Lärares upplevelser av deras arbetssituation

C/D-UPPSATS

CAROLINA SEVÄ

Den förfallande gestalten

Lärares upplevelser av deras arbetssituation

SOCIOLOGI C/D

Luleå tekniska universitet

Institutionen för Arbetsvetenskap • Industriell produktionsmiljö

Först och främst vill jag rikta mitt ärligaste tack till de lärare som ställt upp och delat med sig av sina upplevelser. Utan Er vore inte denna uppsats möjlig!

Sen vill jag ge ett speciellt tack till min mamma, pappa, bror, Cina och min käraste pojkvän Andrea som stöttat och trott på mig genom hela processen fram till det slutgiltiga resultatet.

Och sist men inte minst ett stort tack till alla danstjejer, Lisa, Maria, Johanna och Mikaela, i Jazz Around Dancecompany, som gjort denna studietid så mycket enklare och roligare.

Tack!

The title of this paper says directly translated: The Declining Character. This takes its sense in one of the most meaningful conclusions of this paper, namely: the opinions, these teachers shared; loss of respect for them and their work.

From what in the beginning seemed like a trip to the future with blind folder have now, with the help from comparatative analysis within the school of Grounded Theory, led to an interesting conclusion.

It started out from the curiosity of primary school teachers (class 1-6) experience of their work situation, which also came to be the purpose of this paper. Then after five intriguing stories from women, age around fifty, the goal came to be different from what I had expected. Apparently feelings, belief and prejudice have a big influence over how these teachers experience and see their daily work situation at the school.

Uppsatsens titel: Den förfallande gestalten, står för en utav uppsatsens viktigaste slutsatser, nämligen de känslor, som dessa lärare delade, av brist på respekt för dem och deras yrke.

För att göra en lång historia kort och mycket enkel så tog denna uppsats sin början i min nyfikenhet i hur dagens lärare i årskurs 1-6 upplever sin arbetssituation. Den vetskap jag bland annat bar på var att skolan genomgått förändringar av både fysiska som arbetsmässiga slag och att det fanns en del stormar som inte ridits ut angående arbetsförhållanden och löner. Det fanns dock ingen ren frågeställning som intresserade mig och därför återstod ett avgörande frågetecken, vilken metod som skulle vara mest lämplig att använda.

Som sociolog i skolningen var jag inte intresserad av att bidra med en objektiv bild, utan mer försöka finna lärarnas egna upplevelser av yrket och vad som ansågs vara vardag och verklighet för dem. Som i alla andra uppsatser och forskningsprojekt så är det oftast frågeställningen och ämnesområdet som får avgöra val av metod och så var det även denna gång. Faktumet att det inte fanns några direkta frågor som ville besvaras ledde mig därför in på metoden Grounded Theory. Denna metod går kortfattat ut på att utan någon direkt frågeställning finna en vetskap kring ett ämne genom att låta den specifika grupp eller det specifika fenomen som bejakas vara ledande för resultatet.

Detta kan ske antingen genom att från början intressera sig för ett sociologiskt begrepp, som exempelvis makt eller grupptryck eller ett sociologiskt fenomen som arbetsförhållanden. Själva syftet med att använda denna slags metod är att nå fram till en tentativ teori som i slutändan ska försöka presentera det studerade på ett representativt sätt.

Inhämtandet av material skedde genom så kallade samtalsintervjuer där inga direkta frågor ställdes, utan där lärarna själva berättade fritt om hur de upplevde sin arbetssituation. Först intervjuades tre lärare. Dessa intervjuer bearbetatdes först var för sig och därefter tillsammans för att försöka finna gemensamma ämnesoråden. Efter

första intervjun kött på benen inför den andra och så vidare. Men framförallt gav det mig en chans att använda den inhämtade informationen obehindrat i nästa intervju, utan några teoretiska ramar.

Arbetet kom till sist att resultera i fyra aktuella begrepp: värderingar, övertygelser, känslor och fördomar, varav de tre sista även fått stå som grund i tre olika hypoteser.

Dessa begrepp och den tentativa teori som framläggs kan förhoppningsvis kännas igen hos de intervjuade och representera dessa lärares beskrivning av deras arbetssituation.

Sid.

Förord ………...……… i

Abstract ……….... Sammanfattning ……….……….. ii iii KAPITEL 1 – INLEDNING ……….... 1

1.1 – Aktuell forskning inom ämnet ”lärare” ………... 2

1.2 – Lite om skolan ………. 4

1.3 – Uppsatsens disposition ……… 5

KAPITEL 2 – ÄMNESDISKUSSION OCH METOD ………….... 7

2.1 – Målet med uppsatsen ………... 8

2.2 – Vetenskapliga överväganden ...………….. 9

2.2.1 – Grounded Theory som metodologi ...………... 11

2.2.2 – Varför föll valet på denna metodologi?………...…. 12

2.2.3 – Praktiskt användande av Grounded Theory ………... 13

2.3 – Material ……….... 19

2.3.1 – Vägen fram till urvalet …….……….. 19

2.3.2 – Materialets validitet och reliabilitet …...….. 21

2.4 – Metod: tolkning och summering av grounded theory ... 24

KAPITEL 3 – JÄMFÖRANDE ANALYS ………. 29

3.1 – En utvald elit och den förfallande gestalten ……… ²⁹

3.2 – Förändrade arbetsförutsättningar … som lett till en vag definition av lärarrollen? ……….. ³²

3.3 – Mindre handlingsutrymme ……….. ³⁶

3.4 – Förståelse, umgänge och uppskattning ……….... 37

3.5 – Olikheter och charmen med att vara lärare ………. ³⁹

KAPITEL 4 – ATT BYGGA EN TEORETISK BRYGGA………. ⁴¹

4.1 – Begrepp istället för teori, varför, hur och vilka? ……….. 42

4.2 – De för uppsatsen mest aktuella begreppen ……….. 44

4.2.1 – Alternativa begrepp och definitionsmässiga innebörder av skola ……….... 44

4.2.2 – Solidaritet ………... 46

4.2.3 – Upplevelse och Situation ………... 49

KAPITEL 5 – ANALYTISK BEARBETNING OCH TEORETISK ANKNYTNING ………... 52

5.1 – Gemensamma ämnesområden hos alla intervjupersoner …… 52

5.1.2 – Orientering i en viss riktning ……… 55

KAPITEL 6 - SLUTGILTIG ANALYS ……….. 62

6.1 – Värderingar ………. 63

6.1.1 – Övertygelse ………... 64

6.1.2 – Känslor ……….. 66

6.1.3 – Fördomar ………... 67

KAPITEL 7 – SAMMNFATTANDE DISKUSSION OCH VYER

INFÖR VIDARE FORSKNING ……… 73

REFERENSER ……… 77

Kapitel 1

INLEDNING

“Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.”¹

Under senare delen av 1900-talet har skolan varit ett objekt för tätt återkommande reformer och förnyelser av läroplanen.² Med tanke på att skolan är starkt präglad av sin samtid är det givet att den förändras i takt med att samhället utvecklas. Dagens omvärldsförhållanden ger krav på en ökad förändringstakt vilket kan ses som en del av det framväxande kunskapssamhället. En av de viktigaste aspekterna i dagens kunskapssamhälle är det ökade behovet av kompetens och nytänkande vilket bland annat klargjordes i 1991 års regeringsförklaring där det deklarerades att den svenska skolan ska utvecklas till Europas bästa. Som en följd av detta förändringsarbete har lärarkåren givits ett större ansvarsområde och ökade befogenheter när det gäller att ta såväl pedagogiska som ekonomiska beslut. Dessa förändringar inom skolvärlden kan ofta innebära psykiska och sociala påfrestningar för hela arbetsstyrkan på en skola.

