Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete 30 hp | Civilekonomprogrammet – Företagsekonomi Vårterminen 2016 | LIU-IEI-FIL-A--16/02256--SE
Kvinnliga fondförvaltares
förhållande till risk och
förvaltarstil
En kvalitativ studie om kvinnliga fondförvaltares syn
på och erfarenheter av risktagande och förvaltarstil i
en bransch överrepresenterad av män
Cecilia From
Amanda Johansson
Handledare: Göran Hägg Linköpings Universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Förord
Efter en vår av uppsatsskrivande, som fyllts av toppar och dalar, är tiden äntligen kommen för oss att runda av fyra års studier och titulera oss själva som civilekonomer.
Vi vill börja med att rikta ett varmt och hjärtligt tack till vår fantastiska handledare
Göran Hägg, som alltid ställt upp och väglett oss genom den här resan. Vidare vill vi även tacka vår seminariegrupp för goda råd och konstruktiv kritik. Slutligen vill rikta ett stort tack till alla förvaltare som medverkat under intervjuerna och möjliggjort den här studien.
Examensarbetet, 30 högskolepoäng, skrevs vid Linköpings Universitet våren 2016.
Cecilia From och Amanda Johansson Linköping 2016-05-29
Abstract
Titel: Female fund managers’ relation to risk and management style. A qualitative study regarding female fund managers’ experiences of risk-taking and management style in an industry overrepresented by men.
Authors: Cecilia From and Amanda Johansson
Supervisor: Göran Hägg
Background: Fewer women than men, within finance, work as a fund manager and the profession is therefore overrepresented by men. Studies show the existence of differences in risk and management style between women and men on a professional level. However indicates empirical studies that these differences reduce when the professional experience grows and that there also is a difference in risk-taking between women in fund management and women in general. Generally are women more risk aversive than men. This indicates that women in fund management are a distinctive group, which motivates further studying.
Aim: The aim with this thesis is to inquire female fund managers’ experiences in the difference between women and men concerning risk-taking and management style, on a general and professional level, and the difference between professional women and women in general. Furthermore, the study aims to analyze and compare the result with the empirical research.
Completion: The study was conducted by a qualitative method, through personal interviews. A total of eight interviews were held with female fund managers. The selection was based on a survey of female fund managers, geographically located in Sweden.
Conclusion: In conclusion, the study has generated three hypotheses. Firstly, practice and experiences affects risk-taking and decision-making process since the use of system 1 increases. Secondly, previous research provides an inaccurate picture of the reality since this does not account for the disparity in the industry or the trustee's mandate. On a general level, a hypothesis was generated that the difference in risk-taking and turnover does not arise because of gender.
Key words: fund management, risk-taking, overconfidence, management style, female fund managers.
Sammanfattning
Titel: Kvinnliga fondförvaltares förhållande till risk och förvaltarstil. En kvalitativ studie om kvinnliga fondförvaltares syn på och erfarenheter av risktagande och förvaltarstil i en bransch överrepresenterad av män
Författare: Cecilia From och Amanda Johansson
Handledare: Göran Hägg
Bakgrund: Färre kvinnor än män, inom finansbranschen, söker sig till fondförvaltning och yrket är således överrepresenterat av män. Studier visar på att det föreligger en skillnad i risktagande och förvaltarstil mellan kvinnor och män på professionell nivå. Vidare antyder dock empirisk forskning att skillnaderna minskar i takt med erfarenhet och att det således även föreligger en skillnad i risktagande mellan kvinnor inom fondförvaltning och kvinnor i allmänhet. Generellt sett är kvinnor i allmänhet mer riskaversiva än män. Detta tyder på att kvinnor inom fondförvaltning är en utmärkande grupp, vilket motiverar ytterligare undersökning.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga fondförvaltares erfarenheter kring och syn på skillnader och orsaker till skillnader mellan kvinnors och mäns risktagande på både generell och professionell nivå. Vidare ämnar studien att analysera och jämföra den eget insamlade empirin gentemot den empiriska forskningslitteraturen om kvinnligt och manligt risktagande och förvaltarstil i syfte att kunna föreslå nya hypoteser kring vad som styr kvinnligt professionellt risktagande.
Genomförande: Studien utfördes genom ett kvalitativt metodval, i form av personliga intervjuer. Sammanlagt hölls 8 intervjuer med kvinnliga fondförvaltare. Urvalet skedde utifrån en egen kartläggning av kvinnliga fondförvaltare, med säte i Sverige, med sammanställd information om deras förvaltade fonder.
Slutsats: Sammanfattningsvis har studien genererat ett antal hypoteser. En första hypotes är att vana och erfarenhet påverkar risktagande och beslutsprocessen då användandet av system 1 ökar. En andra hypotes är att forskning ger en felaktig bild av verkligheten då denna inte tar hänsyn till
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Syfte ... 3 1.4 Frågeställning ... 4 1.5 Genomförande och avgränsning ... 4 1.6 Forskningsbidrag ... 5 1.7 Disposition ... 5 2. Tidigare forskning ... 7 2.1 Behavioral finance påverkan på investeringar ... 7 2.2 Riskbenägenhet ... 8 2.3 Skillnader mellan kvinnor och mäns risktagande ... 8 2.3.1 Risk ... 8 2.3.2 Övermod ... 9 2.4 Skillnader mellan kvinnliga och manliga fondförvaltare ... 10 2.4.1 Risk ... 10 2.4.2 Övermod ... 12 2.4.3 Förvaltarstil ... 12 3. Metod ... 14 3.1 Val av metod ... 14 3.2 Urval ... 15 3.3 Förberedelser ... 16 3.4 Genomförande ... 17 3.5 Dataanalys ... 17 3.6 Studiens kvalitet ... 18 3.6.1 Reliabilitet ... 18 3.6.2 Validitet ... 19 3.7 Källkritik ... 19 3.8 Etik ... 20 4. Resultat ... 21 4.1 Kartläggning av kvinnligt fondförvaltarskap ... 21 4.2 Resultat från intervjustudie ... 24 4.2.1 Kvinnor och män generellt ... 25 4.2.2 Kvinnor och män professionellt ... 28 4.2.3 Kvinnliga fondförvaltares egna reflektioner ... 30 4.2.4 Förvaltarnas reflektioner till forskningen ... 32 5. Analys och diskussion ... 34 5.1 Generellt ... 34 5.2 Professionellt ... 37 5.2.1 Risk ... 37 5.2.2 Övermod ... 39 5.2.3 Förvaltarstil ... 40 6. Slutsats ... 43 6.1 Rekommendation till vidare forskning ... 44 Referenslista ... 46 Appendix ... 491. Inledning
1.1 Bakgrund
Finansbranschen i Sverige är och har länge varit överrepresenterad av män. Enligt Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig Analys (EIBA) var år 2015 sju av åtta svenska fondförvaltare män. Däremot visar stiftelsen Allbright på en positiv förändring vad gäller jämställdhet inom branschen (Lundeteg, 2016). Fondförvaltning är dock ett av de yrken som fortfarande är kraftigt överrepresenterat av män, vilket gör att yrket inte följer trenden inom branschen. Färre kvinnor än män inom finansbranschen söker sig således till fondförvaltning. Vad utmärker denna underrepresenterade grupp kvinnor som söker sig till yrket?
Traditionella investeringsteorier tar avstamp i antagandet att investerare är en homogen och rationell grupp, där inga skillnader görs gällande varken kön, preferenser eller risk (Fama, 1970; Bodie, Kane och Marcus, 2011). Dock har senare empirisk forskning visat att begränsad rationalitet och psykologiska bias har stor påverkan vid såväl privata som professionella investeringsbeslut (Bodie et.al., 2011; Ackert och Deaves, 2009). I förhållande till traditionell investeringsteori tar modern beteendeekonomisk forskning hänsyn till faktorer som avviker från den traditionella ramen. Preferenser, handelsmönster och investeringsvanor1 kan i sin tur variera beroende på den individuella investeraren (Bodie et.al., 2011). Beteendeekonomisk forskning har dock visat att kvinnors beteende kan avvika från män vad gäller faktorer som den traditionella rationella modellen inte tar hänsyn till.
