HM-78 : Kamerasystem för restidmätning och punkthastighetsmätning

iF -E e de f c k iSile s_ace Sul ala * Mo Wh yte åSS Lee r Kg ds 'attatt Ki25Pa

Nr 188 ' 1981 ISSN 0347-6049

188

Statens väg- och trafikinstitut (VT-I) - 581 01 linköping

National Road & Traffic Research Institute ' S-581 01 Linköping ' Sweden

HM -78 - Kamerasystem för restidmätning

och punkthastighetsmätning

Teknisk beskrivning

Föreliggande meddelande är en teknisk redovisning av de i HM-78-systemet ingående komponenterna. Meddelandet beskriver funktion och uppbyggnad hos PIM-78 våren 1980.

För de tekniska konstruktionslösningarna har Björn Johansson ansvarat. HM-78 bygger på en principlösning utarbetad av Sture Rigefalk, statens väg- och trafikinstitut. Meddelandet har bearbetats och sammanställts av Friedrich

Stock och Leo Vokbus, statens väg- och trafikinstitut (VTI).

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2.1 2.2 2.3 2.3.1 2.3.2 3.1 3.2 3.3

m

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord SAMMANFATTNING SUMMARY Bakgrund ALLMÄN BESKRIVNING Beskrivning Princip Funktion Uppbyggnad Några data TEKNISK BESKRIVNING Givare Luftpulsgivare IR-detektor Sändare Mottagare ELEKTRONIK DEL

IJppbyggnad

Spänningsförsörjning Logikbeskrivning KAMERADELEN Uppbyggnad Spänningsförsörjning Logikbeskrivning Canon 1014 Inställning av kameran VTI MEDDELANDE 188

§29.

II H m m -P N 12 12 12 12 12 13 15 15 15 15 18 18 18 18 20 21

SCHE MA OCH DIAGRAM BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA bd BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA 10 BILAGA 11 BILAGA 12 BILAGA 13 BILAGA 14 BILAGA 15 BILAGA 16 BILAGA 17 BILAGA 18 BILAGA 19 \ O O O \ I O \ U I -I > BILAGA 20 BILAGA 21 BILAGA 22 BILAGA 23 BILAGA 24 BILAGA 25 BILAGA 26 BILAGA 27 BILAGA 28 BILAGA 29 BILAGA 30 FÖRBINDNINGSTABELL FÖRBINDNINGSSCHEMA BLOCKSCHEMA SPÄNNINGSFÖRSÖRJNING

HM-LÅDAN

HM-LÅDANS PANELER

PRINCIPSCHEMA KRISTALL

PLACERINGSSCHEMA KRISTALL

PRINCIPSCHEMA TM

PLACERINGSSCHEMA TM

PRINCIPSCHEMA HM

PLACERINGSSCHEMA HM

PRINCIPSCHEMA SKIFT

PULSDIAGRAM SKIFT

PLACERINGSSCHEMA SKIFT

PRINCIPSCHEMA STYRET

PULSDIAGRAM STYRET

PLACERINGSSCHEMA STYRET

PRINCIPSCHEMA INKOMMANDE

PULSDIAGRAM INKOMMANDE

PLACERINGSSCHEMA INKOMMANDE

KAMERA LÄDAN

DETALJPLACERING I KAMERALÅDAN

PRINCIPSCHEMA LATCH OCH DISPLAY

SIFFERINDIKATOR

PLACERINGSSCHEMA LATCH

PRINCIPSCHEMA KAMERASTYRNING 1

PLACERINGSSCHEMA KAMERASTYRNING 1

PRINCIPSCHEMA KAMERASTYRNING 1 INTERFACE

KAMERASTYRNING 2 PLACERINGSSCHEMA KAMERASTYRNING 2

PRINCIPSCHEMA UPPVÄRMNING AV OBJEKTIVFÖNSTER GIVARE

PRINCIPSCHEMA LUFTPULSGIVARE PRINCIPSCHEMA IR-GIVARE

HM-78 - Kamerasystem för restidsmätning och punkthastighetsmätning Teknisk beskrivning

av Björn Johansson, Friedrich Stock och Leo Vokbus

Statens väg.- ooch trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Hastighetsmätare 78 (HM-78) är ett kamerasystem för restidsmätning och punkthastighetsmätning där informationen lagras i den bild som tas av fordonet. Detta system är framtaget för att fylla trafikavdelningens behov av ett system för mätning på vägar med låga trafikflöden samt mätning under vinterförhållanden.

Elektronikenheten registrerar ankomsttiden till mätpunkten samt den tid det tar för ettfordon att passera mellan två givare, passagetiden. Vid passage av andra givaren tas en bild av fordonet där ankomsttid och passagetid finns inspeglat i bildens underkant. Logiken är så uppbyggd att bilden alltid tas då den andra givaren passeras oavsett vilken riktning fordonet har. Vid enbart restidsmätning kan systemet kopplas om så att bara ankomsttiden

registrer-as.

PIM-'78 är uppdelad i en kameradel och en elektronikdel. Kameradelen är

uppbyggd kring en super-8_kamera. Logiken, huvudsakligen placerad i

elektronikdelen, är uppbyggd av strömsnål logik (CMOS). Dessutom ingår

viss kringutrustning för synkronisering.

För att slippa problem med imma och isbildning är kamerafönstret försett med elektrisk uppvärmning.

Som fordonsdetektorer har gummislang och lR-givare använts, men alla detektorer som ger en distinkt puls vid fordonspassage kan användas.

Konstruktionen av I-IM-78 har utförts av trafikavdelningens mättekniska grupp. För den mekaniska konstruktionen svarar väg- och trafikinstitutets

mekaniska verkstad.

Meddelandet beskriver funktion och uppbyggnad hos HM-78 våren 1980. VTI MEDDELANDE 188

HM-78 -A camera system for measurement of journeytimes and vehicle speeds.

Technical description.

by Björn Johansson, Friedrich Stock and Leo Vokbus

National Road Traffic Research Institute

5-581 01 LINKÖPING, Sweden

SUMMARY

The speed measurement equipment, HM-78, is a camera system for mea-surement of journey times and vehicle spot speeds. The information is stored in the picture taken of the vehicle. This system was developed to meet the demands from the traffic division for a system for traffic measurements of roads with low traffic volumes as well as measurements during winter

conditions-The electronic unit registers the arrival time at the measuring point and the time it takes for a vehicle to pass two detectors, the passage time. When the vehicle passes the second detector it is photographed and both arrival time and passagetime are displayed at the bottom of the picture. The electrical logic is made in such a way that the picture always is taken, when the second detector is passed, irrespective of the direction of the vehicle. When only journeytimes are measured, it is possible to restrict the informa-tion and only register the arrivaltime.

The PIM-78 consists of a camera unit and an electronic unit. The

cameraunit was built with a super 8 camera as the central part. The logic which mainly is placed in the electronic unit, consists of circuits with low

power consumption (CMOS).

There is also som external equipment for

synchronization of two or more units.

Mist and formation of ice, which could cause problems, are both prevented since the camera window is electrically heated.

Both rubber tubes and IR*-sensors have been used as detectors but any detector can be used as long as it gives a sufficiently distinct pulse for a vehicle passage.

*IR = Inf ra-red.

III

The PIM-78 was developed, constructed and produced at the institute. There are 10 complete

units-The bullentin describes the function and the construction of the PIM-78 as it was during 1980.

Tekniken att använda bilden som registreringsmedium har länge används vid VTI. Den i större skala mest använda fotograferingsutrustningen är

regi-streringskameran RK-l, framtagen vid institutet. Nackdelen med denna

kamera är, förutom att det är en 16 mm kamera med de fördyringar jämfört med 8 mm det innebär, att den endast fungerade tillsammans med insti-tutets trafikanalysator DTA-Z vid hastighets-eller restidsmätningar. Film-remsan måste koordineras med datautskriften från DTA-Z. Fördelen med HM-78-systemet är, förutom de tidigare omtalade kostnadsskillnaderna p g a mindre filmbredd, att all information om fordonet finns på filmrutan. Man ser alltså fordonstyp och körriktning och man avläser passagetid och

hastighet. Då mätuppdragen där man var intresserad av att studera

fordonet visuellt, tenderade till att öka kraftigt, beslöts 1978 att det i detta meddelande beskrivna trafikmätningssystem skulle utvecklas. 1980 finns 10 kompletta enheter.