Under dessa förhållanden blir samarbetet, arbetsglädjen och omorganiseringen av såväl den psykosociala och den fysiska miljön avgörande för resultatet.³

Den Svenska lärarrollen har under många år präglats av den så kallade

“katederpedagogiken”. Denna pedagogik baseras på lärarens ofelbarhet och elevernas bristande kunskaper. Idag ifrågasätts dock detta undervisningssätt mer än tidigare och det sägs att katedern är bra när det gäller att förmedla färdig kunskap, men inte när det gäller att stimulera till nytänkande. Undervisningsformen har förändrats från idén om lärarens “ofelbarhet” till något annat, dagens samhälle och skola uppmanar istället till ständig förnyelse och engagemang från alla parter inom skolan.⁴ Nedan går att utläsa delar ur Läroplanen 1994 (Lp 94) av hur läraren förväntas att agera inom skolan:

1 Läroplan 1994

2Hård af Segerstad, 1994:13

3 Aronsson, 1994:107ff

4 Hansson, 2000:9

“ Läraren skall…

· ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

· stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,

· samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen…”⁵

Utöver detta nämns det också i Lp 94 att lärarrollen handlar om såväl att utbilda som att fostra och att skolan skall dela ansvaret tillsammans med hemmet och verka som ett stöd för familjen i deras ansvar för barnens uppfostran och utveckling. Läraren har getts ett stort ansvar för att föra skolan framåt både organisationsmässigt och när det gäller elevernas utveckling och utbildning.

1.1 – Aktuell forskning inom ämnet “lärare”

Utmärkande för forskning i allmänhet är bland annat förekomsten av redan färdigformulerade frågeställningar där subjektets egen problematisering av sitt kunnande/yrkesområde kan tänkas ges en underordnad funktion. Exempel på aktuell forskning inom skolvärden som (i likhet med detta arbete) försöker att lyfta fram läraren och dennes upplevelse av sin arbetssituation är bland annat ett projekt som bedrivs vid Umeås Universitet och går under titeln ”Läraren i samhällsomvandlingen 1940-2003”.

Detta projekt talar bland annat om att dagens skola ska förverkliga det moderna projektets visioner om ett demokratiskt och jämställt samhälle. I denna utveckling har det visat sig att läraren spelar en viktig roll. Den röda tråden genom detta projekt är idén om den “goda läraren” och de olika åsikter som florerar kring vad det innebär och hur lärarna själva förhåller sig till detta. Till skillnad från det ämne som kommer att behandlas i denna uppsats berör “Läraren i samhällsomvandlingen 1940-2003” allt ifrån förskolelärare till ämneslärare på gymnasial nivå.⁶

5 Läroplan 1994

6http://www.info.umu.se/SAFARI/Projekt.asp?DokumentID=331, 04-02-18

Vid Karlstads Universitet bedrivs bland annat forskning kring lärarrollen utifrån områden som bland annat relationen mellan lärare och elever samt hur skolkulturer etableras och upprätthålls.⁷ Eva Rhöse, också verksam vid Karlstads universitet, har forskat om “Läraridentitet och lärararbete”. I denna doktorsavhandling har Rhöse intervjuat fem lärarinnor i åldrarna 29 till 91 år för att fånga lärarnas arbetssituation och de tankar som rör sig kring läraryrket.⁸ Eva Rhöses avhandling liknar denna uppsats i tanken att utgår från lärarnas egna berättelser om sin arbetssituation, hon har dock valt att specificera sig på hur lärares identiteter tar form i förhållande till historiska, sociala eller lokala förhållanden. ⁹

Dessa projekt känns särskilt angelägna i förhållande till de olika diskussioner som råder kring lärarens auktoritet och den avsaknad av respekt som sägs finnas för deras yrke.

Givetvis är ingenting objektivt, liksom Rhöse försöker skildra, utan beror av olika faktorer. Oavsett om det talas om lärarens roll eller skolans funktion är det alltid nödvändigt att ha i åtanke de sociala och de lokala förhållandena samt hur situationen upplevs såväl inifrån som utifrån. Generellt sett finns det säkert olika uppfattningar hur vida den svenska skolan tillhör en av världens bästa eller om den befinner sig i en kris.

Som sagt finns det delade meningar och till dessa hör också hur vida kommunaliseringen (vidare under rubrik 1.2 ”Lite om skolan”) av skolan bör revideras.

En fråga som oftast uppdagas är hur vida kommunaliseringen verkligen resulterat i önskat: en skola för allas bästa? För enligt skollagen skall det garanteras, oavsett var man bor eller till vilken socialgrupp man tillhör, att alla får samma möjligheter till en utbildning av kvalitet.¹⁰ Vad som bör tas i beaktning är om skolan i hela Sverige skall kunna leva upp till detta, krävs det förmodligen så väl goda lärare som tillgång till bra lokaler och andra resurser som är nödvändiga för att bedriva en skola med hög kvalitet.

7 http://www.kau.se/forskning/forskning/prioforskning/larande.lasso, 04-02-18

8http://www.kau.se/forskning/nyheter/artikel.lasso?artikel_id=2607&show=forskning&search_word=, 04-02-18

9 http://www.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=55&to_do=detail&person_id=331, 2004-02-19

10Dahlgren, 1992:23

1.2 – Lite om skolan

Dagens skola är kommunaliserad sedan 1991. I likhet med de ovan nämnda resonemangen kring kommunaliseringen kan det tänkas att skolan, till skillnad från tidigare inte “avspeglar samhället i sin helhet” på samma sätt som när skolan var statlig.

En tänkbar följd av detta skulle då kunna vara att skolor inte är likvärdiga från kommun till kommun, beroende på olika prioriteringar och kanske till och med beroende av olika värderingar. Det är till exempel känt att vissa så kallade “lågstatusskolor” kännetecknas av större oro, mer vandalisering, mer sjukfrånvaro, mindre föräldrakontakt och mer outbildade lärare och vikarier.¹¹ Dock för att råda bot på detta är kommunerna fortfarande målstyrda i syfte att uppfylla de nationella utbildningsmålen beskrivna i läroplanen.¹² Dagens skola, årskurs 1-9, har som mål att bli “jämlik” i det avseendet att olikheter som barnen kommer med till skolan ska utjämnas och bli så små som möjligt.

Det kan betyda att skolan försöker att skapa ett jämlikt samhälle genom att “…

kompensera eleverna för eventuella begränsade omständigheter…” ¹³ och på så sätt lägga den prägel som önskas på samhället redan inom skolan. Som en del av detta arbete med att skapa en jämlik skola och vidare ett jämlikt samhälle är att se hur olika barn har olika behov och kräver olika mycket tid och uppmärksamhet under skolgången.

Utöver detta skulle undervisningen också behöva anpassas genom att ge olika arbetsuppgifter och tillämpa olika undervisningstekniker beroende på barnens behov.

Skapandet av en jämlik skola bidrar med att alla elever skall, oberoende bakgrund, få den utbildning som bidrar med lika valmöjligheter för vidare utbildning och yrkesval, det vill säga inte endast fortsätta gynna de redan gynnade i samhället. Detta har bland annat inneburit att lärarna bör ta hand om varje elev utifrån dess specifika behov och förutsättningar, vilket tillsammans med den omorganisering som skolan befinner sig i, resulterat i ökad arbetsbelastning för lärarna som känner press på att lösa alla slags problem som kan tänkas uppstå rörande så väl elever som organiseringen.¹⁴

11 Dahlgren, 1992:17ff

12 Dahlgren, 1992: 17

13 Dahlgren, 1992:23

14 Ibid:23ff

1.3 – Uppsatsens disposition

Denna uppsats är indelad i sju olika kapitel, varav det fösta ni redan tagit del av. I kapitel 2, vilket kan sägas utgöra stommen i denna uppsats, behandlas det aktuella ämnet lite närmre utifrån hur det kommer att bemötas och bearbetas, syftet, samt mitt vetenskapliga övervägande inför fortsatt arbete. Utöver detta beskrivs metodologin, grounded theory, genomgående eftersom metodvalet för mig var ett helt nytt sätt att arbeta. Därefter beskrivs hur insamlingen av data skett och slutligen en summering över hur jag valt att använt mig av metod och material.

I kapitel 3 presenteras den första intervjuomgångens resultat (sammanlagt tre intervjuer) på ett jämförande vis där materialet får tala för sig själv och där vissa gemensamma ämnesoråden fått stå för rubrikerna.

I kapitel 4 (som utarbetats efter hand med att intervjuerna analyserats, men som getts denna plats i arbetet för att det ansågs mest lämpligt att den kom innan kapitel 5) behandlas den så kallade teoretiska bryggan, bestående av några viktiga begrepp, som kommer att fungera som ett verktyg för analysen av det insamlade materialet.