Ett känt fenomen är att det föreligger skillnader mellan kvinnor och mäns förhållande till risk i allmänhet. Skillnader i riskbeteende har undersökts som ger stöd till påståendet att män är mer riskbenägna än kvinnor i det vardagliga livet (Byrnes, Miller och Schafer, 1999). Vidare kan samma problematisering appliceras på privata investeringsbeslut. Barber och Odean
psykologiska fallgropen övermod2. Såväl män som kvinnor förväntar sig att deras portföljer kommer överträffa marknaden, varav dessa förväntningar är större bland män än bland kvinnor.
Senare empirisk forskning visar däremot att den generella bilden av kvinnors risktagande inte alltid är applicerbar. Skillnader i riskbenägenhet mellan privata och professionella investerare har identifierats, vilka tyder på att kvinnors risktagande accelererar i takt med deras yrkeserfarenhet inom fondförvaltning (Montford och Goldsmith, 2016). Den rådande divergensen mellan privata och professionella investerare samt mellan kvinnor och män, avseende risktagande och investeringsvanor, är i dagsläget ett relativt outforskat område, vilket motiverar en närmre undersökning av området.
1.2 Problemdiskussion
De tidigare empiriska studier som genomförts på området ger en relativt entydig bild av kvinnors riskbeteende i allmänhet vid investeringsbeslut. Kontrollvariabler för risk och kön ingår vanligtvis vid både experiment och ekonometriska studier av ekonomiskt beslutstagande. Generellt visar denna forskning att kvinnor är mer riskaversiva jämfört med män, såväl inom det vardagliga livet som vid investeringssammanhang (Byrnes et al., 2009; Barber och Odean, 2011). Dock har den förenklade bilden av könsskillnader kritiserats, då risktagande grundar sig i ytterligare faktorer (Barasinska, Badunenko och Schäfer, 2009). Kvinnors risktagande bland privatpersoner har också visats avvika från risktagandet som tas på en professionell investeringsnivå (Montford och Goldsmith, 2016), vilket skapar en mer komplex bild av kvinnors riskbenägenhet.
Vidare har utveckling och prestation av fonder, med kön som kontrollvariabel, undersökts på den svenska marknaden. Nici och Hammar (2014) visade, genom en kvantitativ studie, att kvinnliga svenska fondförvaltare tar en större risk än manliga fondförvaltare. Att dessa skillnader i riskbenägenhet observerats på den svenska fondmarknaden ger en ytterligare anledning till att undersöka problematiken på en djupare nivå.
2 Övermod kommer fortsättningsvis användas i avseende för den psykologiska fallgropen
Empirisk forskning har följaktligen givit stöd till att det föreligger skillnader, mellan kvinnor och män generellt, vad gäller risktagande. Däremot finns relativt lite forskning i frågan huruvida kvinnliga fondförvaltare skiljer sig från privata kvinnliga investerare samt hur deras syn på risk och deras risktagande eventuellt skiljer sig från manliga professionella fondförvaltare. Vilka faktorer bidrar till att riskbeteendet eventuellt ändras på en professionell nivå? Detta ger även anledning till att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors förvaltarstil i relation till risktagande.
Enligt uppsatsförfattarnas kännedom har risktagande och dess påverkan på förvaltarstil bland kvinnliga fondförvaltare på den svenska marknaden inte tidigare studerats kvalitativt. En kvalitativ studie av kvinnliga fondförvaltares egna erfarenheter av och reflexioner kring risktagande skulle komplettera den kvantitativa och experimentella forskning som hitintills genomförts. En sådan studie skulle bidra till ytterligare förståelse kring vad som kan påverka riskbeteende, intresse och preferenser bland kvinnliga fondförvaltare. Framför allt kan en sådan studie ge idéer till och en större förståelse för möjliga orsaker till skillnader mellan kvinnliga fondförvaltares förhållande till risk i jämförelse med kvinnliga investerare samt i jämförelse med manliga fondförvaltare. Studien är av intresse då ekonomisk forskningslitteratur visar att det i dagsläget råder en kunskapslucka kring kvinnors risktagande och förvaltarstil på en professionell nivå, samt huruvida dessa faktorer skiljer sig till kvinnors investeringsbeslut i allmänhet. Detta väcker uppsatsförfattarnas intresse att studera kvinnliga fondförvaltares förhållande till samt syn på risk.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga fondförvaltares erfarenheter kring och syn på skillnader och orsaker till skillnader mellan kvinnors och mäns risktagande på både generell och professionell nivå. Vidare ämnar studien att analysera och jämföra den eget insamlade empirin gentemot den empiriska forskningslitteraturen om kvinnligt och manligt risktagande och förvaltarstil i syfte att kunna föreslå nya hypoteser kring vad som styr kvinnligt
1.4 Frågeställning
Syftet mynnar ut i tre forskningsfrågor:
1. Vad för faktorer påverkar kvinnliga fondförvaltares förvaltarstil och risktagande? 2. Hur förhåller sig kvinnliga fondförvaltares erfarenheter och syn på risktagande till
vad den empiriska forskningen har att säga om skillnader mellan kvinnor och mäns risktagande?
3. Hur skiljer sig kvinnliga professionella fondförvaltares risktagande, enligt dem själva, från kvinnors risktagande i allmänhet och hur förhåller sig deras erfarenheter till den empiriska forskningen?
1.5 Genomförande och avgränsning
Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ metod med stöd av egen sammanställd kartläggning över kvinnliga fondförvaltare. Den kvalitativa metoden baserades på personliga intervjuer med kvinnliga fondförvaltare och kartläggningen består av information om fonder förvaltade av kvinnor med säte i Sverige.
Konkret har studien metodmässigt följande upplägg:
• Studien utgår från en egen forskningsgenomgång/litteraturstudie om kvinnor och mäns risktagande vid investeringsbeslut.
• Studien utgår också från en egen kartläggning av förekomsten av kvinnliga fondförvaltare i Sverige, vad de förvaltar för fonder och nyckeltal kopplade till dessa fonder.
• En kontakt har sedan tagits med samtliga, av uppsatsförfattarna, identifierad kvinnliga fondförvaltare i Sverige i syfte att få intervjua dem om deras erfarenheter av risktagande och syn på risk i jämförelse med kvinnligt risktagande i allmänhet och i jämförelse med manliga fondförvaltares risktagande.
• Semistrukturerade intervjuer har sedan gjorts med åtta stycken kvinnliga svenska fondförvaltare. Intervjufrågorna är strukturerade utifrån tidigare forskning baserad på uppsatsens litteraturstudie och samtidigt öppna för att förmå de kvinnliga
fondförvaltarna ge sina perspektiv på de problemområden och de resultat som tidigare forskning lyft fram.
• Den egna insamlade empirin är sedan analyserad utifrån en analysmodell som dels fokuserar på hur homogena svar respondenterna ger samt dels på hur svaren förhåller sig till tidigare forskning.
• I sista steget analyseras och värderas studiens huvudresultat i syfte att bättre förstå tidigare forskning om risktagande samt i syfte att om möjligt generera nya hypoteser. Undersökningen avgränsas till i dagsläget aktiva kvinnliga fondförvaltare, som står som ensamma förvaltare för fonden. Enligt EIBA (2015) är andelen kvinnliga fondförvaltare på den svenska marknaden betydligt mindre än andelen manliga. Utifrån denna information har ytterligare avgränsningar, vad gäller erfarenhet eller andra egenskaper, inte utförts då uppsatsförfattarna ansåg att det inte var nödvändigt att skära ned mer på det redan relativ begränsade urvalet av fondförvaltare.
1.6 Forskningsbidrag
Kvinnliga svenska fondförvaltares erfarenheter av risktagande och syn på risk är ett outforskat område. Enligt författarnas kännedom har, i dagsläget, ingen kvalitativ studie inom ämnet utförts på den svenska marknaden. Målet med studien är att skapa hypotesgenererande resultat samt bidra med ny information och öka förståelsen för kvinnliga fondförvaltares fondförvaltarskap. I och med den ökade insikten kommer resultatet öppna upp för ytterligare kunskap om kvinnliga fondförvaltares förvaltarstil och risktagande vid investeringsbeslut. Uppsatsens forskningsfrågor och fokus kan vara av intresse för alla fondinstitut i branschen men även för privata investerare.
1.7 Disposition
tillvägagångsätt kommer det i kapitel 3 även redogöras för uppsatsens etik, reliabilitet och validitet. Resultaten från intervjuerna presenteras i kapitel 4. Avslutningsvis kommer en analys/diskussion föras i kapitel 5 som mynnar ut i uppsatsens slutsatser och vidare forskning på området.