1.1

ALLMÄN BESKRIVNING Beskrivning

Hastighetsmätare 78 används för restidsmätning och punkthastighetsmät-ning., Den är uppdelad i två enheter, en elektronikdel och en kameradei

uppbyggd kring en soper-S-kamera (figur 1).

HI

4_ Kamera Elektronik

Till givare 4

Figur 1.

Vid en fordonSpassage mäts ankomsttiden till mätpunkten samt den tid det tar för fordonet att passera mellan två givare, se figur 2. Ankomsttid och passagetid Spegias in i underkanten på den bild som tas då sista givaren passeras.

'M

_Givare.

V

_*

>Bild.

Elektro---

,1,

Kamera

Ankomst Passage

-tid.

tid..

Figur 2.

Logiken är så uppbyggd att bilden tas vid den andra givaren som fordonet passerar oavsett vilken riktning fordonet har. När bilden tagits är logiken redo för ett nytt fordon. Detta medför att långa fordon resulterar i flera bilder av samma fordon. För att förhindra att logiken kommer i olag finns ett villkor som säger att passagetiden måste vara mindre än en i förväg bestämd tid, den s k återställningstiden, annars tas ingen bild av fordonet. Återställningstiden kan väljas till 0,4; 0,8; 1,0; 2,0; 4,0 eller 8,0 sekunder. Dessa tider motsvarar följande hastigheter vid ettgivaravstând av 5 meter.

0,4 5 45,0 km/h

0,8 5

22,5 km/h

1,0 5

18,0 km/h

2,0 5

9,0 km/h

4,0 5 4,5 km/h 8,0 5 2,25 km/h

Systemet kan användas på två sätt

1. Som ankomsttids- och passagetidsmätare med två givare.

Ankomst-tiden anges med sex siffror, upplösning 0,1 5 och passageAnkomst-tiden med fyra siffror, upplösning 1 ms.

1.2

2. Enbart ankomsttid med en givare där givarpuls medför bildtagning. Vid

varje givarpuls blockeras apparaten 200 ms. Ankomsttiden får upplös-ning 1 ms genom användande av de positioner som är till passagetiden i 1.

För att synkronisera tiden i två eller flera apparater görs gemensam nollställning av tiden isamtliga apparater. Därefter transporteras de ut till sina mätpiatser. Driften hos de olika apparaternas interna klockor kontrol-leras genom att synkroniseringsur används. Detta ur som i fortsättningen kommer att ersättas av en nyutvecklad synkroniseringsapparatur benämnd KL80, placeras framför kameran och dess tid fotograferas in i bild tillsam-mans med apparatens tid. Samtidigt fotograferas datum och mätplatsnum-mer in.

Genom jämförelse med synkroniseringsuret kan tidsdriften hos de olika

apparaterna bestämmas. Driften hos synkroniseringsuret kan försummas

under den tid det tar att åka mellan de olika apparaterna.

Som givare används för närvarande gummislang eller IR-givare, men HBA-78 är inte låst till någon bestämd givare eller något bestämt givaravstând. För närvarande är givaravståndet 5 m.

Princip Givare A B HM // "Frysning" av räknare Nollsl. Nollst. (manuell) ; 4_ l 2 3 I. 5 6 l 2 3 L

Ankomsllid klocka Passagelid klocka

Figur 3.

har 0,1 5 som upplösning och passagetidsklockan 0,001 5. Båda klockorna kan nollställas och "frysas", dvs tiden i ett visst ögonblick visas godtyckligt länge medan tidmätningen fortsätter. Nollställning av ankomsttidsklockan sker manuellt eller elektriskt. Normalt används elektrisk nollställning för att kunna nollställa flera apparater samtidigt.

När ett fordon passerar sker en nollställning av passagetidklockan då givaren kallad A passeras. Vid passage av givare B fryses klockorna och informa-tionen speglas in i underkanten av den bild som tas samtidigt med frys-ningen.

HM-78 måste registrera fordon i båda färdriktningarna. Därför finns en logik vilken alltid låter den första givaren fordonet kommer till bli givare A. Den givare som "utsetts" till A är efter första pulsen "död" tills en B puls

kommer. En Bpuls ger återställning av logiken. Fordonslängden hos

lastbilar med släp är betydligt längre än givaravståndet. Detta medför att två till tre bilder tas av samma fordon därför att logiken återställs innan alla axlar passerat A. Då en super-8-kassett innehåller 3500 bilder gör detta inte så mycket utan kan tvärtom underlätta identifiering av fordons-typer vid utvärdering.

Logiken kan komma i oordning på grund av olyckligt axelarrangemang eller att någon fotgängare exempelvis stampar på en slang. För att förhindra att logiken vid nästa passage väljer fel givare som A finns en särskild logik för återställning. Vid A-puls startas passagetidsklockan, kommer ingen B-puls inom en i förväg bestämd tid återställs logiken. Återställning sker med andra ord antingen vid B-puls eller att passagetiden blir för stor.

Används HM-78 enbart som restidsmätare tas en bild vid varje givarpuls oavsett om det är givarel eller 2. Det normala är att bara en givare används. Vid restidsmätning kopplas nollställningen av ankomsttid och passagetid ihop. De båda klockorna synkroniseras vilket ger en restid med 0,001 5 som upplösning.

1.3 Funktion

För förståelse av resonemanget hänvisas till blockschemat, se sidan 7. De fyrkantiga blocken utgör logiska enheter. Pilarna visar informationsvägen och styrorder.

Klockpulserna till ankomsttidklockan (TM) och passagetidklockan (HM) fås från blocket kallat KRISTALL. Detta block innehåller en 2 MHz oscillator samt neddelning av frekvensen.

Logiken för valav A och B puls finns i ett block kallat INKOMMANDE. Vid

A-puls ges via blocket STYRET order om nollställning av HM. B-puls

medför att STYRET ger ordern "tag en bild". Samtidigt återställer STYRET

INKOMMANDE. Tiden för återställning vid enbart A-puls väljs med en

omkopplare vid HM. Denna tid återställer INKOMMANDE via STYRET. Vid enbart restidsmätning ger en givarpuls direkt ordern "tag en bild". STYRET innehåller logik för nollställning samt en knapp kallad TEST, vilken ger ordern "tag en bild".

Ordern "tag en bild" medför att SKIFTET ger order om frysning av HM och TM. Därefter sänds informationen i serieform upp till DISPLAY LOGIK.

När överföringen av information är klar visas siffrorna på DISPLAY

samtidigt som ordern "tag en bild" ges till KAMERÃ via

KAMERASTYR-NING till ett bildräkneverk. DISPLAYLOGIK innehåller en funktion för

ljusreglering. Detta för att anpassa displayernas ljusstyrka till omgivningen.

För SYNK finns dels en knapp, (SYNK MAN) dels ett uttag för elektrisk

SYNK (SYNK EL). Vid SYNK ges en order till STYRET via

KAMERASTYR-NING 1. STYRET svarar med att ge ordern "ta en bild". Om ordern "synk" finns kvar efter det att kameran tagit en bild ges ordern "behåll information sänk ljusstyrka" till DISPLAYLOGIK. Information vid SYNK kan nu i lugn och ro antecknas i protokoll. Ljusstyrkesänkningen är till för att displayerna inte ska bli för varma. Knappen MÅTNING påverkar endast kameran, dvs ger bilder utan siffror. Då MATNING är nedtryckt inhiberas ordern "tag en bild" till kameran. Detta för att kunna byta filmkassett under

fordonspas-sage.

