Normbrytande, stereotypa eller
både och?
En kvalitativ innehållsanalys på kvinnor i svensk
kriminalfilm för att skildra deras framställning
Författare: Wilma Morud Annie Fransson
Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C, Uppsats Examensarbete/kandidatuppsats 15 hp
Program: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet Examinator: Paola Sartoretto
HT20
Sammanfattning
Författare:
Titel och undertitel:
Språk: Antal sidor:
Wilma Morud och Annie Fransson
Normbrytande, stereotypa eller både och? En kvalitativ
innehållsanalys på kvinnor i svensk kriminalfilm för att skildra deras framställning
Svenska 43
Denna studie ämnar ge en större förståelse för hur kvinnor framställs och porträtteras i svensk kriminalfilm. Jämlikhet och feminism är heta och viktiga ämnen i dagens samhälle, och därför är det av stor vikt att problematisera framställningen av kvinnor i media för att arbeta bort den rådande patriarkala normen. I denna studie uppnås detta genom en kvalitativ innehållsanalys på två av de mest sedda kriminalfilmerna på svensk bio under 2000-talet, vilket är Snabba Cash och Jägarna 2. En karaktärsanalys används för att undersöka hur den mest framträdande kvinnan i vardera film framställs. För att förstå hur och varför dessa framställningar sker grundar sig studien i ett teoretiskt ramverk bestående av feministisk filmteori,
intersektionalitet, genusteori och representationsteori.
Studiens resultat visar att de mest framträdande kvinnliga karaktärerna i Snabba Cash och Jägarna 2 framställs på ett stereotypiskt kvinnligt sätt. De är också undergivna männen och agerar till stor del passivt. Båda karaktärerna är offer på olika sätt, så som för våld eller könsroller, och agerar till fördel för männen. Det finns en generell underrepresentation av kvinnor i båda filmerna då knappt en fjärdedel av karaktärerna är kvinnor.
Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det fortfarande finns en ojämlikhet mellan män och kvinnor i svensk film.
Sökord: Kriminalfilm, Nordic Noir, kvinnlig framställning, feministisk filmteori, stereotyper, Snabba Cash, Jägarna 2
HT20
Abstract
Authors:Title and subtitle:
Language: Pages:
Wilma Morud and Annie Fransson
Norm-breaking, stereotypical or both? A qualitative content analysis on women in Swedish crime movies to portray their representation
Swedish 43
This study aims to provide a greater understanding of how women are produced and portrayed in Swedish crime movies. Gender equality and feminism are hot and important topics in today’s society, and therefore it is of importance to problematize the portrayal of women in media in order to remove the prevailing patriarchal norm. In this study this is accomplished through a qualitative content analysis on two of the most viewed crime movies in Swedish cinema during the 21st century, which is Snabba Cash and Jägarna 2. A characterization analysis is used to investigate how the most prominent woman in each movie is portrayed. To understand how and why these portrayals occur, the study is based on a theoretical framework consisting of feminist film theory, intersectionality, gender theory and representation theory.
The study results show that the most prominent female characters in Snabba Cash and Jägarna 2 are portrayed in a stereotypically feminine manner. Furthermore, they are
submissive to the men in their surroundings and act largely passively. Both of the characters are victims in different ways, such as of violence or gender roles, and are acting in favor of men. There is a general under-representation of women in both movies, where barely a quarter of the characters are women. In conclusion, the study results show that inequality between men and women still exists in Swedish film.
Keywords: Crime movies, Nordic Noir, female representation, feminist film theory, stereotypes, Snabba Cash, Jägarna 2
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1. Disposition ... 1 2. Bakgrund ... 3 2.1. Nordic Noir ... 3 2.2. Kriminalfilm ... 3 2.2.1. Snabba Cash ... 4 2.2.2. Jägarna 2 ... 4 2.3. Bechdeltestet ... 5 2.4. Mediepåverkan ... 63. Syfte och frågeställningar ... 7
4. Tidigare forskning ... 8
4.1. Kvinnors framställning i media ur ett genusperspektiv ... 8
4.2. Gestaltning av kvinnor i Nordic Noir ... 9
4.3. Nordic Noir och feminism ... 11
4.4. Kvinnor i en mansdominerad bransch ... 12
4.5. Kvinnliga stereotyper ... 13
4.5.1. Häxor och psykopater ... 13
4.5.2. Offer och våldtagna ... 13
4.5.3. Prostituerade och sexsäljerskor ... 13
4.5.4. Voyeurism och skopofili ... 13
4.5.5. Mödrar, vårdare och ta-hand-om-objekt ... 14
4.6. Forskningslucka ... 14
5. Teori ... 15
5.1. Feministisk filmteori ... 15
5.1.1. The male gaze ... 16
5.2. Intersektionalitet ... 17
5.3. Genus ... 18
5.4. Representationsteori och representation av Stuart Hall ... 18
5.4.1. Stereotyper ... 19
6.1. Val av metod ... 20
6.2. Material och urval ... 20
6.3. Trovärdighets- och validitetsbedömning ... 21
6.4. Characterization analysis ... 22
6.4.1. Analysschema ... 24
6.5. Kritik mot metoden ... 25
7. Analys och resultat ... 26
7.1. Sophie i Snabba Cash ... 26
7.1.1. Karakterisering genom utseende ... 26
7.1.2. Karakterisering genom dialog ... 26
7.1.3. Karakterisering genom yttre handlingar ... 27
7.1.4. Karakterisering genom inre handlingar ... 28
7.1.5. Karakterisering genom reaktioner från andra karaktärer ... 29
7.1.6. Karakterisering genom kontraster till andra karaktärer ... 29
7.2. Karin i Jägarna 2 ... 30
7.2.1. Karakterisering genom utseende ... 30
7.2.2. Karakterisering genom dialog ... 30
7.2.3. Karakterisering genom yttre handlingar ... 31
7.2.4. Karakterisering genom inre handlingar ... 32
7.2.5. Karakterisering genom reaktioner från andra karaktärer ... 33
7.2.6. Karakterisering genom kontraster till andra karaktärer ... 34
8. Diskussion ... 35
8.1. Stereotyper ... 35
8.2. Snabba Cash och Jägarna 2 kopplat till Bechdeltestet ... 36
8.3. Kvinnor i media ... 37
8.4. Kvinnor i Nordic Noir ... 38
9. Slutsatser ... 41
10. Förslag till vidare forskning ... 43
Referenslista ... 44
Bilagor
Bilaga 2: Snabba Cash scen 1 Bilaga 3: Snabba Cash scen 2 Bilaga 4: Snabba Cash scen 3 Bilaga 5: Snabba Cash scen 4 Bilaga 6: Snabba Cash scen 5 Bilaga 7: Snabba Cash scen 6 Bilaga 8: Jägarna 2 scen 1 Bilaga 9: Jägarna 2 scen 2 Bilaga 10: Jägarna 2 scen 3 Bilaga 11: Jägarna 2 scen 4 Bilaga 12: Jägarna 2 scen 5 Bilaga 13: Jägarna 2 scen 6 Bilaga 14: Jägarna 2 scen 7 Bilaga 15: Jägarna 2 scen 8 Bilaga 16: Jägarna 2 scen 9 Bilaga 17: Jägarna 2 scen 10 Bilaga 18: Jägarna 2 scen 11 Bilaga 19: Jägarna 2 scen 12 Bilaga 20: Analysschema
1.
Inledning
Feminism och jämställdhet är ämnen som engagerar många i dagens samhälle. Trots det finns det fortfarande en ojämställdhet mellan män och kvinnor i filmbranschen (Nordicom, 2014) och i samhället generellt (FN, 2020). Enligt Svenska Filminstitutet (2018, s. 11–16) har kvinnor i filmprojekt lägre budgetar än män, och i produktioner som leds av män är
könsfördelningen betydligt mindre jämställd jämfört med i produktioner som leds av kvinnor (Svenska Filminstitutet, 2018, s. 43). Filmbranschen har varit dominerad av män i många år, och dessutom anses genren kriminalare, som analyseras i denna studie, vara typiskt maskulin (Lindell, 2004, s. 123). Det svenska samhället är i stort också patriarkalt (DO, 2020). Enligt Diskrimineringsombudsmannen (2020) har kvinnor i genomsnitt lägre löner än män och de blir i högre utsträckning utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Tidigare forskning visar att det även finns en skillnad mellan hur män och kvinnor framställs i film. Till exempel är det mycket färre kvinnor som är protagonister, kvinnor ses som passiva medan män ses som aktiva och det läggs stort fokus på kvinnans sexualitet. Ofta anammar både kvinnliga och manliga filmkaraktärer en stereotypisk roll, (Dominick, 1979, s. 1) där kvinnan är
underordnad mannen. Denna studie kommer att undersöka hur bland annat dessa faktorer yttrar sig i svensk kriminalfilm då genren anses spegla samhället mest korrekt jämfört med övriga genrer, som till exempel komedifilm (Snauffer, 2006, refererad i International Communication Association, 2018, s. 5). För att ta fasta på detta kommer de mest
framträdande kvinnorna i två av de mest sedda svenska kriminalfilmerna på bio, Snabba Cash och Jägarna 2 (T. Stål, personlig kommunikation, 15 augusti 2020), att analyseras.
