VT1 notat Nr 78-94 Titel: Författare: Resursgrupp: Projektnamn: Distribution: Projektnummer: Uppdragsgivare: e Utgivningsår: 1994 BEARBETNING AV SOCIAL-STYRELSENS PATIENTSTATISTIK FÖR 1985-1991 AVSEENDE TRAFIK-SKADADE Lägesrapport för 1994 Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys 20148
Patientstatistik och trafiksäkerhets-målen Vägverket fri/nyförvärv/begränsad/ din ä Väg- och transport-forskningsinstitutet
FÖRORD
Denna VTI-studie har genomförts av Jörgen Larsson.
Jan vaer har varit kontaktman på Vägverket och där haräven Thomas Lekander bidragit till att data från Socialstyrelsen kommit VTI tillhanda.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
SAMMANFATTNING 1
1. BAKGRUND OCH S Y E! E 1
2. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 2
3. RESULTAT 5
3.1 Vårdtillfällen 5
3.2 Vårdtid 13
3.3 Diagnoser 23
4. SLUTSATSER OCH FORTSATTA STUDIER 28
5. REFERENSER 29
Bilaga 1 Vårdtillfällen utskrivna 1991 fördelade efter huvuddiagnos för olika trañkantkategorier
SAMMANFATTNING
Socialstyrelsens patientdata avseende vårdtillfällen (ej vårdfall ) orsakade av vägtrañkolyckor och med utskrivning från slutenvården 1985-1991 har använts i denna studie. I bakgrunden till detta arbete har funnits kännedom om polis-rapporteringens ofullständighet avseende trafikolyckor samtidigt som sjukvårds-data är mera individinriktade (jämför med de gällande trañksäkerhetsmålen). Patientdata har dessutom blivit mera tillgängliga och kommer att förbättras ytterligare.
Observera att när en skadad person byter klinik/sjukhus alstras ett nytt vård-tillfälle. Någon möjlighet att följa en patient genom vårdkedjan har inte funnits, men i studien skattas antalet vårdtillfällen att vara c:a 20 % högre än antalet skadade patienter. Ärligt antal utskrivna vårdtillfällen har under perioden varit i storleksordningen 17 000-19 000.
Jämförelser har gjorts med SCBs statistik över polisrapporterat antal svårt skadade personer i vägtrañkolyckor. För övrigt har uppgifter om antal vårdtillfällen, vård-tider och skadediagnoser sammanställts uppdelat efter utskrivningsår, Vägverkets
regioner, åldersklasser samt trañkantkategorier.
Sammanfattningsvis kan konstateras att, även om s.k. klinikbyten exkluderas,
registreras nästan tre gånger så många vårdtillfällen i patientstatistiken som antal svårt skadade i vägtrañkolyckor enligt SCB. I VV-region Norr (AC, BD-län) är detta förhållande ännu mera markant. Vad gäller åldersklasser är skillnaden störst för de yngsta (0-14 år). De förekommer i hög grad som oskyddade trafikanter, av vilka framförallt cyklistema är dåligt representerade i SCB-statistiken jämfört med sjukvårdsdata.
När datamaterialet delats in efter trañkantkategori har, pga. att kodningen
ändrades 1987, endast vårdtillfällen utskrivna 1987-1991 nyttjats. Det
före-kommer dock, med både länsvis och årlig variation, en viss andel vårdtillfällen med ofullständig kodning av trañkantkategori. Då finns bara uppgift om att patienten skadats i en motorfordonsolycka, utan närmare specifikation av trafikantgrupp.
Den sammanlagda vårdtiden har under perioden visat en tendens att sjunka. Den genomsnittliga tiden per vårdtillfälle är dock 12 dagar, både 1985 och 1991. Bland personer 65 år och äldre är vårdtiden genomsnittligt över 20 dagar. Av de olika trafikantgruppema har fotgängarna den längsta vårdtiden, även sedan hänsyn tagits till att de i genomsnitt är äldre än övriga skadade trafikanter. Cyklistema har
däremot korta vårdtider.
H
Enstaka extremt långa vårdtider (> 1 år) gör statistiken väldigt känslig och kan påverka den genomsnittliga vårdtiden avsevärt. I analyssammanhang kan en trunkering av vårdtiden till maximalt 365 dagar minska denna olägenhet.
Den vanligaste huvuddiagnosen, som redovisas för 1991 års vårdtillfällen, 'ar frakturer på bål/arm/ben (40 %) och skallskador (35 %). Benfrakturema svarar för 22 % och diagnosen "skallskada, ej fraktur för 33 % av vårdtiden. Den längsta genomsnittliga vårdtiden gäller diagnosen som bl.a. innefattar rehabiliteringsvård. Fortsatta studier av patientdata sker under 1995. Då emotses data för patienter utskrivna 1992-1993 och dessutom tillkommer kompletterande uppgifter avseende patientdata för 1991 och flera år bakåt i tiden. Dessa nya datamängder ska
inne-hålla personnummer, eller något motsvarande identitets-begrepp, vilket ger helt
nya möjligheter till analys. Det blir då möjligt att följa vårdfallen genom hela vårdkedjan, som kan innefatta flera byten av klinik/vårdinrättning och dessutom återinläggning efter en tid som utskriven.
1.
BAKGRUND OCH SYFTE
Den officiella statistiken över skadade personer i polisrapporterade vägtrafik-olyckor ger inte en heltäckande bild av trañksäkerhetssituationen i Sverige. Ett betydande bortfall gör statistiken missvisande, inte bara vad gäller omfattningen utan även vad gäller innehållet. Det har tidigare visats (1) att andelen trafik-skadade som kommer till polisens kännedom varierar kraftigt med bl.a. olyckstyp, trafikantkategori och svårhetsgrad.
En noggrannare information om trafikskadomas konsekvenser på personnivå ges
av Socialstyrelsens slutenvårdsregister. Patientdata avseende utskrivna from.
1985 kan erhållas för hela Sverige* från detta register, vilket kan ge ett bra
instrument för att utvärdera de av riksdagen beslutade trañksäkerhetsmålen.
Projektet syftar till att med hjälp av data från Socialstyrelsens slutenvårdsregister
sammanställa, bearbeta och analysera uppgifter om trañkskadade med avseende
på vårdtillfällen, vårdtid och skadediagnoser. Jämförelser ska också göras med
SCB-statistiken över polisrapporterade trañkskadade personer.
* 1985-1986 saknas dock data för Kronobergs län. VTI NOTAT 78-94
2. OMFATTNING OCH DEFINITIONER
Underlaget för denna studie består av data från Socialstyrelsens slutenvårds-register avseende åren 1985-1991. Varje vårdtillfálle som avslutats under dessa år utgör en observationsenhet. En person skadad och inskriven i december 1984 och sedan utskriven i januari 1985 hör alltså till 1985 års statistik. Observera att en person kan svara för flera vårdtillfällen, dels beroende på omflyttning mellan olika kliniker och vårdinrättningar, dels p.g.a. återinskrivning.
Urvalet av vårdtillfällen i denna studie har gjorts med hjälp av koden för skadans yttre orsak (E-koden). Denna kodning förändrades fr.o.m. 1987, vilket medför att vissa uppdelningar på trafikantkategorier över hela perioden försvåras.
För åren 1985-1986 har vårdtillfällen orsakade av motorfordonsolycka (E819), spårvagnsolycka (E825), trampcykelolycka (E826) och "olycka med annat väg-fordon" (E827) nyttjats. Dessa år saknas data från Kronobergs län.
För åren 1987-1991 gäller koderna E819 (motorfordonsolycka), E826 (cykel-olycka) och E829 (olycka med annat fordon för vägtrafik).
Tabell Ja och 1b visar en förklaring till de E-koder som gäller för observationerna i denna studie. En mera detaljerad information om E-kodema finns i referenserna
(2) och (3).
Tabell 1a Översikt av E-koder 1985-1986.
E-kod Förklarilrg
8190 Motorfordonsolycka: Förare av motorfordon (inkl. moped, exkl. motorcykel) 8191 " Passagerare på motorfordon (inkl. moped, exkl. motorcykel)
8192 " Förare av motorcykel
8193 " Passagerare på motorcykel
8194 " Person som färdas i spårvagn
8195 " Person som färdas i djurdraget fordon, ryttare
8196 " Cyklist
8197 " Fotgängare
8198 " Annan skadad person
8199 " Person utan närmare specifikation 8250 Spårvagnsolycka: Fotgängare
825 1 Trampcyklist
8252 " Person i spårvagn
8258 " Annan person
8259 " Person utan närmare specifikation 8260 Trampcykelolycka: Fotgängare
8261 Trampcyklist
8268 " Annan person
8269 " Person utan närmare specifikation 8270 Olycka med annat vägfordon: Fotgängare
8278 " Annan person
8279 " Person utan närmare specifikation
Tabell 1b Översikt av E-koder 1987-1991.
E-kod Förklaring
819A Motorfordonsolycka: Förare av motorfordon (exkl. moped, motorcykel)
819B " 819C " 819D " 819E " 819F " 819G " 819H " 819] " 819W " 819X "
Passagerare på motorfordon (exkl. moped, motorcykel) Förare av motorcykel
Passagerare på motorcykel Person i spårvagn
Ryttare och person på åkdon draget av djur Cyklist
Fotgängare Mopedist
Annan skadad person
Person utan närmare specifikation Innefattar även: kollision motorfordon-tåg/djur/föremål 826 Cykelolycka
Innefattar: Kollision mellan cykel och fotgängare Kollision med annan cykel eller annat föremål Fall från cykel, ikullkörning, fastnat i cykelhjul Cykelolycka utan närmare specifikation
Utesluter: Kollision mellan cykel och tåg, kollision cykel-motorfordon 829 Olycka med annat vägfordon för vägtrañk
Innefattar: Olycka med åkdon draget av djur, ridolycka
Olycka under på-/avstigning spårvagn
Spårvagnsolycka utan närmare specifikation
Vid jämförelse av kodningen 1985-1986 med kodningen fr.o.m. 1987 kan noteras att mopedister numera särredovisas, medan fotgängare som skadats i kollision med cyklister inte kan urskiljas.
För åren 1987-1991 nyttjas i fortsättningen ofta nedanstående förenklade be-nämningar av trafikantgruppema:
bilförare (E819A)
<- bilpassagerare (E819B)motorcyklist (E819C, E819D)
mopedist (E8191)
gående (E819H)
ospecificerade (E819X, E819 med slutbokstav odefinierad eller saknad)
övriga (övriga E-koder i tabell lb).
63
<9
<9 cyklist (E819G, E826)
<9 63-4,?
Några övriga termer i Socialstyrelsens slutenvårdsregister är: Inskrivningssätt
Utskrivningssätt
VTI NOTAT 78-94
1 = från annan klinik/annat sjukhus
2 = från särskilt boende (tex. ålderdomshem) 3 = från annat boende
1 = till annat sjukhus/annan klinik
2 = till särskilt boende (Lex. ålderdomshem)
3 = till annat boende 4 = avliden
Inskrivningsdatum anges med år, månad, datum (ÅÄMMDD). Utskrivningsdatum
Födelseår (patientens födelseår inkl. sekelangivelse). Kön
Huvuddiagnos (Diagnos 1) avser det tillstånd (sjukdom/skada) vars behandling
och utredning varit huvudorsak till sjukhusvistelsen.