2. Tidigare forskning
2.1 Behavioral finance påverkan på investeringar
Behavioral finance beskrivs som läran om hur känslor och kognitivt beteende påverkar finansiella beslut, företag och den finansiella marknaden (Nofsinger, 2011). Vid investeringsbeslut agerar investerare inte alltid rationellt och fler faktorer än tillgänglig information om marknaden påverkar därmed investeringsbeslutet. Både en investerares humör och förväntningar är faktorer som påverkar beslutsfattandet (Nofsinger, 2011). Enligt Bodie et.al (2011) kan irrationaliteter observeras hos investerare i form av att de inte alltid bearbetar information på rätt sätt och ofta tar inkonsekventa beslut.
Det kognitiva tänkandet kan delas upp i två kategorier, system 1 och 2 (Kahneman, 2011). Enligt Kahneman (2011) utgör dessa system det logiska samt intellektuella tänkandet. System 1 fungerar automatiskt och intuitivt, dvs utan medveten styrning och dess beslut grundas på tidigare kunskap och känslor. Vidare menar Kahneman (2011) att psykologiska fallgropar kan hänföras till system 1, men att dessa går att reducera genom att identifiera fallgroparnas kännetecken genom att ta hjälp av system 2. System 2 fungerar mer långsamt samt kräver full uppmärksamhet och betänksamhet vid mer komplicerade uppgifter, exempelvis vid ekonomiska beslut. Thaler och Sunstein (2008) menar att användandet av system 2 successivt övergår till system 1 ju större erfarenhet en individ har inom en viss uppgift. När en individ utvecklar en vana sker det således mer intuitivt och användandet av system 1 ökar (Thaler och Sunstein, 2008).
Psykologer har under en längre tid argumenterat för att även de mest pålästa och kunniga personerna påverkas av psykologiska fallgropar och att de traditionella antagandena inte längre är tillämpliga. Investerare agerar ofta begränsat och rationellt, vilket bidrar till att de gör förutsägbara fel i sina beslut och prognoser. Utifrån beteendeforskning om investeringsbeslut har psykologiska fallgropar identifierats som påverkar risktagandet. Genom exempelvis övermod kan risken öka på portföljen till följd av överskattning av den egna
2.2 Riskbenägenhet
Förändringar i investerares uppfattning påverkar deras riskbenägenhet och en inkludering av det psykologiska beteendet, i den individuella beslutsmodellen, leder till bättre förståelse för det faktiska beteende hos aktörer på den finansiella marknaden (Hoffman, Post och Pennings, 2015). Vidare påverkar subjektiva variabler, såsom etiskt förhållningssätt mot aktiemarknaden och finansiell riskattityd, investerares riskbenägenhet och aktivitet i portföljen (Keller och Seigrist, 2006). Beteendet hos investerare beror således inte bara på de traditionella riskvariablerna3, utan även hur aktörerna uppfattar marknaden. Aktörernas uppfattning och föreställning om marknaden ses därmed som en bakomliggande drivkraft för riskbenägenhet (Hoffmann et. al, 2015). Vidare menar Dohman, Falk, Huffman, Sunde, Schupp och Wagner (2011) att den varierade attityden till risktagande beror på flera olika variabler. Ålder, kön och ursprung är exempel på faktorer som påverkar riskbenägenheten. Kön är en av de variabler som visade störst signifikans till skillnaden i beteende kring risktagande (Dohman et.al, 2011).
2.3 Skillnader mellan kvinnor och mäns risktagande
2.3.1 Risk
Den generella skillnaden i risktolerans kan enligt Felton, Bryan och Sanbonmatsu (2003) förklaras av två huvudprinciper; baserade och socialt-baserade. Den biologiskt-baserade förklaringen grundas i att skillnader i risktolerans generellt kan hänföras till könsskillnader (man och kvinna) genom hormoner och gener som underliggande faktor (Kuhnen och Chiao, 2009; Pawlowski, Atwal och Dunbar, 2008). Den andra förklaringen, som baseras på sociala faktorer, argumenterar för att sociala normer och stereotyper (kvinnligt och manligt) är orsaken till skillnaden i risktolerans. Mer specifikt grundas den socialt-baserade förklaringen på sociala förväntningar och har setts som en relativt enkel förklaring till skillnaden i riskbenägenhet mellan män och kvinnor (O’Guinn och Faber, 1989).
I nästan alla vardagliga situationer krävs beslutsfattande som mer eller mindre involverar någon form av risk. Kvinnor tar generellt mindre risk än män och samhället tenderar att upprätta stereotyper kring beteendet hos kvinnor och män (Byrnes et.al., 1999; Beckman och
3
Menkhoff, 2008). Att män är mer riskbenägna i vardagliga livet stöds ytterligare av Pawlowski et.al. (2008), som menar att mäns risktagande är en potentiell möjlighet att hävda sig. Harris, Jenkis och Glaser (2006) pekar på att inom områden som hälsa, fritid och spel är kvinnor generellt mer riskaversiva än män. En förklaring till varför kvinnor tar mindre risker är eftersom de förväntar sig ett sämre utfall än män, och den mer pessimistiska synen leder därmed till ett lägre risktagande (Harris et.al., 2006). Vidare menar Watson och McNaughton (2007) att kvinnor signifikant är mer riskaversiva än män, då de tenderar att visa mindre benägenhet till övermod samt ett mindre konkurrenskraftigt beteende. Detta yttrades framförallt vid pensionssparande och investeringar på en generell nivå (Watson och Mc Naughton, 2007).
Enligt Daruvala (2007) tenderar kvinnor att underskatta sitt eget risktagande. Studien visade att både kvinnor och män på generell nivå uppfattade kvinnor som mer riskaversiva i sina investeringsbeslut. Resultatet visade däremot inget signifikant samband mellan risktagande och kön. Således skilde sig föreställningen om risktagande mellan könen ifrån det verkliga utfallet (Daruvala, 2007).
2.3.2 Övermod
Övermod är en psykologisk fallgrop där tron på den egna förmågan är överskattad (Bodie et al., 2011). Denna fallgrop kan appliceras på vardagliga situationer såsom bilkörning; där bilförare ofta anser sig köra bättre i trafiken än den genomsnittliga bilföraren (Bodie et al., 2011).
Övermod har även identifierats vid investeringar bland privatpersoner. I en studie av Barber och Odean (2001) har data samlats in från över 35 000 hushåll i USA, där investeringsvanor bland kvinnor och män analyserats. Studien visar att män investerar 45 % mer än kvinnor, vilket resulterar i att män har en högre omsättning av portföljen än kvinnor. Skillnaden blir ännu tydligare om ensamstående män och kvinnor jämförs, där ensamstående män handlar 67 % mer än ensamstående kvinnor. Den högre omsättningen som uppmäts bland männen kan, enligt Barber och Odean (2001), förklaras av ökad grad övermod. Kvinnor, som påverkas
Barber och Odean (2001) menar att investerare med högre grad av övermod överskattar sin förmåga att värdera och förutspå marknaden. Följaktligen leder en ökad grad av övermod till högre omsättning av portföljen samt ökade transaktionskostnader, vilket även minskar den totala förväntade avkastningen. Ytterligare en bidragande orsak till att kvinnor har lägre omsättning av sina portföljer grundar sig i att kvinnor bearbetar och analyserar all tillgänglig information, vilket leder till att kvinnor har längre till beslut än män (Darley och Smith, 1995).
Investerare som visar mer benägenhet till övermod håller dessutom en mer riskfylld portfölj än rationella investerare med samma riskaversion (Barber och Odean, 2001). Övermod leder således till högre risktagande och omsättning, vilket i sin tur ökar transaktionskostnaderna och bidrar till en lägre förväntad avkastning av portföljen. På en generell nivå har kvinnor därför, relativt männen, presterat bättre i deras privata sparande då de inte drabbas av effekterna av övermodighet i samma utsträckning (Barber och Odean, 2001).
2.4 Skillnader mellan kvinnliga och manliga fondförvaltare
2.4.1 Risk
Risk delas upp i två kategorier; systematisk och unik risk (Bodie et.al., 2011). Den systematiska risken, även kallad marknadsrisk, är inte möjlig att diversifiera bort från portföljen. Denna risk kan uppstå från faktorer som påverkar världsekonomin, så som exempelvis naturkatastrofer och krig. Den unika risken är den företagsspecifika risken som kan diversifieras bort i en portfölj. Unik risk är således associerad med en viss strategi eller tillgång i portföljen (Bodie et.al., 2011).
