VÅRDPERSONALENS ERFARENHETER AV MÅLTIDSMILJÖN I
ARBETET MED PERSONER SOM HAR DEMENSSJUKDOM
EN LITTERATURÖVERSIKTCAREGIVERS EXPERIENCE REGARDING THE MEAL
ENVIRON-MENT IN THE WORK WITH DEENVIRON-MENTIA
A LITERATURE REVIEW
Namn: Yasmin Mohamed Abdisalam & Sahra Abdi Yusuf Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för
vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare: Pardis Momeni Examinator: Ing-Britt Rydeman
Sammanfattning
Bakgrund: Demens är ett tillstånd som orsakar neuropsykologisk, neuro funktionella och neuropsykiatriska försämringar hos patienter som insjuknar. Ungefär 47 miljoner människor i världen har någon form av demenssjukdom idag. Personer med demenssjukdom upplever mindre trygghet i sin vardag vilket gör sjuksköterskorna har en central roll i omvårdnaden som ges. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer
som har demenssjukdom.
Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna Cinahl och PubMed användes vilket resulterade i tio vetenskapliga originalartiklar.
Analysarbetet fokuserar på likheter och skillnader i studiernas resultat vilket sedan ledde till att tre huvudteman bildades för att strukturera upp resultatet.
Resultat: Teman var: ”Anpassning av den fysiska miljön”, ”Att utgå från personens behov vid måltider”, ”Svårigheter vid underbemanning” och “Att skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider”. Måltidsmiljön hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom när matsalen anpassades utifrån personens förutsättningar. Den förändrande
måltidsmiljön ökade personens välbefinnande. Faktorer så som en hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och korrekt belysning hade betydelse för måltiden.
Diskussion: Florence Nightingales omvårdnadsteori kring miljö användes som stöd i diskussionen som fokuserade på betydelsen av personcentrerad vård, fysiska miljö och interaktioner mellan vårdpersonalen och personer med demenssjukdom.
Abstract
Bakgrund: Dementia is a condition that causes neuropsychological, neuro-functional and neuropsychiatric deterioration in patients who become ill.
Approximately 47 million people around the world suffer from some form of dementia. People with dementia experience less security in their everyday lives, which means that nurses have a central role in the care. Aim: To describe the care staff's experiences of the meal environment working
with people with dementia.
Method: A literature review according to Friberg's method that included both qualitative and quantitative articles. Databases Cinalh and Pubmed were used, resulting in ten original scientific articles. The analysis focuses on similarities and differences in the results of the studies, which then led to three main themes being formed in order to structure the results.
Results: Themes were "Adapting the physical environment", Attending to the person's needs", "Difficulties regarding shortage of staff” and "To create meaning and community at meals". The meal environment had a great impact on persons with dementia and by adapting the environment in the dining room based on the persons different conditions. The changes made in the meal environment increased the person’s well-being. Resemblance, of home calm background music and adequate lighting during the meal were of great importance.
Discussion: Florence Nightingale's nursing theory with focus the environment was used to support the discussion, which highlights the importance of person - centered care, the physical environment and interactions between care staff and people with dementia.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
DENÅLDRANDEMÄNNISKANURETTVÅRDVETENSKAPLIGTPERSPEKTIV...1
UTVECKLINGENAVBOENDEFORMI SVERIGE...2
DEMENSSJUKDOMOCHOLIKASVÅRIGHETER...3
SYMPTOM...4
OMVÅRDNADVIDDEMENSSJUKDOM...5
MALNUTRITION...5 SJUKSKÖTERSKANSOMVÅRDNADSANSVAR ...6 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 7 METOD 8 DATAINSAMLING ...8 URVAL...9 DATAANALYS...10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11 ANPASSNINGAVDENFYSISKAMILJÖN ...11
ATTUTGÅFRÅNPERSONENSBEHOVVIDMÅLTIDER ...13
SVÅRIGHETERVIDUNDERBEMANNING...14
ATTFÖRSÖKASKAPAMENINGSFULLHETOCHGEMENSKAPVIDMÅLTIDER...14
DISKUSSION 15 METODDISKUSSION ...15
RESULTATDISKUSSION...17
Förmåga och behov av stöd hos personer med demenssjukdom ...17
Att skapa en stödjande fysisk miljö ...18
KLINISKA IMPLIKATIONER 20 FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 20 SLUTSATS 21 REFERENSFÖRTECKNING 22
BILAGA 1. SÖKMATRIS 28
INLEDNING
Närmare 47 miljoner antal människor i världen har någon form av demenssjukdom, och en-bart i Sverige så är siffran så hög som 130 000–150 000. Risken att få demens ökar med sti-gande ålder. Som blivande sjuksköterskor med intresse av det naturliga åldrandet så vill vi veta mer om måltidens betydelse för personer med demens. Under vår egen verksamhetsför-lagda utbildning kunde vi observera att personer med demens åt i samma matsal som de som inte hade demens, vilket väckte frågor och fick oss att fundera. En del personer blev matade, och en del som ville föra samtal och längtade till gemenskapen som en måltid kan väcka fick inte tillfälle till det då de blev placerade bredvid personer som
hade långt framskriden demenssjukdom. Måltiden är en stund på dagen som kan leda till soci-al gemenskap och engagemang, och anses av oss också kunna vara en aktivitet som också främjar hälsa. Vi är intresserade och nyfikna om hur man som vårdpersonal kan påverka och göra måltiden en trivsam del av dagen. Därför är författarnas förhoppning att kunna tillämpa kunskaperna som denna litteraturöversikt, men också att sprida kunskapen till övrig vårdper-sonal.
Den åldrande människan ur ett vårdvetenskapligt perspektiv
Denna kandidatuppsats berör samtliga konsensusbegrepp inom vårdvetenskap; människa, häl-sa, miljö och vårdande. Enligt Wiklund Gustin och Bergbom (2017) kan hälsa ses som sam-band mellan livet och den livssituationen som personen befinner sig i. Hälsa ses som ett hel-hetsgrepp både som subjektiv och objektiv dimension.
Vårdandet kom ursprungligen från begreppet att “vårda” bry sig om, och ansvar för vår-dande (Dahlberg & Segesten, 2010). Inom det vårdvetenskapligt perspektiv har begreppet hälsa en relation till sjukdom och lidande. Begreppet vård och vårdande vidrör människors existens. När det kommer till vård ska patienten känna sig delaktig i den vård de får. Patien-terna ska känna tillit, trygghet samt bli förstådd och tagen på allvar. Vårdarens ansvar till pati-enterna är att värna om deras värdighet, samtala, trösta, vårda, ge hopp och tro. Vårdaren ska även bekräfta patientens lidande. Vilket är viktigt att vårdpersonal tar hänsyn till i mötet med patienter (Dahlberg & Segesten, 2010).
Miljö är ett centralt begrepp inom omvårdnad eftersom en god vårdmiljö kan främja pati-enters hälsa och därmed förebygga ohälsa. Det finns ett tydligt samspel mellan människa och
miljö då den yttre miljön påverkar människans inre miljö, det vill säga människans emotionel-la, psykiska och sociala upplevelser och känslor (Dahlberg & Segesten, 2010). En god och trygg vårdmiljö under måltiden har stor positiv inverkan på hälsan hos personer med demens-sjukdom. Måltidernas betydelse kan variera från person till person. Vad och hur vi äter under dagen är utifrån vad människan är i behov av samt vilka möjligheter som finns och önskemål. Måltiden har en betydelse till människans religion, kultur, tradition och sociala. Beroende på vilken miljö individen befinner sig i anpassas måltidsvanorna. Under måltiden kan människor dela med sina liv, tankar och händelser samtidigt som hungern tillfredsställs (Westergren, 2009). För att hjälpa vårdpersonal till att upprätthålla en god måltidsmiljö för personer med någon form av demenssjukdom är det därför nödvändigt att använda sig av konsensus be-greppet miljö i detta examensarbete.
När en människa blir äldre kan det bli svårare att ha ett aktivt socialt liv vilket påverkar en människas sociala status, åldrande och hälsa (Dehlin, Hagberg, Rundgren & Sjöbeck, 2000). Konsensusbegreppen går att relatera till en del teorier inom gerontologin och ett exempel är aktivitetsteorin som uttrycker att man med ett gott åldrande kommer fortsätta vara aktiv i livet (Nygren & Lundman, 2014). Genom att fortsätta med aktiviteter som man hade under medel-åldern leder det till tillfredsställelse och lycka (Nygren & Lundman, 2014).