Bidiagnoser (Diagnos 2-6) skall avse Övriga diagnoser som varit av betydelse.
Diagnoskodema beskrivs utförligt i referenserna (2) och (3).
,9 ,9 9, ,9 ,9
Sjukvårdsområde anger var vårdinrättningen är belägen. Denna uppgift har i föreliggande arbete klassindelats så att den motsvarar Vägverkets regioner:
VV-region Sjukvårdsområde/-styrelse (kod, klartext) Norr 64=Västerbotten, 65=Norrbotten
Mitt 57=K0pparberg, 61=Gävleborg, 62=Västemorrland, 63=Jämtland
Mälardalen
12=Uppsala, l3=Södermanland, 55=Örebro,
56=VästmanlandStockholm 10-11=Stockholm stad/län, 26=Gotland
Väst 42=llalland, 50-51=Göteborg stad, Göteborg 0 Bohuslän 52=Alvsborg, 53=Skaraborg, 54=Värmland
Sydöst
20=Norrköping, 21=Östergötland i Övrigt,
22=Jönköping, 23=Kronoberg, 24-25=Kalmar,
27=Blekinge
Skåne 28=Kristianstad, 30=Malmö, 41=Malmöhus i övrigt.
3. RESULTAT 3.1 Vårdtillfällen
Tabell 2 visar datamängdens storlek och hur exkludering av observationer med felaktiga/saknade data påverkat materialet. Framförallt har felaktiga/saknade värden på variabler som "inskrivningssätt" och "utskrivningssätt" (åren
1985-1986) och "sjukvårdsområde" (år 1987) orsakat att observationer har strukits. För
vårdtillfällen enligt kolumn (A) har vårdtid och diagnoser studerats (kap 3.2-3.3). Ett nytt vårdtillfälle tillkommer varje gång en patient byter klinik/vårdinrättning. Om dessa vårdtillfällen exkluderas återstår endast antalet nya patienter enligt
kolumn (B). Kvoten (A/B) indikerar att antalet vårdtillfällen är15-20 % större än
antalet patienter. Eftersom personnummer saknas i föreliggande data kan inte olika vårdtillfällen för samma person slås samman till ett vårdfall .
Tabell 2 Antal vårdtillfällen utskrivna 1985-1991 orsakade av vägtrafikolyckor.
1985 19276 220 19056 16563 1,15 1638 1986 19186 490 18696 16343 1,14 16163 1987 18579 122 18457 15976 1,16 15805 1988 18181 34 18147 14945 1,21 14766 1989 19100 27 19073 16220 1,18 15922 1990 18156 27 18129 15129 1,20 14891 1991 16983 46 16937 14088 1,20 13877 1985-1991 129461 966 128495 109264 1,18 107810
Om även de nya patienter som avlidit inom 30 dagar efter inskrivning ex-kluderas återstår vårdtillfällen enligt kolumn (C). Det synes vara dessa vårdtillfällen som är mest lämpliga att använda vid jämförelser med SCB-statistiken över svårt skadade personer i vägtrafiken.
De allra flesta patienterna har skrivits ut samma år de blivit inskrivna. Ca 2 % av de utskrivna har dock skrivits in året före. Någon promille av patienterna har varit inskrivna så länge att de upplevt två eller flera årsskiften inom vården, vilket framgår av tabell 3.
Därvid kan konstateras att utskrivningsåret ger en förhållandevis god uppfattning om vilket år inskrivning skedde. Observera att detta ej alltid är detsamma som året då respektive vårdskapande trafikolycka inträffat. Även om exkludering sker av de som vid inskrivning kommer från annan klinik/sjukhus har man pga. att personnummer ej finns i materialet ingen kontroll över eventuella återbesökare som återinskrivs för samma skada efter att ha varit utskriven.
Tabell 3 Antal vårdtillfällen utskrivna 1985-1991 orsakade av vägtrafikolyckor.
Fördelning på utskrivningsår och inskrivningsår.
Utskrivningsår
Inskriv-
1985-ningsår 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1991 :utskriv- 18583 18325 18060 17804 18676 17739 16535 125722 ningsår
året före ut- 450 348 370 323 381 372 376 2620
skrivningsår två el. flera år 23 23 27 20 16 18 26 153 före utskrivn. Totalt 19056 18696 18457 18147 19073 18129 16937 128495
Eftersom Socialstyrelsens patientdata finns tillgängliga för ovanstående utskriv-ningsår kan det vara av intresse att årsvis jämföra med SCBs statistik (4) över trafikskadade personer. I tidigare studier har noterats (5 mfl.) att polis-rapporteringsgraden varierar mellan olika län.
I tabell 4 har en årsvis jämförelse gjorts för Vägverkets olika regioner. Observera
att data från Socialstyrelsen här omfattar vårdtillfällen som i kolumn (C), tabell 2.
Sett över hela landet har förhållandet mellan vårdtillfällen enligt Socialstyrelsen och svårt skadade enligt SCB varit tämligen konstant över tiden. Däremot är det, som synes i tabell 4, en viss skillnad mellan de olika regionerna. Den tyder på låg polisrapportering i region Norr, vilket är konsistent med tidigare erfarenhet. Även i regionerna Stockholm och Skåne antyds en låg polisrapportering, vilket
framförallt beträffande Skåne strider mot tidigare resultat (5), som erhölls vid
analys av polisrapporterade olyckor på statsvägnätet. I föreliggande patientdata framkommer dock att Skåne har landets högsta andel vårdtillfällen för cyklister 1987-1991 (tabell 7), som har en låg polisrapporteringsgrad (tabell m.
Tabell 4 Antal nya vårdtillfällen (som ej avlidit inom 30 dagar) enligt
Socialstyrelsen (SoS) och antalet svårt skadade personer enligt
SCB 1985-1991 fördelade på Vägverkets regioner.
Antal 1985-VV-region enligt 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1991 Norr SOS 1340 1292 1338 1436 1425 1234 1302 9367 SCB 415 415 340 368 358 336 339 2571 kvot 3,23 3,11 3,94 3,90 3,98 3,67 3,84 3,64 Mitt 805 2130 2143 2356 2007 2160 2134 1940 14870 SCB 807 768 774 887 908 822 735 5701 kvot 2,64 2,79 3,04 2,26 2,38 2,60 2,64 2,61 Mälardalen SOS 2066 2079 1855 1455 1566 1436 1337 11794 SCB 675 682 642 642 696 636 494 4467 kvot 3,06 3,05 2,89 2,27 2,25 2,26 2,71 2,64 Stockholm SOS 2428 2305 2267 2148 2138 2180 1937 15403 SCB 741 674 677 708 663 639 588 4690 kvot 3,28 3,42 3,35 3,03 3,22 3,41 3,29 3,28 Väst 808 4037 4021 3801 3448 3590 3384 3179 25460 SCB 1623 1786 1623 1742 1695 1559 1358 11386 kvot 2,49 2,25 2,34 1,98 2,12 2,17 2,34 2,24 Sydöst SOS 2280* 2159* 2275 2239 2662 2438 2308 16361 SCB 944 811 824 849 768 772 717 5685 kvot 2,42 2,66 2,76 2,64 3,47 3,16 3,22 2,88 Skåne SOS 2105 2164 1913 2033 2381 2085 1874 14555 SCB 609 668 543 673 702 737 601 4533 kvot 3,46 3,24 3,52 3,02 3,39 2,83 3,12 3,21
Hela landet SOS 16386 16163 15805 14766 15922 14891 13877 107810
SCB 5814 5804 5423 5869 5790 5501 4832 39033
kvot 2,82 2,78 2,91 2,52 2,75 2,71 2,87 2,76
808 = nya vårdtillfällen (dvs exkl klinikbytare) som ej avlidit inom 30 dagar enligt Socialstyrelsen
SCB = Antal svårt skadade personer personer enligt SCB
Kvot = SoS/SCB
* = Data saknas för Kronobergs län.
I tabell 5 ges en motsvarande jämförelse för olika åldersklasser. Den största skillnaden mellan vårdtillfällen enligt Socialstyrelsen och svårt skadade enligt SCB finns i den lägsta åldersklassen. Detta kan förklaras av att denna åldersgrupp i hög grad är oskyddade trafikanter (sefigur 3, sid 20), som har låg rapportering av trañkskador till polisen. Detta gäller framförallt cyklister, vilket visas i tabell 6.
Tabell 5 Antal nya vårdtillfällen som ej avlidit inom 30 dagar enligt
Socialstyrelsen (SoS) och antalet svårt skadade personer enligt
SCB 1985-1991 fördelade åldersvis.
Ålder
vid in- Antal 1985-skrivning enligt 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1991 0-14 SOS 2801 2830 2724 2288 2490 2272 2158 17563 SCB 485 465 440 462 454 443 424 3173 kvot 5,78 6,09 6,19 4,95 5,48 5,13 5,09 5,54 15-17 SOS 1566 1524 1484 1420 1581 1420 1257 10252 SCB 572 598 547 501 556 495 386 3655 kvot 2,74 2,55 2,71 2,83 2,84 2,87 3,26 2,80 18-19 508 1094 1208 1080 966 1107 895 755 7105 SCB 538 623 562 567 558 476 348 3672 kvot 2,03 1,94 1,92 1,70 1,98 1,88 2,17 1,93 20-24 SOS 2105 2128 2288 2136 2251 1906 1716 14530 SCB 868 941 917 1008 979 818 666 6197 kvot 2,43 2,26 2,50 2,12 2,30 2,33 2,58 2,34 25-44 SOS 3799 3663 3614 3479 3763 3697 3589 25604 SCB 1509 1454 1367 1506 1510 1543 1436 10325 kvot 2,52 2,52 2,64 2,31 2,49 2,40 2,50 2,48 45-64 SOS 2692 2524 2367 2278 2427 2480 2297 17065 SCB 1036 923 874 1005 964 945 846 6593 kvot 2,60 2,73 2,71 2,27 2,52 2,62 2,72 2,59 65-74 808 1345 1280 1232 1130 1226 1153 1098 8464 SCB 476 447 392 432 434 421 383 2985 kvot 2,83 2,86 3,14 2,62 2,82 2,74 2,87 2,84 75--- SOS 984 1006 1016 1069 1077 1068 1007 7227 SCB 318 341 312 372 317 342 327 2329 kvot 3,09 2,95 3,26 2,87 3,40 3,12 3,08 3,10 Alla SOS 16386 16163 15805 14766 15922 14891 13877 107810 SCB 5802 5792 5411 5853 5772 5483 4816 38929 kvot 2,82 2,79 2,92 2,52 2,76 2,72 2,88 2,77
803 = Nya vårdtillfâllen (dvs ej klinikbytare) som ej avlidit inam 30 dagar enligt Socialstyrelsen
SCB = Antal svårt skadade personer enligt SCB (känd ålder) Kvot = SoS/SCB
P.g.a. att E-kodningen ändrades 1987 (se tabell 1a,b) redovisas i tabell 6 för-delningen av antalet vårdtillfällen på olika trañkantkategorier endast för åren 1987-1991. Den största andelen, 28 %, av antalet vårdtillfållen avser cyklister. För dessa registreras 5-6 gånger flera vårdtillfällen ån svårt skadade cyklister enligt
SCB. De gående har däremot ungefär samma kvot mellan vårdtillfällen och svårt skadade enligt SCB som bilförare och bilpassagerare.
