k o m m e n d e r a r rutin-mässigt oregistrerade invandrare till sina kun-der. A n l e d n i n g e n är ekonomisk. "It all comes down to money ... the reason that people liire immigrants without papers is that they're loo-king to save. II they want legal, they can get it, but it costs" (chefen för en arbetsförmedling,
Chang 1994, s. 259). En undersökning vid
arbetsförmedlingar i New York visade att "ille-gala" arbetare tjänade så lite som 175 dollar i veckan, m e d a n "legala" arbetare k u n d e tjäna u p p till 600 dollar.
I n n e b ä r då tillgången till h e m n ä r a tjänster att kvinnors möjligheter att bli chefer är större i USA än i Sverige? Tydligt är att bland höga kvinnliga chefer är det mycket vanligt m e d
hjälp i h e m m e t i USA. Tabell 3 visar h u r höga kvinnliga chefer (executive women) gör för att k o m b i n e r a karriär och familj.
Att höga kvinnliga chefer anlitar hjälp i h e m m e t behöver emellertid inte i n n e b ä r a att det är vanligare m e d kvinnliga chefer i USA än i Sverige. H u r u v i d a möjligheterna är större i USA än i Sverige är mycket svårt att avgöra eftersom det saknas j ä m f ö r a n d e statistik och b e g r e p p e t " c h e f ' är svårdefinierat. På de allra högsta positionerna i det privata näringslivet saknas i stort sett kvinnor såväl i USA som i Sverige.15 Det är dock mycket möjligt att det finns en större andel kvinnliga chefer i det
pri-vata näringslivet i USA än i Sverige. Förklaringen
till detta behöver dock inte vara att kvinnors chans att bli chef är större i USA än i Sverige, utan att mycket av det som i Sverige produce-ras i offentlig sektor, produceproduce-ras i privat regi i USA. O m andelen kvinnliga läkare (som ofta är chefer) t.ex. skulle vara lika hög i båda län-d e r n a , så skulle a n län-d e l e n kvinnliga chefer i län-det privata näringslivet vara h ö g r e i USA än i Sverige, eftersom sjukvården finns i n o m pri-vat sektor i USA och i offentlig i Sverige.16 Det innebär också att en privatisering av vårdtjäns-ter i Sverige ökar a n d e l e n kvinnliga chefer i det privata näringslivet, utan att något "egent-ligen" har hänt.
Ett a n n a t sätt än att utgå ifrån a n d e l e n che-fer för att b e d ö m a kvinnors chanser på arbets-m a r k n a d e n är att jäarbets-mföra andelen kvinnor i ett urval yrken, som är relativt väl definierade. I tabell 4 har jag hämtat uppgifter gällande USA och därefter sökt motsvarande u p p g i f t e r för Sverige.
Tabell 3 Hur kvinnliga chefer balanserar
kar-riär och vardag, USA. Andel i procent.
Anställer h e m h j ä l p 84 Anlitar b a r n o m s o r g 44 Skjuter u p p b a r n a f ö d a n d e t 26
Skaffar inte barn 20 Gifter sig inte 10 Källa: ILO 1997 Figure 3.4.
Tabell 4 visar att m ö n s t r e t i stort sett är det-samma i båda länderna. Yrken som är kvinno-d o m i n e r a kvinno-d e i USA är k v i n n o kvinno-d o m i n e r a kvinno-d e även i Sverige. Yrken som är m a n s d o m i n e r a d e är det i båda länderna. De största skillnaderna gäller farmaceuter, tandläkare och präster, där a n d e l a r n a är högre i Sverige än i USA. En förklaring till detta kan vara att i Sverige finns dessa yrken inom d e n offentliga sektorn, eller m e d anknytning till den, och i USA i n o m d e n privata sektorn. I båda l ä n d e r n a är kvinnors utsikter att göra karriär större i offentlig sek-tor än i privat (Nyberg & Sundin 1997; Reskin & Padavic 1994). Det i n n e b ä r att en stor offentlig sektor i Sverige ökar förutsättningar-na för kvinnor att bli chefer och e n liten offentlig sektor i USA minskar kvinnors möj-ligheter att bli chefer.
Bristen på föräldraledighet och offentlig b a r n o m s o r g innebär att behovet av en mark-nad för h e m n ä r a (och hushållsnära) tjänster är större i USA än i Sverige. 1993 fick föräld-rar i USA rätt till 12 veckors föräldraledighet utan ersättning. Detta i n n e b ä r att m ö d r a r n a i USA går tillbaka till arbetet när b a r n e t är mycket yngre än i Sverige. Cirka en tredjedel av alla nya m ö d r a r i början av 1990-talet tog föräldraledigt i USA. Av dessa var endast en fjärdedel lediga längre än åtta veckor
(Klerman & Leibowitz 1997).
I USA diskuterar m a n inte skattelättnader för h e m n ä r a tjänster. D ä r e m o t h a r förslag framförts att lagen ändras så att hushåll, som är arbetsgivare, skall u n d a n t a s från f ö r b u d e t att anställa "illegala" invandrare och att hus-hållsarbetare skall ges särskilda visa ( C h a n g 1994, s. 261).