Carpentieri, Elliott, Brett och Deary (2017) gjorde en intervjustudie där de intervjuade 15 deltagare som är födda år 1936. I studien undersöktes sambandet mellan fysiska funktionen och välbefinnandet. Deltagarna användes sig av Selection, Optimization and Compensation (SOC) som är en strategi för att förbättra hälsa och välbefinnande hos äldre vuxna. Resultatet visade att flera äldre som upplever hög nivå av SOC hade bättre välbefinnande trots sina fy-siska hinder. Författarna beskriver att med åldrandet förekommer det förändringar och hinder som individen måste anpassa sig till. Detta ska inte hindra människor att fortsätta leva sitt liv. Författarna kom även fram till att äldre upplever hälsa trots sina kroppsliga besvär.
Utvecklingen av boendeform i Sverige
Förr i tiden hade barnen och andra familjemedlemmar det största ansvaret att ta hand om de äldre (Thorslund, 2011). År 1918 infördes en lag som kallades för fattigvårdslagen som fram-ställde att kommunen fick ändra namnet fattigstuga som äldre bodde i till ålderdomshem. Kommunen hade också uppgift att se till att en förbättring skedde i ålderdomshemmen, men
så blev det inte. Insidan på hemmet var inte lika fint som på utsidan. Denna miljö påverkar de äldre som bodde på hemmet negativt. De trivdes inte och ville inte bo där. År 1956 blev vår-den för äldre kallad för fattigvård. I 1920 talet började några kommuner bygga pensionärshem eftersom man inte kunde tvinga in de äldre till ålderdomshemmen. Inom pensionärshemmen hade man sitt eget rum medans vardagsrum, kök och tvättstugan delades gemensamt med de andra. Pensionärshemmen ledde till att de äldre inte längre kände att de var under fattigvår-den. Vid 1960-talet minskade antalet äldreboenden och en ökad satsning gjordes på̊ hemtjänst och hem hjälpmedel så att de äldre kunde bo kvar hemma längre (Thorslund, 2011).
Enligt Socialstyrelsen (2019) har äldre med ett stort behov av omsorg rätt till särskilt bo-ende som är anpassad till individen. I Sverige delas verksamhet i omvårdnad upp berobo-ende på individens behov av omvårdnad. På ett boende finns det vårdpersonal tillgängligt dygnet runt. Boendet erbjuder ett eget rum till individen där man har möjligheten att ha sina egna möbler samt tillgång till samlingslokaler där man kan umgås med närstående eller andra boende. När individer som drabbas av demenssjukdom inte längre klarar av att bo själv i sitt hem rekom-menderas ett boende. På ett demensboende erbjuds det stöd för omvårdnad, tillsyn samt en miljö som ska upplevas hemtrevligt.
Viss inredning på ett demensboende är olämplig för personer med demenssjukdom (Ha-bell, 2013). Därför krävs det specialanpassad miljö som kan mildra negativa beteende som till exempel agitation, oro, förvirring och ångest. Habell (2013) tydliggör i sin studie att ett de-mensboende bör ha gemensamt vardagsrum för alla. Att ett visst antal personer som bor till-sammans på en demensboende kan öka känslan av samhörighet och trygghet
Demenssjukdom och olika svårigheter
Enligt World Health Organization [WHO], (2019) är demens ett samlingsnamn för sjukdomar som påverkar minnet, kognitiva förmågor, orientering, förståelse, språk och bedömning. De-mens är en obotlig sjukdom som orsakar neuropsykologisk, neuro-funktionella och neuropsy-kiatrisk försämring hos patienter som insjuknar. Fahlander, Karlsson och Vikström (2009) skriver att risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder, en femtedel av människor över 85 års åldern har demens samt hälften av befolkningen som är 95 har redan drabbats av olika typer av demenssjukdomar. De olika typer av demenssjukdomar är
Alzhei-mers sjukdom, frontallobsdemens, lewykroppsdemens, vaskulär demens (blodkärlsdemens), parkinson med demens och huntingtons sjukdom.
Fahlander och Kjell, 2009 beskriver att det förekommer fyra symtom vid demenssjukdom när det gäller ätandet. Den första symtomen är “agnosi” vilket är förlust av förmågan att kän-na igen smak, lukt, syn, känsel och hörsel. Den andra symtomen är “afasi” som är svårigheter som att forma sina tankar. Anomi som i sin tur innebär att man glömmer bort ord. Den fjärde symtomen är “apraxi” som är svårigheter att utföra kroppsrörelser. Man klarar inte längre av att använda hjälpmedel som bestick.
I en litteraturstudie med 89 vetenskapliga studier så undersöker författarna Cipriani, Carle-si, luscetti, Danti och Nuti (2016) avvikande ätmönster, ätsvårigheter och kostförändringar hos personer med demens, som visar att det är vanligt förekommande, särskilt i det senare skedet av tillståndet. Förändringarna kan vara sekundära till kognitiv nedsättning, apraxi, eller konsekvensen av metabola eller neurokemiska avvikelser som uppstår som en del av sjukdo-men. Chang och Roberts (2008) utförde en systematisk litteraturstudie som inkluderade sex vetenskapliga studier där man analyserade svårigheter med ätandet hos äldre med demens. Resultatet visade att en del personer med demens hade svårigheter att ta emot maten, vända bort maten eller vägrade sitta vid matbordet. Studien visade vikten av att bli påmind och bli uppmuntrad till måltiden, medans vissa är i stort behov av att personalen deltar och sitter med i samband med måltiden.
Symptom
Enligt Edberg (2014) kan demenssjukdom beskrivas i tre olika stadier. Mild demens som ka-raktäriseras genom att man lätt glömmer bort saker och har det svårare att följa och formulera sig i samtal. Måttlig demens där man har mer svårigheter med minnet och att utföra vardagli-ga aktiviteter. Det blir också svårt att kommunicera verbalt. Med svår demens förlorar man mer av sina förmågor, som till exempel förmågan att förflytta sig, äta själv, le, sitta och hålla huvudet upprätt. I den här fasen är man oftast sängliggande och är helt beroende av vårdper-sonal.
Ericsson (2011) beskriver att de vanligaste symtomen vid demenssjukdom är språksvårig-heter, minnesstörningar, orienteringssvårigspråksvårig-heter, svårighet att tolka sin omgivning, nedsatt initiativförmåga och nedsatt förmåga att klara av aktiviteter i dagliga livet (ADL). Personer
som har demenssjukdom upplever också svårigheter att inte minnas. Många har det svårt att minnas olika personer och händelser som är nära i tiden. En del känner en tomhet när de inte kan minnas. Andra oroar sig för att gå vilse och hamna på platser som man inte känner igen. Detta leder till att man undviker gå ut eller är tvungen att ha med sig någon hela tiden. Svå-righet med att kommunicera verbalt och uttrycka sig leder till att demenssjuka undviker att prata i vissa situationer (Ericsson, 2011).
Omvårdnad vid demenssjukdom
Omvårdnadsåtgärder vid demens ska öka vårdtagarens känsla av trygghet. Personer med de-menssjukdom har ofta svårigheter med närminnet medans minnet från barndomen och vuxen-livet ofta finns kvar. Då kan patientens livshistoria vara ett verktyg. Genom att samla informa-tion om personens livshistoria får man en bättre överblick på boendets upplevelse och ageran-de. Med hjälp av livshistorien kan man använda sig av den vårdvetenskapliga metoden remi-niscence. Metoden går ut på att man pratar med personen om den bakgrund och livserfarenhe-ter som hen har. Detta stärker individens integritet, identitet, samt känsla av sammanhang. En annan vårdvetenskaplig metod är validation vilket handlar om att bekräfta de känslor som in-dividen med demens uttrycker. Den kan både vara verbal och icke verbal (Edberg, 2014).
Söderlund, Norberg och Hansebo (2013) skriver i sin studie där syftet var att utforska vårdpersonals erfarenheter av ett 1-årigt utbildningsprogram baserad på validationsmetoden som utfördes på ett vårdhem för personer med demens. Inom studien betygsatte personalen arbetsklimatet före och efter programmet. Studiens resultat visade att utbildningen ökade vårdpersonals kunskap samt stärkte deras förmåga att ta hand om de demenssjuka patienterna.