Anledningen till att ingen given teori används är på grund av metodvalet, där det istället är aktuellt att arbeta utifrån olika ”kategorier” och dess egenskaper som dyker upp under arbetet med analysen.

Fortsättningsvis i kapitel 5 tas analysen vidare och lyfts upp på ett mer teoretiskt plan där de aktuella ämnesområdena preciseras ytterligare och ges en djupare innebörd tillsammans med materialet från intervjuomgång nummer två (sammanlagt två intervjuer). I och med att arbetet med intervjuerna hela tiden fortskrider syns det i detta kapitel en relativt stor utveckling av olika begrepp. Därav stöter vi eftersom på nya ord och innebörder som bland annat fungerat som viktiga ledord, som till sist åtstramats och avrundats i tre huvudbegrepp som på bästa sätt försöker förklara dessa fem lärares upplevelser av deras arbetssituation. Dessa tre slutgiltiga begrepp lyfts därefter fram och behandlas i kapitel 6, vilka sedan refereras med hjälp av teoretiska konklusioner i from av diverse hypoteser.

Uppsatsen avslutas med kapitel 7, en sammanfattande diskussion där eventuell framtida forskning inom ämnet dryftas.

Kapitel 2

ÄMNESDISKUSSION OCH METOD

Detta arbete har sin utgångspunkt i fem lärares berättelser om deras arbetssituation.

Intresset för detta ämne kommer främst som en reaktion på alla åsikter som florerar kring skolan. Jag har egenhändigt kommit i kontakt med, vid sidan av detta arbete, personer som tycker väldigt olika om skolan. Givetvis beror dessa skilda åsikter på olika faktorer så som vilken kommun eller skola som det relaterats till, men även vilka årskurser man talat om.

Att ta sig an att beskriva en situation kan vid första anblick verka lätt, men vid närmare eftertanke ganska svårt och krävande. Situation är synonymt med sakläge, tillstånd, ställning, förhållande och omständighet. Hur en situation återberättas har sålunda att göra med hur den upplevs för stunden och av vem den beskrivs. Exempelvis en läkare kan givetvis göra en annan bedömning av en patients tillstånd än en civil person, vilket kan förklara värdet av erfarenhet och profession när vissa omständigheter skall återges.

Det är bland annat i denna innebörd vi finner essensen i uppsatsen, att med hjälp av lärarnas egna erfarenheter skildra situationen. Att utan några som helst planerade antaganden nå en djupare förståelse för deras arbetssituation.¹⁵

Följande arbete är alltså ett försök i att “skapa sociologi” utan några teorier eller teoretiska ramar. Det är viktigt att ha i åtanken att det kommer att handla om just lärarnas egna upplevelser, påverkad av förhållanden som till exempel bakgrund, självuppfattning och allmänt tyckande. Hur en situation upplevs har som sagt bland annat att göra med sinnesintryck, dessa kan förstärkas om intrycken kompletteras med erfarenhet, kunskap och förväntningar. Det kan alltså antas att ju mer man vet om en tillvaro desto säkrare kan iakttagelsen sägas bli. Utöver detta spelar också den selektiva varselblivningen roll, vi ser och hör det vi vill uppmärksamma, det som intresserar oss och som vi kan dra nytta av.¹⁶ Men oavsett graden och formen av ovanstående

15 Thurén, 1986:23ff

16 Ibid

omständigheter finns det dock något som är gemensamt och som inte går att förneka, själva upplevelsen och den individuella tolkningen av situationen.¹⁷

Vid analyserandet av text eller intervju, vare sig det rör sig om fakta eller berättelser handlar det inte endast om vad som sägs, utan även om vem det är som tar del av materialet. Som i alla möten handlar det om hur vi tolkar det sagda. Väljer vi att läsa en text kritiskt är det självklart att vi hittar många felaktigheter, väljer vi dock att ta del av ett material så fördomsfritt som möjligt kan det tänkas att vi upptäcker nya företeelser, det är här i intresset samt problematiken ligger inför detta arbete. De intervjuer som bearbetats skulle vid en första anblick kanske kunna tolkas som helt ovidkommande och ovetenskaplig. Själv resonerade jag som så: vad har egentligen sagts? Hur är detta intressant? Efter hand växte dock en distans fram till materialet och jag började acceptera det för var det var, lärarnas egna upplevelser som de i förtroende delat med sig. Det är alltså dessa berättelser som får representera lärare i årskurs 1-6 arbetssituation i denna uppsats, men som i alla andra situationer så kan en uppfattning inte sägas vara mer eller mindre sann än en annan, samt inte heller sägas utgöra en objektiv sanning. Det framkommer dock mer utförligt i diskussionen kring grounded theory som metodologi och att detta arbete inte försöker finna någon sanning utan endast på ett induktivt sätt upptäcka och avslöja mönster på upplevd arbetssituation.

2.1 – Målet med uppsatsen

Syftet är att med hjälp av lärarnas egna upplevelser av deras arbetssituation försöka skapa en tentativ teori, eller med andra ord: olika hypoteser som, om önskas, vid senare tillfälle kan testas på det aktuella ämnesområdet, om hur lärare (årskurs 1-6) uppfattar sin arbetssituation. Denna uppsats kommer alltså inte att i sig testa eller verifiera några hypoteser och inte heller svar på några frågor.

Värt att nämna är att även om denna uppsats i teorin bör ha sin start på oberoende grund är det dock viktigt att ha i åtanken att det är näst intill en omöjlighet att avsäga sig alla förutfattade meningar. Hur neutral jag än vill vara i utförandet så kommer min

17 Thurén, 1986:23ff

uppfattning av skolan och min tolkning av aktuella intervjuer att avspeglas i resultatet.

Därför är givetvis alla tänkbara betraktelser eller synvinklar som kan tänkas dyka upp efter att ha läst detta arbete uppskattade och ses som ytterligare ett framsteg i försöket att skildra årskurs 1-6 lärares arbetssituation.

2.2 – Vetenskapliga överväganden

“Förneka aldrig en god teori, men inte heller en god praktik”¹⁸

En uppsats, eller liknande “akademiskt” arbete kan lätt bli menlöst utan vetenskaplig grund. Vetenskap i sig är ett mycket omdiskuterat ämne och det är inte alltid lätt att skapa sig en mening om vad det är och hur den skall användas. Per definition enligt nationalencyklopedin är vetenskap en: “organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område”. Det kan verka tufft att trotsa denna definition, vilket jag inte vill göra, men jag skulle vilja utvidga den.

Forskare idag hävdar att vetenskap skall fungera som ett redskap för att finna en objektiv sanning en så kallad säkerställd kunskap¹⁹ Den vetenskapsteoretiska diskussionen kretsar främst kring två vetenskapliga huvudinriktningar det positivistiska och hermeneutiska tankesättet. Kortfattat kan det sägas att för positivismen handlar vetenskap om att nå en absolut sanning med hjälp av logiskt matematiskt tänkande eller genom våra sinnesintryck.²⁰ För hermeneutikern existerar det inte en enda sanning utan allt är relativt och handlar ytterst om att försöka skapa en förståelse för den upplevda situationen.²¹

Den klassiska samhällsforskaren har i stort sett försökt att arbeta sig runt den rent strikta metodiska modellen av sökandet efter kunskap och istället försökt skapa sig en

18 En tänkvärd fras, som säkerligen fler än jag ”bollat med”.

19 Rosengren, 2002:307

20 Thurén, 1996:14ff

21 Thurén, 1996:14ff

sociologisk vision. Det handlar istället om att hålla sig öppen för olika tillfälligheter och inte binda upp sig i ett begrepp. Att låta arbetet i sig bli det styrande; [Var och en sin egen metodolog! Metodologer! Ut på fältet!]. Ett för strikt förhållningssätt till metod och teori kan leda till att det vetenskapliga arbetet hämmas, vi blir låsta i våra tankegångar.²² Bland annat Foucault uppmanade oss att se med nya ögon, att slita sig loss från sig själv, ge upp sina förutfattade meningar om naturgivna processer.²³ Han menade att vetenskap består i att söka se, om och i så fall hur långt det är möjligt att tänka annorlunda, snarare än att legitimera det man redan vet. Vi skall inte utgå ifrån färdiga föreställningar utan vi skall söka finna vår egen föreställning.²⁴ Kanske kan det vara så att samhällsforskaren inte sysslar med vetenskap i dess rent traditionella betydelse, utan istället faktiskt bedriver forskning. Begreppet forskning kan ses som näst intill likvärdigt vetenskap men termen forskning anses mer bred och ej så regelbunden. Forskning syftar mer åt att fokusera på själva processen fram till kunskapen än resultatet som inom vetenskap anses som en viktig del i sökandet efter kunskap.²⁵

Det återstår dock alltid ett dilemma king samhällsvetenskaplig forskning, vad är värdigt att bli kallat vetenskap. Ibland kan det bli svårt att finna någon slags gemensam röd tråd i det som allmänt uppfattas inbegripa definitionen: vetenskap. Här kan bland annat tankemässiga kulturer och traditioner komma att spela roll för hur ett resultat bedöms.

