Magisteruppsats från Grundskollärarprogrammet år 2003
Inga-Lill Jonsson
Grävlingar
En studie om grävlingar i fångenskap, deras
naturliga beteenden och fysiologi
Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete AB-uppsats C-uppsats X D-uppsats Övrig rapport ________________ Språk Language X Svenska/Swedish Engelska/English ________________
Titel Grävlingar - En studie om grävlingar i fångenskap, deras naturliga beteenden och fysiologi Title Badgers – A study about badgers in captivity, their natural behavior and physiology Författare Inga-Lill Jonsson
Datum
2003-12-04
URL för elektronisk version
http://www.ep.liu.se/exjobb/ituf/
ISBN
______________________________________
ISRN LIU-ITUF/GRU-D--03/49--SE
_________________________________________________________
ISSN
_________________________________________________________ Serietitel och serienummer
Title of series, numbering Handledare
Karin Schutz
Sammanfattning
I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna. Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut beroende på hur aktiva de är.
Institution, Avdelning
Department, Division
Institutionen för tematisk utbildning och forskning
Sammanfattning
I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som har ägt rum i Kolmården djurpark. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september år 2003. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i
grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna.
Observationerna har i huvudsak skett nattetid och då genom filmning med kamera med IR-belysning. För att kunna mäta hjärtfrekvens och kroppstemperatur opererades en sändare in i grävlingarna. Grävlingarna är nattaktiva djur som vanligtvis vilar under dagen. De är mest aktiva under våren och sommaren och därefter avtar aktiviteten successivt fram till vintern när den går i vila. De tillbringar minst tid i sina bohyddor under sommarperioden och när hösten kommer uppehåller de sig mer och mer i hyddorna. Grävlingarnas kroppstemperatur ligger på ca 37 ° C men sjunker när hösten och vintern närmar sig. Hjärtfrekvensen varierar mellan 50 och 120 slag per minut.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4 INLEDNING... 5 HISTORISK BAKGRUND ... 5 SYFTE ... 6 GRÄVLINGEN ... 7MATERIAL OCH METOD... 8
GRÄVLINGARNA... 8 GRÄVLINGSHÄGNET... 9 BETEENDEOBSERVATIONER... 11 FYSIOLOGISKA PARAMETRAR... 13 Telemetri... 13 Kortisol i träck ... 13 DATORANALYS AV VIDEOFILM... 15
DATABEHANDLING OCH STATISTISK ANALYS... 20
RESULTAT ... 24
ANALYS AV BETEENDEKATEGORIER... 24
ANALYS AV LOKATIONEN... 28
ANALYS AV ENSKILDA BETEENDEN... 31
ANALYS AV TELEMETRIDATA... 34
SLUTDISKUSSION... 38
FELKÄLLOR OCH FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 42
REFERENSER ... 44
BILAGOR ... 45
BILAGA 1: FILMPROTOKOLL... 45
Inledning
Att som blivande grundskolelärare göra ett examensarbete som handlar om tama grävlingar kan kanske för många tyckas lite annorlunda. Mitt stora intresse för biologi och etologi har här varit avgörande. Studien har givit mig en djupare kunskap inom dessa områden samt för några av de metoder som används inom etologisk forskning. Den har också givit mig insikt i vilket omfattande arbete det innebär att göra den här typen av studier.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt fick år 2001 i uppdrag av jordbruksdepartementet att utföra ett projekt som handlar om stress och välbefinnande hos grävlingar. Projektet går i huvudsak ut på att testa hur tama grävlingar eller grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. Detta för att om möjligt kunna bedöma grävlingars stressnivåer i samband med träning/testning av grythundar samt att undersöka om denna hantering är förenlig men svensk djurskyddslag.
Projektet bestod av fyra olika delprojekt där varje del var upplagt enligt strikt försöksdesign. Varje delprojekt bestod dels av att observera en behandling som grävlingen utsattes för och dels av en studie av grävlingens naturliga beteende. Den experimentella delen av projektet startade i juni år 2003 och avslutades i september samma år. Experiment ett utfördes i juni, experiment två i juli, experiment tre i augusti och slutligen experiment fyra i september. Förutom beteende studerades även vissa utvalda fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens, kroppstemperatur samt kortisol i avföring.
Historisk bakgrund
I mer än 15 000 år har vi människor använt oss av djur i olika sammanhang där vi på något sätt kunnat dra nytta av dem. I vissa fall var detta utnyttjande ömsesidigt. Människan fick kläder och kött medan djuren fick mat och skydd. I den utveckling som skett har djurens levnadsbetingelser förändrats, många gånger på grund av att vi människor satt tekniken i första hand och på så sätt låtit biologin vara av betydligt mindre vikt. På senare tid har vi dock av olika anledningar fått ett allt större behov av att förstå dessa djurs situation. Vi kan inte
biologin komma i första hand. För att kunna göra det måste vi öka våra kunskaper om djurens naturliga beteenden men också vad stress och välfärd innebär för dessa djur (Jensen, 1996).
Syfte
För att kunna göra en studie där stress och välbefinnande undersöks så måste även det naturliga beteendet studeras. Genom att studera grävlingens beteende och fysiologi i för den en naturlig miljö och i naturliga situationer, kan data från denna studie användas för
jämförelse och tolkning vid olika typer av stressreaktioner (Jensen, 1996). Syftet med min studie har därför varit att försöka kartlägga det naturliga beteendet hos de grävlingar som ingår i detta projekt samt eventuella säsongsvariationer.
Jag har i det naturliga beteendet även valt att inkludera fysiologiska parametrar, såsom kroppstemperatur och hjärtfrekvens. Detta för att få en inblick i hur dessa förhåller sig, samt eventuella variationer. Studien görs i ett säsongsbetonat perspektiv vilket innebär att jag jämför samma grävlingar och deras naturliga beteende under en längre tidsperiod, d v s från juni till och med september. Med naturligt beteende avses i detta fall grävlingar som de närmaste dagarna före dessa studier ej utsatts för någon typ av behandling. Grävlingarna är också helt ostörda under observationsperioden (där varje period omfattar sex dygn) förutom vid matning.
Med tanke på att grävlingen tillbringar en stor del av vintern i vila kan variationer i deras beteenden mellan tidig sommar och höst förväntas. Då grävlingarna är nattaktiva kan vissa variationer i deras beteenden över säsongen förväntas då det blir fler mörka timmar på dygnet. Det skulle kunna tänkas att de är aktiva under fler timmar av dygnet när det är mörkare
eftersom grävlingar normalt är nattaktiva.
Det skulle också kunna vara så att grävlingen är mer aktiv under tidig sommar på grund av att födotillgången kan antas vara större. Säsongsvariationer i aktivitet kan också bero på när grävlingen har störst behov av föda. Det är möjligt att grävlingen är i större behov av att söka föda på våren när den har vilat hela vintern än på hösten då den har ätit sig kraftigare. Å andra sidan behöver grävlingen äta upp sig och lagra på fettreserverna på hösten inför vintervilan.
kroppstemperatur, dels när det gäller sommar respektive höst och dels när det gäller dag respektive natt.
Grävlingen
Den europeiska grävlingen (Meles meles) är ett nattaktivt djur. Synen är inte speciellt väl utvecklad men luktsinnet och hörseln är däremot mycket god. Födan är mycket varierande då grävlingen äter det mesta, daggmask tillhör dock ett av de viktigaste födoämnena för
grävlingarna (åtminstone i Sverige). I England är viktigaste födan t.ex. kaniner. Längden hos en grävling kan variera mellan ca 67 och 90 cm beroende på om det är en hane eller hona. En hane är vanligtvis längre än en hona. Vikten hos olika grävlingar kan variera mellan 6−17 kg. En hane väger som regel mer än en hona och den tama grävlingen väger generellt sett mer än den vilda. Vikten hos en och samma grävling kan variera en hel del under året. Enligt studier som gjorts är viktökningen större hos en tam grävling än hos en vild. En vild grävling ökar vanligtvis 3-4 kilo medan en tam kan öka betydligt mer. Det beror på att den vilda inte har samma tillgång till mat som den tama, vilken utfordras regelbundet (Skoog, 1988).