Vid en jämförelse mellan privatpersoner och professionella investerare kan en skillnad i beteendemönstret gällande risk noteras. Locke och Mann (2015) redogör i sin studie att professionella investerare uppvisar en ökad bekvämlighet kring risktagande då de blir allt mer erfarna. Ju mer erfarenhet en investerare har, desto mer tolerans har de för större potentiella förluster vilket bidrar till ökad självkänsla och bekvämlighet vid riskfyllda beslut. Vidare hittades inte stöd för att erfarenhet skulle öka risktagandet (Locke och Mann, 2015).
Även bland de professionella investerarna har det undersökts huruvida det förekommer skillnader i risktagande mellan kvinnor och män. Dwyer, Gilkeson och List (2001) testade könsskillnaden i riskbenägenhet genom en ekonometrisk studie för att undersöka vilka variabler som påverkar investerares risktagande. Skillnad i risktagande, mellan män och kvinnor, försvagades avsevärt när investerares finansiella kunskaper om marknaden och investeringar testades som oberoende variabel. Författarna menar att den relativt högre nivån av riskaversion bland kvinnor delvis kan förklaras av brist på kunskap och att ju mer kunskap en kvinnlig investerare har, desto högre risktagande (Dwyer et.al., 2001). Atkinson, Stanley och Boyce Baird (2003) föreslår vidare att skillnaden i risktagande bland fondförvaltare inte beror på någon könsaspekt, utan snarare på individuella faktorer. Den primära skillnaden är relaterad till brist på kunskap och erfarenhet vid finansiella beslut (Atkinson et.al., 2003). Enligt Barasinska et.al. (2009) är det inte längre applicerbart att, inom den professionella finanssektorn, använda kön som proxy för riskaverison. De finansiella råden en förvaltare ger ska tas i beaktande i enlighet med de individuella riskpreferenserna hos förvaltaren, snarare än att basera förvaltarens riskbeteende på den stereotypiska bilden (Barasinska et.al., 2009). Vidare redogör Montford och Goldsmith (2016) för att risktagandet ökar i takt med professionalism och erfarenhet hos en kvinnlig förvaltare. Kvinnor är mindre riskbenägna när det gäller “icke-professionella” investeringar såsom pensionssparande, medan kvinnliga fondförvaltare har en ökad riskbenägenhet. Den ökade kunskapen och tryggheten, i och med vetskapen om att de är professionella investerare, gör att skillnaden i risktagande minskar mellan könen (Montford och Goldsmith, 2016).
Sambandet mellan risktagande och genus har även observerats på den svenska marknaden. Nici och Hammar (2014) visade genom en kvantitativ studie att fonder förvaltade av kvinnor bar en större risk än fonder förvaltade av män. Resultatet från studien visade att manliga förvaltare hade en benägenhet att vara mer riskaversiva än kvinnliga. Denna studie motsäger den tidigare forskning på området, vars resultat pekar på att de skillnader som finns mellan könen reduceras på en professionell nivå.
2.4.2 Övermod
I en undersökning där finanschefer ombads skatta Standard & Poor’s indexutveckling under det kommande året gjordes en tydlig upptäckt; prognoser som utfördes av finanschefer i större koncerner, stämde inte överens med utfallet för indexutvecklingen och aktiemarknaden (Graham, Campbell och Ben-David, 2010). Korrelationen mellan skattningarna och utfallet låg något under noll. Finanscheferna hade således en kraftig övertro på sin egen förmåga och trodde sig ha all tillgänglig information för att kunna förutse aktiemarknadens utveckling (Graham et.al., 2010).
Denna typ av övermod, kan vara en orsak till förekomsten av aktiv respektive passiv förvaltning. Aktiv förvaltning och tron att kunna överträffa marknaden har visat sig ha ett starkt samband med just överskattning av den egna förmågan (Bodie et.al., 2011). Kahneman (2011) menar att det råder en kompetensvilla 4vid aktivt aktieurval och få aktiva placerare, även professionella, är skickliga nog att konsekvent avkasta högre än marknaden år efter år. Placerare och andra experter som försöker förutspå framtiden, skapar en överdriven illusion om sin egen förmåga och utvecklar en stark övertro i sina egna antaganden om framtiden. Vidare menar Kahneman (2011) att felskattningar i prognoser är oundvikligt då marknaden är oförutsägbar. Detta motiverar till att ifrågasätta aktivt förvaltarskap, som främst grundas i förvaltarens övertro på sin förmåga att konsekvent kunna förutspå marknaden (Kahneman, 2011).
2.4.3 Förvaltarstil
Fondförvaltare kan kategoriseras till att ha en aktiv eller passiv förvaltarstil (Avanza, 2016). Typiskt för en passiv förvaltarstil är långsiktiga fonder, med avsikt att skapa långsiktig ekonomisk avkastning över tid. Aktiv förvaltning kännetecknas av högre omsättning och aktiv risk. Varje fond har en specifik riskprofil som styrs av vad de investerar i. Risknivån på fonden beror således på vilken typ av fond det är; exempelvis bär en aktiefond en högre risk än en räntefond (Avanza, 2016).
Atkinson et.al. (2003) har undersökt eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga fondförvaltare genom att jämföra fonder förvaltade av kvinnor respektive män. Generellt
visades ingen skillnad på fondens prestation eller risknivå, oberoende om den förvaltades av en kvinna eller man. Den observerade signifikanta skillnaden, mellan fonder förvaltade av kvinnor jämfört med fonder förvaltade av män, var den lägre omsättningen bland kvinnornas fonder. Männen hade även en högre investeringsbenägenhet. Resultatet tolkas därför som att kvinnliga fondförvaltare generellt har en mer passiv förvaltarstil än manliga och tenderar att förvalta långsiktiga fonder. Den största skillnaden relaterad till kön var hänförlig till kompetens och erfarenhet av ekonomiskt beslutsfattande. Vidare visade studien att kvinnliga förvaltare hade en benägenhet att förvalta fonder i en viss kategori. Den typ av fond där kvinnor var mest förekommande som förvaltare var långsiktiga fonder (Atkinson et.al., 2003). Worley (1998) undersökte fondkommissionärers bild av kvinnliga investerare. Författaren menade att kvinnlig investerare, relativt manliga investerare, tenderar att vara mer noggranna, frågvisa och inhämtar mer information i syfte att skapa en ökad förståelse för investeringar. Vidare har män lättare att fatta snabba och mer riskfyllda beslut, medan kvinnor agerar mer eftertänksamt vid beslutsfattande (Maguire, 1999). Det snabba beslutsfattandet, och tendensen att agera impulsivt, menar Mellan (1996) leder till en risk att göra stora förluster inom investeringssammanhang. Trots skillnad i förvaltarstil och diversifiering av tillgångar, kommer alla värdepapper alltid bära en viss risk och generellt gäller ju högre risk, desto högre avkastning (Bodie et.al., 2011).
3. Metod
I och med att det, enligt uppsatsförfattarnas kännedom, inte tidigare fanns någon sammanställd information om kvinnliga fondförvaltare i Sverige, genomfördes en kartläggning av dessa (se appendix 1). Information om fonderna hämtades från morningstar.se under perioden 2016-02-22 – 2016-02-24, med uppdaterade värden per den 2016-05-02. Morningstar är, enligt uppsatsförfattarnas mening, en pålitlig sekundärkälla som publicerar verklighetsbaserad och jämförbar information om svenska och internationella värdepappersfonder. Den information som har tagits i beaktning vid sammanställningen är fondbolag, fond, förvaltare, kategori, hur länge förvaltaren förvaltat fonden, standardavvikelse för respektive fond och kategori, avkastning för 2015 samt fondens risknivå, alfa, sharpe-kvot och beta. Uppsatsförfattarna har valt ut värdena i syfte att ge en övergripande bakgrundsbild av förekomsten av kvinnliga fondförvaltare i Sverige och vad de bedriver för typ av fondförvaltning.
