Malmö högskola Hälsa och samhälle
”Det viktigaste är hur man har det runtomkring sig,
och det bemötande man får”
En intervjustudie ur ett genusperspektiv om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa
05 05 18
Evelina Landstedt
Magisteruppsats i folkhälsovetenskap 20 p FHV ’01 61-80 p
Vårterminen 2005
Abstract
Författare: Evelina Landstedt
Titel: ”Det viktigaste är hur man har det runtomkring sig, och det bemötande man får” – En intervjustudie ur ett genusperspektiv om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa.
Magisteruppsats i folkhälsovetenskap 20 p FHV ’01 61-80p
Handledare: Katja Gillander Gådin, Mittuniversitetet Malmö högskola, Hälsa och samhälle vårterminen 2005
Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomarom vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas.
Abstract
Author: Evelina Landstedt
Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescents
Master degree thesis in Public Health Science FHV ’01 61-80p
Supervisor: Katja Gillander Gådin, Mid Sweden University Malmö University, Department of Health and Society, spring 2005
There is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.
Key words: Mental health, adolescents, gender, living conditions, focus group, future research.
Förord
Denna uppsats är slutrapporten av den intervjustudie med gymnasieungdomar som jag genomförde under min praktik vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, vintern 2004/2005.
Jag vill rikta de varmaste tack till alla killar och tjejer som gjorde denna studie möjlig - tack för att ni delade med er av era värdefulla tankar och erfarenheter!
Idén till denna studie växte fram i samtal med universitetslektor Katja Gillander Gådin som därefter varit min handledare under både praktikperiod och uppsatsskrivande. Din entusiasm och kunskap har varit ett ovärderligt stöd under arbetets gång. Tack för praktisk hjälp, inspiration och uppmuntran.
Stort tack även till Nancy Kostet samt till lärare vid gymnasieskolan för ert intresse och er hjälpsamhet.
Tack till min vän Anna Larsson och tack Axel.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Ungdomars psykiska hälsa... 7
2.2 Förklaringsmodeller ... 8 2.2.1 Biologisk/genetisk förklaringsmodell ... 9 2.2.2 Psykologisk förklaringsmodell ... 9 2.2.3 Sociokulturell förklaringsmodell... 9 2.2.4 Dominerande orsaksförklaringar... 10 2.3 Folkhälsoperspektiv... 11 2.4 Genusperspektiv ... 11
2.4.1 Teoretisk bakgrund – definition av genus ... 12
2.4.2 Genusperspektiv inom medicin och folkhälsa ... 12
2.4.3 Vad genusperspektiv kan innebära... 13
2.5 Hur skapas kunskap om ungdomars psykiska hälsa?... 14
2.5.1 Youth Self Report YSR ... 14
2.5.2 Strengths and Difficulties Questionnaire SDQ... 15
2.5.3 Kidscreen ... 15
2.5.4 Health Behaviour of School Children HBSC ... 16
2.5.5 Levnadsnivåundersökning (LNU)... 16
2.5.6 Exempel från studier i landsting – Västra Götaland och Västmanland ... 16
2.5.7 Exempel från studie i Danmark... 17
2.5.8 Sammanfattande reflektion... 17 2.6 Begrepp... 18 2.6.1 Psykisk hälsa ... 18 2.6.2 Livsvillkor... 19 3. Syfte ... 20 4. Teoretiska utgångspunkter ... 20 4.1 Inledning... 20
4.2 Symboliskt genus - genus som konstruktion ... 21
4.2.1 Maskulinitet och femininitet ... 22
4.2.2 Konstruktion av genus... 23
4.3 Genus och makt... 24
4.4 Genus, kropp och sexualitet... 25
4.4.1 Kropp ... 25 4.4.2 Sexualitet ... 26 4.5 Avslutning... 27 5. Metod ... 28 5.1 Inledning... 28 5.1.2 Etiska överväganden ... 28 5.2 Fokusgruppsintervju ... 28 5.3 Genomförande... 30 5.3.1 Deltagare ... 30 5.3.2 Rekrytering av deltagare... 31 5.3.2.1 Samtycke ... 31 5.3.3 Intervjuguide ... 31 5.3.4 Tillvägagångssätt ... 32 5.3.4.1 Intervjuprocessen ... 33
5.3.4.3 Databearbetning ... 34
5.4 Metod för empirisk analys - innehållsanalys... 34
5.4.1 Analysprocess... 35
6. Resultat ... 38
6.1 Inledning... 38
6.2 Tankar om psykisk hälsa ... 39
6.2.1 Utfall ... 39 6.2.2 Uttryck... 40 6.3 Betydelsefulla livsvillkor ... 41 6.3.1 Krav... 42 6.3.1.1 Prestation... 42 6.3.1.2.Krav från sig själv ... 44 6.3.1.3 Krav från lärare ... 45 6.3.1.4 Krav från föräldrar ... 45
6.3.1.5 Krav - utseende och beteende... 46
6.3.2 Ansvar ... 47 6.3.3 Livets organisering... 48 6.4 Relationer ... 49 6.4.1 Kompisar ... 50 6.4.2 Familjen ... 51 6.4.3 Kärleksrelation... 52 6.4.4 Relationer i skolan ... 53 6.4.5 Om ”skämt” ... 54
6.5 Makt och handlingsutrymme... 56
6.5.1 Sexuella trakasserier ... 56 6.5.2 Våld och hot ... 59 6.5.3 Sexuellt våld ... 60 6.5.4 Begränsning av livsrum... 61 6.6 Sammanfattning... 62 7. Diskussion ... 63 7.1 Metoddiskussion ... 63 7.1.1 Etiska reflektioner ... 63 7.1.2 Vetenskaplighet ... 64 7.1.2.1 Trovärdighet... 64 7.1.2.2 Följsamhet ... 65 7.1.2.3 Bekräftelsebarhet... 65 7.1.2.4 Överförbarhet ... 65 7.1.3 Allmänna metodreflektioner ... 66 7.2 Resultatdiskussion ... 67 7.2.1 Konstruktion av genus... 67
7.2.1.1 Konstruktion av genus och psykisk hälsa... 68
7.2.1.2 Konstruktion av genus - utseende, kropp och beteende ... 69
7.2.1.3 Att konstruera men inte rekonstruera– exemplet prata... 70
7.2.2 Förväntat och icke förväntat ansvarstagande – om rekonstruktion av genusordningen... 71
7.2.3 Maktutövning... 73
7.2.3.1 Skämtet – diskursiv maktutövning ... 73
7.2.3.2 Sexuella trakasserier och begränsning av livsrum – diskursiv och direkt dominans... 74
7.2.3.3 Våld och hot – direkt dominans ... 76
7.2.4 Avslutande reflektioner ... 77
7.2.5 Framtida forskning... 78
8. Slutsatser ... 81
9. Referenser... 82 Bilaga 1. Information till presumtiva deltagare, Bilaga 2. Intervjuguide
1. Inledning
Unga tjejers och killars psykiska hälsa uppmärksammas i allt högre grad. Larmrapporterna avlöser varandra – ungdomar mår allt sämre psykiskt och utvecklingen har varit särskilt negativ för unga tjejer. Statens folkhälsoinstitut klassar psykisk ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen och menar att ungdomars situation kräver störst uppmärksamhet.1
I den senaste ungdomspropositionen2
slår även regeringen fast att frågan om ungas psykiska hälsa måste prioriteras samt att behovet av kunskap inom området är stort.
Det finns många anledningar till att synliggöra detta folkhälsoproblem. En anledning är att psykisk hälsa, enligt min uppfattning, har en fundamental betydelse för människors förutsättningar för ett gott liv. Att värna och främja just ungdomars psykiska hälsa är angeläget. Förutom att psykisk ohälsa under ungdomsåren orsakar lidande och begränsningar i livet, ökar dessutom risken för fortsatt psykisk ohälsa som vuxen. När situationen dessutom gäller ojämlikhet i hälsa mellan tjejer och killar blir dess relevans för folkhälsovetenskapen än mer påtaglig. Min ambition med denna uppsats har varit att öka kunskapen om ungdomars psykiska hälsa. Den folkhälsovetenskapliga och demokratiska målsättningen om jämlikhet i hälsa var varit vägledande i såväl det teoretiska som metodologiska arbetet.