Malnutrition
Mathey, Vanneste, Graaf, Groot och Staveren (2001) utförde under ett års tid en kvantitativ studie på ett holländskt vårdhem. Studien visar att personer med demens hade högre risk att drabbas av malnutrition, anledningen till detta berodde på förändringar i sinnen som smak och lukt. Många upplever inte hungerkänslor vilket ledde till ofrivillig undernäring och viktned-gång. Författarna Liu, Jao och Williams (2017) analyserade videos från en tidigare interven-tionsstudie. Studien innehåll 36 inspelningar som var fyra minuter långa vardera. Observatio-ner gjordes på 15 demensboenden där 19 undersköterskor deltog. I studien upptäcktes
kon-centrationssvårigheter som bidrog till att personer med demens inte kunde fokusera på maten. Maten som tidigare tycktes om kunde förkastas. Två andra studier visar att glömskan i sin tur har en stor påverkan på matlusten (McDaniel, Hunt, Hackes & Pope,2001; Bunn, et al, 2016).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
International Council of Nurses (ICN) beskriver att sjuksköterskans etiska kod inom fyra om-råden: sjuksköterskan och yrkesutövning, sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och medarbetare samt sjuksköterskan och professionen. Koden är till för att hjälpa sjukskö-terskor, vägleda de på ett sätt som är överensstämmande med samhällets behov och värde-grund (International Council of Nurses, 2012).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att främja hälsa, lindra lidandet, förebygga sjukdom och återställa hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa trygghet och tilltro genom att respektera patientens integritet och uppmuntra delaktighet. Som sjuksköterska bör man re-spektera de mänskliga rättigheterna genom att visa hänsyn och respekt oavsett etnisk bak-grund, tro, funktionsnedsättning, kultur och ålder. Sjuksköterskan ska planera omvårdnaden utifrån patientens individuella behov (Sjuksköterskeförening, 2017).
Lagar och riktlinjer ska följas av sjukvårdspersonal. Det skall ges vård där det finns perso-nal, lokal och utrustning som ger förutsättningar för att en god vård kan tillämpas. Hänsyn skall tas till patienten behov av trygghet och behandling med bra kvalité. Att respektera pati-entens självbestämmande och integritet samt skapa en bra kontakt mellan vårdtagaren och vårdgivaren är också en viktig komponent (Sjuksköterskeförening, 2017).
PROBLEMFORMULERING
Personer som är drabbade av demenssjukdom har nedsatt kognitiv funktion, vilket kan leda till svårigheter under måltiden. Den nedsatta kognitiva funktionen kan påverka minnet och tolkningen av omgivningen, vilket gör att personerna blir oroliga eller distraherade under mål-tiden. Måltidsmiljö kan påverka beteendet hos personer med demenssjukdom såsom aggressi-vitet, oro och förvirring. Måltidsmiljön kan leda till lågt intag på mat och dryck. Vilket i sin tur kan orsaka depression och viktnedgång. Måltidsmiljön ska anpassas efter personer med demenssjukdom. En ökad aptit och välbefinnande har koppling till hur måltidsmiljön är ut-formad. Vårdpersonalens kunskap och förståelse av vikten av måltiden och dess påverkan på
individens hälsa och välbefinnande är viktigt för att kunna motverka de negativa konsekven-serna.
SYFTE
Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer som har demens-sjukdom.
TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Författarna till detta examensarbete har valt som teoretisk utgångspunkt att använda sig av Florence Nightingales omvårdnadsteori och konsensus begreppet miljö som teoretisk refe-rensram. Den teoretiska referensramen kommer att tillämpas under resultatdiskussionen. Flo-rence Nightingale (1998) ansåg att sjuksköterskor bör vårda personen och inte enbart sjukdo-men i sig. Nightingale ansåg även att människan består av biologiska, psykologiska, sociala och andliga element som samverkar och påverkar varandra. En människas fysiska hälsa på-verkas därmed av människans psykiska, sociala och andliga hälsa. När det gäller den biolo-giska komponenten ansåg Nightingale att individen besitter läkande krafter och att omvårdna-den underlättar och hjälper dessa krafter till att kunna göra personen frisk. Vidare menade hon att en människa som befinner sig i en negativ levnadsmiljö kan utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar, något som kan förhindras och förebyggas genom att skapa en god och bekväm levnadsmiljö (Nightingale, 1998).
Enligt Nightingale (1998) består den psykologiska delen av individens känslor, tankepro-cesser och intellekt. Sociala komponenten handlar om interaktioner i samhället. Nightingale ansåg att patienterna inte borde isoleras från andra människor, utan att man mår bättre av att vara omkring andra. Hon uppmuntrade att sjuksköterskorna skulle skapa en dialog med sina patienter. Hon var främst inriktad på̊ människans fysiologiska och psykologiska komponenter. Nightingale gav sjuksköterskorna råd om olika typer av fysisk omvårdnad som till exempel diet, aktivitet, värme, ljus och god hantering av hygien (Dahlberg och Segesten, 2010). Hon var bland de första som uppmärksam kopplingen mellan vårdmiljöns utformning och personens hälsa (Dahlberg och Segesten, 2010). Hon beskrev att varje individ har hälsa och att det är vårdens uppgift är att frambringa de förutsättningarna så att hälsan kan främjas. Nightingale lyfter fram vikten på hur patientens miljö kan stimulera tillfrisknandet och
säker-het, därför valdes denna teori av författarna då det passar in i examensarbete. Förr i tiden var bakterier och virus okända däremot insåg Nightingale vikten av att patienterna fick frisk luft. Hon skapade en “lufttub” runt om alla patienters sängar. Detta inspirerade senare till att arkitekter utformade och ritade sjukhus på detta sätt (Dahlberg och Segesten, 2010).
METOD
En litteraturöversikt genomfördes enligt Friberg (2017). Författarna har noggrant gått igenom flera olika steg för att på så sätt skapa en överblick av ett forskningsläge inom ett specifikt ämnesområde. Målet med översikten är att få en uppfattning om vad som redan studerats där översikten innehåller ett flertal vetenskapliga studier som alla svarar på litteraturöversiktens problemformulering och syfte. Författarna använt sig av relevant litteratur som passar väl in till valt ämne Friberg (2017). Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga studier.
Datainsamling
Datainsamling har skett via sökning i databaserna PubMed och CINAHL Complete som till stor del riktar sig på den medicinska omvårdnaden och har bredd av vårdvetenskapliga artik-lar (Östlundh, 2017). Först utförde författarna test sökningar i båda databaserna för att hitta relevanta sökord som passade uppsatsens syfte. Efter detta identifierades sökord som hade använts till uppsatsartiklarna. Sökorden som användes i databaserna är ‘’Dementia’’, “Dining room”, ‘’Meal’’, “Caring”,”Nursing home”, “Mealtime”,”Experience “, “Nursing staff”, “Staff”,”Food”, och ‘’Environment”. Motiveringen bakom val av sökord bestod av arbetets syfte som hela tiden vägledde författarna i sökprocessen. Sökning utfördes med hjälp av boo-lesk sökteknik “AND” för att koppla ihop två olika söktermer, för att få så bred sökning som möjligt. Redovisning på hur sökningarna utfördes visas i bilaga 1. Begränsningar gjordes för att sortera bort de artiklar som inte besvarade syftet, genom att läsa artiklarnas rubrik/titel se-dan abstrakten. Artiklarna begränsades genom att vara peer.reviewed, detta betyder att endast vetenskapliga tidskrifter valdes ut. Avgränsningen av artiklarna var mellan år 2000–2020. Författarna valde dessa år för att få senaste studier. Den äldsta artikeln är från år 2007 och den senaste artikel är från år 2018.Författarna använde sig av relevanta hjälpmedel för att kunna översätta begreppen från engelska till svenska. De hjälpmedel som användes var lexikon och
google translate. Detta var en viktig samt relevant punkt i forskarnas arbete då olika begrepp på engelska kan ha olika betydelser när det översätts till svenska.
Urval och bedömning av artiklarna genomfördes genom att de valda artiklarna kontrollera-des och de mest essentiella för litteraturöversikten valkontrollera-des ut (Friberg, 2017). Artiklarna som används i denna studie fokuserar på att beskriva vårdpersonalens erfarenhet kring måltidsmil-jö hos personer som har demenssjukdom. Urvalet gjordes genom att först se till titel att hade en koppling till syftet, sedan har författarna granskat artiklarnas sammanfattning för att säker-ställa om de var användbara. De valda resultatartiklarna till denna litteraturöversikt finns sammanfattade i bilaga 2. Artiklarna är Peer- reviewed vilket innebär att artiklarna är grans-kade av andra som är experter inom samma område innan arbetet publiceras. Slutningen val-des tio artiklar ut till resultatet.