Tabell 6 Antal nya vårdtillfällen som ej avlidit inom 30 dagar enligt Socialstyrelsen (SoS) och antalet svårt skadade personer enligt SCB 1987-1991 fördelade på trafikantkategori. Trafikant- Antal 1987-kategori enligt 1987 1988 1989 1990 1991 1991 Bilförare 805 2758 2649 3817 3387 3104 15715 Bilpassa- SOS 1860 1678 2177 2051 1858 9624 gerare SCB 1328 1351 1274 1239 1052 6244 kvot 1,40 1,24 1,71 1,66 1,77 1,54 Motorcyk- 805 1363 1172 1341 1311 1182 6369 lister SCB 533 482 435 357 286 2093 kvot 2,56 2,43 3,08 3,67 4,13 3,04 Mopedister SOS 477 463 588 706 684 2918 SCB 208 257 259 299 248 1271 kvot 2,29 1,80 2,27 2,36 2,76 2,30 Cyklister SOS 4212 3980 4423 4303 4050 20968 SCB 652 717 742 772 755 3638 kvot 6,46 5,55 5,96 5,57 5,36 5,76 Gående SOS 1184 1043 1323 1221 1047 5818 SCB 701 720 746 647 545 3359 kvot 1,69 1,45 1,77 1,89 1,92 1,73 Övriga/Ospeci- 805 3951 3781 2253 1912 1952 13849 ficerade SCB 39 45 62 38 28 212 kvot 101,31 84,02 36,34 50,32 69,71 65,33 Alla SOS 15805 14766 15922 14891 13877 75261 SCB 5423 5869 5790 5501 4832 27415 kvot 2,91 2,52 2,75 2,71 2,87 2,75
808 = Nya várdtillfällen (dvs ej klinikbytare) som ej avlidit inom 30 dagar enligt Socialstyrelsen
SCB = Antal svårt skadade personer enligt SCB Kvot = SoS/SCB
Det kan noteras att övriga/ospecificerade har en betydligt högre andel i Social-styrelsens data än i SCB-data. Framförallt gäller detta åren 1987-1988 då dessa utgör c:a 25 % av vårdtillfällena, vilket försvårar jämförelser avseende trafikant-kategorier mellan de olika datakällorna.
10
I tabell 7 visas att fördelningen på olika trañkantkategorier skiljer sig markant mellan Vägverkets olika regioner. Den högsta andelen fotgängare återfinns i Stockholm. Cyklister svarar för en hög andel (> 30 %) i regionerna Skåne, Sydöst och Mälardalen.
I region Norr är nästan hälften av vårdtillfällena klassade som trafikantkategori övriga/ospecificerade . Även i regionerna Mitt och Väst tillhör många, c:a 25 %, denna kategori. Dessa höga andelar har sitt ursprung i vissa län som under vissa år har klassat 75-90 % av vårdtillfällena som övriga/ospecificerade . Nästan alla resterande, 10-25 %, har varit cyklister. Detta förhållande gälleri följande fall: P-län åren 1987-1989, S-län år 1989, X-län (1987-1988), Z-län (1987-1988,
1991), AC-län (1987-1988) och BD-län (1987-1988, 1990-1991).
Tabell 7
Antal nya vårdtillfällen som ej avlidit inom 30 dagar enligt
Socialstyrelsen (SoS) 1987-1991 fördelade på trafikantkategori och Vägverkets regioner.
V V - r e 9 i o n
Trafikant- Mälar-
Syd-kategori Norr Mitt dalen Sthlm Väst öst Skåne Alla Bilförare 970 2482 1761 2451 3116 2636 2299 15715 14,4% 23,4% 23,0% 23,0% 17,9% 22,1% 22,4% 20,9% Bilpassa- 526 1374 1084 1540 2057 1718 1325 9624 gerare 7,8% 13,0% 14,2% 14,4% 11,8% 14,4% 12,9% 12,8% Motorcyk- 193 706 829 1181 1429 1139 892 6369 lister 2,9% 6,7% 10,8% 11,1% 8,2% 9,6% 8,7% 8,5% Mopedister 111 400 245 401 850 518 393 2918 1,6% 3,8% 3,2% 3,8% 4,9% 4,3% 3,8% 3,9% Cyklister 1563 2405 2378 2695 4514 3823 3590 20968 23,2% 22,7% 31,1% 25,3% 25,9% 32,1% 34,9% 27,9% Gående 185 673 522 1507 1308 797 826 5818 2,7% 6,4% 6,8% 14,1% 7,5% 6,7% 8,0% 7,7% Övriga/Ospeci- 3187 2557 830 895 4128 1291 961 13849 ficerade 47,3% 24,1% 10,9% 8,4% 23,7% 10,8% 9,3% 18,4% Alla 6735 10597 7649 10670 17402 11922 10286 75261 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
Den höga andelen vårdtillfällen för trafikantkategori övriga/ospecificerade fördelar sig på bakomliggande E-koder (se sid 3) enligt tabell 8. Vid granskning synes att de flesta vårdtillfällena (speciellt i regionerna Norr, Mitt och Väst) har
ll
varit inblandade i motorfordonsolyckor (E819) utan att ha fått trafikantkategori
specificerad.
Tabell 8 Antal nya vårdtillfällen som ej avlidit inom 30 dagar enligt Socialstyrelsen (SoS) 1987-1991.
TrafikantkategorizÖvriga/Ospeciñcerade. Fördelning efter E-kod och Vägverkets regioner.
V V - R e 9 i o n
Mälar-
Syd-E-kod Norr Mitt dalen Sthlm Väst öst Skåne Alla
819 2905 1929 328 0 3003 348 0 8513 91,1% 75,4% 39,5% 0% 72,7% 27,0% 0% 61,5% 819* 0 0 3 0 10 4 0 17 0% 0% 0,4% 0% 0,2% 0,3% 0% 0,1% 819E 6 34 58 18 72 40 63 291 819F 26 35 21 79 94 59 77 391 819W 26 49 23 77 61 51 275 562 0,8% 1,9% 2,8% 8,6% 1,5% 4,0% 28,6% 4,1% 819X 66 237 142 330 301 377 202 1655 2,1% 9,3% 17,1% 36,9% 7,3% 29,2% 21,0% 12,0% 829(a11a) 158 273 255 391 587 412 344 2420 5,0% 10,7% 30,7% 43,7% 14,2% 31,9% 35,8% 17,5% Totalt 3187 2557 830 895 4128 1291 961 13849 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%
* = odefinierad bokstav/siffra i fjärde positionen.
Ett försök att göra en bättre jämförelse mellan Socialstyrelsens data och SCB-data, än i den delvis missvisande tabell 6, redovisas i tabell 9. Den förstnämnda tabellen har därvid justerats så att alla vårdtillfällen med ospecificerad
trafikant-kategori (E-kod = 819_, 819*, 819X) har fördelats på befintliga specificerade
kategorier (inkl. trafikantkategori = Övriga). Det år i resp. län som haft lägst andel ospecificerade vårdtillfällen har därvid fått bilda mall för hur fördelningen gjorts i hela perioden 1987-1991.
12
Tabell 9 Antal nya vårdtillfällen som ej avlidit inom 30 dagar enligt Socialstyrelsen (808) och antalet svårt skadade personer enligt SCB
1987-1991 fördelade på trañkantkategori. Ospecificerade trafikanter i SoS-data länsvis fördelade på trafikantkategori enligt mall.
Trafikant- Antal 1987-kategori enligt 1987 1988 1989 1990 1991 1991 Bilförare 505 3972 3857 4253 3760 3580 19422 SCB 1962 2297 2272 2149 1918 10598 kvot 2,02 1,68 1,87 1,75 1,87 1,83 Bilpassa- 503 2549 2353 2468 2247 2108 11725 gerare SCB 1328 1351 1274 1239 1052 6244 kvot 1,92 1,74 1,94 1,81 2,00 1,88 Motorcyk- 305 1687 1475 1511 1408 1285 7366 lister SCB 533 482 435 357 286 2093 kvot 3,17 3,06 3,47 3,94 4,49 3,52 Mopedister SoS 692 671 703 763 741 3570 SCB 208 257 259 299 248 1271 kvot 3,17 2,61 2,71 2,55 2,99 2,81 Cyklister 803 4496 4181 4619 4529 4219 22044 SCB 652 717 742 772 755 3638 kvot 6,90 5,83 6,23 5,87 5,59 6,06 Gående S08 1525 1374 1484 1323 1167 6873 SCB 701 720 746 647 545 3359 kvot 2,18 1,91 1,99 2,04 2,14 2,05 Övriga 808 884 855 884 861 777 4261 SCB 39 45 62 38 28 212 kvot 22,67 19,00 14,26 22,66 27,75 20,10 Alla SOS 15805 14766 15922 14891 13877 75261 SCB 5423 5869 5790 5501 4832 27415 kvot 2,91 2,52 2,75 2,71 2,87 2,75
Vid jämförelse av tabellerna 6 och 9 synes att kvoten mellan SoS-data och SCB-data fortfarande är störst för cyklisterna. I tabell 9 visas att för såväl bilister som gående registreras ungefär dubbelt så många vårdtillfällen som svårt skadade enligt SCB.
13
3.2 Vårdtid
Vårdtiden kan ses som ett mått på skadomas svårhetsgrad, men också som ett mått på
effektiviteten i sjukvården. Detta medför problem att kunna tolka förändringar i vårdtiden. Vårdtiden har studerats för alla inskrivna, inkl. "klinikbytare" med
"godkända" data, dels årsvis 1985-1991, dels summerat för åren 1987-1991.
Figur 1 visar hur antalet vårdtillfållen resp. vårddagar utvecklats under 1985-1991. Framförallt antalet vårddagar varierar kraftigt mellan åren.
Antol vårdtillfc'illen och antal vårddogor.
Utveckling 1985-1991 (Index=1OO år 1985).
Index Index 1 1 0 ' " 1 l 0 m \\\\\\\\\ m\ //"""\\\ \\ \m\\ //I \\ /// \\ \ \\\\ / \ / \\ \\ /Fügk // \\ \\\ // \\\\\\\ // \\ \ ,I \ ?vårdtinfönen q \\ /I \ \ \\ // \ \\ \ I \ \ \ l \ \ \\ I \\ \ \\ II' \\ \\\ 9 0 _ \ü/ \\ \\D_ 9 0 \l, a
syêrsismgor
-\§_§G\\ II, \\U/ 8 O 1 1 T 1 1 i_ 8 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 Utskrivning örFigur 1 Antal vårdtillfållen och antal vårddagar åren 1985-1991.