1
Socialstyrelsen 2005 2
2. Bakgrund
I detta bakgrundskapitel ges en översiktsbild av fältet ungdomar och psykisk hälsa beträffande resultat, metoder och förklaringsmodeller. Jag belyser även de brister jag anser finns i denna forskning samt ger exempel på vad genus- och folkhälsovetenskapligt perspektiv på ungdomars psykiska hälsa kan innebära. Jag redogör dessutom för centrala begrepp som används i uppsatsen.
2.1 Ungdomars psykiska hälsa
Enligt såväl svenska som internationella studier rapporterar unga flickor3 en sämre psykiska
hälsa än sina manliga jämnåriga. Jämfört med pojkar är flickor oftare deprimerade, har sömnsvårigheter, känner oro och ångest, har depressiva symtom, är stressade och mindre nöjda med livet i allmänhet. Efter trettonårsåldern sker en försämring av flickors psykiska hälsa medan pojkarnas situation under ungdomstiden är mer stabil.4 Skillnaderna är för vissa
besvär tämligen stora, exempelvis rapporterar flickor dubbelt så mycket depressiva besvär som pojkar, hälften så många femtonåriga flickor som pojkar anser sig trivas mycket bra med livet, förskrivningen av antidepressiva läkemedel är dubbelt så hög för unga kvinnor som för unga män.5 Självmordsförsök och självskadebeteende är betydligt vanligare bland flickor än
pojkar. Det är dock fler pojkar än flickor som fullbordar självmord.6 Ett flertal studier påvisar
en negativ utveckling av psykisk hälsa hos ungdomar där i synnerhet flickornas situation har försämrats.7
Psykiska problem bland barn och ungdomar delas ofta i två kategorier av problem: a) Internaliserande problem med ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet, så kallat ”tyst” inåtagerande, och b) Externaliserande problem som karaktäriseras av aggressivitet, normbrytande beteende och dålig självkontroll, så kallat utåtagerat handlande. Mot bakgrund av detta dikotoma synsätt har det inom fältet vuxit fram en i det närmaste sanning att flickor är mer inåtagerande i uttrycken för psykiska ohälsa medan pojkar är utåtagerande.8 En
3
I uppsatsen används begreppen flickor och pojkar när jag hänvisar till text som använder de begreppen. Jag föredrar att istället använda tjejer och killar eftersom de begreppen har en mindre förminskande klang (Jmf Ambjörnsson 2004). Dessutom beskriver ungdomarna sig själva som tjejer och killar.
4
Statens folkhälsoinstitut 2003, West;Sweeting 2003, Aalto-Setäla et al. 2002, Gillander Gådin 2002, Scheadrely 1999
5
Nolen Hoeksema;Girgus 1994, Statens folkhälsoinstitut 2003 a, b. 6
Folkhälsorapport 2001 7
West;Sweeting 2003, Danielson 2002, SOU 2001:55 8
”sanning” som behöver tolkas och förstås utifrån ett genusperspektiv. Rent generellt kan konstateras att det inte finns så mycket sammanställd data om svenska ungdomars psykiska hälsa. Mot bakgrund av detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. Resultaten från pilotstudierna i årskurs 6-9, visar samma mönster: flickor rapporterar mer psykosomatiska besvär än pojkar.9 Andra forskare hävdar dock att bilden inte är lika entydig. Stattin10 menar
att utvecklingen inte är negativ. Han drar denna slutsats utifrån en uppföljningsstudie där resultaten från en studie av flickor i åttonde klass 1970 följdes upp med samma frågor 1996. Eftersom endast flickor tillfrågades finns ingen möjlighet att jämföra med motsvarande utveckling för pojkar. Dessutom berättar resultatet ingenting om eventuella mönster under denna 26-årsperiod. Vid två undersökningar i Uppsala med samma mätsinstrument (Becks Depression Index, BDI) visade den ena att flickor hade fler depressiva symtom medan den andra visade att det inte fanns någon skillnad.11 Motstridiga resultat visar att det finns ett
behov av mer kunskap och förståelse om ungdomars psykiska hälsa, i synnerhet på gymnasiet, samt en utveckling av mätmetoderna. Den samlade generella bilden är dock att det finns ett genusmönster där tjejer rapporterar sämre psykisk hälsa än sina jämnåriga manliga kamrater både avseende psykiska och somatiskabesvär.
2.2 Förklaringsmodeller
I den vetenskapliga litteraturen finns olika modeller för att förklara skillnader i mäns och kvinnors sjuklighet, vilket i denna uppsats blir skillnaderna i psykisk hälsa mellan pojkar och flickor. Förklaringar och orsaker till psykisk ohälsa kan grovt indelas i tre förklaringsmodeller; biologisk/genetisk, psykologisk och sociokulturell.12 Denna
kategorisering innebär givetvis inte att psykisk ohälsa inte kan orsakas av en kombination av olika faktorer. Vilka processer och faktorer som är mest avgörande för ungdomars psykiska hälsa kan varken enkelt identifieras eller isoleras från varandra. Många verksamma inom fältet är av uppfattningen att psykisk hälsa endast kan förstås ur ett multifaktoriellt perspektiv.13 9 Socialstyrelsen 2004 b 10 Stattin 2002 11 Refererad i Lindren et al 1999 12
Hammarström et al. 1996 s 15, Stoppard 2000 s 114, 119, Walker; Townsend 1998 13
2.2.1 Biologisk/genetisk förklaringsmodell
Orsaker till ohälsa och skillnader i sjuklighet mellan kvinnor och män återfinns enligt den biologiska/genetiska förklaringsmodellen i skillnader mellan kvinnors och mäns biologiska konstitution avseende gener, hormoner och fysiologi.14 Exempel på förklaringar utifrån denna
förklaringsmodell är att skillnaderna i psykisk hälsa mellan killar och tjejer beror på pubertetsutveckling, hormoner, menstruationsdebut eller hjärnans funktioner.15
2.2.2 Psykologisk förklaringsmodell
Den psykologiska riktningen betraktar psykisk hälsa som knutet till personlighet och psykologiska utveckling. Förklaringarna är individfokuserade och genusmönstren förklaras av könsroller och identitetsutveckling där flickor sägs identifiera sig med rollen att vara passiv, beroende, hjälplös och med låg självkänsla. En så kallad genusintensifiering i tonåren medför, enligt vissa forskare, större problem för flickor än för pojkar. Det kan handla om tvivel inför sitt utseende eller ökad relationsinriktning.16 Vidare diskuterar företrädare för psykologiska orsaksförklaringar att flickor skulle ha en tendens till att älta problem (engelska: rumination) och att det skulle öka risken för psykisk ohälsa hos flickor, vilket i sin tur kan ses som en förklaring till könsskillnader i psykisk hälsa.17
2.2.3 Sociokulturell förklaringsmodell
Sociokulturella förklaringsmodeller fokuserar på hur psykisk hälsa påverkas av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska strukturella faktorer. Vår psykiska hälsa påverkas därmed av den miljö vi lever i, vad som händer oss och hur våra relationer ser ut.18 Enligt
denna modell blir livsvillkor såsom arbetsmiljö, socialt stöd, familjesituation eller fördelning av arbete, resurser och makt centrala. Med utgångspunkt i den sociokulturella modellen ses individen i ett större sammanhang där exempelvis konstruktioner, upprätthållande och konsekvenser av maktstrukturer baserade på klass, etnicitet och kön synliggörs.19 Inom denna
modell ryms även socialkonstruktivistiska perspektiv som uppmärksammar hur hälsa och
14
Hammarström et al. 1996 s 15f 15
Se: Angold;Costello 1998, Lewinsohn et al 1998, SOU 1997:8 s 31, 40 16 Nolen-Hoeksema;Girgus 1994, Wichström 1999 17 Hart;Thompson 1996 18 Stoppard 2000 s 83 19 Hammack 2003, Stoppard 2000
sjukdom kan förstås som sociala konstruktioner. Utifrån en sociokulturell modell där diskursiva betydelser inkluderas, påverkar såväl reella levnadsförhållanden som idéer och föreställningar hur vi mår psykiskt.20
Den sociokulturella modellen utgör grunden för de orsaksförklaringar som har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv. Med anledning av detta väljer jag att under rubriken genusperspektiv diskutera exempel på vad sociokulturella förklaringar kan innebära.
