• No results found

Att utveckla ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning : didaktik inom ämnet datavetenskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att utveckla ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning : didaktik inom ämnet datavetenskap"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

32. erFarenHeT vs. FOrSknInG Session 3

att utveckla ett didaktiskt samtal om

programmeringsundervisning

didaktik inom ämnet datavetenskap

krISTIna vOn HauSSwOLFF

TeknIk OcH SaMHäLLe

nSTITuTIOnen För daTaveTenSkap

Under vårterminen 2011 har sex pedagogiska seminarier genomförts med fokus på programmeringsundervisning på institutionen för datavetenskap, TS, MAH. Inom ämnesområdet datavetenskap vid Malmö högskola ges många kurser inom området programmering. Det upplevs ofta av lärare och studenter att första kursen i programmering är extra utmanande och kanske till och med extra svår jämfört med andra kurser inom datavetenskap. Under senare år har flera grupper av studenter uttryckt att programmeringen är allt från onödig kunskap till omöjlig kunskap att ta till sig. Bland lärarna inom ämnet datavetenskap är man tämligen överens om att programmeringskunskap är en central del av ämnet. Denna spänning mellan ämnes-företrädare och studenterna uppfattning kring programmering pekar på didaktiska frågor kring hur programmeringskunskap framställs och praktiseras inom vår disci-plin.

För att ringa in problematiken så genomfördes en seminarieserie om sex semina-rier kring programmeringsundervisning. En av utgångspunkterna är att ta fram den erfarenhet som de erfarna lärarna har. Ett antal lärare har presenterat sina erfarenhe-ter kring programmeringsundervisning, praktiska exempel, didaktiska överväganden och explicita kunskapsantaganden. En annan utgångspunkt har varit att knuta semi-nariernas olika teman till artiklar om didaktik(datavetenskap) och allmänpedagogik. Till tre av seminarierna har två artiklar distribuerats i förväg. Urvalet av artiklarna har gjorts efter principen att en artikel är inriktad mot programmering, kanske mer

(2)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .33 pedagogisk utveckling

konkret och ämnesrelevant, och en mer begreppsinriktad allmändidaktisk. Syftet med dessa seminarier är att hitta en brygga mellan ämneskunskap och didaktiskkunskap inom institutionen för datavetenskap. Att skapa arenor nära den konkreta undervisningen där didaktiska diskussioner kan föras, detta är kanske extra intressant inom tekniska utbildningar där den tekniska kunskapen ofta uttrycks på andra sätt än den didaktiska/pedagogiska kunskapen uttrycks. Ett annat syfte är att problematisera kring de kunskaper och erfarenheter som finns i verksamheten och att inspirera till nya möjliga sätt att förhålla sig till sin undervisning.

Seminariet besöktes av mellan tio och sjutton lärare med intresse för program-mering och undervisning. Ämnen som berördes är situerat lärande, peer assesment och treehold concept. Vid utvärderingen har ett fokus varit nytta av denna seminarie-serie i sin undervisning och vilka konkreta förändringar som gjorts eller planeras att göra. Ett annat har varit hur det ämnesdidaktiska samtalet ska fortsätta att utvecklas bland lärarna på institutionen.

Åtminstone tre linjer i diskussionerna kunde urskiljas; Den didaktiska linjen där olika förståelse för ”viktig kunskap” och ”riktig programmering” kopplades till un-dervisningsstrategier. Den praktisk/teoretiska linjen där olika grader av ”autentiska” problemlösningssituationer ställdes mot grundläggande begreppsförståelse som kan framträda i förenklade situationer. Den kollabrativa linjen där studentens lärande tillsammans och av varandra reflekterades mot lärarens roll och ansvar för undervis-ningen.

(3)

34. erFarenHeT vs. FOrSknInG Session 3

referenser

Ben-Ari, M.(2004) Situated Learning in Computer Science Education, Computer Science Edu-cation, Volume 14, Issue 2

Boustedt, J. (2010) On the Road to a Software Profession - Students’ Experiences of Concepts and Thresholds Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 734. 61 pp. Uppsala

Chinn, D. (2005) Peer Assessment in the Algorithms Course, ACM SIGCSE Bulletin

Kölling, M. & Barnes, D. J. (2004) Enhancing apprentice-based learning of Java, Proceedings of the

35th SIGCSE technical symposium on Computer science education, ACM New York Meyer J. H.F. & Land R. (2005) Threshold concepts and troublesome knowledge (2): Episte-mological considerations and a conceptual framework for teaching and learning, Higher Edu-cation (2005) 49: 373–388, Springer,

Sorva J. (2010) Reflections on threshold concepts in computer programming and beyond, Proceedings of the 10th Koli Calling International Conference on Computing Education, New York

References

Related documents

Förutsättning för att kunna genomföra projektet på ett bra sätt var att barnbibliotekarien skulle kunna ägna mycket tid åt projektet, vilket möjliggjordes av bidraget från

Lärarna tar upp svårigheterna för eleverna; dels att vara källkritiska samt att kunna ta ut den viktigaste informationen från olika internetsidor och kunna göra ett eget lärande av

I deras studie verkar eleverna ha större förtroende för lärarnas kunskap om STI än skolsköterskorna eftersom elevfrågor om STI oftare ställdes till lärarna än till

Enligt både anställda och chefer anses denna delaktighet från alla hierarkiska nivåer bidra till en ökad effektivitet och vårdkvalitet inom organisationen då de som jobbar

Det framkom även att någon av sjuksköterskorna inte upplevde att hon hade kunskap eller erfarenheter av att samtala kring den sexuella hälsan med personer som hade kolostomi..

D e sekreterare och sakkunniga som kallades till utredningen kom att bli en aktiv grupp i sitt förhållnings- sätt till arbetet, som bestod av såväl indivi- duellt som

Enligt sjukvårdspersonalen kan det i dessa samtal vara bra att använda sig av frågor som verktyg eller hjälpmedel för att på så sätt hjälpa patienten att

Eftersom den semistrukturerade intervjun även grundade sig på elevernas teckningar i denna studie har endast få frågor ställts av mig där jag exempelvis frågade ’innan ni