14
I tabell 10a visas för de olika VV-regionerna dels hur medelvårdtiden utvecklats, dels vårdtiden i förhållande till invånareantal. Här kan noteras att enstaka vårdtillfällen påverkar resultatet kraftigt i flera tabellceller. I t.ex. region Skåne har vårdtiden 21634 dagar år 1990 stigit till 31911 dagar år 1991. Om de två vårdtillfällen som tagit fler än 1000 dagar i anspråk (7 895 resp. 2 167) år 1991 exkluderas ger det en genomsnittlig vårdtid på 9,5 dagar detta år. Ett annat sätt att modifiera inverkan av extrema vårdtider, över 365 dagar, är att generellt trunkera dessa till maximalt 365. Resultatet av ett sådant förfarande framkommer i tabell 1017. Sett över hela perioden har enligt tabell 10a region Stockholm den längsta
medel-vårdtiden per vårdtillfälle. Tidigare har konstaterats att Stockholm har den högsta
andelen fotgängare bland vårdtillfällena. Vårdtiderna är kortare än riksgenomsnittet i regionerna Norr, Mitt och Sydöst.
I tabell 1] och figur 2 kan under perioden en tendens skönjas mot en minskning av andelen vårdtillfällen bland de yngsta och en svag ökning hos de äldsta. De äldsta synes också ta en större andel av vårddagarna i anspråk mot periodslutet.
Tabellen visar att genomsnittliga vårdtiden varit tämligen stabil för de yngsta. Som synes i andra åldersgrupper är medelvårdtiden mycket känslig för enstaka fall med extremt lång sjukhusvistelse. Exempelvis påverkar för åldersklassen 18-19 år enstaka långliggare vårdtiden åren 1987 och 1991. Om dessa fall exkluderas blir medelvårdtiden 7,6 resp. 7,7 dagar istället för 14,3 resp. 16,3 dagar. Motsvarande effekt, fast åt andra hållet, kan ses för åldersklassen 65-74 år . Åren 1986 och 1990 har inga extrema långliggare skrivits ut, varvid medelvårdtiden sjunkit.
Medianvärdet för vårdtiden är i den yngsta åldersgruppen 1 dag samt 2 dagar för åldrarna 15-17 och 18-19 . Motsvarande värde är 6 dagar för åldern 65-74 och 9 dagar för åldrarna 75 år och uppåt.
Sett över hela landet har under perioden 1985-1991 årligen skrivits ut ca 10 personer med vårdtid över 1 000 dagar. Dessa personer har nästan aldrig varit yngre än 20 år vid inskrivningen för vård. Vårdtid överstigande ett år, men mindre än 1 000 dagar gäller för c:a 20 personer per utskrivningsår. Även dessa personer har sällan
in-skrivits före 20-årsåldern.
15
Tabell 10a Vårdtid, Vårdtillfällen och invånareantal åren 1985-1991 fördelade efter Vägverkets regioner.
_-__-______-______-___-___-_____________________.___________________-___-Mitt Mälar-dalen Sthlm Väst Sydöst Skåne Hela landet Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Várdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Várdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. Vårddagar Vårdtillf Dag/tillf Invånare* Dag/inv. 22470 2376 9,5 969,5 23,2 26275 2393 11,0 1026,5 25,6 38392 2992 12,8 1634,4 23,5 64512 4697 13,7 1932,1 33,4 22934 2599 8,8 1257,4 18,2 38019 2485 15,3 1030,5 36,9 226360 19056 11,9 8358,1 27,1 20478 2379 8,6 965,5 21,2 25010 2305 10,9 1028,5 24,3 40955 2840 14,4 1649,5 24,8 52833 4677 11,3 1940,4 27,2 21170 2445 8,7 1257,7 16,8 25600 2539 10,1 1033,7 24,8 201430 18696 10,8 8381,5 24,0
* Invånare anges i 1000-ta1 enligt SCB.
VTI NOTAT 78-94 28350 2625 10,8 964,0 29,4 27680 2071 13,4 1031,4 26,8 43073 2824 15,3 1662,4 25,9 49359 4385 11,3 1951,1 25,3 26874 2580 10,4 1259,1 21,3 34836 2430 14,3 1039,6 33,5 224743 18457 12,2 8414,1 26,7 35,8 23278 2321 10,0 965,5 24,1 25700 2212 11,6 1036,8 24,8 40000 2740 14,6 1673,4 23,9 42661 4017 10,6 1963,3 21,7 23340 2591 9,0 1263,7 18,5 23594 2587 9,1 1047,2 22,5 196782 18147 10,8 8458,9 23,3 22437 2456 9,1 970,2 23,1 24314 2319 10,5 1046,1 23,2 32528 2664 12,2 1686,5 19,3 47084 4282 11,0 1981,1 23,8 26601 3049 8,7 1272,2 20,9 22798 2623 8,7 1058,0 21,5 194282 19073 10,2 8527,0 22,8 24959 2419 10,3 975,2 25,6 25445 2252 11,3 1055,5 24,1 28156 2736 10,3 1698,8 16,6 42558 3979 10,7 1996,0 21,3 32196 2789 11,5 1280,8 25,1 21634 2565 8,4 1068,6 20,2 187504 18129 10,3 8590,6 21,8 26800 2161 12,4 977,0 27,4 28770 2121 13,6 1063,8 27,0 33218 2454 13,5 1711,9 19,4 44468 3748 11,9 2007,0 22,2 23998 2614 9,2 1287,5 18,6 31911 2304 13,9 1078,2 29,6 203421 16937 12,0 8644,1 23,5
16
Tabell 10h Vårdtid, vårdtillfällen och invånareantal åren 1985-1991 fördelade efter Vägverkets regioner. Vårdtid > 365 dagar trunkerad till 365. VV-region Antal 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 Norr Várddagar 13109 14469 14343 14737 15860 10838 11558 Várdtillf 1514 1511 1542 1679 1680 1389 1535 Dag/tillf 8,7 9,6 9,3 8,8 9,4 7,8 7,5 Invånare* 507,6 506,2 506,5 509,1 513,0 515,7 518,7 Dag/inv. 25,8 28,6 28,3 28,9 30,9 21,0 22,3 Mitt Várddagar 20637 18670 24027 21937 22437 21987 21309 Várdtillf 2376 2379 2625 2321 2456 2419 2161 Dag/tillf 8,7 7,8 9,2 9,5 9,1 9,1 9,9 Invånare* 969,5 965,5 964,0 965,5 970,2 975,2 977,0 Dag/inv. 21,3 19,3 24,9 22,7 23,1 22,5 21,8 Mälar- Várddagar 25484 23783 21635 22251 23885 24775 26681 dalen Várdtillf 2393 2305 2071 2212 2319 2252 2121 Dag/tillf 10,6 10,3 10,4 10,1 10,3 11,0 12,6 Invånare* 1026,5 1028,5 1031,4 1036,8 1046,1 1055,5 1063,8 Dag/inv. 24,8 23,1 21,0 21,5 22,8 23,5 25,1 Sthlm Várddagar 35631 31842 30239 27869 24478 25703 23969 Várdtillf 2992 2840 2824 2740 2664 2736 2454 Dag/tillf 11,9 11,2 10,7 10,2 9,2 9,4 9,8 Invånare* 1634,4 1649,5 1662,4 1673,4 1686,5 1698,8 1711,9 Dag/inv. 21,8 19,3 18,2 16,7 14,5 15,1 14,0 Väst Várddagar 50841 47507 46400 39149 44125 39364 37387 Várdtillf 4697 4677 4385 4017 4282 3979 3748 Dag/tillf 10,8 10,2 10,6 9,7 10,3 9,9 10,0 Invånare* 1932,1 1940,4 1951,1 1963,3 1981,1 1996,0 2007,0 Dag/inv. 26,3 24,5 23,8 19,9 22,3 19,7 18,6 Sydöst Várddagar 22873 21155 22285 21343 23318 22452 22274 Várdtillf 2599 2445 2580 2591 3049 2789 2614 Dag/tillf 8,8 8,7 8,6 8,2 7,6 8,1 8,5 Invånare* 1257,4 1257,7 1259,1 1263,7 1272,2 1280,8 1287,5 Dag/inv. 18,2 16,8 17,7 16,9 18,3 17,5 17,3 Skåne Várddagar 22780 22917 21998 21236 21697 21201 21588 Várdtillf 2485 2539 2430 2587 2623 2565 2304 Dag/tillf 9,2 9,0 9,1 8,2 8,3 8,3 9,4 Invånare* 1030,5 1033,7 1039,6 1047,2 1058,0 1068,6 1078,2 Dag/inv. 22,1 22,2 21,2 20,3 20,5 19,8 20,0 Hela Várddagar 191355 180343 180927 168522 175800 166320 164766 landet Vårdtillf 19056 18696 18457 18147 19073 18129 16937 Dag/tillf 10,0 9,6 9,8 9,3 9,2 9,2 9,7 Invånare* 8358,1 8381,5 8414,1 8458,9 8527,0 8590,6 8644,1 Dag/inv. 22,9 21,5 21,5 19,9 20,6 19,4 19,1
* Invånare anges i lOOO-tal enligt SCB.
Tabell 11
17
Vårdtillfällen och vårddagar samt genomsnittligt resp. max.värde på antal vårddagar per vårdtillfälle åren 1985-1991. Fördelning efter åldersgrupp. 1985 1986 1987 1988 1989 1990 15-17 18-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75---Alla várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) Várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) Várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf várdtillf (%) várddagar dag/tillf maxdag/tillf Várdtillf (%) vårddagar dag/tillf maxdag/tillf VTI NOTAT 78-94 2994 15,7% 12668 4,2 377 1726 9,1% 11662 6,8 214 1245 6,5% 9270 7,4 281 2438 12,8% 19312 7,9 426 4410 23,1% 43924 10,0 1528 3209 16,8% 61744 19,2 9434 1689 8,9% 33703 20,0 3404 1345 7,1% 34077 25,3 2095 19056 2995 16,0% 12466 4,2 386 1694 9,1% 10216 6,0 255 1351 7,2% 10173 7,5 679 2460 13,2% 29974 12,2 7228 4229 22,6% 40905 9,7 979 3026 16,2% 41926 13,6 1303 1614 8,6% 23687 14,7 690 1327 7,1% 32713 24,7 3064 18696 2882 15,6% 11678 4,1 180 1651 8,9% 10292 6,2 237 1283 7,0% 18352 14,3 8533 2665 14,4% 33300 12,5 8053 4218 22,9% 47654 11,3 4283 2808 15,2% 32246 11,5 1378 1566 8,5% 33659 21,5 3179 1384 7,5% 37562 27,1 3337 18457 2533 14,0% 10345 4,1 107 1667 9,2% 8966 5,4 221 1158 6,4% 8517 7,4 1454 2616 14,4% 21361 8,2 1527 4249 23,4% 43460 10,2 2308 2856 15,7% 37312 13,1 4420 1548 8,5% 33039 21,3 3482 1520 8,4% 33782 22,2 5165 18147 2741 14,4% 11374 4,1 243 1801 9,4% 9750 5,4 276 1306 6,8% 8508 6,5 172 2623 13,8% 21364 8,1 1468 4556 23,9% 41502 9,1 1454 2936 15,4% 33933 11,6 1923 1605 8,4% 35634 22,2 4640 1505 7,9% 32217 21,4 1685 19073 2563 14,1% 11390 4,4 1318 1648 9,1% 9679 5,9 364 1096 6,0% 8247 7,5 316 2301 12,7% 18026 7,8 1034 4532 25,0% 45337 10,0 4092 3057 16,9% 41990 13,7 5094 1497 8,3% 22007 14,7 1031 1435 7,9% 30828 21,5 2607 18129 1470 8,7% 7770 5,3 206 921 5,4% 14996 16,3 7895 2067 12,2% 22411 10,8 4817 4384 25,9% 44559 10,2 2197 2804 16,6% 32404 11,6 2209 1455 8,6% 34054 23,4 4698 1437 8,5% 37857 26,3 2167 16937 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 226360 201430 224743 196782 194282 187504 203421 11,9 9434 10,87228 12,28533 10,85165 464010,2 10,35094 12,07895
Vårdfillföllens öldersfördelning 1985-1991. NWH(: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 18 Vårdfidens öldersfördelning 1985-1991. Andel (: 1 0 0 90 80 70 60 20 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 Utskrivning år 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 Utskrivning år 7//////////A 1 -7 18 9 m 2 -24 :xxx: 65 4 _ 7 -» Aldersklosser
Figur 2 Vårdtillfällen och vårdtid 1985-1991. Procentuell fördelning efter åldersgrupper.