Under vintermånaderna, november till mars, vilar i huvudsak grävlingen. Under hösten kan man se tydliga tecken på förberedelser inför denna vila. Grävlingen äter då upp sig och ökar sin kroppsvikt betydligt. Den börjar då också bädda allt mer, d v s samla material till grytet för att isolera inför vintern. Det kan exempelvis vara mossa eller olika typer av gräs. Den drar materialet baklänges med framtassarna tills den kommer fram till grytet (Skoog, 1988).
Den normala kroppstemperaturen hos grävlingen håller sig omkring 37° C men kan sjunka så lågt som till ungefär 28° C under vintervilan.Grävlingarna är sociala djur som vanligtvis lever i grupper där i genomsnitt fem till sex djur av blandat kön ingår. De interagerar med varandra genom att putsa och tvätta varandra. Under den del av dygnet när grävlingen vilar i sitt bo gör den det till stor del tillsammans med andra djur i samma grupp. Det är dock vanligare att honor vilar tillsammans i gruppen än att hanar gör det. Det är också generellt sett vanligare att grävlingarna vilar tillsammans i större utsträckning under vintern än under sommaren (Roper, 2000).
Grävlingen har som andra mårddjur analkörtlar som finns i anslutning till ändtarmsöppningen. I körteln finns ett sekret som grävlingen kan spruta ut om den blir skrämd. Hos grävlingen finns ytterligare en körtel som innehåller en annan typ av sekret. Den sitter ovanför
ändtarmsmynningen under svansen och avger sekret när grävlingen doftmarkerar, d v s trycker sin bakdel mot det den vill markera. Det kan exempelvis vara där andra djur har gått eller markerat. Doftmarkeringen fungerar som signal till grävlingar inom gruppen samt till främmande grävlingar. För att känna igen andra grävlingar som tillhör samma klan
doftmarkerar de även varandra. En klan är detsamma som en grupp grävlingar som tolererar varandra. Tillsammans försvarar de ett revir mot inkräktare. Inom reviret finns också en rangordning mellan grävlingarna (Skoog, 1988).
Material och Metod
Grävlingarna
I projektet har fyra grävlingar använts. Samtliga grävlingar är honor och de var under den tid projektet varade 4-8 år gamla. Grävlingarna är tama eller rättare sagt människovana. Att kalla dem tama (det vill säga att deras flyktdistans till människan är reducerad) känns inte riktigt korrekt då de är så pass skygga att de springer och gömmer sig när vi människor kommer för nära. Däremot är de så tama att de inte blir märkbart skrämda utan genast kommer fram när vi avlägsnat oss.
De skräms inte heller av relativt höga ljud såsom exempelvis motorljud från bilar. En av grävlingarna är tamare än de andra tre, det är Green Left som snarare närmar sig den som kommer in i hägnaden. Hon befinner sig då endast på några decimeters avstånd. Att hon är så närgången beror på att hon är väldigt matglad och tror varje gång någon kommer in i
hägnaden att det vankas mat. Samtliga grävlingar i projektet kommer från privatpersoner som tillhandahåller dessa djur till tester.
det vill säga White Left, Purple Left, White Right och Green Left. För att underlätta identifieringen ytterligare (framförallt på natten) rakades två av grävlingarna. White Right rakades horisontellt bakom huvudet vid ryggens början, ca 5 cm brett. White Left rakades vertikalt från mitten av ryggen och bakåt, ca 7 cm brett. Detta innebar att de andra två mycket lätt kunde kännas igen på grund av att Green Left hade mycket kortare och tjockare svans än de andra tre och Purple Left var den som inte var rakad och hade längre svans.
Grävlingshägnet
Grävlingshägnet är beläget i ett skogsparti som är något kuperad och har blandad berg- och skogsterräng i Kolmårdens djurpark (ett område där normalt sett besökare inte befinner sig i). Hägnet har tidigare använts till andra djur i djurparken och är inte speciellt anpassat för grävlingar. Arean är ca 15m x 30m. Runt om hägnaden finns ett elstängsel som är mellan ca 1,5 och 2,5 m högt beroende på hur terrängen ser ut.
I hägnaden finns fem bohyddor som i huvudsak är
gjorda av trä (se bild 1). De är numrerade från ett till fem. På framsidan av samtliga hyddor finns en öppning, vilken man kan stänga med en trälucka om man vill stänga in en grävling. Den sitter löst
ovanför öppningen och hålles fast av två trälister som sitter parallellt längs öppningens vertikala sidor.
Bild 1.
Hyddan är delad i två delar. I den vänstra delen finns en uttagbar box, som också har en öppning, i vilken grävlingarna i huvudsak befinner sig i dagtid (se bild 2). Denna öppning stänges vid behov med en träskiva som träs ned bakom två vertikala trälister. Den fästes sedan på ovansidan med en vingmutter.
Två av boxens väggar består av trä de andra två består av ett galler som är gjort av järn. Syftet med att ha en mobil box var att lätt kunna flytta
grävlingarna vid de behandlingstillfällen som planerats. Taket på hyddan är tillverkat av en träskiva varpå man spikat fast tjärpapp för att kunna hålla hyddan torr vid
regn. Bild 2.
Hyddans tak är fastsatt i bakre kanten med gångjärn vilket gör att det går att lyfta i framkant. Längst in i hägnaden finns ett torn varifrån den största delen av videofilmningen ägde rum (se bild 3). Det ligger ca en och en halv meter från
stängslet. Tornet ser ut som en typ av jakttorn som isolerats mot vind och regn för att skydda den tekniska utrustning som användes samt att göra det mer behagligt att vistas i nattetid. Väggarna består av tjocka gummiliknande skynken vari man skurit upp flikar för att kunna vrida filmkameran åt olika håll i hägnaden och för att kunna titta ut.
Kameran och den infraröda lampan monterades i anslutning till taket och riggades på en lång stav som gick ned mot den av öppningarna som vätte fram
mot hägnaden. I anslutning till den staven monterades Bild 3.
ytterligare en stav som gick genom öppningen in i själva tornet.
Genom att dra denna stav åt olika håll blev det möjligt att filma så gott som hela hägnaden med undantag av någon meter vid sidorna av tornet samt den yta som fanns bakom, d v s mellan tornet och stängslet.
Även på detta tak spikades tjärpapp för att skydda mot regn. På taket sattes också en antenn, vars sladd drogs genom en av öppningarna in i tornet. I tornet fanns all utrustning som behövdes för att kunna genomföra filmningen samt registrera data. Där fanns en bärbar dator, tv-monitor, video, hjärtfrekvensmottagare, time-coder (tidavläsare), ett armbandsur, en lampa, två stolar, textilier att täcka över utrustningen med samt några täcken och en filt. Täcken och filt användes de nätter när det var som kallast.
Beteendeobservationer
I och med att grävlingarna lever ett nattaktivt liv har största delen av observationerna skett nattetid och då med hjälp av videofilmning med IR-belysning. Vid filmningen användes fokaldjursobservation (Martin och Bateson, 1992). Det innebär att ett djur i taget filmas under en viss tidsbestämd period. Grävlingarna filmades i cykler. En cykel bestod av tio minuters, direkt efter varandra följande, filmning per grävling. Då det var fyra grävlingar blev således en cykel 40 minuter. Mellan varje cykel gjordes en paus på tio minuter.
Under de ljusare sommarmånaderna när grävlingarna var aktiva senare på kvällen och gick till vila tidigare på morgonen filmades sju cykler per natt. Filmningen startade då kl. 22.00 och avslutades kl. 03.40. Under de betydligt mörkare höstmånaderna blev grävlingarna aktiva tidigare på kvällen och aktiviteten varade längre på morgonen. Det innebar att vi fick öka på en cykel på kvällen och en på morgonen, d v s från kl. 21.20- 04.40. Under de sista veckorna av projektet blev dock grävlingarna mindre aktiva igen men filmningen fortsatte nio cykler per natt ända fram till projektets slut. Under den period grävlingarna filmades sju cykler per natt filmades varje grävling 70 minuter och under den period de filmades i nio cykler filmades följaktligen varje grävling 90 minuter. De videoband som användes var 180 minuter långa och byttes därför efter var tredje cykel.