VT I M E D D E L A N D E 18 8 HFI-(EL KAMERADEL 1 IIHI _ | PASSAGETIDS lag, om -KRISTALL _{l HM} sidllning '° ' H, KLOCKA I DISPLAY ANKOMSTTIDS GIVARE 1 ----«---s« GIVARE 2 ---D INKOMMANDE A A uussrmm (7 48 0: 13 18 35 II MI LY HU OJ NI I TM l w--q KLOCKÅ Ljusreg " | DISPLAY terms LOGIK

A

*I

OI LS ON IN WY LS US LY O 0-51' HAN VX OO WX SO IL BO VS SV d ON IN TI VL ST KO N _smx

"again .mommou IEL i

sam Lmssrvnu" C H O B A L S ON IN SÅU å G ul s um m v 15 11 01 0 NS 57 1. . 1 N us m

STYRET gang snnonnen . mmnumou

'TAG EN BILD" ' ---a _{I KAMERA \} | I srvnume G " ' "'l Er] "SÄND INFORMATOON" m0 smxl 0 ST IELI TEST _HATNING INHIBERING "0 11 3 Ni DV L. . "0 11 9 BLOCKSCHEMA HM-?B 1978-11-13 VTI 8.1

;5:

U_O V L UV H. . « Bild -I rakneverk KAMERA \

1.4 Uppbyggnad

Elektronikdelen består av sex stycken kretskort (eur0pa-f0rmat) placerade i en rack. Okapplare och uttag för spänningstillslag, nollställning m m finns placerade på rackens ovansida. I samma låda som racken finns ackumulato-rerna för elektronikdelen (HM) Och kameradelen. Pâ lådans kortsida finns anslutningar för givare, kamera och display samt anslutning för ackumulator till uppvärmning av fönstret i kameran. Se figur 4.

S3TEST P1 NOLLSTÄLLNING (EL)

F1 SÄKRING KAN rr2 SÄKRING HM _- .-OHKOPPLARE ATERSTALLNINGSTID 51 SÄKRlNG HM BL_ .. F3 - NOLLSTALLNING MANUELL 52 nu. FRÅN HM sa nu. FRÅN KAHERA ss PL GlVAREANS rm G _{K i Xx' I /} PSKAMERANSL 4 \ ä) 6/ / P50: P YAN P7 UPPTlNIN§ AV HM AQCUHULATQR FÖNSTER /D HM BATTEFNKONT P8 EL, KAMERABATTERIKONT. P9

\

\

KAMERA ACCUHULATOR

SPÄNNINGSUTTAG W.. KA Figur 4. VTI MEDDELANDE 188

DETALJPLACERlNGEN l KAMERALÃDAN

I

/>

4

CANON 1014

E7

LH_

/

- n

. '

-

KAMERASTYRN.2

/

/

UPPVARMN

_

/

gâ/RÄKNEVERK

SPEGEL . / E: R _

-Ar

-

KAMERASTYRN. 1

LJUSREGL

LINS

^ LOISPLAY

LATCH

Figur 5.

Kameradelen är uppbyggd kring en Canon 1014 super-S-filmkamera. Siffror-na i bildens underkant fås genom inSpegling av en display placerad i botten av kameradelen, se figur 5. Linsen används för att få skärpa på siffrorna. För att ha kontroll på antalet tagna bilder finns ett mekaniskt räkneverk anslutet till kamerans blixtkontakt. Elektroniken för styrning av kameran är placerad under kameran medan elektroniken för displaydelen sitter bakom kameran på kameralådans långsida. Uppvärmning av kamerafönstret sker genom tunna motståndstrådar upp5pända på fönstret. Halv effekt fås genom att bara halva antalet trådar kopplas in. Placeringen av kabelanslutningar, omkopplare m m framgår av figur 6.

19

'KAMERADEL ÖPPEN LUCKA

W "

OPPNING AV KASSETTLUCKA

/ SYNK (MAN) 521 / / ' SYNK (EL) P23 FÖNSTER FÖR KONTROLL Av _{_ag/ / MATNING MAN 522}

l ' .9 _.

F LMMATNING (PA LÅNGszaAw _/

LUCKA FÖR KASSEIIEH_ SÖKAR

" n _{\ ' an. RÄKNEV R}

OMKOPPLARE FOR UPPVARHNING 523 _{, / '}

FULL EFFEKT (SW) _/

0 HALV EFFEKT (am _Z

Å

P25 P25

Figur 6.

1.5 Några data: Gångtid

Antal bilder per kassett

Temperaturområde

Fukttâlighet

Tidsdrif t

Noggrannhet vid frysning av tiden

Tid mellan givarpuls och bild Tid för informationsöverföringen

elektronikdel och kameradel Blockeringstid efter givarpuls VTI MEDDELANDE 188

Kameradelen och IR-sändare 2

dygn. Då kameradelen och elektro-nikdelen samt IR-sändare har skil-da spänningssystem kan kamera-ackumulatorn och IR-kamera-ackumulatorn bytas utan att mätningen påverkas. Gångtiden hos elektronikdelen är ca en vecka.

En super-S-kassett innehåller

ca 3 500 bilder, men kan givetvis bytas under mätningens gång. Har

sträng kyla, -26OC, liksom under fungerat utan problem vid varma sommardagar.

Har använts vid kraftigt regn och under snöfall utan problem. Elekt-ronikdelen bör dock inte öppnas i fält under sådana förhållanden utan bör startas upp inomhus.

i 2 sekunder per dygn. Detta vari-erar från apparat till apparat. Driften kontrolleras med hjälp av synkroniseringsuret.

Tiden mellan givarpuls och frysning av tiden är maximalt 0,3 ms.

Ca 55 ms

Ca 10 ms

2.1

2.2

12

TEKNISK BESKRIVNING Givare

För närvarande används på VTI två typer av givare. Dels en luftpulsgivare som utnyttjar tryckvariationer vilka uppstår i två över vägbanan spända slangar och dels en IR-givare vars stråle bryts av de mellan sändare och mottagare passerande bilarna.

Luftpulsgivare

Luftpulsgivarna är av typen Electronic air switch model BAS-70, fabrikat Streeter Amet Mangood Co-operation (svensk representant är Trafik och väg AB). Dessa matas med +12 V och har open collector som utgång. Pulsen från givaren anpassas sedan till det överföringssystem som används mellan givare och mätutrustning hos senare tillkomna mätsystem hos trafikavdel-ningen. Signalöverföring med transformator i sändardelen och optokopplare som mottagare avger ett system galvaniskt skilt från övrig utrustning.

IR-givare

Givaren består av en sändar- och en mottagardel. Sändaren består av en oscillator på frekvensen 80, 100 eller 120 KHZ som via ett drivsteg och en IR-strâlande lysdiod ger en ljusstråle som utsignal.

Ljusstrålen detekteras av mottagaren som vid brytning av strålen ger en

kort puls som annan utrustning sedan använder sig av. Mottagarna är

avstämda till en av sändarfrekvenserna.

§_ä_ndare

Kraven på sändaren är god frekvensstabilitet vid temperaturvariationer ch matningsspänningsändringar. Som oscillator används därför en funktions-generator av typ 8038 som har en temperaturdrift på mindre än 50 ppm/OC.

2.3.2

Frekvensbestämmande komponenter är resistanserna mellan matnings-Spänning och stift 4 och 5 samt kondensatorn från stift lO till jord. Ström-marna till kretsen via stift4 och 5 styr kondensatorns upp- respektive

urladdningsström och styr alltså både frekvens och pulsförhållande. Om

trimpotentiometern påvekar bägge strömmarna, som i vårt fall, blir utsigna-len en symmetrisk kantvåg oberoende av frekvensen.

För att förbättra stabiliteten vid matningsspänningsvariationer matas oscil-latorkretsen med en konventionell Spänningsstabilisator som lämnar ca 8,5 V till kretsen.

Utgången från kretsen är av typen öppen kollektor och driver en switch-transistor som har en IR-diod och ett strömbegränsningsmotstånd som kollektorbelastning.

MQHFÅQE

Det infallande ljuset bryts av enlins samman mot en fotodiod av typ BPW34. Linsen har brännvidden 60 mm och diametern 24 mm. Mellan lins och diod filtreras ljus med kortare våglängd än 840 mm bort av ett filter som består av oexponerad men framkallad diafilm AGFA CT18.

Signalen från fotodioden passerar en parallellresonanskrets som är avstämd till en av frekvenserna 80, 100 eller 120 KHz. Bandbredden är ca 2 KHz för svaga signaler men ökar med stigande signalstyrka eftersom efterföljande

krets börjar begränsa redan vid några lO-tal UV. För att inte dämpa

resonanskretsen med förstärkarens låga inimpedans finns en FET-transistor k0pplad som SOURCE-följare mellan filter och förstärkare.