Genomförandet av kartläggningen inleddes med en avgränsning, vilken utgjordes till fonder vars förvaltare har sitt säte i Sverige, inklusive fonder icke tillgängliga för svenska småsparare. Avgränsningen resulterade i att 875 fonder återstod. Utifrån dessa har en granskning gjorts för att kunna identifiera de fonder som förvaltades av kvinnor. Då sammansättningen av förvaltare bland fonderna avvek från varandra har endast de fonder som förvaltas av enbart en kvinna tagits i beaktning. Efter granskningen kunde 96 fonder identifieras som förvaltas av totalt 30 kvinnor. Den egen sammanställda kartläggningen, av kvinnliga fondförvaltare, har genomgående använts som underlag för uppsatsen.
3.1 Val av metod
En kvalitativ metod har tillämpats för uppsatsen, i form av personliga intervjuer, i syfte att komma åt och förstå de kvinnliga fondförvaltarnas erfarenheter och syn på risktagande (Denscombe, 2011; Bell, 2011). För att kunna skapa en verklig uppfattning om hur fondförvaltares erfarenheter och självbild ser ut innefattades en kombination av det realistiska och fenomenologiska perspektivet. Dessa perspektiv karaktäriseras av ett tillvägagångsätt som lägger stor vikt på individens erfarenheter, vilket i det här fallet blir kvinnliga förvaltares perspektiv och erfarenheter (Kvale och Brinkmann, 2009; Denscombe, 2011).
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är det genom samtal som vi får kunskap om andra människors erfarenheter, attityder och känslor av den värld och vardag de lever i. Forskningsintervjuer är därför ett bra verktyg för att öka förståelsen av någon annans upplevelser och självbild. Intervjuerna baserades på semi-strukturerade frågor, där uppsatsförfattarna tilläts ställa följdfrågor och vara flexibla under intervjun, men utgick dock hela tiden från intervjuns kravprofil.
Vidare baseras uppsatsen på en kombination av en deduktiv och induktiv ansats, vilket motiveras av att uppsatsen till stor del utgår ifrån den empiriska forskning som finns kring kvinnligt och manligt risktagande. För att vara en kvalitativ studie är graden av strukturering hög (uppsatsförfattarna styr) just på grund av att studien tar avstamp i tidigare forskningslitteratur och syftar till att belysa och komplettera tidigare forskning genom intervjuer. Studien försöker varken generalisera resultat över populationen eller pröva hypoteser.
3.2 Urval
Den kvalitativa studien består av åtta personliga intervjuer med kvinnliga fondförvaltare. Studien avgränsades till kvinnliga fondförvaltare som ensamma förvaltar en fond med säte i Sverige. Urvalet för studien baserades på de 30 kvinnliga fondförvaltarna hämtade från egen kartläggning.
Målet var att kontakta samtliga kvinnliga fondförvaltare, vilket inte gick att utföra eftersom uppsatsförfattarna inte fann kontaktuppgifter till alla förvaltare. Vidare uppstod ytterligare svårigheter för uppsatsförfattarna då svar ej erhölls från de kontaktade förvaltarna. Utifrån detta fick avgränsningen utvidgas något vilket resulterade i att en av intervjuerna är genomförd med en kvinnlig fondförvaltare som inte är ensam förvaltare för fonden. Notera att de åtta intervjuerna utgörs av samtliga respondenter uppsatsförfattarna lyckats få tag på samtidigt som de varit villiga att ställa upp på en intervju. Antalet som medverkade i studien har ansetts vara betryggande för att uppfylla studiens syfte, då de täckte närmre en fjärdedel av det totala urvalet.
3.3 Förberedelser
Förberedelserna inför de kvalitativa intervjuerna bestod av både interna och externa förberedelser. De interna förberedelserna genomfördes i syfte att ge uppsatsförfattarna en kunskapsfördjupning inom intervjuteknik, vilket var av stor vikt eftersom uppsatsförfattarna behövde vara väl förberedda inför intervjuerna. De externa förberedelserna genomfördes via mail för att kontakta intressanta och väsentliga intervjuobjekt.
Ett första mailutskick gjordes (se appendix 2) till kvinnliga fondförvaltare, där information om studien och uppsatsen syfte presenterades, samt en mindre presentation av uppsatsförfattarna. Syftet med ett första utskick var att fånga förvaltarnas intresse för studien, samt att visa på studiens relevans för dem själva, vilket skulle öka sannolikheten att få möjligheten att utföra en intervju med dem. För att ytterligare ge ett seriöst intryck på förvaltarna klargjordes det i mailet att deras deltagande kommer vara anonymt under alla omständigheter.
Efter en djupgående kartläggning av nuvarande empirisk forskning på området, bestod de interna förberedelserna av att insamla så mycket kunskap kring intervjuteknik som möjligt. Vid personliga intervjuer finns risk för “intervjuareffekten”. Enligt Denscombre (2011) är det inte alltid säkert att vad intervjuaren säger stämmer överens med den faktiska handlingen. Det finns därför risk att svar från intervjuer inte är helt sanningsenliga med verkligheten. Uppsatsförfattarna var däremot medvetna om att effekten finns, vilket har påverkat utformningen av frågorna. En ytterligare åtgärd som vidtogs innan intervjutillfället, för att säkra kvalitén på intervjufrågornas relevans för uppsatsens syfte, var utformandet av en intervjuguide (se appendix 3). Samtliga intervjuer utgick från en och samma intervjuguide vilket förenklade jämförbarheten mellan respondenternas svar. Däremot var intervjuerna semi-strukturerade och det fanns därför frihet att frångå manuset.
Denscombe (2011) menar att det finns en del grundläggande delar som en bra forskningsintervju bör innehålla. Intervjuerna bestod därför av fyra delar där den första delen innefattade inledande frågor. Till en början ställdes enkla frågor där respondenten bland annat fick berätta om sin professionella bakgrund och om sin roll i företaget. Resterande tre delar av intervjun baserades på referensramen vilket resulterade i att del två behandlade skillnader i risktagande mellan kvinnor och män på en generell nivå. Del tre syftade på att låta
fondförvaltarna redogöra för sina observationer och erfarenheter gällande skillnader mellan kvinnliga och manliga professionella fondförvaltare. Avslutningsvis gavs respondenterna chansen att ge sina reflektioner till ett antal påståenden baserade på tidigare ekonomisk forskningslitteratur.
Vid avslutandet av intervjun fick även respondenterna möjligheten att tillägga ytterligare eventuella aspekter på ämnet. Detta utfördes i enlighet med de råd Denscombe (2011) ger för att avsluta en intervju på ett ordnat sätt.
3.4 Genomförande
Intervjuerna genomfördes på en plats vald av respondenten, vilket resulterade i att de flesta intervjuerna hölls på respektive respondents arbetsplats. Utifrån tre respondenters önskemål genomfördes telefonintervjuer. Syftet med att låta respondenterna välja plats var att stärka känslan för trygghet hos respondenten, vilket enligt Denscombe (2011) ökar möjligheten för sanningsenliga svar. Under samtliga intervjutillfällen medverkade båda uppsatsförfattarna som intervjuare. För att minimera påverkan på respondentens svar intog uppsatsförfattarna en passiv och neutral hållning under intervjun. Vidare skapade uppsatsförfattarna en gemensam bild av respondenterna för att undvika missförstånd vid kommande transkribering.
Innan genomförandet av intervjuerna säkerställdes att tillåtelse fanns för inspelning av intervjun. Samtliga intervjuer spelades in i syfte att, tillsammans med efterföljande transkribering, reducera risken för eventuella bortfall i respondentens svar. Genom en inspelning av intervjun dokumenteras inte bara vad de tillfrågade svarade utan även hur de sa det.
3.5 Dataanalys
I syfte att underlätta för redogörelsen av studiens resultat kodades den insamlade empirin. Kodningen genomfördes genom att båda uppsatsförfattarna läste igenom respondenternas transkriberade svar ett flertal gånger för att upptäcka kärnelement. Informationen som erhölls
Det empiriska materialet är sedan systematiskt analyserat utifrån aspekten homogenitet i svar mellan respondenter samt i vilken grad erfarenheter och uppfattningar avviker från tidigare forskningslitteratur. Målet är att utöver en bättre förståelse för komplexiteten i kvinnligt och manligt risktagande också kunna identifiera aspekter som tidigare forskning inte behandlat samt värdera dess relevans.