Urval
Urval och bedömning av artiklarna genomfördes genom att de valda artiklarna kontrollerades och de mest essentiella för litteraturöversikten valdes ut (Friberg, 2017). Artiklarna som an-vänds i denna studie fokuserar på att beskriva vårdpersonalens erfarenhet kring måltidsmiljö hos personer som har demenssjukdom. Urvalet gjordes genom att först se till att rubrikerna hade en koppling till syftet, sedan har författarna granskat artiklarnas sammanfattning för att säkerställa om de var användbara. Inklusionskriterierna som har använts för att få fram resul-tatartiklarna var att de var peer-reviewed, fulltextartiklar och skrivna på engelska. Dessutom skulle artiklarna vara baserad på ett äldreboende där personer med demenssjukdom bor. För-fattarna till denna litteraturöversikt är medvetna om att boendeformen kan variera en hel del mellan länder både inom västvärlden men också mellan västvärlden och övriga länder. Fokus kommer därför inte primärt vara på vilken boendeform studien utförs i, utan att det är vård-personal som arbetar med personer med demens. Litteraturöversikter och studier baserade i sjukhus exkluderades från denna studie, däremot togs både kvalitativa och kvantitativa artik-lar med för att få olika infallsvinkartik-lar och perspektiv. Författarna valde att inte begränsa sökningen genom att bara titta på sjuksköterskans perspektiv, utan författarna valde istället att titta på alla vårdpersonals erfarenheter. Detsamma gällde åldern, kön och nationalitet. De val-da resultatartiklarna till denna litteraturöversikt finns sammanfattade i bilaga 2. Artiklarna är
Peer- reviewed vilket innebär att artiklarna är granskade av andra som är experter inom sam-ma område innan arbetet publiceras. Slutningen valdes tio artiklar ut till resultatet.
Dataanalys
De valda artiklarna lästes var för sig flera gånger, sammanfattade samt färgmarkerade för att få förståelse för innehållet. Analysen har följt Fribergs, (2017) beskrivning enligt en tre stegs-analys. I första steget skrevs ut valda artiklarna och lästes flera gånger var för sig, för att få en djupare förståelse för artiklarnas innehåll. Resultat artiklarna lästes noggrann med ett öppet och kritiskt förhållningssätt. Sammanfattning gjordes av artiklarna tillsammans och fokus låg på syftet samt resultatet och redovisas i bilaga 2. I steg två sammanställde syfte, metod och resultat för att få en överblick. Vid genomgång av artiklarna upptäcktes det återkommande nyckelbegrepp samt jämföra likheter och skillnader i artiklarnas syfte och resultat. Det tredje steget gick ut på att vi sökte efter skillnader och likheter i studierna, vilket också var det mest tidskrävande steget. Författarna analyserade likheter och skillnader på artiklarna genom att markera dessa med färgpennor. På detta sätt utvecklades olika teman. Slutligen sorterade pas-sande text under respektive tema (Friberg, 2017). Avslutningsvis gjordes en sammanfattning av det som har analyserat. Det var ingen linjär process, utan författarna läste artiklarna för att säkerställa att de uppfattat temana korrekt.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskningsetik går ut på de etiska överväganden som görs inför eller under genomförandet av ett vetenskapligt arbete (Sandman & Kjellström, 2018). I detta examensarbete har författarna gjort etiska överväganden under hela studiens process. För att kunna skydda individens rättig-heter och värden måste man först kunna förstå och utgå från forskningsetik. Inom forsknings-etiken ska man tillämpa en etisk grund där man respekterar, tar hänsyn till deltagarnas integri-tet samt anatomi. Detta görs för att säkerställa att deltagarna i studien inte utsatts för någon fara (Sandman & Kjellström, 2018). Som författare är det viktigt att ifrågasätta den etiska granskningen och läsa hela artikeln för att utföra sin egen granskning.
I denna litteraturöversikt har författarna valt att använda sig av artiklar som är etiskt grans-kade, detta innebär då att artiklarna hade ett godkännande från en etikkommitté. Detta gjordes för att följa de etiska riktlinjerna kring ämnet om vårdpersonalens erfarenhet kring
måltids-miljön med människor som drabbades av demenssjukdom.En viktig aspekt inom äldrevård är att man respekterar personer med demens samtidigt som man tar hänsyn till deras autonomi. Autonomi är individens rätt till att välja, vilket kan vara begränsad för en person som inte längre kan hantera valsituationer. Detta handlar om att anpassa situationer till individens kompetens (Edberg, 2011). Denna litteraturöversikt berör inte direkt personer med demens, utan utgår från vårdpersonalens erfarenheter.
RESULTAT
Resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar och fyra teman framkom, alla teman berör mål-tidsmiljö och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Temat som framkom var: an-passning av den fysiska miljön, att försöka utgå från personens behov vid måltider, svårighe-ter vid underbemanning och slutligen att försöka skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltid.
Anpassning av den fysiska miljön
Fri inredning i matrummet skapar en välkomnande och trevligare miljö vilket stimulerade ap-titen för personer med demens (Hung, Chaudhury & Rust, 2016; Mamhidir, Karlsson, Nor-berg & Kihlgren, 2007; Roberts, 2011). Dessa studier visade att vårdpersonalens erfarenheter om den fysiska miljön hade stort betydelse inom vården när man arbetade med personer som drabbas av demenssjukdom. Forskarna fokuserade på att se hur måltidsmiljön påverkade per-soners välmående efter en renovering och anpassning. Några exempel på nya ändringar och renoveringen som gjordes i matsalen var färg, belysning, möbler, gardiner, stolar, dukar, nya bilder och tavlor på väggen. Personalen beskrev att detta ökade trivseln kring måltiden för de äldre. Personalen upptäckte att låga matborden som fanns i matsalen hindrade personer med rullstol att sitta nära matbordet samt att kunna äta självständiga, vilket resulterade i sämre matintag.
Personal ansåg att de nya ändringarna som gjordes i matsalen ledde till ett ökat socialt en-gagemang och mer tid spenderades tillsammans i matsalen. Justeringar som gjordes i den fy-siska miljön bestod av nya bilder i matsalen, olika typer av mönster på gardiner, bordsdukar, namnskyltar utanför varje lägenhetsdörr, stora väggspeglar i varje rum, stora skyltar och sym-boler hängde i korridoren så man kunde hitta runt i lokalerna lättare. Måltider strukturerades
genom att personalen placerade maten i mitten av bordet så att man kunde se maten tydligt. Dessa ändringar gav god effekt och ökade matlusten för de äldre (Mamhidir et al. 2007).
Barnes, Wasielewska, Raiswell och Drummond (2013) fann att vårdpersonalen ansåg att inredningen i matsalen upplevdes bekväm samt att den hemtrevliga miljön skapade en lug-nande effekt hos personer med demens. I studien förekom det att vårdpersonal upplevde att föremål som vaser, blommor, målningar och tavlor gjorde att matsals atmosfären blev trevli-gare och finare.
Temperaturen upplevdes problematisk i studien av Roberts, (2011). De som arbetade i mat-salen upplevde att värmen var påtaglig, personalen hade önskat att de kunde öppna ett fönster och vädra men detta gick inte eftersom det upplevdes vara farlig. En del personal upplevde även att högt ljud från radio och tv kunde vara störande och skapade stress hos personer med demens. Medan en annan studie (Palese, et al., 2018) visade att ljudet från tv och radio skapa-de en avslappnad och lugnare måltidsmiljö.
Roberts (2011), studien visade att vårdgivare ansåg att en liten matsal kunde leda till att det blev överfull samt trång på grund av olika hjälpmedeln som fanns såsom rullatorer och käp-par. Storleken på matsalen gjorde en stor skillnad i måltidsmiljön,vilket resulterade till att per-soner med demens inte alltid fick den uppmärksamhet de behövde. Vid en välfungerande mål-tid var vårdpersonalen med och deltog för att öka trivseln och sociala samvaron då målmål-tiden uppfyller en pedagogisk funktion. Personalen påstod även att det stora avståndet mellan kök och matsal ledde till att doften av maten försvann. En måltidsmiljö där köket och matsalen var nära stimulerar aptiten då doften spred sig runt. Doften av mat visade sig vara positiv för att förbättra atmosfären i matsalen (Roberts, 2011).
Enligt Hung et al. (2016) ansåg vårdpersonal att belysning i matsalen hade en stor inverkan på personen med demenssjukdomen välbefinnande under måltiden. Det starka ljuset ledde till att personerna blev mer agiterade jämfört med standard ljus eller dämpande som istället bör finnas under en måltid. Det starka ljuset påverkade matupplevelse alltså på ett negativt sätt. Personalen beskrev att den ökande känsla av välmående beroende på belysning bidrog ofta till en ökning av mat och vätskeintag. En anpassad belysning bidrog även till en mer hemlik mil-jö.
Åtgärder som färgade plattor och koppar gjorde att personer med demenssjukdom
på bakgrundsljud som förekom. Gamla och oftast positiva minnen hos deltagarna väcktes ge-nom musiken, vilket resulterade till ett ämne som de kunde samtala om under måltiden (Bar-nes, Wasielewska, Raiswell & Drummond, 2013).