Frankrike
Löneskillnaderna i Frankrike är inte lika stora som i USA, m e n inte heller lika små som i Tyskland och Sverige (se n o t 9). Andelen sys-selsatta kvinnor ökade från 49 p r o c e n t 1970 till 57 p r o c e n t 1990 och uppgick 1997 till 60 p r o c e n t (OECD 1992, 1998), vilket är en lägre nivå än i Sverige och i USA och ungefär samma som i Tyskland.
Tabell 4 Andel kvinnor
ga sysselsatta i yrket, 1990.
i några yrken av samtli-'JSA 1993 och Sverige
Yrke US A Sverig e Skillna d Tandsköterskor 98,5 99,7 -1,2 Förskollärare 98,2 92,8 5,4 Sekreterare, maskin-skrivare m.fl. 97,8 92,3 5,5 Kostexperter 93,2 96,1 -2,9 Sjuksköterskor 93,1 93,5 -0,4 Bankkassörer 90,1 95,1 -5,0 Bibliotekarier, musei-m ä n musei-m.fl. 83,9 83,8 0,1 Social tjänstemän 67,9 76,4 -8,5 Psykolog 59,2 68,8 9,6 E k o n o m e r 50,3 39,9 10,4 Farmaceuter 36,2 90,8 -54,6 Läkare 24,4 33,9 -9,5 Tandläkare 13,4 41,2 -27,8
Präster och predikanter 11,1 23,1 -12,0
Finmekaniker 7,6 18,3 -10,7 Svetsare, gasskärare m.fl. 4,4 6,3 -1,9 Piloter m.fl. 3,4 4,0 -0,6 Brandpersonal 2,7 0,3 2,4 Skogsarbetare 1,0 4,5 -3,5
Källa: USA - Blau et.al. 1998 Table 5.4 och 5.7; Sverige - FoB 1990 Del 5 Tabell 7.
Frankrike betecknas som "a m o d e r a t e male breadwinner m o d e l " (Lewis & Ostner 1992). Skatte- och socialförsäkringssystemen är base-rade på familjen, m e n b a r n o m s o r g e n är väl utbyggd. För att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka kvinnors möjligheter att f ö r e n a arbete och familj har flera olika åtgärder införts, bl.a. skattelättnader för hem-nära tjänster.
1992 fick enskilda hushåll möjlighet att göra skatteavdrag m e d 50 p r o c e n t för utgifter för h e m h j ä l p , vård av äldre, barnpassning, städhjälp, trädgårdsarbete, flyttning, privatun-dervisning m.m. Det maximalt tillåtna avdra-get tredubblades 1994 till 60 000 k r o n o r per år. Sedan dess har m a n sänkt beloppet och från 1998 gäller cirka 30 000 kronor. Det är i första h a n d höginkomsttagare som utnyttjar systemet. De har tillräckligt höga inkomster för att betala skatt och kan d ä r m e d dra fördel av systemet. Endast hälften av de franska hus-hållen betalar inkomstskatt och m i n d r e än 10 p r o c e n t av dessa betalar cirka 60 000 k r o n o r eller m e r per år i skatt (SOU 1994:43; Fagnani 1998a, 1998b; RSV 1996; Martin et.al. 1998).
En u n d e r s ö k n i n g avseende utvecklingen mellan 1992 och 1994 visar att cirka 40 000 heltidsarbeten skapades. 93 p r o c e n t av de anställda är kvinnor och medelåldern 40 år. De flesta anställda h a d e redan tidigare en anställning, 20 p r o c e n t var tidigare arbetslösa eller stod u t a n f ö r arbetskraften. 15-20 p r o c e n t av hushållen köpte tidigare svarta tjänster (SOU 1997:17). Antalet sysselsatta h a d e 1996 ökat till motsvarande 52 000 heltidsjobb (Fagnani 1998b). Dessa är fördelade på 770 000 personer. Av detta förstås att d e n genomsnittliga arbetstiden är mycket kort.
Det f a n n s m e d stor sannolikhet en relativt stor svart m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster innan skattelättnader och bidrag infördes. Den har minskat i omfattning, m e n h u r stor d e n svarta m a r k n a d e n är idag är oklart.1' En relativt stor andel av de "anställda" är oregistrerade in-vandrare. Studier indikerar att m e r än hälften av de oregistrerade invandrarkvinnorna utför h e m n ä r a tjänster (Knocke 1996).