Frågan återstår: finns det överhuvudtaget några allmängiltiga och transkulturella normer som kan garantera objektivitet och en så kallad sanning?²⁶ Värt att understryka är att valet av tillvägagångssätt, vare sig det är väl etablerat och erkänt eller i sin begynnelse, är ett vetenskapligt ställningstagande.

För studenter som mig själv i detta stadium av sin studietid har metod för det mesta varit något som funnits färdigserverat åt en. Det finns som sagt en mängd olika sätt att bearbeta material på och det vanligaste är att frågeställningen eller syftet får styra valet av metod. Oftast rör det sig om att bevisa eller motbevisa något och jag upplever det som att vi studenter sällan tränas i att själva upptäcka vägen till teori eller

22 Wright, 1985:133ff

23 Foucault, 1993

24 Foucault, 1993

25 Rosengren, 2002:307

26 Guneriussen, 2001:16ff

hypotesskapande. Starrin med flera “Från upptäckt till presentation” menar dock att

“upptäcktens väg” anses vara mer eller mindre subjektiv, medan metoder som rör sig kring bevisning är mer objektiva och normativa. Detta skulle i sin tur innebära att

“upptäckter” skulle vara mindre värda rent vetenskapligt eftersom det speglar forskarens kulturella, sociala och personliga argumentering.²⁷ En annan mer etablerad åsikt om upptäckt gentemot bevisning är positivismens teori om exakthet. Denna exakthet har bland annat att göra med mätmetoden i fråga. En förutsättning för detta är att kunna ge en så exakt som möjligt beskrivning av vad som avser att mätas, vilket utmynnar i att kunna ge ett begrepp på det specifika man avser att undersöka. Enligt positivismen och de vetenskaper som hör till detta område är faktumet att naturvetenskap använder sig av exakta begrepp och metoder för att bevisa något mer rättfärdigat och vetenskapligt.²⁸ Den metod som används i denna uppsats kanske inte anses vara exakt och tampas faktiskt med problematiken upptäckt gentemot bevisning och därav blir problematiken med viss begreppsbildning och begreppsanvändning ytterst aktuell för utförandet, (kapitel 4 ”Att bygga en teoretisk brygg”).

2.2.1 – Grounded Theory som metodologi

Grounded theory är för mig ett komplext val av metodologi och därför krävs en relativt genomgående förklaring av hur denna användningsstrategi kommer att brukas. Detta anses nödvändigt för att såväl den “ovana läsaren” som den “vana läsaren” (av akademiskt material) lättare ska kunna följa med resonemangen som bedrivs i uppsatsen. Det mesta av de metodologiska förklaringarna hänvisas till grounded theorys stamfäder, Barney G. Glaser och Anselm L. Strauss. Dessa har numera skilt sig åt i deras uppfattning och användande av denna metodologi, men min litteraturhänvisning härrör mest från deras gemensamt skrivna bok “The discovery of grounded theory:

strategies for qualitative reasearch”. Efter att ha bearbetat denna bok finns det en del tecken som kan tolkas som om en viss meningsskiljaktighet existerade redan då, det är många skilda budskap på hur upptäckandet av hypoteser och teorier kan gå till.

Exempelvis: Glaser och Strauss säger bland annat att författaren i sitt arbete bokstavligen bör ignorera den teoretiska och aktuella litteraturen inom aktuellt område,

27 Starrin, 1993:17f

28 Ibid

för att inte riskera att bli besmittad av redan etablerade teorier och begrepp. Att inleda sin resa som ett “tabula rasa”, det vill säga som ett vitt blad, så fördomsfri som möjligt.²⁹ Å andra sidan säger de (1967:251) att roten till att upptäcka teori är författarens egen känslighet inför olika intryck, däribland inspiration från redan etablerade teorier. Utöver Glaser och Strauss sker också vissa av mina hänvisningar till Alvesson och Sköldbergs gemensamt skrivna bok: “Tolkning och reflektion”

För att underlätta för läsaren kommer i slutet av detta kapitel en summering med en enklare förklaring till hur denna metodologi kommer att användas i denna uppsats (2.4 Metod: tolkning och summering av grounded theroy). Strategierna är lika många som forskare som använt sig av denna metodologi, därav kommer även mitt användande att skilja sig från andras.

2.2.2 – Varför föll valet på denna metodologi?

Det är dock värt att så här redan i början säga att denna metodologi är något totalt nytt för mig och därför mycket intressant, det kan dock innebära att denna uppsats får lida mycket kritik. Dels på grund av att jag aldrig tidigare har använt mig av denna metodologi och för att den kan anses vara svag enligt vissa, för att det inte i traditionell mening använder befintliga teorier för att verifiera. Det underbara med att vara student är dock att det är tillåtet att prova på olika tillvägagångssätt som en del av utbildningen.

Denna uppsats ses därför som ett viktigt steg i mitt lärande för att bli en bättre sociolog.

Det finns många anledningar till varför grounded theory blev det aktuella valet. Till att börja med var det ämnat att från start göra en kvalitativ undersökning och liksom alla kvalitativa undersökningar leder dessa oftast fram till olika koncept eller hypoteser. I starten av denna uppsats fanns dock ingen färdig hypotes som ville testas och ingen specifik frågeställning att utgå ifrån, inte specifik nog för att testa gentemot färdiga teorier. Grounded theory klingad därför väl i mina öron, också på grund av den frihet den ger. Jag har personligen aldrig varit “totalt sann” gentemot en eller några specifika teorier eller metoder och därför fanns en god möjlighet till att försöka vara öppen för

29 Glaser, 1967:37

nya idéer som kunde tänkas dyka upp. Grounded theory kräver nämligen en potential hos forskaren att vara socialt och teoretiskt mottaglig, medans denne fortfarande behåller förmågan att se tillbaka och nyttja alla sina teorietiska kunskaper som kan tänkas vara till god användning inför analysen.³⁰

Som sociolog i skolningen var jag inte intresserad av att bidra med en objektiv bild, utan mer försöka finna lärarnas egna upplevelser av yrket och vad som var vardag och verklighet för dem. Som i alla andra uppsatser och forskningsprojekt så är det oftast frågeställningen och ämnesområdet som får avgöra val av metod och så var det även denna gång. Faktumet att det inte fanns några direkta frågor som ville besvaras ledde mig därför in på denna metodologi, grounded theory. Det var i detta skede som jag av en händelse kom över några böcker³¹ om alternativa modeller för kvalitativ analys och fick äntligen ord för det jag hela tiden önskat mig. Ingen strikt ram och inga specifika teorier att verifiera eller falsifiera. Detta arbete skulle bli sin egen ledhund. Grounded theory var svaret, vilket visade sig bli mitt viktigaste instrument för denna uppsats.

2.2.3 – Praktiskt användande av Grounded Theory

Hur startar resan mot målet i användandet av grounded theory? Det allra första steget är att bilda sig en idé som är baserad på ett generellt sociologiskt perspektiv och på ett generellt subjekt eller ämne.³² Beroende av vilket perspektiv som väljs kommer resultatet att bli olika. Glaser och Strauss menar att det finns två normala utvecklingar som denna metod kan ta, antigen mot en så kallad “substantive” teori eller mot en så kallad ”formal” teori.³³ Exempel på ämnen som berör en ”substantive” teori är bland annat “patientvård, rasrelationer och yrkesutbildning”. ”Formal” teori handlar mer om begrepp/sociologisk begreppsteori, som exempelvis: “stigma, avvikande beteende, socialisering, makt” osv.³⁴ Författarna Alvesson och Sköldberg förenklar dock detta och menar att det oftast startar med att urskönja en substantiell teori och därefter kan denna

30 Glaser, 1992:12

31 Glaser och Strauss; The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research och Glaser, Basics of grounded theory analysis: emergence vs forcing. Se referenserna.

