Med rätt stöd hade allting löst sig, eller? : Enhetschefers syn på de nedskärningar som sker inom LSS

Examensarbete i Handikapp-

och rehabiliteringsvetenskap Malmö Universitet

15 hp Hälsa och samhälle

Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet 205 06 Malmö April 2021

MED RÄTT STÖD HADE ALLTING

LÖST SIG, ELLER?

ENHETSCHEFERS SYN PÅ DE

NEDSKÄRNINGAR SOM FÖREKOMMER

INOM LSS

MED RÄTT STÖD HADE ALLTING

LÖST SIG, ELLER?

ENHETSCHEFERS SYN PÅ DE

NEDSKÄRNINGAR SOM FÖREKOMMER INOM

LSS

NILSSON THERESE

Nilsson T. Med rätt stöd hade allting löst sig, eller?. Enhetschefers syn på de nedskärningar som förekommer inom LSS. Examensarbete i handikapp och

rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för

hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete 2021.

Denna uppsats byggs på de besparingar som sker inom lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Lagen antogs för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, men även för att ge en möjlighet till självbestämmande och goda levnadsvillkor.

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur enhetschefer upplever sitt

handlingsutrymme vid en budget-läggning men också hur man som enhetschef hanterar de konsekvenser som uppstår i en budget som minskar. Syftet ska uppnås med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visar delade meningar i handlingsutrymmet men att man upplever att man som enhetschef upplever lite eller inget handlingsutrymme och att det är en stram budget som man har att arbeta efter.

Nedskärningarna och konsekvenserna är att chefsstödet i många kommuner har blivit indraget, men man upplever också att arbetet blir påverkat. Detta eftersom man som chef inte har tid att utföra det kvalitetsarbete som skulle behövas och detta i sin tur leder till att brukaren inte får det denne har rätt till, såsom

fritidsaktivitet.

WITH THE RIGHT SUPPORT,

EVERYTHING HAD BEEN

RESOLVED, RIGHT?

MIDDLE MANAGERS 'VIEW ON THE CUTS

THAT OCCUR IN THE LSS

NILSSON THERESE

Nilsson T. With the right support, everything had been resolved, right?. Device managers ‘view on the cuts that occur in the LSS. Degree project in social

pedagogical work in the field of disability 15 credits. Malmö University: Faculty

of Health and Society, Department of Social Work, 2021.

This essay is based on the savings that take place within the law on support and service for certain disabled people. The law was adopted to improve the living conditions of people with disabilities, but also to provide an opportunity for self-determination and good living conditions.

The essay aims to find out how middle managers experience their room for maneuver when setting a budget, but also how unit manager handles the

consequences that arise in a budget that is reduced. The purpose is to be achieved with qualitative semi-structured interviews.

The results show divided opinions in the room for maneuver, but that you experience that as a unit manager you experience little or no room for maneuver and that it is a tight budget that you have to work according to.

The cuts and consequences are that managerial support in many municipalities has been withdrawn, but it is also felt that the work is affected. This is because you as a manager do not have time to perform the quality work that would be needed and this in turn leads to the user not getting what he is entitled to, such as leisure activities.

F

Jag skulle vilja börja med att tacka de informanter som valde att ställa upp på min intervju. Utan er tid hade denna studie inte varit någonting.

Jag skulle vilja tacka min handledare Charlotte Petersson för en givande handledning och goda råd, även om det inte alltid varit de råden som jag velat höra i just den stunden.

Till sist vill jag tacka min underbara sambo, och min mamma, för att ni alltid stöttar mig, oavsett vad jag tar mig an att göra. Ni finns alltid där och har nu stått ut med mig som ett totalt vrak de senaste veckorna. Med er stöttning och era ord har jag nu tagit mig igenom den mest stressiga perioden i hela mitt liv, och utan er hade jag ALDRIG klarat av denna period.

I

2.1 LAGEN OM STÖD OCH SERVICE ÅT VISSA FUNKTIONSHINDRADE (1993:387) ... 3

2.1.1 LSS-UTREDNINGEN 2016 ... 4

2.2 UPPBYGGNAD AV KOMMUN ... 4

3 TIDIGARE FORSKNING ... 5

3.1 ROLLEN SOM ENHETSCHEF ... 5

3.2 ROLLKONFLIKTER SOM ENHETSCHEF ... 5

3.3 KOMMUNENS BUDGET ... 5

3.4 NEW PUBLIC MANAGEMENT OCH ENHETSCHEF ... 6

3.5 EKONOMISKA RESURSER ... 7

3.6 NEDSKÄRNINGAR INOM LSS ... 7

4. TEORI ... 8

4.1 DOMÄNTEORI ... 8

4.2 HANDLINGSUTRYMME OCH HANDLINGSFRIHET ... 9

4.3 PARALLELLPROCESSER ... 10 4.4 LEDARSKAPSTEORI ... 10 5. METOD ... 11 5.1 POPULATION ... 11 5.2 DATAINSAMLING ... 12 5.3 ANALYS METOD ... 13 5.4 LITTERATURSÖKNING ... 13 5.5 ETISKA ASPEKTER ... 14 5.5.1 Informationskrav ... 14 5.5.2 Samtyckeskrav ... 15 5.5.3 Konfidentialitetskravet ... 15 5.5.4 Nyttjandekravet ... 15 5.6 METOD DISKUSSION ... 15 5.6.1 FÖRFÖRSTÅELSE ... 16 5.6.2 METODENS TILLFÖRLITLIGHET ... 17

6 RESULTAT OCH ANALYS ... 17

6.1 HANDLINGSUTRYMMET VID SKAPANDE AV BUDGET ... 18

6.2NEDDRAGNING OCH KONSEKVENSER ... 20

6.2.1 Neddragningar ... 20

6.2.2 Konsekvenser ... 22

7. DISKUSSION ... 24

7.1 SAMMANFATTNING ... 24

7.2 ENHETSCHEFERNAS HANDLINGSUTRYMME VID BUDGET ... 24

7.4 VIDARE FORSKNING ... 26

REFERENSER: ... 28

BILAGA 1 – INFORMATIONSBREV ... 32

1

1. I

Den tredje december varje år infaller internationella funktionshinderdagen. Det är också denna dag många intresseorganisationer inom ”funkisområdet” samlats de senaste åren med stora banderoller där man kan utläsa ”Assistans är frihet! Rädda

LSS!”. Demonstrationerna syftar till att protestera mot översynen som sker av

insatser enligt Lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade, LSS, och assistansersättningen (dir. 2016:40) som regeringen och

socialdepartementet tillsatt. Demonstrationerna sker då utredningen har som mål att se över vilka besparingar som kan göras inom LSS-lagen. En indragen insats menar organisationerna skulle inskränka på̊ funktionsnedsattas möjlighet till delaktighet i samhället och rättighet till levnadsvillkor som samhällsmedborgare (Unga Rörelsehindrade m.fl. 2016.)

I mitt arbete som ordförande i en av de större intresseorganisationerna för LSS, har jag stått mitt i dessa demonstrationer för att protestera mot de nedskärningar som sker inom LSS. Samtidigt som jag nästan dagligen sitter på möten

tillsammans med kommunens enhetschefer för LSS-insatsers kvalitet och utformning. På dessa möten diskuteras väldigt sällan ekonomin, även om det märks tydligt i kommunernas verksamheter att nedskärningar sker. Istället handlar mötena om sånt som rör brukaren såsom brukarens levnadsvillkor, misskötsel av insatser och vanvård. Vilket blir direkt påverkat av de budgetnedskärningar som sker.

Dessa samverkansmöte och samarbeten som funnits genom årens gång

tillsammans med enhetschefer, har gjort att mitt intresse för enhetschefer vuxit. Under andra året på programmet, Socialpedagogiskt arbete inom

funktionshinderområdet, när vi hade vårt mentorsår, var det därför självklart för mig att arbeta tillsammans med en enhetschef. Det blev också då tydligt att jag ville ta ett enhetschef-perspektiv på mitt examensarbete. Eftersom

nedskärningarna är ett högt aktuellt ämne, så valde jag att skriva om enhetschefers syn på de nedskärningarna inom LSS-lagen för att få en bättre insikt och

förståelse för deras arbetssituation i aktuella frågor.

1.1 P

Under de senaste 30 åren har det skett stora förändringar inom de kommunala verksamheterna där verkställandet av insatserna har delegerats till enhetschefer som nu driver fristående och resultatstyrda enheter. Under 1980- och 1990-talet hamnade Sverige i en djup lågkonjunktur som minskade kommunernas resurser. Denna lågkonjunktur ledde till att kommunerna fick hålla en stramare ekonomisk politik (Edvardsson 1997).