Barnfamiljer kan k o m b i n e r a o v a n n ä m n d a skattereduktion m e d ett bidrag (AGED,
Allocation de garde d ' e n f a n t domicile). Detta infördes 1987 och avser att täcka arbetsgivar-avgifter vid anställning av en barnvårdare i barnets hem. Bidraget ges till familjer där b å d a f ö r ä l d r a r n a eller d e n ensamstående för-äldern förvärvsarbetar. Tidigare gällde att åtminstone ett b a r n skulle vara u n d e r tre år. Idag gäller ett b a r n u n d e r sex år. 1994 besluta-de regeringen att fördubbla bidraget till mot-svarande cirka 66 000 k r o n o r per år för barn u n d e r tre år och hälften av detta för b a r n mel-lan 3 och 6 år. Detta bidrag har n u halverats för bidragstagare som tjänar m e r än motsva-r a n d e 33 000 k motsva-r o n o motsva-r i m å n a d e n och m e d 25 procent för a n d r a bidragstagare. Avdrag på skatten kombinerat m e d bidrag för att täcka arbetsgivaravgiften innebar att staten och soci-alförsäkringssystemet k u n d e betala ä n d a u p p till 70 p r o c e n t av d e n totala kostnaden för en barnvårdare i h e m m e t .
Antalet AGED-bidragstagare ökade f r å n 21 000 1993 till 80 000 1997 (Fagnani 1998a, 1998b; Martin m.fl. 1998). 1996 var 50 000 kvinnor anställda för att ta h a n d om barn i barnets hem. De arbetade i genomsnitt 21 timmar per vecka, vilket motsvarar 27 000 hel-tidsjobb. 23 p r o c e n t av d e anställda i n o m AGED är inte franska m e d b o r g a r e (Fagnani 1998a).
770 000 personer anställda m e d h e m n ä r a tjänster m e d skatteavdrag plus 50 000 m e d bidrag utgör tillsammans cirka 4 p r o c e n t av det totala antalet sysselsatta i Frankrike eller 8-9 procent av sysselsatta kvinnor, d.v.s. ungefär samma storleksordning som i Tyskland.
En a n n a n åtgärd, som också syftar till att öka kvinnors möjligheter att f ö r e n a arbete och familj, m e n också att minska arbetslöshe-ten (i motsats till att öka sysselsättningen) är att ett vårdnadsbidrag (APE, Allocation Parentale d'éducation) införts. Föräldrar som får ett a n d r a b a r n och som yrkesarbetat före barnets födelse har rätt till detta bidrag u n d e r förutsättning att d e slutar lönearbeta och att söka arbete. Antalet APE-mottagare ökade drastiskt från 174 000 1994 till fler än 500 000 i slutet av 1997 (Martin m.fl. 1998, s. 153). Sysselsättningsfrekvensen för m ö d r a r m e d två barn där det yngsta är u n d e r tre år minskade
från 69 p r o c e n t 1994 till 53 p r o c e n t 1997 (Fagnani 1998a). Det är i huvudsak kvinnor m e d osäkra jobb och korta perioder av arbete m e d avbrott för arbetslöshet som utnyttjar bidraget (EC 1998, s. 73).18
"Regimer" av hemnära tjänster
Skattekilen är lika h ö g i Tyskland och i Frankrike (59 procent), m e n betydligt lägre i LISA (35 procent). Det i n n e b ä r emellertid inte att hushållen i USA köper h e m n ä r a tjäns-ter på en vit marknad. I alla tre l ä n d e r n a lig-ger d e n n a m a r k n a d u t a n f ö r d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n .I USA tycks m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjäns-ter i huvudsak vara svart. I Västtyskland är den obeskattad, m e n till stor del legal, eftersom m a n får tjäna 620 DM i m å n a d e n utan att betala skatt och arbetsgivaravgifter. I Frankrike är h e m n ä r a tjänster subventionerade, vilket innebär att skattekilen i stort sett är elimine-rad. Det betyder inte att det inte också finns en svart m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster i Tyskland och Frankrike.
Marknaden för h e m n ä r a tjänster är relativt stor i såväl USA, som i Frankrike och Tyskland, m e n förklaringarna till detta skiljer sig åt mel-lan de tre l ä n d e r n a . I USA är en förklaring de stora löneskillnaderna. De är ä n n u större än offentlig statistik visar eftersom de anställda ofta är oregistrerade invandrare. De har ingen rätt till arbetslöshets-, arbetsskade-, olycksfalls-eller sjukförsäkring. Alternativa inkomster i f o r m av bidrag saknas, vilket innebär att deras förhandlingsposition är svag, lönen låg och arbetsvillkoren ofta dåliga. Sannolikt har de också långa arbetsdagar. Att oregistrerade invandrare finns och arbetar i USA (och a n d r a länder) b e r o r dock på att alternativet att förbli i hemlandet i allmänhet är ä n n u sämre.
I Västtyskland kan d e n stora m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster förklaras m e d n o r m e n m e d mannen som försörjare och hustrun som hushålls-och v å r d a r b e t a n d e i skatte- hushålls-och socialförsäk-ringssystemen samt bristen på arbetstillfällen f r a m f ö r allt för lågutbildade kvinnor. Detta har skapat ett utbud av h e m n ä r a tjänster utan-för d e n reguljära a r b e t s m a r k n a d e n även utan
skatteavdrag. Många "husmödrar" är verksam-ma på d e n n a m a r k n a d och de arbetar kort deltid. De har en viss ekonomisk trygghet g e n o m att deras m ä n har en inkomst och där-m e d ett större där-mått av ekonodär-miskt o b e r o e n d e i förhållande till sina arbetsgivare än oregistre-rade invandrare.
