Effekter av samverkan mellan
idrottsrörelsen och skolan i
Örebro län
C K H O LM N OV EM B ER 2 00 7 | A N D R ÈN & H O LM | O M SL A G SF O T O : J oh an W in gb or g
Nr Författare Titel Övrigt
2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet
2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola
En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö
2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten – en analys av GIH
Handslagets första år
2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola
Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan?
2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta,
Ulvmyr Camilla,
Virtanen Peter B.
2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH
Gustavsson Tommy.
2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/
Pripp Oscar. Malmö högskola
2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet
2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet
2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad
Hinic Hansi,
Johnson Urban.
2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö – motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH
Svender Jenny.
2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration -
en kvalitativ utvärdering GIH
2007:14 Oddner Frans Handslaget – ett socialisationsprojekt? Malmö högskola
2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen – Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet
Olofsson Eva,
Söderström Tor.
2007:16 Eriksson Sten, Handslaget – från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/
Kristén Lars, Göteborgs universitet
Patriksson Göran,
Stråhlman Owe.
2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken – förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/
Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet
2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola
2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta.
2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet
2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen – Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan,
Tillgren Per,
Wallin Emmie.
2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? – ”Stor” blev större och ”liten” kunde inte
hänga med Malmö högskola
Förord
I början av 2003 beslutade riksdagen om ett ”Handslag med idrotten”, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna.
Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 30 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 80 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar.
Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrot-ten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Hand-slaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter.
RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten.
Karin Mattsson
Sammanfattning ...7
Bakgrund ...8
Ett Handslag för framtiden ...8
NCFF - Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdomar ...9
Skolan en viktig arena ...9
Handslaget i Örebro län ... 10
Det stora handslaget i Örebro - friluftsdagar 2004 och 2005 ...11
Syfte ...12
Metod och Material ...13
Enkät till skolor ...13
Enkät till idrottsföreningar ...13
Intervjuer med idrottsledare ...14
Resultat ...15
Skolans och idrottsrörelsens verksamhet ...15
Skolan...15
Idrottsföreningarna ...15
Har handslagssatsningen haft några effekter ...16
Det stora handslaget - friluftsdagar 2004 och 2005 ...19
Föreningens perspektiv ...19
Skolans perspektiv ...19
Idrottens möte med skolan ...19
Olika modeller för Handslagsarbetet ... 20
Blev det en fortsättning ... 22
Diskussion ...24
Sammanfattning
Idrottsrörelsen och skolan – två vitt skilda kul-turer där den ena är en ideell folkrörelse och den andra är en kommunalt styrd verksamhet – har förenats i ett samverkansprojekt med gemensamt mål att öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. För att studera resultatet av denna samverkan och effekterna av den fyraåriga Handslagssatsningen har ett forskningsprojekt genomförts av Örebro universitet (NCFF) och folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsförbund. I denna rapport redovisas erfarenheterna från handslaget mellan idrotten och skolorna i Örebro län. Vi låter båda sidorna komma till tals genom enkäter och intervjuer.
I grundskolans läroplan finns sedan 2003 ett till-lägg som säger att man ”skall man sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” och för gymnasie-skolor står bl.a. att man ”ska sträva efter att ge gymnasieelever förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet”. Under åren 2004-2007 har dessutom regeringen beviljat idrottsrörelsen en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. En av inriktning-arna är samverkan mellan skolan och idrottsför-eningar. I Örebro län (exklusive Karlskoga och Degerfors) har mer än fyra miljoner kronor förde-lats till 123 idrottsföreningar som haft aktiviteter i samverkan med 173 skolor. Cirka 50 000 barn och ungdomar har deltagit i olika projekt.
En enkät skickades ut till alla skolledare/rektorer och Idrott och hälsa lärare på grund- och gym-nasieskolor i länet. Idrottsledarenkäter skickades ut till alla idrottsföreningar som hade genomfört Handslagsprojekt tillsammans med skolan. Dess-utom genomfördes tio intervjuer med idrottsleda-re. Resultatet kan sammanfattas på följande sätt: I de skolor som bedrivit handslagsprojekt har 66 procent av skolledarna och idrottslärarna i grund-skolan, och 42 procent i gymnasiegrund-skolan, angett att aktiviteterna har bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Man anger också att fler barn och ungdomar fått prova på olika idrotter, fler flickor som idrottar, fler föreningar har sökt kontakt med skolan, stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola samt ökad efterfrågan på aktiviteter från eleverna.
De effekter man kunnat se inom idrottsfören-ingarna är att föreningen startat nya grupper, rekryterat fler medlemmar, fått bättre ekonomi, fler flickor som idrottar, samt att föreningen har
utbildat fler ledare. Majoriteten av idrottsledarna uppger att handslagsprojekten levt upp till deras förväntningar och i flera fall överträffat dem. Idrottsledarna redovisade också att målsättningen med handslagsprojektet uppfylldes väl eller mycket väl. Man anger också en ökad livskraft i föreningen genom att det ideella engagemanget, entusiasmen och orken ökat.
Det finns vissa skillnader i effekt mellan de olika modellerna av handslagsprojekt. Där flera föreningar samverkat med flera skolor i samband med friluftsdagarna i Örebro, är det något lägre andel som redovisar effekter av insatsen. Dessa dagar var tillfällen där en mycket stor grupp barn och ungdomar fick möjlighet att praktiskt pröva en rad olika idrotter. Effekten där var framför allt att deltagande föreningar fick fler medlemmar men fortsatt samverkan med skolan har inte skett i någon stor omfattning.
Enligt idrottsledarna har samarbetet med skolan avseende lokaler, planering, roller, ansvar, bemö-tande och engagemang, fungerat mycket bra. En signifikant högre andel av de större föreningarna bedömde dock bemötandet och engagemanget bättre jämfört med små föreningar. I två tredje-delar av fallen är det föreningen som tagit den inledande kontakten med skolan för att initiera samverkan. Eleverna har i mycket liten utsträck-ning deltagit i planeringen av aktiviteterna och skolidrottsföreningar har sällan funnits med som part i handslagsprojekten.
Handslagssatsningen har bidragit till fortsatt samverkan med någon idrottsförening i större utsträckning bland grundskolorna än gymnasie-skolorna (59 mot 33). Av idrottsföreningar som genomfört handslagsprojekt är det 38 procent av de små föreningarna och 55 procent av de stora föreningarna som har tänkt sig en fortsätt-ning. Det största hindret för föreningen att inte fortsätta samverkan med skolan är brist på ledare, följt av bristande engagemang hos antingen sko-lan eller föreningen.
”- Vi har haft ett bra samarbete med skolan, framförallt med lärarna. Dom har verkligen velat det här så därför är det roligt att hålla på.” ”- Jag är nog mest nöjd med hela projektet måste jag nog säga.”
Bakgrund
Kan skolan och idrottsrörelsen mötas och samar-beta för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar? Kan två skilda kulturer (Pettersson 2007) samarbeta mot ett gemensamt mål? För att studera dessa frågor planerades ett forsknings-projekt kring samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län. Forskningsgruppen be-står av personer från Örebro universitet (NCFF) och folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsför-bund. I denna rapport redovisas erfarenheterna från handslaget mellan idrotten och skolorna i Örebro län. Vi låter båda sidorna komma till tals genom enkäter och intervjuer.
Inledningsvis ges en bakgrund till handslaget, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), skolan som arena och hur handslaget i Örebro län genomförts. Metodavsnitten ger en beskrivning hur undersök-ningen genomförts. Därefter följer redovisning av huvudresultaten relaterat till våra huvudfrågor som ger en belysning av samarbetets uppbygg-nad, genomförande och effekter. I det avslutande kapitlet diskuteras några huvuddrag i resultaten och metoden.
Ett Handslag för framtiden
Från och med 1 januari 2004 till och med 30 juni 2007, har regeringen beviljat Riksidrottsför-bundet (RF) en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Re- geringen benämner satsningen som ”Ett handslag med idrotten” men insatsen kallas i dagligt tal för Handslaget. Regeringens satsning tillför nya resurser till idrottsrörelsen som skapar ökade möjligheter att utveckla den lokala idrottsverk-samheten. De utvecklingsområden regeringen anger är på inget sätt främmande, utan stämmer väl med idrottens egna strävanden. Utgångspunk-ten för arbetet måste därför vara idrottsrörelsens egna mål och verksamhet idag. Pengarna ska disponeras för att uppmuntra och stötta idrotts-föreningar och förbund inom fem specifika arbetsområden:• Öppna dörrarna för fler utövare • Hålla tillbaka avgifterna • Satsa mer på flickors idrottande • Delta i kampen mot droger
• Intensifiera samarbetet med skolorna Speciella åtgärder ska bland annat vidtas för att erbjuda lustfyllda och hälsofrämjande ak-tiviteter till barn och ungdomar som idag inte
deltar i någon idrottsverksamhet. Vidare ska förutsättningar skapas för att möjliggöra för flickor att utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar ska också uppmuntras att i nära samarbete med skolor kunna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former (Riksidrottsförbundet, 2006).