Edvardsson (1997) menar att kommunerna implementerade idéer från New Public Management (NPM) och genom detta delades verksamheten upp i de nu

fristående och självständiga resultatenheterna där cheferna också fick

verksamhets-, personal- och budgetansvar. Avsikten med indelningen var att få en ökad konkurrens mellan enheterna som i sin tur skulle leda till en effektivisering av verksamheterna. Samtidigt menar Larsson (2008) att makten från offentlig verksamhet skulle decentraliseras från politikernivå till chefsnivå. Med detta

2 menar Larsson (2008) att politikern skulle ansvara för utformningen av målen för verksamheten medan chefen skulle implementera de politiska målen.

För att markera omvandlingen av verksamhetschefernas ansvarsområden och yrkesroller fick därför arbetsledarna nya titlar som exempelvis områdeschef eller enhetschef (Edvardsson 1997). De organisationsförändringar som omsorgen genomgick under 90-talet med decentralisering av den statliga makten till kommunerna, implementeringen av idéer från NPM, nya ansvarsområden som följd av Handikappreformerna samt besparingskrav när tillväxten avstannat ledde också̊ till nya kompetenskrav på̊ arbetsledarna (Wolmesjö 2005).

Dagens enhetschefer har ansvar för ekonomi, personal samt utveckling och drift av verksamheten (Karlsson 2006). I direktiven för den LSS-utredning som påbörjades 2019 kan man läsa om olika besparingskrav.

”Målet är att de kvinnor och män, flickor och pojkar som ingår i lagens

personkrets ska få del av funktionella insatser utifrån sitt behov samtidigt som kostnadsutvecklingen för hela det offentliga åtagandet på området ska vara långsiktigt hållbart. Med hänsyn till kraftiga kostnadsökningar inom assistansersättningen behöver även ytterligare besparingar göras.”

– Direktiv för LSS-utredningen.

Samtidigt som direktiven säger att kostnadsutvecklingen ska vara hållbart kan man i Socialstyrelsens rapport (2020) läsa att 50% av Sveriges kommuner inte håller budgeten utan överskrider den. Larsson (2008) menar att det saknas forskning som studerar problematiken på enhetschefsnivå då man fram till 2000-talet ansåg att enhetschefer hade liten eller ingen påverkan på budgeten. Det är denna lucka som denna uppsats ska studera.

1.2 S

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur enhetscheferna upplever sitt handlingsutrymme i budget-beslut inom den kommunala LSS-verksamheten och hur man som enhetschef hanterar konsekvenser i en budget som minskar. Detta syfte ska uppnås med hjälp av intervjuer med enhetschefer, som ska undersöka enhetschefens upplevelse av situationen.

1.3 F

Frågeställningarna som ska besvaras i denna uppsats är:

• Hur upplever enhetschefer sitt handlingsutrymme i budget-beslut inom den kommunala verksamheten?

• Hur märker enhetschefer av de neddragningar som sker inom LSS-verksamheten?

• Hur hanterar enhetschefer konsekvenser i en budget som minskar?

1.4 A

Alla enhetschefer som ingått i intervjugrupperna är enhetschefer inom kommunal LSS-verksamhet. Där man har både personalansvar och kundansvar gentemot brukarna. Då det finns ledning av politiker och nämnder ovanför enhetschefen och personal under, kategoriseras ofta enhetschefen som mellanchef eller

3 eftersom det är den befattning som cheferna har i sina anställningsavtal och som cheferna själva benämner sig med.

Att alla enhetschefer som ingår i uppsatsen är anställda av olika kommuner är för skillnaden mellan kommunala och privatiserade LSS-insatser. Skillnaden finns i både ledning, innebörden att vara chef samt i ansvarsfördelningen.

1.5 D

Denna uppsats bygger på 7 olika kapitel. Första kapitlet är tänk att ge läsaren en introduktion till det valda ämnet, för att fördjupas i kapitel två som är ett

bakgrundskapitel. I kapitel 3 kommer tidigare forskning inom området att behandlas och i kapitel 4 redovisas vilka teorier som har används under uppsatsens gång. I kapitel 5 kommer metoden att redovisas samt hur jag gått tillväga för att insamla min empiri. Empirin kommer redovisas i kapitel 6 där det också stärks med citat från informanter. I sjunde och sista kapitlet kommer en diskussion om den insamlade empirin att behandlas.

2. B

Söker man upp ordet ”besparing” i Nationalencyklopedin (2021a) får man upp att det är ett uttryck för minska utgifter. Söker man upp ordet ”budget” i

Nationalencyklopedin (2021b) får man upp en definition som lyder ”en

sammanställning av förväntade inkomster och utgifter under en viss tid, ofta ett år”. Dessa begrepp är viktiga att definiera eftersom denna uppsats bygger på dessa två orden.

2.1 L

(1993:387)

Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (1993:387), även nämnt som LSS, antogs av regeringen och började gälla i Sverige som svensk

lagstiftning 1 januari 1994. Lagen kom som ett resultat efter att förarbetet (prop. 1992/93:159) på̊ olika sätt uppmärksammat att stöd och service till individer med funktionsnedsättning var bristfälligt. Intentionen med att anta lagen var att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning samt ge en möjlighet till självbestämmande.

Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (1993:387), fungerar som en rättighetslag, vilket innebär att så länge personen befinner sig inom de tre personkretsarna: ”utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd”, ”betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom” eller ”andra

varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande”, ska samhället garantera goda levnadsvillkor. Målet med lagstiftningen är att personer inom personkretsarna ska ha möjlighet att leva som andra (a.a.).

Under LSS betänkandet, och vid införandet av lagen, genomgicks det en av det då svåraste ekonomiska tiderna för Sverige. Prop. (1992/92:159) beskriver att det vanligtvis är de individer med de svåraste utmaningarna och sämre livsvillkoren som får lida i tider där politiska prioriteringar behöver göras. Detta är någonting som man kan se i andra länder, såsom Danmark, där det beskrivs att denna grupp

4 av människor inte är lika synliga i samhället och därför får stå undan för andra intressegrupper (Olsen och Thorstedt 2007).

Inom LSS ligger huvudmannaskapet för insatser på kommunen, förutom när det kommer till personlig assistans. Personlig assistans har två huvudmän: kommunen eller Försäkringskassan. Att ha huvudmannaskapet om en insats inom LSS

innebär att man har ansvar för utförandet (SKR, 2020a).

2.1.1 LSS-

2016

Direktivet (2016:40) är den senaste LSS utredningen som regeringen tillsatte en arbetsgrupp för att genomföra. Målet med utredningen var att bevilja insatserna utifrån behov men att kostnadsutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. I det första direktivet kom också att man skulle göra ytterligare besparingar inom assistansersättningen då denna kraftigt hade kostnadsökat (a.a.). År 2018 kom det ett tilläggsdirektiv (direktiv 2018:35) som säger att utredaren inte behöver föreslå besparingar inom assistansersättningen, som framgår i det ursprungliga direktivet. Detta då användare av statlig assistans har minskat, medan kommunal assistans ökat. Det minskade assistansanvändandet menade regeringen kom som

konsekvens efter att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) gjort domar som påverkat Försäkringskassans tillämpning (a.a.).

Direktiv (2018:35) menar fortfarande, precis som det ursprungliga direktivet, att LSS-lagen ska ha en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling av de olika

insatserna av lagen, däribland nu personlig assistans.

Désirée Pethrus (dåvarande utredare) har uttalat sig om sin utredarroll i Tidningen Intra och menar att hennes uppdrag aldrig varit att bespara pengar utan att hitta en lösning för att hålla kostnaderna nere så de inte driver iväg (Hallerfors 2016).

”Nu har vi den här rättighetslagstiftningen och då ska vi göra vårt absolut bästa av det. Jag har inter uppdrag i att försämra rättighetslagstiftningen, däremot finns det ett stort behov av att förtydliga lagstiftningen.” - (Tidningen Intra, 2016/04 s. 6)

Désirée menar också att för varje krona som regeringen höjer

assistansersättningen innebär en fördyrning på 100 miljoner kronor. Vidare säger hon att varje krona som satsas ska ge det bästa som resultat.

2.2 U

På Sveriges kommuner och regioner, SKR, kan man läsa om hur en kommun är byggd. Kommunen styrs av förtroendevalda politiker som väljs av medborgarna i kommunen. Dessa politiker utgör kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige tar beslut om kommunensinriktning men också budget, skattesats och avgifter. Under kommunfullmäktige finns en kommunstyrelse som utses av kommunfullmäktige, styrelsens uppgift är att leda och samordna allt arbete inom kommunen, men dem har också ansvaret för kommunens ekonomi. Under kommunstyrelsen kommer de olika nämnderna som kommunens politiker arbetar i. Varje nämnd har sitt eget ansvarsområde. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är

miljönämnd, socialnämnd och vård- och omsorgsnämnd. Nämndens jobb är att genomföra beslut som fattas i kommunfullmäktige, såsom bevilja ekonomiskt

5 stöd. Under nämnden kommer verksamhetschef och sist kommer enhetschef (SKR, 2020b).