I Frankrike har skatteavdrag och bidrag ökat d e n reguljära sysselsättningen i h e m m e n . Men, som det förefaller, till höga kostnader för skattebetalarna. Bidrag och avdrag har n u skurits ner. Det franska systemet i n n e b ä r en subventionerad m a r k n a d för h e m n ä r a tjäns-ter för i första h a n d höginkomsttagare. Kvinnor m e d låga inkomster utför hushållsar-bete själva på heltid m e d stöd av vårdnadsbi-drag. De anställda på m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster har fått reglerade arbetsförhållanden och ingår i socialförsäkringssystemet. De arbe-tar ofta mycket kort deltid.
Det finns inget automatiskt s a m b a n d mel-lan en stor m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster och jämställdhet. I Västtyskland är det snarare ett uttryck för bristen på jämställdhet. H e m n ä r a tjänster underlättar för kvinnor att k o m b i n e r a yrke m e d familj för de välavlönade i USA, sär-skilt m o t b a k g r u n d av d e n korta föräldraledig-heten och bristen på offentlig b a r n o m s o r g . Det finns också i USA en stor m a r k n a d för hushållsnära tjänster. 1 Frankrike betyder "möjligheterna att f ö r e n a yrke och familj" olika saker i olika klasser. "Valmöjligheterna" har lett till en ökad polarisering mellan kvin-nor. Välavlönade kvinnor kan anlita hjälp i h e m m e t och ägna mycket tid till lönearbete, m e d a n lågavlönade kvinnor m e d hjälp av vårdnadsbidrag ägnar mycket tid till hushålls-arbete i det egna h e m m e t .
Det som skiljer de tre l ä n d e r n a är i första h a n d inte omfattningen av m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster, utan vilka som utför detta arbete och u n d e r vilka villkor.
Skattelättnader och sysselsättning
Marknaden för h e m n ä r a tjänster är m i n d r e i Sverige än i Tyskland, Frankrike och USA. Det b e r o r på att u t b u d e t på d e n n a m a r k n a d har varit litet i Sverige. Det har dock ökat på1990-talet. Frågan är o m skattelättnader för h e m n ä r a tjänster skulle öka sysselsättningen, omvandla svart arbete till vitt och b e f r ä m j a jämställdheten.
Tjänstebeskattningsutredningen b e r ä k n a d e att
25 000 arbetstillfällen skulle skapas o m hus-hållsnära tjänster subventionerades.
Tjäns-teutredningen r ä k n a d e m e d mellan 20 000 och
60 000 nya j o b b och d e borgerliga partierna m e d mellan 50 000 och 100 000 vid skattelätt-n a d e r för h e m skattelätt-n ä r a tjäskattelätt-nster (DN 12 mars 1998). Som jämförelse kan n ä m n a s att 1994 arbetade totalt 128 000 personer (inklusive dagbarnvårdare) i d e n offentliga barnomsor-gen, vilket i n n e b ä r en ökning m e d 120 000 p e r s o n e r sedan 1940-talet och cirka 90 000 sedan 1970 (Antman 1996, s. 163).19
Skatteavdrag och bidrag till h e m n ä r a tjäns-ter har lett till en viss vit (brutto) sysselsätt-ningsökning. I Belgien utnyttjar 133 hushåll sådana tjänster, i Tyskland har cirka 3 000 arbetstillfällen skapats, i Danmark 3 500 och i Frankrike närmare 80 000, vilket är mycket färre, åtminstone än så länge, än m a n h a d e tänkt sig.20 1 Tyskland r ä k n a d e m a n m e d 300 000 och i Frankrike m e d 480 000 heltids-j o b b (Havette & O k b a 1997; Fölster 1999). I
Danmark anslogs 998 miljoner danska kronor 1994 till subventioner av h e m n ä r a tjänster, m e n endast 95 miljoner utnyttjades. 1995 beta-lades 220 miljoner ut (SOU 1997:17; EC 1998).
E r f a r e n h e t e r n a från i första h a n d Frankrike visar att reguljär sysselsättning i h e m m e n kan skapas. Nackdelarna är att det är ett kvinnoyrke m e d låga löner och korta arbetstider som skapas till höga kostnader. En fördel är dock att det tycks vara en möjlighet för invandrarkvinnor att få en reguljär anställ-ning (Fagnani1998a).
Okad sysselsättning, som ett resultat av
skatte-lättnader av hemnära tjänster, är inte
nödvändigtvis ett a r g u m e n t för att det är just h e m n ä -ra tjänster m a n skall satsa på. And-ra typer av åtgärder kan vara effektivare.