32 Glaser, 1967:45

33 Ibid:32

34 Alvesson, 1998:88

idé allt eftersom övergå en ”formal” teori. De håller sig också kritiska till denna så kallade hårdragna distinktion som Glaser och Strauss gör och menar istället att det handlar om lägre eller högre abstraktionsnivå, och att det i verkligheten handlar om fler än två nivåer.³⁵

Denna uppsats tar dock sin början i “substantive” teori i och med nyfikenheten över hur lärare upplever sin arbetssituation, och vad som händer sen är om man så vill en fråga i val av teoretisk konstruktion av ett begrepp eller en företeelse. Som sagt, det finns inget som egentligen hindrar en att undersöka två saker samtidigt, exempelvis patientvård parallellt med makt.³⁶

Glaser och Strauss menar att genom att använda grounded theory som metod för att framställa teori så finns det egentligen inga särskilda krav på storleken av materialet.³⁷ Ofta samlas datamaterialet in i omgångar. Efter den första omgången av datainsamling finns det inget säkert svar på när det sker eller vilka som skall bli nästa objekt för insamling av material. Detta är en fortgående process och svaret kommer att ges i samband med att en teorietisk fundering växer under tiden av analyserandet. I förväg

”kan” man alltså inte avgöra vilka eller angående exakt vad nästa omgång av datainsamling kommer att gälla. I första hand handlar urvalet av data om ett teorietisk och relevant värde och inte om omfång och kvantitet. Därför är det inte lika nödvändigt att i förväg bestämma var data ska samlas in och på vilka speciella grunder det bör ske, det kan istället innebära att onödig data som är irrelevant för den fortsatta utvecklingen av uppsatsen samlats in. Den vidare datainsamlingen som blir nödvändig avgörs alltså av vilken teoretisk relevans den kommer att ha för uppsatsens fortsatta utveckling.

Därför är det inte säkert att den andra, tredje osv. datainsamlingen kommer att gälla samma grupp eller samma slags ämnesfrågor som den föregående omgången, vilket beror av vilken utveckling uppsatsen tar, gentemot en “substantive” teori eller mot en

”formal” teori.³⁸

Grounded theory handlar först och främst om jämförande av data, “comparative analysis”. Eftersom denna uppsats fokus, vilket klargjordes tidigare, ligger vid en

35 Alvesson, 1998:89

36 Alvesson, 1998:89

37 Glaser, 1967:36

38 Glaser, 1967:47ff

“substantive” teori är det viktigaste inför fortsatt arbete att den jämförande analysen rör sig inom samma empiriska område.³⁹ Det vill säga om fokusen ligger på lärares årskurs 1-6 arbetssituation kan insamlandet av data ske i princip vart som helst och hur som helst, bara det fortfarande rör sig om lärare 1-6 arbetssituation.⁴⁰

Glaser och Strauss har däremot blivit kritiserade för deras begrepp motsvarande data;

“incidents”. Alvesson och Sköldberg försöker att sätta tummen på vad dessa “incidents”

skulle kunna liknas vid. De refererar bland annat till en bok “The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research” skriven av endast Strauss vart han använder sig av begreppet “event” [händelse] synonymt med “incident”. Alvesson och Sköldberg fortsätter sin kritik med att data faktiskt inte alltid kan tolkas som händelser och därmed inte heller incidenter. Deras förslag är att data istället beskrivs som allt som kan räknas till erfarenheter.⁴¹ Denna uppsats kommer dock att referera sina data till de upplevelser som lärarna beskriver kring deras arbetssituation. Synonymt med upplevelse är faktiskt händelse, sen vare sig det kallas händelse, incident eller erfarenheter är det i alla fall fakta i betydelsen data som denna uppsats bygger uppå.

I användandet av grounded theory sker analyserandet av det insamlade materialet genom att dela upp materialet i så kallade “categories” och “properies”, detta är en viktig del av den så kallade kodningen av materialet. En “category” kan sägas vara något som står självständigt och utanför materialet.⁴² En ”category” kan liknas vid det som vanligtvis kallas begrepp inom vetenskapen. I regel hänvisas data till en viss kategori, ett visst begrepp, likaså kan kategorin/begreppet konstrueras från data.

Analysen fram till dessa begrepp handlar vanligtvis om ett noga iakttagande av den text eller material som avses behandlas.⁴³ En “property” ses som en del av en “category”.⁴⁴ Denna kan då sägas vara en egenskap hos begreppet i fråga.⁴⁵ Dessa begrepp och egenskaper är alltså inte data i sig själv utan något som kan utläsas ur data.⁴⁶ För att ge ett exempel, ett begrepp skulle kunna vara något som forskaren plockar upp direkt utifrån ett uttalande av respondenterna eller något som skapas endast utifrån iakttagelse

39 Glaser, 1967:33ff

40 Glaser, 1967:33ff

41 Alvesson, 1998:76

42 Glaser, 1967:36

43 Alvesson, 1998:78

44 Glaser, 1967:36

45 Alvesson, 1998:78

46 Glaser, 1967:36

av materialet, ett slags abstraherande av data. Ett begrepp kan upptäckas endast från en enda intervju och sedan användas för att utvinna ny data och ytterligare iakttagelser.⁴⁷ Dessa begrepp och egenskaper behöver alltså inte vara direkt utvunna ur data, dessa kan som sagt stå fria från data som en gång gav dem deras namn.⁴⁸ Denna fas av kodning är som förstått väldigt viktig för skapandet av teori. Det är under denna process som empirin blir mer än bara empiri. Det är nu data ska ge form för nytänkande och idéskapande. Det är i och med detta sökande efter kategorier, så kallade begrepp och deras egenskaper som man till sist hoppas uppnå en så kallad teoretisk mättnad, den fas i arbetet då forskaren upplever att ny empiri inte ger någon ytterligare information som anses viktig för det fortsatta skapandet av teori eller hypoteser.⁴⁹

Glaser talar om hur viktigt det är att uppfylla nedanstående fyra kriterier för att grounded theory skall kunna bidra med idéskapande och närma sig så väl handling som förändring inom aktuellt ämne på ett öppen sätt:

1. Det är viktigt att vara försiktig i den inledande fasen när den första kodningen sker för att få verkligheten att passa in och accepteras av subjekten, praktiserande och forskaren inom ramen för uppsatsen. Det vill säga inte förvränga materialet utan låta det stå för vad det är och låta respondenterna och andra berörda känna igen sig i materialet.

2. Om grounded theory fungerar bör det också kunna bevisa de största variationerna i beteende inom aktuellt ämnesområde utan att skada respondenterna. Det vill säga kunna lyfta fram olikheter utan att ta ställning för vad som anses vara mer rätt eller fel, sant eller falskt.

3. Om ovanstående kriterier uppfylls så har grounded theory uppfyllt behovet av relevans.

4. Till sist bör grounded theory vara anpassbar till ny data och andra nya upptäckter inom området.⁵⁰

47 Alvesson, 1998:78

48 Glaser, 1967:36 49 Alvesson, 1998:81 50 Glaser, 1992:15

Målet är att slutligen efter att ha analyserat materialet, enligt ovanstående punkter, skapa en teoretisk formulering eller olika hypoteser som kan testas på området med hjälp av den teorikunskap du redan har. Alltså är det okay att använda sig av redan vunnen kunskap i skapandet av begrepp och egenskaper, men för att uppfylla ovanstående fyra kriterier helt och fullt anses det dock bättre om dessa två huvudteman uppkommer ur det aktuella materialet. Därför rekommenderas man också om att låta bli att läsa in sig på teorier och annan litteratur lämpliga för området, för att försäkra sig om att teorin, hypoteserna, verkligen härstammar ur det aktuella ämnesområdet. Ytterligare en rekommendation är att försöka hitta så icke-traditionella ämnesområden som möjligt för att försäkra sig om att inte bli påverkad av redan befintliga teorier inom ämnet.⁵¹

Sökandet efter grounded theory handlar dock om att hela tiden försöka finna likheter och mönster i materialet.⁵² Vid upptäckandet av begrepp och egenskaper är det enklare att behålla dem om skillnaderna mellan de aktuella grupperna som jämförs är så minimala som möjligt.⁵³

Alvesson och Sköldberg ger en förenklad förklaring till hur Glaser och Strauss anser att denna kodning kan ske systematiskt. Följande rekommenderas:

· Var oerhört noggrann vid läsandet av data, läs ord för ord, rad för rad, stycke för stycke.