I tabell 12 (jämför figur 2) har för hela perioden 1987-1991 antal vårdtillfällen och vårdtid jämförts för olika åldersgrupper.
19
Det kan konstateras att personer 65 år eller äldre svarar för 16 % av vård-tillfällena men 33 % av vårdtiden. De yngsta (0-14 år) svarar för nästan 15 % av
vårdtillfällena men endast 5 % av vårdtiden. I denna åldersgrupp svarar
cyk-listerna för 58 % av vårdtillfällena. Även de äldsta åldersgrupperna har relativt många cyklister (33 0/0) bland patienterna. I hela materialet svarar cyklisterna för
26 % av vårdtillfällena. Bland personer 65 år och äldre är även fotgängare
över-representerade och svarar för 20 % av vårdtillfällena, jämfört med 9 % för alla
åldrar.
Det standardvägda medelvärdet för vårdtiden har beräknats genom att ge alla åldersklasser samma fördelning på trañkantkategoriema. Figur 3 visar för resp. åldersklass vårdtillfällenas fördelning efter trafikantkategorier, medan figur 4 visar resp. trañkantkategoris åldersfördelning.
Tabell 12 Vårdtillfällen och vårdtid för olika åldersgrupper 1987-1991.
Várd- V ä r d t 1 d
Ålder till- antal medelvärde
vid in- fällen dagar medel- standard-
median-skrivning antal totalt Värde Vägt Värde
0-14 13118 54157 4,1 5,0 1,0 (14,5%) ( 5,4%) 15-17 8237 46457 5,6 5,4 2,0 ( 9,1%) ( 4,6%) 18-19 5764 58620 10,2 7,9 2,0 ( 6,4%) ( 5,8%) 20-24 12272 116462 9,5 9,0 2,0 (13,5%) (11,6%) 25-44 21939 222512 10,1 9,8 3,0 (24,2%) (22,1%) 45-64 14461 177885 12,3 12,4 4,0 (15,9%) (17,7%) 65-74 7671 158393 20,6 22,6 6,0 ( 8,5%) (15,7%) 75--- 7281 172246 23,7 22,4 9,0 ( 8,0%) (17,1%) Alla 90743 1006732 11,1 11,1 3,0 (100 %) (100 %) VTI NOTAT 78-94
20 Andel I) 100 90 00 70 60 50 _Övriga/Ospecificerade E Gående VII/lll. Cyklister 40 30 W Mopedister 20 Motorcyklister m Bilpassagerare [XXX] Bil förare 10 0-14 15-17 10-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75-» Ålderskloss Trafikantkategori
Figur 3 Vårdtillfällen 1987- 1991. Fördelning på ålder och trafikantkategori.
90 00 70 00 se _ 75---EXXX] 65-74 '° m 45-64 30 25-44 m 20-24 20 7 p 18_19 10 15-17 E 0'14 0
niltör. Bilpus Hc Moped Cyklist Gående Övr./Ospec.
Aldersklasser
Trofikontkotegori
Figur 4 Vårdtillfällen 1987-1991. Fördelning på trañkantkategori och ålder.
21
Enligt tabell 13 har de gående den längsta medelvårdtiden, även om man via standardvägning låter deras åldersfördelning (se tabell 14) vara densamma som i totalmaterialet. Av vårdtillfällena för gående avser 37 % personer äldre än 64 år. De svarar dock för 59 % av vårdtiden för de gående. Observera att de gående i denna statistik endast hänför sig till gående skadade i motorfordonsolyckor.
Cyklisterna kan däremot delas upp efter inblandning i motorfordonsolyckor resp. i cykelolyckor (cykel singel, cykel-cykel och cykel-fotgängare). Det döljer sig alltså en del fotgängare bland vårdfall kodade som cyklister i cykelolyckor. Dessa är
dock antagligen relativt få. Av de 23 881 vårdade cyklistema är 7 047 (30 %)
cyklister skadade i kollision med motorfordon och 16 834 (70 %) skadade i cykelolyckor. De sistnämnda svarar dock endast för ca 60 % av vårdtiden som för dessa i genomsnitt är 6 dagar. För cyklister skadade av motorfordon är
medel-vårdtiden istället 10 dagar. Denna skillnad kan bara delvis tillskrivas olika
åldersfördelning utan beror till stor del på att cyklister som skadas i kollision med motorfordon får svårare skador (se kapitel 3.3 Diagnoser).
Tabell 13 Vårdtillfällen och vårdtid för olika trafikantkategorier 1987-1991.
Várd- V ä r d t i d
till- antal medelvärde
Trafikant- fällen dagar medel- standard-
median-kategori antal totalt Värde Vägt Värde
Bilförare 19397 197150 10,2 9,6 3,0 (21,4%) (19,6%) Bilpassagerare 11941 137100 11,5 11,2 3,0 (13,2%) (13,6%) Motorcyklister 7675 80170 10,4 13,6 3,0 ( 8,5%) ( 8,0%) Mopedister 3399 32639 9,6 12,0 3,0 ( 3,7%) ( 3,2%) Cyklister 23881 169922 7,1 6,8 2,0 (26,3%) (16,9%) Gående 7886 161874 20,5 16,9 6,0 ( 8 , 7 %) ( 16 , 1%) Övriga/Ospeci- 16564 227877 13,8 14,3 3,0 ficerade (18,3%) (22,6%) Alla 90743 1006732 11,1 11,1 3,0 (100 %) (100 %) VTI NOTAT 78-94
22
Tabell 14 visar hur de Olika trañkantkategoriernas åldersfördelning är och hur vårdtiden därmed varierar.
Tabell 14 Vårdtillfällen och vårddagar samt medelvärde resp. max. värde på antal vårddagar åren 1987-1991, fördelade efter trañkantkategori och ålder.
Trafikantkateggji
Ålder
Bil-
Bil-
Motor- Mope- Cyk-
Gående Övriga/
Alla
vid in- förare passa- cyk- dister lister
Ospeci-skrivn. gerare lister ficerade
0- 14 Vårdtillf. 109 1255 455 257 7564 1269 2209 131 18 (%) 0,6% 10,5% 5,9% 7,6% 31,7% 16,1% 13,3% 14,5% Vårdtid 648 6634 2283 1460 20067 1 1261 1 1804 54157 Medelv. 5,9 5,3 5,0 5,7 2,7 8,9 5,3 4,1 Max. tid 154 143 79 62 107 375 1318 1318 15-17 Vårdtillf. 344 1047 1234 1968 1602 403 1639 8237 (%) 1,8% 8,8% 16,1% 57,9% 6,7% 5,1% 9,9% 9,1% Vårdtid 2035 5513 8745 1 1876 4900 3438 9950 46457 Medelv. 5,9 5,3 7,1 6,0 3,1 8,5 6,1 5,6 Max. tid 141 141 276 129 305 364 237 364 18-19 Vårdtillf. 1566 1206 898 177 484 236 1197 5764 (%) 8,1% 10,1% 11,7% 5,2% 2,0% 3,0% 7,2% 6,4% Vårdtid 9799 18287 17247 973 1362 1744 9181 58620 Medelv. 6,3 15,2 19,2 5,5 2,8 7,4 7,7 10,2 Max. tid 200 8533 7895 63 52 72 775 8533 20-24 Vårdtillf. 3918 2125 2107 119 1068 558 2377 12272 (%) 20,2% 17,8% 27,5% 3,5% 4,5% 7,1% 14,4% 13,5% Vårdtid 34085 22295 19937 559 3733 14165 21688 1 16462 Medelv. 8,7 10,5 9,5 4,7 3,5 25,4 9,1 9,5 Max. tid 2505 4817 1152 48 167 8053 753 8053 25-44 Vårdtillf. 7164 2742 2486 252 3862 1158 4275 21939 (%) 36,9% 23,0% 32,4% 7,4% 16,2% 14,7% 25,8% 24,2% Vårdtid 72767 27248 24098 1941 23976 14793 57689 222512 Medelv. 10,2 9,9 9,7 7,7 6,2 12,8 13,5 10,1 Max. tid 4092 1454 1159 120 1128 1472 4283 4283 45-64 Vårdtillf. 3928 1686 392 272 4381 1323 2479 14461 (%) 20,3% 14,1% 5,1% 8,0% 18,3% 16,8% 15,0% 15,9% Vårdtid 45431 26124 4030 3008 42761 20429 36102 177885 Medelv. 11,6 15,5 10,3 11,1 9,8 15,4 14,6 12,3 Max. tid 1923 4420 370 107 5094 1395 2175 5094 65-74 Vårdtillf. 1460 1059 66 176 2545 11 17 1248 7671 (%) 7,5% 8,9% 0,9% 5,2% 10,7% 14,2% 7,5% 8,5% Vårdtid 17983 18395 2788 8604 32285 37044 41294 158393 Medelv. 12,3 17,4 42,2 48,9 12,7 33,2 33,1 20,6 Max. tid 873 1645 1359 3482 1394 4698 3648 4698 75- Vårdtillf. 908 821 37 178 2375 1822 1140 7281 (%) 4,7% 6,9% 0,5% 5,2% 9,9% 23,1% 6,9% 8,0% Vårdtid 14402 12604 1015 4218 40838 59000 40169 172246 Medelv. 15,9 15,4 27,4 23,7 17,2 32,4 35,2 23,7 Max. tid 834 527 244 541 1389 3337 5165 5165 Alla Vårdtillf. 19397 1 1941 7675 3399 23881 7886 16564 90743 (%) 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Vårdtid 197150 137100 80170 32639 169922 161874 227877 1006732 Medelv. 10,2 11,5 10,4 9,6 7,1 20,5 13,8 11,1
Max. tid 4092 8533 7895 3482 5094 8053 5165 8533 VTI NOTAT 78-94
23 3.3 Diagnoser
För varje vårdtillfälle finns en huvuddiagnos, samt dessutom eventuellt upp till fem ytterligare bidiagnoser, noterade i Socialstyrelsens register. En studie av diagnoser har gjorts för patienter utskrivna 1991.