Behov och förutsättningar varierar mellan olika idrotter. Det är därför upp till varje special-idrottsförbund (SF) runt om i landet att själva bestämma hur pengarna inom ramen för de fem utvalda områdena ska fördelas till föreningarna. Satsningar som dock bör prioriteras är sådana som öppnar dörrar för nya grupper (oavsett ekonomisk förmåga), som stödjer flickors egna önskemål för idrottsutövande samt motverkar droganvändning. Även utbildning av ledare för barn och ungdomar bör ges prioritet. Distrikts-förbunden (DF) runt om i landet tilldelas även medel för att skapa aktiviteter där föreningslivet och skolan samverkar gällande barn och ungdo-mars idrottande (Riksidrottsförbundet, 2006). Tusentals idrottsföreningar och skolor är involve-rade i Handslaget kring samverkan idrott - skola. Under år 3 av Handslaget har projekt för 50 miljoner kronor startats, och totalt för år 1-3 har skolprojekt för 126 miljoner kronor startats eller genomförts (Riksidrottsförbundet, 2006). Genom medel från Handslaget möjliggörs ett po-sitivt samarbete mellan skola och föreningar. Då representanter från olika idrottsföreningar uppsö-ker elever under skoltid kan eleverna erbjudas in-formation och introduktion i många olika idrotter och aktiviteter vilket förhoppningsvis genererar en lust och nyfikenhet att pröva på olika typer av aktiviteter. Samarbetet kan starta på lektionstid med en presentation av en idrott och/eller en förening. Eleverna kan där få en mer personlig inbjudan till att fortsätta med meningsfulla och roliga aktiviteter på fritiden (Riksidrottsförbun-det, 2006).
NCFF - Nationellt centrum för
främjandet av god hälsa hos barn
och ungdomar
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) finns sedan 2003 ett tillägg ”Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fy-sisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” och i läroplanen för frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att: ”skolan skall uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågorna och sträva efter att ge gymnasie- elever förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet”
För barn som är inaktiva på fritiden utgör skolan det enda stället där de rör sig på mer än promenad-nivå. I den mån skolan lyckas att genomföra att alla barn rör sig varje dag skulle detta mål ha en stor betydelse för gruppen av relativt inaktiva barn och ungdomar (NCFF 2005). Detta utgör en stor pedagogisk utmaning (Eriksson, Tranquist 2006).
De möjligheter som skolan framförallt förfogar över förutom den fysiska aktivitet som bedriv inom ämnet Idrott och hälsa är rasterna, skol-gården, leken, promenaden, rörelsepauser under lektionstid, lektioner utomhus och mer fokus på friluftsundervisning och dans. Vägen till och från skolan är också ett ypperligt tillfälle till regelbunden fysisk aktivitet.
Genom att väva in goda matvanor och fysisk akti-vitet i skolans vardag och se detta som ett medel att främja lärandet, bidrar skolan till att stimulera till bestående vardagsvaror och livslångt intresse för bra matvanor och fysisk aktivitet. Genom mer befolkningsinriktade insatser främjas alla barns hälsa och man undviker att peka ut och stigmati-sera enskilda elever.
Att trivas och må bra är en förutsättning för förmågan att lära och utvecklas. Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet (Ogden 2005). När eleverna gått ut grundskolan ska de ha grundläg-gande kunskaper om god hälsa och förståelse för den egna livsstilens och miljöns betydelse för hälsan. Daglig fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan och på fritiden bidrar också till bättre inlärning och att grundlägga goda levnadsvanor. Det är en stor och viktig uppgift att ge barn och ungdomar möjlighet att upptäcka fördelar med att vara fysiskt aktiv, att uppleva det lustfyllda i att röra sig, att se samband mellan mat och hälsa – och att väcka deras nyfikenhet för nya hälso-samma matvanor.
Till stöd för skolornas arbete med förändringen i läroplanen och samspelet mellan god hälsa, fysisk aktivitet, god kosthållning och elevens lärande finns sedan 2003 Nationellt centrum för främ-jande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (SFS 2003). Den 1 maj 2006 fick NCFF ett utökat uppdrag att utöver uppdraget kring daglig fysisk aktivitet i skolan arbeta för god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter hos barn och ungdom (SFS 2006). Namnet ändrades till Na-tionellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. NCFF består av en styrelse, ett kansli placerat vid Örebro universitet och ett ve-tenskapligt råd. Regeringen har utsett ordförande och två ledamöter i styrelsen samt erbjudit åtta andra organisationer att utse representanter. NCFF har följande inriktning:
• NCFF ska vara en strategisk aktör som stimu-lerar skolorna att skapa/utveckla arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk ak-tivitet och goda matvanor både utifrån barns och ungdomars villkor och skolans förutsätt-ningar/värdegrund.
• NCFF ska aktivt verka för ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer så att alla goda krafter tas tillvara för att främja barns och ungdomars fysiska aktivitet och goda matva-nor för hälsa och lärande.
• NCFF ska främja forskning och utveckling av metoder som stimulerar fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa hos barn och ungdom. • NCFF ska bidra till att forsknings- och
utvecklingsarbete av betydelse för barns och ungdomars vardagliga fysiska aktivitet och goda matvanor omsätts till praktiska insatser. • NCFF ska genom styrelsens och
vetenskaps-rådets engagemang arbeta för att en fördjupad kunskapsbas för fysisk aktivitet, goda matva-nor och god hälsa i skolan skapas.
Uppdraget är omfattande och NCFF:s motto är att verka med och genom andra. NCFF arbetar med att utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom kräver detta (NCFF 2006).
Skolan en viktig arena
Det har återkommande påtalats att barn och ungdomar är en angelägen grupp för hälsofräm-jande och förebyggande insatser. Den ökande utbredningen av övervikt och fetma är ett
ange-läget problem (Britton, Östman, Ränzlöv 2004). Den psykiska hälsan hos ungdomar och särskilt tonårsflickor visar tecken på att försämras (SOU 2006). Samtidigt är den ökande ojämlikheten ett viktigt område för samhället att ta ansvar för. Skolan är med andra ord en viktig arena för in-satser att främja en god folkhälsa (Hammarberg 2001; Bremberg 2004). I uppdraget till skolan finns hälsofrågorna med, men det finns inget specifikt hälsoämne, vilket till exempel finns i många andra länder som Danmark och Finland. Hälsa är ett ämnesövergripande område där teman integreras i olika ämnen (Nilsson, Norgren 2001). Uppföljningen av undervisningen inom ANT (alkohol, narkotika, tobak) och sex- och samlevnad visade dock på stora brister (Nilsson, Sandström 2001). Idag pågår ett omfattande ut-vecklingsarbete inom skolan bland annat när det gäller utveckling av undervisning i livskunskap för att stödja elevernas sociala och emotionella kompetens (Kimber 2004). Statens folkhälso-institut har ett särskilt uppdrag att stödja före-byggandets konst i skolan (www.fhi.se), som inkluderar att stödja föräldrarna och skapa mer likvärdiga förutsättningar för barns och ung-domars hälsa (Bremberg 2004a). Flera under-sökningar visar att majoriteten av våra barn och ungdomar rör på sig i relativt hög utsträckning, men en alltför stor minoritet är fysiskt inaktiva (Engström 1999; Folkhälsoinstitutet 2002; Eriks-son o a 2003).