Vid varje filmning startades en timecoder (tidavläsare) vid exakt samma tidpunkt som ett armbandsur (inställt på tiominutersintervaller). Varje gång armbandsuret gav signaler ifrån sig ändrade observatören kanal på datorn och nästa grävling började observeras. I vilken ordning grävlingarna skulle observeras lottades varje kväll innan filmningen startades. Detta gjordes för att minimera systematiska fel. Om till exempel en grävling filmades samma tidsperioder varje natt skulle det kunna vara så att vissa beteenden visades vara mer återkommande under just dessa perioder beroende på att det hos grävlingarna kanske är ett vanligt förekommande beteende en speciell tidsperiod på dygnet. Medan det däremot hos de grävlingar som inte filmades vid just den tiden förekom i betydligt mindre grad eller inte alls beroende på att det vanligtvis förekommer mindre då.
Genom att använda en timecoder vid varje filmning kunde det, senare vid videoanalysen, avgöras exakt vid vilken tidpunkt filmningen startades. På så sätt kunde också tidpunkt vid vilken de olika cyklerna startade beräknas vilket underlättade att hitta just den tidpunkten på videobandet.
Till filmningen hade ett protokoll framtagits (se bilaga 1). Protokollet skulle fyllas i under själva filmningen. Där fördes vissa anteckningar om grävlingarna som senare kunde underlätta själva videoanalysen. Exempelvis om en av grävlingarna tillbringat den
tiominutersperiod de skulle ha filmats i en bohydda så kunde denna information skrivas ned i protokollet. Det innebar att den som senare skulle analysera denna videofilm snabbt kunde spola vidare till nästa grävlings tiominutersperiod. I protokollet antecknades också
lufttemperatur, luftfuktighet, observatörer, vilken natt i perioden det var, samt vilket väder det var den aktuella natten.
Fysiologiska parametrar
Telemetri
För att kunna mäta grävlingarnas kroppstemperatur och hjärtfrekvens opererades en sändare (se bild 4) med två sensorer in i buken på samtliga grävlingar (Ågren et al., 2000). Sändaren vägde 44, 7g och dess mått var 69mm x 41 mm x 10,5 mm. Elektrodändarna (de små svarta runda
plattorna) var 8,5 mm i diameter. Elektroder fästes i höjd med bröstbenet. Mottagaren placerades i tornet och startades i samband med varje
filmning. Hjärtfrekvens och kroppstemperatur mättes 10 minuter per djur, samma som filmningen.
Under de perioder av projektet då naturligt beteende studerades
registrerades även hjärtfrekvens och kroppstemperatur automatiskt dagtid. Bild 4.
Den observatör som avslutade filmningen på morgonen ändrade då registreringen från
manuell till automatisk. För att skilja på grävlingarnas data använde man sig av olika kanaler.
Den telemtetriutrustning som användes i projektet har utvecklats vid Veterinärmedicinska Universitetet i Wien (Research Institute for Wildlife Ecology) av Dr. F. Schober och medarbetare. Data lagras i sändarna en gång per minut i ca 180 dagar (så länge batteriet räcker). När mätningen sker direkt via mottagare/dator sparas data en gång per sekund och en gång per minut i Empfängerprogrammet. Data behandlas sedan och omräknas i access också via programmet.
Kortisol i träck
Under den största delen av den experimentella perioden matades grävlingarna två gånger per dygn, en gång på eftermiddagen och en gång mitt i natten. På eftermiddagen fick grävlingarna kalvfärs och på nätterna torrfoder (hundmat) blandat med jordnötter. För att kunna identifiera
avföringen från varje enskild grävling blandades ca två teskedar plastpärlor i varje portion kalvfärs. Varje grävling fick en egen färg.
Vid matningen med kalvfärs stängdes grävlingarna in i var sin hydda för att undvika att grävlingarna åt av varandras mat. De flesta tillfällen när denna matning skulle ske låg flera av grävlingarna i samma hydda. Om någon grävling låg ensam i en hydda sattes luckan för öppningen i den hyddan direkt. För att skilja övriga grävlingar åt öppnades taket på den hydda de befann sig i varpå alltid någon grävling rusade ut ur hyddan och in i en annan som var öppen. Snabbt stängdes öppningen till denna hydda. Därefter öppnades taket ytterligare en gång i den hydda där de andra grävlingarna fanns, varpå nästa grävling stack iväg till en annan öppen hydda. På detta sätt hamnade alla grävlingar i var sin hydda varpå maten ställdes in i hyddorna. Där fick de sedan vara tills de hade ätit färdigt. På så sätt visste vi med
säkerhet vilken grävling den märkta avföringen tillhörde. För det mesta åt grävlingarna upp sin mat inom 5-30 minuter. Torrfodret spreds ut i hägnet och grävlingarna fick själva söka upp födan.
Varje morgon efter filmningen, varje eftermiddag efter matningen och varje kväll innan filmningen samlades grävlingarnas avföring upp. Den lades i små plastpåsar, varje grävlings avföring för sig. Då grävlingarnas avföring till stor del finns på samma plats var det viktigt att inte blanda avföringen på något sätt. Även här fanns ett protokoll framtaget. Där fylldes i var någonstans i hägnet avföringen samlades upp samt vid vilken tidpunkt detta skedde. Det gjordes för att ha en viss kontroll på vilka latriner vissa grävlingar använder samt för att kunna se hur lång tid det tog från insamling av avföring till infrysning.
När avföringen samlats upp togs den så fort som möjligt till den gamla veterinärkliniken i Kolmårdens Djurpark. Där vägdes varje påse med avföring varpå den knådades. Det gjordes för att få hormonerna jämt fördelade. Efter att ha öppnat påsen placerades avföringen i provrör med en typ av träsked. Varje grävlings avföring lades i två provrör, ett ordinarie och ett i reserv och minst ett gram i varje. Om det av någon anledning skulle vara något fel på innehållet eller att provet inte var bra i det ordinarie provröret kunde i stället reservprovet användas vid senare analys.
På varje provrör skrevs ett provnummer med en svart tuschpenna. Detta gjordes på tre olika ställen på provröret, två ställen på korken och ett ställe på själva röret. Genom att skriva numret på flera olika ställen minimerades risken att provet av någon anledning skulle bli oidentifierbart. Det nummer som skrevs på provröret var helt enkelt vilket nummer i ordningen det var. Provrören lades sedan i plastpåsar. Ordinarie prov i en påse för sig och reservproven i en annan. På plastpåsarna skrevs provnummer, nummer på experimentet, datum samt om det var ett ordinarie eller ett reservprov. Därefter placerades påsarna så snabbt som möjligt i frysen, för att sedan skickas till Wien för analys.
Vid varje beredning av prov i gamla veterinärkliniken användes ett protokoll där vissa anteckningar fördes (se bilaga 2). Det som där fylldes i var datum för provtagningen, vilken tidpunkt provet lades i frysen, provets totala vikt, vilken grävling provet kom ifrån och vilken färg den grävlingen hade på sina pärlor samt vem observatören var. Det fanns också en kolumn för övrigt där man kunde fylla i om det var något speciellt med det aktuella provet, exempelvis om det var blandat med mycket grus eller dylikt. I protokollet var provnumret förtryckt och där fylldes proven i, i den ordning de tagits.
Det som sedan mäts i avföringsproven är egentligen kortisolmetaboliter och ej det verkliga hormonet. Kortisolmetaboliten vi mäter heter 3a-11-oxo-CM och mäts med en 72T-EIA (Möst et al. 2002; Huber et al. 2003) av Professor R. Palme och medarbetare vid
Veterinärmedicinska Universitetet i Wien (institut för biokemi). Eftersom det finns flera metaboliter finns det flera EIAs (enzyme immuno assay), man provar ut den som passar bäst.