Förstärkarkretsen som används är egentligen avsedd att användas som MF-förstärkare i F M-mottagare. Den har emellertid en rad för detta ändamål attraktiva egenskaper. Den är strömsnål och klarar matningSSpänningar från 8,5 V till 16 V. Den har hög förstärkning och klarar insignaler från 10 UV till 100 mV och lämnar på en av utgångarna, stift 13, en likSpänning som motsvarar insignalen likriktad och logaritmerad.

14

På stift 7 till 10 är komponenter anslutna som ersätter de Spolar som används till kvadraturdetekteringen av FM-signalen när kretsen används i sin originalapplikation.

Den likSpänning som är förstärkarkretsens utsignal används dels direkt som hjälpmedel vid injusteringen av givarna och visas då, på, en voltmeter vars maxutslag indikerar rätt inriktning av mottagaren. LikSpänningen används även för att generera en puls då insignalen till mottagaren sjunker under en viss nivå vilket alltså motsvarar brytning av IR-strålen. För att åstadkomma detta jämförs spänningen från förstärkaren med en justerbar referens-spänning i en Operationsförstärkare. När IR-signalen sjunker under tröskel-nivån lämnar komparatorn en puls som via drivtransistor och transformator

ger en positiv puls på utgången. Utgången är galvaniskt skild från

mottagren för att inte öka i störkänsligheten när flera olika utrustningar kopplas samman.

3.1

3.2

3.3

ELEKTRONIKDEL

Uppbyggnad

Elektroniken är uppbyggd av standard CMOS-kretsar, fabrikat RCA och

Motorola. Den är monterad på sex stycken kretskort av europaformat.

Kortplacering och placering av omkopplare och uttag framgår av bilaga 4. Spänningsförsörjning

Elektronikdelen matas med en ackumulator på 12 V 9 Ah, fabrikat Gould. Logiken, förutom kristalloscillatorn, har gemensam matningsspänning, 8 V. Denna fås från en spänningsstabilisator på kortet SKIFT, fabrikat NEC. Kristalloscillatorn har en egen spänningsstabilisator av samma typ.

Säkring-ar för l2 VF2 och 8V F3 finns placerade på panelens översida. Då

kameraackumulatorn finns i samma låda som elektronikdelen är säkring och strömbrytare för det spänningssystemet placerat på samma panel.

Logikbeskrivning

Signalerna mellan blocken framgår av förbindningsschemat bilaga 2.

Puls-diagram finns till kort "Skift" bilaga 12, "Styret" bilaga 15 och

"Inkommande" bilaga 18

Kristall Kristalloscillatorn är placerad i egen skärmburk med egen

spänningsstabilisator. Hela oscillatorn är inkapslad i frigolit för att undvika hastiga temperaturväxlingar. Kristallen som används har frekvensen 2 MHz, parallellresonans och 30 pF belastning. Genom neddelning fås frekvensen l MHz ut från kristalldelen. l MHz delas sedan ned till de frekvenser som används på övriga kort.

TM+HM Passagetidsräkneverket HM och restidsräkneverket TM är

identiskt uppbyggda frånsett att HM saknar D3 och D6. Räknarkedjorna består av dekadräknare. Vid "frysning" av tiden läses räknarinformationen parallellt till skiftregistren. Vid skift skiftas informationen i HM genom TM via Inskift. Från TM går informationen till kortet "Skift".

Skift

Styret

16

Logiken på kortet klockas med 10 KHz från kortet "Kristall". Då L går hög triggas vipporna i D3. Ur den sekvens som då

uppstår grindas de villkor som behövs. Pulsen från D7 (4)

nollställer räknaren D6. P/S hög medför att skiftregistren i

"HM" och "TM" kommer att parallellinläsa vid nästa klockpuls. Därefter grindas en klockpuls ut på CL P+S dvs

parallellin-läsning sker. P/S går sedan låg vilket har till följd att de

klockpulser som sedan följer på CL P+S och CL skiftar

regist-ren i "HM" och "TM". Klockpulserna räknas av D6. Vid

40 pulser st0ppas klockpulserna via Dl, D5 och D2. Signalen STOREHM

ran är klar. Sedan går den hög, dvs informationen "fryses" i

kameran. DåL går låg går STOREHM låg. För att driva

0pt0k0pplarna i kameran finns det emitterföljare för signaler-na SKIFT 9 STOREHM och CLHM.

ligger låg tills informationsöverföringen till

kame-HM

Signalen P eller T triggar D3. L triggar kortet "Skift" medan inversen I: används för att återställa kortet "Inkommande". Om P eller '1' ska trigga D3 väljs via okapplaren Sll. D3 kan

även triggas via knappen Test eller vid SYNK/SYNK. MAN

från kameran via KZ. Återställningen då den i förväg inställda tiden har gått ut fungerar så att pulser från en räknare på HM-kortet kan via en omk0pplare Sl trigga den andra halvan av D3, Utrigg. För att slippa kortsluta räknarens utgångar vid okappling finns ett motstånd i serie för varje tid.

Nollställning av TM-kortet genom sign NOLLSTÄLLNING N,

sker via 52 NOLLSTÄLLN. MAN eller genom

NOLLSTÄLL-NING El+ via reläet KB. Nollställning av HM-kortet kan ske

antingen med Nollställning Z' eller med Nollställning N. Detta

väljs med okapplaren Sll. Reläet Kl finns normalt inte

monterat, detta för att inte störa de kameror som är anpas-sade till 88-79. Monteras Kl dras detta då kortet "Skift" har skiftat färdigt (STORE). Kl kan exempelvis användas för att trigga ytterligare en kamera.

Inkommande Signalen från givarna kommer via optokopplare D7 och D8. D4 blockerar under ca 200 ms för att eliminera av givarna alstrade studsar. D1 funktion är bara att göra pulserna korta.

Logiken för att utse vilken givare som skall vara A

respektive B (se resonemang i allmänna delen) består av D2 och tre grindar ur D5. D3 gör att bara en bild per fordon tas

vid HM-koppling, då signalen T sänds till "Styret".

Återställ-ning av logiken sker antingen då D9 triggas via signal L_ (normal bildtagning) eller via U (den inställda återställnings-tiden). Signalen P fås vid varje givarpuls och används enbart vid restidsmätning. Nollställning av passagetidsräknaren, ge-nom NOLLSTÄLLN. Z, fås från D3 och D9.

4.1 4.2 4.3 18 KAMERADELEN Uppbyggnad

Logiken är uppbyggd av standard CMOS-logik, fabrikat RCA och Motorola. Drivstegen till displayerna utgörs av CA 3081. Elektroniken är uppdelad på 4 kretskort. Kortet "Kamerastyrning 1"är placerat under kameran och

innehåller funktioner för styrning av kameran, mekaniskt räkneverk samt optokopplare för att skilja kameradelen galvaniskt från elektronikdelen. Kortet "Kamerastyrning 2" är placerat mellan "Kamerastyrning 1" och kame ran och innehåller optokopplare för att skilja kameradelen galvaniskt från KL80. Dessutom finns Schmitt-trigger för att grinda ihop vissa signaler från elektronikdelen med deras motsvarighet från KLSO. Bakom kameran finns kortet kallat "Latch". Detta innehåller latchar och drivsteg för displayerna. Vidare finns ett kort på vilket displayen är monterad längst fram i botten på kameralådan.

Spänningsförsörjning

Kameradelen drivs av en ackumulator på 12 V och 9 Ah placerad i elektro-nikdelen. Spänningen till elektroniken fås från tre stycken spänningsstabili-satorer. Två av dessa är placerade på kortet "Kamerastyrning1". En för logiken på det kortet, en för själva kameran. Den tredje är placerad på kortet "Latch" och försörjer logiken på detta kort. Alla tre har spänningen 8 V. Anoderna hos displayerna samt drivsteget till det mekaniska räknever-ket drivs med 12 V. För att dämpa de störningar som uppstår vid pulsning av displayerna finns en serie kondensatorer, C5, C6, C7 och C8 på kortet "Kamerastyrning 1".