3 T

I detta kapitel kommer jag att presentera tidigare forskning som är relevant utifrån min studie kring mellanchefer. Jag kommer i detta avsnitt fokusera på rollen som enhetschef men också på ekonomiska resurser och de nedskärningar som sker inom LSS-verksamheten.

3.1 R

Larsson (2008) har studerat mellanchefer (enhetschefer) inom vård och omsorg, med syftet att beskriva, analysera och diskutera förhållande som har betydelse för enhetschefers möjlighet att driva hållbara verksamhetsutvecklingar. Larsson (2008) menar att utmaningen för enhetschefer i kommunal verksamhet idag är att effektivt driva och samtidigt utveckla en slimmad organisation med strama resurser. Studien visar också att vikten av tydliga ramar från ledning och politiker är av stor betydelse, något som enhetscheferna upplever att de inte får tillräckligt av.

Larsson (2008) menar vidare att rollen som chef har gått från att vara auktoritär och regelstyrd till att mer fungera som en kommunikatör och inspiratör i

förhållande till medarbetarna, någonting som skiljer sig mellan kommunal och privatiserad verksamhet. I kommunal verksamhet handlar chefskapet i större utsträckning om politikers beslut i olika arbetsprocesser.

3.2 R

Som enhetschef i en kommun ansvarar man för både personalens arbetsmiljö men också för brukarens levnadsvillkor, utöver detta finns det också en högre ledning som man ska följa. Larsson (2008) beskriver i detta samspel hur enhetschefer är i riskzon för att hamna i rollkonflikter. Dessa konflikter bygger på att man som enhetschef slits mellan att lyda högre ledningar men samtidigt vill vårda det brukarnära arbetet. Larsson (2008) menar vidare att konflikterna uppstår närmast i den operativa verksamheten och att man där direkt ser de negativa effekterna som drabbar brukare och personal vid påtvingade besparingar.

McKinley & Scherer (2000) har gjort en studie om omorganisationer och

omstrukturering i Illinois. I studien menar de att beslut tas av en överordnad utan att enhetschefen är speciellt delaktig. Det är sen enhetschefens jobb att

implementera detta i verksamheten. Astevik & Melin (2013) följer det tidigare nämnda författare skrivit och menar att enhetschefer inom socialt arbete har en utsatt roll, där de i sin roll är tvungna att implementera direktiv från sina chefer i den egna verksamheten. Både (McKinley & Scherer, 2000; Astevik & Melin, 2013) menar att enhetschefer ofta har väldigt lite utrymme för egna initiativ i sitt arbete.

3.3 K

När kommunen lägger en budget använder man sig oftast av en build-up- eller en

break-down budget. En build-up arbetas fram från enhetsnivå för att

sammanställas och samordnas på högre nivåer. Vilket leder till att varje enhet arbetar fram sitt budgetförslag inom sitt ansvarsområde (Broman, 1986).

6 Lagerstedt & Tjerneld (1991) menar att vid en build-up är man mer delaktig i budgetarbetet. Den andra nämnda vanliga budgetformen är som sagt en

break-down som innebär att ledningen lägger detaljerade direktiv för hur verksamheten

ska bedrivas, och att huvudmålet bryts ner till delmål (Broman, 1986).

Vidare menar Broman (1986) att i en break-down utarbetar varje underenhet sina budgetförslag så att direktivens krav tillgodosställs. Lagerstedt & Tjerneld (1991) menar att vid en break-down blir delaktigheten mindre i budgetarbetet och det kan också leda till att en budget blir orealistisk.

Wallander (1999) menar att det finns nackdelar med att använda sig av en budget som styrmedel i en verksamhet. En nackdel som Wallander (1999) lyfter är att verksamheten kan känna sig tvingad att använda allt medel för att inte få mindre anslag året efter. En annan nackdel som Wallander (1999) lyfter är

budgetprocessen är tidskrävande och resurskrävande.

Leijon, Lundin & Persson (1984) beskriver budgetprocessen som ett rollspel där det finns två dominerande karaktärsroller: förkämpar och väktare. Med förkämpar menar man en person som har direkt anknytning till verksamheten. Förkämparna tar fasta på olika behov och argumenterar för olika typer av satsning. Medan väktaren har ekonomin som utgångspunkt och försöker hålla tillbaka satsningar och utveckling. Förkämparna pekar alltså på områden som behöver åtgärdas, medan väktarna arbetar för en allmän sparsamhet och håller tillbaka resurserna (a.a.). Vidare menar författarna att en person kan inta båda rollerna, till exempel en enhetschef, som agerar förkämpe i förhållande till kommunen, med syftet att värna om den egna verksamheten. Men enhetschefen intar väktar-rollen i förhållandet till grupper inom den egna förvaltningen för att försäkra sig om att den tilldelade budgeten räcker för hela verksamhetsperioden (a.a.).

3.4 N

I en artikel om mellanchefer inom socialt arbete i Sverige och England tar Barry, Berg och Chandler (2007) upp intressanta dilemman kring rollen som mellanchef, det som i vardagligt tal kallas enhetschef. Artikeln lyfter fram de negativa

följderna som följt efter implementering av tankar inom New public management, NPM. Författarna menar att de negativa följderna blir att många inom det sociala arbetet väljer att lämna sitt arbete då de upplever att arbetes innehåll inriktar sig mer åt mätbara resultat (a.a.).

New public management har inneburit ändrade styrningsideal inom den offentliga verksamheten. Dessutom har NPM sedan 20 år tillbaka bidragit till en ökad mångfald inom den svenska välfärdssektorn efter att lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1528) infördes (SOU 2007:37). Barry m.fl. (2007) betonar att den övervägande delen enhetschefer inom kommunal verksamhet idag är kvinnor samtidigt som närmare 75 procent av chefer på̊ högre positioner är män. Dessutom undersöker författarna skillnader i rollerna som enhetschef och socialarbetare, där enhetschefens arbete idag till största del beskrivs handla om budget och pappersarbete – snarare än om människor.

Barry m.fl. (2007) diskuterar också hur ledarskapet har blivit en del av chefskapet. Författarna menar att chefskapet oftast är kopplat till en formell hierarkisk

position, medan ledarskap är mer kopplat till en person med anhängare. Detta innebär att chefer behöver bekymra sig över både förändring och motivation samtidigt som de måste vara effektiva och koncentrera sig på̊ olika typer av

7 regleringar. Författarna identifierar i detta ett problem som kopplas till både chefskapets och ledarskapets funktioner, där enhetschefer och ledare inom den offentliga sektorn förekommande uppfattas sakna tillräcklig chefskompetens. Resultatet har enligt den undersökning som författarna gjort visat att en bristfällig känslighet kan förekomma för de problem som finns inom den offentliga

verksamheten, där budgeten har kommit att bli ett av de största problemen i mellanchefernas dagliga arbete.

3.5 E

I sin studie lyfter Larsson (2008) också de ekonomiska resurserna och menar att budgeten och de ekonomiska ramarna är starkt styrande för möjligheten att bedriva utveckling. Larsson (2008) menar att många enhetschefer har svårt att få den tilldelade budgeten att täcka kostnaderna för ordinarie verksamhet och att enhetscheferna upplever stora problem när det inte finns pengar till den dagliga driften.

Den ansträngda ekonomin framstår som ett hinder i den dagliga driften, men i utvecklingsarbetet utgör ekonomin ingen avgörande svårighet enligt författaren. Larsson (2008) menar att utvecklingsarbete inom socialt arbete inte handlar om snabba lösningar utan att det snarare handlar om läroprocesser för att skapa långsiktiga effekter. Därför tenderar enhetschefernas påbörjande av

utvecklingsprocesser ha större chans att lyckas än om den ställs som krav från ledning eller politik (a.a.).

3.6

LSS

I en artikel från Altermark (2017) betonar författaren att intentionen för kostnader inom Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) skulle styras genom behoven. Nu menar Altermark (2017) att regeringen istället fattat ett beslut att kostnaderna ska minska utan hänsyn till om och hur dess behov förändras. Dessutom skedde en rad nya lagtolkningar mellan 2006 och 2009 som resulterat i att personer förlorat sina insatser och antalet nya assistansanvändare minskat (a.a.).

Altermark (2018) menar att besparingar inom insatsen personlig assistans, LSS 9§2, har sedan 2014 legitimerats genom debatter om fusk, överutnyttjande och kostnader. Altermark menar att fokuset använts för att motivera de

kostnadsdämpande åtgärder som genomförts, däribland schablonbeloppet för varje beviljad timme. Samtidigt menar forskaren att åtgärderna inte är designade för att komma till rätta med fusk och överutnyttjande då de påverkar samtliga assistansanvändare oavsett om man fuskar eller inte (a.a.).