Skolämnet idrott och hälsa har genom sin be-nämning fått ett särskilt ansvar när det gäller att ge eleverna möjlighet till att lära om hälsa och då särskilt i relation till rörelse och livsstil. Samtidigt kan inte detta ämne bli ett alibi för andra ämnen att avstå från sin del av undervis-ning och lärande inom hälsoområdet. Under de senaste tio åren har det publicerats en rad böcker om idrottsämnet och dess didaktik (Annerstedt 1990, 1995; Ekberg, Erberth 2000; Annerstedt, Peitsen, Rönholt 2001; Engström, Redelius 2002). Ett par akademiska avhandlingar har behandlat idrottslärarna och idrottsämnet (Annerstedt 1991; Karlefors 2002; Swartling-Widerström 2005; Quennerstedt 2006). Andra studier har fokuse-rat bl.a. utbildning av lärare (Lundvall, Meck-bach 2003), läromedel (Ekberg, Erberth 1997), genusaspekter (Carli 1995, 2004), pojkar och flickors inställning till ämnet (Citterio 1996) och hur kroppen blir till inom ämnet (Öhman 2007). Myndigheten för skolutveckling gör en uppfölj-ning av hur skolor förverkligar förändringen i skolans styrdokument i syfte att stärka skolornas ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk
aktivitet (Lahti-Nordström 2004). I detta per-spektiv är det intressant att se idrottsrörelsens möjligheter att genom samarbete med skolan nå och engagera barn och ungdom (Hayes, Stidder 2003; Bergvall-Virtanen o a 2000). Detta har mycket lite belysts i tidigare forskning. Därtill kommer forskning inriktad på skolans roll i ungdomars utveckling, vilket kan ge viktig kunskap för att förstå skolans möjligheter (Gus-tavsson 1996; Larsson & Redelius 2004; Green, Hardman 2005). Samtidigt är det väsentligt att även ha ett skolutvecklingsperspektiv där frågor om skolledarens roll (Ekholm oa 2000, Blossing 2003) och skolkulturer (Björn, Ekman Philips, Svensson 2002) är viktiga.
Detta har väglett oss i valet att välja att rikta denna studie till skolledare, lärare i ämnet idrott och hälsa samt idrottsledare. Våra resurser har inte räckt till för att i detta skede undersöka elev-ernas egna erfarenheter, vilket vi gjorde i våra två tidigare nationella studier av skolämnet idrott och hälsa (Eriksson oa 2003; Eriksson oa 2005). I båda undersökningarna framkommer att det finns en grupp som är fysiskt inaktiv såväl i skolan som på fritiden. Skolämnet idrott och hälsa är det mest utpräglade pojkämnet. Det är därför av vikt att vidareutveckla skolämnet för att tilltala även flickor (Eriksson, Quennerstedt, Öhman 2005) och att skapa andra förutsättningar för rörelse under skoldagen, vilket bland annat satsningarna inom handslaget syftar till.
Handslaget i Örebro län
Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) är ett av 21 distriktsförbund (DF) i landet. ÖLIF har ansvaret för att administrera och handlägga den del av Handslaget som handlar om samverkan mellan idrottsförening och skola i distriktet. Distriktet omfattar hela Örebro län undantaget Karlskoga och Degerfors kommuner som tillhör Värmlands Idrottsförbund.
Totalt under Handslagssatsningens fyra år har 4 226 000kr fördelats till 123 idrottsföreningar i distriktet. 173 skolor har deltagit och ca 50 000 barn och ungdomar har aktiverats genom fören-ingarnas olika handslagsprojekt.
Riksidrottsförbundet har utformat ramar och generella kriterier för Handslagssatsningen och utifrån dessa ramar har sedan varje DF utformat sina egna specifika kriterier och arbetsformer.
Under Handslagssatsningens gång har olika se-minarier och workshops arrangerats av RF. Syftet med dessa träffar har varit att utbyta erfarenhe-ter.
ÖLIF har fördelat projektmedel utifrån följande kriterier baserat på de centrala och lokala krite-rier som tagits fram. Projekten ska:
• erbjuda fysisk aktivitet
• vara förankrade hos skolledning och i fören-ingsstyrelse
• ske i samförstånd mellan inblandade (Varför? Vem? Hur? När?)
• genomföras under den samlade skoldagen • ska inte ersätta ämnet Idrott och Hälsa • nå fysiskt inaktiva
En arbetsgrupp bestående av tre tjänstemän på ÖLIF har utgjort handläggargrupp för alla an-sökningar under hela satsningen. Arbetsgruppens uppgift har varit att:
• utarbeta arbetsformer och rutiner • sprida information
• ge stöd till föreningar som vill söka • handlägga ansökningar
• följa upp projekt • redovisa resultat
Handläggarna har träffats regelbundet ungefär en gång i veckan för att behandla nya ansökningar. ÖLIF har inte haft några fasta ansökningsdatum utan föreningar har sökt projektmedel löpande under året. Ambitionen har varit att vara stöd-jande för tillkomst av projekt vilket innebär att det alltid har funnits en dialog mellan ÖLIF och sökande förening om oklarheter funnits. Ansökningsförfarandet för föreningen har varit att först formulera sin idé. Därefter har de pre-senterat sin idé för skolan och inlett ett samar-bete. När denna förankring var klar skickades projektansökan till ÖLIF. Vid eventuella oklar-heter i ansökningarna sker alltid en kontakt med föreningen för att få kompletteringar. När projekt beviljats stöd meddelades besked till föreningen och ett enkelt avtal skrivs mellan ÖLIF och sökande förening. När avtalet undertecknats verkställs utbetalningen och föreningen startar projektet. Efter avslutat projekt redovisar fören-ingen projektet till ÖLIF utifrån en utvärderings-mall.
Genomförandet i Örebro län har skett på en rad olika sätt:
(1) Det stora handslaget – ÖLIF och många lokala idrottsföreningar arrangerar gemensamma
fri-luftsdagar där många skolor deltar. En mötesplats erbjuds mellan skolan och föreningslivet, som ger eleverna en rolig upplevelse med fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen erbjuder skolorna en kontakt med idrottsföreningar för ökat samarbete på lång sikt (Bergvall 2004, Bergvall 2005). (2) Det gemensamma handslaget - Denna modell innebär att flera föreningar och flera skolor sam-verkar i ett gemensamt projekt.
(3) Föreningshandslaget - Flera föreningar sam-verkar med en skola.
(4) Storklubbens handslag - Den stora föreningen med stora resurser utvecklar ett program tillsam-mans med flera skolor.
(5) Det lilla handslaget – En förening arbetar med en skola.
Utöver detta skulle ytterligare en variant kunna utgöra av skolor som sedan länge samverkat med föreningslivet. Detta skulle kunna kallas (6) Den erfarna skolan. Dessa skolor har varit kreativa och fått medel från flera finansiärer sedan länge.
Det stora handslaget i Örebro
- friluftsdagar 2004 och 2005
Vid ett lunchseminarium på Idrottens hus i slutet av februari 2003 träffades ett antal skolledare och politiker tillsammans med tjänstemän från ÖLIF och föreningsrepresentanter från två lokala idrottsföreningar; IF Spartacus och Örebro AIK. Föreningarna hade tagit ett initiativ till en dialog om samverkan för att erbjuda barn och ungdo-mar inspirerande aktiviteter i anslutning till de Svenska mästerskapen i terränglöpning som de skulle arrangera våren 2004.Idén om att arrangera upplevelserika och inspire-rande friluftsdagar i anslutning till SM i terräng-löpning växte fram. Där skulle elever inspireras till fysisk aktivitet och förhoppningsvis upptäcka nya spännande aktiviteter som de kanske inte visste fanns eller haft möjlighet att prova. Kon-ceptet innebar att en mötesplats skapades mellan föreningslivet och skolan. Friluftsdagarna blev en konkret aktivitet och en början till ett långsik-tigt samarbete mellan föreningslivet och skolan genom Handslagssatsningen för att inspirera fler barn och ungdomar att välja fysisk aktivitet fram-för stillasittande.
Under tre soliga majdagar 2004 och fyra sensom-mardagar i september 2005 erbjöd föreningslivet
i Örebro ett smörgåsbord av roliga aktiviteter för grundskoleelever i alla skolor i Örebro kommun. Fiske, överlevnadsövningar, fäktning, ameri-kansk fotboll, inlines, mountainbike, stavgång, orientering, löpning, hockey, fotboll, klättring, volleyboll, kanot, yxkastning och mycket annat fick eleverna möjlighet att prova på. Det fanns aktiviteter för alla; pojkar, flickor, långa, korta, små, stora, med eller utan funktionshinder. Alla hittade sin grej, hittade rörelseglädjen...