1.1.
Disposition
Studien inleds med bakgrundsinformation som ger förståelse och viktig information inom studiens område och här diskuteras även mediepåverkan för att ge studien mer
samhällsrelevans. Sedan följer syfte och problemformulering där studiens samhällsrelevans motiveras samt frågeställningarna konkretiseras. Därefter ges en bild av det forskningsfält studien tillhör och presentationer av studier som kommer tillämpas i detta arbete.
Forskningsluckan motiveras även här. I teoriavsnittet behandlas de teorier som ligger till grund för denna studie, och följs av metodavsnittet där val av metod och urval motiveras. En trovärdighets- och validitetsbedömning inkluderas också tillsammans med en beskrivning av den valda metoden. Kritik mot metoden diskuteras och därefter presenteras studiens
analysschema. Sedan följer analysen där kvinnorna i filmerna analyseras utifrån metoden och teorierna. I diskussionsavsnittet diskuteras analysresultatet utifrån bakgrund och tidigare forskning, och sedan sammanfattas diskussionen i övergripande slutsatser. Till sist ges förslag till vidare forskning.
2.
Bakgrund
I detta avsnitt delges bakgrundsinformation till studien. De ämnen som behandlas är Nordic Noir, kriminalfilm, Bechdeltestet och mediepåverkan. Dessa presenteras för att ge förståelse för studien och dess område.
2.1.
Nordic Noir
Nordic Noir är samlingsnamnet för film, serier, tv och romaner som ofta utspelar sig i Norden. Dessa är av deckarkaraktär samt skrivna av skandinaviska författare (NE, u.å.), och det är filmer av denna karaktär som utgör studiens material.Begreppet Nordic Noir myntades under 1990-talet då filmer och serier i denna genre fick ett stort genombrott, till exempel Henning Mankells dramatisering av Kurt Wallander. Det finns alltid med en polis, detektiv eller journalist som arbetar med att utreda någon form av fall eller brott och ofta skildras huvudrollsinnehavaren med någon form av säregenhet eller problematik (NE, u.å.). Filmer eller serier i genren Nordic Noir belyser ofta rådande samhällsproblem i de nordiska länderna, som ojämställdhet och sociala orättvisor (Stougaard-Nielsen, 2019). Det är inte ovanligt att en kvinna innehar huvudrollen, som exempelvis polis eller detektiv, och många berättelser är också skrivna av kvinnor ur ett feministiskt perspektiv trots att det ofta förekommer våld mot kvinnor. Moraliska frågor som korruption av välfärdsstaten uppmärksammas också
(Stougaard-Nielsen, 2019).
Protagonisten i Nordic Noir-genren följer vanligtvis normen för det manliga och maskulina. Är huvudpersonen däremot en kvinna skulle hon betraktas som mycket intelligent, men kanske inte lika glamorös och tillfredsställande som anses vara feminint och normen för en kvinna i film (Griggs, 2018, s. 278–286). Genren ligger i framkant vad gäller
genusframställning och är banbrytande då porträtteringen av kvinnor inom denna genre vanligtvis inte följer den stereotypa mallen (Griggs, 2018, s. 278–286).
2.2.
Kriminalfilm
Det som är gemensamt för alla kriminalfilmer är att de behandlar brott av något slag. Det finns också någon eller några som arbetar med att lösa brottet, till exempel detektiver (privat eller yrkesverksam), en polis eller en samlad poliskår (Knight, 1980, s. 8). Även om den
beskrivningen låter tydlig menar Michael Tapper, filmvetare och filmkritiker, att genren är diffus (Tapper, 2011, s. 35). Under genren passar även filmer som thrillers och gangsterfilm in då även de behandlar brott. Kriminalfilm kan ses som den första övergripande genren i detta slag, men har sedan byggts ut och bildat nya ”undergenrer” som fortfarande bygger på kriminalitet och brott (Tapper, 2011, s. 36). Vissa aspekter är likadana eller snarlika i de olika undergenrerna, som till exempel miljöbeskrivningar, medan andra aspekter skiljer sig mer, till exempel olika berättarmönster (Tapper, 2011, s. 38). Snabba Cash och Jägarna 2 är de kriminalfilmer där kvinnan kommer att analyseras i denna studie. Nedan följer en kort resumé av de båda filmerna.
2.2.1. Snabba Cash
Snabba Cash är regisserad av Daniel Espinosa (2010). Johan Westerlund, även kallad JW, är en framgångsrik elev på Handelshögskolan i Stockholm och det är honom filmen kretsar kring. Han försöker smälta in bland andra elever och kompisar, men han har ingen rik bakgrund som de andra har, vilket leder till att han dras in i kriminalitet för att tjäna pengar. Till en början kör Johan svarttaxi åt maffian Abdulkarim, men dras snabbt in en kokainaffär när han går med på att vara Abdulkarims ekonomiansvarige.
I början av filmen rymmer Jorge, en man som sedan kommer bli medlem i Abdulkarim, från fängelset. Han blir snabbt vän med Johan efter att Johan räddat honom från den serbiska maffian. Kokainaffären ger inte den utdelning i pengar som Johan vill ha och han får istället kontakt med Mrado, som tillhör den serbiska maffian, som lovar honom ofantligt mycket mer pengar än maffian Abdulkarim. Mrado vill att Johan ska hjälpa honom istället för att han vill ha tag i samma kokain som Abdulkarim. Johans, Jorges och Mrados öden möts när kokainet transporteras in i Sverige. Filmen slutar med att polisen stormar kuppen och Johan blir gripen och hamnar i fängelse (Espinosa, 2010).
2.2.2. Jägarna 2
Jägarna 2 är regisserad av Kjell Sundvall (2011). Filmen utspelar sig i liten stad i Norrland där försvinnandet och mordet på Elin utreds av de lokala poliserna. Polisen Erik Bäckström bor för närvarande i Stockholm, men kallas till sin hemstad i Norrland för att hjälpa till i utredningen. När han kommer dit har Torsten, en av de lokala poliserna, redan fått en man gripen; Jari Lipponen. Jari och Torsten har ett våldsamt förflutet och Torsten kämpar därför
för att kunna sätta dit Jari för mordet. Erik tvivlar dock på att han är den faktiska
gärningsmannen, och ju längre tiden går desto mer börjar Erik misstänka Torsten istället. Han får även reda på att Torsten är aggressiv mot sin fru, Karin, och hennes son, Peter, som dessutom är Eriks brorson. Torsten börjar till slut förstå att Erik är honom på spåren och blir allt mer aggressiv mot personerna i sin omgivning, vilket slutar med att han puttar Jari framför en körande lastbil under en konflikt. Detta gör Erik ännu mer misstänksam. Torsten lyckas dock plantera tillräckligt med bevis mot Jari vilket leder till att fallet avslutas, men Erik fortsätter ändå sin jakt på sanningen. Till slut lyckas han övertala de andra poliserna om Torstens skuld, och i slutet av filmen får även Karin och Peter reda på sanningen. Torsten misshandlar dem båda, men Erik lyckas ta sig dit för att sätta dit Torsten en gång för alla. Filmen slutar med att Torsten förstår att han inte kan ljuga längre, och han skjuter sig själv i huvudet. Det var alltså Torsten som mördade Elin. De hade en sexuell relation och Elin blev till slut gravid, vilket ledde till att Torsten mördade henne då han inte ville förstöra sin relation med Karin och Peter (Sundvall, 2011).
2.3.
Bechdeltestet
Bechdeltestet är ett test som kan appliceras på filmer för att se hur välrepresenterade kvinnor är i film. För att klara testet måste filmen uppfylla tre kriterier: (1) Filmen ska ha minst två namngivna kvinnliga karaktärer, (2) som har en konversation med varandra, (3) om något annat än män (Bechdel Test, u.åa.). Testet belyser hur mansdominerad filmindustrin är då många filmer inte klarar testet, trots att kriterierna är relativt enkla att uppnå. År 2016 klarade endast hälften av de 25 bästsäljande filmerna testet (The Bechdel Test Fest, u.åb.).
Det riktas dock stark kritik mot Bechdeltestet då testet inte anses mäta jämlikhet i film på ett korrekt sätt. Samantha Ellis (2016) menar att det inte är ofeministiskt att prata om män, då det kan öppna upp diskussionen kring vad kvinnor förväntar sig av män och vilka problem de stöter på i en mansdominerad värld. Att prata om feminism är mer feministiskt än att prata om vilka skor som är snyggast, till exempel (Ellis, 2016). Det finns filmer som inte klarat testet som blivit hyllade av feminister och det finns filmer som klarat testet som blivit omtalade för att vara sexistiska och kvinnofientliga, och detta är ett tydligt tecken på att testet misslyckas på flera plan (Ellis, 2016). Många kritiker menar även att testet inte visar hur framträdande kvinnliga karaktärer är och därav är för ytligt (Anders, 2014).