Su bventioner och jämställdhet
Feministiska forskare har länge pekat på det oavlönade hushålls- och vårdarbetetsbetydel-se för kvinnors och mäns skilda positioner på arbetsmarknaden och i förhållande till väl-färdsstaten. Kvinnor och m ä n ägnar lika myck-et tid till arbmyck-ete, m e n kvinnor ägnar m e r tid till oavlönat arbete än avlönat och m ä n tvärt-om. Kvinnor får d ä r m e d lön för färre arbets-timmar än m ä n , har lägre lön för de arbets-timmar lön utbetalas, m i n d r e möjligheter att göra kar-riär och får i slutändan också lägre pension. Skattelättnader för h e m n ä r a tjänster skulle göra det möjligt för (vissa) kvinnor att konkur-rera på m e r lika villkor m e d m ä n på arbets-m a r k n a d e n . Definierar arbets-m a n jäarbets-mställdhet snävt och endast ser till de familjer som utnytt-j a r h e m n ä r a tutnytt-jänster och om kvinnorna ägnar
m i n d r e tid till hushållsarbete och m e r tid till lönearbete kan m a n hävda att jämställdheten i dessa familjer ökar m e d skattelättnader för h e m n ä r a tjänster.
Ökad jämställdhet i d e n n a bemärkelse skall dock vägas m o t att skattelättnader för hemnä-ra tjänster innebär en o m f ö r d e l n i n g från låg-avlönade till höglåg-avlönade, d.v.s. de i n n e b ä r minskad j ä m l i k h e t (mellan klasser). "En svensk modell" på detta o m r å d e skulle k u n n a vara det alternativ som
Tjänstebeskattningsutred-ningen föreslår, d.v.s. skattelättnader för
hus-hållsnära tjänster, inte endast h e m n ä r a . En subvention på 25-30 p r o c e n t av hushållsnära tjänster skulle ha en relativt liten betydelse för sysselsättningen i h e m m e t där produktiviteten är u n g e f ä r lika stor i hushållen som på mark-n a d e mark-n , t.ex. städmark-nimark-ng, eftersom priset fortfa-r a n d e skulle vafortfa-ra fortfa-relativt högt. Höginkomstta-garna kan utnyttja systemet, m e n omfördel-ningen till d e m blir inte så stor.
Sysselsättningseffekten blir större vad gäller de arbetsuppgifter som utförs u t a n f ö r hem-met och där produktiviteten är större på m a r k n a d e n än i hushållen. Subventioner av reparationer och underhåll skulle emellertid knappast leda till ökad jämställdhet. Snickare, målare, bilmekaniker o.s.v. är mycket mansdo-m i n e r a d e yrken. Det är också arbetsuppgifter som m ä n n e n sköter i hushållen. En sänkning av skatten i n o m dessa o m r å d e n skulle öka sys-selsättningen för m ä n och sannolikt minska mäns (mer än kvinnors) oavlönade arbete i hushållen. Restaurangbranschen d ä r e m o t är
relativt jämställd. Skapas nya arbeten där till-faller de såväl kvinnor som m ä n (och invand-rare och svenskar). Matlagning är d e n arbets-uppgift som kräver mest tid i hushållen och det är f r a m f ö r allt kvinnor som ägnar tid till detta. Minskar d e n tid kvinnor ägnar matlag-ning (mer än mäns), så fördelas det oavlöna-de hushållsarbetet m e r jämställt. Jämställdhe-ten u p p n å s g e n o m att kvinnor gör mindre, inte g e n o m att m ä n gör mer. Dessa tjänster utnyttjas av en mycket stor andel av befolk-ningen. Det skulle påverka jämställdheten för "de många" och inte endast för de högavlöna-de. Huruvida skattelättnader för hushållsnära tjänster är det bästa sättet att öka jämställdhe-ten kan dock diskuteras.
Skattelättnader och svart arbete
U n d e r 1990-talet har u t b u d e t av svart arbets-kraft på m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster ökat i Sverige. O m en vit m a r k n a d för h e m n ä r a tjänster ö p p n a s m e d hjälp av skatteavdrag så skulle det k u n n a innebära fördelar för såväl köpare som säljare. För k ö p a r n a skulle trygg-h e t e n öka octrygg-h m a n skulle inte - om så är fallet - behöva ha dåligt samvete. För de som utför tjänsterna skulle det innebära att arbetet blev reglerat och att inkomsterna därifrån ligger till g r u n d för socialförsäkringarna.I vilken utsträckning det är möjligt att omvandla svart arbete till vitt beror bl.a. på vilka som utför detta arbete. Det vet vi inte sär-skilt mycket om. Generellt gäller att d e n typis-ke svenstypis-ke svartjobbaren är en yngre m a n , stu-d e r a n stu-d e eller företagare, m e stu-d h ö g k o m p e t e n s o c h / e l l e r god utbildning. H a n har sin huvud-sakliga inkomst i d e n vita sektorn och svartar-betet ger extrainkomster (RRV 1998:29). Det gäller emellertid inte de som arbetar m e d "kvinnliga" h e m n ä r a tjänster.
Det är möjligt att det idag finns kvinnor som u p p b ä r t.ex. arbetslöshetsunderstöd och som arbetar svart m e d h e m n ä r a tjänster. Arbetslösa är dock generellt sett underrepre-senterade bland svartarbetarna (RRV 1998:29). Det är möjligt att för några av de som idag arbetar svart är det ett alternativ att arbeta vitt o m skatteavdrag införs och dessa
arbetstillfäl-len finns på en reguljär marknad, m e n sanno-likt inte för alla.