I tabell 15 ses hur vårdtillfällenas huvuddiagnoser varierar med avseende på
vårdtid och patienternas genomsnittsålder. De vanligaste vårdtillfällena (40 %) utgörs av frakturer på bål/arm/ben, medan c:a 35 % gäller skallskador.
Den långa vårdtiden och höga medelåldern för patienterna med huvuddiagnosen
V-serien övrigt innefattar rehabiliteringsvård och sk. växelvård. Med växelvård
avses sådan vård som ges för att avlasta anhöriga till annars hemvårdade patienter. Även Övriga diagnoser har hög medelålder och långa vårdtider. De långa vårdtiderna berör därvid sjukdomar i nervsystem/sinnesorgan/cirkulationsorgan. En uppdelning av diagnoserna för olika trafikantkategorier (exkl övriga/ospeci-ficerade ) redovisas i bilaga 1. En jämförelse med tabell 15 för resp. trafikant-kategori ger att:
- Bilförare har kort vårdtid för skallskador och även för övriga diagnoser (som innefattar diverse sjukdomstillstånd).
- Bilpassagerare har lång vårdtid för skalle ej fraktur . De har däremot relativt kort vårdtid för övriga diagnoser och V-serien övrigt .
- Motorcyklistema och mopedisterna har högre andel frakturer men lägre andel skallskador än genomsnittsfallet. För skalle ej fraktur har motorcyklisterna lång vårdtid medan det motsatta gäller för mopedisterna.
- Cyklisterna har hög andel skallskador, men vårdtiden är förhållandevis kort. Lång vårdtid gäller dock för övriga diagnoser .
- De gående drabbas i högre grad än genomsnittet av frakturer. De gående har
också den högsta medelåldern av de drabbade trafikantkategorierna, vilket också säkert bidrartill långa vårdtider för såväl frakturer, skallskador som inre skador.
- För trafikantkategorin övriga/ospecificerade , som 1991 till 68 % består av ospecificerade eller övriga personer inblandade i motorfordonsolyckor, redovisas ingen fördelning på diagnoser.
Det är ingen större skillnad i fördelning på huvuddiagnoser för cyklist, som kolli-derat med motorfordon, jämfört med övriga cyklister. Däremot ger frakturer och skallskador längre vårdtider för cyklister i motorfordonsolyckor än i övriga cykel-olyckor.
24
Tabell 15 Vårdtillfällen och vårddagar 1991 fördelade på huvuddiagnoser.
1 1 Vård- z Vård- 1 Vårdt id ! Ålder in- !
! ! till- ! tid ! dagar ! skrivning !
! ! fällen ! dagar ! ---- --+ ---- --+---- --+ ---- --!
' ! ---- --+ ---- --+ ---+ ---- --!medel-!median!medel-lmedian! :Huvud-diagnos !A.nta1 ! (96) ! Antal ! (96) !värde !värde !värde !värde ! g --- --+ ---- --+ ---- --+--- --+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --1 IFraktur skalle ! 952! 5,6! 11474! 5,6! 12,1! 3,0! 37,0! 33,0! 1 --- --+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --l !Fraktur bål ' 2065! 12,2' 24974' 12,3' 12,1I 5,0! 44,7! 42,0' g ... --+ ---- --+ ---- --+--- --+---- --+---- --+---- --+ ---- --+---- --I !Fraktur arm ! 1534! 9,1! 9502! 4,7' 6,2' 2,0! 35,3. 28,0! 1 --- --+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --1 !Fraktur ben ! 3205! 18,9! 45220! 22,2! 14,1! 7,0! 42,5! 40,0! 1 --- --+---- --+---- --+--- --+---- --+---- --+---- --+ ---- --+---- --1 ILuxation/distorsion! 793! 4,7! 4932! 2,4! 6,2! 2,0! 33,4! 28,0! 1 --- --+---- --+---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+ ---+ ---- --g !Skalle ej fraktur ! 5044! 29,8! 66782! 32,8! 13,2! 1,0! 31,3! 24,0! 1 --- --+---- --+---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --1 !Inre skador ! 359! 2,1! 3161! 1,6! 8,8! 6,0! 32,8! 25,0! 1 ---+ ---- --+ ---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --1 !Sår huvud/hals/bål ! 379! 2,2! 1091! 0,5! 2,9! 1,0! 29,8! 25,0! ! ---+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --l !Sår arm/ben ! 222! 1,3! 1609! 0,8! 7,2! 4,0! 29,6! 21,5! ! --- --+ ---- --+ ---- --+--- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+---- --+ ---- --1 !Blodkärlskada ! 37! 0,2! 550! 0,3! 14,9! 7,0! 35,8! 25,0! 1 --- --+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --! !Sena besvär ! 312! 1,8! 6932! 3,4! 22,2! 4,0! 37,7! 34,5! ! --- --+ ---- --+---- --+--- --+ ---- --+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --! !Yt1iga skador ! 62! 0,4! 140! 0,1! 2,3! 1,0! 33,1! 23,0! ! --- --+---- --+---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --l !Kross/k1ämskada ! 800! 4,7! 2489! 1,2! 3,1! 1,0! 34,7! 26,0! i --- --+---- --+---- --+--- --+ ---- --+---- --+---- --+ ---- --+---- --l !Brännskada ! 15! 0,1! 159! 0,1! 10,6! 5,0! 22,3! 19,0! ! --- --+---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --l !Nerv/ryggmärgskada ! 95! 0,6! 2705! 1,3! 28,5! 4,0! 39,7! 37,0! ! --- --+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --1 !Trauma-komp1ikation! 54! 0,3! 565! 0,3! 10,5! 4,5! 41,7! 37,5! ! --- --+---- --+---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --! !Övriga skador ! 40! 0,2! 101! 0,0! 2,5! 1,0! 37,9! 31,0! 1 --- --+---- --+ ---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --1 !0bservation (V71) ! 274! 1,6! 398! 0,2! 1,5! 1,0! 28,6! 22,0! 2 --- --+ ---- --+ ---- --+ --- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --+ ---- --1 !V-serien övrigt ! 91! 0,5! 4625! 2,3! 50,8! 14,0! 50,6! 55,0! 1 --- --+ ---- --+ ---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --+---- --I !Övriga diagnoser ! 604! 3,6! 16012! 7,9! 26,5! 5,0! 45,1! 42,5! 1 --- --+ ---- --+ ---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --! !Alla ! 16937! 100,0! 203421! 100,0! 12,0! 3,0! 36,8! 30,0! VTI NOTAT 78-94
25
I tabell 16 har en annorlunda indelning av huvuddiagnos gjorts. Samtidigt ges en fingervisning om hur vanligt det är att bidiagnoser avseende skada har ställts vid vårdtillfället. I genomsnitt har vårdtillfällena 0,6 biskadediagnoser. Speciellt många biskadediagnoser ges vid huvuddiagnos "V-serien övrigt", "Övriga diag-noser (ej skada)" samt Fraktur skalle .
Bland frakturema, som orsakar 45 % av både vårdtillfällena och vårdtiden, visar
det sig att armfrakturerna har kortast Vårdtid. Benfrakturema har den längsta, trots
lågt antal biskador. I tabell 15 framgår dock att patienterna med benfrakturer är c:a
10 år äldre än de med armfrakturer. En annan förklaring är att frakturema drabbar trafikantkategorierna på olika sätt. För bilförare och bilpassagerare drabbar nästan hälften av frakturema bålen. Motorcyklister, mopedister, cyklister och gående får främst benfrakturer. Sefigur 5.
Tabell 16 Vårdtillfällen utskrivna 1991 fördelade på huvuddiagnos och summe-ring av antal bidiagnoser som anger skada.
Biskadediagnoser
Huvud- Vårdtill- Vårdtid Vårdtid Skall- Bål- Arm- Ben- Övriga
diagnos fallen dagar dagar frakturer frakturer frakturer frakturer skador Ant. (%) medelv. median Antal Antal Antal Antal Antal
Fraktur skalle 952 12,1 3,0 192 104 128 131 353 (5,6 %) Fraktur bål 2065 12,1 5,0 57 335 241 218 572 (12,2%) Fraktur arm 1534 6,2 2,0 53 173 197 194 368 (9,1%) Fraktur ben 3205 14,1 7,0 96 193 336 490 589 (18,9%) Skalle, 5044 13,2 1,0 377 334 432 240 1307 ej fraktur (29,8%) Övriga skador 3168 7,7 2,0 63 206 172 159 1095 (18,7%) Observation 274 1,5 1,0 9 1 1 8 4 64 V71 (1,6%) V-serien, övr. 91 50,8 14,0 4 21 13 27 50 (0,5%) övriga ' 604 26,5 5,0 25 110 84 106 289 diagnoser (3,6%) Alla 16937 12,0 3,0 876 1487 1611 1569 4687 (100%)
VTI NOTAT 78-94
26
oem
4' 17,6%.4-11,4%
4- 14,8%4* 69,5% (- 28,6% ._ 23,5%
Bilförare Bilpassagerare Motorcyklister Mopedister
(1 666 obs) (994 obs) (781 obs) (420 obs)
25,9% 19,8%
11,9% 26,6%
45,6% 4.61,2% +41,3%
Cyklister Gående Alla
(2 003 obs) (818 obs) (7 756 obs)
Figur 5 Fördelning efter typ av frakturer för olika trafikantkategorier 1991.
Med tanke på hur förmodat heterogen trafikantkategori övriga/ospecificerade illustreras ej frakturernas fördelning i denna grupp.
I tabell 17 redovisas hur alla olika huvuddiagnoser har fördelat sig på olika kroppsdelar. Därvid har, trots att det rör sig om huvuddiagnos, även t.ex. vissa frakturer ej kunnat specificeras tillhöra endast en kroppsdel.
27
Tabell 17 Vårdtillfällen 1991 fördelade på huvuddiagnos och kroppsdel.