Exempel på nyckelord från utvärderingarna som kan karaktärisera friluftsdagarna är
• En häftig mötesplats • Ett gigantiskt arrangemang • Fantastiska idrottsdagar • Kraftfullt • Inspirerande • Nyfikenhet • Rörelseglädje • Möjligheter • Nya kontakter • Samarbete
Utfallet av dessa två friluftsdagar blev att drygt 35 idrottsföreningar erbjöd ett drygt 40-tal aktiviteter. År 2004 deltog drygt 5600 elever och lärare i skolår 4-9 från 45 grundskolor, friskolor samt den statliga Birgittaskolan för döva och hör-selskadade. År 2005 var deltagandet ännu större; 8000 elever och lärare i skolår 4-9 från 47 skolor i Örebro kommun.
Det var en mäktig upplevelse att se hur kraftfullt det kan bli när föreningar, representerande i stort sett halva idrottsrörelsen och skolan samlas kring en gemensam sak, nämligen att inspirera till idrott och fysisk aktivitet och att skapa goda förutsättningar för att öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar.
Syftet med Friluftsdagarna var att erbjuda en mö-tesplats mellan skolan och föreningslivet samt att ge eleverna en rolig upplevelse med stimulans till fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen mel-lan föreningslivet och skomel-lan är något som kan leda till fortsatt och utökad samverkan mellan skola och föreningsliv. ÖLIF utgör ett stöd i den processen. Kommunen har också en viktig roll här för att skapa förutsättningar i skolorna för att kunna erbjuda fysisk aktivitet för alla barn under skoldagen. Att inspirera till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är ett folkhälsomål som förutsätter engagemang från hela samhället.
Syfte
Denna undersöknings huvudsyfte är att undersö-ka samverundersö-kan mellan idrottsförening och skolor i Örebro län genom att låta skolledare, lärare inom idrott och hälsa samt idrottsledare komma till tals. Studien syftar till att besvara följande frågor:
• Hur ser skolan och idrottsrörelsens verksam-het ut?
• Har handslagsprojekten haft några effekter? • Vad nås genom samverkan kring
friluftsda-garna 2004 och 2005 i Örebro kommun? • Hur var idrottens möte med skolan? • Vilka olika modeller för handslagets
orga-nisation har använts och vad betyder det för verksamheten?
• Har samarbete med skolan fortsatt efter hand-slagsprojektet?
Metod och Material
För att få en bild av handslaget användes en kom-bination av olika metoder. Ansökningshandlingar och rapporter granskades från de olika projekten. För att få olika parters perspektiv skickades post-enkäter till en skolledare och en lärare i idrott och hälsa vid varje grund- och gymnasieskola i Örebro län och en postenkät till en kontaktperson inom de idrottsföreningar som fått medel från handslaget för att intensifiera samarbetet med skolan. Enkätstudierna kompletterades med intervjuer med ett urval idrottsledare. I Tabell 1 redovisas deltagandet. Bortfallet är stort och beror delvis på att vi skickade enkäterna till alla skolor och inte bara till dem som haft projekt. Det var också ett antal skolor med skolår 1-6 som inte hade särskilda lärare inom idrott och hälsa. Tabell 1: Deltagare i utvärderingen av Handslaget i Örebro län våren 2007 Antal Totalt Besvarade Antal totalt Besvarade % Bortfall % Metod Skolledare/ Rektor 223 118 53 47 Enkät Idrott och Hälsa lärare 176 92 52 48 Enkät Förening ledare 99 57 58 42 Enkät Förening ledare 10 10 100 0 Intervju
Enkät till skolor
Enkätstudien genomfördes våren 2007 och riktade sig till alla grund- och gymnasieskolor i Örebro län. Enkäten skickades till skolledare och/eller rektorer samt idrott och hälsa-lärare för F-gymnasiet.
En indelning gjordes med skolledare och rekto-rer verksamma i Örebro och skolledare/rektorekto-rer verksamma i övriga länet, samma indelning gjordes vad gällde idrott och hälsa lärare. Indel-ningen syftade till att utvärdera den speciella handslagssatsningen Friluftsdagarna i Ånna-boda och Rosta Gärde som endast riktade sig till skolorna i Örebro. Utifrån indelningen utforma-des fyra olika enkäter av forskargruppen, som bestod av två representanter från ÖLIF och två från NCFF. Enkäterna hade som syfte att besvara frågor utifrån skolans perspektiv beträffande transport till och från skolan, att främja god hälsa
och daglig fysisk aktivitet, skolans idrottsämne, samverkan med idrottsföreningar samt hur väl de känner till ÖLIF och NCFF. Detta material kommer att redovisas i en rad separata rapporten. Enkätformulären kan fås från NCFF.
Alla enkäter och svarskuvert kodades och skickades ut via brev tillsammans med följebrev. Skolledar/rektorsenkäten var personligt serad medan idrott och hälsa-enkäten adres-serades till ansvarig för ämnet Idrott och Hälsa. Varje respondent fick tre veckor på sig att besvara enkäten innan den första påminnelsen skickades ut, även då kodad enkät och svarskuvert samt föl-jebrev med uppmaning att svara snarast möjligt. Sista påminnelsen gick ut via e-post där kodad enkät och följebrev bifogades.
Bearbetningen av enkäter gjordes i SPSS. Tabell 2: Deltagande och bortfall i grundskola och gymnasiet Grundskola Gymnasiet Skolledare/ Rektor Idrott och hälsa lärare Skolledare/ Rektor Idrott och hälsa lärare Antal enkäter 167 157 56 19 Besvarade (%) 91 (55) 81 (52) 27 (48) 11 (58) Bortfall (%) 76 (45) 76 (48) 29 (52) 8 (42)
Det var totalt 118 skolledare och 92 lärare i idrott och hälsa som bevarade enkäterna. Deltagandet i undersökning var totalt 53 % av de tillfrågade. Bortfall av skolledare hade flera olika skäl. Bland dessa var att skolledare/rektor var på fler än en skola men endast svarat för den ena skolan, skol-ledaren har svarat i stället för flera rektorer, rek-tor var helt nytillsatt och hade ej kunskapen, alla skolor har inte en specifik lärare i idrott och hälsa och i några fall hade rektor och lärare i idrott och hälsa besvarat enkäten tillsammans.
Enkät till idrottsföreningar
Idrottsledarenkäterna skickades ut till alla för-eningar som hade genomfört Handslagsprojekt tillsammans med skolan. Sammanlagt var det 99 stycken. 80 av dessa föreningar tillhör ÖLIF och resterande 19 tillhör Värmlands Idrottsförbund. Det var totalt 57 idrottsledare som besvarade enkäten. Ett motiv till bortfall som framkom var att ledaren inte fanns kvar i föreningen.Idrottsledarenkäterna togs fram i samverkan mel-lan ÖLIF och NCFF. Enkätfrågorna handlade om
policy och handlingsplaner, handslaget, samver-kan med skolan samt frågor om hur väl de kände till ÖLIF, SISU Idrottsutbildarna och NCFF. Det fanns även en fråga om de kunde tänka sig att delta i en kompletterande intervju. För att få svar på vad Idrottsföreningarna tyckte om Friluftsda-garna, som genomfördes i Örebro 2004 och 2005, utformades en enkät till Örebro och en enkät för övriga länet.
Den kodade enkäten, svarskuvert och följebrev skickades ut med brev i början av maj till kon-taktpersonen för handslagsprojektet därefter hade idrottsledarna drygt en månad på sig att besvara och skicka tillbaka enkäten. Påminnelse till Idrottsledarna gick ut dagen efter sista svarsda-tum. De som hade lämnat sin e-post adress vid handslagsansökan fick påminnelse via e-post och de andra påmindes brevledes, alla fick kodad enkät, följebrev samt uppmaning att besvara enkäten snarast möjligt.
Alla enkäter registrerades i Excel för att sedan bearbetas med programpaketet SPSS.
Intervjuer med idrottsledare
Grunden för urvalet till intervjuerna var att föreningarna skulle representera de olika arbets-modellerna för Handslaget ”vilka är din föreningmed en skola”, ”din förening med flera skolor”, ”flera föreningar med en skola” och ”flera fören-ingar med flera skolor”. Respondenterna skulle
också representera både små och stora föreningar. Tillsammans bestämde forskargruppen vilka för-eningar som var intressanta för en intervju med syfte att ge en djupare kunskap som komplement till enkätsvaren. Intervjuaren tog telefonkontakt med de utvalda föreningarna för att informera om syftet med intervjun och för att bestämma ett intervjutillfälle. Alla tillfrågade var positiva. Intervjuerna har kunnat genomföras enskilt och ostört på en plats som idrottsledarna själva har valt. Intervjuerna var halvstrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Inter-vjuerna bandades och tog mellan 45-90 minuter. Alla intervjuer skrevs sedan ut ordagrant och analyserades med kvalitativ metodik. Intervjuade föreningar representerar orientering, gymnastik, fäktning, innebandy, skridskor, vattenskidor, fotboll, frisksport, friidrott, volleyboll, basket, frisbee. Två av de intervjuade föreningarna har en verksamhet som innefattar flera idrotter.