Trots den kritiken Bechdeltestet möter visar det på hur mansdominerad filmindustrin är idag. Att många filmer inte klarar testet talar för att det finns en problematik kring representation i film och att kvinnor är en grupp som ständigt underrepresenteras. Testet öppnar upp för diskussion kring denna problematik, och det är viktigt att komma ihåg att det inte används för att se hur feministisk en film är utan för att visa på hur mansdominerad industrin är i stort (Anders, 2014).
2.4.
Mediepåverkan
Enligt Statens medieråd (2016, s. 3) har olika typer av medieinnehåll stor inverkan på oss. Idag tar de flesta del av medieinnehåll kontinuerligt på ett eller annat sätt och innehållet kan visa sig påverka oss negativt. Detta kallar Statens medieråd (2016, s. 3) för skadligt
medieinnehåll, och det innebär alltså att information sprids till en publik genom envägskommunikation, i form av exempelvis biografer eller streamingtjänster, utan att mottagaren har möjlighet till att återkoppla. Graden av exponering som krävs för att negativ påverkan ska uppstå varierar dock beroende på innehållet (Statens medieråd, 2016, s. 15–16). Det finns innehåll som endast kräver en exponering för att påverka mottagaren negativt, som exempelvis skräckfilmer, och sedan finns det innehåll som kräver mer exponering för att påverka mottagaren negativt. Skönhetsideal och stereotyper är exempel på innehåll som behöver relativt mycket exponering för att påverka mottagaren (Statens medieråd, 2016, s. 15), och det är här denna studie faller in. Visar Snabba Cash och Jägarna 2 upp stereotypen om hur en kvinna ska se ut eller vara kan det i längden vara skadligt för de som ser filmerna, särskilt ifall de kontinuerligt tar del av medieinnehåll som visar upp en stereotypisk kvinna. Det kan skapa en förvriden bild av hur kvinnor är och ska vara, och därmed bidra till att konstruera problematiska skönhetsideal (Statens medieråd, 2016, s. 26).
3.
Syfte och frågeställningar
Studien ämnar undersöka hur kvinnor framställs i svensk kriminalfilm eftersom genren anses vara stereotypiskt manlig (Lindell, 2004, s. 123) samt då kvinnor underrepresenteras i film överlag (Anders, 2014). Detta är problematiskt då Sverige strävar efter ett jämlikt samhälle (FN, 2020), och då är det viktigt att populärkulturen också anammar samma mål.
Studiens frågeställningar är:
- Hur framställs de mest framträdande kvinnorna i Snabba Cash och Jägarna 2 sett till
kvinnliga stereotyper och samhälleliga normer?
- Vilka likheter och skillnader finns det i framställningarna av de mest framträdande
kvinnorna i Snabba Cash och Jägarna 2 sett till kvinnliga stereotyper och samhälleliga normer?
Då film och populärkultur har betydande inverkan på samhället (Lindgren, 2009, s. 9) är kvinnans framställning i film viktigt att studera. Studiens mål är att bidra med information och vidga bilden av hur den svenska filmindustrin i detta avseende ser ut. Syftet med studien är att ge vidare förståelse för hur jämställd eller icke jämställd svensk kriminalfilm är, och genom att göra detta uppmärksamma kvinnans ställning i film. Eftersom kvinnan har en särställning i både samhället och filmindustrin är det viktigt att belysa detta problem och väcka debatt för att utveckling ska ske.
4.
Tidigare forskning
Det har forskats mycket om kvinnors porträttering i film för att visa på den ojämställdhet som finns mellan könen. Kriminalgenren är också ett utforskat ämne, särskilt i USA. I detta avsnitt kommer den forskning som ligger till grund för studien att presenteras och som även ger en överblick över det forskningsfält studien befinner sig i.
4.1.
Kvinnors framställning i media ur ett genusperspektiv
Kvinnan och mannens framställning i media ser olika ut, både vad gäller representation och porträttering, menar genusforskaren Madeleine Kleberg (2006, s. 7). Det går inte att undgå hur manlighet respektive kvinnlighet konstrueras i medierna då denna antites stöts på var dag. Medier representerar inte könen på ett nyanserat och variationsrikt sätt, utan ofta använder sig medierna av stereotyper gällande könen. Vid användning av stereotyper skapas ett
utanförskap och ett vi mot dem-tänk, alltså ett slags exkluderande som inte speglar hur verkligheten faktiskt ser ut (Kleberg, 2006).
Ett populärt ämne att utforska är populärkulturen med feministisk teori och genusperspektivet som utgångspunkt (Kleberg, 2006, s. 23). Under 1970-talet gjordes många studier
innehållande framställningen av könsroller i till exempel nyhetsmedier och dam- och herrtidningar. Forskare under denna tid kom fram till att bilden av kvinnan var stereotypisk och att en kvinna inte anses vara kvinna om hon inte är sexuellt passiv och tillfredsställer mannen (Kleberg, 2006).
Kleberg (2006) har även studerat hur kvinnor framställs och representeras i svensk TV och svenska serier med nedslagspunkter mellan år 1960 och år 1990. Vad kvinnorna hade gemensamt under dessa årtal var att mycket fokus låg på kvinnans arbete och vad hon hade för yrkesroll. Denna aspekt förändrades inte mellan årtiondena. En annan aspekt som
reformerades var kvinnans relation till familjen. Under 1960-talet var familjen det väsentliga och den mest betydande delen i kvinnans liv, medan på 1980-talet handlade det mycket om separationer och sönderfall inom familjen (Kleberg, 2006, s. 29). Under 1990-talet var istället kvinnan som individ viktig. Kvinnan var oberoende sin familj och familjen var inte längre det primära i serierna. Dock var och är konflikten mellan privatliv och arbetsliv i kvinnans liv
ständigt återkommande. Kvinnan har två roller som ska upprätthållas, vilket skapar kaos och förvirring hos henne (Kleberg, 2006, s. 29).
Ett annat fenomen Kleberg kunnat urskilja är att på 1980-talet började kvinnliga chefer, ledare, agenter och detektiver kliva fram i serier (Kleberg, 2006). Serierna Dallas och Dynastin kan ses som förespråkare för detta, och även svenska Rederiet anammade sedan detta fenomen (Kleberg, 2006, s. 29). Gränsdragningen mellan manligt och kvinnligt suddades ut allt mer och både män och kvinnor kämpade om makten. Kvinnan var inte lika svag som tidigare och istället var det mannen som sågs gråtandes. Jämför man Dallas och Rederiet innehar den svenska såpan betydligt många fler karaktäristiska och starka kvinnor, däremot saknar såpan det feministiska systerskapet och kvinnosolidariteten (Kleberg, 2006).
I en annan studie (Smith et al., 2018) har det undersökts vilka kvinnliga åldersgrupper som blir utsatta för sexualisering i populära amerikanska filmer. Smith et al. (2018) kom fram till att kvinnor i åldern 21–39 i högre utsträckning blev sexualiserade, i form av att visas i sexiga kläder eller nakna, jämfört med kvinnor mellan 40 och 64 år. Äldre kvinnor anses inte vara lika attraktiva som unga kvinnor, därför sexaliseras unga kvinnor mer än äldre (Smith et al., 2018). Trots att denna studie avser amerikanska filmer, är det sådana filmer som även visas på svenska biografer och som därför influerar Sveriges filmindustri. Därför kan denna studies resultat användas och appliceras på svenska studier.
4.2.
Gestaltning av kvinnor i Nordic Noir
I många genrer får kvinnor roller där deras kroppar och sexualitet har stort fokus, så även i genren kriminalare. Men det finns skandinaviska kriminal- och deckarförfattare som
framställer kvinnor på ett motsatt sätt, där är deras hjärnor och intellekt istället är i fokus och inte deras kroppar. Denna studie av Nete Schmidt (2016) behandlar båda delarna, både beroende och oberoende kön. Schmidt diskuterar hur femininitet är konstruerad i kriminalserier och kriminalfilm i Skandinavien.
Teorin som studien utgår från är post-feminism, vilken är en reaktion på den andra vågen av feminism fokuserat på jämställdhet och systraskap. Kvinnan är fri att forma sin identitet, både yttre- och inre egenskaper samt attribut. De är fria till att både vara passiva och mer feminina, samt att vara aktiva och mer maskulina. De är även fria att välja karriär, om de vill gifta sig eller om de vill skaffa barn (Schmidt, 2016, s. 425). Men det får inte glömmas bort att de
fortfarande lever i en patriarkal värld där de behöver anpassa sig efter männen och leva upp till en särskild roll på arbetsplatsen. På arbetsplatsen lever de under männens makt och finns ofta där endast för att belysa denna struktur, att männen är överordnade och kvinnorna underordnade. Men, när de umgås med sina kvinnliga vänner på fritiden finns inte denna struktur och de kan vara sig själva och känna sig trygga (Schmidt, 2016, s. 427–428).