2.2.4 Dominerande orsaksförklaringar
Enligt analyser och översikter av psykologiska och psykiatriska vetenskapliga artiklar är de dominerade orsaksförklaringarna till könsskillnader i psykisk ohälsa individfokuserade och präglas av biologiska/genetiska eller psykologiska förklaringar.21 Utifrån en genomgång och
analys av offentliga rapporter och utredningar om ungas psykiska ohälsa framkom samma mönster.22 Orsaker som tas upp är exempelvis att flickor anpassar sig till förväntade
egenskaper och roller som karaktäriseras av svaghet och känslighet, är psykologiskt och personlighetsmässigt sämre rustade än pojkar, har sämre självkänsla och är mer sårbara till följd av pubertetsutvecklingen och sin biologiska konstitution. Pojkar beskrivs som mindre relationsinriktade än flickor. Även ärftlighetsfaktorer anses ha en avgörande påverkan. Få av de offentliga texterna om psykisk hälsa bland barn och ungdomar beaktade faktorer som rör makt eller livsvillkor. Inte heller problematiserades psykisk ohälsa bland unga ur ett genusperspektiv.23 På detta sätt förs problematiken till individnivå där tjejer eller killar i
egenskap av att vara ”dåligt rustad” biologiskt eller personlighetsmässigt bär ansvaret för sin psykiska ohälsa.
Andra förklaringar som nämns är att brister i mätmetoderna medför att flickor rapporterar mer ohälsa. Detta förklaras utifrån att enkätfrågor skulle vara mer ”riktade” till flickor, fokusera på besvär där flickor betraktas vara överrepresenterade eller utformade på ett sätt som flickor enklare än pojkar kan besvara.24
Dessutom ifrågasätts resultat utifrån att flickor ”lättare klagar eller mjukare uttryckt känner efter mera på kroppens reaktioner?”25 [min
kursivering]. Enligt detta synsätt sägs situationen helt eller delvis bero på att flickor
20 Stoppard 2000 s 74 21 Se Nolen-Hoeksema;Gigus 1994, Blennow 2004 22 Landstedt 2003 23 ibid 24
Bolognini M et al. 1996, SOU 1997:8 s 142 25
överrapporterar, alternativt pojkar underrapporterar psykisk ohälsa. De vetenskapliga beläggen för dessa är varken väl utredda eller tydliga. Danielson refererar exempelvis till en studie som visat att flickor och pojkar har olika tolkning av innebörden i begreppet ”psykiskt välbefinnande”.26 Detta kan dock inte generaliseras till att gälla även olika tolkningar eller
erfarenheter av psykiska besvär med under- eller överrapportering vid besvarande av enkätfrågor som följd.
2.3 Folkhälsoperspektiv
Att anlägga ett folkhälsoperspektiv på ojämlikhet i psykisk hälsa bland ungdomar innebär att problematisera situationen med utgångspunkt i ungdomars sociala kontext och undersöka hur strukturella och organisatoriska faktorer påverkar hälsa. Det handlar exempelvis om fördelning av resurser och makt, bostadssituation, tillgång till utbildning samt även frågor om demokrati och solidaritet.27 Rådande genusordning är en del av den sociala miljö som
folkhälsovetenskapen uppmärksammar. Folkhälsoperspektivet liknar den sociokulturella förklaringsmodellen men innefattar även hälsopromotiva aspekter. För att nå målet om jämlikhet i hälsa krävs strategier och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Att resonera utifrån ett folkhälsoperspektiv innefattar således såväl analytiska som metodologiska aspekter. En helhetssyn på kopplingen mellan samhälle, individ, grupper av individer och hälsa är centralt.28 Förutom att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan
på ungdomars psykiska hälsa innebär ett folkhälsoperspektiv även att identifiera metoder och resurser för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
2.4 Genusperspektiv
För att ge en bakgrund till uppsatsens teoretiska ansats beskrivs i detta avsnitt vad genusperspektiv inom folkhälsovetenskap kan innebära. Detta görs dels i allmänna termer och dels med fokus på ungdomars psykiska hälsa. I teorikapitlet utvecklar jag sedan uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån vilka det empiriska materialet analyseras. För förståelsens och läsvänlighetens skull ges här emellertid en kort inledande teoretisk bakgrund.
26
Danielson 2002, Camarena et. al 1997 27
Socialstyrelsen 2001, Haglund;Svanström 1995 s 20f 28
2.4.1 Teoretisk bakgrund – definition av genus
Gemensamt för olika genusteorier är att man har en konstruktivistisk utgångspunkt; genus begreppsliggör att relationerna mellan kvinnor och män, liksom mäns och kvinnors beteenden, relationer, sysslor och vad som anses manligt eller kvinnligt, inte är biologiskt givna utan är historiskt, socialt och kulturellt konstruerade.29 Genus är inte något statiskt utan
en process, något som är ständigt i ”görande”, som omformuleras och förändras i tid och rum.30 Dessa processer har en strukturerande kraft där genus konstrueras och symboliseras i
systematiska mönster vilka på en aggregerad nivå bildar genus som en social struktur. Inom denna struktur, benämnd som genusordning, genussystem eller patriarkat, uttrycker, konstituerar och reproducerar genusrelationerna ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män.31 Genus genomsyrar därmed alla samhällen och samhälleliga aktiviteter; vad män
och kvinnor gör, hur makt och resurser fördelas samt hur sysslor och idéer värderas.32
2.4.2 Genusperspektiv inom medicin och folkhälsa
Genusforskning ifrågasätter den kunskapssyn inom traditionell medicin som utgått från snäva biologiska perspektiv och låtit sin forskning baseras på en manlig norm. Därigenom har maktförhållanden och genusrelaterade livsvillkor osynliggjorts.33 Samtidigt har vanliga besvär
och kvinnors normala fysiologiska funktioner, i egenskap att vara avvikande från mannens, klassats som sjukdomar - patologiserats. Patologisering och medikalisering av kvinnor har använts för att befästa en uppfattning att kvinnor är underlägsna män med konsekvensen att medicin och läkarvetenskapen används för att legitimera och rättfärdiga ojämlikheter mellan människor.34
Genusteoretiker kritiserar även medicinen, inklusive psykologin, för att skapa och upprätthålla könsstereotyper och därigenom reproducera genusordningen. Denna kritik har sin utgångspunkt i att sjukdomar och sjuklighet likväl som genus kan betraktas som sociala konstruktioner istället för objektiva omständigheter. Olika symtom, besvär eller sjukdomar tolkas olika beroende på personens kön, varför exempelvis diagnoser kan betraktas vara
29
Mulinari et. al 2003 s 18, Connell 2001 s 22 30 Hirdman 2001 s 80f, Hammarström 2004 31 Connell 2003 s 21, 77 32 Hirdman 1993, 2001, Connell 2001 33
Hammarström 1996 s 11, 2002 s 26, Malterud 2002, Lorber 1997 34
socialt konstruerade.35
Exempelvis överensstämmer flera av de typiska symtomen på depression med klassiska feminint klassificerade egenskaper såsom hjälplöshet, maktlöshet, oro, nedstämdhet och brist på kontroll.36 De genuskodade känslomässiga uttrycksformerna för
maskulinitet däremot, konstrueras i motsats till femininitet och förknippas till exempel med aggressivt beteende. Detta kan resultera i medikalisering av ”normala” känslomässiga sinnesstämningar hos kvinnor och en blindhet inför psykiska besvär hos män eftersom varken männen själva eller omgivningen förknippar maskulinitet med gängse beskrivningar av psykisk ohälsa.37
2.4.3 Vad genusperspektiv kan innebära
Genus- och feministiska teorier om psykisk ohälsa, främst depression, har sin grund i den sociokulturella förklaringsmodellen där kvinnors översjuklighet sägs bero på ojämlika livsvillkor såsom sämre ekonomi, sämre arbetsmiljö, våld och övergrepp mot kvinnor.38
Forskning visar att det finns ett samband mellan livsvillkor såsom en underordnad position, brist på inflytande, självbestämmande och makt, och ohälsa.39Psykisk ohälsa hos unga tjejer
kan genom ett genusperspektiv ses som ett logiskt svar på förtrycket inom den rådande genusordningen.40 Studier har exempelvis visat att utsatthet för sexualiserat våld som sexuella
trakasserier och övergrepp är tydligt associerat med psykisk ohälsa bland flickor.41
Förväntningar och krav i skolan har också visat sig medföra stress och psykiska symtom hos tjejer i högre utsträckning än hos killar.42Att uppleva sin vardag som hanterbar, begriplig och
meningsfull, oftast refererat till som känsla av sammanhang, är kopplat till psykisk hälsa.43
Enligt en studie i Västmanland rapporterar pojkar högre känsla av sammanhang än flickor44
Pojkar har även visats sig ha mer handlingsutrymme, makt och kontroll i skolmiljön.45 I
begreppet livsvillkor ingår även ideologiska och kulturella förhållanden såsom dominerande normer och värderingar om exempelvis kropp och utseende. Studier visar att en negativ uppfattning om sin kropp och sitt utseende bidrar till depressiva symtom och att tonårstjejer är
35
Bengs;Hammarström 2004, Lorber 1997 36
Stoppard 2000 s 29, Sands 1998, Hammarström;Johansson 2002:31 37 Courtenay 2000, Bengs;Hammarström 2004 38 Bengs;Hammarström 2004, Stoppard 2000 s 74ff 39 Theorell 1997, Aronsson 1989 40
Malterud 2002, Ballou;Gabalac 1984 s 38,Hammarström 1996 s 9, Abbot;Wallace 1997 s 205 41
Gillander Gådin;Hammarström 2005, Schraedley 1999 42 West;Sweeting 2003 43 Antonovsky 1991, Socialstyrelsen 1997. 44 Landstinget Västmanland 2004 45
mer missnöjda med sitt utseende och sin vikt än pojkar.46
Att anlägga ett genusperspektiv inom psykisk hälsa bland ungdomar innebär att problematisera vilka konsekvenser rådande ojämlika genusordning har för tjejers och killars psykiska hälsa. Det innebär att ifrågasätta vad som idag betraktas som sanningar, att ställa nya frågor samt bygga nya samband och teorier.47Att utgå från individernas egna erfarenheter är
en annan central aspekt i att integrera genus i kunskapsskapandet.48Det är däremot viktigt att
inte hemfalla till eländesforskning utan även uppmärksamma motstånd, strategier och resurser hos ungdomar.