3.6 Studiens kvalitet
3.6.1 Reliabilitet
Vid studiens genomförande fanns det, enligt uppsatsförfattarnas kännedom, ingen tillgänglig statistik om kvinnliga fondförvaltare i Sverige. Med hänsyn till den stora population som kartläggningen är baserad på, samt den mänskliga faktorn, tar uppsatsförfattarna på sig ansvar för eventuella missar eller bortfall vid sammanställningen av informationen. För att styrka tillförlitligheten av kartläggningen har informationen om fonderna bearbetats av båda uppsatsförfattarna.
Intervjuerna utgick från en och samma intervjuguide, vilket har påverkat den externa reliabiliteten för studien positivt. Detta eftersom jämförelsen av respondenternas svar underlättades. Strukturen på intervjuguiden gjorde att likartade frågor kunde ställas på olika sätt. Tillförlitligheten på svaren kunde kontrolleras och säkerställas, vilket enligt Bryman och Bell (2013) stärker studiens externa reliabilitet. Det faktum att tre intervjuer genomfördes per telefon kan ha påverkat de berörda respondenternas svar och den externa reliabiliteten negativt. För att motverka detta utformades intervjufrågorna till att vara enkla och öppna i syfte att kunna fungera via en telefonintervju. Däremot föll faktorer som endast ges tillgängliga vid fysiska möten bort, såsom kroppsspråk hos respondenterna.
Båda uppsatsförfattarna deltog vid varje intervjutillfälle vilket bidrog till en ökad intern reliabilitet för studien. Det är väsentligt för studiens interna reliabilitet att uppsatsförfattarna är överens om tolkningen av respondenternas svar (Bryman och Bell, 2013). Vidare skapade förberedelserna innan undersökningen en rutin som upprepades under intervjuprocessen. I och med att samma process användes vid alla intervjuer ökade reliabiliteten. Samtliga intervjuer spelades in, vilket möjliggjorde för uppsatsförfattarna att lyssna på de svar som erhölls under intervjuerna ett flertal gånger. Således påverkades den interna reliabiliteten positivt eftersom viktig information inte undgick uppsatsförfattarna.
3.6.2 Validitet
Den kvalitativa undersökningen har grundats på dels en teoretisk undersökning samt dels en genomgång av den empiriska forskningen om kvinnligt och manligt risktagande. Utifrån den problematisering som har formulerats inom området har sedan metodvalet fastställts för att på bästa sätt kunna säkerställa att resultaten är relevanta för studiens ämne. Vidare har uppsatsförfattarna varit medvetna om att resultaten från de kvalitativa intervjuerna måste vara väsentliga för att ge betydande och adekvata slutsatser. Den interna validiteten stärks eftersom det är essentiellt att empirin baseras på den teoretiska referensramen (Bryman och Bell, 2013). Detta efterföljdes genom en noggrann genomarbetad intervjuguide, vilken bestod av tydligt utformade frågor för att undvika missförstånd bland respondenterna.
Då urvalet var målinriktat, till kvinnor som ensamma förvaltade fonden, begränsades möjliga intervjuobjekt och därmed anses generaliserbarheten för studien som låg. Vidare begränsas även överförbarheten av resultaten till andra branscher än fondförvaltning, vilket försvagar den externa validiteten. För att möjliggöra en replikering av studien och därmed till viss del upprätthålla validiteten erhålls intervjuguiden i appendix 2. Följaktligen har en strukturerad analysmodell legat till grund för värdering av resultaten med avsikt att identifiera homogenitet i svaren samt hur dessa förhåller sig till tidigare forskning på området. Denna analysmodell är replikerbar och stärker således studiens validitet.
3.7 Källkritik
I studien har det använts primära källor i form av personliga intervjuer. Risken som uppstår vid personliga intervjuer är att respondenternas svar är snedvridna eller i värsta fall inte sanningsenliga. Dock var intervjufrågorna utformade i syfte att inte vara ledande samt att de intervjuade skulle känna sig trygga under intervjuprocessen. Kartläggningen baserades på siffror hämtade från morningstar.se, vilket uppsatsförfattarna ansåg vara en trovärdig och pålitlig sekundärkälla.
3.8 Etik
Forskningsetik enligt Vetenskapsrådet (2002) präglar hela uppsatsprocessen; från insamling av data, under redovisningen av resultaten fram till och med analysprocessen. För att en forskning ska uppfattas som etisk förväntas att fyra forskningsetiska principer efterföljs. Dessa fyra krav innefattar informationskrav, krav på samtycke, nyttjande och konfidentialitet. Samtliga krav utgör riktlinjer för etikkommitténs granskning av projekt inom humaniora och samhällsvetenskap och har till syfte att agera normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagaren.
Via kontaktmail informerades undersökningsdeltagarna om studiens syfte och forskningsbidrag. Vidare informerades respondenterna om att deltagandet är frivilligt samt att de kommer vara anonyma i undersökningen. I syfte att bibehålla anonymiteten i studien, har varje respondent tilldelats en bokstav. Slutligen har all insamlad information behandlats enligt konfidentialitetskravet och endast använts för studiens syfte.
4. Resultat
4.1 Kartläggning av kvinnligt fondförvaltarskap
Kartläggningen av kvinnliga fondförvaltare med säte i Sverige identifierade 30 förvaltare. Med hänsyn till studiens urval är samtliga kvinnor ensamma förvaltare av fonden. Vid tidpunkten för insamlingen av data förvaltades totalt 96 fonder av kvinnorna.
Den insamlade informationen visade att majoriteten av de kvinnliga fondförvaltarna förvaltade fonder för storbankerna5 där 7 av de 30 förvaltade Handelsbankens fonder (23,3%). Vidare förvaltade 6 kvinnor fonder för SEB (20 %). Både Swedbank och Nordea hade tre ensamma kvinnliga förvaltare, vilket stod för 10 % av det totala urvalet vardera.
Tabell 1: Tabellen visar fördelningen av andel kvinnliga förvaltare per fondbolag
Intressant var att 45 fonder ingick i SEB:s fondutbud, vilket resulterade i att SEB:s kvinnliga fondförvaltare förvaltar 46,9% av det totala antalet fonder. Vidare stod Handelsbanken för 18,8% av det totala antalet. Nordeas kvinnliga fondförvaltare förvaltar sammanlagt 9 fonder, vilket stod för 9,4 % av urvalet. Något färre fonder förvaltas av Swedbank, där 9 fonder representerar 6,3 % av urvalet.
Andel kvinnliga förvaltare per fondbolag
Fondbolag Antal förvaltare Procentandel Handelsbanken 7/30 23,33 %
SEB 6/30 20 %
Swedbank 3/30 10 % Nordea 3/30 10 %
Tabell 2: Tabellen visar fördelningen av andelen fonder per fondbolag
De mest förekommande kategorierna bland fonderna, enligt kartläggningen, var ränte- och obligationsfonder (25 %) samt blandfonder (15,6 %). Vidare utgjorde globala fonder, Sverigefonder samt nischade branschfonder cirka 9 % vardera av det totala urvalet.
Tabell 3: Tabellen visar kategorifördelningen bland fonderna
Tre risknivåer kan tillämpas vid kategorisering av fonder (Morningstar, 2016). Utifrån dessa kategorier har ytterligare indelningar gjorts, för att förtydliga risknivån av fonderna. Med utgångspunkt i de tre kategorierna definieras fonder med en standardavvikelse mellan
0 % - 6 % som lågriskfonder, 6 % - 12 % medellåg risk, 12 % - 18 % medelriskfonder, 18 % - 28 % medelhög risk och slutligen definieras fonder med standardavvikelse högre än 28 % som högriskfonder.
Andel fonder förvaltade av kvinnor/fondbolag
Fondbolag Antal fonder Procentandel Handelsbanken 18/96 18,75 % SEB 45/96 46,88 % Swedbank 6/96 6,25 % Nordea 9/96 9,38 %
Kategorifördelning
Kategori Antal fonder Procentandel
Ränte – och obligationsfonder 24/96 25 %
Blandfonder 15/96 15,62 %
Global 9/96 9,375 %
Sverige 8/96 8,33 %
Branschfonder
Tabell 4: Tabellen visar fördelningen av fonderna till respektive risknivå
Differens mellan fondens standardavvikelse och standardavvikelsen för kategorin visar hur fonden avviker från snittet. Sammantaget har 64 av fonderna (66,7 %) en lägre standardavvikelse än snittet inom den aktuella kategorin medan 26 % av fonderna avviker högre från snittet och har således en högre risknivå än jämförelsebara fonder inom kategorin. Dock finns ett bortfall på 7 fonder då dessa fonder saknar standardavvikelse för fonden eller kategorin, vilket omöjliggör en mätning av risknivåns avvikelse.