Att utgå från personens behov vid måltider
Enligt Barnes et al., 2013; Hammar, Swall & Meranius, 2016; Palese et al., 2018; Sydner & Fjellström, 2005; Wilmot, Legg & Barratt, 2002 ansåg vårdpersonalen att välbefinnande, au-tonomi och integritet var viktigt att respektera under måltiden för personer som har en de-menssjukdom. Det är även viktigt att känna till varje individs behov när det gäller måltider samt kunna agera utifrån det.
Vårdpersonal betonar att det är betydelsefullt att individualisera samt tillgodose patientens behov under måltid, genom detta kunde vårdpersonalen bevara och bibehålla patientens för-måga och autonomi. I en studie tar vårdpersonalen upp att man ska låta individen göra sina egna misstag, exempelvis genom att lägga för mycket krydda på sin mat, eftersom det är ett sätt att främja individens autonomi (Johansson, Björklund, Sidenvall & Christensson, 2017). Vårdpersonalen tar upp att det är viktigt att lyfta boendes självbestämmande, genom att låta de välja mellan två olika rätter, med hjälp utav stöd från personalen samt visa bilder på dagens maträtt (Hammar et al., 2016; Palese et al., 2018).
För att upprätthålla identitet och självbild var vårdpersonal närvarande och lyssnade på deltagarnas önskemål om mat. För att kunna kommunicera samt förstå deltagarna behövde vårdpersonalen fokusera mer på individen och inte sjukdomen, vilket ledde till att personer med demens upplevdes få en större grad av autonomi (Barnes et al., 2013; Hammar et al., 2016; Palese et al., 2018; Wilmot et al., 2002).
Personalen placerade servetter på bordet som boendena kunde nå under måltiden, det gjor-de att personer med gjor-demenssjukdom kängjor-de sig mer självständiga, när gjor-de själva fick möjlighe-ten att torka sig när de själva hade spillt på sig själv, istället för att få hjälp med detta av vård-personal. Detta resulterade även till att andra boenden hjälpte varandra mer (Barnes et al., 2013).
Svårigheter vid underbemanning
Måltidsmiljön som vårdpersonalen befann sig i påverkade vårdkvaliteten enligt Hammar et al., 2016; Hung et al., 2016; Liu, Tripp-Reimer, Williams, Shaw, 2018. Den alltför krävande arbetsbelastningen störde personalens interaktioner med personer med demens och distrahe-rade de under måltiden. Tidsbristen var även ett stort problem, vårdpersonalen tyckte att de hade alldeles för många uppgifter att genomföra för att kunna tillgodose allas behov under måltiderna (Liu et al., 2018).
Uppgifter som att duka bord, servera maten och samtidigt mata eller hjälpa till med mat-ningen blev omöjligt för en person att hantera. Detta ledde till att den lugna atmosfären som vårdpersonal strävar efter var omöjlig att upprätthålla (Hammar, Swall & Meranius, 2016).
En studie beskrev hur en vårdpersonal satt mellan två boende för att mata både två samti-digt. Strax efter detta var vårdpersonalen tvungen att skynda sig vidare till nästa arbetsuppgift, såsom att dela medicin. Ett problem som upplevdes av vårdpersonal i många boenden var främst medicindelning som skedde under måltiden, vilket distraherade de boende och skapade oro (Liu et al., 2018).
Måltider serverades olika tider för att underlätta för personalen. först serverades de boende som kunde äta självständigt och sedan boende som behövde hjälp med matning. På så sätt kunde en personal hjälpa till med att matning under en måltid samtidigt bör det finnas en an-nan vårdgivare som kan hjälpa till med toalettbesök eller vila, efter måltider. Samarbete och kommunikation mellan vårdpersonalen ansågs således särskilt viktigt för måltidens miljö. Det visade sig att boenden inte njöt av maten om de var trötta eller oroliga (Liu et al., 2018).
Det var därmed svårt för personalen att bedöma om en person med demens inte ville äta maten, eller om det var någon annan underliggande orsak som bidrog till varför personen inte åt såsom trötthet eller oro. Personalen upplevde ofta frustration över sina bristande kunskaper angående detta. Vårdpersonal ansåg att om de inte hade varit så underbemannade skulle de kunnat ha större möjligheter att bredda sin kunskap och kompetens inom detta område.
Att försöka skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider
Den enda tiden som boende kunde socialisera sig med varandra var under måltiden. Måltids-miljön skapade en känsla av gemenskap bland boenden samt en god relation mellan varandra skapades (Barnes et al., 2013; Johansson et al., 2017; Roberts, 2011).
Med tanke på att den sociala funktionen försämras på grund av demenssjukdom, är
det viktigt för vårdpersonalen underlätta kommunikationen för personer med demens genom att tala tydligt och begripligt. Genom att ställa öppna frågor och låta boende ta sin tid till att besvara, detta ledde till att en god dialog skapades (Roberts, 2011).
Roberts (2011) beskrev personal att den sociala interaktionen mellan boende ledde till att flera stannade efter maten för att dricka kaffe istället för att gå tillbaka till sina rum. Interak-tionen ökade mellan personal och deltagarna under den trevliga måltidsmiljön (Barnes et al. (2013). Personal beskrev att boende började diskutera med varandra om vad de skulle äta samt mängden på maten de önskade. De uppmuntrade varandra att äta vid bordet, vilket resul-terade meningsfulla samt sociala interaktion vilket ökade vårdpersonalens kunskap om hur de bör gå tillväga för att skapa bättre måltidsmiljö för demenssjuka personer.
En del verksamheter har regler som förbjuder vårdpersonal att sitta och äta med boende vilket minskar möjligheten för vårdpersonalen att umgås med boenden (Barnes et al. 2013). . Andra verksamheter uppmanar däremot vårdpersonal att äta inte bara för att umgås med boende, utan också se till att de inte stör varandra under måltiden. En överstimulering bland boendena kan leda till en stressad och orolig måltidsmiljö. Av denna orsak ska det vara unge-fär åtta personer vid varje bord inklusive personal. Vårdpersonal bör sitta utspridda runt mat-bordet eller vid hörnet, för att möjliggöra en bra överblick över boenden samt för att lättare skulle kunna identifiera vilka som var i behov av hjälp eller stöd. Enligt personalen minskade oron hos personer med demens med hjälp av denna typ av placering (Johansson et al., 2017).
DISKUSSION
Nedan följer en diskussion kring litteraturöversikten och en diskussion kring viktiga delar av resultatet. Metoddiskussionen innehåller svagheter och styrkor i arbetet. Resultatdiskussionen redovisas i två olika teman vilka är “Personens förmåga och behov av stöd” och “Att försöka skapa en stödjande fysisk miljö”.
Metoddiskussion
Litteraturöversikten består av artiklar från CINAHL Complete samt PubMed och utgår från en vårdvetenskaplig grund, i dessa sökbaser finns störst utbud inom vårdvetenskapliga studier.
En svaghet kan vara att författarna kunde ha inkluderat andra databaser för att styrka littera-turöversikten ännu mer. Författarna valde att begränsa sökningen mellan 2000 och 2020, detta gjordes för att få fram relevanta artiklar som svarade på syftet. Det valdes år 2000 eftersom författarna ansåg artiklarna från 1999 och de som var äldre inte var lika relevanta, då veten-skapliga artiklar alltid förnyas och därmed ökar relevans. Författarna använde sig endast av artiklar som var peer reviewed för att göra detta examensarbete mer pålitlig samt användbar (Östlundh, 2012). I början av processen var det svårt att hitta rätt sökord vilket ledde till att författarna sökte hjälp från en bibliotekarie som vägledde författarna. När kombinationerna kring sökorden var mer precisa gav det en rad träffar i båda databaserna, både genom fritext-sökning och utifrån ämnesord i PubMed och Cinahl. En styrka är att författarna inte begrän-sade sig till forskningsstudier som bara publicerades på svenska, vilket hade kunnat leda till att man missar relevanta studier som för det mesta är skrivet på engelska.
En nackdel med det kan vara att artiklarna behövts översättas från engelska till svenska, det gjorde att det tog längre tid för författarna då alla studier säkerställdes med hjälp av Google translate. Därefter lästes det tillsammans och var för sig. Författarna beslöt sig för att läsa högt och diskutera efter varje stycke vad innebörden i texten innebar och hur det var rele-vant för deras syfte. Givetvis var tidsaspekten avgörande för att ju mer tid det finns, är det en möjlighet att söka fler artiklar och studier som hade varit mer relevanta för vårt syfte.