Datoranalys av videofilm
Vid datoranalys av videofilmer användes ett dataprogram som heter VideoPro samt Observer 3,0 (Noldus Information Technology, Nederländerna). Där analyserades grävlingarnas beteenden från samtliga nattobservationer som gjorts. För att få en så överensstämmande analys som möjligt bestämdes gemensamt av observatörerna vilka beteenden som var aktuella vid observationerna samt hur dessa olika beteenden skulle tolkas. Detta kunde avgöras efter bland annat provfilmningar före experimentens start. Gemensamt bestämdes också vilka
Alla olika beteenden fick olika bokstäver eller tecken som knappades in på datorn under själva analysen, exempelvis t för travar eller w för går. För att komma ihåg alla olika beteenden och lokaliseringar gjordes en beteendelista. I den fanns en tabell över alla för experimentet aktuella beteenden (se tabell 1) en tabell över alla lokaliseringar (se tabell 2) samt en tabell över alla grävlingar och med vilken bokstav de skulle benämnas (se tabell 3).
Vid vissa beteenden som exempelvis l, markerar en annan grävling, skulle även den
markerade grävlingens bokstav skrivas in. De olika beteenden som var aktuella delades in i två olika grupper, state och event. Om exempelvis beteendet går som var ett state knappades in i datorn så var det beteendet fortfarande aktuellt om ett event knappades in, till exempel m, markerar. Ett event var alltså bara aktuellt under den tid det knappades in medan ett state varade tills ett annat state blev gällande.
De olika beteenden som bestämts kunde variera från ett experiment till ett annat. I något fall slogs några beteenden ihop då de kunde vara svåra att skilja åt. I andra fall kunde nya
beteenden som observerats och inte funnits tidigare läggas till. Dessa ändringar gjordes dock inte under en pågående analys av ett experiment utan innan ett nytt experiment började analyseras. Detta för att få jämförbara data mellan de olika experimenten.
Nedan följer den beteendelista som användes vid videoanalysen
Tabell 1. Lista över alla beteenden som observerades under natten.
Beteenden Kod Definition
går w går, förflyttar sig, har tre fötter i marken på samma gång
travar t travar, förflyttar sig med två fötter diagonalt i marken på samma gång
galopperar g galopperar, oregelbundna snabba rörelser sniffar
eller luktar med nosen i luften
a huvudet på samma höjd som bakdelen eller högre, nosen horisontellt eller högre, sniffar (stående, gående eller sittande)
dricker d håller huvudet över vattenskålen med nosen i vattnet
födosöker e alla beteenden där grävlingen går sakta eller står still med nosen strax ovanför eller i markytan, letande eller ätande, ej grävande med ett framben
gräver f använder ett eller båda frambenen till att gräva på markytan kliar sig c kliar sig själv med ett fram eller bakben
putsar sig p Använder nosen eller andra delar av munnen till att tvätta eller putsa sig
står/stannar upp
plötsligt
z Står på ett ställe. Stannar plötsligt till, huvudet uppe, stel kroppshållning. Mäts till första rörelse.
ligger r ligger på magen, sidan eller ryggen aggressiv
kontakt med annan grävling
b grävlingen har kontakt med en annan grävling och agerar
aggressivt, med aggressivt menas här att grävlingen gör någon typ av utfall där den har fysisk kontakt med en annan grävling, till exempel biter eller hugger den andre med munnen
mottar aggressiv kontakt från annan grävling
v grävlingen har kontakt med en annan grävling och mottar aggressiv kontakt, (definition av aggressiv, se ovan)
markerar m markerar omgivningen (med sekret, urin och/eller avföring) markerar
grävling
l markerar en annan grävling genom att trycka sin bakdel mot den andra grävlingen
markeras av grävling
n blir markerad av en annan grävling (definition av markera, se ovan)
vänskaplig sniff
y sniffar på en annan grävling, ej aggressivt (definition av aggressiv, se ovan)
blir
vänskapligt sniffad
u
blir sniffad av en annan grävling, ej aggressivt (definition av aggressiv, se ovan)
hotar + agerar hotfullt mot en annan grävling på distans, grävlingen rusar/gör plötsliga hotfulla utfall mot annan grävling utan fysisk beröring
blir hotad - blir hotad av en annan grävling, på distans (definition av hotfull, se
ovan)
skakar sig s skakar sig själv, huvudet eller hela kroppen
annat x Alla andra beteenden (exempelvis en grävling som reser sig upp mot bohydda eller staket)
ur sikte o grävlingen är ur sikte, bakom träd, hydda eller dylikt, lokation ej alltid fastställd.
Tabell 2. Lista över grävlingarnas lokation som registrerades under natten.
Lokation Kod Definition
hydda 1 1 Grävlingen befinner sig mer än till hälften inne i hydda 1 hydda 2 2 Grävlingen befinner sig mer än till hälften inne i hydda 2 hydda 3 3 Grävlingen befinner sig mer än till hälften inne i hydda 3 hydda 4 4 Grävlingen befinner sig mer än till hälften inne i hydda 4 hydda 5 5 Grävlingen befinner sig mer än till hälften inne i hydda 5 alla hyddor A Grävlingen befinner sig i en hydda, vilken är okänd staketområdet F Staketområdet
övre området U Övre området nedre
området
D Nedre området
ur sikte O Grävlingen är ur sikte, lokationen är okänd
Tabell 3. Lista över de olika grävlingarna (objekt) som användes vid beteendeosbervationerna.
Grävling Kod
Green Left G
White Left L
White Right R
Databehandling och statistisk analys
Vid analys av data har grävlingarnas olika beteenden indelats i sex kategorier. De olika beteendekategorierna är: • Aktiva • Inaktiva • Födosök • Komfort • Sociala agressiva • Sociala ej agressiva
I kategorin aktiva beteenden ingår går, travar, gallopperar, sniffar i luften, står/stannar upp plötsligt, markerar och annat. I inaktiva ingår endast ligger och i födosök dricker äter och gräver. I komfortbeteeendet ingår putsar och kliar sig själv, i sociala agressiva beteenden ingår aggressiv kontakt med annan grävling, mottar aggressiv kontakt från annan grävling, hotar annan grävling och blir hotad av annan grävling och slutligen i sociala ej agressiva beteenden ingår vänskaplig sniff, blir vänskapligt sniffad, markerar annan grävling samt blir markerad av annan grävling.
Vid kategoriseringen av beteendegrupper slogs en eller flera enskilda beteenden samman till en kategori. Vilka beteenden som skulle höra till samma grupp valdes utifrån olika aspekter. I kategorin aktiva finns de beteenden som beskriver grävlingarnas aktiva liv förutom den sociala interaktionen med andra grävlingar.
Beteendet står/stannar plötsligt upp har ansetts som aktivt på grund av att grävlingarna då vanligtvis står och tittar aktivt på någonting eller springer och helt plötsligt stannar upp, exempelvis när de lystrar till något ljud. Beteendet annat finns också med i samma kategori. Vid diskussion med berörda observatörer har det kommit fram att de tillfällen som man vid videoanalysen angett beteendet ”annat” har varit när grävlingen varit aktiv i någon form, till exempel rest sig upp mot en bohydda eller ett staket.
Att grävlingen markerar i sin omgivning, det vill säga ej andra grävlingar, har också ansetts som aktivt även om syftet med den typen av markering ofta har med interaktionen i
grävlingsklanen att göra. Det är dock inte socialt i fysisk bemärkelse, vilket övriga sociala beteenden är.
I beteendekategorin inaktiva finns beteendet ligger. Det har endast varit vid de tillfällen när grävlingen ligger och till synes sover, som har ansetts som inaktivt. Vid de tillfällen som grävlingarna befunnit sig i någon av de fem bohyddorna har en lokation angetts vid analysen. Det beror på att även om hjärtfrekvensen vid dessa tillfällen tyder på att grävlingen är inaktiv när den är i hyddan kan det ändå inte avgöras om så är fallet. Det skulle kunna vara så att den har någon typ av aktivitet för sig som inte är så ansträngande att det ger något nämnvärt utslag på frekvensmätaren. Det är också så att det skiljer en del på de olika grävlingarnas
hjärtfrekvens.