2.5 Hur skapas kunskap om ungdomars psykiska hälsa?
Utifrån en folkhälsovetenskaplig horisont behöver forskning om psykisk hälsa bland ungdomar ge kunskap som kan användas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Kunskapen om omfattningen och formerna av ungdomars psykiska hälsa genereras idag främst genom kvantitativa studier om man bortser från terapi, eller psykiatriska diagnostiska intervjuer som inte faller inom ramen för denna uppsats. Inom området finns olika former av mätinstrument som grovt sett kan indelas i de som har ett mer psykiatriskt fokus och de som fokuserar på välbefinnande. De psykiatriska är bättre validerade men har en smalare syn på psykisk hälsa.49 För att ge en bakgrund till hur den kunskap som dagens forskning genererar
kan kopplas till folkhälsoarbete, ges här en kort översikt av de mest använda självskattningsformulären. Dessutom diskuteras två landstingsenkäter och ett formulär från en Dansk studie. Jag kommenterar formulären utifrån hur de kan fånga för folkhälsovetenskapen centrala livsvillkorsrelaterade faktorer.
2.5.1 Youth Self Report YSR
Achenbachs mätinstrument Youth Self Report (YSR), anpassat för barn i åldern 11-18 år, är ett av de mest använda och bäst ansedda instrumenten för att mäta psykisk ohälsa.50 YSR
består av 126 frågor och påståenden som utifrån olika skalor syftar till att mäta olika problem som inbundenhet, oro/depression, kroppsliga besvär, social osäkerhet, tankemässiga problem,
46 Siegel, JM et al 1999 47 Hammarström 2002 48 Stoppard 2000 s 10f 49
Bremberg 1997, Lindberg et. al 1999 50
identitetsproblem, uppmärksamhetsproblem, asocialt och aggressivt beteende. Utifrån dessa kan två dimensioner utkristalliseras: inåtvända respektive utagerande problem.51 Instrumentets
frågor är fokuserade på hur man upplever sig vara som person och inte hur man har det i livet; hur livsvillkoren ser ut. YSR har frågor om exempelvis utsatthet för våld men utvecklar inte av vem, i vilken form, var, om man blev rädd osv. 52
2.5.2 Strengths and Difficulties Questionnaire SDQ
SDQ, som liknar YSR, mäter psykisk hälsa i form av styrkor, svagheter, beteendeproblem och konsekvenser av psykiska besvär för dels sig själv och för andra. Detta i delskalorna emotionella symptom, kamratrelationer, uppförandeproblem, hyperaktivitet/uppmärksamhets- problem, och prosocialt beteende (ett positivt mått på förmågan att visa hänsyn, vara hjälpsam och så vidare).53 Frågorna är fokuserade kring beteenden snarare än livsvillkor eller
förutsättningar. SDQ innehåller inte frågor om skolan, fritiden, arbetsmiljö, relationer eller erfarenhet av kränkning. Instrumentet ställer ett flertal frågor som fokuserar på beteende- och uppmärksamhetsproblem som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Dessa besvär betraktas inom psykiatrin som symtom på ADHD där pojkar är överrepresenterade. Instrumentet innehåller inte motsvarande frågor för att täcka in problematik där flickor är överrepresenterade som exempelvis att skada sig själv, ätstörningar, eller självmordstankar.54
2.5.3 Kidscreen
Den enkät som Epidemiologiskt centrum presenterat i sitt förslag till regeringen om återkommande epidemiologiska mätningarna av barns och ungdomars psykiska välbefinnande, är en mix av olika mätinstrument såsom SDQ, något reviderad form av Health Behaviour of School Children (HBSC) och ett instrument som heter Kidscreen. Frågorna behandlar frågor om allmän sinnesstämning, kompis- och familjerelationer, fridsaktiviteter, självuppfattning, skola, mobbning och pengar.55 Enkäten är innehåller inga frågor om sexuella
trakasserier eller övergrepp, stress, krav, våld eller hot.
51
Lindberg et. al 1999, Broberg 1997 52
Formuläret är hämtat från www.aseba.org/support/SAMPLES/YSRsample.pdf 53
Socialstyrelsen 2004 b, Malmberg et. al 2003 54
Socialstyrelsen 2004a SOU 1998:31 55
2.5.4 Health Behaviour of School Children HBSC
Den svenska versionen av WHOs internationella studie Health Behaviour of School Children (HBSC), Svenska skolbarns hälsovanor innehåller frågor om psykosomatiska besvär, välbefinnande, självkänsla, stress av skolarbete, socialt stöd, sexuella erfarenheter, mobbning och slagsmål.56 I formuläret till elever i åk 9 ställs frågan om man har haft samlag och vid
vilken ålder men inte med vem man hade samlag, hur gammal den personen var eller om det var frivilligt. Frågorna om socialt stöd och kompisrelationer är uttömmande. Däremot ställs inga frågor ställs om relationer till pojk- eller flickvän. Eleverna får möjlighet att berätta om de har varit utsatt för mobbning eller varit i slagsmål men inte om de har varit utsatta för sexuella trakasserier eller våld i någon annan form än ”slagsmål”.
2.5.5 Levnadsnivåundersökning (LNU)
Levnadsnivåundersökningarna som genomförs som standardiserade telefonintervjuer av SCB
har kompletterats med frågor till barn och ungdomar mellan tio och arton. Studien som inte enbart syftar till att undersöka psykiskt välbefinnande, innehåller frågor som kan spegla livsvillkor som trygghet i bostadsområdet, relationer, hemarbete och utsatthet för mobbning, hot och våld.57
I frågorna om mobbning, hot, våld och otrygghet finns inte följdfrågan av vem. Formuläret innehåller inga frågor om sexuella trakasserier eller sexuella övergrepp. Frågorna om hur mycket man hjälper till hemma kan däremot vara intressanta att analysera i relation till psykisk hälsa.