Tabell 5: Tabellen visar hur respektive fonds risknivå är högre alternativt lägre än kategorin
Riskfördelning
Risknivå Antal fonder Procentandel
Låg 24/96 25 %
Medel-låg 6/96 6,25 %
Medel 56/96 58,33 %
Medel-hög 3/96 3,13 %
Hög 2/96 2,1 %
Risknivå högre/lägre än kategorin
Antal fonder Procentandel
Högre 25/96 26 %
Lägre 64/96 66,66 %
4.2 Resultat från intervjustudie
Beskrivning av respondenterna
Respondenterna har sorterats utifrån två kategorier; erfarenhet av fondförvaltning samt risknivå på den fond som denne förvaltar. Vidare delas erfarenhet upp i tre kategorier, där kort erfarenhet definieras som 0-3 år inom yrket, medellång erfarenhet 3-8 år och slutligen lång erfarenhet med minst 8 år inom yrket fondförvaltning. Fondernas risknivå sorteras i fem riskkategorier, med utgångspunkt i riskintervallet tillgängligt på morningstar.se. Fonder med en volatilitet på 0 % - 6 % definieras som lågriskfonder, 6 % -12 % medellåg risk, 12 % - 18 % medel risk, 18 % - 28 % medelhög risk och fonder högre än 28 % definieras som högrisk.
Tabell 6: Tabellen visar respondenternas erfarenhet inom fondförvaltning samt fondens risknivå som
denne förvaltar.
Erfarenhet Risknivå
Kort Medel Lång Låg Medellåg Medel Medelhög Hög
Respondent A X X Respondent B X X X Respondent C X X X Respondent D X X Respondent E X X Respondent F X X Respondent G X X X X Respondent H X X X
4.2.1 Kvinnor och män generellt
Nedan redogörs resultatet för de kvinnliga fondförvaltarnas egna reflektioner och erfarenheter vad gäller skillnader mellan kvinnor och män på en generell nivå.
Intresse
Vid frågan huruvida förvaltarna observerat någon skillnad mellan kvinnor och män, gällande intresse för investeringar, ansåg respondent C att det i grunden inte finns någon skillnad. Respondent C tror inte att det till en början finns en generell skillnad i intresse mellan kvinnor och män. Däremot menar hon att gamla strömmar och förväntningar kan påverka kvinnor att söka sig till andra områden inom ekonomi än just investeringar, vid exempelvis val av studier. Respondent D svarar i enlighet med respondent C; hon har inte observerat någon generell skillnad mellan män och kvinnor. Hennes upplevelser är snarare att det finns en skillnad bland kvinnor i allmänhet, som grupp. Det finns kvinnor som har ett större intresse, vilka tycker det är spännande med aktier och gillar att ta risk, samtidigt som andra inte är lika bekväma med att placera sina pengar. Respondent F upplever i enlighet med detta att den största skillnaden mellan män och kvinnor är den bredare spännvidd som råder bland kvinnorna. Hon menar att det finns de kvinnor som överhuvudtaget inte har något intresse alls för sin ekonomi, samtidigt som det finns kvinnor som är väldigt intresserad och duktiga på att sköta sin privatekonomi.
Vidare menar respondent D, vad gäller intresse för investeringar, att de som hon träffar i arbetet aktivt har sökt upp henne och att intresset hos dessa kunder därför är större av naturliga skäl, vilket inte är beroende av om personen i fråga är en man eller kvinna.
Respondent G och H har observerat en skillnad vad gällande intresse. Respondent G beskrev att män har en tendens att föra diskussioner och prata mer om investeringar, även om de inte aktivt förvaltar investeringar, vilket hon upplever som antydan till att män ändå har ett större intresse än kvinnor.
Risk
Vad gäller risk har respondent C observerat att kvinnor i allmänhet tar mindre risk än män. Enligt henne är kvinnor mindre benägna att lämna sin komfortabla zon och män har närmare till att ta riskfyllda beslut. Respondent G utvecklar detta resonemang då hon upplevt att män har en tendens att förvalta mer koncentrerade privatportföljer, med högre risk, medan kvinnor har en bredare portfölj med spridda risker. Vidare upplever hon att män har en tendens att vilja tjäna mer pengar snabbare genom högre risktagande medan kvinnor är mer långsiktiga och tar därför mindre risker i sitt sparande.
I samma linje, menar respondent E att män vågar ta mer risker och är mer förhastade i sina beslut, medan kvinnor är mer eftertänksamma. Vidare påpekar hon däremot att kvinnor också är benägna att ta risker, men att skillnaden ligger i den tid beslutsprocessen tar. Att män är mer benägna att ta snabba beslut vad gäller risk betyder inte att kvinnor tar mindre risk. Respondent F tror att skillnaden snarare är en individfråga än en genusfråga, och att det således finns såväl risktagande som kalkylerande personer bland båda könen.
Övermod
Till följd av respondent C reflektioner, att kvinnor har svårare att lämna sin komfortabla zon samt viljan att vara säkrare i sina val, menar hon att antydan finns att kvinnor tenderar att visa mindre övermod än män. Däremot upplever hon att individuella egenskaper och personlighet spelar in på huruvida övermodig individen är. Respondent B delar liknande observationer, dock från en annan synvinkel. Hon menar att män talar mer om investeringar än kvinnor vilket i sin tur ger antydan till att män är mer benägna till övermod än kvinnor. Dock har hon även observerat kvinnor som kan visa övermod.
Enligt respondent F ligger skillnader i övermod, mellan kvinnor och män, inte i biologin utan beror på kulturskillnader, vilka baseras på intresse. Respondent F upplever att män, i allmänhet, är mer benägna att lyfta fram och tala mycket om ett visst ämne; oavsett om det gäller investeringar eller intresse för exempelvis bilar. Hon menar att män har ett behov att lyfta fram sina lyckade investeringsaffärer, medan kvinnor varken lyfter fram sina bra eller dåliga affärer. Detta gör att män upplevs ha närmare till att visa övermod. Respondent G upplever att det finns övermod hos både män och kvinnor. Dock menar hon, i enlighet med respondent F, att intresse ger upphov till att män framstår som mer övermodiga. I och med att män har en tendens att vara mer intresserade av investeringar, samt lägger ner mer tid på
deras investeringar, kan det vara berättigat att män tar mer risk än kvinnor. Utifrån det resonemang som respondent G för, är det inte alltid självklart att det handlar om att män är mer övermodiga än kvinnor. Vidare menar respondent F att kvinnor inte är uppfostrade till högmod, och att denna generationsfråga leder till att kvinnor är mindre övermodiga än män. Hon menar att anledningen till att det föreligger en skillnad mellan kvinnor är män snarare är av historiska skäl än biologiska.
Privata investeringar
Respondent A anser att privatpersoner har en tendens att vara mer långsiktiga än professionella investerare och ses därför som mer passiva. Vidare beskriver hon att långsiktighet inte behöver betyda lägre risk; gillar kvinnor investeringar ökar även deras benägenhet och villighet att ta risk.
Respondent C och E upplever att det finns en skillnad vad gäller omsättning och förvaltarstil på en generell nivå, men som främst grundar sig i intresse. Vidare fortsätter deras resonemang att oavsett kön investerar en privatperson som är intresserad av investeringar mer frekvent och kan därför uppfattas som mer aktiva. Skillnaden mellan män och kvinnor ligger i vilken typ av investering denne är intresserad av att satsa sina pengar på, snarare än den generella intressenivån av investeringar. I enlighet med detta, menar respondent A att om kvinnor är intresserade av ett speciellt område framstår deras förvaltarstil som mer aktiv inom just det området.
Respondent G upplever att mäns intresse för investeringar gör att de har mer spetsiga portföljer6, med högre risk, och kan därför uppfattas som mer aktiva i sitt privata förvaltande. I enlighet med detta berättar respondent H att hon upplever att män är mer aktiva med sina privatportföljer och att det grundas i deras relativt större intresse för investeringar.
4.2.2 Kvinnor och män professionellt
Nedan följer de kvinnliga fondförvaltarnas reflektioner, erfarenheter och upplevelser av skillnader mellan kvinnliga och manliga fondförvaltare på en professionell nivå.