I studien (Schmidt, 2016) analyseras olika skandinaviska kvinnliga huvudkaraktärer, bland annat Annika Bengtson, Dicte Svendsen och Anne-kin Halvorsen. Dessa kvinnor möter ofta krav som tar fram deras inre skuldkänslor, då de aldrig känner sig tillräckligt kompetenta eller kan leva upp till omgivningens förväntningar (Schmidt, 2016, s. 431–432). På detta vis visar många kriminaldraman upp vilka negativa konsekvenser kvinnor får möta i mansdominerade sammanhang, utan att behöva analysera eller förklara fenomenet. Kvinnans känslor talar för sig själva och visar vilka utmaningar en kvinna kan tänkas möta i den patriarkala världen (Schmidt, 2016, s. 432–433).
Kvinnorna bär ofta på underliggande trauman från förr, som till exempel problem i
familjerelationer som hindrar dem från att leva ett normalt liv (Schmidt, 2016, s. 437–440). Problemen blommar titt som tätt upp under filmens eller seriens gång. Till exempel beskrivs det att en av kvinnorna som Schmidt (2016, s. 439–440) analyserat har blivit bedragen av sin före detta man samt blivit slagen och utsatt för psykiskt våld. Rädsla och ångestkänslor uppkommer ofta hos kvinnorna (Schmidt, 2016, s. 439–440).
Om man jämför kvinnor och män i kriminaldraman får ofta kvinnan rollen som offer för ett brott. Dock inte bara offer som i att dö eller bli skuldbelagd, utan också i form av att de måste göra uppoffringar på vägen för att lösa ett brott där de exempelvis kan motta hot eller fysiska övergrepp (Schmidt, 2016, s. 443–445). De blir också offer för könsroller vilket inte händer en man i samma utsträckning. Män engagerar sig inte heller fysiskt i till exempel en
mordutredning, utan håller sig en bit utanför och är mer av en observatör. En brottslösning drabbar dock alltid på något sätt kvinnan (Schmidt, 2016, s. 444–445).
Kvinnorna känner att de aldrig kan leva upp till samhällets eller männens förväntningar på dem. De känner att de har krav på sig som de inte kan tillfredsställa eller är kapabla till att genomföra, vilket är bieffekterna av ett patriarkalt samhälle. Kvinnorna känner sig
underlägsna och de utsätts för problem baserat på kön och hon själv som individ (Schmidt, 2016, s. 452–453).
4.3.
Nordic Noir och feminism
I denna studie analyserar Heather Pool och Allison Rank (2019) två kriminaldraman, The Fall och The Blechley Circle, varav den förstnämnda tillhör genren Nordic Noir. Författarna analyserar hur våld mot kvinnor ter sig i serierna för att belysa problematiken kring kvinnans ställning i samhället. The Fall handlar om en kvinnlig detektiv vid namn Stella Gibson som undersöker ett olöst mord på en ung kvinna. Serien belyser det kvinnohat som förekommer i samhället på olika sätt och utgår från ett samhällskritiskt perspektiv, vilket är vanligt
förekommande i genren Nordic Noir (Pool & Rank, 2019, s. 41). I serien får man bland annat följa mördaren, Paul Spector, i hans konstanta våld och sexuella trakasserier mot kvinnor, Gibsons utmaningar som kvinna i arbetet samt ett destruktivt förhållande som kvinnan, Liz, försöker bryta sig loss från. Alla dessa intriger bygger på en kritisk bild av samhället där man belyser kvinnans utsatta position. Gibson tar vid flera tillfällen upp hur rättssystemet
underminerar kvinnor som utsatts för våld genom att ta faktorer som klädsel, beteende och alkoholpåverkan i åtanke, och avgör på så sätt hur oskyldig kvinnan är istället för hur skyldig mannen är (Pool & Rank, 2019, s. 42).
Eftersom Gibson har en kritisk bild av samhället och belyser våld mot kvinnor ur ett feministiskt perspektiv anammar serien också ett feministiskt synsätt i viss mån, men den visar även på viss problematik (Pool & Rank, 2019, s. 42–43). Serien engagerar sig inte tillräckligt mycket i den större konversationen kring feminism, som inte bara belyser problem utan också lösningar. I serien visas det tydligt hur kvinnor är utsatta och förtryckta i
samhället, men någon lösning på detta diskuteras inte. Enligt kritiker behöver ett mer politiskt synsätt anammas gällande våld mot kvinnor istället för ett individualistiskt synsätt, för att skapa en bredare bild av problemet. Det bör också fokuseras mer på ett förebyggande och stärkande synsätt, där man jobbar för jämställdhet och förebygger kvinnohat. Istället för att porträttera kvinnor som offer i olika sammanhang bör det skapas nya narrativ där exempelvis kvinnliga aktivister eller vanliga arbetare som öppet är feminister får stor plats. På detta vis stärks kvinnors ställning i samhället istället för att försvagas genom att gång på gång bli offer (Pool & Rank, 2019, s. 42–43).
4.4.
Kvinnor i en mansdominerad bransch
I studien Women in the international film industry (2020), skriven av Maria Jansson och Louise Wallenberg, beskrivs kvinnors situation i den internationella filmindustrin. I avsnittet Experiencing male dominance in Swedish film production läggs fokus på hur kvinnor
framställs i svensk film och vilka utmaningar kvinnan kan tänkas möta som exempelvis regissör eller skådespelare. Författarna har intervjuat 21 kvinnor som på ett eller annat sätt är aktiva inom filmindustrin om deras upplevelser och erfarenheter som kvinnor i en
mansdominerad industri. Något alla kvinnorna hade gemensamt var att de beskrev hur de alltid har känt sig konstant ifrågasatta, särskilt när de varit delaktiga i en film som har haft ett stort fokus på kvinnor eller många kvinnliga roller (Jansson & Wallenberg, 2020, s. 168). Kvinnorna berättade historier där män inom industrin har sagt åt dem att ingen vill se en film som enbart handlar om kvinnor och att fler manliga roller behöver adderas för att göra filmen mer normativ.
Flera av de intervjuade kvinnorna menar också att män flera gånger ska ha ifrågasatt hur de valt att framställa kvinnliga roller, framförallt när en kvinnlig huvudkaraktär inte följt normen. Då har manliga producenter eller finansiärer efterfrågat en mer stereotypisk
framställning av kvinnan och varit ifrågasättande (Jansson & Wallenberg, 2020, s. 169). Detta menar en av de intervjuade kvinnorna kan bero på att manliga karaktärer i film har ett större omfång av accepterade beteenden, medan kvinnliga karaktärer enligt normen ska vara sympatiska och omtyckta av männen och inte inneha ett lika stort utrymme för inre och yttre uttryck (Jansson & Wallenberg, 2020, s. 169). Det läggs också stor vikt vid att kvinnan ska vara sexuellt attraktiv för att tillfredsställa mannen, och flera av de intervjuade kvinnorna jobbar därför för att skapa en trygg miljö för kvinnliga skådespelare där de inte ska behöva bli sexualiserade, vilket visar sig vara svårt. Män anser att filmen blir ”mindre attraktiv” när det inte läggs tillräckligt med fokus på kvinnans sexualitet (Jansson & Wallenberg, 2020, s. 170).
En av kvinnorna som intervjuades berättade en historia som pekar på att kvinnor förväntas vara underordnade männen i film, där hon blivit nekad ekonomiskt stöd för sin film från EU på grund av att kommittén ansåg att kvinnan i filmen var provokativ och auktoritär mot mannen i filmen. Enligt normen ska kvinnan alltså vara undergiven och inte försöka kontrollera eller styra mannen på något sätt, och följs inte denna norm upplever den
intervjuade kvinnan att det blir svårare att finansiera filmen (Jansson & Wallenberg, 2020, s. 169). Dessa intervjuresultat visar, enligt Jansson och Wallenberg (2020, s. 170), att kampen
om jämställdhet inte har påverkat filmindustrin tillräckligt mycket och att den i stor utsträckning fortfarande är sexistisk och kvinnofientlig.
4.5.
Kvinnliga stereotyper
Ingrid Lindell skriver i sin doktorsavhandling Att se och synas - filmutbud, kön och modernitet (2004) om olika kvinnliga stereotyper. Lindell har analyserat beskrivningar, presentationer och recensioner av ett hundratal långfilmer och har på så sätt specificerat ett antal olika kvinnliga stereotyper i film. Hon kommer fram till att det är vanligt att kvinnan blir
stereotypiserad, har en sekundär eller tertiär roll samt finns med för att det ska finnas ”något-vackert-att-titta-på” (Lindell, 2004, s. 123) eller för att vara kamerans objekt. De filmer hon analyserade kvinnliga karaktärer i var alla skrivna av män.