2.5.6 Exempel från studier i landsting – Västra Götaland och Västmanland
Bohuslänsundersökningen och Liv och hälsa – Ung 2004 i Västmanland är två
undersökningar som uppmärksammat mer livsvillkorsrelaterade frågor. I Bohuslänsundersökningen finns frågor om stress; vad som stressar och hur man reagerar på stress. Man ställer frågan om man gjort sig själv illa, om man oroar sig för någon närstående och vad som påverkar ens självförtroende.58 Västmanlandsstudien ställer frågor om sexuella
trakasserier och om man varit utsatt för sexuellt tvång. Eleverna får svara på frågor om upplevelser av kränkning respektive uppskattning, exempelvis om man upplevt sig ha blivit
56 Statens folkhälsoinstitut 2003 57 SOU 2001:55 58 Västra Götalandsregionen 1999
orättvist behandlad på grund av sitt kön eller om man fått fördelar på grund av sitt kön. Till skillnad från flera andra instrument eller enkäter ställs frågan om man blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld av någon vuxen.59
2.5.7 Exempel från studie i Danmark
Att fråga om våld och sexuella övergrepp har visat sig möjligt ibland annat Danmark där en studie från danska folkhälsoinstitutet visade att de som blivit utsatt för sexuella övergrepp eller upplevt våld mot sig själv eller sin mor hade mer och allvarligare psykiska problem och lägre självskattad hälsa. Det formulär som användes innehöll frågor om skolsituation, fritiden och relationer till familj. Dessutom ställdes frågor som rör relationen till en eventuell flick/pojkvän. Vad som skiljer denna undersökning från svenska motsvarigheter är att ungdomarna får svara på frågor om utsatthet för våld avseende såväl sig själv som mamma och pappa, och erfarenheter av sexuella övergrepp. Till dessa frågor följer följdfrågor om vem som utsatt en för våld och övergrepp, hur gammal man var själv, hur gammal den andra personen var/är samt var det har skett. 60
2.5.8 Sammanfattande reflektion
För att skapa kunskap om psykisk ohälsa bland unga behöver vi reflektera kring vilken betydelse kön/genus har för hur ungdomar mår psykiskt samt vilken kunskap som behövs för att förstå och förändra ungas situation. Utifrån en folkhälsovetenskaplig horisont bör fokus inriktas på tjejers och killars vardag, deras livssituation och livsvillkor - omständigheter som kan förändras. Denna genomgång av olika mätinstrument och frågeformulär visar att de mest använda instrumenten är individfokuserade och saknar genomgående frågor om livsvillkor såsom situationen i skolan eller hemma, våld, sexuella trakasserier och/eller övergrepp. Därmed finns en risk att de studier som genomförs med dessa instrument inte på ett tillfredsställande sätt kan skapa kunskap för att förstå och förändra unga tjejers och killars situation rörande psykisk hälsa. Samtidigt visar genomgången att man exempelvis i Danmark samt i vissa landsting i Sverige använt frågor som både ger deskriptiv fakta och fångar livsvillkor som skulle vara intressanta att relatera till psykisk hälsa.
59
Landstinget Västmanland 2004 60
2.6 Begrepp
De mest centrala begreppen i denna uppsats är psykisk hälsa, livsvillkor och genus. En teoretisk definition och diskussion av genus har inletts ovan och utvecklas i teoriavsnittet.
2.6.1 Psykisk hälsa
Att definiera psykisk hälsa är en utmaning. Dels på grund av att man inom psykologi och psykiatri generellt sett utgår från ett negativt hälsobegrepp, det vill säga fokuserar på ohälsa, och dels för att vad som betraktas som normalt psykiskt hälsotillstånd eller psykisk ohälsa, störning eller sjukdom är ospecificerat och omgärdas av spekulationer och antaganden.61 På grund av bristen på enhetliga avgränsningar och definitioner av psykisk ohälsa har Socialstyrelsen försökt bringa reda bland begreppen och föreslår följande definitioner:
- Psykisk sjukdom/allvarlig psykisk störning: en från normaliteten allvarlig avvikelse som kännetecknas av en störd verklighetsuppfattning, framför allt psykoser.
- Psykisk störning: en lindrigare avvikelse, beskriven i de diagnostiska systemen (ICD-10 och DSM-IV). Hit hör sjukdomsgrupperna depression, ångesttillstånd och beroenden.
- Psykisk ohälsa kan innefatta ovanstående begrepp men innebär också subjektiv upplevda och självrapporterade besvär av psykisk natur som sömnbesvär, trötthet, ängslan, oro och ångest.62
Ovanstående definitioner präglas av ett biomedicinskt perspektiv och ett negativt hälsobegrepp där ohälsa/sjukdom/störning definieras i termer av avvikelse och abnormalitet. Jag är av uppfattningen att psykisk ohälsa och hälsa måste ses i bredare bemärkelse än så. I min förståelse av psykisk hälsa använder jag ett positivt hälsobegrepp och utgår från en bred definition inspirerad av en holistisk syn. Psykisk hälsa betraktas utifrån en helhetssyn på individens förmågor, dess mål och förutsättningar. Förutsättningar bestämda av givna omständigheter. Mitt synsätt tangerar såväl Pörns som Nordenfelts definitioner63. Under
förutsättning att individen ses som både formad och formande av det som i Nordenfelts teori benämns acceptabla omständigheter, väljer jag att utgå från dennes definition. Psykisk hälsa
61
Tengland 1999, Bondi; Burman 2001 62
betraktas då som individens generella psykiska förmåga att uppnå vitala mål givet att omständigheterna är acceptabla. Ohälsa i sin tur ett tillstånd som tenderar att nedsätta individens generella förmåga.64
Jag vill göra läsaren uppmärksam på att detta är min grundsyn gällande psykisk hälsa, därmed inte sagt att jag inte kommer att använda mig av ohälsobegreppet. Synonymt med dessa begrepp används dessutom psykisk välbefinnande, psykiska problem och ”må bra/dåligt” (psykiskt). Hur begreppen används avgörs till stor del av deltagarnas perspektiv. Som vi ser i resultatet inkluderas där exempelvis självförtroende och stress som utfall för psykisk hälsa respektive ohälsa. Viktigt att poängtera är dock att det är ett brett helhetsperspektiv som diskuteras och inte psykisk sjukdom eller störning. Den självupplevda
psykiska hälsan står i fokus.
2.6.2 Livsvillkor
Med livsvillkor avses omständigheter, faktorer, såväl materiella som ideologiska, och relationer som konstituerar individens vardagliga sammanhang – den sociokulturella kontexten. Som diskuterats ovan innebär mitt grundläggande genusteoretiska och folkhälsovetenskapliga perspektiv en förståelse av orsaksförklaringar till ohälsa enligt sociokulturell modell. Att påtala livsvillkorens betydelse för psykisk hälsa ska inte tolkas som att individen passivt anpassar sig till sin omgivning. I livsvillkorsbegreppet inkluderas även rekonstruktionen av denna omgivning.
63 Diskuterade i Tengland 1999 64 Tengland 1999
3. Syfte
Studiens övergripande syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa.
Därutöver är syftet tredelat i följande frågeställningar:
1. Hur ser ungdomarna i studien på psykisk hälsa?
2. Vilka livsvillkor anser de har betydelse för psykisk hälsa?
3. Vilka konsekvenser kan ungdomarnas berättelser få för framtida studier om psykisk hälsa bland ungdomar?
4. Teoretiska utgångspunkter
4.1 Inledning
Jag ska i detta kapitel redogöra för det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Eftersom teoribildningen inom genus och ungdomars psykiska hälsa är begränsad, utgår jag inte från specifika teorier om hur genusmönster i psykisk ohälsa kan förklaras. Jag vill istället, utifrån generell genusteori, resonera kring vilka livsvillkor ungdomarna tycker är betydelsefulla för psykisk hälsa, och hur dessa är genusrelaterade. Det grundläggande teoretiska begreppet som bär upp denna uppsats är genus.65 I bakgrundskapitlet
presenterade jag en översiktlig definition av begreppet och vad ett genusperspektiv kan tillföra folkhälsovetenskapen i allmänhet och frågan om genusmönster beträffande psykisk hälsa i synnerhet. Jag ämnar nu utveckla detta och baserar mina teoretiska utgångspunkter framför allt på sociologen Robert W Connells, psykologen Janet M Stoppards och historikern Yvonne Hirdmans resonemang.66 Jag använder mig dessutom av Iris Marion Youngs och Will
H. Courtenays teorier samt refererar till Lena Gemzöe, Diana Mulinari, Paulina de los Reyes och Fanny Ambjörnsson.67
65
Att jag valt att göra en analys ur genusperspektiv utesluter inte användandet av begreppet kön. I denna uppsats kommer jag, av språkliga och praktiska skäl, att använda både kön och genus där jag med kön avser den sociala och kulturella betydelsen.