En a n n a n kategori, som tycks vara vanlig i d e n h e m n ä r a tjänstesektorn, är p e r s o n e r från Polen och a n d r a länder som vistas i Sverige på turistvisa eller oregistrerat. De kan inte övergå till att arbeta vitt eftersom de inte har arbets-tillstånd i Sverige.21
Ett problem är att ö p p n a n d e t av en skatte-subventionerad m a r k n a d inte endast kan misslyckas m e d att omvandla dagens svarta arbetskraft till vit, utan kan också locka till sig nya p r o d u c e n t e r av svarta h e m n ä r a tjänster. I och m e d att skatteavdrag får göras för h e m n ä -ra tjänster legitime-ras en n o r m som innebär att det är acceptabelt att anlita hjälp i h e m m e t och resultatet skulle k u n n a bli en växande m a r k n a d av vita h e m n ä r a tjänster, m e n också av svarta bl.a. u t f ö r d a av oregistrerade invand-rare. Även efter skatteavdrag är det billigare att anställa någon svart än att anställa någon vitt.
Skattekilen sett som en kostnad och f r å n efterfrågesidan i n n e b ä r att avlönat arbete på d e n reguljära arbetsmarknaden har en "kon-kurrensnackdel" relativt oavlönat hushållsar-bete och svart arhushållsar-bete. Men för de flesta kvin-nor, liksom m ä n , finns klara ekonomiska för-delar m e d att bjuda ut sin arbetskraft på d e n reguljära arbetsmarknaden, betala skatt och få del av socialförsäkringarna, j ä m f ö r t m e d att arbeta på en svart m a r k n a d . De kvinnor som arbetar m e d h e m n ä r a tjänster på en obeskat-tad m a r k n a d är de som har små, eller inga, möjligheter att få ett arbete på d e n beskattade m a r k n a d e n . Expansionen u n d e r 1990-talet av m a r k n a d e n för h e m n ä r a tjänster har i h ö g grad sin g r u n d i att u t b u d e t av arbetskraft på d e n n a m a r k n a d har ökat i takt m e d att arbets-lösheten i Sverige stigit och människor, fram-för allt i Osteuropa, m e n också i a n d r a delar av världen, har förlorat sin försörjning och måste söka arbete i a n d r a länder m e d eller utan tillstånd.
Ofta antas att tjänstesektorn, till skillnad från varuproduktion, är skyddad från interna-tionell konkurrens. Det gäller också m å n g a tjänster, m e n inte h e m n ä r a tjänster. Dessa har i ö k a n d e grad "globaliserats" och
"internatio-naliserats", inte g e n o m att tjänsteproduktio-n e tjänsteproduktio-n förlagts till låglötjänsteproduktio-nelätjänsteproduktio-nder, utatjänsteproduktio-n g e tjänsteproduktio-n o m att kvinnor i låglöneländer tar sig till höglönelän-d e r för att utföra h e m n ä r a tjänster oftast utan-för d e n reguljära m a r k n a d e n . Den höga arbetslösheten och kvinnors begränsade möj-ligheter att försörja sig i det egna landet tvingar d e m att söka sin försörjning n å g o n a n n a n -stans. Dessa kvinnor kan sägas utgöra en "reservarmé", inte för män, utan för a n d r a kvinnor, och inte på arbetsmarknaden, utan i h e m m e n .
Ett fåtal kvinnor kan "befrias från hushålls-arbete" g e n o m att köpa h e m n ä r a tjänster av a n d r a kvinnor på en marknad. Det husliga arbetet kan "blott i obetydlig utsträckning ta deras tid i anspråk", vilket b e f r ä m j a r "deras jämställdhet m e d m ä n n e n " och gör det möj-ligt för d e m att göra karriär. Frågan är emel-lertid vad det i n n e b ä r för de lågavlönade "befriarna" och för feminismens ambitioner "not to c o m p e t e in a m a n ' s world b u t to trans-f o r m the structures otrans-f patriarchal society"
(Hoskyns 1985, s. 87).
NOTER
1. 1994 gav Ann-Marie Pålsson, tillsammans med Erik Norrman, ut en bok om hushållstjänster — Finns det en marknad för hemarbetet Se även Ekonomisk Debatt (1998) "Pigavdrag och drängbeskattning? Skatter och syssel-sättning i tjänstesektorn", nr 7.
2. SOU 1994:43 Uppskattad sysselsättning - om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn. Betänkande av Tjänsteutredningen och SOU 1997:17 Skatter, tjänster och sysselsättning. Betänkande av Tjänstebeskattningsutred-ningen.
3. Aven centern föreslår ett skatteavdrag för hushållstjäns-ter (DN 28 augusti 1998). Inom socialdemokratin är meningarna delade. Socialdemokraterna i Stockholm (DN 4 februari 1998) har t.ex. talat för sänkta skatter på hushållstjänster, medan andra ställer sig avvisande. TCO, Fastighetsanställdas förbund och HSB är positiva. 4. Den teoretiska grunden är den s.k. nya hushållsteorin, där hushållen väljer mellan att köpa på marknaden eller att producera varor och tjänster själva genom att kombinera insatsvaror med egen tid (Mincer 1962; Becker 1965; Gronau 1977).