Vidare menar Altermark (2018) att assistansen beskrivs som ett kostnadsproblem, vilket tjänar syftet att legitimera en generell besparingspolitik. Altermark menar också att regeringens besparingsåtgärder har lite att göra med

problembeskrivningen. I sin artikel skriver Altermark (2018) att regeringen skyller på att pengar ”går till fel saker” och att man inte ”vet var varje krona tar vägen” och han menar att om problemet varit detta hade lösningen inte varit att ge färre kronor till alla assistansanvändare. Då hade man undersökt och beivrat de fall där pengarna hamnar på villovägar. På motsvarande sätt är frysningar och sänkningar av schablonbeloppet för varje assistanstimme inte ett effektivt sätt att komma till rätta med ”övervinster”, ”överutnyttjande” eller fusk (a.a.).

8 Altermark (2017) skriver att besparingspolitik som drabbar funktionsnedsatta inte är enbart ett svenskt fenomen. I uppsatsens tidigare kapitel nämns att gruppen funktionshindrade i Danmark inte syns på samma sätt i samhällsdebatter. Altermark (2017) menar att besparingspolitiken sker i stora delar av Västeuropa och han lyfter fram Storbritannien där det pågår en politisk kamp mot

utarmningen av samhällets stödsystem (Goodley, Lawthom & Runswick-Cole, 2014).

Goodley, Lawthom & Runswick-Cole (2014) menar att alla är jämlika och att detta framgår av effekterna från åtstramningsbudgeten i Storbritannien sedan man antog nödbudgeten 2010. År 2012 förlorade personer med funktionsnedsättning 9 miljarder pund (motsvarande ungefär 105 miljoner svenska kronor) i välfärdsstöd. Goodley, Lawthom & Runswick-Cole (2014) skriver vidare att alla förväntas överdriva den ekonomiska nedgången och reagera på de åtstramningar som sker genom att hålla fast vid ableismens ideal. Dess snäva uppfattningar om

personlighet, dess arrogans och dess benägenhet att kompensera med andra fascistiska ideologier som firar minoriteten över majoriteten innebär att det är en världsbild, en ontologi och en metodik för att skapa mänskliga slag som så småningom, om de lämnas obestridda, kommer att slå ut den olika sorterade naturen av mänskligt slag (a.a.).

Goodley, Lawthom & Runswick-Cole (2014) menar att handikapppolitiken i Storbritannien tillåter oss att tänka om (och annorlunda) om att leva igenom (och erkännas av) nyliberal ableism. För det första, varför allt detta tal om

åtstramningar när vi talar om fattigdom? I Storbritannien har "sovrumsskatten", den senaste sänkningen av studiebidraget för funktionshindrade och minskningen av antalet personer som bedöms vara funktionshindrade (och därmed berättigade tillvälfärdsstöd) återigen gjort funktionshindrade till bland de fattigaste av de fattiga.

Inte heller är besparingsdiskussionen ny i en svensk kontext, då man redan 1995 tillsatte en utredning för att bryta kostnadsutvecklingen inom assistansen. Därför genomfördes en rad förändringar under LSS första tio år med just detta syfte. Den diskussion som är ny i dagens kontext är att assistansens kostnader blivit helt dominerande i den funktionshinderpolitiska frågan (Altermark 2017).

4. T

I detta kapitel ska jag gå igenom de teorier som valts att appliceras på denna uppsats och även förklara varför jag valt att använda dessa. Österlind (2013) har beskrivit detta som att människobehandlande området är omfattande och

komplext. Genom denna komplexa situation skulle därför flertalet teorier kunna öka möjligheten till att förstå vissa fenomen som framkommit genom de

intervjuer som gjorts. Baserat på Österlinds (2013) beskrivning kring att det människobehandlande området är komplext, finns också en risk att

enhetschefernas beskrivningar tolkas på ett alltför rationaliserat sätt om bara ett par glasögon, eller en teori, använts. I detta fall kan det hävdas att flera teoretiska perspektiv är fördelaktigt då detta kan främja till ett holistiskt perspektiv kring enhetschefernas upplevelse och hur deras verksamheter påverkas av de

besparingar som efterfrågas.

4.1 D

9 Morén m.fl. (2015) vill med domänteori beskriva hur professionsutövningar formas av politik och förvaltning i offentlig sektor för socialt arbete på den lokala nivån. De vill undersöka dels hur denna process på lokal nivå i viktiga avseenden villkoras, påverkas och styrs av övergripande strukturella och institutionella förhållanden på nationell och internationell nivå. Domänteorin syftar, med andra ord, till att förstå och tydliggöra hur den offentliga sektorn, eller kommunala verksamheten i denna uppsats, är strategiskt uppbyggd och uppdelad. De centrala domänerna inom denna teori består av politik, förvaltningar och professioner. Domänteorin ser dessa faktorer som dynamiska, det vill säga att varje domän påverkas av de andra domänerna samtidigt som den påverkar den andra (Morén m.fl. 2015).

Morén m.fl. (2015) beskriver också de olika målsättningarna inom de olika domänerna: politiken vill styra arbetet inom dessa institutioner utifrån politisk ideologi och samhälleliga ideal. Organisationerna och förvaltningarna styrs utifrån lagstiftning och annat regelverk som syftar till att agera utifrån en vertikal

organisationsmodell. Professionsdomänen ser till att kraven och behoven som kommer ovanifrån men också underifrån kan samverka och komplettera varandra. Domänteorin har valts ut för att kunna främja till att få ett holistiskt- och ett

övergripande perspektiv. De tre domänerna: politik, förvaltning och professioner, är också hur en kommun är uppbyggd vilket är passande då det är en kommunal verksamhet som studeras i studien. Det Morén m.fl. (2015) skriver, som är nämnt ovan, om professionsdomänen som samverkar och kompletterar behov från båda hållen kan man koppla till studiens enhetschefer.

4.2 H

Domänerna i avsnittet om domänteori ovan, kan underförstått innehålla olika mycket makt, och kan därför också delas in i olika maktnivåer (Morén m.fl. 2015). Makten de olika domänerna innehåller kan ses som begreppet

handlingsutrymme. Svensson m.fl. (2014) beskriver handlingsutrymmet som de

utrymme i ramverket inom varje domän för att utnyttja de resurser som finns tillgängliga. Dessa resurser skulle handla om ekonomisk tillgång som blir grunden i de beslut och handlingar som genomförs i en verksamhet.

När man jobbar inom socialt arbete har man beslutsrätt över de resurser som någon annan vill ta del av, oavsett om det är kunskap eller ekonomiska resurser. För att kunna hantera dessa resurser på ett professionellt sätt behöver den beslutsfattande ha förståelse om den egne verksamheten.

Svensson m.fl. (2008) menar att den beslutfattande behöver förutom ovanstående ha kunskap om insatserna som finns, vad de har för resultat och effekter. Som enhetschef inom verksamheten styrs handlingsutrymmet av lagar, regelverk och ekonomiska förutsättningar men även moral och normer. Larsson (2008) menar att det finns ett visst handlingsutrymme för en enhetschef inom vård och omsorg men att handlingsutrymmet formas efter de begränsningar som finns i både administrativt som tankemässigt.

I många artiklar ser man att forskare och författare använder handlingsutrymme och handlingsfrihet som synonymer, medan Karlsson (2006) väljer att göra en skillnad mellan dessa. Karlsson (2006) menar att om man ska förstå enhetschefers arbetssätt och hur enhetschefen väljer att agera i olika situationer är båda

begreppen centrala, men med olika innebörd. Karlsson (2006) beskriver handlingsutrymmet som de formella ramarna som preciserar enhetschefernas

10 ansvarsområde, vilket anges i lagar, regler, delegationsordningar, policydokument eller annat regelverk. Medan Karlsson (2006) beskriver handlingsfriheten som det spelrum där enhetschefen kan fatta självständiga beslut. Handlingsfriheten är alltså valmöjligheten att handla utifrån vad regelverket i handlingsutrymmet ger. Saruis (2018) skriver om handlingsutrymme i sin artikel där syftet är att diskutera gräsrotsbyråktratens1 uppfattning om begreppet handlingsutrymme och hur uppfattningen påverkar vad som är möjligt att genomföra i arbetet. I artikeln beskriver Saruis (2018) även hur en förståelse för handlingsutrymme underlättar i arbetet inom en människobehandlande organisation. Saruis (2018) menar att hur gräsrotsbyråkrater sen uppfattar begreppet och ställer sig inför handlingsutrymmet påverkar hur arbetet tar form.

