I anslutning till passagerna, där också en större kraftledningsmast finns, antas den nya trafikplatsen anläggas och skapa anslutningar till det lokala vägnätet

(1)

16

5.2 Norra korridoren, Västra Glömstadalen - Flemingsberg/ Väg 226 Huddingevägen

Glömstadalen utgör en mycket tydlig, rak och öppen sprickdal som i söder avgränsas av skogsklädda höjder och i norr av Glömstavägen och en blan- dad miljö med skogspartier och villastadsbebyggelse. På södra sidan finns i några lägen tvärgående ”vikar” som utgår från dalen, bland annat vid Loviseberg och i Kästa.

I samtliga alternativ, i alla tre korridorer, är en trafikplats tänkt i den väst- ligaste delen av Glömstadalen (C) för att koppla samman tvärförbindelsen med det lokala vägnätet. Olika trafiktekniska lösningar har studerats för trafikplatsen. Från trafikplatsen fortsätter tvärförbindelsen utmed Glöm- stadalen antingen i dalen eller i bergtunnel söder om dalen och ansluter i sydost till Flemingsberg. Huddinge kommun har planer på omfattande bostadsexploatering på höjderna i Loviseberg men också i Glömstadalen.

Stockholms läns landsting utreder Spårväg Syd i samma område. Förut- sättningarna för dessa projekt blir starkt påverkade av tvärförbindelsens placering och utformning.

Trafikplats vid Västra Glömstadalen (C)

Inom föregående delsträcka, länk 104, antas tvärförbindelsen korsa befintlig väg 259 Glömstaleden, Masmovägen och den planerade gång- och cykelvägen planskilt. I anslutning till passagerna, där också en större kraftledningsmast finns, antas den nya trafikplatsen anläggas och skapa anslutningar till det lokala vägnätet. Öster om trafikplatsen ska också Häggstavägen passeras planskilt.

Gestaltningsmässiga utmaningar

• Sträckan från östligaste delen av länk 104 till och med passagen av Häggstavägen är relativt komplicerad på grund av av mängden planskil- da passager, varav vissa i spetsiga vinklar. Området kan komma att bli visuellt ”stökigt”. Befintliga segment av skogspartier kan medvetet sparas eller avverkas för att dölja eller exponera delar av väganläggningen.

• Sträckan ingår i den gröna kilen Bornsjökilen och tvärgående passager i nord-sydlig riktning för fauna och friluftsliv behöver studeras integrerat med med övriga åtgärder.

Figur 5.13 Förutsättningar landskap, se teckenförklaring på sidan 15

Figur 5.14 Skogsparti vid Häggstavägen i nordvästra Glömstadalen Figur 5.12 Orienteringsfigur

B

J E

107 102

103

121 101

104

121 109

119 106

105

110

112 111

116 113

A

C

K G

H

I

Västra Glömstadalen

Flemingsberg/ väg 226

Gladö kvarn

Lissma

Jordbro/väg 73 E4/E20

Dåntorp Vidja

Ådran

Paradiset Gladö

kvarn Visättra

Solgård Glömsta

Eriksberg

Albyberg Gladö

industriområde

Huddinge

Länna

Jordbro Alby

Fittja

Handen Orlången

Tullingesjön Albysjön

Hacksjön

Kvarnsjön

Ådran

Öran

HUDDINGE HUDDINGE

BOTKYRKA BOTKYRKA

HANINGE HANINGE STOCKHOLM

STOCKHOLM

Väglinje

Väglänk huvudsakligen i tunnelläge Väglänk huvudsakligen i ytläge

R Preliminärt läge för trafikplats Delsträckegräns

Korridor för lokalisering av väg

Norra korridoren

0 1 2 3 4 5

km CG33_översiktskarta_norra_A3_2sp Rester av äldre vägnät

med stort tidsdjup, bl.a.

Göta Landsväg finns i området

Villastadsmiljö inbäddad i grönska

Sid 16

(2)

17 Figur 5.15 Glömstadalen från sydost, hus på Myrstuguberget i fonden

Länk 106

Alternativet innebär att en större eller mindre del av sträckan förläggs i bergtunnel söder om dalen.

• För de delar som ej går i tunnel gäller samma utmaningar och frågeställ- ningar som för länk 105.