Ytterligare en styrka i detta examensarbete var att författarna valde att fokusera på all vårdpersonal. Författarna ansåg att urvalet är relevant och att översikten har ett värde som går att tillämpa i kliniskt arbete. En svaghet författarna använde sig av var både kvalitativ samt kvantitativ. Då syftet var i fokus och att vi inte valde en viss metod för att begränsa oss, utan var öppna för att tex enkätstudier och intervjustudier kan man undersöka vårdpersonalens er-farenheter kring måltidsmiljön. Däremot hade författarna på grund av begränsade kunskaper inom statistik större svårigheter i att tolka resultatet i de kvantitativ. Under utbildningen har författarna fått öva på att både söka, läsa men också tolka olika vetenskapliga studier, vilket gav en större beredskap att hantera de studier som sökträffarna gav, för att på ett korrekt sätt ha de verktyg som behövs för att avgöra huruvida de passar syftet. Detta är en styrka, som bekräftar att resultat matrisen är väl genomtänkt.
Resultatdiskussion
Förmåga och behov av stöd hos personer med demenssjukdom
Resultatet visade hur viktigt det var för vårdpersonal att skapa en trygg måltidsmiljö, genom att utgå ifrån en personcentrerad vård under måltiden (Edberg & Wijk, 2019). En personcen-trerad vård grundar sig i respekt och tillit som vårdpersonal ger vårdtagaren. Individen sätts i fokus och inte sjukdomen. Målet med detta är att omvårdnaden och miljön ska anpassa sig efter varje persons behov som t.ex. fysiska miljön där omvårdnaden utvecklas konstant. Det betyder att vårdpersonalen har uppgift att främja hälsan som människan har kvar, att ha vård-personal i närheten är ett sätt att främja hälsan när man arbetar med demenssjuka personer (Nightingale, 1998).
Nightingale, (1998) förklarar genom att ha dialog med patienterna stärker det vårdtagaren samt vårdgivarens relation framförallt vårdtilliten (Nightingale, 1998). Författarna kom också fram till vikten av att ha dialog under måltiden och att inkludera personer med demenssjuk-dom i dialogen. Detta ledde att de kände sig respekterade, och sedda som människor som i sin tur påverkade mat och dryck-intaget. Nya miljöförändringar kan påverka personens hälsa och livssituation, den kan även hota individens integritet samt självbestämmande. Därför ska sjuk-sköterskan uppmärksamma betydelsen i miljöns förändring. För att vårdpersonalen ska kunna ge en god vård till personer med demenssjukdom ska vårdpersonalen kunna gå in i demens-sjukas värld för att få en bättre förståelse för boende.
När vårdpersonal visade förståelse för demenssjuka patienterna skapades det en trygg och hemlik miljö, uppmärksamheten var mer på maten vilket ökade matintaget. I resultaten fram-kom det att personer med demenssjukdom blev stressade samt oroliga under måltiden, på grund av att andra på boendet hade svår demens. Personalen ansåg att personer med svår de-mens som var rastlösa störde de andra deltagarna som satt i matsalen. Försämrad koncentra-tionsförmåga ledde till att personer med demenssjukdom hade glömt att äta maten och använ-da sina bestick. Detta ledde i sin tur till ett dåligt intag av mat och dryck, vilket orsakade ökad risk för infektioner, trycksår, uttorkning och även andra sjukdomar. Att främja demenssjuka personers välbefinnande är viktigt, detta kan man göra genom att skapa en trevlig och lugn miljö (Nightingale, 1998).
Vårdpersonalens uppgift är att uppmuntra patienter att försöka äta på egen hand för det mesta. Vårdpersonal tyckte att det var lättare att mata personer med demenssjukdom istället
för att stödja de vid måltiderna. Detta gör att människans förmåga att äta själv kränks, eller blir beroende av vårdpersonalen i form av matning (Sjuksköterskeförening, 2017). Genom att fokusera på individens önskemål och behov skapas det en god relation mellan vårdpersonal och individen. Detta tillåter ett personcentrerat perspektiv som i sin tur främjar självständighet hos personal och individ (McCance & McCormack, 2010).
Studien av Jennings, Ramirez, Hays, Wenger och Reuben, (2018) undersökte vårdpersona-lens syn på vad de ansåg var viktigast för personer med demens. Det sjukvårdspersonalen hade för önskningar och förväntningar om sjukdomens försämring. Studiens resultat visade att tydliga målsättningar underlättade att identifiera och uppnå realistiska mål som var viktigt för personer med demens. Exempelvis att äta själv i sitt rum eller med andra boenden, för-stärkte självkänslan och självständighet hos personer med demenssjukdom. Det var betydelse-fullt för personalen att kunna förstå hur små ändringar kunde påverka matintaget och mål-tidsupplevelsen hos demenssjuka.
Omvårdnadsåtgärder för att öka trivseln och aptiten var komplicerade och därför kom vårdpersonalen på olika strategier, samt olika åtgärder för att anpassa åtgärderna efter perso-nens behov. Personer med demens har möjlighet att uppleva känslor som sorg, glädje, smärta och förtvivlan. Däremot kan de ha svårigheter att uttrycka sina känslor och upplevelser vilket kan leda till att vårdpersonalen kan bedöma eller misstolka boendes behov och vilja (Kenk-mann & Hooper, 2012). Nightingale påpekar vikten av att tala med patienten för att kunna förstå patientens fysiologiska samt psykologiska behov. Det är viktigt att förstå demenssjuka personers känslor och tankar (Nightingale, 1998).
Att skapa en stödjande fysisk miljö
Demenscentrum (2019), skriver vikten av den fysiska utformningen av äldreboende med fo-kus på färger, ljud och ljus i matsalen. Ändringar som görs i matsalen kan skapa en känsla av trygghet för personer med demenssjukdom. Belysning, färg, förändringar, renovering och möbler samverkade i miljöns konstnärliga värde. Ändringarna och renoveringen ger positiv sociala interaktioner mellan patienterna och personalen. Detta har i sin tur förbättrat mat och dryck-intag bland demenssjuka personer (Palese et al, 2018). Nightingale nämner att dessa punkter avseende den fysiska omvårdnaden såsom värme, ljud, möblering vilket spelar stor roll hos patienten (Nightingale, 1998).
I en studie gjord av Kenkmann och Hooper (2012) beskrev personalen att personer med demens är mer utsatta när det gäller dåligt designad miljö i matsalen, vilket påverkade matupplevelsen. De tyckte att negativt beteende hos personer med demenssjukdom kan ha kopplingar till olämpligt ljud och ljus i matbordet. Personalen tyckte att synliga skyltar i toa-letter, matplats och sociala utrymmen visade vara betydelsefull för personer med demenssjuk-dom. Detta går i linje med de resultaten i litteraturöversikten och bekräftar detta resultat. Det belyser vikten av vårdpersonalens förmåga och kunskap att kunna se sambandet mellan indi-viden och miljön som leder till välbefinnande och hälsa. Inom omvårdnaden av demenssjuka på boende krävs det kunskap och kompetens inom både negativa och positiva konsekvenser gällande måltidsmiljön (Kenkmann & Hooper, 2012).
Måltiden är höjdpunkten på dagen och viktig för personer med demens. Om vårdpersonal lyckas utforma en trivsam måltidsmiljö skapas det en lugn och avslappnad miljö. Som i sin tur ökar socialisering och gemenskapen (Hanssen och Kuven, 2016). Vidare skriver Hanssen och Kuvens att traditionella maträtter i kombination med en trivsam måltidsmiljö kan väcka minnen, skapa trygghet och öka välbefinnandet. Något som har stor betydelse hos personer med demenssjukdom.
Nightingale (1998), betonar vikten av miljön när det gäller hälsa och välbefinnande. Ex-empelvis så ska ljussättning kunna anpassas efter dygnsrytmen. Nightingale beskriver att en god måltidsmiljö är centralt för patienten för att få sina näringsbehov. En störande måltidsmil-jö kan öka risken för undernäring som i sin tur kan orsaka olika sjukdomar. Hon påpekar ock-så att personalen och patienterna är en del av miljön. Vårdpersonalens kunskap om miljön le-der till ökad självkänsla, trygghet, och förbättrat intag av mat och dryck hos demenssjuka pa-tienter (Nightingale, 1998).
Ljud från tv, radio och musik kan skapa både negativa och positiva upplevelser av mål-tidsmiljön (Murphy, et al., 2017). Vårdpersonal har upptäckt att ljud under måltiden kan dämpa oro eller framkalla stress. Vårdgivaren ansåg att vissa äldre med demenssjukdom tyck-te om att använda extra kryddor som exempelvis salt och socker. Vilket de tycktyck-te kunde för-bättra smakupplevelsen genom att ha extra kryddor på matbordet där boende nådde själva.