Logikbeskrivning

Latch Signalerna från elektroniken, SKIFT UT HM, CLHM och

STOREHM passerar optokopplarna på kortet "kamera-styrning 1". STOREG

samtliga latchar, D11 till D20 samt som STORE'_G till

är klarsignal till skiftregistren går efter schmitt-trigger D26 till "Kamerastyrn 1". CLG

D21 till D25. Data som ska skiftas in kommer via

signalen SKIFT VTI MEDDELANDE 188

Kamerastyrning 1

Signalen STORE G ligger normalt låg, men efter det att data skiftas in går den hög under den tid som bestämms Då STOREG går hög öppnas Ljus- Dis-playen pulsas med en frekvens av ca5 KHz från en av L i elektronikdelen.

utgången på ljusregulatorn och displayen tänds. regleringen består av kretsarna D28, 29 och 30. oscillator uppbyggd av delar av D28. Pulsbredden styrs av två monovippor, D30. Den ena styrs av ett ljuskäns-ligt motstånd, ORP 12, och utgör den egentliga ljus-regleringen, medan den andra ställs in med poten-tiometer R 1. Detta för att få en minsta pulsbredd ty den av ORP 12 styrda monovippan fungerar inte vid mörker. Genom grindar läggs de två pulserna ih0p. Vid SYNK MAN. eller SYNK EL + tas en bild. Om ordern Synk fortfarande finns kvar efter bildtagningen hålls diSplayen tänd via D28. För att förhindra överhettning används oscillatorns pulser med ca 50 % duty cycle som grundvillkor, så att displayen bara kan lysa med halv effekt.

Kommapunkterna hos diSplayen drivs av D31. Trans-istorsteget med transistorn V102 utgör ett buffertsteg. Dll till D20 är kombinerade latchar och drivsteg för displayer. De strömmar som krävs till displayen för att denna ska synas vid kraftigt ljus gör att buffertsteg

måste användas. Dessa utgöras av Dl till 10 (CA 3081).

DiSplayen är av fabrikat HP typ HDSP 3530 och har gemensam anod. OBS att displayen är spegelvänd. Kameran kan utlösas dels via reläet Kl, dels via knap-pen MATNING MAN.

STORE'G går hög. Eftersom knappen MATNING MAN och INH är gagnade tages inga bilder så länge knappen Reläet Kl dras då signalen

är intryckt.

4.4

20

Ordern SYNK till elektronikdelen (HM) kan fås från

knappen SYNK MAN., SYNK EL + eller SYNK KL + via

reläet KZ. Då slutaren i kameran är Öppen sluts

blixtkontakten. Denna slutning får trigga en monovippa. Pulsen från vippan driver sedan det mekaniska räkne-verket. På kameror som används tillsammans med syn-kroniseringsanordningen kallad BIS-79 finns en emitter-följare. Signalen från denna, X, används för bildräkning i 85-79.

Kamerastyrning 2 För att skilja KLSO galvaniskt från kameraelektroniken

passerar signalerna STORE KL, SKIFT KL och CL KL

liknande optokopplare som deras motsvarande från HM elektroniken. Därefter grindas de förra med de senare och förstärks i var sin emitterföljare innan de slutligen triggar latchen.

Canon 1014

Filmkameran som används är en super-S-kamera fabrikat Canon typ 1014. Den har zoomobjektiv med brännvidden 7-70 mm, enbildstagning med elek-tronisk utlösning och ställbar sektorslutare. Mer detaljerade tekniska data och placering av reglage finns på sidorna 22 och 23. Kameran används i originalutförande, endast bärremmen är borttagen. Hur kameran ställs in för att passa i HM-78-systemet beskrivs på sidan 21. Slutartiden har valts till 1/172 5. Detta för att inte få rörelseoskärpa vid tagning av bilder på snabba fordon. Rätt exponering fås genom bländarautomatik. Då kameran mäter ljuset via objektivet, strålgângsmätning, kan det vid vissa ljusför-hållanden inträffa att kameran och ljusregulatorn för displayen inte ger samma ljus. Siffrorna lyser då lite för kraftigt men är fullt användbara vid utvärderingen.

Filmen som används är Kodak Ektachrome 160 typ G.

4.5 Inställning av kameran

Brännvidden ställs på 7 mm, skärpan på oändligheten. Sektorslutarens

inställningsring ställs i läge 4, vilket ger slutartiden 1/ 172 s. Exponerings-mätningen måste kompenseras då slutartiden ändras. Detta sker genom att

knappen för exponeringskompensering ställs vid läget märkt 4.

Bildfrek-vensväljaren ställs på läge 1. Trevägsokapplaren ställs i läge RL och

avtryckaren trycks in. Den stannar då i intryckt läge. Om det finns

batterier i kameran ska dessa tas ur. Batterierna, sex stycken, finns i batterikammaren på kameras högersida och i handtaget. Batterilocket på högersidan plockas bort. På batteriernas plats sätts ett kretskort. Detta

ger kameran den positiva Spänningsanslutningen, + SVK.

Fjärrmanövre-ringen, märkt REMOTE, ansluts. Här får kameran den andra

spänningsan-slutningen, GDN Vidare ansluts blixtkontakten, märkt FLASH. Innan

kameran monteraKs kontrollera att omställaren manuell/automatisk bländar-inställning är intryckt. Utdragen innebär att automatiken är bortkopplad. ÅterSpolningsindikatorn är i sådant läge att ett orange streck syns. Knappen för frånkOppling av återSpolningsmekanismen får inte tryckas in. Det kan äventyra filmmatningen. Om knappen skulle vara intryckt, ställ trevägsom-kopplaren på R och bildfrekvensen på 18 eller 24. Håll in avtryckaren och kör därefter kameran tills mekanismen återgått till normalläge. Återställ sedan till RL reSpektive enbildstagning. Zoomhastigheten ska vara ställd på H eller L. Detta för attzoominställningen inte ska ändra sig. Kontrolle-ra att filmadaptern är på plats. Montera sedan den del som innehåller spegel, lins och display. Då kameran monteras i lådan ska ett mellanlägg mellan kameran och fästklacken användas.

Manöverorganens läge se sida 23.

VT I M E D D E L A N D E 18 8

Tekniska data

Typ: Super-8 filmkamera för kassettladdning.

Bildformat: 5,4 <4,0 mm.

Objektiv: 1:1,4/7-70 mm. Zoomomfång 10X. 18 linselement (däribland 9 av nya glassorter) i 13 grupper. Med flerskikts antireflexbehandling. lnnerdiameter 58 mm, ytterdiameter 60 mm.

Sökare: Enögd spegelreflex med 'snittbildsmätare Sökarinformation; blän-darskala med mäternål, varningsmärken för över- och underexponering, signallampor för filmtransport och filmslut, indikator för

sektorslutarinställ-ning. Okular med dioptrikorrektion (-4 till +2). Inbyggd okularslutare och

avtagbar ögonmussla.

Exponeringsautomatik: Strälgångsmätare med CdS-cell och servostyrd

bländarinställning. Koppling till filmkänslighet och bildfrekvens.

Mätomrâde: Från 400 ASA, f/1,4, 18 b/s till 16 ASA, f/32, slow motion

(54 b/s) och enbildstagning.

Filmkänslighet: Ställs in automatiskt vid filmladdning.

Elljusfilm: ASA 25 40 64 100 160 250 400

Dagsljusfilm: ASA 16 25 40 64 100 160 250 Färgkonversionsfilter: lnbyggt filter typ A för användning av konstljus_

film i dagsljus. Avlägsnas ur strålgången med hjälp av filteradaptern eller när filmbelysning monteras på kameran i adapterfästet. Avlägsnas auto-matiskt när dagsljusfilm användes.

Bildfrekvens: 18 och 24 b/s, enbildstagning och snabbinställning för slow motion (ungefär 54 b/s).

VariabelsektorslutarinstälIning: Kontinuerligt 0°-150°. Den helstäng-ande mekanismen möjliggör automatiska upp- och nedtoningar.

Övertoning: Perfekt övertoning med automatiska återSpolnings- och toningsmekanismer. Cirka 50 bildrutors övertoning möjlig.

Manuell bländarinställning: Genom omställning av ringen auto/manuell.

Drivmotorer: Filmframmatning och zoomning med

precisionsmikromo-torer.

Kraftkälla: Sex 1,5 V penlightbatterier, som förvaras i kamerakroppen och handgreppet. Driver filmtransportsystemet, motorzoomen och expone-ringsautomatiken.