Handlingsutrymmet beskrivs i artikeln som ett professionellt verktyg för hur professionen ska utföra arbetsuppgifter och för att ta beslut. Handlingsutrymmet kan också utvidgas, minskas eller missbrukas. Författaren menar också att förändringar inom organisationen skapar påtryckningar och att anpassningar måste göras för att bemöta de förändringar som gjorts. Görs inte anpassningar för att bemöta förändringarna förändras också förutsättningarna i de arbete som sker mellan profession och brukare (Saruis 2018).

4.3 P

Parallellprocesser är ett begrepp som egentligen används inom psykoterapin för att förstå förhållandet mellan klient, terapeut och handledare, men begreppet går även att applicera på den offentliga sektorn för att förstå förhållandet mellan enhetschef, personal och brukare (Thylefors 2007). Thylefors (2007) beskriver parallellprocesserna som fallande dominobrickor, där chefens förhållande till personalen i sin tur blir det förhållande personalen har till brukaren. Därför menar författaren att om målet är att ha ett brukarfokus bör också chefen främst fokusera på relationen till personalen och möta deras behov, så att personalen kan utföra ett bra arbete tillsammans med brukarna (a.a.).

Thylefors (2007) menar också att parallellprocesser även innebär att cheferna lärt sig att bemöta människor på ett visst sätt genom sin utbildning och att detta lyser igenom i förhållningssättet de har till sin personal. Thylefors (2007) ger exempel att skolledaren vill ”undervisa” sin personal eller att en sjukhemsföreståndare vill ”vårda” sina medarbetare. Detta kan ses som en del av kulturen på arbetsplatsen och påverkar även den psykosociala arbetsmiljön (a.a.).

Parallellprocesser kommer användas för att förklara de förhållningssätt och kulturer som finns i verksamheten, men också för hur nedskärningarnas

konsekvenser påverkar alla plan och inte bara chefen, personalen eller brukaren.

4.4 L

Tidigare i kapitel om tidigare forskning, nämndes att Barry m.fl. (2007) diskuterar hur ledarskapet har blivit en del av chefskapet. Med denna bakgrund är det också viktigt att ta upp de olika ledarskapsstilarna då ledarskapet skiljer sig från person

1_{Enligt Lipsky är gräsrotsbyråkrater personer som har direktkontakt med}

11 till person. Åkerblom (1999) skriver om Kurt Lewin som är en av en grundarna till beteendeskolan under mitten på 1900-talet. Lewin menare att istället för att man skulle beskriva effektivt ledarskap som en inre medfödd kvalitet, skulle man ha fokus på att olika beteende och ledarstilar utmärkte effektiva ledare. Ytterligare ett skifte av fokus handlade om att ledaren inte bara påverkar den enskilda

människan, utan även gruppens kollektiva normsystem. Huvudpoängen i Lewins resonemang om ledarskap är att gruppens normer och gruppens klimat är en direkt konsekvens av ledarens stil (Åkerblom 1999).

Det finns tre välbekanta ledarstilar: auktoritär-, demokratisk- eller låt gå ledarstilen. Den auktoritära ledaren menar att det är ledaren som bestämmer. Oavsett om det är stort eller smått så är det viktigt att medarbetarna lyder ledaren. Är man en auktoritärledare så tillåter man inte någon att ifrågasätta de beslut som fattas och ledaren har ett behov av att hävda sig och vara intolerant mot andra (Ohlson 1996). Medarbetarna till en auktoritär ledare menar Nasenius (1998) kan jämföras med kuggar i ett kugghjul, som enbart ska utföra sin uppgift och inte ta personliga ställningstagande.

Den demokratisk ledare accepterar sin ledarroll och fattar nödvändiga beslut men i samverkan och samarbete med medarbetarna. Även om ledaren har det

övergripande ansvaret vågar ledaren fördela ansvaret och låta andra inom organisationen fatta beslut. Delegering av uppgifter är ett viktigt inslag för den demokratiske ledaren (Ohlsson 1996).

Den sista kända ledarstilen är låt gå ledaren som saknar förmåga att själv fatta beslut. Låt-gå-ledaren saknar även förmåga att leda och därför styr medarbetarna själva sitt arbete inom verksamheten (Nasenius 1998). Nasenius (1998) menar också att ledaren själv har gett upp sitt ledarskap och därför har låg status i arbetsgruppen.

5. M

Denna studie bygger på att fånga enhetschefernas upplevelser med de

nedskärningar som sker inom LSS. Detta gör också att valet kring metod landar inom det kvalitativa området. Den kvalitativa studien syftar till att samla in information som beskriver ett ämne, tillskillnad från den kvantitativa studien som mäter det (Bryman, 2018). Bryman (2018) skriver vidare att upplevelser inte fångas på samma sätt inom en kvantitativ studie. Bryman (2018) menar att en kvalitativ studie oftast utgår ifrån ett mer abduktivt- eller induktivt

förhållningssätt, gentemot den insamlade empirin.

Som kommer nämnas och behandlas lite senare i detta metodavsnitt har tidigare forskning inom området varit relativt outforskat. Därför har jag som skribent valt att inrikta mig mer på ett induktivt perspektiv, detta eftersom att använda ett deduktivt perspektiv hade kunnat medföra ett mer skevt och framställt perspektiv gentemot den empirin som uppsamlats genom studien (Bryman, 2018). Detta, så att tänkbara teorier ej valts ut på̊ grund av, vad Rennstam och Wästerfors (2015) benämner som, opportunistisk teorigenerering. Något som enbart stärker

forskarens egna teorier (a.a.).

5.1 P

12 Populationen för denna studie bygger, som tidigare nämnt på enhetschefer.

Informanterna i denna studie består av 5 enhetschefer från olika kommuner, som kommer omnämnas A1, A2, A3, A4 och A5. Alla informanter har flera års erfarenhet inom yrket som enhetschef och flera av enhetscheferna har jobbat på med olika inriktningar eller på olika nämnder. Vissa informanter har även jobbat inom olika kommuner och regioner (tidigare län). Kommunerna som

informanterna är anställda vid är olika stora och belägna i olika delar av Sverige för att, som tidigare nämnt, få med de olika väderstrecken och också kunna jämföra kommunerna sinsemellan. De olika informanterna har ansvar om olika insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Informanterna är i blandade åldrar och blandat män och kvinnor.

Rekryteringen har skett via det Bryman (2018) kallar bekvämlighetsurval. Med bekvämlighetsurval menas att man tar kontakt med personer som finns

tillgängliga för forskaren (a.a.). I denna studie rekryterades enhetschefer genom en mejlförfrågan där informationsbrevet bifogades, se bilaga 1. Mejladresserna är hämtade från de olika kommunernas hemsida. Utifrån totalt 40 mejl som

skickades var det 5 stycken som valde att ställa upp på en intervju, medan ett 10 tal svarade att man inte varit med om någon neddragning. Bryman (2018) skriver också att en kritik mot ett bekvämlighetsurval är att informanterna som är

tillgängliga inte är representativa för en grupp som helhet.

En avgränsning som gjorts är att enbart fokusera på kommunal LSS-verksamhet då det skiljer sig mellan kommunal verksamhet och privat verksamhet, både i vad som gäller ekonomi men även i ledning och strategiskt ansvar.

En annan avgränsning har varit att inte välja de kommuner som jag är verksam i som ordförande i den lokala handikappföreningen. Detta då enhetscheferna i dessa kommuner vet vad jag önskar att höra och att det sätter upplevelsen i fråga då vi redan känner varandra på ett annat stadie. Dessutom blir analysen i dessa

kommuner inte rättvis eftersom jag vet om andra händelser i kommunen som kanske inte framkommer i intervjuerna.

5.2 D

Datainsamlingen som gjorts, har byggt på semistrukturerade intervjuer. Alla intervjuer har gjorts via telefon, på grund av rådande covid-19-pandemi, och alla intervjuer är inspelade på dator. Att inspelning skulle ske under intervjun framgår i informationsbrevet, se bilaga 1, och ett muntligt avtal slöts i samband med att inspelningen av intervjun skulle påbörjas. Intervjuernas varaktighet var mellan 25 och 45 minuter.

Bryman (2018) beskriver två egenskaper hos semistrukturerade intervjuer: flexibel och strukturerad. I denna studie har jag intagit en flexibel väg då det är mer öppet att kunna ställa följdfrågor om informanten tar upp något som anses vara av intresse. För att ändå ha en viss struktur med grundfrågor som alla skulle svara på användes en intervjuguide, se bilaga 2. Frågorna i intervjuguiden har försökts ställas öppna för att informanten skulle få mer frihet att utveckla sitt svar. De öppna frågorna har också ställts för att inte informanterna ska svara det dem tror att jag som uppsatsförfattare vill att dem ska säga. Trotts detta har en del stängda frågor också ställts för att få fram informantens upplevelse av den egna situationen.