• Den främsta utmaningen ur landskaps- och gestaltningssynpunkt är placering och utformning av tunnelmynningar. Berget erbjuder några lägen där en bergtunnel kan börja eller sluta distinkt utan långa förskär- ningar. Om möjligt ska dessa lägen tillvaratas. I de fall en tunnelmyn- ning måste hamna nära en trafikplats kan tillhörande ramper göra att ett större berguttag krävs vilket gör det svårare att göra ett skonsamt tunnelpåslag. Möjlighet att ytterligare begränsa synliga förskärningar genom att placera vägen lågt bör studeras.

Länk 105

Om vägen förläggs synligt i dalen är intentionen att den placeras så att markytan inte delas upp mer än nödvändigt samt att samordning sker med Huddinges exploteringsplaner. Lägen som är helt eller delvis nedsänkta har studerats liksom tunnellägen nära markytan. Den befintliga Glömsta- vägen antas finnas kvar som lokalväg. Gång- och cykelväg ska också förläg- gas i någon del av dalen.

• Ett renodlat ytläge i dalen kan hanteras på ett tillfredsställande sätt ge- staltningsmässigt men kommer genom sin bredd och sitt influensområde att uppta en betydande del av dalens begränsade tvärmått och därmed möjligheterna att använda dalen till andra ändamål. Vägen skulle i ett sådant läge skapa barriärer som behöver överbryggas i lämpliga punkter.

• Utformning av byggnadsverk i form av broar och trafikplatser kommer att bli viktiga liksom modellering av mark i anslutning till vägen, samt eventuella bullerskyddsskärmar. Också en högt förlagd tunnel innebär, av säkerhetsskäl, begränsningar för möjligheter till ny bebyggelse.

• Vägsträckningen måste samordnas med planerad exploatering och med lokaliseringen av Spårväg Syd.

(3)

18

B

J E

107 102

103

121 101

104

121 109

119 106

105

110

112 111

116 113

A

C

K G

H

I

Västra Glömstadalen

Flemingsberg/ väg 226

Gladö kvarn

Lissma

Jordbro/väg 73 E4/E20

Dåntorp Vidja

Ådran

Paradiset Gladö

kvarn Visättra

Solgård Glömsta

Eriksberg

Albyberg Gladö

industriområde

Huddinge

Länna

Jordbro Alby

Fittja

Handen Orlången

Tullingesjön Albysjön

Hacksjön

Kvarnsjön

Ådran

Öran

HUDDINGE HUDDINGE

BOTKYRKA BOTKYRKA

HANINGE HANINGE STOCKHOLM

STOCKHOLM

Väglinje

Väglänk huvudsakligen i tunnelläge Väglänk huvudsakligen i ytläge

R Preliminärt läge för trafikplats Delsträckegräns

Korridor för lokalisering av väg

Norra korridoren

0 1 2 3 4 5

km CG33_översiktskarta_norra_A3_2sp

5.3 Norra korridoren, Flemingsberg/ Väg 226 Huddingevägen - Gladö kvarn

I Flemingsberg övergår Glömstadalens öst-västliga stråk i Flemingsbergs- dalen som i sin tur övergår i Flemingsbergsviken. Flemingsbergsdalen omges av skogsklädda höjder och kullar och genomkorsas av Västra stambanan, väg 226 och Regulatorvägen. I norr ligger järnvägen högre än väg 226 och lite längre söderut är förhållandet det omvända. Därtill kommer storskalig bostadsbebyggelse på höjderna i Grantorp och Visättra och på- gående exploatering med stora byggnader i dalen. Sammantaget är den del av Flemingsbergs som studeras för tvärförbindelsen en rumsligt mycket splittrad miljö även om den i en större skala utgör ett stort och relativt definierat landskapsrum. Korridorens avgränsning åt sydväst motiveras av ett tänkt läge för en tunnel. I nordost täcker korridoren in norra sidan av Flemingsbergsvikens våtmark för ett eventuellt behov av dagvattenhante- ring som Tvärförbindelse Södertörn föranleder.

Den sydöstra delen av delsträckan (karta sid 20) omfattar Flemingsbergs- skogen och dalgångarna vid Stensättra. Dalgångarna har främst en nord- sydlig riktning och möjliggör för långa siktlinjer i ett tydligt sammanhållet landskapsrum. Dalgångarna utgörs av intensivt odlad mark, äng eller bete, och korsas av två större kraftledningar. Flemingsbergsskogen utgörs främst av småkuperad och varierad topografi, och sluttar svagt ner mot dalgångarna vid Stensättra. Skogen öster om Stensättras dalgångar utgörs av stora och branta klippor som sätter en tydlig prägel på landskapsbilden.