66
Connell 1987, 1999, 2000, 2003. Stoppard 2000, 2002. Hirdman 1993, 2001. 67
Genus relaterar till sociala och kulturella konstruktioner av kön - hur män och kvinnor skapas och konstrueras genom sociala relationer och hur dessa relationer strukturerar såväl institutionella och kulturella mönster som personliga och intima relationer. Stoppard framhåller betydelsen av att inte se genus enbart som en individuell egenskap; genus måste betraktas och tolkas som relationer, struktur, makt och kulturell symbolism. Annars osynliggörs den sociokulturella kontexten av människors liv och hur kvinnors och mäns erfarenheter är formade och reglerade genom diskurser om femininiteter och maskuliniteter.68
Genusstrukturen som jag väljer att kalla genusordningen, verkar på olika nivåer och i skilda dimensioner. Den återfinns inom arbetsdelning, maktrelationer, känslomässiga relationer, sexualitet och i kommunikation och symbolism.69 Hirdman menar att strukturen har
två logiker: dikotomin, isärhållandets tabu - att manligt och kvinnligt inte bör blandas, och hierarkin, ”den manliga normens primat” - att mannen är norm och hans förehavanden värderas högre än kvinnors. Det är just dessa två logiker som på alla nivåer fungerar reproducerande och bidrar till genusordningens stabilitet. Det ska ske genom att logikerna inte bara påverkar vem som gör vad på vilken plats och hur det värderas, utan även vårt sätt att tänka, våra drömmar, förhoppningar och begär och anpassar vårt inre till omgivande sammanhang.70
Att kategorisera genus i olika dimensioner innebär inte att de enkelt kan åtskiljas från varandra. De är i allra högsta grad integrerade. Syftet är snarare analytiskt och ett försök till förenkling av en komplex verklighet. Till grund för följande presentation är de dimensioner av genusrelationer som presenteras av Connell.71 Jag fokuserar på följande dimensioner a)
symboliskt genus – genus som konstruktion, b) genus som maktrelation och c) genus, kropp och sexualitet.
4.2 Symboliskt genus - genus som konstruktion
Teorier om symboliskt genus och konstruktion av genus tillhör det många förknippar med kärnan i genusbegreppet. Detta kan ha sin förklaring i att samband, relationer och logiker framträder och kan följas från individ- till strukturell nivå. Samtidigt är symboliskt genus ytterst komplext. Genussymbolik finns i allt från klädsel och egenskaper72 till samhälleliga 68 Stoppard 2000 s 18 69 Connell 2000, 2002, Hirdman 1993, 2002 70 Hirdman 1993 s 149ff, Gemzöe 2002 s 83 71 Connell 1987, 2003 72
och ekonomiska institutioner. Karaktäristiskt för symboliskt genus är hur genuskodade dikotomier präglar språk, tolkningar, ideologi, vetenskap och kultur. Exempel på denna dualism är motsatspar som man-kvinna, förnuft-känsla, aktiv-passiv, subjekt-objekt, oberoende-beroende, intellekt-kropp och människa-kön. Detta dualistiska tankesätt strukturerar våra föreställningar om vilka egenskaper, områden och verksamheter som är lämpliga för respektive kön, (vilka dock inte behöver ha någonting med biologiska könsskillnader att göra) och implicerar samtidigt att den manligt kodade delen värderas högre än den kvinnliga. Utmärkande är just hur ”manligt” och ”kvinnligt” hålls isär och betraktas som väsensskilda och icke likvärdiga.73
4.2.1 Maskulinitet och femininitet
En central aspekt av symboliskt genus är diskurser om femininitet och maskulinitet. Dessa diskurser har en bredare innebörd än enbart en spegling av allmänna uppfattningar om kvinnor och män. De refererar till förväntningar på vad det innebär att vara kvinna eller man
samt formar vardagsliv och erfarenheter.74 Att tala om femininitets- och
maskulinitetsdiskurser i plural understryker att det finns olika femininiteter och maskulinteter som är formade i relation till ålder, etnicitet, klass och/eller sexualitet. Dessa bestäms dock i relation till vad Connell benämner hegemonisk maskulinitet; den förhärskande, dominerande och mest statusladdade maskuliniteten.75 Femininitet kan enligt Connell inte vara hegemonisk
på samma sätt eftersom hela maktstrukturen sätter kvinnor och femininitet i en underordnad position. Som motsvarighet talar han däremot om ”emphasized femininity”, en femininitet präglad av acceptans och understödjande av rådande maktrelationer.76 Varken maskulinitet
eller femininitet ska dock ses som statiska utan förändras historiskt och i relation till varandra. Det är också viktigt att understryka att även om dominerande femininitets- och maskulinitetsdiskurser har stor inverkan på hur genus konstrueras, är det inget som alla automatiskt efterlever. Vi förhåller oss emellertid till dem.77
.
73
Connell 2001 s 58, 89ff , Stoppard 2000 s 17, Hirdman 1993 74
Stoppard 2000 s 211 75
Connell utgår från det gramscianska begreppet hegemoni i betydelsen maktutövning genom samtycke. Samtycke kring förhärskade föreställningar.
76
Connell 1987 s 183ff. I analysen används begreppet ”dominerande femininitet” 77
4.2.2 Konstruktion av genus
Som klargjordes ovan utgår jag från att genus är i ständigt ”görande”, i och genom relationer och handlande. Styrande för denna konstruktion är diskurser om maskulinitet och femininitet. Genus kan därmed förstås som:
[a]n accomplishment, something achieved on an ongoing basis in the course of daily living, rather than something which is pregiven. […] gender is conceived as something constituted in the context of culturally shared understandings of its meaning.78
Unga tjejer och killar deltar aktivt i konstruktionen av genus, något som kan innebära både nöje och obehag. Enligt Connell lär vi oss från det att vi är mycket unga, snabbt vilka maskuliniteter och femininiteter som är förhärskande och det är inte lätt att göra motstånd även om möjligheter givetvis finns. Anpassning till dominerande maskulinitets- och femininitetsdiskurser förenas dessutom med bekräftelse medan att bryta mot dem kan medföra negativa sanktioner.79 I sammanhanget är det därför viktigt att se hur människor runt omkring
ungdomar såsom kompisar, föräldrar eller lärare, reagerar och responderar på unga tjejers och killars genuspraktiker.80 Hur vi tänker och agerar både konstrueras utifrån, och rekonstruerar
diskurser, mönster och logiker i genusordningen. Denna rekonstruktion upprätthåller på så sätt genusordningens hierarki.
De beteenden, handlingar eller arbetsuppgifter som femininitets- och maskulinitetsdiskurserna implicerar har betydelse för mäns och kvinnors hälsa. Hur män förväntas vara och agera medför hälsorisker samtidigt som dessa praktiker gynnar mäns ställning gentemot kvinnor och andra män. Exempel på detta är, enligt Courtenay, förnekelse av sårbarhet och svaghet, fysisk och känslomässig kontroll, att inte be om hjälp, vara stor och stark, gränslöshet i sexualitet, aggressivt beteende och fysisk dominans.81 Som nämnts tidigare
genererar dominerande femininitetsdiskurser risker för psykisk ohälsa hos tjejer genom förväntade beteenden som att vara till för andra, beroende, sexuellt tillgänglig eller tvivla på sin egen förmåga och utseende.82
78 Stoppard 2003 s 103 79 Connell 2003 s 115ff 80 Stoppard 2000 s 126, 134 81 Courtenay 2000 82 Stoppard 2000 s 126
4.3 Genus och makt
Den teoretiska positionering jag antar i denna uppsats bygger på de teorier som betraktar genus i termer av maktrelationer. Den inriktning jag utgår ifrån, bland annat företrädd av Hirdman, förutsätter att genusrelationerna är ett uttryck för, konstituerar och reproducerar, ojämlika maktförhållanden där män är överordnade kvinnor.83 Den amerikanska juristen och
feministiska teoretikern Iris Marion Young menar att orättvisor, som genusordningen genomsyras av, definieras av de sociala villkoren som förtryck och dominans utgör. Förtryck och dominans hindrar människor från vad Young betraktar som grundläggande mänskliga värden för ett gott liv: 1) möjligheten att utveckla och använda sina förmågor och att uttrycka sina erfarenheter och 2) möjligheten att ha inflytande över det man gör och över de villkor som påverkar det man gör.84
Genusrelaterad maktutövning kan, enligt Young och Connell, ske direkt och konkret, i form av vad jag hädanefter benämner direkt dominans. Direkt dominans sker exempelvis genom institutioner inom rättsväsende, politik eller ekonomi. Det kan även gälla resurser, inflytande, utrymme och kontroll.85 Sexuellt våld betraktas ofta som den yttersta formen av
mäns förtryck av kvinnor. Inspirerade av Foucault tar Young och Connell upp att strukturellt maktutövande och förtryck inte nödvändigtvis är resultat av medvetna handlingar utan även utövas indirekt och diffust. Maktutövning kan ske genom ideologi, värderingar eller vårt sätt att tala, skriva och skapa föreställningar. Detta kan ske som omedvetna föreställningar och beteendemönster hos medmänniskor i vardagliga möten. Vi måste därför se hur denna diskursiva makt finns inbyggt i och uttrycks genom vardagliga relationer, interaktioner eller verksamheter.86 Diskursiv makt är dock inte mindre konkret i själva effekterna utan fungerar
på nära håll och påverkar människors kroppar, identiteter och positioner. Exempel på detta finner vi i diskurser om mode och skönhet där tjejer utsätts för och internaliserar idéer och praktiker som kan medföra allvarliga risker för deras hälsa. Killar som i sina idéer och praktiker avviker från det den hegemoniska maskuliniteten föreskriver riskerar marginalisering och repressalier från andra (oftast män).87 För att förstå manlig överordning
behöver vi, enligt Hirdman, uppmärksamma hur makt skapas i homosociala situationer där
83 Hirdman 1993 84 Young 2000 s 45 85 Young 2000, Connell 2003 86 Young 2000 s 54 87 Connell 1999, 2003 s 82, Courtenay 2000
män manifesterar sin samhörighet med andra män. I detta ”de överordnades krets” skapas mer eller mindre uttalade regler som det gäller att förhålla sig till.88
Genom att se genusrelationer i termer av makt förstärks genus som ett analytiskt verktyg för att identifiera och fånga grundläggande former för samhällets organisering, struktur och maktförhållanden samt för att skapa förståelse och kunskap om människors liv och identitet. Det är även av central betydelse att uppmärksamma hur genus samverkar med andra strukturerande principer som klass, sexualitet, etnicitet och ålder.89 Mulinari och de los Reyes
uppmärksammar med begreppet intersektionalitet den simultana verkan av skilda och interagerande maktstrukturer. Genom ett intersektionellt perspektiv synliggörs genusbegreppets differentierade karaktär och möjliggör analyser av maktrelationer inom gruppen kvinnor respektive män.90 En intersektionell ansats intresserar mig men jag utvecklar
det inte vidare inom ramen för denna uppsats.