Resultat
Först beskrivs den verksamhet som skolan och idrottsrörelsen bedrivit. Har den haft några ef-fekter enligt skolan och idrottsföreningarna? Därefter redovisas erfarenheter från det stora handslaget i Örebro som genomfördes vid de två friluftsdagarna 2004 och 2005. Idrottens möte med skolan redovisas i ett särskilt avsnitt, varpå följer en belysning av de olika modellerna för samarbete mellan idrottsrörelse och skolan som utvecklats i Örebro län. Resultatredovisningen avslutas med frågan om det blev en fortsättning av samverkan efter handslagsprojektet slut.
Skolans och idrottsrörelsens
verksamhet
Skolan
Skolans bild framkommer i enkätsvaren från de 118 skolledare (91 från grundskola och 27 från gymnasieskola) och de 92 lärarna i idrott och hälsa (81 från grundskola och 11 från gymnasie-skola). Det var totalt 40 procent av skolledarna och 50 procent av lärarna som uppgav att det på deras skola fanns ett utvecklat samarbete med idrottsförening under de senaste åren. Handslags-projekt förekom hos 37 procent av skolledarna och 42 procent av lärarna i idrott och hälsa. I merparten av skolorna med handslagsprojekt fanns en särskild utsedd kontaktperson, i något mindre utsträckning på gymnasieskolorna. På skolan var det främst lärare och skolledare som samarbetade med föreningen i planeringen av handslagssatsningen. Elever och föräldrar deltog i mindre utsträckning i planeringen.
Kännedomen om handslagssatsningen varierade (Figur 1). De allra flesta idrottslärare kände till satsningen, medan nära var femte skolledare saknade kunskap om handslaget.
Figur 1: Hur väl känner Skolledare/ Rektorer och Idrott och hälsa lärare till handslagssatsningen
Idrottsföreningarna
Av de 57 föreningar som har besvarat enkäten är 40 procent små föreningar och 60 procent stora föreningar. Mer än 70 procent av föreningarna har verksamhet för alla åldrar. Könsfördelningen är jämn för ungdomar mellan 13-20 år för övrigt finns det mer verksamhet riktad till pojkar (Figur 2).
Figur 2: Sammanställning av idrottsföreningar-nas verksamhet utifrån ålder på medlemmarna
Av de små föreningarna var det hela 86 procent som hade minde än 10 tränare. I de större fören-ingarna såg det olika ut det var 18 procent som hade mindre än 10 tränare, 21 procent hade 10-20 tränare, 24 procent hade 20-50 ledare och 18 pro-cent fler än 50 tränare. Det var drygt en tredjedel av alla tränare (37 %) som haft ekonomisk ersätt-ning för sitt uppdrag inom idrottsföreersätt-ningen. Även de som blev intervjuade fick svara på frågan hur de ser på ekonomisk ersättning till ledarna, situationen är väldigt olika. Det ide-ella tänkandet är starkt förankrat hos ett par av föreningarna medan två föreningar har anställda ledare. Resterande föreningar har valt att gå halvvägs genom att ersätta eventuella resor och inkomstbortfall, i en av föreningarna kan man välja om man vill ha ersättning eller om man låter föreningen få pengarna.
”Ideellt skulle jag aldrig gjort det om jag ska vara ärlig”
”Vi vill inte blanda in pengar till ledare, den enda ersättningen vi betalar ut är pengar för att åka fram och tillbaka”
I de små föreningar, med < 100 medlemmar, är det individuell idrott och utomhusidrott som är vanligast förekommande (Figur 3). Drygt 70 pro-cent har idrottsskoleverksamhet eller liknande. I föreningarna med 100 medlemmar eller fler är det vanligast med individuell idrott och inomhus-idrott. Drygt hälften av dessa föreningar bedriver även någon form av idrottsskoleverksamhet eller liknande.
Figur 3: Vilken verksamhet bedrivs av Hand-slagsföreningarna
Av de intervjuade föreningarna är sex mindre föreningar och fyra stora föreningar. Fyra av för-eningarna bedriver utomhusverksamhet och två inomhusidrott resterande har verksamhet både ute och inne. Alla föreningarna har verksamhet för alla åldrar. En förening har endast lagidrott och de andra idrotterna kan utövas både individu-ellt och i lag.
Har handslagssatsningen haft några
effekter
Det var 30 skolledare och 42 lärare i idrott och hälsa som hade haft handslagsprojekt vid sin sko-la. I de skolor som bedrivit handslagssatsningen anser 62 procent av skolledarna och 54 procent av idrottslärarna att föreningsaktiviteterna bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Dessa an-delar är högre i grundskolan än i gymnasieskolan (66 mot 42 %). Handslagssatsningen har bidragit till fortsatt samverkan med någon idrottsfören-ing i större utsträcknidrottsfören-ing bland grundskolorna än gymnasieskolorna (97 mot 27 %).
I enkäterna fick de tillfrågade bedöma om de sett olika slags effekter av handslagssatsningen utöver ökad fysisk aktivitet. De vanligaste effekterna på grundskolenivån (Tabell 3) var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, ökad fysisk aktivitet bland eleverna, fler föreningar som sökt kontakt med skolan, mer aktiv samver-kan mellan idrottsföreningar och skola, stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola samt ökad efterfrågan på aktiviteter från eleverna.
Tabell 3: Redovisade effekter av handslagssats-ningen i grundskolor enligt skolledare och lärare i idrott och hälsa (n= antal som redovisat effekt)
Vilka effekter har man kunnat märka av handslagssatsningarna Grundskolor Skolledare % (n= 26) Lärare IoH % (n= 37) Fler barn och ung-domar har fått prova olika idrotter 65 68 Ökad fysisk aktivitet bland eleverna 50 38 Fler föreningar som sökt kontakt med skolan 35 30 Mer aktiv samverkan mellan idrottsförenin-gar och skola 34 35 Stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola 31 30
På gymnasienivå var det generellt färre effekter som rapporterades (Tabell 4). De vanligaste var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, fler flickor som idrottar och fler aktivite-ter på efaktivite-termiddagarna.
Tabell 4: Redovisade effekter av handslagssats-ningen i gymnasier enligt skolledare och lärare i idrott och hälsa (n= antal som redovisat effekt).
Vilka effekter har man kunnat märka av handslagssatsningarna Gymnasier Skolledare % (n= 4) Lärare IoH % (n= 5) Fler barn och ungdomar har fått prova olika idrotter 75 40 Fler flickor som idrot-tar 75 40 Fler aktiviteter på eftermiddagarna 50 40
Förutom detta har några enstaka idrottsledare beskrivit ett större tryck och nyttjade av lokaler och anläggningar, fler aktiviteter för speciellt utvalda grupper, fler flickor som idrottar och ett mer utvecklat hälsofrämjade arbete i skolan. Det är dock ingen som har angett att man har utökat arbete med kampen mot droger.
Av idrottsledarna angav 87 procent att man kunnat märka effekter av handslagssatsningen. Den vanligaste effekten var att föreningarna har startat nya grupper (62 %) följt av föreningen har rekryterat fler medlemmar och fått bättre ekono-mi (56 resp. 49 %) sedan var det fler flickor som idrottar och att föreningar har utbildat fler ledare båda (47 %), (Tabell 5). För de små föreningarna sågs oftare en bättre ekonomi, utökat utnyttjande av anläggningar och ökad livskraft jämfört med stora föreningar. För de stora föreningarna såg man i mycket större utsträckning än för de små föreningarna att man har kunnat starta nya grup-per.
Tabell 5: Redovisade effekter av handslagssats-ningen i små och stora idrottsföreningar enligt idrottsledare (n= antal som redovisat effekt).