Zoomhastighet: Valfritt två hastigheter, H=5 s, L=7 s.

Manuell zoomning: Med zoomningsringen, zoomhastigheten inställd på

M, hel vridning 120°.

Filmmatningskapacitet: Cirka 10 Super-8 filmer under normala

tem-peraturförhållanden. Vid enbildstagning med färska batterier 1,5 filmkassett

eller mer.

Filmlängdsräknare: Anger exponerad filmlängd i feet. Återgår automatiskt

när kassetten tas ur.

Bildräkneverk: 72 rutor per varv (30 cm), 2 bildrutor per delstreck. Med

ställbart index.

Batterikontroll: Kontrollknapp och kontrollfönster.

Handgrepp: Fällbart, med batterikammare.

Anslutningskontakter: För fjärrstyrning samt elektroanixtsynkronisering

vid enbildstagning. .

Fjärrstyrning: Möjlig med fjärrutlösarna typ 60 eller 3.

Strömställare: Trevägsomställare med inställning för kontinuerlig gång. Säkerhetsanordningar: Varningsmärken mot felexponering, slutarlâs,

in-dikering av sektorslutarens öppningsvinkel, filmtransportinin-dikering.,

Makrofilmsystem: En mekanism för närbildsfilmning kopplas in medelst

zoomningsringen. Med avståndsskalan på oändligt är det möjligt att komma

så nära som 189 mm från filmplanmarkeringen och 10 mm från objektivets

främsta del.

Tidsstudier och. intervallfilmning': Genom att använda timer E och

stryraggregatet för tidsluppfilmning är intermittent filmning med bestämda intervall möjlig.

Självutlösare: 10 sekunders filmning efter 10 sekunders fördröjning

me-delst självutlösaren typ E. _

Tillbehör: Motljusskydd av gummi 8-60, mjukläderväska, 58 mm filter, 58 mm försättslins typ 450 och 240, fjärrutlösare typ 60 och 3, objektivlock,

filterelimineringsadapter för färgkonversionsfiltret, lock för filteradamerfästet,

täcklock för fjärrstyrningspanelen, timer typ E, självutlösare typ E, *' styr-aggregat för tidsluppfilmning, förlängningskabel E 1000. (' Levereras på

specialbeställning.) '

Mätt: 93,5X277 X121 mm.

Vikt: 1990 9 med batterier.

(Reservation för tekniska'förändringar)

Motorzoomreglage Fäste för filteradapter eller belysning

Ring för manuell zoomning FOkUSer'Wsrmg

Filmplanmarkering _Zoomobjektiv mm: nämnt). mk . (hmm " mm: mot: WW anamma

Filmkammarlock Omställare för zoomningshastighet Fil mtypfönster Avtryckare

Handlovsrem _{Fällbart handgrepp med}

batterikammare

Okularslutare Okularinställningsring

Återspolningsindikator

Skala för exponeringskompensering

Återspolningsknapp Låsring

Knapp för exponeringskompenserin Snabbknapp fö' Bildfrekvensväljare slow motio Sektorslutarens . .. . . Ögonmussla Installmngsrmg Batterikontrollknapp Batterikontrollfönster Filmlängdsräknare Bildräkneverk Filmtransportkontroll Filmkammarlock Knapp för fránkoppling av återspolningsmekanismen Anslutning för

fjärr-manövrering och enbilds-exponenng Zoomningsspak med makroinställning Synkroniseringskontakt .. . för elektronblixt Omstallare manuell/automatisk bländarinställning Toningsinställnlng Trevägsomställare Förvaringsplats för filteradaptern Färgmarkering av Statlvgänga _{_ toningsinställning} ' Batterikammarlock VTI MEDDELANDE 188

24

LITTERATURREFERENSER

Eriksson Mats, Widén Lennart

Fordonsdetektering vid trafikmätning med Optiska givare

VTI meddelande 108, statens väg- och trafikinstitut, Linköping (1978)

Dahlquist Christer, Eriksson Mats

Funktionstest av Optiska fordonsdetektorer Delstudie: IR-detektorer

VTI meddelande 118, statens väg- och trafikinstitut, Linköping (1978)

Dahlquist Christer, Kolsrud Björn

Databehov och mätsystem vid trafikstudier i fält Analys för utveckling av ny utrustning

VTI meddelande 199, statens väg- och trafikinstitut, Linköping (1980) Dahlquist Christer, Lindelöf Arne

Videosystem för trafikstudier i fält

VTI meddelande 215, statens väg- och trafikinstitut, Linköping (1980) Bruksanvisning för Canon Auto Zoom 1014 Electronic

Canon, Bienne (1976) Rigefalk Sture

Registreringskamera RK-l Teknisk beskrivning

Statens väg- och trafikinstitut, Stockholm (1974)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 Förbindningslista Beteckning Adress

HM-låda 1Kristall TM HM Skift Styret Inkom. Kamera-låda Latch

Kamera-styrn.1 Kamera-styrn.2 Övrigt 10 Hz 24ac 26ac 1 KHz 18ac 26ac 10 KHz 10ac 17ac 19c 2a Sla SC 180 20' Slb 60 20e 3a Slc 7a 210 30 Sld 7C 220 4a 81e 8a 23e 4C 80 ._. _-._ ...s_..- »är

B l l a g a 1 S i d a 1( 5)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 Förbindningslista Beteckning Adress

HM-1åda Krlstall TM HM Skift Styret Inkom. Kamera-_låda Latch Kamera- Kamera-_{styrn.1 styrn.2} övrigt

32ac 5a

ml _9a

Blixt

_P31'7

Kamera-

_flash

CL D26(5,6) P43-3

CL HM P6e 13aC P26e P32-4

CL'HM P33-3 P42-3

CL

KL P24e P41-2

CL P+S 15ac 15ac 19ac

In 1+ P40 20 In 1- P4d 30 In 2+ P4e 4C In 2- P4f SC Inh. 5220 P31-9 Inh! SZZnC P31-8

Inskift 4ac 13ac

Si da 2( 5) B i l a g a 1

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 Förbindningslista Beteckning Adress

HM-låda kristall TM HM Skift Styret Inkom.

Kamera-Latch

Kamera-styrn.2 Övrigt Kamerautlösning

låda:

S220 gtyrn.1 P31-5 Kamera-remqte 3a0 240 180 200 Matn.man. S220 P31-5 Kamera-remote Nollställn.El& P1 280 Nollställn.ELr P1 290 Nollställn.man. 52 270 . ..._._.-..

Nollställn.N 14a0 30a0 250

Nollställn.Z 120 160

Nollställn.Z' 30a0 110

P 130 140

P/S 17a0 17a0 5a0

Räknepuls

"Räkne-verk P31-11

Skift 4a0 15a0

Skift G

D26(12,13)

P43-1 B i l a g a 1 Si da 3( 5)

Förbindningslista

Beteckning

Adress

HM-låda HM Skift låda

Kamera- Kamera-styrn.1 Kamera-styrn.2 Skift KL P24d P41-3 Skift ut HM P6d 9ac P26d P32-3 Skift ut'HM P33-1 P42-1 V T I M E D D E L A N D E I S S Sto e

_{r G}

v P43-4 Store'G P31-10 Store HM llac P26c P32-5 Store'HM _{P33-4 P42-4} Store KL P24c P41-1 SYnk.Eli P23 P31-2 Synk.. E 1.- P23 P31-4 Synk.KL+ P24a P31-2 Synk.KL- P24f P31-4 Synk/synkoman. P50 P250 821 P31-1 T Test 83 B i l a g a 1 Si da 4( 5)

Förbindningslista

Adress

Beteckning

Kamera-styrn_1 styrn,2

HM-

'Kamera-o Kristall TM HM

lada Skift Inkom. Latch Övrigt

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 220 låda₁ U trigg 31m X P5e 30C P25e P31-6 +12v(osäkradHM) _F2S4 P2 +12V HM F2 22ac 29ac 30ac +12VK (kamera/givare) SS P5a P3 P4a F1 P9a P25a räkne-verk Latch P35 Display +12V u(uppvärmn) P7a

P6a P26a Klara

+8V (osäkrad) F3 21ac

22ac

+8V HM 1ac lac lac 1ac 1ac lac

+8V kamerastyrn S21n0 P31-3

(kamera,

+8VK _givare)_ P36 kamera

+8V Latch

GNDHM (HM-lada)

P2 S3

S2 P6f

32ac 13ac32 ac 32ac

Latch P33-2 (kamera, GND_{K givare)}. .PSbIüil P3 P5f P4bf$H3 32ac 5a 32ac P26f P32-1 210 822n0 P25b P25d P25f Latch P34 GNDU (uppvärmn) P7b_P6b P26b klara

GND_KL (KL80)

P24(B) P41-5

B i l a g a 1 Si da 5( 5)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 GWARE 2 MILSI MAN m- STAL-LNY DON GI LS DN IN TW lS UH lY . .D U 'U 0 KRISTALL tid-LÅDA RÄKKVERK KAKRASIYRMM 1 FÖRBINMINGSSCKHÅ HM 10 utmana LJUSREG. KAKRÅSTYRNIMZ Si da 1( 1) B i l a g a 2

Spänningsförsörgning HM 78 '

12V

Ack.,

54

Bilaga 3 Sida 1(1) Stab. 8 V Stab. BV Oscill.