4.4 Genus, kropp och sexualitet
4.4.1 Kropp
Genusbegreppets koppling till sexualitet och kropp kan tyckas självklar men är samtidigt ett område som gett upphov till många teoretiska diskussioner. Genusbegreppets introducerande kom att utgöra en skarp kritik mot att se kön som enbart biologiskt, ett synsätt som användes (och används) för att rättfärdiga ojämlikheten mellan kvinnor och män som av naturen given.91 Kropp och biologi kom därför att, generellt sett, exkluderas ur genusteoribygget. Idag
ifrågasätts emellertid denna skarpa distinktion - både Stoppard och Connell är av uppfattningen att kön och genus inte kan betraktas som frikopplade från varandra. Connell menar att de sociala genusmönstren inte enbart är en förlängning av människors kroppar. De påverkar även kroppen och formar de omständigheter vi och våra kroppar lever i. Detta gäller strukturella omständigheter som genusordningen skapar genom exempelvis arbetsdelning i och inom olika arbeten, men även diskursivt genom praktiker formade av förhärskande femininiteter och maskuliniteter.92Stoppard introducerar vad hon kallar en materiell-diskursiv
88 Hirdman 2001 s 69f 89 Ambjörnsson 2004:26 90 de los Reyes;Mulinari 2005 s 8f 91
För en översikt av genusbegreppets utveckling se skriften Kön eller genus, Nationella sekretariatet för genusforskning 1999
92
(material-discursive) ansats för att betona vikten av att se kroppar som både naturligt och kulturellt skapade. På så sätt kan den fysiska kroppen förstås i termer av betydelser eller
erfarenheter istället för ett ensidigt biologiskt perspektiv.93
Som diskuterades ovan föreskriver femininitets- och maskulinitetsdiskurserna olika ideal och praktiker rörande exempelvis utseende och kropp, såsom ideal om kvinnokroppen som smal, vacker och sexuellt attraktiv för män. Maskulinitetsdiskurser tillåter ett bredare viktspektrum men ger budskap om en muskulös, stark kropp samtidigt som kulturella dikotomier definierar maskulinitet i termer av förnuft framför kropp.94 Att anlägga en
materiell-diskursiv ansats i syfte att förstå och förklara könsskillander i depression bland ungdomar kan, enligt Stoppard, innebära att synliggöra kulturella betydelser, sociala konsekvenser och erfarenheter av kropp och utseende, samt vilka responser det ger från andra. Vilka konsekvenser maskulinitets- och femininitetsdiskurser får för upplevelser av kropp och utseende blir därmed centralt. Denna aspekt är av betydelse när vi diskuterar genus i relation till ungdomar, livsvillkor, självuppfattning och erfarenheter.95
4.4.2 Sexualitet
Sexualitet - sexuellt begär och beteende - konstrueras och formas inom ramen för rådande genusordning. Den strukturella överordning av män över kvinnor som karaktäriserar genusordningen, präglar därmed även de sexuella relationerna, reella som symboliska, samt den hegemoniska heteronormativa diskursen.96 Sexualitet handlar inte bara om sexuellt
umgänge utan kan i lika hög utsträckning betraktas som en ordning av relationer, begär, identitet, ideal och föreställningar. Med begreppet heteronormativitet avses hur heterosexualitet genom relationer, institutioner och handlingar, upprätthålls som det naturliga eftersträvansvärda sättet att leva.97
Hirdman, Stoppard och Connell uppmärksammar hur den heteronormativa diskursen konstrueras utifrån manligt begär samt sexualisering och objektifiering av kvinnors kroppar.98
Connell exemplifierar med hur kvinnors kroppar betraktas som föremål för mäns begär och marknadsförs som konsumtionsvaror för män genom bland annat reklam, prostitution, media
93
Stoppard 2000 94
Stoppard 2000 s 123ff, Connell et. al 2000 95 Stoppard 2000 s 123ff 96 Connell 2003 s 87 97 Ambjörnsson 2004 s14f 98
och pornografi. Detta exempel visar dessutom på hur sexualitet är tätt sammanflätad med makt.99
I sina resonemang kring materiellt-diskursiv ansats i förståelsen av genusmönstren beträffande depression, problematiserar Stoppard betydelsen av hur den kvinnliga kroppen är sexualiserad som ett objekt för manligt begär samtidigt som kvinnor förutsätts ta ansvar för den samma. Femininitets- och maskulintetsdiskurser och de praktiker de understöder ger på så sätt ett ambivalent budskap. På samma gång som tjejers ansträngningar för att vara attraktiva innebär bekräftelse och någonting positivt, sker det inom ramen för en syn om mäns rätt till kvinnors kroppar. Något som exempelvis sexuella övergrepp och våldtäkt, men även mer subtila former av våld och maktutövning, är ett uttryck för. Kulturella konstruktioner om kvinnlig och manlig sexualitet formar även reaktioner inför och erfarenheter av övergrepp. Det kan handla om skuldbeläggning eller motvilja att definiera sig själv som offer eller förövare.100 Courtenay menar att eftersom den manliga kroppen och sexualiteten utgör norm
definieras den inte i samma utsträckning som kvinnors. En definierad kropp kan enligt Courtenay, betraktas som en kontrollerad kropp.101
4.5 Avslutning
Ett användbart sätt för att förstå psykisk hälsa och ohälsa är att anta en genusteoretisk ansats. Det innebär att studera kvinnors (tjejers) och mäns (killars) positioner och interaktioner med varandra inom genusordningen. Denna ansats grundas i förutsättningen att människors sociala miljö formar hälsa och ohälsa. En del av denna sociala miljö består av genusrelationer; mäns och kvinnors interaktion och de förutsättningar och villkor inom vilka denna interaktion sker. Skillnader i killars och tjejers psykiska hälsa kan därför ses som konsekvenser av genusstrukturerade beteende och praktiker. Genusmönstren i psykisk hälsa behöver analyseras ur ett perspektiv där tjejers och killars hälsa (och ohälsa) ses i relation till varandra.102
99 Connell 2003 s 16f 100 Stoppard 2000 s 125ff 101 Courtenay 2000 102 Connell et. al 2000
5. Metod
5.1 InledningSom diskuterades tidigare i bakgrundskapitlet är kunskap om ungdomars psykiska hälsa främst hämtad ur kvantitativ forskning. I samma kapitel beskrevs hur det inom denna forskning finns luckor som medför att det saknas kunskap om livsvillkorens betydelse samt hur dessa villkor är genusrelaterade. En liknande kritik framförs av Stoppard. Hon menar dessutom att det behövs mer kvalitativa studier för att lyfta fram erfarenheter och perspektiv från dem som studierna berör. I mitt fall innebär detta att utgå från ungdomarnas perspektiv och uppfattningar. Jag är intresserad av att öka kunskapen om ungdomars psykiska hälsa utifrån deras egna tankar och berättelser. För att på bästa sätt kunna ta tillvara det ungdomarna har att framföra har jag använt mig av en kvalitativ metod. Genom denna metod skapas förutsättning för förståelse av mening, innebörd, sammanhang, spänningar, mönster och betydelser. Kvalitativ forskning syftar till att klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper.103
5.1.2 Etiska överväganden
Att göra etiska överväganden är av största vikt vid all form av forskningsinriktad verksamhet. Denna studie är godkänd av det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Inför och kontinuerligt under studien har jag lagt yttersta vikt vid etiska frågor och har då tagit hänsyn till lagen om etikprövning av forskning som avser människor.104Jag har
dessutom diskuterat etiska aspekter av studien vid ett seminarium med lärare, doktorander och professor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Etiska spörsmål såsom krav om samtycke och konfidentialitet har beaktats och diskuteras i detta avsnitt under relevanta rubriker.