Kategorin födosök består av beteenden som dricker, födosök och gräver. Grävlingar tillbringar en viss del av sin aktiva tid till att söka föda. De kan då gå omkring med nosen strax ovanför marken med huvudet sökandes från sida till sida för att hitta någonting. Samma procedur skedde när de åt det torrfoder som kastats ut till dem i grävlingshägnet under
experimentens gång. Att gräver anses som födosök beror på att grävlingen ofta gräver när den letar föda, till exempel daggmaskar och dylikt. Grävlingarna som ingått i detta projekt verkar inte heller varit benägna att gräva för att skaffa sig en boplats då de har bohyddor som de använder.
De enskilda beteenden som funnits intressanta att titta på när det gäller frekvens är följande:
• Sniffar i luften • Dricker
• Skakar sig • Markerar
Detta är beteenden som vanligtvis utförs under endast några få sekunder och som kan vara svåra att åskådliggöra när de presenteras i total varaktighet i procent. De presenteras därför i frekvens.
Förutom grävlingarnas olika beteenden har till viss del också lokationen analyserats. Lokationen har delats in i:
• Alla bohyddor
• Staketområdet i hägnet • Övre delen i hägnet • Nedre delen i hägnet
I lokationen alla bohyddor ingår hydda 1-5. Staketområdet är det område som finns ca 1-1,5 m precis innanför stängslet i hägnet. Övre delen i hägnet är en del som är högre belägen i grävlingshägnet och nedre delen den del som är lägre belägen.
I studien presenteras resultatet i huvudsak i total varaktighet i procent. Till en viss del har även frekvensen analyserats. Vissa beteenden har varit intressant att titta på när det gäller frekvens, exempelvis när grävlingen markerar. Detta har dock inte varit lika intressant att titta på när det gäller den totala durationen i procent då det inte ger något nämnvärt utslag.
Lokationen har enbart analyserats i total varaktighet i procent.
Vid analys och bearbetning av resultat från beteendeobservationer och telemetri har en begränsning gjorts i detta arbete. Beteende och lokation analyserades i huvudsak på gruppnivå. Det gäller även fysiologiska parametrar. Det innebär att alla grävlingars data slagits samman till ett medelvärde per cykel och natt när det gäller grävlingarnas beteenden. Däremot vid fysiologiska parametrar är sammanslagningen ett medelvärde per natt och ett per dag. Nattperioden är den tid då observationerna skedde nattetid, dagperioden är övrig tid. Att alla resultat presenteras på gruppnivå beror på att syftet med arbetet varit att göra en generell kartläggning av den människovana grävlingens naturliga beteenden, ej någon djupare analys av enskilda individer.
Effekt av individ och behandling på de olika beteendena och lokationen (medelvärde duration och frekvens per natt) analyserades med ANOVA, GLM (General Linear Model, Minitab 12.21). Vid statistisk analys anses de P-värden som är mindre än 5 % signifikanta.
Signifikansen graderas på följande sätt: P< 0,05 är enstjärning*, P< 0,01 är tvåstjärnig**, samt P< 0,001 är trestjärnig ***(Ejlertsson, 1992). I resultatet jämförs beteendena i de fyra olika experimenten parvis. Det har skett med Tukey´s parvisa jämförelser. Beteendet sociala ej aggressiva finns endast registrerad som frekvens och är analyserad utifrån den i stället för, som de andra kategorierna, den totala varaktigheten.
När det gäller fysiologiska parametrar så som kroppstemperatur och hjärtfrekvens har också en särskiljning gjorts mellan dag och natt. Det har gjorts för att kunna få en uppfattning om eventuella dygnsvariationer.
Resultat
Analys av beteendekategorier
Det var en signifikant effekt av experiment på aktiva beteenden (GLM:F=19,69, P<0,001). Grävlingarna var mindre aktiva i exp.2 (Tukey:T=-3,14, P=0,012) i exp.3 (Tukey:T=-5,82, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T= -7,53, P<0,001) än i exp.1. Grävlingarna var också mindre aktiva i exp.3 (Tukey:T= -2,68, P=0,042) och i exp.4 (Tukey:T=-4,40, P<0,001) än i exp.2. Inga skillnader kunde ses mellan övriga experiment. (Figur 1).
Figur 1. Medelvärde aktiva beteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01 *=p<0,05 (ANOVA,GLM).
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
a kti va b e te e n d e n (% ) + S E * *** * **
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
in ak tiv a be te en de n (% ) + S E
Det var också en signifikant effekt av experiment på inaktiva beteenden (GLM:F=5,09, P=0,003). Inga signifikanta skillnader påvisades dock med de parvisa jämförelserna. (Figur 2).
Figur 2. Medelvärde inaktiva beteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september.
Generellt sett var det en signifikant effekt av experiment på födosöksbeteenden. Grävlingarna utförde mindre födosöksbeteenden i exp.3 2,79, P=0,032) och i exp.4 (Tukey:T=-4,11, P<0,001) än i exp.2. Vid jämförelse mellan exp.4 och exp.1 fanns en viss tendens till signifikant skillnad. Tendensen var att grävlingarna utförde mindre födosöksbeteenden i exp.4 (Tukey:T=-2,41 , P=0,083) än i exp.1. Vid övriga jämförelser mellan experimenten kunde inga signifikanta skillnader på beteendet födosök påvisas. (Figur 3).
Figur 3. Medelvärde födosöksbeteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 5 10 15 20 25 30 35
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
Födos ök sb e te e n d e ( % ) + S E * ** *
Det fanns en signifikant effekt av experiment på komfort beteenden (GLM:F=8,56, P<0,001). Grävlingarna utförde mindre komfortbeteenden i exp.4 (Tukey:T=-2,78, P=0,033) än i exp.2. Inga skillnader kunde ses mellan övriga experiment. (Figur 4).
Figur 4. Medelvärde komfortbeteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM).
Det var det ingen signifikant effekt av experiment på sociala aggressiva beteenden (GLM:F=1,45, P=0,233). (Figur 5).
Figur 5. Medelvärde för sociala aggressiva beteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
ko m fo rtb e te e n d e n (% ) + S E * 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
so ci a la a ggr e ss iv a be te e nde n ( % ) + S E
Nedan visas grävlingarnas beteenden i tabellform (Tabell 4).
Tabell 4. Medelvärden för alla beteendekategorier hos 4 grävlingar under 4 experiment (total duration % per cykel och natt).
Kategori Exp.1 (Juni) Exp.2 (Juli) Exp.3 (Augusti) Exp.4(September)
Aktiva 26,29 18,10 11,10 6,63 Inaktiva 0,36 0,69 0,19 0,42 Födosök 15,21 18,51 13,12 10,57 Komfort 0,81 1,32 0,65 0,58 Sociala aggressiva 0,02 0,20 0,01 0,000
Det var effekt av experiment på sociala ej aggressiva beteenden (GLM:F=3,11, P=0,030). Beteendet förekom mindre i exp.3 (Tukey:T=-4,44, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T=-4,67, P<0,001) än i exp1. Grävlingarna utförde också mindre sociala ej aggressiva beteenden under exp.3 (Tukey:T=-2,70, P=0,0401) och exp.4 (Tukey:T=-2,93, P=0,022) än under exp.2. (Figur 6, tabell 5).
Figur 6. Medelvärde sociala ej aggressiva beteenden per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
so ci al a ej ag g res si va b e teen d e n (fr e kv e n s) + S E ** * * ** * *
Nedan visas grävlingarnas sociala ej aggressiva beteende i tabellform (Tabell 5).
Tabell 5. Sociala ej aggressiva beteenden (medelvärden frekvens per cykel och natt) hos 4 grävlingar under 4 experiment.