Vilka är effekterna av Handslagsprojektet i din förening Storlek på föreningen Totalt (n= 45) små % (n= 16) stora % (n= 29) Föreningen har startat nya grupper 38 76 62 Föreningen har rekry-terat fler medlemmar 56 55 56 Bättre ekonomi i föreningen 63 41 49 Fler flickor som idrottar 44 48 47 Utbildat fler ledare 44 48 47
Några idrottsledare har även kunnat se andra ef-fekter såsom att föreningarna har rekryterat och utbildat fler ledare, man har startat ny och utökat befintlig verksamhet, det hälsofrämjande arbetet har utvecklats, efterfrågan på aktiviteter har ökat samtidigt har fler icke föreningsaktiva börjat idrotta och man tycker att samverkan mellan skola, idrotten och fritiden har blivit bättre. Idrottsledarna anser att handslagsprojektet till största del har levt upp till deras förväntningar (Figur 4) och målsättning (Figur 5). Stora före-ningar har till större del levt upp till förväntning-arna jämfört med de mindre föreningförväntning-arna. De som fortsatt samarbetet har i högre grad angett att handslagssatsningen levt upp till förväntning-arna mer än de som inte fortsatt samarbetet.
Figur 4: Hur har handslagsprojektet levt upp till föreningens förväntningar.
Figur 5: Hur väl har idrottsföreningarna uppnått sin målsättning.
Vid intervjuerna med idrottsledare framkommer att satsningen haft betydelse för såväl föreningen som ledarna (Tabell 6). Den främsta orsaken till att man ansökte om handslagspengar var att man ville utveckla verksamheten och få fler medlem-mar. Något som stämmer väl överens med resul-tatet. Ett tema var att utveckla verksamheten, vilket följande citat visar:
”- … att vi tog initiativet och att vi sedan har genomfört det och att det blev en rätt lyckad verksamhet som dessutom kan fortsätta” ”- …och när man jobbar med barn och barns hälsa så är det enkelt”.
”- Jag är nog nöjd med hela projektet måste jag nog säga…. när jag har pratat med bar-nen och ser att dom tycker att det har varit så kul.”
”Då är det bättre att jobba, om man nu får välja, jobba mot ungar och få in ungar mot att jobba med att sälja lotter eller vad som helst det genererar ju inga barn”
Tabell 6: Hur har Handslaget påverkat föreningen och ledaren enligt de intervjuade
Föreningen
Verksamheten Ledarna Medlemmarna
Goodwill ”Vi har nog fått en goodwill tror jag vi har ju synts.” Ny verksamhet ”Nu är vi redo igen att ta lite nya tag och utöka det hela.” Stabilare verksamhet ”Det har blivit en helt annan stabilitet i hela klubben.” Ekonomisk ersättning ”Det handlar om ekonomi det är få som vill göra det frivilligt.” Fler ledare ”Det vi har fått ut är att vi har fått mer ledare.” Kompetens-utveckling ”Då sa vi att vi måste utbilda mer folk. Nu har vi gjort det.” Fler aktiva tjejer/killar ”Vi har fått många tjejer som har börjat.” ”Förra året så handplockade ledarna för handslaget tio killar…så nu har vi en killgrupp.” Nya medlemmar ”Det är väl framförallt det att vi ju har fått åkare via handslaget tveklöst är det så.”
Det stora handslaget
- friluftsdagar 2004 och
2005
En speciell satsning inom ramen för Handslaget var genomförande av två stora friluftsdagar, som beskrivs närmare i bakgrunden. Några frågor i undersökningen berörde effekterna av dessa och fortsatt samverkan mellan föreningarna och skolan.
Föreningens perspektiv
Av de föreningar som besvarade enkäten del-tog 17 föreningar vid friluftsdagarna 2004. 29 procent var små föreningar och 71 procent stora föreningar. Vid friluftsdagarna 2005 var andelen 41 respektive 59 procent av totalt 22 deltagande föreningar.
Föreningarna anger många positiva effekter av friluftsdagarna. Den främsta är att det har genererat fler medlemmar till föreningarna. Man ser även att fler icke föreningsaktiva flickor och pojkar har börjat idrotta.
Tabell 7: Samverkan med skolan efter friluftsda-garna. Storlek på föreningen Totalt % (n= 39) Små % (n= 14) Stora % (n= 25) Friluftsdagarna har bidragit till fortsatt samverkan 7 12 10 Sökt handslags-pengar för detta 7 8 8
Totalt har 10 procent fortsatt samverkan med sko-lan efter friluftsdagarna (Tabell 7). Merparten av dessa fortsatte med stöd av handslagsmedel. Ma-joriteten av föreningarna har således inte fortsatt någon samverkan med skolan. Som ett av hindren inom de stora idrottsföreningarna anges att man hade inte den ambitionen när med anmälde sitt intresse för att delta vid friluftsdagarna samt brist på ledare. De mindre föreningarna anger för mycket jobb för föreningen, lågt intresse från elever och skolor samt att man saknar ekono-miska resurser.
Hälften av de föreningar som blev intervjuade deltog i friluftsdagarna. Anledningen till att de deltog var att de ville visa upp sin sport, få fler
intresserade och nya medlemmar. På frågan om eventuella effekter så svarade man att man hade fått fler intresserad och nya medlemmar även om det inte var så många och man tror på positiva effekter bara av att vara med och synas. Ingen av föreningarna fick kontakt med någon på skolan under friluftsdagarna de hade inte uppfattat att det skulle vara syftet med dagarna.
”Det har stor betydelse det kan vi räkna ut, jag gjorde någon uppskattning på hur många barn som passerade våran aktivitet bara under dom dagarna och det var många många hundra”
Skolans perspektiv
Skolledare
Vid friluftsdagarna 2004 deltog 17 grundskolor och 2005 deltog 21 grundskolor. En gymnasie-skola deltog 2005. 12 procent av skolorna anger att satsningen har lett till fortsatt samverkan med idrottsföreningar.
Idrott och hälsa lärare
Vid friluftsdagarna 2004 deltog 18 grundskolor och 2005 deltog 21 grundskolor. Ingen gymnasie-skola har deltagit. 16 procent av skolorna anger att satsningen har lett till fortsatt samverkan med idrottsföreningar.
Idrottens möte med
skolan
Samarbetet med skolan har fungerat bra enligt idrottsledarna. I enkäten fick ledarna bedöma hur samarbetet varit med avseende på lokaler, plane-ring, roller/ansvar, bemötande och engagemang (Figur 6). Det är endast ett fåtal ledare som anser att det inte alls funderat i dessa avseende. Bilden domineras av ett väl fungerande samarbete. En signifikant högre andel av de större föreningarna bedömde bemötandet och engagemanget som mycket väl i jämförelse med de små föreningarna.
Figur 6: Hur har samarbetet med skolan fungerat enligt föreningsledare.
När man frågar hur kontakten uppstod svarade 63 procent att föreningen är den som har tagit den inledande kontakten. Var sjunde (13 %) har blivit kontaktade av skolan. Vid alla tillfällen är det de större föreningarna med 100 medlemmar eller fler man vänt sig till. Drygt var fjärde (28 %) anger att de sedan tidigare har ett utvecklat samarbete med skolan och var femte har någon medlem som arbetar i skolan. Några få svarade att man var på gemensamt möte eller att man har medlemmar som går i den skola man samverkat med.
På samma fråga svarade de intervjuade att det är föreningen som har tagit det första initiativet till samverkan och att det är vanligast att den inle-dande kontakten tas med rektorn på skolan. Det handlar även mycket om att man ska få kontakt med rätt person.
”Vi har haft ett bra samarbete med skolan, framförallt med lärarna. Dom har verkligen velat det här så därför är det roligt att hålla på.”
”Det bygger ju på att det finns på skolan någon individ som är, också där är, en eldsjäl och vill driva det här.”
De intervjuade fick även ta ställning till vad som hade varit svårt och vad som hade varit enkelt i projektet. Det svåra hade varit brist på ledare, samverkan med skolan, sökvägar och planering och tillgång på lokaler. Det enkla var själva ge-nomförandet, den positiva kontakten med barnen och ansökningsförfarandet.
”Det har tagit tid men nu har vi en bra relation.” ”Så fort vi kom till rätt person så var det inga problem.”
Figur 7: Skolår som har deltagit i handslagssam-verkan.
De flesta föreningarna i Örebro län har haft handslagsprojekt i skolår 4-6 och minst projekt har genomförts på gymnasieskolan (Figur 7).
Endast 6 procent av föreningarna har haft någon samverkat med Skol IF.
På frågan om vilka som har deltagit i planeringen av handslagsprojekten så svara idrottsförening-arna att det, i fallande ordning, har varit för-eningen, lärarna, rektor/skolledare, elever och föräldrar. Detta stämmer även väl överrens med skolans bild.
När man intervjuat föreningarna får man en bild av att det till största delen är föreningarna som har planerat och att skolan mer har fått godkänna ett redan färdigt projekt.