Enligt Socialstyrelsen (2017), ska personer med demenssjukdom vistas utomhus. Detta motverkar negativa beteenden och dygnsrytmen förbättras. Att vara utomhus leder till att många upplever glädje samt väcker många fina minnen. Trädgårdsmiljöer kan främja sociala
relationer för människor med demens och som har ett nedsatt djupseende samt andra svårig-heter som att sätta ihop flera sinnesintryck. Att använda sig av den mentala förmågan i vård-miljön har visat sig vara viktig. Meningsfulla aktiviteter som människan tidigare tyckte om anses vara viktigt för att uppleva god hälsa samt för deras välbefinnande (Socialstyrelsen, 2017).
KLINISKA IMPLIKATIONER
Denna studie är en litteraturöversikt som belyser vikten med en rätt designad eller skapad måltidsmiljö i syfte med att ge en god vård och förbättra patientens livskvalitet. För att vård-personalen ska kunna stödja personer med demenssjukdom är det viktigt att skapa en bra mål-tidsmiljö. Vårdpersonalen kan minska olika störningsmoment inom miljön som kan skapa förvirring, vandring och oron. Resultatet kan visa hur vårdpersonal kan gå till väga för att skapa en trygg måltidsmiljö hos personerna med demenssjukdom. Detta genom till exempel inredning, ljudnivåer, temperatur, dofter som ger god effekt på personer med demenssjukdom. Med hjälp av vårt resultat kan vårdpersonal använda sig av de olika metoderna för att skapa välbefinnande hos personer med demens. När man formar eller bygger boende till äldre ska boendemiljö ta hänsyn till de äldres behov, kognitiva nedsättning och demens sjukdomsrelate-rade besvär. I resultatet framgick vikten på miljöanpassningar efter individer och hur detta hjälper vårdpersonalen och de boende.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Att måltidsmiljön har stor betydelse är tydligt, men det hade också varit intressant att ta del av observationsstudier kring personer med demenssjukdom och att iaktta måltidsmiljön ur deras perspektiv. Att enbart studera tex musikens inverkan på måltid, eller att studera måltidsmiljön utifrån anhöriga perspektiv. En annan aspekt som författarna tänkt på är kulturens betydelse av måltid och att studera måltiden ur ett mångkulturellt perspektiv.
SLUTSATS
I resultatet framkom det olika utmaningar för vårdpersonal under måltidsmiljö med personer med demenssjukdom. Det som framkom var att det är viktigt för vårdpersonalen att skapa en personcentrerad måltidsmiljö och att skapa en stödjande fysisk miljö. Vikten av den sociala interaktionen visade vara betydelsefull vid måltiden. I resultatet beskrivs även vikten av be-lysning och musik under måltiden. Det framkom även betydelsen av färgerna på tallrikar och porslin så boendena kunde se tydligt. Vårdpersonalens kunskap och erfarenheter om att skapa en lugn måltidsmiljö är viktigt för att stödja och skapa en trivsam miljö under måltiden. Vård-personalen behöver involvera personer med demenssjukdom i samtal, vilket leder till person får känsla av samhörighet och delaktighet. Vårdpersonalen ska använda miljön som en del av omvårdnad samt öka matintaget för personer med demenssjukdom.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
*Barnes, S., Wasielewska, A., Raiswell, C., & Drummond, B. (2013). Exploring the meal-time experience in residential care settings for older people: an observational study. Health & social care in the community, 21(4), 442–450. doi:10.1111/hsc. 12033
Bunn, D. K., Abdelhamid, A., Copley, M., Cowap, V., Dickinson, A., Howe, A., & Smithard, D. (2016). Effectiveness of interventions to indirectly support food and
drink intake in people with dementia: Eating and Drinking Well IN dementia
(EDWINA) systematic review. BMC geriatrics, 16(1), 89. Doi:10.1186/ s12877-016-0256-8
Carpentieri, J. D., Elliott, J., Brett, C. E., & Deary, I. J. (2017). Adapting to aging: Older
people talk about their use of selection, optimization, and compensation to maxi-mize well-being in the context of physical decline. The Journals of Gerontology: Series B, 72(2), 351-361. Doi:10.1093/geronb/gbw132
Chang, C. C., & Roberts, B. L. (2008). Feeding difficulty in older adults with dementia.
Journal of clinical nursing, 17(17), 2266-2274. Doi:10.1111/j.
1365-2702.2007.02275.x
Cipriani, G., Carlesi, C., Lucetti, C., Danti, S., & Nuti, A. (2016). Eating behaviors and
dietary changes in patients with dementia. American Journal of Alzheimer's
Dis-ease & Other Dementias, 31(8), 706-716. Doi:10.1177/153317516673155
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur
Dehlin, O. (2000). Gerontologi: Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt
per-spektiv. Stockholm: Natur och kultur
Edberg, A-K. (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur AB Edberg, A-K. (2014). Kognitiv svikt. I A-K. Edberg & H. Wijk, (Red.) Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 646–681). Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D. & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 75–104). Lund: Studentlitteratur.
Ehrenberg, A. & Wallin, L. (Red.) (2014). Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, I. (2011). Välbefinnande och demens: Aspekter på välbefinnande hos äldre
per-soner med måttlig till svår demens (Doctoral dissertation, School of Health
Fahlander, K., Karlsson, G. & Vikström, D. (2009). Demensboken: levnadsberättelse,
upplevelse, fakta och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, E. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I E. Friberg (Red.) Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. (s.133–143). Lund:
Studentlitte-ratur.
Gustafsson, I. B., Öström, Å., Johansson, J., & Mossberg, L. (2006). The Five Aspects
Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants. Journal of
food-service, 17(2), 84-93. doi: 10.1111/j.1745-4506.2006.00023.x
Habell, M. (2013). Specialised design for dementia. Perspectives in public health, 133(3), 151-157. Doi:10.1177/1757913912444803
*Hammar, L. M., Swall, A., & Meranius, M. S. (2016). Ethical aspects of caregivers’
ex-perience with persons with dementia at mealtimes. Nursing ethics, 23(6), 624-635.
doi: 10.1177/0969733015580812
Hanssen, I., & Kuven, B. M. (2016). Moments of joy and delight: The meaning of
tradi-tional food in dementia care. Journal of clinical nursing, 25(5-6), 866-874. doi:
10.1111/jocn.13163
*Hung, L., Chaudhury, H., & Rust, T. (2016). The effect of dining room physical
environ-mental renovations on person-centered care practice and residents’ dining experi-ences in long-term care facilities. Journal of Applied Gerontology, 35(12),
1279-1301. Doi:10.1177/07334648115574094
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Hämtad 2019-05-08 från Riksdagens
webb-plats; http://www.riksdagen.se/sv/Dokument Lagar/Lagar/Svenskforfattningssam-ling/ Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/
Jennings, L. A., Ramirez, K. D., Hays, R. D., Wenger, N. S., & Reuben, D. B. (2018).
Personalized goal attainment in dementia care: measuring what persons with de-mentia and their caregivers want. Journal of the American Geriatrics Society, 66(11), 2120-2127. doi.org/10.1111/jgs.15541
*Johansson, L., Björklund, A., Sidenvall, B., & Christensson, L. (2017). Staff views on
how to improve mealtimes for elderly people with dementia living at home. De-mentia, 16(7), 835-852. doi: 10.1177/1471301215619083
Kenkmann, A., & Hooper, L. (2012). The restaurant within the home: experiences of a
restaurant-style dining provision in residential homes for older people. Quality In
Ageing & Older Adults, 13(2), 98-110. doi:10.1108/14717791211231184
Liu, W., Jao, Y. L., & Williams, K. (2017). The association of eating performance and
en-vironmental stimulation among older adults with dementia in nursing homes: A secondary analysis. International journal of nursing studies, 71, 70-79. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2017.03.004
*Liu, W., Tripp-Reimer, T., Williams, K., & Shaw, C. (2018). Facilitators and barriers to
quali-tative study of nursing assistants’ perspectives. Dementia. doi.org/
10.1177/1471301218815053
*Mamhidir, A. G., Karlsson, I., Norberg, A., & Kihlgren, M. (2007). Weight increases in
patients with dementia, and alteration in meal routines and meal environment after integrity promoting care. Journal of clinical nursing, 16(5), 987-996. doi:10.1111/j.
1365-2702.2006.01780.x
Mathey, M. F. A., Vanneste, V. G., de Graaf, C., De Groot, L. C., & Van Staveren, W. A. (2001). Health effect of improved meal ambiance in a Dutch nursing home: a
1-year intervention study. Preventive medicine, 32(5), 416-423.