13 Intervjuerna har genomförts som telefon-intervju, som tidigare nämnt. Bryman (2018) lyfter fördelar med telefonintervju och menar att det är billigare men också mindre tidskrävande. En annan fördel är att intervju via telefon kan gå en mer spridning geografiskt. Bryman (2018) menar också att telefonintervjuer är en fördel för att svaren vid en direkt intervju2 kan formas utifrån intervjuarens kön, klass, ras, etnicitet, ålder osv.

Nackdelar som Bryman (2018) tar upp med telefonintervju är att telefonintervjuer tidsbegränsad till 20–25 minuter för att vara effektiva, medan direkt intervjuer kan vara längre. Bryman (2018) menar vidare att det blir en nackdel att man inte ser den man intervjuar och därför kan man inte heller tolka ansiktsuttryck och miner som uppkommer. Den största nackdelen som kan bli ett bekymmer är att det oftast är en speciell person som ska intervjuas och att man vid en telefonintervju inte kan garantera att det är rätt person man pratar med under intervjun (Bryman 2018).

5.3 A

M

Efter att de semistrukturerade intervjuerna genomförts användes en kvalitativ metod för att analysera den empiri som insamlats, till följd av intervjuernas

transkriberingar. Precis som Bryman (2018) skriver genererade intervjuerna till ett omfattande materian och behövdes struktureras för att kunna sorteras.

För att analysera den insamlade empirin har en tematisering gjorts där frågeställningarna varit centrum för tematiseringen, det vill säga att empirin tematiserats utifrån: handlingsutrymme, nedskärningar och konsekvenser som huvudteman. Anledningen till att använda en tematisk analys stärks i att

forskningsfrågorna efterfrågar ”hur?” och där med behöver kompletteras med svar som avser ”vad” enhetscheferna upplever och hur man hanterar de efterfrågade situationerna. Rennstam och Wästerfors (2015) skriver att detta kan underlätta i sorteringsarbetet i de kvalitativa analyserna. Med stödet i den tematiska analysen kunde centrala teman i intervjuerna analyseras. Bryman (2018) skriver att en tematisk analys kan medföra en relation mellan forskningsfrågorna och de teman som tagits fram, vilket också stämmer i denna uppsats då temana grundar sig i de frågeställningar som är ställda inför uppsatsen.

En nackdel med att använda en tematisk analys är att uppsatsskrivaren själv väljer ut den empiri som ska ligga till grund för studien (Bryman 2018). Vilket ger en nackdel då den insamlade empiri innehåller flertalet rika beskrivningar över hur enhetschefen upplever sin situation än det som återfinns i denna studie.

Tillskillnad från det Bryman (2018) rekommenderar: att använda digitala

hjälpmedel för analysen så skedde denna studies analys manuellt. Detta då det är tidskrävande att sätta sig in i nya tekniska och digitala hjälpmedel och program. Tid, som undertecknad ansåg inte fanns tillräckligt av.

5.4 L

För att få fram tidigare forskning inom området har olika databaser använts. De främsta som använts är: Libsearch, Google Scholar, SwePub och

Socialvetenskaplig tidskrift. Sökningarna har gjorts med både svenska och

engelska ord men också orden hopslaget till meningar. Illusionen nedan visar en

14 del av de ord som användes. Utöver databaserna har viss tidigare studentlitteratur använts, dock kan denna litteratur stödjas av annan forskning.

bilden illustrerar några av de sökord som användes vid sökningar i databas

I ett inledande stadie handlade mycket i litteratursökningen om att inte hitta allt för gammal forskning, men vid några sökningar blev snarare problemet att det inte finns så mycket forskning inom området. Vilket blev ett annat problem, därför har mycket av den tidigare forskningen handlat om nedskärningar inom LSS, och främst personlig assistans då det är den debattens om är tydligast. Det är också vanligare att man har ett brukarperspektiv eller ett personalperspektiv när man studerar nedskärningarna har litteratursökningen visat under loppets gång. Under sökningarna i Google Scholar uppkom dock en del avhandlingar som handlade om mitt valda område, men med fel fokus där man tagit ett annat perspektiv än vad jag gjort. Dock gjordes en snöbollsrullning med dessa

avhandlingar genom att utgå ifrån deras referenslistor för att hitta delar som jag själv kunde använda i mitt arbete. Genom att använda andras referenslistor får jag som uppsatsskrivare också mer vetenskapligt förankrade artiklar och rapporter.

5.5 E

I mitt arbete med denna uppgift har jag fått tänka till på en del etiska aspekter. Bland annat har alla informanter deltagit anonymt där enbart jag som författare vet vem som deltagit i studien. Denna anonymitet är viktig för att inte hänga ut någon enhetschef eller kommun. Det ska inte heller finnas en möjlighet att räkna ut vem som varit med på intervjun. Detta då det finns en del risker att delta i intervjun bland annat finns en risk att bli ifrågasatt av sin kommun när man berättar om sina upplevelser om nedskärningarna. Även om en av Sveriges grundlagar säger att vi har yttrandefrihet kan man som chef ifrågasättas varför man inte delar kommunens policy.

De fyra grundkraven för forskningsetik är uppfyllda och kommer redovisas nedan. Både i betydelse och hur de är uppfyllda.

5.5.1 INFORMATIONSKRAV

Informationskravet ställer krav genom att forskaren ska informera informanterna om deras uppgift i projektet och att vad som gäller för informantens deltagande. I Informationskravet finns också att informanten ska informeras att deltagandet är

15 frivilligt och att informanten har rätt att när som avbryta sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2002).

Hela informationskravet är uppfyllt av mig som forskare genom det

informationsbrev som skickades ut, se bilaga 1. Informationsbrevet har utskickats till informanterna, och andra tilltänkta informanter, i god tid innan intervjuerna för att informanterna i lugn och ro skulle få gå igenom och ta ställning till att delta i intervjun.

5.5.2 SAMTYCKESKRAV

Samtyckeskravet menar att forskaren ska inhämta samtycke från informanterna. Samtyckeskravet menar att de medverkande har självständig rätt att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de medverkar. En informant ska kunna avbryta sin medverkan utan att det medför negativa följder för dessa. Om ett beslut att avbryta sker, får inte informanten utsättas för påtryckning eller påverkan (Vetenskapsrådet, 2002).

Detta krav är godkänt då samtliga informanter i informationsbrevet, se bilaga 1, fått veta att de när som helst kan avbryta sin medverkan och att all information då kommer att raderas. Informanterna har också i samband med att inspelning startat fått veta om detta, och fått ge sitt muntliga godkännande till inspelning.

Inspelningen står också omnämnd i informationsbrevet, se bilaga 1. Det enda sättet informanterna inte fått välja hur de ska deltaga på är att alla intervjuer skett som telefonintervju, detta på grund av den rådande covid-19-pandemin.

5.5.3 KONFIDENTIALITETSKRAVET

Konfidentialitetskravet menar att alla uppgifter som gör att det går att identifiera en person ska antecknas, lagras och avrapporteras, på ett sånt sätt att enskilda utomstående inte kan identifiera informanter (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet har godkänts och genomförts då det enbart är jag som student som vet exakt vilka svenska kommuner som blivit tillfrågade. Alla inspelningar ligger på en låst NAS hemma som är tre stegsverifierad och all mejlkontakt med informanterna har skett på en egen mejladress som också är två stegsverifierad. Detta för att ingen utomstående skall komma åt empirin.

5.5.4 NYTTJANDEKRAVET

Nyttjandekravet handlar om vad uppgifterna ska användas till, och får inte användas eller utlånas till annat kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).

Nyttjandekravet är godkänt då uppgifterna som av anonymiserade inte kommer användas till annat än denna uppsats och att uppsatsen läggs upp på DIVA-portalen.

5.6 M

Faktorn enhetschef inom kommunal LSS-verksamhet tillsammans med

16 att det inte skulle gå, eller vara svårt att få tag i informanter som hade tid eller möjlighet att delta i en intervju. Detta kan ha varit tre faktorer till varför många tillfrågade vid ett första skede inte svarade på mejlen eller inte ville vara med. Det fanns också en risk att man som enhetschef var trött på möten via telefon, zoom eller andra digitala verktyg då hela samhället fått ställa om till detta. Även om ett telefonmöte kunde utformas smidigare och man inte behövde lämna kontoret för att kunna delta i intervjun.

Grundtanken var att ha två olika intervjutillfällen där det första tillfället skulle vara intervjuer enskilt och det andra tillfället skulle vara en fokusgrupp för att bredda svaren mer. Dock hade en fokusgrupp inte gjort att jag fått samma spridning runt om i landet, och rent praktiskt hade det varit svårt att genomföra där alla deltagare skulle varit anonyma via tekniska verktyg.