Kategori Exp.1 (Juni) Exp.2 (Juli) Exp.3 (Augusti) Exp.4(September)
Sociala ej aggressiva
0,43 0,29 0,70 0,05
Analys av lokationen
Det var en signifikant effekt av experiment på lokationen alla hyddor (GLM:F=5,03,
P=0,003). Grävlingarna tillbringade mer tid i hyddorna i exp.3 (Tukey:T=7,49, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T=9,27, P<0,001) än i exp.1. De tillbringade också mer tid i hyddorna i exp.3 (Tukey:T=6,15, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T=7,94, P<0,001) än i exp.2. Vid övriga jämförelser kunde inga signifikanta skillnader påvisas. (Figur 7).
Figur 7. Medelvärde lokationen alla hyddor per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0.001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
lo ka ti one n a ll a h ydd or ( % ) + S E * ** * * * * ** * * *
Det var också en signifikant effekt av experiment på lokationen staketområdet (GLM:F=8,89, P<0,001). Grävlingarna tillbringade mindre tid i området i exp.3 (Tukey:T=-4,11, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T=-4,98, P<0,001) än i exp.1. De uppehöll sig också mindre vid staketet i exp.3 (Tukey:T=-3,48, P=0,004) och i exp.4 (Tukey:T=-4,35, P<0,001) än i exp2. Inga skillnader kunde ses vid övriga jämförelser mellan experimenten. (Figur 8).
Figur 8. Medelvärde lokationen staketområdet per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM).
Även på lokationen övre området var det en signifikant effekt av experiment (GLM:F=12,44, P<0,001). Grävlingarna tillbringade mindre tid i övre området i exp.4 (Tukey:T=-2,96, P=0,020) än i exp.1. För övrigt kunde inga signifikanta skillnader påvisas i jämförelserna. (Figur 9).
Figur 9. Medelvärde lokationen övre området per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
lo ka ti one n s ta ke tom rå de t ( % ) + S E * * * * ** * ** * * 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
lo ka tione n öv re o m rå de t ( % ) + S E *
Det var också en signifikant effekt av experiment på lokationen nedre området (GLM:F=31,03, P<0.001). Grävlingarna befann sig mindre tid i området under exp.3 (Tukey:T=-4,12, P<0,001) och exp.4 (Tukey:T=-4,43, P<0,001) än under exp.1. De tillbringade också mindre tid i nedre området under exp.3 (Tukey:T=-5,10, P<0,001) och exp.4 (Tukey:T=-5,42, P<0,001) än under exp.2. Vid övriga jämförelser kunde inga skillnader ses. (Figur 10).
Figur 10. Medelvärde lokationen nedre området per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 5 10 15 20 25 30 35 40
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
lo ka ti one n ne dr e om rå de t ( % ) + S E * * * ** * * * * * * *
Nedan visas lokationen i tabell 6.
Tabell 6. Grävlingarnas lokation (n=4) i hägnet under 4 experiment (medelvärden total duration % per cykel och natt).
Kategori Exp.1 (Juni) Exp.2 (Juli) Exp.3 (Augusti) Exp.4(September)
Alla hyddor 19,85 26,81 58,94 68,26
Staketområdet 13,67 12,47 5,81 4,15
Övre området 12,83 10,33 8,89 6,68
Nedre området 25,38 27,57 16,25 15,55
Analys av enskilda beteenden
Det var en signifikant effekt av experiment på beteendet sniffar i luften (GLM:F=12,24, P<0,001). Grävlingarna sniffade mer i luften i exp.2 (Tukey:T=3,15, P=0,011) och mindre i exp.4 (Tukey:T=-3,56, P=0,003) än i exp.1 De sniffade också mindre i luften i exp.3
(Tukey:T=-4,24, P<0,001) och i exp.4 (Tukey:T=-6,71, P<0,001) än i exp.2. För övrigt kunde inga signifikanta skillnader mellan experimenten påvisas. (Figur 11).
Figur 11. Medelvärde beteendet sniffar i luften per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
b e te e n d e t s n iffa r i l u fte n (fr e kv e n s) + S E * * * * * * * * *
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
be te e n de t dr ic ke r ( fr e kv e ns ) + S E ** ** * * **
Det var också en signifikant effekt av experiment på beteendet dricker (GLM:F=5,69, P=0,001). Beteendet förekom i mindre utsträckning i exp.4 (Tukey:T=-3,65, P=0,002) än i exp.1 och mindre i exp.3 (Tukey:T=-3,86,P<0,001). och i exp.4 (Tukey:T=-5,03,
P<0,001) än i exp.2. Inga övriga skillnader kunde ses. (Figur 12).
Figur 12. Medelvärde beteendet dricker per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM).
Vid analys av beteendet skakar sig, fanns även där en signifikant effekt av experiment
(GLM:F=3,09, P=0,031). Det förekom i mindre utsträckning i exp3 (Tukey:T=-2,68,P=0,042) och i exp.4 (Tukey:T=-4,95, P<0,001) än i exp.1. Beteendet förekom mindre i exp.4
(Tukey:T=-4,68, P<0,001) än i exp.2. Vid jämförelse mellan exp.2 och exp.3 fanns en viss tendens till att beteendet skulle förekomma mindre i exp.3 (Tukey:T=-2,41, P=0,082). Vid övriga jämförelser fanns inga skillnader. (Figur 13).
Figur 13. Medelvärde beteendet skakar sig per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM). 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
be te ende t s ka ka r s ig ( fr ek ve ns ) + S E * * * * * * *
Det var en signifikant effekt av experiment när det gäller beteendet markerar (GLM:F=13,03, P<0,001). Beteendet förekom mindre i exp.3 (Tukey:T=-2,81, P=0,030) och i exp.4
(Tukey:T=-3,35, P=0,006) än i exp.1. Vid övriga jämförelser mellan experimenten kunde inga signifikanta skillnader påvisas. (Figur 14).
Figur 14. Medelvärde beteendet markerar per cykel och natt för grävlingar (n=4) under olika experiment. Exp1=juni, Exp2=juli Exp3=augusti Exp4=september
Signifikansnivå ***=p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 (ANOVA, GLM).
Enskilda beteenden visas nedan i tabell 7
Tabell 7. Enskilda beteenden hos 4 grävlingar under 4 experiment (medelvärden i Frekvens per cykel och natt).
Kategori Exp1(juni) Exp2 (juli) Exp3(augusti) Exp4(september)
Sniffar i luften 1,601 2,631 1,245 0,440 Dricker 0,238 0,304 0,120 0,065 Skakar sig 0,684 0,660 0,449 0,250 Markerar 0,482 0,405 0,194 0,139 0 0,5 1 1,5 2 2,5
Exp 1 Exp 2 Exp 3 Exp 4
b e te e n d e t m a rk e ra r (fr e kv en s) + S E * * *
Analys av telemetridata
I figurerna 15 – 22 visas grävlingarnas medelvärden per natt och per dag under experiment ett, två, tre och fyra.
Figur15. Medelvärde per natt under experiment 1 (juni) hos grävlingar (n=4).
Figur 16. Medelvärde per dag under experiment 1 (juni) hos grävlingar (n=4). 35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 6 Natt Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens 35,00 35,50 36,00 36,50 37,00 37,50 38,00 1 2 3 4 5 Dag Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärrtfrekvens
Figur 17. Medelvärde per natt under experiment 2 (juli) hos grävlingar (n=4).
Figur 18. Medelvärde per dag under experiment 2 (juli) hos grävlingar (n=4). 35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 Dag Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens 35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 6 Natt Temp o C 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Fr ekv/min Kroppstemperatu r Hjärtfrekvens
Figur19. Medelvärde per natt under experiment 3 (augusti) hos grävlingar (n=4).
Figur 20. Medelvärde per dag under experiment 3 (augusti) hos grävlingar (n=4).
35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 6 Natt Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens 35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 Dag Te m p o C 40 60 80 100 120 Fr e kv /m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens
Figur 21. Medelvärde per natt under experiment 4 (september) hos grävlingar (n=4).