Kroppsdel
Huvud- Vård- Huvud/ Bål/ Armar Ben Blandad Alla
diagnos till- skalle/ bäcken
/odefi-fällen hals* nierad
Frakturer Antal 952 2065 1516 3196 27 7756 (%) 12,3% 26,6% 19,5% 41,2% 0,3% 100,0% Luxa- Antal 2 37 129 76 0 244 tioner (%) 0,8% 15,2% 52,9% 31,1% 100,0% Distor- Antal 2 261 33 251 2 549 sioner (%) 0,4% 47,5% 6,0% 45,7% 0,4% 100,0% Skalle, Antal 5044 0 0 0 0 5044 ej fraktur (%) 100,0% 100,0% Inre Antal 0 359 0 0 0 359 skador (%) 100,0% 100,0% Sår- Antal 343 24 75 147 12 601 skador (%) 57,1% 4,0% 12,5% 24,5% 2,0% 100,0% Blodkärl- Antal 7 22 3 5 0 37 skada (%) 18,9% 59,5% 8,1% 13,5% 100,0% Sena Antal 0 0 0 0 312 312 besvär (%) 100,0% 100,0% Ytliga Antal 34 9 8 8 3 62 skador (%) 54,8% 14,5% 12,9% 12,9% 4,8% 100,0% Kross-/ Antal 165 399 39 179 18 800 klåmskada (%) 20,6% 49,9% 4,9% 22,4% 2,3% 100,0% Bränn- Antal 2 3 0 6 4 15 skada (%) 13,3% 20,0% 40,0% 26,7% 100,0% Nerv-/rygg- Antal 4 75 1 1 5 0 95 märgskada (%) 4,2% 78,9% 1 1,6% 5,3% 100,0% Kompli- Antal 0 0 0 0 54 54 kationer (%) 100,0% 100,0% Övriga Antal 7 16 2 10 5 40 skador (%) 17,5% 40,0% 5,0% 25,0% 12,5% 100,0% Observation Antal 0 0 0 0 274 274 (V71) (%) 100,0% 100,0% V-serien Antal 0 0 0 0 91 91 Övrigt (%) 100,0% 100,0%
Övriga
Antal
0
0
0
0
604
604
diagnoser (%) 100,0% 100,0% Alla Antal 6562 3270 1816 3883 1406 16937 (%) 38,7% 19,3% 10,7% 22,9% 8,3% 100,0%* Frakturer på halskotpelaren hänförs till hålen.
28
4. SLUTSATSER OCH FORTSATTA STUDIER
Datamaterialet visar att när det gäller skadade i vägtrafikolyckor registreras det ca 2,8 gånger flera nya vårdtillfällen hos Socialstyrelsen än det polisrapporteras svårt
skadade till SCB. Skillnaden varierar i olika delar av landet, störst är den i norra delen av Sverige (AC-län, BD-län).
P.g.a. att kodningen av trafikantkategori ändrades i Socialstyrelsens statistik 1987 försvåras jämförelser längre bakåt i tiden. Dessutom saknas data för Kronobergs län 1985-1986. En otillräcklig specificering av vilka trañkantkategorier som resp. vårdtillfälle gäller förekommer i flera län vissa år under perioden 1987-1991. Eftersom personnummer saknats i föreliggande data och observationsenheten varit
vårdtillfälle har inte faktiskt antal vårdade trafikolycksfall exakt kunnat beräknas. Det torde dock vara c:a 20 % flera vårdtillfällen än patienter. Antalet utskrivna vårdtillfällen var året 1991 det lägsta under perioden, knappt 17 000. Den totala vårdtiden har under perioden, med undantag för 1991, visat en tendens att sjunka. Detta kan bero både på lindrigare skador och effektivare sjukvård. Enstaka patienter med lång vårdtid kan kraftigt påverka resultatet, speciellt märkbart om materialet klassindelas.
Fortsatta analyser är Önskvärda. Materialet från patientstatistiken behöver utökas med vårdtillfällen som avslutats 1992-1993. Dessa års statistik kommer att bli tillgängliga 1995 och innehålla personnummer eller liknande identitets-begrepp. Dessutom kommer Socialstyrelsen att låta varje vårdtillfälle i föregående års material förses med detta identitets-begrepp, vilket ger helt andra möjligheter att studera de verkliga vårdtiderna på personnivå. Under 1995 emotses alltså ett betydligt bättre och större material för vidare bearbetning.
29
5. REFERENSER
(1) Thulin H: Trafikolyckor och trafikskadade enligt polis, sjukvård och försäkringsbolag, VTI-Meddelande 547, 1987.
(2) Utdrag ur: Klassifikation av sjukdomar 1968, Systematisk förteckning, Socialstyrelsen, 1973.
(3) Klassifikation av sjukdomar 1987, Systematisk förteckning, Socialstyrelsen, 1986.
(4) Trafikskador 1985,...,Trafikskador 1991, SCB.
(5) Larsson J: Uppdatering av olyckskostnader och normeringsfaktorer för polisrapporterade olyckor på statsvägnätet, VTI-Notat T72, 1989.
Sid 1 (7)
Bilaga 1
Vårdtilljü'llen utskrivna 1991 fördelade efter huvuddiagnos
för olika trañkantkategorier
Sid 2 (7)
Bilaga 1
Tabell 1' Vårdtillfällen utskrivna 1991. Trañkantkategori = bilförare. Fördelning efter huvuddiagnoser.
' I i v ! Vård-! Vård-!Ålder !Ålder 2
I
! ! Vård-! Vård-! Vård-l Vård-! tid ! tid ! in- ! in- ! ! ! till-! till-! tid ! tid !dagar !dagar !skriv.!skriv.!
' !fällen!fällen!dagar !dagar ! ---+---- --+---+---- --! ' ! ---- --+---- --+---+---!medel-!median!medel-!median!
' !Antal ' (%) !Antal ! (%) !värde !Värde !värde !värde !
! ---+---+ ---+---+---+---+---- --+---+---'
!Huvud-diagnos ! ! ! ! ! ! ! ! ! g ___________________g 1 i I 1 g 1 l 1 !Fraktur skalle ' 224' 5,8' 2108' 5,6' 9,4! 4,0' 37,1' 32,0' ! ---+---+---- --+---+ ---+---+---- --+---+---- --! !Fraktur bål ' 722' 18,8' 7602' 20,3! 10,5' 4,0' 44,2' 42,0' ! ---+---+---- --+---- --+---- --+---+---- --+---+---! !Fraktur arm ! 243! 6,3! 1701! 4,5! 7,0! 3,0! 40,8! 36,0! ! --- --+---+---+---+---- --+---+---- --+---+---- --! !Fraktur ben ! 477' 12,4| 6635l 17,7! 13,9' 7,0' 40,4' 38,0' ! --- --+---+---+---+---- --+---+---- --+---+---! !Luxation/distorsion! 220! 5,7! 1418! 3,8! 6,4! 2,0! 35,4! 30,5! 3 --- --+---+---+---+---- --+---+---+---+---- --! !Skalle ej fraktur ' 1126' 29,3' 10674! 28,4! 9,5' 1,0' 35,6' 30,0' ! --- --+---+---- --+ ---+---- --+---+---- --+---+ ---' !Inre skador ' 92' 2,4' 732' 2,0! 8,0' 7,0' 39,5' 36,5' ! --- --+---+---+---+---- --+---+---- --+---+---' !Sår huvud/hals/bål ! 107' 2,8' 233' 0,6! 2,2! 1,0' 38,7' 35,0' ! --- --+---+---- --+---- --+---- --+---+---- --+---+---' !Sår arm/ben ! 38' 1,0' 244! 0,7! 6,4' 3,0' 36,1' 30,0' ! --- --+---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---' !Blodkärlskada ' 18' 0,5' 220' 0,6' 12,2! 6,0' 37,5| 30,0'! ---+ ---+---+---+---- --+---+---- --+---+---!
!Sena besvär ! 73' 1,9' 2051' 5,5! 28,1' 3,0' 39,9' 42,0' ! ---+ ---+---- --+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --l !Ytliga skador ' 10' 0,3' 23' 0,1! 2,3' 1,5' 42,2' 41,5' ! ---+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --' !Kross/klämskada ' 194' 5,1' 485' 1,3! 2,5! 1,0' 42,3' 37,0' ! ---+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---| !Brännskada ! 6' 0,2' 29' 0,1! 4,8! 1,5' 22,5' 18,0' ! --- --+ ---+---- --+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --' !Nerv/ryggmärgskada ' 15' 0,4' 254' 0,7! 16,9' 5,0' 44,1' 43,0' ! --- --+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --! !Trauma-komplikation! 10! 0,3! 33! 0,1! 3,3! 1,5! 37,8! 37,0! ! --- --+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --! !Övriga skador ' 9! 0,2' 9' 0,0! 1,0! 1,0' 44,7' 38,0' ! --- --+ ---+---- --+ ---- --+---- --+---+---- --+---+---- --9 !Observation (V71) ' 81! 2,1' 102' 0,3' 1,3' 1,0! 36,3' 31,0! ! --- --+ ---+---- --+---- --+---- --+---- --+---- --+---+---- --! !V-serien övrigt ' 30! 0,8' 1133' 3,0! 37,8' 14,0| 51,7' 59,0' ! --- --+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---+---- --t !Övriga diagnoser ! 144! 3,8' 1848' 4,9! 12,8' 3,0' 43,0' 40,0' ! --- --+ ---+---- --+ ---- --+ ---- --+---- --+ ---- --+---+---- --i l VTI NOTAT 78-94Sid 3 (7)
Bilaga 1
Tabell ii Vårdtillfällen utskrivna 1991. Trafikantkategori = bilpassagerare. Fördelning efter huvuddiagnoser.
'
1
!
!
!
! Vård-! Vård-!Ålder !Ålder !
' ! Vård-! Vård-! Vård-! Vård-! tid ! tid ! in- ! in- !
! ! till-! till-! tid ! tid !dagar !dagar !skriv.!skriv.!
! !fällen!fä11en!dagar !dagar ! ---+---- --+---- --+---!
' ! ---- --+---+ ---- --+ ---!medel-!median!medel-!median!
' (%) !värde !värde !värde !värde !
!Huvud-diagnos ! ! ! | _________________..1 | I !Fraktur skalle l
1 ---+
!Fraktur bål ' 500! 21,5' 5225' 17,6! 10,5' 4,0' 41,7' 37,0'! ---+---+ ---+---+---+---+---- --+---+---!
!Fraktur arm ! 147! 6,3! 797! 2,7! 5,4! 3,0! 40,0! 31,0!! ---+---+---- --+---+---+---+---+ ---+---!
!Fraktur ben ! 234' 10,1' 3682' 12,4! 15,7' 8,5' 40,5' 32,0'! --- --+---+---- --+---+---+---+---+ ---+---'
!Luxation/distorsion! 102' 4,4' 374' 1,3! 3,7' 1,0' 34,5' 27,5'! --- --+---+---- --+---+---+---+---+---- --+---'
!Skalle ej fraktur ! 650' 28,0' 13946! 46,9! 21,5' 1,0! 29,8' 22,0'! ---+ ---+---- --+---+---+---+---+---- --+---'
!Inre skador ! 90! 3,9' 1007' 3,4! 11,2' 9,0' 36,2' 32,0' ! ---+ ---+---+ ---+---+ ---+---+---- --+---' !Sår huvud/hals/bål ! 79' 3,4' 398' 1,3! 5,0' 1,0' 22,0' 19,0'! --- --+---- --+---+---- --+---+---- --+---+---- --+---'
!Sår arm/ben ! 26! 1,1' 135' 0,5! 5,2' 4,0| 27,2' 23,5'! --- --+---- --+---+---- --+---+---- --+---+---- --+---'
!Blodkärlskada ! 6! 0,3' 83' 0,3' 13,8! 5,0' 39,3' 26,0'! --- --+---- --+---+---+---+---- --+---+---- --+---!