”Jag tror att jag diskuterade med skolan hur man skulle lösa det rent praktiskt…det går över elevernas huvud på något sätt.” ”Ingen av skolorna har varit med och plane-rat själva aktiviteten utan det har mest varit vilka tider.”
En fråga som ställts är om handslagssatsningen påverkar den ideella kraften negativt. Bilden som framkommer från föreningarna visar på motsat-sen. Idrottsledarna fick bedöma om satsningen påverkat föreningen generellt vad gäller ideellt engagemang och entusiasm samt kraft och ork (Figur 8). I alla dessa avseenden redovisar en stor andel ökningar medan endast en ledare anger att kraften och orken minskat.
Figur 8: Hur har Handslagsprojektet påverkat idrottsföreningarna.
Olika modeller för
Handslagsar-betet
Av dem som har besvara enkäten är det 47 pro-cent som har arbetat utifrån modellen en förening med en skola, därefter är det 42 procent som har arbetat flera föreningar med en skola. Mindre vanligt är och en förening med flera skolor 11 procent. Till detta kommer att år 2004 deltog 16 skolor i friluftsdagen och år 2005 22 skolor. Det finns också några skolor som deltagit i flera modeller.
organisationsform av handslaget som upplever att förväntningarna införlivats (Figur 9). I ett par modeller finns också en relativt hög andel att handslagsinsatser överträffat förväntningarna.
Figur 9: Upplevelse av förväntningars uppfyllelse
bland idrottsledare i olika organisationsformer av handslaget.
Idrottsledarna redovisade också att målsättningen med handslagsprojektet uppfyllts mycket väl eller väl (Figur 10). En minoritet ansåg att målsätt-ningen inte uppnåtts alls.
Figur 10: Upplevelse av hur väl målsättningen
uppnåtts
Däremot ses en skillnad mellan modellerna när det gäller att se effekter av de olika handslags-projekten (Figur 11). Här framkommer att det stora handslaget, där flera föreningar samverkat med flera skolor i samband med friluftsdagarna i Örebro, är det något lägre andel som redovisar effekter av insatsen. Dessa dagar var pröva på tillfällen där en mycket stor grupp barn och ung-domar fick möjlighet att praktiskt pröva en rad olika idrotter. Det finns också en ökning i andel som ser effekter från år 2004 till år 2005. Det är därför av stort intresse att se vilka mer specifika effekter som sågs av handslagsinsatserna. Figur 11: Andel av idrottsledarna i de olika
modellerna som märkt effekter av handslagspro-jektet.
Mer än hälften av föreningarna har kunnat se
effekter som nystartade grupper och fler med-lemmar, fler flickor och fler icke föreningsaktiva flickor som har börjat idrotta, ökad livskraft, utbildning av ledare och bättre ekonomi i fören-ingen (Tabell 9). Mindre än hälften har kunnat se effekter som ökad fysisk aktivitet bland elever, fler pojkar och icke föreningsaktiva pojkar som idrottar, ny verksamhet har startats upp, man har utvecklat det hälsofrämjande arbetet, rekryterat fler ledare, ökad efterfrågan på aktiviteter och nyttjande av anläggningar, mer aktiv samverkan mellan idrott, skola och fritid.
De olika modellerna att organisera verksamheten i Örebro län är svåra att jämföra. Detta beror bland annat på att det i denna studie ingår ett begränsat antal föreningar i de olika modellerna. Den modell där störst andel av föreningarna re-dovisar att föreningen startat nya grupper är där en förening samarbetat med en skola men i övrigt skiljer sin inte modellerna åt i detta avseende (Tabell 8). Det finns också en tendens att där en förening samverkat med en eller flera skolor har andelen flickor som rekryterats varit högre än i de andra modellerna.
Tabell 9: Redovisade effekter av handslagsats-ningen fördelat på olika modeller att organisera verksamheten. Din förening med en skola % (n= 23) Din förening med flera skolor % (n= 5) Flera förenin-gar med en skola % (n= 21) Flera förenin-gar med flera skolor 2004 2005 (n=16) (n=22) % % Föreningen har startat nya grupper 83 60 57 56 55 Föreningen har rekryterat fler medlemmar 61 40 48 31 36 Fler flickor som idrottar 57 60 43 38 41 Fler icke föreningsak-tiva flickor har börjat idrotta 52 60 38 38 32 Ökad livskraft i föreningen 52 60 29 38 45 Föreningen har utbildat fler ledare 52 40 52 38 45 Bättre ekonomi i föreningen 52 40 48 44 55
Idrottsledarnas bedömning av samverkan med skolan var relativt lika mellan de olika model-lerna med ett par undantag. Det stora handlaget innebar en något lägre andel som bedömer att skolans engagemang fungerat mycket väl. Fyra av de fem stora föreningarna, som ingår i grup-pen där en förening arbetar mot flera föreningar, tycker att samarbetet fungerat mycket väl i alla de fem avseende som bedömdes, dvs engagemang,
bemötande, roller/ansvar, planering och lokaler. Några stora skillnader sågs inte mellan de olika modellerna i hur upplevelsen var av handslags-projektets påverkan på föreningens ledare med avseende på ideellt engagemang, entusiasm eller kraft och ork.
Av de föreningar som blev intervjuade har flera av dem arbetat utifrån flera modeller. Hälften av föreningarna har varit med på friluftsdagarna vilket representerar modellen flera föreningar
flera skolor, 40 procent modellen en förening med flera skolor 30 procent en förening med en skola
och 20 procent flera föreningar med flera skolor. Två av föreningarna arbetar tillsammans enligt modellen, flera föreningar med en skola. Målet är att alla provar alla aktiviteter under året och att barnen ska få möjlighet att prova många sporter. Man har en person som sköter all planering och administration så som skolkontakt, ansökningar och rapportering. Planering av aktiviteterna sker för ett år i taget. de föreningar som ingår i projektet får då brev och/ eller e- post med den information som de behöver och det rör oftast genomförande dagarna.
”Det är klart att det underlättar. Hon sköter ju alla ansökningar och allting.”
”Jag har varit noga med att jag hela tiden haft kontakt med föreningarna. Jag har skickat brev så fort det har hänt någonting.”
Blev det en fortsättning
Mer än hälften (59 %) av skolorna som haft hand-slagssatsning på grundskolan har fortsatt samver-ka med idrottsföreningarna. På gymnasieskolan fortsätter samverka mer sällan (33 %).
Av idrottsföreningarna som genomfört hand-slagssatsning så är det 38 procent av de med < 100 medlemmar som planerar en fortsättning och 19 procent av dessa har ansökt om handslags-pengar. Av de föreningar som har 100 medlem-mar eller fler är det 55 procent som har tänkt sig en fortsättning och hälften av dess har ansökt om handslagspengar.
Det fanns en skillnad mellan de olika modellerna att organisera handslagsamarbetet. Det var fler av dem som angav ett fortsatt samarbete i modellen där flera föreningar samarbetat med en skola (76 %). Det var också något färre av dem som
deltagit i det stora handslaget som fortsatte sam-verkan med skolan, vilket var tredje föreningen gjorde av dem som deltog 2005 i friluftsdagarna i Örebro.
På frågan om varför idrottsföreningen inte kan tänka sig en fortsättning så har det visat sig att anledningen till största delen ligger hos dem. Man anger brist på ledare som största anled-ningen, sedan är det bristande engagemang hos antingen skolan eller föreningen följt av för mycket jobb för föreningen och att det inte gav något tillbaka (Tabell 10). 14 procent av de min-dre föreningarna anger bristande engagemang från elever, dåligt fungerade kontakt med skolan och otillgängliga lokaler som skäl till att man inte fortsätter att samverka.
Tabell 10: Skäl till varför samverkan inte fortsatt enligt idrottsledare Varför har inte handslagsprojektet bidragit till fortsatt samverkan med skolan Storlek på klubben (medlemmar) Totalt % (n=18) < 100 % (n= 7) 100 och fler % (n= 11) Brist på ledare 29 36 33 Bristande engagemang från skolan 29 27 28 Bristande engagemang inom idrottsföreningen 29 18 22 För mycket jobb för föreningen 29 18 22 Gav inget tillbaka 29 9 17
Av de intervjuade föreningarna säger alla utom en att det blir en fortsättning och den föreningen upplever att inte tiden finns. De föreningar som tänker fortsätta samverka beskriver även att de har tänkt utveckla projektet, göra lite nytt, nya grupper samt ny verksamhet.