4.5.1. Häxor och psykopater
Vad Lindell (2004, s. 124–127) syftar på med detta begrepp är att kvinnorna agerar hotfullt i sina relationer till män. Kvinnan kan även vara instabil eller inneha psykopatiska drag. Mystisk, ondskefull eller aggressiv är andra attribut inom denna stereotyp. Männen vill utplåna eller krossa en sådan kvinna i film och vanligtvis är det även så filmen tar sin vändning eller slutar (Lindell, 2004, s. 124–127).
4.5.2. Offer och våldtagna
I denna kategori ses kvinnan som hjälplös och förföljd av män som vill utnyttja henne. Att kvinnan utsätts för en våldtäkt eller mord förekommer inom denna stereotyp. Kvinnan klarar sig inte på egen hand, utan någon måste hjälpa henne för att hon ska klara sig enligt Lindell (2004, s. 127).
4.5.3. Prostituerade och sexsäljerskor
Som rubriken antyder livnär sig dessa kvinnor på sex, telefonsex eller genom att sälja bilder på sig själva. Kvinnan behöver inte ha det som heltidsjobb, men om prostitution i något slag förekommer, hamnar hon i denna stereotyp (Lindell, 2004, s. 128).
4.5.4. Voyeurism och skopofili
Som nämnt tidigare finns kvinnan ofta med i film för att det ska finnas vara något vackert att titta på, och här faller många kvinnor in. Ofta är det en ung, vacker kvinna som fokus läggs
på. ”Uppmuntrande” kommentarer om kvinnans utseende återkommer ofta från andra
karaktärer i filmen. Många kvinnliga biroller faller in här åberopar Lindell (2004, s.128–130).
4.5.5. Mödrar, vårdare och ta-hand-om-objekt
Inom denna kategori ses inte kvinnan som ett sexobjekt, utan istället som en mamma eller en omhändertagande kvinna. Kanske är denna stereotyp gammalmodig och föregången då den behandlar kvinnor som tar hand om moderlösa barn till exempel. Detta bekräftar Lindell (2004, s. 130).
Ytterligare behandling och definiering av stereotyper sker i teoriavsnittet.
4.6.
Forskningslucka
Det finns många studier som behandlar kvinnans porträttering i kriminalfilmer och serier, dock finns det inte lika många eller omfattande studier i Sverige som det finns i USA och andra länder. Denna studie vill istället belysa och undersöka kvinnans framställning i svensk kriminalfilm med fokus på stereotyper och samhälleliga normer. De filmer som undersöks i denna studie är bland de mest sedda svenska kriminalfilmerna på bio under 2000-talet (T. Stål, personlig kommunikation, 15 augusti 2020) och är därav både populära och producerade under modern tid. Därför är det av vikt att kvinnors framställning i dessa filmer undersöks.
Målet med studien är att bidra till en större förståelse för hur kvinnors framställning i svensk kriminalfilm ser ut. Som tidigare nämnt har kvinnor en utsatt position både i samhället och i filmindustrin, och för att uppmärksamma detta ytterligare har denna studie fokuserat på detta problem. Studien ämnar bidra med ny information och öppna upp för fortsatt diskussion inom det berörda området.
5.
Teori
I detta avsnitt kommer studiens teorier att presenteras. Feministisk filmteori, intersektionalitet, genus och representation kommer att behandlas och ligger till grund för studiens analys och diskussion.
Feministisk filmteori bidrar med förståelse för hur kvinnor brukar agera och framställas i film, samt kopplingen till mannens aktiva roll. Feministisk filmteori kommer att användas i denna studie för att se hur mannen styr kvinnans roll och påverkar hennes framställning.
Intersektionalitet ger en förklaring till hur olika faktorer påverkar kvinnornas ställning i samhället och hur normer och stereotyper påverkas av dessa faktorer. Perspektivet belyser också vilka grupper som är priveligierade samt diskriminerade. I denna studie används detta perspektiv för att se vilka faktorer som går att utläsa och vilka grupper som representeras i filmerna. Genus behandlar kvinnligt respektive manligt och att mannen står högre i rang än kvinnan. Med hjälp av genus kan man se hur könsroller spelar in och hur kvinnan behandlas i förhållande till mannen. Representation ger en förklaring till varför stereotyper uppkommer och defnierar även vilka stereotyper som finns i den västerländska kulturen. Representation används i denna studie för att belysa kvinnliga stereotyper. Dessa teorier behandlar ojämlikhet på olika sätt och kompletterar varandra genom att bidra med olika perspektiv på studiens problem.
5.1.
Feministisk filmteori
Under 1970-talet börjar feministisk filmteori sin historia i samband med andra vågens feminism (Hollinger, 2012, s. 7; Lindell, 2004, s. 30). Feministisk filmteori har sin grund i feministisk teori, men är mer koncentrerad till analysverktyg för att bland annat se hur patriarkala strukturer visar sig i film, hur kvinnan representeras eller inte samt hur kvinnans underordning ter sig (Hollinger, 2012, s.7–8). Feministisk filmteori är också uppdelad i olika grenar och perspektiv för att förstå fenomenet kring det kvinnliga könet i film (Lindell, 2004, s. 30). Faktorer som påverkar hur feministisk en film är kan exempelvis vara huruvida
kvinnliga karaktärer pratar med varandra om annat än män eller hur mycket makt karaktärer har (Hollinger, 2012). Teorin visar också på den problematik som finns kring kvinnoförtryck i
film, kring underordningen och passiviteten kvinnan anammar samt kring faktumet att hon ska upprätthålla och understödja den patriarkala ordningen (Lindell, 2004, s. 32). Det finns en ojämn maktstruktur där kvinnan tilldelas nackdelarna. Bilden av den undergivna kvinnan förstärks genom att kameran fokuserar på kvinnans olika kroppsdelar som till exempel hennes ögon. Det fokuseras på kvinnans ögon då det indikerar att hon styrs av hjälten i filmen eller behagar åskådaren eller mannen i filmen genom hennes blick (Lindell, 2004, s. 32–33). Filmer brukar också använda sig av kvinnliga stereotyper och enbart representera en eller få kvinnor. Kvinnorna baseras på genus- och könsnormer och får då vissa förväntningar på sig (Hirdman, 2003, s. 84–85). Dessa genusframställningar speglar inte verkligheten och på så sätt ger kvinnor i film en snedvriden bild av verkligheten (Lindell, 2004, s. 34–35).
En av förespråkarna och grundarna till feministisk filmteori är Laura Mulvey (Lindell, 2004, s. 32). Hon är en feministisk filmanalytiker och det var bland annat hon som började ställa krav på att det skulle finnas mångfacettering av kvinnor i film (McCabe, 2004, s. 24–25). Mulvey (2009, s. 19–20) menar att det är männen i filmerna som driver filmens handling framåt och att det är de som är aktiva medan kvinnorna är passiva. Mulvey satte även begreppet och analysverktyget the male gaze på kartan och hennes avhandling Visual Pleasure and Narrative Cinema (1989) kan ses som startskottet för feministisk filmteori. 5.1.1. The male gaze
Ett begrepp inom feministisk filmteori är the male gaze, den manliga blicken, som formades och infördes av Laura Mulvey (McCabe, 2004, s. 29). Det är ur detta perspektiv som
åskådaren ser medietext, alltså som man. Kvinnans roll i film är att behaga mannen och det är hon som är objektet (McCabe, 2004, s. 29). Att till exempel sminka sig, ha på sig smickrande kläder, ta bort kroppshår eller till och med skönhetsoperera sig har att göra med att kvinnan har mannens blick på sig (McCabe, 2004, s. 29–35). Hon är ständigt iakttagen av mannen och måste alltid ha detta i åtanke (Tollin & Törnqvist, 2005, s. 71). Begreppet the male gaze syftar även till att det är kvinnan som agerar passivt och mannen agerar aktivt (Mulvey, 2009, s.15 & 19). Mannen har kontrollen och det är han som driver fram filmens handling, medan kvinnan finns där för att förstärka och upprätthålla mannens position (Mulvey, 2009, s. 20). När kvinnan syns i bild ”fryser” filmens handling och mannen behövs för att driva berättelsen framåt (Mulvey, 2009, s. 20). Män kan enligt Mulvey (2009, s. 20) inte ha den manliga blicken på sig.
5.2.
Intersektionalitet
Det intersektionella perspektivet definierar sociala orättvisor i samhället genom att lägga fokus på faktorer som kön, etnicitet och klass. Dessa faktorer sätts i relation till varandra för att förstå vilka grupper av människor som är diskriminerade i samhället och varför. Genom att analysera vilka maktstrukturer som finns och hur de samspelar med varandra får man alltså en större förståelse för hur ojämlikhet uppstår (ISOF, 2016). Intersektionalitet härstammar ursprungligen från den antirasistiska feminismen i USA som tog fart under 1800-talet, där man ville införliva faktorer som hudfärg och kön i diskussionen kring förtryck och ojämlikhet (Romero, 2018, s. 38–41).