!Sena besvär ! 39' 1,7' 668' 2,2! 17,1' 3,0' 32,9! 24,0'! ---+---+ ---+---+---+---- --+---+---- --+---i
!Ytliga skador ! 10' 0,4' 13' 0,0! 1,3! 1,0' 28,7! 18,0'! --- --+---+ ---+---+---- --+---- --+---+---- --+---i
!Kross/klämskada ! 158' 6,8' 676' 2,3! 4,3' 1,0' 34,5' 25,0'! --- --+---+ ---+---+---+---+ ---+---+---- --I
!Brännskada ! 1' 0,0' 6' 0,0! 6,0! 6,0' 23,0' 23,0' ! --- --+---+ ---+---+---- --+---+ ---+---+---- --1 !Nerv/ryggmärgskada ! 7' 0,3' 82' 0,3! 11,7' 8,0' 49,4' 50,0'! ---+---+ ---+---+---+---+ ---+---+ ---t
!Trauma-komplikation! 6' 0,3' 218' 0,7! 36,3' 3,5' 40,5' 30,0' ! --- --+---+ ---+---+---- --+---+ ---+---+---- --' !Övriga skador ! 7! 0,3' 17' 0,1' 2,4! 1,0' 24,9' 23,0'2 ---+---+---- --+---+---+---+ ---+---+---- --!
!Observation (V71) ! 59' 2,5! 83' 0,3! 1,4' 1,0' 21,8' 19,0!! ---+ ---+---- --+---+---- --+---+---- --+---+---- --!
!V-serien Övrigt ! 14' 0,6' 201' 0,7! 14,4' 3,0' 45,7! 39,0' ! ---+ ---+---- --+---+ ---- --+---+---- --+---+---- --l !Övriga diagnoser ' 74' 3,2' 1318! 4,4' 17,8' 4,0' 41,1' 29,5' ' ---+ ---+---- --+---+ ---- --+---+---- --+---+---- --' I 2322! 100,0! 29705! 100,0! 12,8! 3,0! 34,9! 26,0! VTI NOTAT 78-94Sid 4 (7) Bilaga 1
Tabell iii Vårdtillfällen utskrivna 1991. Trafikantkategøri = motorcyklister. Fördelning efter huvuddiagnoser.
'
!
1
!
!
1 Vård-! Vård-!Ålder !Ålder 1
! ! Vård-! Vård-! Vård-! Vård-! tid ! tid ! in- ! in- !
! ! till-! till-! tid ! tid !dagar !dagar !skriv.!skriv.!
' !fällen!fä11en!dagar !dagar ! ---+---- --+---+ ---! ' ! ---- --+---- --+---- --+---- --!medel-!median!mede1-!median!
! ' (%) !värde !värde !värde !värde !
! ---+---- --+ ---- --+---- --+ ---- --+ ---+ ---- --+---- --+ ---- --! !Huvud-diagnos ! ! ! ' ! ! ' ! ! I _________________ -..i 1 ! l !Fraktur skalle i
1 --- --+
!Fraktur bål ' 173! 12,0! 2341' 10,0! 13,5' 5,0' 30,0' 26,0'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---!
!Fraktur arm ! 208! 14,4! 799! 3,4! 3,8! 2,0! 26,0! 23,0!! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---!
!Fraktur ben ! 356' 24,7! 3809| 16,3! 10,7' 5,0' 27,0' 25,0'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---v
!Luxation/distorsion! 114' 7,9l 358' 1,5! 3,1' 3,0' 26,9' 25,5'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---'
!Skalle ej fraktur ' 236| 16,4' 12192! 52,2! 51,7! 1,0' 24,6' 21,0'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---- --'
!Inre skador ! 38' 2,6' 286' 1,2! 7,5' 5,0' 23,7l 21,5'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---'
!Sår huvud/hals/bål ! 13' 0,9' 38' 0,2! 2,9! 3,0' 24,8| 23,0'! ---+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---i
!Sår arm/ben ' 49' 3,4' 485' 2,1! 9,9' 5,0' 24,5' 20,0'! ---+---+---+---- --+---+---+---- --+---+---!
!Blodkärlskada , ! 4! 0,3! 46! 0,2! 11,5! 10,5! 22,5! 24,0!! ---+---+---+---- --+---+---+---- --+---+ ---!
!Sena besvär ! 39' 2,7' 200' 0,9! 5,1' 3,0' 29,2! 26,0'! ---+---+---+---+ ---+---+---- --+---+ ---1
!Ytliga skador ' 6' 0,4| 28' 0,1! 4,7! 3,5' 29,5' 26,0'! ---+---+---+---+ ---+---+---- --+---+ ---'
!Kross/klämskada ' 48' 3,3' 78' 0,3! 1,6' 1,0' 21,3' 18,0'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+---'
!Nerv/ryggmärgskada ' 38' 2,6' 1697' 7,3! 44,7' 4,0! 32,4' 25,0'! ---+ ---+---+---+ ---+---+---- --+---+ ---1
!Trauma-komplikation! 3' 0,2' 13' 0,1! 4,3! 5,0' 20,3! 20,0'! --- --+---+---+---+ ---+---+---- --+---+ ---i
!Övriga skador ' 2' 0,1' 3' 0,0! 1,5! 1,5' 35,0' 35,0'! ---+ ---+---+---- --+---+---+ ---+---+ ---'
!Observation (V71) ' 11' 0,8' 12' 0,1' 1,1! 1,0' 21,3' 21,0'! ---+ ---+---+---- --+---+---+ ---+---+ ---!
!V-serien Övrigt ' 10' 0,7' 47' 0,2! 4,7! 3,5' 61,2' 81,0'! ---+ ---+---+---- --+---+---+---+---+ ---|
!Övriga diagnoser ' 50' 3,5' 395' 1,7! 7,9' 3,0' 31,3' 25,0'! ---+ ---+---+---+ ---+---+---+---+ ---i
! VTI NOTAT 78-94Sid 5 (7)
Bilaga 1
Tabell iv Vårdtillfällen utskrivna 1991. Trañkantkategori = mopedister. Fördelning efter huvuddiagneser.
' ' ' ' 1 Vård-! Vård-!Ålder !Ålder !
l
' ! Vård-! Vård-! Vård-!Vård-! tid ! tid ! in- ! in- !
! ! till-! till-! tid ! tid !dagar !dagar !skriv.!skriv.!
! !fällen!fällen!dagar !dagar ! ---- --+---+---+---- --! ' ! ---+---+---- --+---- --!medel-!median!medel-!median!
' !Antal ' (%) !Antal ' (%) !värde !värde !värde !värde !
! --- --+---+---+---- --+---- --+---+ ---- --+---- --+---! !Huvud-diagnos ! ! ! ' ! ! ! ! ! ! --- --! ! ! ' ! ! ! ! ! !Fraktur skalle ' 25' 3,0' 123' 1,8' 4,9! 4,0' 25,3' 16,0' ! ---+ ---+---+---+---+---- --+---+---- --+---I !Fraktur bål ' 29' 3,5' 411' 5,8! 14,2' 4,0' 36,6' 20,0' ! ---+---- --+---+---+---- --+---- --+---- --+---- --+---- --! !Fraktur arm ! 74! 9,0! 275! 3,9! 3,7! 2,0! 26,1! 16,0! ! ---+---+ ---+---+---- --+---- --+---- --+---- --+---! !Fraktur ben ' 292' 35,6' 3042' 43,3! 10,4' 5,0' 27,4' 16,0' ! ---+---+---- --+---+---- --+---- --+---- --+---- --+---' !Luxation/distorsion! 33' 4,0' 121' 1,7! 3,7' 2,0' 25,2' 16,0' ! --- --+---+---- --+---+---- --+---- --+---- --+---+---- --' !Skalle ej fraktur ! 210' 25,6' 1065' 15,2! 5,1' 1,0' 24,1' 16,0' ! --- --+---+---- --+---+---- --+---- --+---+---+---' !Inre skador ! 15' 1,8' 136' 1,9! 9,1' 7,0' 22,6' 16,0' ! --- --+---+---- --+---+---- --+---- --+---+---- --+---' !Sår huvud/hals/bål ! 5' 0,6' 14' 0,2! 2,8! 2,0' 18,2' 15,0' ! ---+ ---+---+---- --+---- --+---- --+---+---- --+---- --' !Sår arm/ben ! 31' 3,8' 210' 3,0' 6,8' 4,0' 16,6' 15,0' ! ---+ ---+---+---- --+---+---- --+---- --+---- --+---- --' !Sena besvär ! 9' 1,1' 44' 0,6! 4,9! 2,0' 20,9' 18,0' ! ---+ ---+---+---- --+---- --+---- --+---- --+---+---' !Ytliga skador ! 4' 0,5' 18' 0,3! 4,5! 3,0' 17,0' 16,5' ! ---+---- --+---+---- --+---- --+---- --+---+---+---- --' !Kross/klämskada ! 37' 4,5' 143' 2,0! 3,9' 2,0' 27,6' 15,0' ! ---+---- --+---+---+ ---- --+---- --+---- --+---- --+---- --' !Brännskada ! 5' 0,6' 44' 0,6! 8,8! 7,0' 15,8' 13,0' ! ---+---- --+---+---+ ---+---- --+---- --+---- --+---- --! !Nerv/ryggmärgskada ! 3! 0,4! 85! 1,2! 28,3! 2,0! 26,3! 15,0! ! --- --+---- --+---+---+ ---+---- --+---- --+---- --+---- --! !Trauma-komplikation! 8! 1,0! 76! 1,1! 9,5! 6,5! 33,0! 24,0! ! --- --+---- --+---+---+ ---+---- --+---+---+---1 !Övriga skador ' 2' 0,2! 2' 0,0! 1,0! 1,0' 16,5' 16,5' ! --- --+---+ ---+---+---- --+---+---- --+---- --+---1 !Observation (V71) ' 9' 1,1! 11' 0,2! 1,2! 1,0' 21,1' 16,0' ! --- --+---+ ---+---+---- --+---+ ---- --+---+---I !V-serien övrigt ' 4' 0,5! 437' 6,2! 109,3' 35,5' 53,0' 58,0' ! --- --+---- --+ ---+---- --+---- --+ ---+---- --+---- --+---- --I !Övriga diagnoser ' 25' 3,0! 770' 11,0! 30,8' 5,0' 37,2' 26,0' ! --- --+---+ ---+---+---- --+---- --+---- --+---- --+---' I VTI NOTAT 78-94
Sid 6 (7)
Bilaga 1
Tabell v Vårdtillfällen utskrivna 1991. Trafikantkategori = cyklister. Fördelning efter huvuddiagnoser.
' 2 ! ! ! ! Vård-! Vård-!Ålder !Ålder !
' ! Vård-! Vård-! Vård-! Vård-! tid ! tid ! in- ! in- ! ! ! till-! till-! tid ! tid !dagar !dagar !skriv.!skriv.! ! !fällen!fä11en!dagar !dagar ! ---+---- --+---+ ---!
' ! ---+ ---+---- --+ ---- --!medel-!median!medel-!median!
! ' (%) !värde !värde !värde !värde !
! --- --+ ---- --+ ---+---- --+ ---- --+---+---- --+---- --+---- --! !Huvud-diagnos ! ! ! ' ! ! ! ! ! ! --- --! ! ! ' ! ! ! ! ! !Fraktur skalle u