5.2 Fokusgruppsintervju
Intervjuer ger tillgång till människors förståelse av sig själva och den verklighet de lever i. Vilken form av intervju man sedan väljer för sin studie vägleds av dess syfte och
103
Widerberg 2000 66f, Kvale 1997 s 67f 104
frågeställningar.105
I denna studie har fokusgrupper använts för att lyfta fram gymnasieungdomars tankar kring psykisk hälsa samt vilka faktorer de anser vara viktiga för psykisk hälsa. Jag valde fokusgrupper eftersom jag var intresserad av att fånga bredd snarare än djup i ungdomars diskussioner och därmed få en bild av hur de tänker och talar sinsemellan. Dessutom gav fokusgrupper mig möjlighet att få ta del av förhållandevis många ungdomars berättelser under den begränsade tid jag hade till förfogande.
Fokusgruppsintervjun är ett verktyg för att studera idéer i en gruppkontext. En mindre grupp människor möts för att på en samtalsledares uppmaning, diskutera ett givet ämne med varandra. Karaktäristiskt för fokusgrupper är de insikter och kunskaper som interaktionen i gruppen genererar. Denna form av intervju antar därmed en position mellan deltagande obeservation och individuell djupintervju. Datamaterialet utgörs av deltagarnas tolkningar och diskussioner om sina erfarenheter och perspektiv kring ett visst ämne, i mitt fall livsvillkorens betydelse för psykisk hälsa bland gymnasieungdomar.106 Fokusgrupper kan användas i
kombination med andra metoder för att förbereda eller följa upp en annan studie. Fokusgruppsintervjuer används exemeplvis inför enkätkonstruktion eftersom det är en lämplig metod att upptäcka hur deltagare förhåller sig till ett visst ämne.107 Detta var en av
anledningarna till att jag valde fokusgrupper som intervjuform. Min inledande ambition för studien var att konstruera förslag på enkätfrågor utifrån innehållet i den första omgångens intervjuer. Det var ett arbete som förvisso inleddes och diskuterades studiens andra intervjuomgång, men som inte inkluderas i denna uppsats.
I fokusgrupper är samtalsledarens roll att definiera ämnet, initiera diskussionen, underlätta för deltagarna att diskutera med varandra, se till att alla får plats i samtalet och, om nödvändigt, bryta in och styra diskussionen. Målet är att deltagarna ska diskutera fritt med varandra och att samtalsledaren ska ha så liten styrande roll som möjligt.108 Om
samtalsledaren håller låg profil kommer det som deltagarna tycker är viktigt fram men det kan också innebära att intervjun blir ostrukturerad och att vissa frågor inte kommer upp. Så kan vara fallet när intervjuerna, som i mitt fall, handlar om vad vissa betraktar som ett känsligt ämne. Metoden har dock visat sig fungera väl vid forskning om attityder och känsliga ämnen även om samtalsledaren då kan behöva vara med aktiv än vad som är brukligt.109
105 ibid 106 Morgan 1988 s 5ff, 24ff 107 ibid 34f 108 Wibeck 2000 s 45 109 Wibeck 2000 s 21, 118, Morgan 1988 s 49
5.3 Genomförande
Studien genomfördes på en gymnasieskola under vintern 2004/2005 i samband med min praktik vid Mittuniversitetet. Antalet intervjuer fastställdes inte på förhand men antogs bli mellan sex och åtta till antalet.110
Studien har genomförts i två omgångar med samma grupper. I första omgången genomfördes nio intervjuer och i omgång två träffade jag åter igen sju av dessa. Jag har träffat fyra killgrupper, fyra tjejgrupper och en blandad grupp.
5.3.1 Deltagare
Denna studie baseras på sexton fokusgruppsintervjuer om sammanlagt 37 deltagare. Min strävan var att grupperna skulle vara homogena internt men skilja sig åt sinsemellan för att dels få en bredd och dels möjliggöra jämförelser av diskussionerna.111 I likhet med Wibeck112
motiverar jag valet av homogena grupper avseende kön och inbördes relationer mot bakgrund av att det skapar en trygghet för ungdomarna att delta och prata i gruppen. I denna studie har jag sett det som nödvändigt att ha tjejer respektive killar för sig. Detta utifrån egna erfarenheter från arbete med ungdomar, inrådan från min handledare, rådande strukturella maktassymetri mellan könen samt med hänsyn till de ämnen som skulle diskuteras. Jag valde emellertid att även ta med en blandad grupp då de själva insisterade. Även om syftet med fokusgrupper inte är att göra anspråk på representabilitet eller generaliserbarhet rekryterades deltagarna systematiskt från olika program och årskurser. Detta för att skapa en bredd i såväl ålder och kön som vilken bakgrund deltagarna kommer ifrån. Vilket gymnasieprogram man går kan i något avseende spegla socioekonomisk bakgrund.113 Deltagarna representerade
omvårdnads-, estetiska, samhällsvetenskapliga, byggnadstekniska, naturvetenskapliga och tekniska programmet. Fördelningen utifrån kön och program har sett ut som följer:
Tjejgrupp Killgrupp Blandad grupp
Omvårdnad Natur Estet
Natur Teknik
Estet Bygg Samhäll Natur
110
Wibeck rekommenderar ett minimiantal på 3-4 grupper, se Wibeck 2000 48f. Eftersom jag valde könsuppdelade grupper fördubblades detta antal.
111 Morgan 1988 s 45 112 Wibeck 2000 s 51 113 Jmf Ambjörnsson 2004
5.3.2 Rekrytering av deltagare
Jag fick tillträde till skolan och de klasser jag sedemera besökte, via en socialpedagog på skolan som jag kontaktade redan i planeringen av studien. Genom denna kontakt fick jag värdefull information om skolan samt stöd i det inledande rekryteringasarbetet. Lärare vid aktuella program har varit till hjälp vid urval av klasserna från vilka deltagare rekryteras. Jag bokade en tid med lärare som visade intresse och besökte aktuell klass. Vid kontakt med lärare samt vid informations- och rekryteringstillfället i klassrummet informerade jag om mig själv, studiens bakgrund, syfte och hur den skulle genomföras samt vad deras medverkan kommer att innebära. Jag betonade att deltagande var frivilligt samt att det endast var jag som skulle känna till deras identitet. Därefter tillfrågades eleverna om de ville delta. För att skapa trygghet, samt med tanke på ämnets karaktär, har deltagarna själva fått forma grupperna. Antalet deltagare per grupp kom att bli i genomsnitt fyra vilket enligt Wibeck är ett lämpligt antal för fokusgrupper.114Deltagarna fick kontaktuppgifer om mig samt informerades om att
intervjuerna kommer att spelas in på band.
5.3.2.1 Samtycke
Samtycke inhämtades genom att presumtiva deltagare fick muntlig information om studien (se bilaga 1). Därefter meddelade de aktivit och frivilligt sin vilja att delta. Alla deltagare är inte myndiga men samtycke från föräldrar har inte inhämtats, detta med stöd av 18 § Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor:
18 § Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§.
5.3.3 Intervjuguide
Intervjustudien utfördes i två omgångar. För att strukturera första omgångens fokusgruppsintervjuer användes en intervjuguide (se bilaga 2). Intervjuguiden utformades med utgångspunkt i min problemformulering och teoretiska ansats, och fungerade som ett stöd och en ram för intervjuerna. Jag har använt den mer ostrukturerade formen för
114