McCance, T., & McCormack, B. (2010). Person – Centred Nursing – Theory and
Prac-tice. Oxford
McDaniel, J. H., Hunt, A., Hackes, B., & Pope, J. F. (2001). Impact of dining room
envi-ronment on nutritional intake of Alzheimer's residents: a case study. American
Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 16(5), 297-302. doi: 10.1177/153331750101600508
Murphy, J., Holmes, J., & Brooks, C. (2017). Nutrition and dementia care: developing an
evidence-based model for nutrional care in nursing homes. BMC Geriatrics 17(1),
114. https://doi.org/10.1177/0733464815574094
Nightingale, F. (1998). Notes on nursing: What it is, and what it is not. Bastian Books. Nygren, B. & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén
(Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.153–174). Lund: Studentlitteratur.
*Palese, A., Bressan, V., Kasa, T., Meri, M., Hayter, M., & Watson, R. (2018).
Interven-tions maintaining eating Independence in nursing home residents: a multicentre qualitative study. BMC geriatrics, 18(1), 292. doi:10.1186/s12877-018-0985-y
*Roberts, E. (2011). Six for lunch: A dining option for residents with dementia in a special
care unit. Journal of Housing for the Elderly, 25(4), 352-379. doi:
10.1080/02763893.2011.621862
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Stu-dentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2007) Måltiden och ätandet bland personer med demens. Hämtad 31 ja-nuari, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sha-repoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2007-123-37_200712337.pdf< PDF Socialstyrelsen. (2017) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom -
stöd för styrning och ledning. Hämtad 31 januari, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf< PDF (2020-01-31)
Socialstyrelsen. (2019) Vård och omsorg om äldre. Hämtad 31 januari, 2020, från Social-styrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/aldre/
Svensk Sjuksköterskeförening, (2017). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 5 februari, 2020, från https://www.swenur-se.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod- for-sjukskoterskor
Svensk Sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjukskö-terska. Hämtad 5 februari, 2020, från https://www. swenurse.
se/globalassets/01- svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kompe- tensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-forwebb. pdf.
*Sydner, Y. M., & Fjellström, C. (2005). Food provision and the meal situation in elderly
care–outcomes in different social contexts. Journal of Human Nutrition and
Dietet-ics, 18(1), 45-52. doi.org/10.1111/j.1365-277X.2004.00577.x
Söderlund, M., & Fagerberg, I. (2019). A safe haven for everyone: Working with shared
values in a nursing home for people with dementia. Nordic Journal of Nursing
Re-search, 39(3), 168-174. doi.org/10.1177/2057158519849371
Söderlund, M., Norberg, A., & Hansebo, G. (2014). Validation method training: nurses'
experiences and ratings of work climate. International journal of older people
nursing, 9(1), 79-89. doi.org/10.1111/opn.12027
Thorslund, M. (2011). Åldrandet och äldreomsorgens utveckling. Socialmedicinsk tid-skrift, 87(5–6), 397–406. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/ view/720
Wang, S. N., Chang, C. C., & Lee, P. H. (2016). Exploration of Eating Difficulties of
Pa-tients with Dementia. Hu Li Za Zhi, 63(4), 128. doi:10.6224/JN.63.4.128
Westergren, A. (2009). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg & H. Wijk. (Red.)
Omvård-nadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 311–346). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stock-holm: Natur och Kultur.
*Wilmot, S., Legg, L., & Barratt, J. (2002). Ethical issues in the feeding of patients
suffer-ing from dementia: a focus group study of hospital staff responses to conflictsuffer-ing principles. Nursing Ethics, 9(6), 599-611. doi:10.1191/0969733002ne554oa
World Health Organization [WHO], (2019) Dementia. Hämtad 1 februari, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia (2020-02-01) World Health Organization [WHO], (2017). Dementia. Hämtad 3 februari, 2020, från
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för
uppsats-vägled-ning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 59–82). Lund:
Databas Sökord Antal träffa r Begränsning ar Antal lästa abstrak t Antal lästa artiklar Valda artiklar till resultat, se bilaga 2. CINAHL
Complete Dementia AND dining room AND environme nt 21 Peer Reviewed 2000–2020 14 11 Roberts, E. (2011). Hung, L., Chaudhury, H., & Rust, T. (2015). PubMed Dementia AND nursing home AND mealtime AND environme nt 31 Peer Reviewed 2000–2020 13 7 Palese, A., Bressan, V., Kasa, T., Meri, M., Hayter, M., & Watson, R. (2018). Hammar, L., Swall, A., & Meranius, M. (2015). CINAHL
Complete Dementia And mealtime AND experienc e 40 Peer Reviewed 2000–2020 15 10 Barnes, S., Wasielewska, A., Raiswell, C. & Drummond, B. (2013). PubMed Dementia AND food intake 45 Peer Reviewed 2000–2020 18 9 Sydner, Y. M., & Fjellström, C. (2005)
CINAHL
Complete Dementia AND mealtime AND experienc e AND staff 12 Peer Reviewed 2000–2020 5 2 Johansson, L., Björklund, A., Sidenvall, B., & Christensson, L. (2015). CINAHL
Complete Dementia AND environme nt AND food 65 Peer Reviewed 2000–2020 14 6 Mamhidir, A., Karlsson, I., Norberg, A., & Kihlgren, M. (2007). CINAHL
Complete Dementia AND feeding AND staff 62 Peer Reviewed 2000–2020 9 4 Wilmot, S., Legg, L., & Barratt, J. (2002). CINAHL
Complete Dementia AND food intake AND nursing home AND environme nt 33 Peer Reviewed 2000–2020 10 5 Liu, W., Tripp-Reimer, T., Williams, K., & Shaw, C. (2018).
Författar e Titel År, land, tidskrift Syfte Metod (Urval och datainsamling, analys) Resultat Barnes, S., Wasielew ska, A., Raiswell, C., & Drummo nd, B. Explori ng the mealtim e experie nce in resident ial care settings for older people: an observa tional study 2013, Health and Social Care in the community, UK Syftet med denna studie var att fånga upp samt beskriva olika metoder i vårdande syfte som ger effekt hos äldre personer med demens. Metod: Kvalitativ metod. Strukturerad intervjuer 22 vårdpersonal. observerade 68 boende Datainsamling: Observation Dataanalys: systematisk analys För att ge en hemlik matsals miljö̈, var det till fördel att servera
måltiderna i serveringsfat på̊ borden. Detta ökade interaktionen mellan personerna med demenssjukdom när de hjälpte varandra kring matbordet. Hammar, L. M., Swall, A., & Meranius, M. S. Ethical aspects of caregiv er s experie nce with persons with dementi a at mealtim e. 2016, Sweden, Nursing Ethics Syftet är att undersöka vårdgivarna erfarenheter av att ta hand om personer med demens under måltidssituation en. Metod: Mixed metod Fokusgrupp Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod. Urval: 7 vårdpersonal. och 9 boende. Datainsamling: Intervjuer Dataanalys: Mixed metod Etiskt dilemma för personalen då upplevde att de inte hade tillfälle att använda sig av sina kunskaper.
Alltför lite intag av föda. Enbart hälften av
behövlig mängd mat åts upp.
Hung, L., Chaudhur y, H., & Rust, T. The effect of Dining Room Physica l Environ mental Renovat ions on Person- Centere d Care Practice and Residen ts Dining Experie nces in Long - Term Care Facilitie s. 2015, Canada, Journal of applied Gerontology Syftet med studien är att undersöka effekten av den fysiska miljö̈ förändringen i matsalen hos patienter med demens samt deras måltidsupplevel ser Metod: Kvalitativ studie. Fyra fokusgrupper som intervjuades samt ljud spelades som sedan transkriberades. En kvantitativ interventionsstu die. Urval:33 Deltagare Dataanalys: Analytisk statistik
Personal och personer med demenssjukdom mådde bättre och åt mer i de nyrenoverade matsalarna som hade stödjande
miljöegenskaper. Öppen köksmiljö̈ medverkade att personer med demenssjukdom kunde känna doften av mat och höra när vårdpersonalen serverar måltiderna, vilket främjade deras aptit.
Johansso n, L., Björklund , A., Sidenvall, B., & Christens son, L. Staff views on how to improve mealtim es for elderly people with dementi a living at home 2017, Dementia, Sverige Att utforska och beskriva vårdpersonalen s åsikter om hur måltiderna kan förbättras för hemmaboende patienter med demenssjukdo m Kvalitativ studie Urval: 22 vårdpersonal Datainsamling: Fokusgrupp intervjuer Dataanalys: Kvalitativ analys
Resultatet visade att personcentrerad vård där individuella behov tillgodoses och en bibehållen autonomi kunde förbättra måltiderna