Intersektionalitet och genusforskning har en stark koppling till varandra (Romero, 2018, s. 81). Genom att titta på könsidentitet ur ett intersektionellt perspektiv kan man förstå hur det interagerar med faktorer som hudfärg, etnicitet, klass och sexualitet, samt hur alla dessa faktorer samspelar i skapandet av könsidentitet. Romero (2018, s. 79–83) tar upp Caitlyn Jenner som exempel. Caitlyn är en transperson som identifierar sig som kvinna, och hon fick många ögon på sig när hon kom ut då hon är en mycket välkänd tv-profil. Hon fick dock mycket kritik då hennes upplevelse av att komma ut som transperson var extraordinär. Eftersom hon sedan tidigare är välkänd och omtyckt blev hennes upplevelse mycket
annorlunda. Hon deltog i ett flertal intervjuer och gjorde ett omslag för tidningen Vanity Fair, där det lades mycket fokus på hennes utseende och sexualitet, istället för hennes frihet och möjlighet att vara sitt sanna jag. Detta, menar Romero (2018, s. 82), beror på att Caitlyn är en vit, priviligierad kvinna som passar in i samhällets normer och inte blir diskriminerad för sin etnicitet eller klasstillhörighet, samt därför passar in i den hegemoniska och cisnormativa strukturen. Caitlyns upplevelse som transperson påverkas alltså av olika faktorer. På samma sätt som hon är privilegierad är andra kvinnor diskriminerade, då det handlar om vilka faktorer som formar kvinnans identitet och plats i samhället (Romero, 2018, s. 82).
Faktorer som hudfärg, klass, religion och etnicitet påverkar också vilka stereotyper som finns. I över- och medelklassen är den stereotypa kvinnan omhändertagande och ägnar sig åt
hushållsarbete, då hon anses vara bättre på det än män (Romero, 2018, s. 83). Hon är också undergiven mannen och lever under hans ordningar. I detta exempel påverkas alltså den stereotypa kvinnan av klasstillhörighet (Romero, 2018, s. 84).
I mediestudier används intersektionalitet för att se hur media framställer olika grupper av människor, exempelvis kvinnor (Yahnke, 2018, s. 2). Genom att studera olika medier ur ett intersektionellt perspektiv kan det framgå vilka normer de förespråkar och hur, samt se vilka grupper som representeras och hur de framställs. Man kan exempelvis studera hur kvinnor framställs i media och ställa sig frågor som; Är de sexualiserade? Är de underordnade männen? Finns det skillnader mellan svarta och vita kvinnor i hur de framställs eller representeras? Det intersektionella perspektivet gör det alltså inte bara möjligt att se vilka grupper som representeras, utan också hur, vilket skapar en större förståelse kring hur media bidrar till olika orättvisor i samhället (Yahnke, 2018, s. 2). Media spelar en stor roll i vilka normer som råder i samhället, och för att granska media används i många studier
intersektionalitet då det ger en bild av vilka grupper som är representerade och hur de framställs (Yahnke, 2018, s. 2).
5.3.
Genus
Genus är ett brett begrepp med många inriktningar, men som i grund och botten handlar om könsroller. Denna studie kommer att utgå från Yvonne Hirdmans perspektiv på genusteorin. Hirdman (1988, s. 51) menar att genussystemet är indelat i två logiker; särhållande av manligt och kvinnligt samt hierarkin, där mannen är normen. Denna ordning har format samhället i form av de sociala, ekonomiska och politiska strukturerna vi har idag (Hirdman, 1988, s. 51). Hirdman (1988, s. 54) talar också om genuskontraktet, vilket är ett slags kontrakt mellan könen som berättar hur män och kvinnor ska vara gentemot varandra enligt normen, samt deras förväntade rättigheter och ansvar. Genuskontraktet grundar sig med andra ord i att det finns en idealtyp av män respektive kvinnor (Hirdman, 1988, s. 54). Andra faktorer som ingår i genuskontraktet är att män värderas högre än kvinnor och att männens attribut står högre i rang. Anammar en kvinna manliga eller maskulina egenskaper prisas hon, medan om en man anammar kvinnliga attribut hånas han. Sista punkten i genuskontraktet handlar om att vi alla i samhället skapar denna ordning och struktur. Det är vi människor som bestämmer vad som anses kvinnligt respektive manligt (Hirdman, 1988, s. 54).
5.4.
Representationsteori och representation av Stuart Hall
Representationsteori handlar om hur människor, fiktiva och verkliga, speglas i olika medium (Gripsrud, 2011, s. 27). Vid studerande av hur kvinnor porträtteras i media är det lämpligt att
använda representationsteorin då den ger förklaringar till varför och hur vårt samhälle skapar olika typer av framställningar och stereotyper (Hall, 2013, s. 247).
Begreppet representation myntades av Stuart Hall. Representation handlar om att ge mening till bilder, diskurser och språket (Hall, 2013, s.1). Att vi som lever i den västerländska
kulturen tolkar och skulle anse att en person med glasögon, dålig hållning, en viss klädsel med mera är en typisk tönt, är ett exempel på detta (Lindgren, 2009, s. 58). Vi kategoriserar det vi ser så det passar in i vår vardag och i det som är känt för oss för att förtydliga och förenkla det vi ser. Vi avkodar det vi ser och vår hjärna sätter det i relation till andra bilder och begrepp i våra huvuden för att skapa mening. Detta sker genom det första representationssystemet, medan det andra systemet handlar om språk och tecken (Hall, 2013, s. 14). Vi människor måste kunna länka samma våra tankar och idéer genom språk för att skapa mening och bygga en gemensam kultur. Genom ordnade system av tecken skapas språket (kroppsspråk,
bildspråk, tal med mera) och det är genom språket vi delar värdegrunder och referensramar (Hall, 2013, s. 14). Det är det därför vi i samma kultur tolkar på samma sätt och stereotyper föds.
5.4.1. Stereotyper
Kulturer ligger till grund för stereotyper (Hall, 2013, s. 5). En kultur har gemensamma uppfattningar om hur någonting ska vara, därav tillskrivs fenomen olika attribut och egenskaper. Utefter detta tolkar, uppfattar och kategoriserar vi samhället och den värld vi lever i, samt ger den mening (Hall, 2013, s. 5). Vi förenklar vår syn på världen med hjälp av stereotyper för att lättare förstå den (Hall, 2013, s. 247). Könsstereotyper till exempel, är kopplat till vad som anses vara feminint respektive maskulint, och vi kategoriserar attribut som manligt eller kvinnligt beroende vår kultur (Hall, 2013, s. 247). I den västerländska kulturen anser vi att en kvinna är kvinna om hon är känslig, varm, empatisk, omtänksam, handlar irrationellt och är omhändertagande. Hon ska också vårda och ta hand om sina familjerelationer samt vara osjälvisk (Eagly, 2009, s. 647–648). Har en kvinna dessa attribut, anses hon vara stereotypisk. Att kvinnan handlar irrationellt, är underordnad och passiv är något som lever kvar än idag. Mulvey, som nämnts tidigare, menar även att passivitet och att ständigt vara i underläge, till skillnad från den aktiva mannen, är typiska stereotypa drag hos kvinnan (2009, s. 15).
6.
Metod och material
I detta avsnitt introduceras studiens metod och material. En redogörelse för metoden och dess analysschema presenteras, tillsammans med en diskussion kring trovärdighet och validitet.
6.1.
Val av metod
Denna studie bygger på en kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att man tolkar och analyserar medietext för att förstå den på ett djupare plan (Frostling-Henningsson, 2017, s. 18–19). I denna studie ska kvinnor i medietext analyseras, därför är en kvalitativ
innehållsanalys lämplig. För att genomföra innehållsanalysen kommer Dennis Petries och Joseph Boggs karaktärsanalys ur boken The Art of Watching Films (2011, s. 49–58) att användas, då man genom en karaktärsanalys kan se hur kvinnliga karaktärer framställs i film. Filmens handling eller dramaturgi kommer inte att analyseras då det inte skulle förändra eller förstärka studiens resultat.
En mindre kvantitativ del kommer att verkställas för att se hur många män kontra kvinnor som förekommer i filmerna. Detta genomförs genom att alla personer i filmerna med repliker räknas. Telefonsamtal i filmerna har inte tagits hänsyn till då det var svårt att avgöra om personen redan var medräknad eller inte. Studien får genom denna mindre kvantitativa analys fram andelen kvinnor och män i de olika filmerna, vilket i sin tur kan jämföras för att se hur väl representerade kvinnorna är i förhållande till männen. Denna del visar inte på vilket sätt kvinnorna framställs, utan ger en indikation på hur könsfördelningen i filmerna ser ut. Genom resultatet av denna kvantitativa analys kan olika grupper identifieras, vilket i sin tur kan kopplas till intersektionalitet som belyser orättvisor.