5. På 25 år har antalet anställda på krogar och snabbmat-ställen fördubblats från 30 000 till 60 000. Antalet
MacDonalds-restauranger har under samma period ökat från 0 till 125 (MetroS oktober 1998).
6. I Finland, Norge, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Danmark och Frankrike subventioneras städning. I de svenska förslagen ingår städning i samtliga utom i vän-sterpartiets. Vård av barn är också vanligt. Det ingår i samtliga länder utom i Nederländerna och Danmark. Det ingår i Tjänsteutredningens och de borgerliga parti-ernas förslag, men inte i Tjänstebeskattningsutredningens eller vänsterpartiets. "Manliga" hemnära tjänster som underhåll och reparationer ingår i Finland och Norge och i samtliga svenska förslag, men inte i andra länder (SOU 1997:17 kap 5; EC 1998).
7. För USA gäller Community, social and personal ser vices 4.4.4. Private households; Canada Other produ-cers 6.3.1. Private households; Norge Community, soci-al and personsoci-al services 4.4.2. Domestic services; Frankrike Community, social and personal services 4.4. Personal and household services; Danmark Other pro-ducers 6.1. Domestic services; Österrike Other produ-cers 6.2. Private households with employed persons (OECD 1997a)
8. Skattekilen i Sverige var samma år 60 procent och i Tyskland 59 procent.
9. I länder med stora löneskillnader skulle man också kunna förvänta sig att benägenheten att köpa hemnära tjänster på en vit marknad skulle vara större. Men som framgått finns praktiskt taget ingen beskattad marknad för hemnära tjänster.
10. Lönespridningen mätt som lönerna i den 90:e percen-tilen/10:e percentilen var 2,1 i Sverige, 2,3 i Tyskland , 3,3 i Frankrike och 4,4 i USA i början av 1990-talet (Esping-Andersen 1997).
11. Den goda förekomsten av hjälp i hemmet i (Väst) tysk-land verkar inte bero på att tyska kvinnor ägnar lite tid till hushållsarbete. Förvärvsarbetande tyska kvinnor stä-dar, diskar, tvättar, lagar mat och handlar i genomsnitt ca 4 timmar och en kvart om dagen (Kriisselberg m.fl. 1986, tabell 23), svenska (förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande) kvinnor knappt 3 timmar (SCB 1992, tabell 30). Städar gör de tyska kvinnorna ca I timme och 20 minuter per dag i genomsnitt, medan de svenska nöjer sig med 40 minuter. 1 DDR hade kvinnor-na rätt till en dag i måkvinnor-naden för hushållsarbete — en "Hausarbeitstag" (Ostner 1994, s. 39).
12. Anda fram till 1977 kunde mannen avgöra huruvida hustrun skulle lönearbeta eller inte i Västtyskland. 13. Skattesystemet privilegierar framför allt gifta par utan
barn där endast en lönearbetar. Makar betalar mycket mindre inkomstskatt än ogifta och fördelen är större j u större skillnaden är i inkomster mellan makarna. Även socialförsäkringssystemet stödjer denna familjeform. Tyska kvinnor är t.ex. inkluderade i mannens sjukför-säkring utan extra avgifter om de är gifta och inte löne-arbetar. Överlever de sina män har de rätt att få en änkepension i tillägg till den egna pensionen. De flesta kvinnor har högre pension genom mannens pension än från egen anställning (Ostner 1993, 1994, 1998; Pfau-Effinger 1994).
14. Detta system fanns redan på 1960- och 1970-talen och är inte begränsat till hemnära tjänster. I slutet av 1980-talet uppgick an1980-talet deltidsarbetande med socialför-säkringar till 2,1 miljoner i Västtyskland, medan antalet legalt sysselsatta utanför socialförsäkringssystemet upp-gick till 2,3 miljoner (Pfau-Effinger 1994, Appendix). 15. 1 Sverige var 4,9 procent av styrelsemedlemmarna
kvinnor i de ca 100 största företagen 1999 (Finanstidningen 22 april 1999), i USA 11 procent i de 500 största företagen under senare hälften av 1990-talet (Fortune oktober 12 1998). 1 Sverige fanns en kvinnlig VD av 229 i de ca 100 största företagen 1998 (SOU 1998:6, s. 102). Idag finns ingen. I USA:s 500 största företag fanns två kvinnliga VD och fem i de 1 000 stör-sta 1996 (ILO 1997, s. 19). Andelen kvinnor på före-tagsledande befattning bland de 105 omsättningsmäs-sigt största företagen i Sverige var 3 procent och på andra högre befattningar 5 procent 1990 (Höök 1994, s. 39). I USA är andelen ca 5 procent (Business Week 14 april 1996). I de 500 största företagen i USA innehade kvinnor 2,4 procent av de högsta posterna 1996 och av de högst betalda tjänstemännen utgjorde de 1,9 pro-cent, eller 47 stycken av 2 500 personer (ILO 1997, s. 19).