Att intervjuerna gjort som telefonintervjuer i denna studie upplevs som bra, även om vissa negativa inslag finns. Det som gör att telefonintervjuerna ses som bra är att spridningen har kunnat ske utanför Skånes gränser och därmed har studien blivit större geografiskt än planerat. Någonting som gör att telefon-intervjuerna ses som mindre bra, eller negativa, är att det upplevs som att (vissa)

enhetscheferna förskönat sin situation och att man inte berättat allt som man varit med om. Någonting som hade kunnat förhindras i att se informantens

ansiktsuttryck och mimik i när frågorna ställs. En annan negativ aspekt är att jag under vissa intervjuer funderat på om jag pratar med rätt person i telefon.

Alla intervjuer som gjorts har transkriberats manuellt, trotts digitala program finns att utnyttja för detta ändamål. Anledningen att det gjordes manuellt var att det inte ansågs vara tidsbesparande att lära sig nya system och program, utan att det snarare skulle bli tidsstress av det hela. Det empiriska materialet från intervjuerna har inte heller kodats då det inte är i så stor omfattning att det, skulle i jämförelse med tiden att föra in koder hade lönat sig. Detta kan dock ge att min förförståelse fått en större inverkan än tänkt på det material som insamlats. Min förförståelse kan spelat in genom att teman är kopplade till frågeställningarna. Där

förförståelsen inom den roll som jag besitter, vet att enhetschefer upplever nedskärningar och konsekvenser av detta. Eftersom alla intervjuer är

transkriberade kan dock ingen viktig empiri för att framhäva informanternas upplevelse försummats.

5.6.1 F

Precis som omnämns redan i inledningen har jag en ganska stor förförståelse inom området med tanke på mitt ordförandeskap. Jag har varit aktiv i en ideell

handikappförening under större delen av mitt liv och sitter i dagsläget i en av förbundsstyrelserna för en av de större handikapporganisationerna. Därför har jag fått en ganska stor grund för hur handikapp-politiken och utförandet ser ut i olika kommer runt om i Sverige. Det är också min förförståelse som gör att det känns som att enhetschefer under intervjun förskönat sina historier och att man kanske inte berättat allting i upplevelsen av de nedskärningar som gjorts.

För att minska att min förförståelse påverkar i frågorna som ställts och i svaren som ges under intervjutillfällena, har frågor försökts ställas öppna och breda. Detta för att ge informanterna möjlighet att själva välja hur de vill utforma sina svar för vad de anser vara viktigt. Jag har också under intervjuerna valt att inte

17 säga så mycket för att inte styra intervjuerna på ett visst håll. Framförallt genom att jag ska hålla mig reflexiv till min förförståelse genom att vända och vrida på tolkningarna för att öppna upp nya perspektiv.

5.6.2 M

Barmark och Djurfeldt (2015) skriver om validitet och reliabilitet, som är mer vanliga begrepp för tillförlitligheten inom kvantitativa studier, men där man menar att det går i parallell för vad Bryman (2018) skriver om tillförlitlighet. Både Barmark och Djurfeldt (2015) och Bryman (2018) diskuterar

tillförlitligheten som: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera forskningsresultat. Intervjuguiden, bilaga 2, menar Bryman (2018) stärker tillförlitligheten då guiden visar på transparens för vad studien efterfrågar och hur intervjufrågorna ställts. Dessa två faktorer bidrar till en ökad trovärdighet och pålitlighet. En intervjuguide kan även ligga till grund för att resultatet av studien styrks och konfirmeras genom att andra studier i framtiden kan använda sig av en liknande intervjuguide (Bryman 2018).

I de fall där enhetschefernas upplevelser inte påvisar en stor skillnad kan

överförbarheten hävdas öka för studien (Bryman 2018). Det vill säga, att studien

inte kan anses vara lika överförbar i kommuner där de inte sparar in på̊ LSS-verksamheter. Bryman (2018) menar visar att en studies pålitlighet bland annat framhävs när materialet granskats. En typ av granskning har genomförts löpnade under hela skrivprocessen, av både mig som student men också av handledaren. En annan typ av granskning kommer ske när studien ska examineras, av

examinatorer för Malmö̈ Universitet. Dessutom kommer det ske en granskning senare, som kan hävda pålitligheten. Denna senare forskning kommer ske av utomstående inom forskarvärlden och liknande när studien läggs upp i Diva-portalen. Det är först vid den senare granskningen som studien kan hävdas vara av högre eller lägre karaktär. Även detta menar Bryman (2018) kan stärka

pålitligheten.

Slutligen så har utförandet av denna examensuppsats, gällande använda metoder, strävat efter att föregå̊ under så objektiva och neutrala förhållanden som möjligt. Syftet i uppsatsen är att nå̊ enhetschefernas upplevelser, av situationer, och därför har det inte funnits några anledningar att styra och påverka resultaten.

Beskrivningarna av upplevelserna från enhetscheferna, under besparingstider, är inget som kvantitativa metoder kan hävdas kunna beskriva i tillräcklig omfattning (Rennstam och Wästerfors 2015).

6 R

A

Resultatet i denna studie kommer att redovisas i två olika avsnitt. I det första delkapitlet kommer enhetschefens handlingsutrymme vid budget-läggning att behandlas. I detta avsnitt kommer frågeställningen om enhetschefers

handlingsutrymme vid budget-beslut besvaras. Det andra avsnittet kommer vara uppdelat i två underavsnitt, det första underavsnittet kommer handla om

neddragningar och besvara frågeställningen hur enhetscheferna märker av de neddragningar som sker. Det andra underavsnittet kommer handla om konsekvenser och besvara frågeställningen hur enhetschefer hanterar konsekvenser i en budget som minskar.

18

6.1

Vid intervjuerna med enhetscheferna ställdes frågan om man känner sig delaktig vid en budget-läggning. Informant A1 svarar nedanstående:

”Nu har jag bara varit med i två år i denna kommun och första gången trodde

jag att ekonomen kallade till ett budgetmöte för så var det i min tidigare kommun, men så var det inte här. Så när jag frågade ekonomen ska inte vi ha ett budgetmöte så sa han att det skulle du ha kommit till mig med förra månaden. Jaha sa jag, men det sa du inget om. Nähä det trodde jag du visste. Nu är det försent. För det hade varken chef eller ekonom talat om för mig, att du måste komma in med dina anspråk inför nästa år inom … när det nu var.” Informant A1 fortsätter sedan:

”Det här året klubbades bara det ovanför oss så vi fick samma budget som

förra året. Så i år var jag inte heller med. Men i [kommunnamn] var det alltid en sittning med närmsta chef och ekonomen där man gjorde upp nästa

årsbudget. Eller äskade 3pengar till nästa årsbudget, sen får man ju aldrig vad man behöver”

På samma fråga svarar en annan informant:

”Ja det känner jag ändå, jag tycker vi har god kommunikation med både politiker och med ekonomerna och vi har varit uppe och presenterat våra verksamheter för politikerna och sånt. Alltså jag tycker att man får en bättre förståelse för när man önskar saker då.” – A2

En annan svarar:

” Ja, det är vi i allra högsta grad delaktiga när vi lägger budget. Sen om man inte får precis det man hade velat, önskat eller så det är en annan femma, men vi är väldigt delaktiga. Vi går igenom våran egen budget för oss själva först, sen sitter vi i olika möten – grupperingar med ekonomer och våran chef och lite så. Där går vi igenom det vi har äskat pengar för, eller vad en förhöjd kostnad betyder och varför. Så ja, vi handhar våran budget väldigt mycket.” –

A3

Alla informanter ovan (A1, 2 och 3) beskriver goda samarbete tillsammans med ledningen, även om det i A1s situation blivit en miss i kommunikationen. Citaten ovan, går dock delvis emot det Larsson (2008) skrivit i sin studie att kommunerna inte upplever stödet och de tydliga ramarna ifrån ledning och politiker.

Situationen i alla kommuner är inte densamma dock, vilket styrks av det A4 uttrycker:

”Budgeten är ganska stram. Jag kan inte påverka budgeten något nämnvärt

utan jag har mina enheter där jag kan laborera lite grann med

personaltillsättning fram och tillbaka. Som nu har jag dragit ner på två

tjänster för att kunna täcka vikariekostnader, och jag såg ju det ganska snabbt i fjol att vi inte kunde klara vikariekostnaderna. Så hade jag tur att två tjänster blev lediga och då kunde jag välja att bara tillsätta visstid på en lägre procent.

19 I praktiken så, hade jag inte haft den chansen hade jag inte heller klarat budgeten. Vi har en väldigt stram budget.” -A4

Precis som Larsson (2008) skriver så pekar citatet ifrån A4 ovan, på att många enhetschefer har svårt att få den tilltänkta budgeten att täcka ordinarie verksamhet och att man upplever problem när det inte finns pengar till den dagliga driften av verksamheten. Någonting om A5 också har erfarenhet av:

”Det är ett evigt pussel med hur man ska få ihop situationen. Vi har inte tillgång till att vara med vid budget-möten och jag upplever sällan att man får det man äskar om. Personalen ber om pengar för att kunna göra inköp, men samtidigt har jag inte pengar för att kunna täcka så vi har tillräckligt med personal på plats.”