· Var ständigt uppmärksam på att sätta in data under rätt kategori och göra dessa begrepp “common sence” för de berörda parterna.

· Gör grundliga bedömningar under vilken slags “common sense begrepp” data hör hemma.

· Kontrollera att begrepp och data hela tiden med en vardagspraktik i tanken.⁵⁴

Slutligen för att kunna tala om att generera en teori finns det två stycken kriterier som bör vara uppfyllda. Själva idén bör vara analytisk, menande att den bör vara specifik för karaktärerna inom detta område och inte för personerna i fråga. Den bör också vara i kontakt med området, det vill säga det skall vara möjligt att fånga upp känslan av

51 Glaser, 1967:36ff

52 Glaser, 1992:32

53 Glaser, 1967:56

54 Alvesson, 1998:78f

någons erfarenheter.⁵⁵ Detta hjälper läsaren att uppleva och följa resonemangen som så småningom förhoppningsvis bidrar till ett teoretiskt resonemang.⁵⁶

Friheten med grounded theory är att det är tillåtet att använda sig av sina egna observationer och slutsatser, det till och med uppmuntras som en slags språngbräda till systematisk teoretisering. Alltså dessa insikter behöver inte ha ursprungskällan hos forskaren utan kan lika gärna komma från en insikt efter att ha tagit del av en respondents berättelse. Det finns också en möjlighet att göra sina upptäckter genom att ta del av redan färdiga teorier inom området, för det är näst intill omöjligt att bara bortse från de teorier som redan finns där hos dig. Som sagt, det är nu upp till forskaren själv att välja vägen till slutresultatet, och hur han/hon väljer att göra detta är upp till denne själv.⁵⁷ Att generera en teori kräver bara “bevis” nog för att ge ett förslag inte för att försöka bevisa något.⁵⁸

Det finns dock alltid en risk bortom andra i sökandet efter hypoteser eller teorier, vilket är att dina egna tankar eller så kallade insikter kan komma att ”krocka” med redan väl utvecklade och erkända teorier. Detta menar Glaser och Strauss är dock en risk värd att ta för att få florera fritt och analysera data på ett mer intuitivt sätt.⁵⁹ Oavsett vilket utveckling uppsatsen tar är det viktigt att alltid hålla det teorietiska målet i åtanken så att man ända från starten är lyhörd inför ledtrådar som kan komma att vara viktiga för slutresultatet. Det krävs med andra ord en lyhördhet som är spontan plus att forskaren är medveten om teorier inom hans/hennes område och kan kombinera detta med insikterna. Alltså kommer den genererande teorin att, vare sig upptäckterna är enbart utvecklande eller en kombination med erkända teorier att passa in och vara relevanta för den specifika uppsatsen i fråga.⁶⁰

Sammanfattningsvis kan grounded theory ses som en generell metodik vari själva analysen av data är det viktigaste instrumentet. Det handlar inte om att skapa eller övertyga om en sanning, utan endast att försöka åstadkomma en tentativ teori eller

55 Glaser, 1967:38f

56 Glaser, 1967:38f

57 Ibid:252f

58 Glaser, 1967:39f

59 Glaser, 1967:255

60 Ibid:46

hypoteser som stämmer överens med det ämne som studerats. Själva verifierandet överlämnas till andra intresserade inom samma ämne.

2.3 – Material

Det material som jag främst kommer att använda mig av är intervjuernas råmaterial (totalt fem till antalet). Vanligtvis sammanställs ett liknande material utifrån de frågor som ställs. Dessa frågor brukar oftast härstamma ur en egen, eller en teorietisk uppfattning som forskaren har i ämnesområdet, t.ex. med hjälp av olika hypoteser eller frågeställningar. I detta fall kommer det istället att måsta ske på ett mer systematiskt sätt, dels på grund av metodvalet, men också på grund av att den föreliggande utgångspunkten var något vag och inte alls uppenbar, det vill säga inga specifika frågeställningar eller hypoteser har använts i utförandet. För att ge en inblick i hur materialet kom till beskrivs nedan processen fram till valet av ämnesområde.

2.3.1 – Vägen fram till urvalet

Innan denna uppsats tagit sin slutgiltiga form föregick en lång tankeprocess. Den ständiga frågan låg hela tiden i hur? Hur skulle denna uppsats bli möjlig? Jag var redan från start inne på att mitt ämnesområde skulle beröra skolan på något sätt. Detta ämne har sedan länge intresserat mig, dels på grund av den socialisering som den bidrar med, vi har ju som sagt alla varit en del av skolan, men även på grund av det engagemang detta ämne väcker hos många.

Det finns många sätt att närma sig skolan som ämne, antingen ur ett – institutions eller organisatoriskt – perspektiv, eller utifrån olika synsätt som till exempel politikernas, chefernas, rektorernas, lärares, elevers eller föräldrars. Mitt perspektiv kom dock till sist att bli lärarens. Varför just valet hamnade vid läraren kan endast förklaras med att det kändes som att deras situation var i ropet av många anledningar, dels ur en identitetsmässig åskådning, men också med tanke på de förändringar som skolan

genomgått den senaste tiden och hur detta kan tänkas ha påverkat arbetsförhållanden och löner.

När det var bestämt att det var lärarna som skulle vara fokus för detta arbete ställdes frågan om hur jag skulle ta del av deras vardag inom skolan. Redan på ett tidigt stadium bestämdes att bästa sättet att närma sig lärarnas situation var genom att samtala med dem öga mot öga. Jag startade med en intervjuguide som innehöll ganska många direkta frågor som sattes ihop med hjälp av olika teorier i bakhuvudet. Detta resulterade bland annat i frågor som: hur vida de kände sig styrda i sitt arbete? Eller hur de uppfattade skolsystemet? Detta visade sig dock inte resultera i något önskvärt och jag kände mig styrd av teorier och förutfattade meningarna om deras yrke och ville inte att deras berättelser skulle bli styrda på samma sätt. Till sist resulterade detta resonerande i att utgå ifrån hur de själva upplever sin arbetssituation, därför förkastads hela idén på att använda direkta frågor eller styrda intervjuer och jag valde istället att använda mig av så kallade öppna intervjuer.

Vilka lärare skulle intervjuas? I sökandet efter data kan olika händelser uppkomma som författaren själv inte kan styra över. I detta fall planerades att kontakta lärare genom att ringa upp olika skolor, slumpmässigt utvalda ur telefonkatalogen. Den första skolan (en högstadieskola) som kontaktades visade sig vara allt för upptagen, dem skulle inte ha tid att ställa upp på intervjuer. Den andra skolan (årskurs 1-6) som jag ringde visade sig ha en mycket tillmötesgående rektor, denna ansåg att det bästa sättet att finna intressenter var genom att hänga upp en lapp med en förfrågan om det fanns någon/några lärare som kunde tänkas ställa upp på intervjuer. Detta visade sig vara lyckat eftersom redan samma kväll ringde en frivillig lärare upp som var villig att dela med sig av hennes upplevelse. Därefter tipsades jag att ta kontakt med en andra och en tredje lärare som kunde tänkas vara intresserade att ställa upp. I och med detta tillvägagångssätt var min aktiva roll i valet av intervjupersoner (i alla fall med tanke på den första intervjupersonen) minimal och det slumpade sig till sist så att årskurs 1 till 6 lärare blev de aktuella personerna inför den första intervjuomgången.