”Vi kommer fortsätta på den skolan där vi kände att vi fick bra respons sedan har vi tagit kontakt med ytterligare några skolor.”
”Ja vi vill fortsätta med det här men vi skulle gärna vilja dra in fler skolor.”
De som blev intervjuade fick till sist svara på frågan, vad de var mest nöjda med?
”Jag är nog mest nöjd med hela projektet måste jag nog säga.”
”Att man har gett tjejerna en vettig chans.” ”Om det är glada ungar när dom går häri-från.”
”Att det blev en rätt lyckad verksamhet som dessutom kan fortsätta.”
Sammanfattningsvis är det själva genomförandet, att det har fungerat bra, och att de har fått positiv respons som föreningarna varit mest nöjda med.
Diskussion
Denna studie av handslagets insatser för att intensifiera samarbetet mellan idrotten och skolan visar på en betydande variation mellan olika skolstadier och skolor. Det är främst i de yngre skolåren som handslagsprojekt bedrivits. På gymnasienivån är kännedomen om satsningen sämre. Färre projekt har genomförts och efter projektens avslutande har samarbetet fortsatt i mindre utsträckning än efter handslagsprojekt i grundskolan. Detta stämmer överens med snabb-benkäten om handslaget (Byström, Stadler 2006). Behoven av insatser för att främja fysisk aktivitet hos elever på gymnasienivå är stor. RFs kartlägg-ning av idrott och rörelse i skolan visade också tydligt att utvecklingen inte är gynnsam på gym-nasienivå (Eriksson 2007). Låg fysisk kapacitet har också visats hos gymnasielever särskild bland dem på yrkesinriktade linjer (Sollerhed, Eilers-son 1999). I ett särskilt forskningsprojekt görs en studie av handslagssatsningen på två yrkesinrik-tade gymnasieskolor i Örebro. Det behövs mer insatser riktade till gymnasieskolorna. Det finns en stor potential inom barn- och ung-domsidrotten för både den idrottsliga och sociala utvecklingen men här finns också forsknings-resultat som påtalar att idrottsrörelsen inte till fullo lyckats göra ungdomar delaktiga i verksam-heten (RF 2007). I planeringen av handslagspro-jekten har det endast i undantagsfall förekommit att elever medverkat. Detta är en brist som också i studie av utbildningsbehovet bland idrottsledare i skolan (Ericsson 2007).
Inom grundskolan verkar handslagssatsningen fungerat bra. Positiva effekter på den fysiska aktiviteten hos eleverna redovisas. Samarbetet fortsätter efter projekttidens slut, ibland i form av ny projektansökan och ibland i andra former. I vår huvudrapport belyser vi den variation i arbetsformer som funnits i länet.
Den särskilda satsningen på friluftsdagar – det kraftfulla handslaget – fungerade utmärkt som ett prova på tillfälle men det ledde i relativt få fall till ett fortsatt samarbete mellan idrottsföreningar och skolor. Här kan finnas olika uppfattningar om vad som egentligen var målsättningen med dessa dagar. Det är dock av betydelse att konstatera att många i alla modeller redovisar att nya medlem-mar engagerats. Detta är också ett av de motiv till samverkan med skolor som snabbenkäten redovisade (Byström, Stadler 2006).
Ledarna i föreningarna bedömer att de i mycket stor utsträckningen uppnådde målen med
pro-jekten. Arbetet hade positiva effekter för ledarna och föreningarna. Det ideella engagemanget, entusiasmen och orken ökade, vilket är ett intres-sant resultat med tanke på de farhågor som rests. Det är också en mycket positiv bild av samarbetet med skolan som ledarna redovisar. Det har i hu-vudsak fungerat mycket väl med bemötande, en-gagemanget, lokaler, planering och roller/ansvar. Denna positiva bild återfinns också i snabben-käten där 89 procent redovisar en positiv bild av samarbetet med skolan (Byström, Stadler 2006). De lyfter också fram att samarbete förbättrades under arbetets gång.
Skolidrottsföreningarna förekommer sällan i parterna som ingått i handslagssamarbetet. Detta redovisas också i snabbenkäten (Byström, Stadler 2006). Det finns här en stor potential särskild i gymnasieskolorna när det gäller vidareutveckling av skolidrottsföreningarna. I RFs studie fann man att varannan grundskola hade en skolidrottsför-ening där en knapp tredjedel bedöms som aktiva eller ganska aktiva. På tre av fyra av de kommu-nala gymnasieskolorna fanns en skolidrottsfören-ing men majoriteten av dessa (60 %) var mer eller mindre vilande (Eriksson 2007). Skolidrottsför-eningarna skulle kunna spela en betydligt större roll än vad de verkar göra idag.
Den stora utmaningen har varit att få handslags-satningen att inte bara bli ett kortsiktigt projekt utan bidra till en bestående utveckling och stöd för barns och ungdomars fysiska aktivitet och rörelseglädje. Handslagsprojekten bör inte vara enbart projekt på genomresa i skolan (Nilsson 2003). Det är positivt att mer än hälften av grund- skolorna fortsatt samverka med idrottsförening. Denna andel var lägre bland de betydligt förre handslagsprojekten där idrottsförening samverkat med gymnasieskolor (33 mot 59 %). Det var också så att de större förningarna i större utsträckning fortsatt samverkan med skolan än de mindre. Handslaget har gett stora möjligheter till nya initi-ativ och öka kontakterna med barn och ungdomar. Satsningen på friluftsdagarna i Örebro innebar att många fick möjlighet att prova på olika aktivite-ter. Många föreningar fick fler medlemmar, men en fortsatta förkom inte lika ofta som efter andra samarbetsformer. Målsättningen hos de medver-kande föreningarna verkade i en del fall inte vara mer än att rekrytera nya medlemmar. Här fanns det en vidare ambition bland dem som utvecklat modellen med det stora handslaget.
En samlad bedömning av verksamheten är att skolan som arena för hälsofrämjande insatser fått
ett betydelsefullt bidrag från idrottsrörelsen. I de skolor som bedrivit handslagsprojekt redovi-sar två av tre skolledare och lärare i idrott och hälsa att aktiviteterna bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. På gymnasienivån var den drygt två av fem som framhöll att den fysiska aktiviteten ökat. Det är klart att det skulle ha varit av stort intresse att även tillfråga eleverna om sin erfarenhet och nytta av projekten. Ett större forskningsprogram skulle även innehållet elevperspektivet och dokumenterat den faktiska fysiska aktiviteten med olika mätmetoder. De begränsade medel som funnits för detta projekt har gett oss en rad begränsningar för den större studie, som vi skulle önskat genomföra. Det gäl-ler också möjlighet att i detalj redovisa de olika delstudierna. Detta hoppas vi kunna återkomma till i artiklar och rapporter framöver.
Genom att kombinera enkäter till tre olika grup-per av intressenter har vi kunna förmedla en blid av det mångfacetterade arbete som lagt ner inom handslaget i Örebro län. Bilden av samverkan har varit mycket positiv från såväl skolledare, lärare inom idrott och hälsa som idrottsledare. De flesta känner till handslagssatsningen. Effekter har setts av handslagsprojekten. Handslagsprojekten har levt upp till och även i en del fal överträf-fat föreningarnas förväntningar. I intervjuerna framkommer att det gett föreningen goodwill, ny och stabilare verksamhet. För ledarna har det bidragit till kompetensutveckling, att de blivit fler och ekonomisk ersättning. För föreningarna har satsningen gett nya medlemmar och fler aktiva tjejer och killar.
Idrottens möte med skolan har fungerat bra. Endast ett fåtal tycker att samarbete med skolan inte fungerat med avseende på lokaler, plane-ring, roller, bemötande och engagemang. Här blir en fråga om verksamheten inom Örebro läns idrottsförbund, som sedan länge och haft en folkhälsoinriktning med en egen folkhälsoenhet, gett särskilt goda förutsättningar för denna del av handslagssatsningen. Det är dock bara en liten grupp av skolorna som arbetat med att utveckla en hälsofrämjande skola längre än fem år. Idrottsföreningarna redovisar positiva erfaren-heter av handslagssatsningen men lyfter också fram att det ibland inte blir någon fortsättning med hinder som brist på ledare följt av bristande engagemang hos antingen skolan eller förening-en. Men hos många föreningar har handslagspro-jekten ökat entusiasmen, kraften och orken samt det ideella engagemanget.
Skolan har en stor potential och möjlighet, ut-trycks väl i läroplanen för grundskolan: ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den till-fredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”