Allmänt
I enlighet med erfarenheter från majoriteten av respondenterna har inga generella skillnader observerats mellan kvinnliga och manliga fondförvaltare. Den största anledningen är, enligt de tillfrågade, den rådande snedfördelningen7 i branschen mellan kvinnor och män. Respondent A menar att snedfördelningen gör det svårt att se någon skillnad mellan kvinnor och män, dock tenderar kvinnor i branschen att generellt vara lite mer noggranna. Respondent D upplever en större generell skillnad mellan män och kvinnor, som ligger i männens approach “… manliga kollegorna kanske tar det mer med en klackspark på ett annat sätt” (respondent D). Kvinnor har en förmåga att framstå som mer noggranna och tar mer hänsyn till detaljer. Respondent G anser att snedfördelningen i branschen gör att det finns män som framstår som den stereotypiska förvaltaren, som är mer riskbenägna och är övermodiga, samtidigt som det finns män som har ett helt annat sätt att vara på. Dock ser hon inte den tydliga skillnaden inom gruppen kvinnor i branschen.
Intresse
Överensstämmande med den observerade skillnaden i allmänhet, mellan kvinnor och män, menar respondent B, C, D och H att de personer som sökt sig till yrket har alla samma intresse för investeringar. Att det generellt är färre kvinnor i branschen tror respondenterna snarare beror på gamla kvarlevor än på intresse för fondförvaltning. Respondent B menar att för att vara kvar i den tuffa bransch de arbetar i krävs ett stort intresse för investeringar och kapitalförvaltning i stort, “finns inte intresset blir man inte kvar” (respondent B).
Respondent A och F anser inte att skillnader i intresse mellan kvinnliga och manliga förvaltare är en genusfråga, utan det beror snarare på förvaltarens mandat och befogenheter. Respondenterna menar att mandat styr deras möjlighet att ta risk och påverkar även deras förvaltarstil. Vidare ställer de sig kritiska till att observerade skillnader i omsättning och risk kan hänföras till skillnader i intresse mellan kvinnliga och manliga förvaltare.
7
Risk och risktagande
Det faktum att män är överrepresenterade i branschen försvårar jämförelsen av risktagande mellan män och kvinnor, enligt nästintill alla respondenter. Respondent B menar att snedförvridningen i branschen gör att tidigare studier visar att kvinnor tar mindre risk. Enligt hennes upplevelser tar dock män mindre risk än kvinnor i vissa skeenden. Respondent C har, i enlighet med B, observerat att manliga förvaltare tenderar att vara riskaversiva. Hon menar samtidigt att förvaltning handlar om att hantera risken på ett klokt sätt och att vara riskaversiv behöver därför inte vara något dåligt.
Respondent D, G och H upplever en skillnad i risktagande, men de påpekar att det är svårt att avgöra om det är en genusfråga eller huruvida skillnaden finns på individnivå. I enlighet med detta svarade även respondent A att risktagandet inte beror på genus utan på fondens förutbestämda risknivå. Det är snarare vad fonden har för karaktär som avgör hur stor risk fondförvaltare kan ta.
Att det finns en skillnad mellan kvinnor och män, relaterat till risk, upplever även respondent F. Däremot menar hon att skillnaden inte ligger i riskbenägenhet utan snarare i eftertänksamheten innan fattandet av ett riskfyllt beslut. I jämförelse mellan sig själv och sina manliga kollegor upplever hon att det tar längre tid för henne att fatta riskfyllda beslut medan männen har närmare till detta. Att kvinnor är mer nogräknade och eftertänksamma i sina beslut är även något som alla tillfrågade har erfarit.
Övermod
Övermod är någonting som förvaltarna beskriver att både kvinnor och män har en tendens till. Däremot menar respondent C, F och G att snedfördelningen inom branschen, även i detta avseende, gör att det blir mer påtagligt att männen visar benägenhet till övermod än kvinnor. I motsatt till detta resonemang upplever respondent B att snedfördelningen i branschen gör att skillnaderna, i benägenhet till övermod, minskar mellan kvinnliga och manliga förvaltare. Att gruppen män är relativt större gör att de representerar fler egenskaper. Hon liknar det med att kvinnornas normalfördelning inte har lika stora ”svansar” som männens och därför är det
Förvaltarstil
Respondent F är den enda förvaltaren som ser en skillnad mellan sin egen och sina manliga kollegors förvaltarstil. I enlighet med hennes tidigare svar, har männen lättare att ta beslut och kan därför omsätta mer. Därför upplever hon att hennes förvaltarstil kan ses som mer passiv. Respondent A och B upplever också att det finns en viss skillnad i förvaltarstil, däremot anser de att skillnaden är generell inom branschen och beror på vilken typ av fond som förvaltas. Respondent B ser ett mönster av att kvinnor tenderar att förvalta räntefonder istället för aktiefonder. Hon menar att räntefonder tidigare inte var lika attraktivt att förvalta som aktiefonder men att bilden av räntefonder, i dagsläget, har förbättrats dock inte till samma nivå som aktiefonder. Respondent A beskriver, utifrån sina erfarenheter bland de fondförvaltare hon känner, att män oftare förvaltar hedgefonder. Tvärtom menar respondent D att hon har erfarenhet av att kvinnor tenderar att förvalta högriskfonder. Respondent E menar att det är fondens mandat som påverkar förvaltarens förvaltarstil, då mandat styr befogenheten.
Vad gäller förvaltarstil har respondent C, D och H däremot inte observerat några könsrelaterade skillnader. Dock påpekar respondent D vikten av att ta hänsyn till att det kan finnas en skillnad på vad förvaltarna svarar och vad de faktiskt gör. Självbilden behöver inte alltid stämma överens med verkligheten.
4.2.3 Kvinnliga fondförvaltares egna reflektioner
Skillnad i förutsättningar och arbetsuppgifterRespondent A, B, D och G upplever inte att de som kvinna skulle ha sämre förutsättningar än deras respektive manliga kollegor. Tvärtom reflekterar de över att det är en fördel att vara i minoritet eftersom de då lättare blir ihågkomna och därmed inte blir en i mängden vilket är viktigt för den framtida karriären. Respondent G menar att hon som kvinna får lite mer uppmärksamhet, speciellt i mediala sammanhang. Respondent D menar också att hon erfarit att det varit lättare att kommit i kontakt med externa parter och företag just för att hon är kvinna.
Respondent C och H menar att det i grunden inte finns någon skillnad i förutsättningarna för kvinnliga fondförvaltare gentemot de manliga. Dock tror respondent C att de kvinnor som är förvaltare har liknande egenskaper och preferenser. Eftersom det är större spridning bland männen finns en tendens att de representerar fler egenskaper inom gruppen män. Efter ett par år i branschen, menar respondent C, att den kvinnliga minoriteten formas och anpassar sig efter klimatet på arbetsplatsen.
Vidare menar respondent E att alla förvaltare arbetar utifrån samma förutsättningar, däremot upplever hon att det finns vissa svårigheter för kvinnor att komma in i branschen. Detta grundar sig i en tendens att män ofta anställer män, och eftersom branschen domineras av män, upplever den tillfrågade att det är svårare för kvinnor att få en chans. Respondent G upplever också överrepresentationen av män som ett hinder för kvinnor att arbeta i branschen. Hon menar att effekten av att majoriteten är män blir att hela branschen vrids åt det stereotypiska ”manliga” sättet att tänka, vilket påverkar hur de väljer nya kandidater. Vidare berättar hon att de medvetet försöker få in fler kvinnor i branschen men att det är få kvinnor som söker sig till fondförvaltning.
I enlighet med de erfarenheter som respondent E beskriver, upplever respondent A och B inga skillnader i fördelning av arbetsuppgifter så länge förvaltarna jobbar på samma nivå. Respondent B menar däremot att hon upplever att kvinnliga förvaltare grundar sina analyser på mer information. Kvinnor är mer noggranna och i behov av ytterligare information för att fatta sina beslut än vad män behöver.
Respondent C upplever inte att kvinnor tenderar att förvalta en viss typ av fond. Däremot har hon observerat att det finns fler kvinnor inom vissa områden, vilket gör att dessa kvinnor ligger närmare den typen av investering. Ett exempel som hon gav var att det finns många kvinnor inom hållbarhetsekonomin och att det därför är vanligare att kvinnor investerar inom det området. Vidare anser respondent A och F att intresset spelar stor roll för vilken typ av fond kvinnor väljer att förvalta.