Figur 22. Medelvärde per dag under experiment 4 (september) hos grävlingar (n=4). 35,00 35,50 36,00 36,50 37,00 37,50 38,00 1 2 3 4 5 6 Natt Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens 35 35,5 36 36,5 37 37,5 38 1 2 3 4 5 Dag Te m p o C 40 60 80 100 120 F re kv/ m in Kroppstemperatur Hjärtfrekvens
Nedan följer tabell 8 med medeltemperatur under experimenten.
Tabell 8. Luftens medeltemperatur per natt under 4 experiment (juni, juli, augusti, september).
Experiment 1 2 3 4
Lufttemperatur(oC) 15,32 18,39 10,90 12,24
Slutdiskussion
Utifrån resultaten i denna studie kan det fastslås att grävlingarna varit mest aktiva under början av sommaren och därefter avtog aktiviteten successivt fram till hösten. Det gäller de flesta beteenden som observerats. Resultaten visar också att grävlingarna tillbringade mindre tid i sina bohyddor per dygn under början av och under sommaren än under hösten.
Kroppstemperatur och hjärtfrekvens var vanligtvis högre på natten när de var aktiva, än på dagen när de i huvudsak vilade, förutom under september månad. Kroppstemperaturen var då högre på dagen och lägre på natten.
Data från beteendekategorierna visar att grävlingarna var mest aktiva (går, travar, galopperar, sniffar i luften, stannar/står plötsligt stilla och markerar) under experiment ett. Därefter
minskade aktiviteten för varje experiment. Det första experimentet utfördes under juni månad, vilket innebär att det var fler ljusa timmar på dygnet än i de övriga experimenten.
Grävlingarna kom då ut från sina bohyddor något senare på kvällen än vad de gjorde under experiment tre och fyra, det vill säga under augusti och september.
Grävlingarna tillbringade minst tid i bohyddorna i experiment ett och därefter mer för varje experiment. Det innebär att även om grävlingarna kom ut från sina bohyddor tidigare på kvällen under experiment tre och fyra så var de totalt under dessa nätter ändå mindre aktiva. Det har vid de nattobservationer som gjorts, visat sig att grävlingarna framförallt under just experiment tre och fyra försvunnit in i bohyddorna även nattetid. De har då stannat i hyddan ibland kortare perioder på ca 5-10 min men även längre perioder upp till en eller ett par
Födosöksbeteenden (födosök, gräver och dricker) förekom mer i experiment ett och två än i experiment tre och fyra. Det tyder på att grävlingarna var mer benägna att söka föda under sommaren än vad de var under hösten. Detta visar att grävlingarna var ytterligare mer aktiva under experiment ett och två än under tre och fyra. Enligt Skoog (1998) ägnar vanligtvis grävlingen mer tid åt födosök under hösten än under sommaren. Det gör den för att klara vintern när den går i vila.
Det skulle kunna vara så att de här grävlingarna som är tama, eller människovana, har haft ett större behov av att söka föda i början av och under sommaren. De har då inte varit så vana vid att matas två gånger per dag, vilket de senare kanske blev eftersom denna matning fortgick under i stort sett hela projektets gång. Under hösten hade de därför hunnit äta upp sig och ökat sin kroppsvikt, vilket skulle kunna vara en av orsakerna till mindre födosöksbeteenden under de två sista experimenten. Skoog (1998) skriver också att den tama grävlingen vanligtvis ökar sin kroppsvikt mer än den vilda på grund av regelbunden utfordring. Den borde då rimligtvis inte ha samma behov av att söka föda. Eller också har grävlingarna varit mer aktiva när det gäller att söka föda för att det funnits mer att äta tidigt på sommaren.
Det kan också vara så att grävlingarna blir mindre aktiva på hösten för att spara energi och lägga på fettreserven inför vinterdvalan. Våren och sommaren är ju normalt en tid för
fortplantning och för att ta hand om ungarna. Kanske var grävlingarna mer aktiva/oroliga för att de letade partner.
Grävlingarna utförde mindre komfortbeteenden (kliar, skakar och putsar sig) i experiment fyra än i experiment två. Utifrån de beteendeobservationer som gjorts så var grävlingarna över huvud taget mindre aktiva och mer slöa under det sista experimentet än under de andra tre. Det skulle kunna vara så att grävlingarna också är tröttare på hösten när det blir kyligare och när vintervilan närmar sig. Hos de djur som tillbringar vintern i vila blir ämnesomsättningen långsammare.
Det som också kan nämnas är att grävlingarna under de sista experimenten i större utsträckning än tidigare befann sig i samma hyddor som de andra grävlingarna. Vid
bevisat men det finns antecknat i de protokoll som fördes vid matningen. Det är också, enligt Roper (2000) så att grävlingar vilar tillsammans i större utsträckning under vintermånaderna än under sommaren. Det tyder på att när grävlingarnas reproduktiva period slutar på hösten så ökar de sociala beteendena eller den sociala toleransen.
Data från enskilda beteenden så som sniffar i luften har visat att beteendet förekom mest i experiment ett och två, något mindre i experiment tre och betydligt mindre i experiment fyra. Skulle det kunna ha något med årstiden att göra? Möjligtvis finns det mer dofter i luften när det är sommar än när det är höst. Grävlingarna kanske är mer uppmärksamma på
omgivningen under våren och sommaren när de normalt sett fortplantar sig. En annan
anledning till att de sniffade mer i luften i början av sommaren skulle kunna vara att de kände av att det fanns observatörer i tornet. Det beteendet borde i och för sig då ha förekommit mest i experiment ett när observationerna började, vilket inte var fallet.
Grävlingarna drack mest i experiment två det vill säga under juli månad. De drack något mindre i experiment ett och därefter mindre för varje återstående experiment. Det kan ha med hur aktiva grävlingarna var att göra. Om de rörde sig mer borde de också ha blivit mer
törstiga. Data visar, som tidigare nämnts, att beteendekategorin aktiva förekommit mest i experiment ett och därefter mindre för varje följande experiment. Medeltemperaturen var högst under experiment två, under juli månad, något lägre under experiment ett och därefter lägre för varje experiment. Det skulle kunna innebära att beteendet dricker påverkas av en kombination av lufttemperatur och av hur aktiva grävlingarna är.
I övriga enskilda beteenden, det vill säga skakar sig och markerar, visar det sig att dessa beteenden förekommer i högre utsträckning under experiment ett och därefter minskar de för varje följande experiment. När grävlingen markerar gör den det för att bland annat markera revir. Kan det vara så att de möjligen kände en viss oro för närvaron av människor? Eller kan det kanske ha med grävlingarnas brunst att göra. Vanligtvis sker deras parningstid i mars – april, men honor som ej blivit befruktade kan ”brunsta” om (Skoog, 1998).
bohyddorna. Det skulle kunna vara så, men det är mer troligt att de ibland befann sig i
bohyddorna utan att observatören visste om de var där eller om de var någon annanstans. Det har då angivits vid videoanalysen att grävlingarna var ur sikte. Den lokationen motsvarar de procent som ej redovisas i figurerna 7 – 10.
Grävlingarna tillbringade mer tid vid staketet under experiment ett och två än i experiment tre och fyra. Grävlingarna ägnade helt klart en del av den aktiva tiden till att trava längs med staketet, ibland upprepade gånger fram och tillbaka. Detta minskade dock i experiment tre och fyra då grävlingarna blev mindre aktiva. Att grävlingarna travade längs staketet kan också ha med deras reproduktivitet att göra. De kanske var mer intresserade av vad som hände utanför hägnet, mer känsliga för lukter till exempel. Kanske hade de i det vilda vandrat längre sträckor för att finna partner och att det var orsaken till den ökade aktiviteten?