6.2.
Material och urval
Analysmetoden kommer att appliceras på två av de mest sedda filmerna inom genren kriminalare under 2000-talet, vilket är Snabba Cash, regisserad av Daniel Espinosa, (2010) och Jägarna 2, regisserad av Kjell Sundvall, (2011) enligt T. Stål (personlig kommunikation, 15 augusti) på Svenska Filminstitutet. 2000-talet valdes då studien ämnar få en bild över hur framställningen av kvinnor ter sig i modern tid. Stieg Larssons verk Män som hatar kvinnor, regisserad av Niels Arden Oplev (2009), Flickan som lekte med elden, regisserad av Daniel
Alfredsson (2009) och Luftslottet som sprängdes, regisserad av Daniel Alfredsson (2009), inkluderades också bland de mest sedda kriminalfilmerna på 2000-talet, men då det redan har forskats mycket om Stieg Larssons böcker och filmatiseringen av dem (både de svenska och de utländska versionerna) anses det vara överflödigt att även denna studie analyserar det materialet. Avgränsningar måste göras då studiens omfång har begränsningar, och därför valdes två filmer som är outforskade. Dessutom vill studien generera en så bred bild som möjligt, inom stuidens begränsningar, av hur den kvinnliga framställningen ser ut i kriminalgenren, vilket åstadkoms genom att titta på filmer av olika manusförfattare och regissörer.
Den mest framträdande kvinnan (som syns i flest scener) i varje film kommer att analyseras då det ger en indikation på hur filmbranschen framställer kvinnor med betydande roller. Alla scener som den mest framträdande kvinnan deltar i transkriberas och därefter analyseras kvinnorna utifrån dessa scener. Transkriberingar och miljöbeskrivningar av scenerna hittas som bilagor. I analysen hänvisas det till bilagorna då de utgör studiens analysmaterial.
6.3.
Trovärdighets- och validitetsbedömning
Forskning ska i högsta grad vara objektiv, men kvalitativ forskning ger utrymme för tolkningar och observationer som kan vara kulturellt betingade och personliga (Frostling-Henningsson, 2017, s.22–23). Forskningen kan då kännas mindre trovärdig eftersom personer har olika sätt att tolka fenomen. För att förebygga detta har trovärdighet och validitet tagits i beaktning under analysarbetet.
Stuidens trovärdighet sträks av att relevanta teorier och en välfungerande metod har valts. Metoden och teorierna bidrar till att besvara studiens frågeställningar och få fram ett resultat som är av betydelse för studiens syfte och problem. Det teoretiska ramverkat och metoden har även motiverats för att öka trovärdigheten.
Validitet avser att studien har fokus på problemet och att ingenting annat
(Frostling-Henningsson, 2017, s. 16). Med det avgränsade problemet och de tydliga frågeställningarna, säkerställs validiteten. Studiens frågeställningar är relevanta och ger en bild av det problem som ämnar undersökas. Analysmetoden hjälper dessutom till att besvara studiens
frågeställningar och inget annat då den endast fokuserar på kvinnor och deras framställning, vilket är studiens avsikt.
6.4.
Characterization analysis
Enligt Petrie och Boggs (2011, s. 49–50) är filmens karaktärer en avgörande faktor för att lyckas locka en stor publik. En bra och framgångsrik film måste innehålla karaktärer som är verklighetstrogna och som väcker empatiska känslor hos tittaren. Karaktärerna gör filmen mer trovärdig om de överensstämmer med människans natur och den bild vi har av den ideala människan. Detta innebär att framgångsrika filmer näst intill alltid innehåller både karaktärer som tydligt följer stereotyper, vilket leder till de blir omtyckta av tittaren, och karaktärer som tydligt bryter mot stereotyper, vilket leder till att de blir föraktade av tittaren (Petrie & Boggs, 2011, s. 50).
Teorierna och metoden fungerar inte utan varandra, utan de behöver komplettera varandra för att ge en bild av hur kvinnorna framställs och varför. Exempelvis kan man utläsa med hjälp av metoden att kvinnan har på sig tajta kläder, vilket i sin tur förklaras av teorin för att få fram vad det ger för typ av framställning och betydelse.
Petries och Boggs (2011) karaktärsanalys bygger på nio faktorer; karakterisering genom (1) utseende, (2) dialog, (3) yttre handlingar, (4) inre handlingar, (5) reaktioner från andra
karaktärer, (6) kontraster till andra karaktärer, (7) karikatyr och ledmotiv, (8) val av namn och (9) variation av karaktärer (Petrie Boggs, 2011, s. 50–58). I denna studie kommer de sex första faktorerna att användas för att analysera materialet då de resterande tre inte skulle bidra till att besvara studiens frågeställningar om hur de mest framträdande kvinnorna framställs i Snabba Cash och Jägarna 2.
1. Karakterisering genom utseende
Många antaganden som görs om en karaktär bygger på dess utseende. Ansiktsdrag, klädsel, kroppsfysik och rörelsemönster samspelar och skapar en bild hos tittaren av hur karaktären är. Ofta visar sig denna bild vara felaktig ju längre in i berättelsen åskådaren kommer, men det första intrycket är fortfarande viktigt för att skapa de reaktioner som eftertraktas hos tittaren. Utseendet har en viktig roll i att skapa och
framställa karaktären på det önskvärda sättet (Petrie & Boggs, 2011, s. 50).
2. Karakterisering genom dialog
Vad en karaktär säger och hur den säger det avslöjar mycket om dess personlighet. Ordval, tonlägen, och meningsuppbyggnader ger en subtil, men betydande, indikation på karaktärens sanna tankar, attityder och känslor. Dessa faktorer kan också avslöja mycket om karaktärens sociala och ekonomiska nivå, utbildningsbakgrund samt mentala processer (Petrie & Boggs, 2011, s. 50–51).
3. Karakterisering genom yttre handlingar
Som tidigare nämnt kan utseende tidigt skapa en bild av hur karaktären är, som sedan visar sig vara felaktig. Något som på ett tydligare och säkrare sätt talar för hur
karaktären är som person är dess yttre handlingar. Personligheten ska korrelera med handlingarna. Det ska finnas en naturlig koppling för att karaktären ska bli så trovärdig som möjligt. Även de val som inte för handlingen framåt kan vara
avslöjande, då de kan säga mycket om karaktärens värderingar och tankar. Det är de små, obetydliga valen som ger karaktären en tydlig personlighet och de stora, betydande valen som sedan bekräftar och korrelerar med personligheten (Petrie & Boggs, 2011, s. 51–52).
4. Karakterisering genom inre handlingar
De flesta karaktärer har en inre värld av handlingar som kan vara svår att se, men som också är väsentlig för att förstå en karaktär till fullo. Dessa handlingar är tankar och känslor som finns hos karaktären, och kan exempelvis vara hemligheter, dagdrömmar, minnen, rädslor, mål och fantasier. Inre handlingar, likt dessa, kan i vissa fall avslöja mer om en karaktärs personlighet och värderingar än vad yttre handlingar gör, då det visar hur han eller hon faktiskt känner och tycker. Filmskapare kan uppenbara en karaktärs inre handlingar på flera sätt; (1) genom att bjuda in tittarna till karaktärens inre tankar och låta dem höra och se vad karaktären tänker på, (2) genom att visa känslosamma och uttrycksfulla närbilder på karaktärens ansikte, eller (3) genom att använda sig av musik som talar för hur karaktären känner eller tänker (Petrie & Boggs, 2011, s. 52).
5. Karakterisering genom reaktioner från andra karaktärer
Hur andra karaktärer reagerar på karaktären i fråga kan avslöja mycket. I många fall kan man få en bild av personen redan innan han eller hon dyker upp i filmen, genom att en annan karaktär har en åsikt eller pratar om honom eller henne. Under filmens gång kan karaktären förstås bättre om man är uppmärksam på vad andra tycker om honom eller henne (Petrie & Boggs, 2011, s. 52–53).
6. Karakterisering genom kontraster till andra karaktärer
Att sätta karaktärer i kontrast till varandra kan ge en större förståelse för hur de är. Sätts exempelvis färgerna svart och vit bredvid varandra kommer den svarta färgen upplevas extra svart och den vita färgen kommer upplevas extra vit. På samma sätt fungerar det med personer som är olika varandra. En tillbakadragen person kan upplevas extra tillbakadragen bredvid en väldigt utåtriktad person exempelvis. Karaktären kan även sättas i kontrast till en karaktär av det andra könet, alltså en kvinna i kontrast till en man, för att tydligare se skillnader i rådande könsroller (Petrie & Boggs, 2011, s. 53–54).