Dessa tre lärare var alla i samma ålder, kvinnor och med en yrkeserfarenhet över trettio år inom lärarkåren. Även om jag inte hade några exakta intentionen att intervjua personer med samma karaktärer som den första läraren, tog jag resultatet av villiga

lärare som ett tecken. Hur det kommer sig att de som var beredda att ställa upp på intervjuerna visat sig tillhöra samma slags kategori har jag inget slutgiltigt svar på. Det kan endast spekuleras i att dessa kände ett behov av att dela med sig av hur de upplever dagens arbetssituation. Andra faktorer som kan tänkas ha spelat roll är pliktkänsla, intresse eller av sympati för universitetsstuderande som kämpar för att få tillgång till att träffa tillmötesgående lärare och givetvis slumpen, men detta är bara mina egna spekulationer.

Liksom den första intervjuomgången genomfördes den andra omgången utan någon direkt intervjumall, skillnaden var att dessa två lärare gick till mötes med de tre tidigare intervjuerna i bakhuvudet. Genom att analysera de tre första intervjuerna noggrant avslöjade sig ett tydligt återkommande mönster och vissa återkommande begrepp som jag hade i bakhuvudet inför intervjuomgång nummer två. Trotts att dessa intervjuer genomfördes i en helt annan kommun⁶¹ visade sig dessa lärare ha en samstämmig åsikt, dels inbördes, men också med de tre föregående lärarna, om hur de upplever sin arbetssituation. Till första intervjuomgången, som nämnts tidigare, blev det lite av slumpen som fick avgöra egenskaperna hos data, den andra gången fanns målet att respondenterna skulle vara kvinnor i 50-års ålder med ca 30-års erfarenhet inom läraryrket. Varför valet av lärare inför den andra omgången kom att vara taktiskt till skillnad från den första omgången beror av att det anses nödvändigt att materialet inför den andra, tredje o.s.v. omgången sker inom samma område för att bland annat kraven på validitet skall uppnås när det ämne som behandlas orienteras gentemot en så kallad

“substantive” teori. Faktumet kvarstår dock att denna studie faktiskt kom att bli en uppsats representerad av kvinnor födda på 40-talet och deras upplevda arbetssituation.

2.3.2 – Materialets validitet och reliabilitet

Detta kapitel kan vid första anblick verka överflödigt i och med att materialinhämtandet skett i enlighet med grounded theory, vart validitet och reliabilitet kan tänkas spela en liten betydelse eftersom ändamålet inte är att bevisa eller finna en sanning. Har dock

61 Anledningen till olika kommuner beror av studierellaterade skàl (byte av universitet mitt i skrivandet av denna uppsasts) och har dàrfòr inte nàmnts vidare, dock spelar det ingen roll fòr utfòrandet av denna uppsats.

bedömt vikten av att ta upp detta till diskussion i avseende att reflektera över intervjumaterialets relevans i allmänhet, mycket på grund av att denna uppsats inte skall riskera att verka ovetenskaplig eftersom inhämtandet och bearbetningen av materialet inte skett med hjälp av några exakta mätmetoder i en så kallad strikt vetenskaplig mening.

När de första intervjuerna utfördes fanns en känsla av att när samtalen väl satte igång fanns det ingen pardon. Som sagt, där hjärtat är fullt flödar munnen. Detta kan dock innebära att de samtal som förts måste tolkas med stor försiktighet, eftersom det kan innebära en svårighet att dessa intervjuer kan bestå av mer tyckande än av ett faktiskt beskrivande av deras arbetssituation. Det som skildras är till stor del minnen om en

“svunnen tid”, vilket kan resultera i att referensramen är aningen “gammal”.

Eftersom dessa första tre lärarna var, om än ytligt, bekanta med varandra finns det en risk för att dessa källor är mer eller mindre “beroende”, det vill säga att lärarna har påverkat varandras åsikter och därmed berättelserna. De ultimata är så kallade

“oberoende” källor, där en upplevelse inte är påverkad av någon annans åsikt.⁶² Trotts detta kan källorna i viss mening sägas vara oberoende, eller så kallat tendensiösa⁶³ eftersom det visade sig finnas både positiva eller negativa inställningar till arbetssituationen. Plus att vissa lärare hade avsikten till att stanna inom yrket och andra till att sluta innan uppnådd pensions ålder. Dessutom, som vi ska se senare, verifierar den andra intervjuomgången, bortsett från faktumet att de tre första källorna kunde tänkas vara mer eller mindre beroende, det som redan sagts.

Rent vetenskapligt sett, utöver diskussionen huruvida källorna är beroende eller ej, kanske denna uppsats i vissa ögon inte lever upp till rekommendationer av reliabilitet och validitet. Det sistnämnda främst eftersom det material som kommer att behandlas inte följer några strikta teoretiska ramar. Det vill säga de begrepp som kommer att vara i fokus för analysen främst härstammar utifrån materialet och därav kan det uppstå en svårighet kring begreppsvaliditeten. Som redan sagts en gång innan; de begrepp som utvinns ur materialet riskerar att inte stämma väl överens med liknade teorietiska begrepp och därmed minska uppsatsens “giltighet”. För att minska risken för detta krävs

62 Thurén, 1986:36

63 Ibid:70ff. Beskrivit mer utförligt på sidorna 23-24 i denna uppsats.

en operationalisering, i enlighet med användandet i denna uppsats, av de begrepp som uppsatsen kommer att referera till (kapitel 4. Att bygga en teoretisk brygga).⁶⁴

Diskussionen huruvida detta arbete uppfyller kravet på validitet kan också ifrågasättas i avseendet: stämmer det att jag mätt vad jag avsett att mäta? Det kan dock anses vara svårt att få ett renodlat svar på detta eftersom det från början inte fanns någon mer preciserad frågeställning än; hur upplever lärare av årskurs 1-6 sin arbetssituation? Det som kan konstateras är dock, som nämnts tidigare, att lärarna kan ha uttryckt många värderingar i stället för fakta. Detta skulle i så fall innebära att materialet i sig inte kan sägas vara “sant”, men att det trotts allt är lärarnas uppfattning som kommer fram, vare sig det handlar om sant/falskt eller om det handlar om deras egna åsikter.⁶⁵ Arbetet har dock uppfyllt kravet på validitet i den mening att den andra omgångens intervjuer skett inom samma område som den första intervjuomgången.

Utifrån ovanstående diskussion rekommenderar bland annat Thurén (”Vetenskapsteori för nybörjare”) fyra gemensamma kriterier för en källkritisk bedömning:

· Äkthet: Hur vida denna uppsats verkligen redogör för vad som sagts i intervjuerna.

· Tidssamband: Vilket betyder att det kan vara svårt att återge en minnes bild om det har gått lång tid mellan händelseförloppet och själva berättelsen.

· Beroende: Det vill säga om berättelsen är upplevd av den intervjuade själv eller om den är en berättelse som gått i flera led. Eller om det uttalade är påverkade av samtal med andra, det vill säga att man “pratat sig samman”, eller att man utsatts för påtryckningar som i sin tur ändrar återgivelsen av berättelsen.

· Tendens: Tendensiösa källor ska helst vara opartiska, detta är dock svårt att uppnå. Det finns dock olika regler som hjälper en att avgöra graden av tendens.

- Det finns inga pålitliga källor, alla kan sägas var mer eller mindre sanna och påverkade av värderingar och förutfattade meningar.

64 Lindgren, 2002:37

65 Thurén, 1986:1ff

- Om två källor med motsatt tendens är ense är det troligt att detta är sant.

- Det är mer troligt att en källa som trotsar mönstren är mer sann, i och med detta är det dock viktigt att kunna avgöra källans nytta. Om källan innehåller många precisa beskrivningar ökar sanningshalten.