Övr.

Giv. . Räkne-verk Ack. 12V

_SS

Disp.

Stab. BV

HM

Disp.

log.

Stab. Kamera

BV

Ack "

12V

₃₂₃

Stab.

BV

styr-n.

Kamera

1l2

Klara VTI MEDDELANDE 188 1/2 Klara.

Bilaga 4

Sida 1(1) HM-LÃDANS PANELER :i ._ p_ ;5 å! få :i 9 i - g

§5

55

§§

35

5;

;5

KORTRANEL 1:0 [.00 .. O 8 8 o NOLLSTALLN MAN O 0,10 00 69 Å .. HM- BATTERlKONT. TERSTALLNIHD _TEST 12V KAMERA P8 :....---J HM v ra . 12 H 54 KAMERABATTERIKDNT. <::::> NOLLSTÄLLN.EL E pg . BATTERHEST SS HM ' KAMERA KAMERA HUVUDPANEL

00

På P5 P6

GIVARE KAMERA DISPLAY KLARA

OO

_P7

KONTAKTRANEL

V T I M E D D E L A N D E I S S

r * 7 **""*

*j

5

m

5

' -22ac .+12 HM PÅ +8V oic. ln Out mf Nollställn. N 11. ac 03 Dh DS CL E 7 R 1.518 0:. 'but 100 KHz 19 10 (LE 1-5 R 1.513 112 CLE Ut. 10 nu R 4518 01 0:. T9 10 CLE 12m 18m

i l

SKHz 1KHz 15 R 1.513 0:. üZOuc 100 Hz (L E R 4518 p.-ZL uc ' GNU HM 32 ac 10 Hz

VTI HM78 Kort Kristull

Si da 1( 1) B i l a g a 5

Bilaga 6 Sida 1(1)

._

N

; FFI

de____+______'_ .9.

u -- ---

-e-Lsst

O em

9st

rr: så' L!) 1:) C3 CD 3: C: :3 G3

==

E

.E _:<1: .SQ_L. ?Cm Om U) EE 'd'v-äCI CD CD

5

N

g

58

v:

₀₀

.3

_L - GJ L) C!

5:

VTIMEDDELANDE188

VT I M E D D E L A N D E 18 8 Nollställn. N 30?? 10Hz 26732 .--J-*BV HH 1a 2x Q1pF 32 det U7 \ O.. 1D1 2 90110 R 1.518 _15; 1.518

J

CL E CL E 04. 03 02 01 0:. 03112 01 6543 14131211

B i l a g a 7 Si da 1( 1) U ) 4. äi g H 2 2 . ) U 6 :. n 'kap lnshift

V T I M E D D E L A N D E I S S

Placeringsschema TM

-

06 %

+05

_ [4011.

[ 4011.

4 03

02 _

I (+518

1 4518

B i l a g a 8 S i d a 1( 1)

VT I M E D D E L A N D E 18 8 +8V HM Nollställning. Z ° ' i I 30 ac 1a:

2601: ...2x '-0,1 F H D1 02 9 CL R st (11, 03 02 01 131211

GND HM

32 ac :l-CL R gsm 0 0 0 0 11. 13 12 15 15 0,11 5 0,8 5 1,0 5 2,0 5 10,0 5 8,0 5

VTI HM 78 Kort "HM-Kort

1; nc Skift S i d a 1( 1) B i l a g a 9

VT I M E D D E L A N D E 18 8

Placeringsschcema HM

_ 4

I 4014

| 4518 1

M

01+

D1

I 4518

i I 4014

B i l a g a 10 Si da 1( 1)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 02 02 01 Di 4.013 4013 1.013 1.013 10tz C, 77:: C7 PIS '1 [L 6 RL _-th 3 07 .L . m ?5 \ 5 12 ₁₁ 9 _{(L Pos} 6 i 'o I. ' = 190: 08 (L n 130:

I I I . . ' . .12m Hc elva-ng! n i .av ' * I _ C ?uu 2 \ ;JK UM: . 29.30..: 1.22.: [_3215_1 1.: mm T I. I WT . \m_______J '55:5 25mm: ' .v ' l_ ä Stugun

samman i? sam ' ' =_{150.: .} C

VTI MHN KORT SKIFT

B i l a g a 11 Si da 1( 1)

Bilaga 12 Sida 1(1) Pulsdiagmm Skiffet

10mwrm;_I7_F1J_LI7_F1J_LI7_F1J_LIT_FLJT_F1J_LIT_

mm 'II1ILFLHJTJIILFLFUTJTIIILTU_

_Dun _F_LJ_1_I_L;F_LJ_T_J_I_I_L_F_

Dum

__FT_JEI_I_L_FT_J_1_I"L_F7__

L Bm: _____J' 03 (13) J

mm)

I

mm)

A

I.

"'L___

-mn

1

___r___

Pmsq

'

F__7a

MM)

.

*F1

CLHM 13a: - W ' - " 'klo L_

CLP+S19ac

. L__I__1__J___L__I__1_________LJ____.

nun)

.

---_F____'

mn)

----_F___

mmm

'.

----_J___

Dam

2

Q

___;_lL__

Shawnmc _____J

*L

----_I____

VTI MEDDELANDE 188

vi

n

ME

DD

EL

AN

DE

188

DS

%

4001 I

DE

v103 Cl

CBE

_{06 N}

[o 4,518 I

CBE

v101 Q

CBE D L

_{4001 |}

D7

%

V102 Q :3

:1:1

1:3

DB

4011

0 0'

7808

IN UUT

D1

4013 ]

DZ

4.013 l

DB

4013 ]

DA

1.013 I

DC

azg

Placeringsschemu Skift

B i l a g a 13 Si da 1( 1)

VT I M E D D E L A N D E 18 8 U 'IN nal!2 u must'um _eg_- . m m ;6 32:1: mun _u_ zsc musüuul; ä? « VT! M70 KCRT STYRET 01,21 B i l a g a 14 S i d a 1( 1)

VT I M E D D E L A N D E 18 8

HM' KOPPLAD TM' KOPPLAD IESI' SYNK

pJL_____--_JL-_____--;____-____-_

_{- Å} .Testflc <- - -

Uf-_mf-SYMsym-nnzoc

_xzm

-

_-

-

_-

-

-

---BC 144:

..W*55

anlslülnfldñc

mg).

Mlséötmuzsc

macgumnwnluaf-L_

_{ÅIERSTÄLLNING (wo mamma)}

UTRIGG 16: PULSDCAGRAM STYRET HM-'IB 7812 VT! 81 B i l a g a 15 S i d a 1( 1)

VT I M E D D E L A N D E 18 8

Placeringsschemu Styret

_ '01_ _

_' _ D3

[4001 °

I 14520'1

:

5

-9

-PRME

15005

K3

PRME°]

«

15005

C d FF I

1>

. I

|<2'

|

I

I

|

I

4

_e

B i l a g a 16 S i d a 1( 1)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 '07 K

:H_ål -J " 8 C 00V HM 3: om

VTI m7! Kul "Hamnade"

32m man 05 ' P 3 _ :il-:c \ . _ )3 03 . Nollstülm 2 16: B i l a g a 17 Si da 1( 1)

A-PULS D7 (A) 08%) ' 0146) 0400)

?I

Wi

*J

01 (6) '

D1(10) -P14: 03") Nollstälan 16::

Whñê

02 (13)

02 m

usa.) _

DS(10) 05m)

-5

06 (10) U 22c IZOC -D900) ---- '-T18c __-f' ' '_-_ Bilaga 18 Sida 1(1) PULSDIAGRAM INKOMMANDE B-PULS l _ - w - _ . li m - ä - _ - u

EJ B-PULS

VID FORDONSPASSAGE 1 ANDRA RIKTNINGEN SKER ETT IDENTISKT FÖRLOPR '

FÖLJANDE SlGNeLER KOMMER DÅ ATT BYTA PLATS.