Grävlingarnas kroppstemperatur och hjärtfrekvens åskådliggörs i samma figurer, nr 15 – 22, i detta arbete. Det görs för att visa att kroppstemperaturen beror på vad hjärtfrekvensen är. I denna studie har det visat sig att grävlingens kroppstemperatur var lika hög på dagen som på natten i experiment ett och två. Under experiment tre däremot var grävlingens
kroppstemperatur något högre på dagen än på natten och under experiment fyra skilde det ännu mer. Där var kroppstemperaturen i genomsnitt en grad högre på dagen än på natten. Att kroppstemperaturen var högre på dagen än på natten i experiment tre och fyra skulle kunna bero på att alla grävlingarna i större utsträckning sov i samma bohydda under augusti och september än vad de gjorde i juni och juli.
Hjärtfrekvensen var högre på natten än på dagen under samtliga experiment. Skillnaden var dock störst i experiment ett. Därefter blev den mindre för varje experiment. I experiment fyra var skillnaden mycket liten mellan dag och natt. Att hjärtfrekvensen generellt sett var högre på natten har till stor del med grävlingarnas aktivitet att göra. När grävlingarna var mindre aktiva blev också hjärtfrekvensen lägre. Att det sedan skiljde mycket lite mellan dag och natt i experiment fyra skulle kunna bero på att generellt sett så har grävlingarna en lägre
kroppstemperatur under hösten och vintern än under vår och sommar. Det beror säkerligen på att grävlingarna är mindre aktiva och att ämnesomsättningen blir långsammare. Det borde
Resultatet av den fysiologiska parametern kortisol i träck har vid färdigskrivandet av denna studie ej hunnit färdigställas och skickas från laboratoriet i Wien. Därför kan tyvärr inte dessa resultat redovisas här. Trots det finns ändå en beskrivning av arbetet kring denna parameter i avsnittet om material och metod, då det visar vilket omfattande arbete som ändå gjorts för att möjliggöra dessa resultat. De kommer förmodligen att redovisas i en senare rapport.
En av grävlingens viktigare aktiviteter är grävning (Skoog, 1998). Den aktiviteten har, i förhållandevis till andra aktiviteter, förekommit i mycket liten utsträckning under det här projektet. Det beror säkerligen på att grävlingarna har haft sina bohyddor att sova och vila i. Grävlingarna använder också grävandet för att gräva upp föda ur marken. Förmodligen fanns det inte så mycket föda i detta hägn. Hade det till exempel funnits mycket mask och annan föda hade säkert grävandet ökat.
Grävlingarna var alltså mest aktiva under juni månad. Det gäller samtliga aktiva beteenden. Därefter sjönk aktiviteten för varje månad. De tillbringade minst tid i sina bohyddor i början av sommaren och därefter mer för varje månad. Hjärtfrekvens och kroppstemperatur var generellt sett högre på natten när grävlingarna var mest aktiva och lägre på dagen när deras aktivitet minskade och de i huvudsak vilade.
Felkällor och förslag till förbättringar
I detta projekt har endast fyra grävlingar använts. Med detta underlag innebär det att resultatet inte är så brett som det skulle ha blivit om det funnits tillgång till en större grupp grävlingar. Enskilda variationer påverkar här resultatet i högre grad än vad det annars skulle ha gjort. Det kan därför vara intressant att titta på några av de variationer som finns mellan enskilda
individer.
Innan datoranalys av videofilm fördes en diskussion med alla inblandade observatörer om hur olika beteenden skulle tolkas. Det gjordes för att få en så likartad analys som möjligt. Alla observatörer fick också analysera en och samma cykel för att se om det var någon skillnad i tolkningen. Det var hög korrelation, det vill säga ingen stor skillnad, mellan alla observatörer.
Trots det kan observatörerna ha tolkat beteenden något olika. Den marginella skillnad som fanns borde dock inte det påverka resultaten i denna studie något nämnvärt.
Tornet där alla nattobservationer skedde var beläget i ena änden av hägnet ca två meter från staketet. Kameran var riggad inåt hägnet och gick att vrida från ena sidan av hägnet till den andra sidan vilket gjorde att man kunde se i stort sett hela hägnet. Däremot gick det inte att filma precis bakom tornet eller längs med staketet ungefär två till tre meter åt varje sida i bakkant av tornet. Det innebar att det var omöjligt att filma grävlingarna under den tid de befann sig på dessa ställen. Enligt egna nattobservationer var det ingen längre stund de befann sig där, det rörde sig vanligtvis om sekunder eller på sin höjd minuter.
I en studie där man använder sig av bland annat statistik, är det många summor som skall räknas samman. Här skulle risken kunna finnas att något fel begåtts av den mänskliga faktorn. Det är dock inte troligt i detta arbete då samtliga sammanslagningar gjorts åtminstone två gånger.
Referenser
Ejlertsson, G. (1992) Grundläggande statistik – med tillämpningar inom sjukvården. Lund: Studentlitteratur
Huber, S., Palme, R., Zenker, W. and Möstl, E. (2003) Non-invasive monitoring
of the adrenocortical response in red deer. Journal of Wildlife Management
67(2), 258-266.
Jensen, P. (1996) Stress i djurvärlden. Stockholm: LTs Förlag
Martin, P, Bateson, P. (1993) Measuring behaviour. Cambridge: Cambridge university press
Möstl, E., Maggs, J.L., Schrötter, G., Besenfelder, U. and Palme, R.( 2002)
Measurement of cortisol metabolites in faeces of ruminants. Veterianary
Research Communications 26, 127-139.
Roper, T.J, (1992) The structure and funktion of badger setts. Brighton: University of Sussex
Skoog, P. (1988) Lär känna grävlingen. Stockholm: Svenska Jägareförbundet
Ågren, E. (2000) Surgical implantation of radiotelemetry transmitters in european badgers
(Meles Meles). Journal of Zoo and Wildlife Medicine, 31(1), 52-55
Bilagor
Bilaga 1: Filmprotokoll Experiment: 1 Observer1: T A Date: 090703 Observer2: T A Test day (T1-T3, NB): NB CH TREATMENT B order 1 W.L 12 2 G.L 2 NB 3 P.L 8 4 W.R 6Badger Start Time
W.L 22.00 out of sight – in a hut for 10 min
G 22.10 in sight – sleeping outside hut 5
P 22.20 out of sight – in a hut for 10 min
W.R 22.30 out of sight – in a hut for 10 min
W.L 22.50 out of sight – out of hut 5 22.58
G 23.00 in sight
P 23.10 in sight
W.R 23.20 out of sight – out of hut 5 23.25
W.L 23.40 out of sight – in a hut for 10 min
G 23.50 in sight – sleeping outside hut 5
P 00.00 in sight
W.R 00.10 in sight
Change tape
W.L 00.30 in sight
G 00.40 out of sight – behind tower in sight 00.41
P 00.50 in sight W.R 01.00 in sight Feeding W.L 01.20 in sight G 01.30 in sight P 01.40 in sight W.R 01.50 in sight in hut 01.51 W.L 02.10 in sight G 02.20 in sight P 02.30 in sight W.R 02.40 in sight Change tape
W.L 03.00 out of sight – behind tree at first then in sight
G 03.10 in sight
P 03.20 in sight
Bilaga 2: Avföringsprotokoll
Date Time Total
weig No. Colour Badger Others
Obs
200603 04.54 35 g 695 pink Purple Left T.S
200603 18.55 56 g 696 green Green Left L.K
200603 19.03 27 g 697 unmarked ? L.K
200603 19.06 9 g 698 unmarked ? L.K
200603 19.15 14 g 699 pink Purple Left L.K
210603 04.27 29 g 700 yellow White Right T.S
210603 04.30 95 g 701 green Green Left T.S
210603 04.34 27 g 702 pink Purple Left T.S
210603 04.39 103 g 703 Blue White Left T.S
210603 04.43 61 g 704 pink Purple Left T.S
210603 04.46 42 g 705 yellow White Right T.S
210603 04.49 72 g 706 green Green Left A lot of grass in it T.S
210603 18.09 29 g 707 unmarked ? D.K
210603 18.13 112 g 708 green Green Left D.K
210603 18.16 23 g 709 unmarked ? D.K
220603 04.21 87 g 710 green Green Left T.S
220603 04.24 61 g 711 Blue White Left T.S
220603 04.27 20 g 712 pink Purple Left T.S