- Många källor med motsatta tendenser ger en mer trolig bild av en situation.⁶⁶

Dessa kriterier kommer dock endast att vara viktiga för att diskutera relevansen av det material som kommer att analyseras. Det kan tyckas vara viktigt i alla samband att ifrågasätta källans “sanningsenlighet”, givetvis kommer resultatets pålitlighet att vara beroende av ovanstående påståenden, men i och med att denna uppsats inte strävar mot att uppnå en sann bild kommer det inte vara lika relevant att alla dessa kriterier uppfylls till fullo. Det som kan tänkas påverka utfallet i en negativ riktning är i så fall den ovan diskuterade problematiken hur vida upplevelsen/berättelsen är beroende eller inte. Det kan tänkas att alla återgivelser av en situation som berör beskrivandet av en arbetsplats kan tänkas vara påverkade av kollegors påståenden. Vad som i detta läge kommer att fälla avgörande betydelse är dock hur vida det som sagts kan användas för att specificera ett gemensamt mönster för dessa upplevelser. Till skillnad från idén om att motsatta tendenser skulle motsvara större sanningsenlighet, ligger intresset inför denna uppsats nästan vid motsatsen. Att finna ett mönster, så kallade liknande tendenser bland de berättelser som återgivits, att ge materialet en innebörd genom att karakterisera och klassificera det sagda och därmed komma ifrån problematiken att värdera det sagda.⁶⁷

2.4 – Metod: tolkning och summering av grounded theory

Vid användandet av grounded theory finns det som sagt från starten ingen riktig grundidé som styr arbetet, det existerar mer en generell nyfikenhet över ett ämne. Jag har alltså utgått från ett intervjumaterial som var baserat på ett generellt perspektiv, så

66 Ibid:70ff

67 Thurén, 1986:140ff

kallad substantial teori: hur lärare årskurs 1-6 upplever sin arbetssituation. Intervjuerna gjordes i två omgångar, totalt sett med fem stycken lärare i grundskolans årskurs 1-6.

Dock i och med att insamlingen och kodningen av data sker parallellt med varandra i användandet av grounded theory kan man säga att det rent konkret genomfördes intervjuer i fem olika omgångar. Varje omgång tog mellan två till tre timmar och utfördes antingen i mitt hem, i intervjupersonens hem eller på deras arbetsplats. Vid varje intervju användes också en bandspelare för att underlätta kodningen, och att inte förglömma informerades givetvis varje lärare om arbetets syfte och deras anonymitet.

Det kan dock vara värt att nämna att varje intervju i sig inte har varit vägledande för den andra i den meningen att jag konstruerat nya samtalsämnen eller frågor inför varje ny intervju i och med att jag ville att lärarnas egna berättelser skulle vara det som utgjorde grunden till resultatet. Däremot har omgång ett varit vägledande för delar av de begrepp som utgör kapitel 4. Omgång två utförtdes alltså på samma sätt som omgång ett, utan några direkta frågor, samtalen fördes fritt här också och efter två intervjuer uppnådde materialet en så kallad ”mättnad” i och med att ingen ny information nåddes.

Intervjuomgång nummer två stödde alltså vad som sagts i omgång ett och härmed kunde ytterligare specifikationer göras av de ämnesområden som efterhand utarbetats och som utgör begreppen i kapitel 4.

I den första omgången intervjuades tre lärarinnor, alla med en erfarenhet på minst trettio år inom yrket; som nämnts tidigare är det nödvändigt att ta hänsyn till viss karaktäristika när vidare insamling av material sker i användandet av grounded theory, den andra och den tredje intervjun skedde alltså likaså med kvinnor i samma ålder som i den första intervjuomgången. De första intervjuerna var inte baserade på några direkta eller öppna frågor, utan samtalen fördes spontant och när diskussionen falnade ställdes en ny fråga hänvisad till föregående ämnesområde. Detta tillvägagångssätt vidtogs för att minska risken att förutfattade meningar skulle styra frågorna Dessa tre första intervjuer bearbetades först separat, och sedan tillsammans. Anledningen till att det gjordes på detta sätt var bland annat för att få kött på benen innan nästa intervju och för att till sist kunna skapa en samfälld idé om hur situationen upplevdes. Det visade sig att dessa samtal inte skilde sig så mycket från varandra. Genom att utföra en jämförande analys och kategorisera upp data visades sig gemensamma ämnesområden. På detta sätt har de enskilda intervjuerna från den första omgången abstraherats och kommit ifrån risken att refereras som enbart tyckande och gestaltar nu istället en mer faktabaserad

sammanfattning, (kapitel 3). Dock har rena åsikter om situationen återgets i form av citat för att förstärka lärarnas egna upplevelser.

Anledningen till att kapitel 3 kom att bli lämnat i dess ”renhet” utan några som helst antydningar till teoretiska konklusioner var för att undvika misstolkningar. Ett material som till så stor del består av känslosamma uttryck över en situation, som dessutom står dessa lärare så nära om hjärtat, kan göra det svårt att ta materialet upp till en högre abstraktionsnivå utan att få de intervjuade att känna sig missförstådda. Materialet ur den första intervjuomgången fick därför helt enkelt tala för sig själv, för att på bästa sätt bidra med en tydlig och enkel bild över hur dessa lärare upplever sin arbetssituation.

Nu kanske frågan ställs varför i så fall den andra intervjuomgångens data inte också presenterats på liknande sätt. Detta ansågs inte nödvändigt eftersom det endast skulle ha verkat som en upprepning av vad som redan sagts. I själva verket var två lärare nog att intervjua i den andra omgången i och med att en så kallad ”mättnad” uppnåtts ur ett teoretiskt relevant perspektiv.

Vid arbetet med jämförande analys och speciellt med syftet att uppnå en så kallad

”substantive” teori är det väsentligt att fortsätta studien inom samma empiriska område, därav blev alltså urvalet för andra omgången av självklara skäl också kvinnor med ca 30-års erfarenhet inom yrket. Skillnaden inför den andra omgången var att det redan fanns färdiga ämnesområden (bl.a. de angivna som rubriker i kap. 3) som utgångspunkt för samtalen med lärarna. På detta sätt kunde det testas och jämföras hur vida det som tidigare uppenbarats kunde tänkas utgöra ett mönster.

Dessa två slutliga intervjuer bearbetades på samma sätt som de föregående, först separat och därefter tillsammans. Härefter gjordes mer konkret upptäckten av att även dessa två lärare upplevde sin arbetssituation mycket likt de tidigare beskrivningarna. De mest framträdande ämnesområdena visade sig vara desamma, vilket i sin tur gjorde det lättare att därefter finna ytterligare begrepp i data som kunde tänkas beskriva den upplevda arbetssituationen ännu bättre.

Efter att dessa aktuella begrepp upptäckts bearbetades intervjuerna åter igen, men denna gång utifrån ytterligare dimensioner. Genom att ta dessa intervjuer till en ”högre abstraktionsnivå” kom materialet att bearbetas på ett mer teoretiskt sätt vilket kom att ge

materialet en större relevans. Denna analytiska bearbetning går att läsa om i kapitel 5.

“Analytisk bearbetning och teorietisk anknytning”. I detta kapitel kom även konklusionerna från den andra intervjuomgången att spela en rent konkret roll genom att fungera som ett jämförande material, men som sagt visade det sig att de kom att förstärka det som redan sagts i den föregående intervjuomgången. De aktuella begreppen och deras egenskaper kom till sist att resultera i ytterligare begrepp, som visade sig bli de viktigaste ledorden i den slutgiltiga analysen av det totala intervjumaterialet och den så kallade teoretiska anknytningen (kapitel 6).

När alla intervjuer var genomarbetade och gemensamma kategorier och egenskaper iakttagits, började arbetet med att föröka se ett samband mellan dessa begrepp, det vill säga skapa rimliga hypoteser.

För att få en djupare förståelse för de mest använda och mest relevanta begreppen och deras egenskaper har de behandlas i kapitel 4, teorikapitlet har inte konstruerats i vanlig mening där jag presenterat en teori och sedan applicerat den teorin på vardagens dramatik. Istället kommer teorikapitlet att utgöra ett mer inspirationsmässigt underlag, helt enkelt ett begreppsligt hjälpmedel för analyserandet av data.

På nästa sida (sidan 28) visas ett förenklat “blockschema” över hur uppsatsens utförande sett ut:

Datainsamling:

- omgång 1, bearbetning genom jämförelse händelse mellan händelse, upptäckande av gemensamma ämnesområden - omgång 2

Idé: Hur upplever årskurs 1-6 lärare sin arbetssituation?

Kodning:

- ytterligare upptäckter av viktiga kategorier och egenskaper som på en högre

abstraktionsnivå beskriver lärarnas arbetssituation, se kapitel 4

Upptäckande och definiering av viktiga begrepp som på bästa möjliga sätt kan tänkas beskriva lärarnas arbetssituation, se kapitel 5

Slutligen: upptäckandet av olika

huvudkategorier/begrepp och dess egenskaper som formuleras i form av en tentativ teori, eller med andra ord: i form av hypoteser, se kapitel 6