16. I USA infördes 1991 The Glass Ceiling Act. vilken är utformad för att uppmuntra arbetsgivare att eliminera hinder för kvinnors och minoriteters möjligheter att göra karriär. En forskare som länge studerat kvinnor i företagsledningar i USA menar att: "The changing cul-ture and behavior among the male gatekeepers in the U.S. has been influenced by the fact that they have no choice" (Fortune, 12 oktober 1998, s. 55).
17. Det franska arbetsmarknadsdepartementet uppskatta-de att ca 1,4 miljoner hushåll anlitauppskatta-de hjälp i hemmet 1996. Över 900 000 av dessa fick skattereduktion, d.v.s. arbetet utfördes vitt (SOU 1997:17, s. 104).
18. Vårdnadsbidraget (APE) uppgick 1998 till 3 014 francs per månad. Detta kan jämföras med att bidraget för att anställa någon i h e m m e t för vård av barn samma år uppgick till maximalt 4 280 francs per månad för barn upp till 3 år och hälften för barn mellan 3 och 6 år
(Fagnani 1998a, s. 305 och not 11). Dessutom fick dessa familjer göra skatteavdrag.
19. I Tjänstebeskattningsutredningens beräkningar antas att hushållens konsumtionsutgifter är konstanta, d.v.s. en ökning i utgifterna för hushållsnära tjänster måste innebära en minskning av annan konsumtion, därmed påverkas antalet sysselsatta i dessa branscher negativt, d.v.s. man beräknar nettoeffekten på sysselsättningen. De borgerliga partierna talar däremot om bruttoeffekten. 20. Hur många arbetstillfällen som skapats i
Nederländer-na, Norge och Finland har jag inte sett några uppgifter om.
21. I framtiden kan det emellertid bli aktuellt när Polen och andra länder kommer med i F^U.
LITTERATUR
Andell, Jaqueline (1992): "Woraen migrant workers in Italy", Women 's Studies International Forum, vol. 15(1). Antman, Peter (1996): Barn- och äldreomsorg i Tyskland och
Sverige. Sverigedelen. Välfärdsprojektet. Kunskap. Fakta, Stockholm: Socialdepartementet.
Becker, Gary (1965): "A Theory of the Allocation of Time", EconomicJournal, vol. 75(299).
Blau, Francine D., Marianne A. Ferber & Anne E. Winkler (1998): The Economics of Women, Men and Work, third edition, Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall. Business Week 14 april 1996.
Chang, Grace (1994): "Undocumented Latinas: The New 'Employable Mothers'", Evelyn Nakano Glenn, Grace Chang & Linda Rennie Forcey (red.) Mothering. Ideology, Experience, and Agency, New York: Routledge. Dagens Nyheter 4 februari, 4 mars, 12 mars, 8 juni, 18
augusti, 28 augusti 1998.
EC (1998): Care in Europé. Medium-term Community Action Programme on Equal Opportunities for Women and Men i 1996-2000), Bryssel: European Commission.
Ekonomisk Debatt (1998): "Pigavdrag och drängbeskatt-ning? Skatter och sysselsättning i tjänstesektorn", nr 7. Engels, Friedrich (1884. nytryck 1978): Familjen, privat-egendomens och statens ursprung, Lund: Arbetarkultur. Esping-Andersen, G0sta (1990): The Three worlds of
Welfare Capitalism, Cambridge: Polity Press.
Esping-Andersen, G0sta (1997): "Welfare states at the end of the century: the impact of labour märket, family and demographic change", Family, Märket and Community. Equity and Efficiency in Social Policy, Paris: OECD. Fagnani, Jeanne (1998a): "Helping mothers to combine
paid and unpaid work - or fighting unemployment? The ambiguities of French family policy", Community,
Work & Family, v ol. 1(3).
Fagnani, Jeanne (1998b): "Recent Changes in Family Policy in France. Political trade-offs and economic con-straints", Eileen Drew, Ruth Emerek & Evelyn Mahon (red.) Women, Work and the Family in Europé, London: Routledge.
Finanstidningen 22 april 1999.
Folk- och bostadsräkningen (1990): Förvärvsarbetande och yrke, del 5, Stockholm: SCB.
Fortune 12 oktober 1998.
Fölster, Kaj (1999): "Betalda hushållstjänster i Tyskland", paper presenterat vid workshop Labour Märket and Social Policy — Gender Relations in Transition, Bryssel 31 m a j - 2 j u n i 1999.
Gaspard, Franfoise (1998): "Invisible, demonised and instrumentalised. Female migrants and their daughters in Europé", Virginia Ferreira, Teresa Tavares & Silvia Portugal (red.) Shifting Bounds. Women, Mobility and Citizenship in Europé, Oeiras, Portugal: Celta.
Gregson, Nicky & Michelle Lowe (1994): Servicing the Middle Classes. Class, Gender and Waged Domestic Work in Contemporary Britain, London:Routledge.
Gronau, Reuben (1977): "Leisure, Home Production and Work: The Theory of the Allocation of Time Revisited",