D1 (6).: D1 (10), 01. (5).: 01. (10),

VTI MEDDELANDE 188

07 (4): osm, Dumt-'h 02m, Dum-:D 5(10)

VT I M E D D E L A N D E 18 8

Pluceringsschema Inkommande

_ D1 _

. _ DI. _

[ 14528 °

[ 145280

_ 02

I

4% DS -_

I 4013 1

[ 4011 I

a 03

,

06

[ 1.013

B i l a g a 19 Si da 1( 1)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8

OECUSnmmåmmz _ äzmäigz

h.

_\

i

\v _ A

A

9202 5:.

/L

x>§mm>m2nz N

\4

n\m xzm<mmx

_

x>Zmn>wq<DZ _

W 0.m_ur><

_

..

B i l a g a 20 Si da 1( 1)

\ .12V Kamera IP35 \ . cl 3+14 a 3+14 al 3+14 _ar-11... b |_|i__ 10m b |_|_f_ u ° u _ g 6..._ g -- ;L Kort Dusplay l l I , HDSP 3530 I I \ d (1 d :1 r 7 F ' 'I [-7.912u124 791214121. 791214124 01 02 D105 1 Ken "Lotch" '5 CA 3031 '5 CA 3051 105: :- CA 3081 CA 3081 81011131636 81011131535 81011131535 70x3gK 13 12 'H 10 91511. 01213 12." 1 9 1514 121110 9 15 14

I abcdefg abcdvefg mt obcdefg

34 4511 .[34 4511 45151 Ti 4,511 . 7125451 7125145 __7126 1.5 ' Ia. L ...___._3 . 51.310 1312112' 1312112 8209 | 0212112 3 I. 0216314: :3 4. Sst 0251211: .a I. 4075 4015 4015 " O R C O R C 15] 11.11

Synk /Synk man

P31(1) .Q1ZV Kamerq 'fpas 70 9,1V 0,33AF Jord Kamer GT LJ RQ L 7 v 934 V 101 BC 337 F22 i ZOOmA

M;

L

L VTI MEDDELANDE 188 *SV Latch HM 78 Kort 80-10-13 Store'G P 31 (10) I

Bilaga 22 Sida 1(1)

KRETSBESKRlVNING HDSP-3530 #

'13

4 11_

10

OBS! Segment b och f samt c och e har skiftat plats,

för att kompensera spegelvändningen. VTIMEDDELANDE188

VT I M E D D E L A N D E 18 8 4 D O L8 08 V3 70x1mQ 112W m , L80 8 V3 D11. »o C o D_U O . 0*O D10 V L90 8 V3 L90 8 V3 L80 v3 ' 70a 3,3K

1.511, i

L :5111 L 1.511

D15

D16

1.511

017

.

ezs

ät

å

-CD-031

C

,mas g

V101 -C D

-5:7

_C l-.J -1: 3 -C Z i -* C 2 3

-°©

BC 337

-ca-

\

C

.* _ F22 BC 337

vn HM78 Kort Latch 8010.15

B i l a g a 23 Si da 1( 1)

Bilaga 24

Sida 1(1) +12vx _ P35 nu. cs ca c7 ca m vxos O Ö :1: =;: := =:: _ 30137 2200,; nu; ut: 0.1 ;JF w. :9 == 9,1v 033,35 :LL .Um P36 '3" ms (10 LJK == UIF ogrvK ;212 1x VW» ac 337 v (3 va L *av KAHERASTYRIU -Game 9,1v 23,: :§5 I osv-kAMERAsmn. 2 ' " F vn mm KORT "ukenAsmu." 2(2) ' I ' '4 KAHERA- I I I | I ma 110 "ms"- KAMERA 522 F ,men mn: 15005 -. _ R3 1 I 522 Fälg) ?Em 220 | ml mmm; MAN 110 ' 4115 m1mxmu., D SYNK KL* \ " ' P31n \ av \ svux EL* I 52' 19mm) I i' \ l SYNKMAN. V102 ne ac 337 10K M A XI. 330 Pa1(61\ av Ann ( l »12vx l _ f: _ R V1 P35 I ano-471: .. RÄKNE-' RAKNEPULSER J VERK f: i 99 V1°3 931m) ac 337 l . 8.2K __ .__' ___..

VTI HM 78 KORT KAMERASTYRNIM 1 801001

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 P33 1as za en

ml]

52c: lil l! (2: 23 . E; PR ME 15 00 5 : 3 Q n: P31

::::1

4

»

-

J°34;

0

E; grn

alá:

DÖD

_P35

8

åU

gu.

..

VTI HM 78 Kamerastyrn. 1 B i l a g a 25 Si da 1( 1)

Bilaga 26

Sida 1(1) STORE KL R1 CNY17IIII m m _13 :[2 :i 01 D" DL GND KL IL A - -' PLNS) 520 m. | smns HH .BE-q . I 943m I 9325) 'jga-04 1] 'Tâ -_ 02 01.' A V5 -- I: 1.093

l _{\ sno HM 21 _ II. .in (I.)}S'ORE'HH _{_} s ₅

I IP32 (1) _ ' 9330.) I 6 820 R7 sm KL R3 CNY mm _ F'H . m (3) 'To 11 5 R2 CL KL ,__LA P41 (2) 630 11 -5 V 2 I: 02 ;A 4 -320 l -\CL HH ?31-71 L Jp 1-] l 32(I.) 6 80 1] 'E | -- DI. DS A V7 -- | :.093 l CL vn nu va KORT "KAMERASTYRNING 1" KORT "KAHERASTYRMNG 2" A = KAHERASTYRJ ALLT üwm KAMERASTYR. 2) 5006.11

L_

VTI MEDDELANDE 188

Bilaga 27

Sida 1(1)

1

PB V103

v102

v1o1

L..

;D D Q

_{c 8 E}

_{c 8 E}

_{c 8 E}

4:3

-

:3212

En"

Emo

'

'06

05

04

1

_.

_{P42 0 4093}

-

_{0 4093}

_{i 0 1.093}

O

4

:R9

:R8

1::JR7

'

:R6

.RS

:nu

DgCNY

02 CNY

'

m CNYI

017111' 017111 017 IE

Ewa

CI'Jvz

v1

-:R3

E:ij

[Il-.Jm

PM ' gg

6

1

+ 5

Plateringsschema

Kamerasfyrning 2

VTIMEDDELANDEISS

VT I M E D D E L A N D E 18 8

12V

1AT

F21

I

'

Kamera låda

Uppvärmning av objektivfönsfer

B i l a g a 2 8 S i d a 1( 1)

V T I M E D D E L A N D E 1 8 8 LUFTPULSGIVARE VTI HM NEG OUT 33K

T POS > NEG j OUT 4» BK + 12 mm J ...."" 110_{F- JU} PV PV!) BC 337 10K UTG 2 IN 24 PL'e INZ-Pk'f B i l a g a 29 Si da 1( 1)

VT I M E D D E L A N D E 18 8 +12V 1 & 0 , 0 0'

H

Mottagare m

\

__

_J_

BW 310 I' 1 H LHMN (A 30695 ao kHz; 1009 339 SKÄRHHÅT Ino" 100 kHz 68p// 10p 120qu up CA3140E .x2 U; SKALKÄRNA 011mm MATERIAL N28.All 00 mÅnoummn 0.10mm Sändare . m 0 ' r-o 0-4 +0 ' _\ \l/1 W (av 77 m

VTI lR'GNARE 8011.04. B i l a g a 30 Si da 1( 1)