6.4.1. Analysschema
För att konkretisera kategorierna i metoden ytterligare och för att göra analysen tydligare har ett analysschema med olika bedömningsgrunder skapats. Detta schema ligger till grund för analysen. Karakteriser ing genom utseende Karakteriser ing genom dialog Karakteriser ing genom yttre handlingar Karakteriser ing genom inre handlingar Karakteriser ing genom reaktioner från andra karaktärer Karakteriser ing genom kontraster till andra karaktärer Ålder Vad som sägs Medvetna val Omedvetna
val
Andra karaktärers:
Motsatser
Hudfärg Tonlägen Tankar Åsikter Kontraster
Hårfärg Vem de talar med och om
Känslor Sätt att tala till karaktären
vad
Kroppsfysik Känslor kring
karaktären Rörelsemönst
er Kläder
6.5.
Kritik mot metoden
Enligt Petrie och Boggs (2011, s. 65–66) är det lätt att överanalysera filmers symbolism i en analys. De påstår att det finns underliggande budskap att hitta, men att det ibland kan leda till långsökta feltolkningar. Analysering med hjälp av denna metod kan ge utrymme för
utsvävningar och missuppfattningar vad gäller karaktärer, både vid yttre och inre handlingar, då den bygger på tolkningar (Petrie & Boggs, 2011, s. 65–66). Detta fenomen undviks i denna studie genom att två personer har analyserat scenerna och scenerna har setts flera gånger. På så sätt minskas risken för feltolkning då tolkningarna antingen bekräftas eller ändras för varje gång scenen ses, vilket till slut leder till en objektiv tolkning i den mån det går. Hög
7.
Analys och resultat
I detta avsnitt analyseras de två mest framträdande kvinnorna i Snabba Cash och Jägarna 2 utifrån studiens valda metod, analysschema och teorier för att få fram ett resultat.
7.1.
Sophie i Snabba Cash
Totalt finns det 31 män i filmen Snabba Cash, vilket motsvarar 77,5 %. Andelen kvinnor är nio, 22,5 %. Alla kvinnor i filmen agerar biroller och ingen av dem är särskilt framträdande, men den mest framträdande kvinnan är Sophie. Hon är kvinnan som senare blir
huvudrollsinnehavarens flickvän. Av alla kvinnor i filmen är Sophie den som deltar i flest scener, vilket är sex stycken, och därmed är det hon som kommer att analyseras.
7.1.1. Karakterisering genom utseende
Sophie är uppskattningsvis 25 till 30 år. Hon har blåa ögon, blont långt hår och är svensk (se bilaga 2–7). Sophie bär smink i alla scener, i vissa scener mer och i vissa scener mindre (se, bilaga 2–4). Detta är ett tecken på att hon har den manliga blicken på sig (Tollin & Törnqvist, 2005). Att man som kvinna gör sig fin och ser attraktiv ut kan vara för att behaga mannen, vilket bekräftas med Sophies utseende och hennes kläder. Hon har ofta kläder som är
åtsittande mot kroppen som klänningar och tajta jeans (se bilaga 3–7), detta för att framhäva sin kropp och behaga den manliga blicken (Mulvey, 2009; Tollin & Törnqvist, 2005). Hon är en vit överklasskvinna, vilket ses som ett privilegium i samhället (Romero, 2018) enligt det intersektionella perspektivet. Sophie är smal. Hon rör sig på ett medvetet men ändå avslappnat sätt, vilket kan anses vara flörtigt i vår kultur enligt Hall (1997, s. 257). Människor i olika kulturer placerar olika attribut som maskulina eller feminina, därav att Sophies gångstil och rörelsemönster anses vara flörtigt och kvinnligt.
7.1.2. Karakterisering genom dialog
I scen ett och två (se bilaga 2 och 3) talar Sophie med en ljus och mjuk röst. Hon har en flörtig ton och ett filosofiskt sätt att tala (se bilaga 3). Sophie är frågvis och låter ofta mycket
intresserad av Johan (se bilaga 3 och 5). I och med att hon ställer många frågor till Johan, kan det vara ett tecken på att hon är osjälvisk och istället vill ställa frågor och intressera sig för andra personer, vilket är ett typiskt drag hos den stereotypiska västerländska kvinnan (Eagly,
2009). Frågor som; Är ni lik mamma eller pappa? Bor de här? Vet ni någonting? (se bilaga 5) ställer Sophie till Johan, men han ställer inga frågor tillbaka. Sophie ställer många frågor om Johans familj, vilket förstärker det stereotypiska kvinnliga draget att kvinnan bryr sig mycket om familjerelationer (Eagly, 2009).
I en av scenerna (se bilaga 6) får Sophie en hårdare och mer allvarsam röst. Detta kan vara ett tecken på att hon är orolig för Johan, vilket en kvinna ska vara för personer hon har en
relation till (Eagly, 2009). Sophie börjar också skrika på Johan.
Sophie pratar aldrig med någon kvinna i filmen, enbart med Johan och sin far en gång (se bilaga 6), vilket är en faktor som tas i beaktning inom den feministiska filmteorin. Detta är något som kan påverka huruvida en film är feministisk eller inte (McCabe, 2004). Hon pratar aldrig med någon annan än män och när hon talar med män handlar det om män (se bilaga 2– 7).
7.1.3. Karakterisering genom yttre handlingar
Sophie är den som driver samtalen framåt (se bilaga 3–7). Hon ställer många frågor till Johan och är intresserad av honom. Hon är självsäker när hon frågar om hon får kyssa Johan (se bilaga 3), vilket inte överensstämmer med den normativa kvinnan i teorin. Mulvey (2009, s. 15) menar att kvinnan är passiv och låter mannen ta plats, vilket dementeras i denna scen genom Sophies självsäkerhet.
Sophie och Johan inleder en sexuell akt (se bilaga 4). Sophies nakna kropp och bröst syns i bild, men inte Johans. Det kan vara ett tecken på att kvinnans kropp är sexualiserad (Yahnke, 2008) enligt det intersektionella perspektivet. Filmen väljer att enbart visa kvinnans nakna kropp, vilket då blir och anses vara normen. Sophies nakna kropp visas också när hon visiteras (se bilaga 7). Denna scen bidrar inte till filmens handling, men är ändå med. Sophie skyler sina bröst och en känsla av förnedring skapas. Ytterligare ett tecken på att kvinnans kropp är sexualiserad.
En yttre handling och ett medvetet val Sophie gör är att hälsa på Johan i fängelset (se bilaga 7). Hon gör detta för att hon tycker om Johan och för att vårda deras relation, vilket är stereotypisk kvinnligt enligt Eagly (2009). Trots att Johan har begått ett brott besöker Sophie
honom i fängelset, vilket kan ses som en irrationell handling som samspelar med vad teorin säger (Eagly, 2009).
7.1.4. Karakterisering genom inre handlingar
Sophie gör många omedvetna val i filmen. Hon lägger ofta huvudet på sned, tar sig i håret och ler mycket. Att hon ler är ett tecken på att hon är glad. Hon är glad för att hon har träffat Johan, vilket bekräftas med närbilder på Sophies ansikte (Petrie & Boggs, 2011, s. 52). Hon skrattar mycket (se bilaga 3–5), vilket också är ett tecken på att hon är glad.
Sophie känner medlidande och empati för Johan (se bilaga 5) när han berättar om sin försvunna syster.Hon är en stöttepelare och känner medlidande genom att ställa frågor och berätta för Johan att hon är glad över att ha fått träffa honom. Att en kvinna känner och visar medlidande anses vara stereotypiska drag (Eagly, 2009). Kvinnor ska vara varma, finnas där för mannen och vara omhändertagande, vilket Sophie är. Detta ter sig också i scenen när Sophie hälsar på Johan i fängelset (se bilaga 7). Hon kommer dit för att hon bryr sig om Johan och vill berätta om sina känslor för honom.
Sophie är nära till gråt (se bilaga 6 och 7) flera gånger när Johan beter sig illa eller inte visar några känslor. Det är stereotypiskt att en kvinna visar sig sårbar och känslig enligt Eagly (2009). Hon är också försiktig (se bilaga 2) och ger ett sympatiskt intryck. Sophie är också orolig för Johan (se bilaga 6) och är uppmärksam på hans mående, något som Eagly (2009) anser är vanligt då kvinnan ska vårda sina familjerelationer.
Att använda musik i film kan hjälpa till att framföra känslor (Petrie & Boggs, 2011, s. 52–53). Det spelas en fin och lugn låt (se bilaga 4), vilket bekräftar Sophies positiva känslor och att hon är tillfreds med tillvaron och Johans sällskap.
Sophie ser fundersam ut (se bilaga 6) när Johan, tillsammans med Sophies familj, äter middag. Hon börja tvivla och tveka på Johan då han ljuger och säger olika saker om sin bakgrund (se bilaga 5 och 6).
Sophie har en passiv roll i filmen och är underordnad mannen då allt fokus läggs på Johan. Männens attribut rankas högre än kvinnors (Hirdman, 1988), vilket bekräftas i filmen då den aldrig visar Sophies egenskaper, karriär eller privatliv (se bilaga 2–7). Sophie finns enbart där