Figur 5.17 Förutsättningar landskap, se teckenförklaring på sidan 15

Figur 5.16 Orienteringsfigur Entréer från stadsmiljön till rekrea-

tionsområden i Flemingsbergsviken och Flemingsbergsskogen

Bevarat odlingslandskap och säterimiljö

Pågående exploatering Planerad trafikplats Högskolan

Stadsmiljö med kraftiga barriärer i form av infra- struktur och nivåskillnader

Karaktär av orördhet och stillsamhet

Villastad inbäddad i grönska

Storskalig bostadsbebyggelse

Flemingsbergsskogen med stora värden för natur, rekre- ation och kulturmiljö

Sid 18

Sid 20

Närrekreation vid område med låg socio-ekonomisk status

(4)

19

Trafikplatser vid norra Flemingsberg (E) och länk 107, 109 och 110 Norra korridoren passerar Flemingsberg centralt i stadsdelen och fortsät- ter därefter relativt rakt mot Gladö kvarn. Trafikplatserna i Flemingsberg ska koppla tvärförbindelsen till stadsdelen på bägge sidor om järnvägen samt till väg 226.

Ett antal olika lägen och trafiktekniska lösningar har studerats, i tunnel, på mark och på bro. Trafiklösningen har att ta hänsyn till befintlig järnväg, väg 226, befintlig stadsbebyggelse, kulturhistoriskt värdefulla miljöer, ex- ploateringsplaner, en mycket kuperad topografi samt relativt svåra grund- läggningsförhållanden.

Från Flemingsberg och vidare åt sydost har några olika lösningar studerats.

Länk 107 övergår från Visättraberget i tunnel (länk 109) medan länk 110 är tänkt att gå i tunnel både under Flemingsberg och Flemingsbergsskogen.

En tunnellösning kan föranleda att någon ventilationsanläggning behöver byggas med tillhörande serviceväg.

• Önskemålet om kopplingar till lokalvägnät på två ställen och kravet att ansluta till väg 226 Huddingevägen är en stor trafikteknisk utmaning. Tvärförbindelsen kan förläggas över eller under mark. Järnvägens kontaktledningar gör att broar kommer ca 10 m upp i luften. Kravet på anslutning till väg 226 innebär att oberoende av var själva tvärförbindel- sen placeras så kommer det att finnas en förbindelse till en ny trafikplats i synligt läge över eller under väg 226. Placeringen av den utgör en väl så stor gestaltningsutmaning och en upphöjd placering kommer att kräva ramper på broar i fyra riktningar. Dessa kommer på grund av omgi- vande bostäder att behöva utrustas med bullerskyddsskärmar. En sådan lösning skulle medföra stor rumslig och visuell påverkan på Flemings- bergsdalens stads- och landskapsrum samt innebära en stor utmaning att gestalta på ett tilltalande sätt. En lösning med en underliggande trafikplats har betydligt bättre förutsättningar att anpassas väl till stadsbilden, men har andra tekniska utmaningar.

• En bro utan upphöjd trafikplats som korsar dalen har bättre förutsätt- ningar att utformas på ett attraktivt sätt, men kommer att ändå dela upp landskapsrummet och det bör studeras vilken effekt olika placeringar ger på stadsbilden.

• Barriäreffekter i gränssnittet mellan den södra delen av Flemingsbergs- dalen och den norra delen som övergår i våtmarkslandskapet bör beva- kas. Likaså är kontaktytorna mellan Flemingsberg och Solgård och andra stadsdelar på norra sidan av betydelse för en strävan att uppnå en mer sammanhängande stadsväv.

• Eventuella dagvattenanläggningar vid Flemingsbergsvikens våtmark bör utformas med bevarande av områdets karaktär av orördhet.

• För att uppnå en välfungerande helhet är det avgörande att stadsplane- ring och vägplanering i Flemingsberg samordnas.

• Högt belägna bostäder är svåra att skydda mot buller

• Serviceväg till eventuell ventilationsanläggning måste anpassas till naturmiljö.

N

Figur 5.18 Studerad lösning (110) med tvärförbindelsen i tunnel och lokal anslutning till väg 226 uppifrån

Figur 5.19 Studerad lösning (107) med tvärförbindelsen på bro och lokal anslutning till väg 226 underifrån

Figur 5.20 Väg 226 Huddingevägen norrut och Gamla Tullingevägen samt Västra stambanan

Figur 5.21 Vy mot möjlig passage för lokalväg mellan industriområde och Solgård/Vårdkasen

N