Genom att inte vara delaktig i ett budget-beslut, handlar det också om att implementera ett beslut man själv inte varit delaktig i att ta. Någonting som McKinley & Scherer (2000) skriver om, att besluten fattas av en överordnad eller en ledning och att det är enhetschefens jobb att implementera i verkligheten. För att få reda på hur upplevelsen från enhetschefer att implementera ett beslut man inte varit delaktig i, ställs en följdfråga om detta, där A1 svarar:

”Då får man säga till sina anställda att det här har jag inte valt men jag måste

implementera det och då gör jag det. Jag är väldigt transparent som chef. Jag talar om för mina anställda vilka beslut, det här är vad jag vill men jag säger också att det här är ett politiskt beslut – det är ingen vits att vi ifrågasätter det – vi bara genomför det. Eller ett beslut av min chef eller vem det nu är. Jag tycker det är viktigt att dem vet vem som tagit beslutet så vet dem också var dem ska gå om dem vill opponera sig mot det.”

Men även här råder det delade meningar, då det handlar om upplevelser skiljer det sig också från person till person. A4 berättar om sin upplevelse nedan:

”Det är alltid problematiskt. Man skulle egentligen behöva fått föra fram hur

det verkligen är för politiker osv. Vi har inte den chansen på min nivå, det gör inte vi. Det skulle egentligen varit så. Jag vet att inom skolan måste

utbildningschefen redovisa för utbildningsnämnden hur de tänkt med budget osv. men jag vet inte hur det är i LSS, vem som presenterar det och hur dem gör det. Det är fotfolk vi är inte engagerade i det.”

I dessa två ovanstående citat ser man tydligt hur Morén (2015) domänteori kan appliceras. Där politikerna styr kommunen och hur professionen utformas efter detta. Politikerna tar som nämnt i kapitel 2, beslut över hur budgeten ska se ut, oavsett om det är en build-up- eller break-down-budget. Sen är det

professionernas (enhetschefernas) ansvar att implementera detta, oavsett om man står bakom beslutet och varit delaktig eller om man implementerar en budget där man inte varit delaktig. Någonting som också styrks av McKinley & Scherer (2000). Informant A5 beskriver hur det är att arbeta i en kommun där man inte delar mening om hur arbetet ska gå till:

”Jag fick en tillsägelse och en varning av min kommun efter att ha ifrågasatt budgeten och hur jag skulle få ihop min verksamhet utifrån denna. Den budgeten skulle betyda att jag behövde sparka personalen som gjorde ett

20 livsviktigt jobb med att hålla brukare vid liv samt att ge brukarna goda

levnadsvillkor.”

I ovanstående citat berättar A5 att man vid en ifrågasättning om hur budgeten ska gå ihop fått en varning för att man bryr sig om brukarens bästa. Det blir då tydligt hur enhetschefen har en utsatt roll där man implementerar beslut som är tagna av sin ledning för att driva sin egen verksamhet (Astevik & Melin, 2013). Det blir också tydligt om de rollkonflikter som Larsson (2008) studerar i citatet från A5, där man slits mellan att styra ledningen, men också för att vårda det brukarnära arbetet.

A5 fortsätter att berätta:

”Jag gör denna intervju som den sista arbetsuppgiften i min titel som enhetschef. Nästa vecka är jag inte längre kvar i [kommunnamn] då

kommunens sätt att utveckla LSS-verksamheten inte är något jag står bakom. Arbetet idag handlar mer om att driva sin verksamhet framåt och är mer inriktat på resultat och siffor än arbetet med våra brukare i kommunen.” I detta citat styrks det Barry m.fl. (2007) skriver att många väljer att lämna arbetet på grund av att arbetet inriktar sig mer på mätbara resultat. Man kan även koppla citatet till det Altermark (2017) skriver att kostnaderna ska minska utan hänsyn till om och hur behoven förändras.

Hur är det då om man äskar om mer pengar än vad verksamheten faktiskt behöver för att ”man får ändå inte det man ber om” (A2). En följdfråga blev därför om man skulle kunna öka sifforna i det man äskar när man lägger en budget för att få beviljat närmare den summan man som enhetschef behöver för att kunna driva runt verksamheten.

” Man kan ju inte egentligen ta i, för någonstans så behöver man vara förankrad i verkligheten. Det vet ju tänker jag ekonomen vad det kostar egentligen så jag kan ju inte komma med några fantasisummor, det skulle ekonomen genomskåda direkt.” – A1

Citatet ovan kan vi tolka till forskning både från Larsson (2008) och Morén (2015). Larsson (2008) menar att enhetscheferna driver verksamheter som är målinriktade med effektivisering. Medan Morén (2015) har ett underbyggt maktperspektiv i sin domänteori, som vi tidigare gått igenom. Med

maktperspektivet kan vi se att ekonomen har betydligt mycket mer makt än enhetschefen i budget-läggning och därmed är ekonomens handlingsutrymme större än vad handlingsutrymmet för enhetschefen är.

6.2

N

Huvudrubriken kommer vara uppdelad i två avsnitt: neddragningar och konsekvenser.

6.2.1NEDDRAGNINGAR

Neddragningar är direkta konsekvenser vid de besparingar som görs inom LSS-lagstiftningen. Vid första frågan, som ställdes på intervjun, om man varit med om någon neddragning blev svaret från A1:

21 ”1 maj började jag i den kommunen jag jobbar i nu och när jag var på intervju hade man som chef en egen assistent inom LSS. Som var det man kallar chefstöd, i många kommuner. Denne hjälpte till med mycket av det

administrativa. För det ligger extremt mycket administrativt på en chef och det är jättefånigt, för som chef har man mycket andra saker som känns viktigare och så drunknar man ofta i administration. Men från det att jag skrev under papperna till jag kom i maj så drogs den tjänsten in i en

besparing. Så att från att vara ändå 4 personer som då skulle rodda i LSS så blev vi bara 3.” – A1

Detta är även någonting som A2 i en annan kommun och region varit med om:

”Vi får inte det hjälp och stöd vi behöver och hon (administrativ ansvarig)

hinner inte ut i verksamheterna och hålla på med kvalitetsarbete på det viset. Så till sist går det ju ut på personal och brukare. Mest brukarna för de får inte de aktiviter som de egentligen har rätt till, rent krasst.” - A2

Ovanstående citat ifrån A2 ger en tydlig koppling till den parallellprocess som Thylefors (2007) beskriver. Där dominobrickorna blir en tydlig bild för hur arbetet påverkas i de olika leden. Den ansvariga hinner inte ut i verksamheten för att göra sitt kvalitetsarbete, och eftersom förhållandet mellan chef och personal inte sköts eller hinns med, påverkas även relationen mellan personal och brukare som inte får de aktiviter de har rätt till (a.a.).

Vid en längre tid av diskussion om neddragningar kommer informant A1 också in på aktiviter som brukaren har rätt till och snubblar då också in på goda

levnadsvillkor och hur brukarna blir påverkade av de neddragningarna som görs: ”Det som blir tvistefrågan hela tiden och det är där LSS lagen är luddig vi ska vi då leverera goda levnadsvillkor med kvalitet, och då hamnar man i

diskussion med vad som är en god levnadsstandard – är det slippa ligga på tagelmadrass med 20 våningssängar eller är det att göra 3 fritidsaktiviteter i veckan – var på den glidande skalan säger vi är god? I mina krassa ögon kan jag tänka jaja, ingen av mina brukare ligger på tagelmadrass, då har dem det bra medan andra gånger när jag vet att jag har fått säga nej en fritidsaktivitet / vecka måste ni följa med och hjälpa dem med. Som det ser ut nu kan dem inte ha fler där dem behöver en personal med hela tiden för det har vi inte

utrymme för. Kan dem åka på utflykter på helgen där dem kan vara flera som kan följa med och en 1 personal? Absolut då kan ni åka fler gånger, men ska någon åka fler gånger där dem behöver hjälp av en person och det bara är dem som vill göra den aktiviteten – då är det en i veckan. Då kan vissa tycka att det där är väl ingen god levnadsstandard - det beror på vad du jämför med. Jämför du med att ligga i en 20 sal eller jämför du med hur det var för några år sen. Allt är relativt. ” – A1

Goda levnadsvillkor står omnämnt i Lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade, och menar att lagen ska sträva efter goda levnadsvillkor. Försäkringskassan (2016) har definierat ”goda levnadsvillkor” som att ”den

enskilde ska ha möjlighet att leva som andra utifrån sina individuella

förutsättningar”. Informant A4 ser annorlunda på situationen med brukare och de