Förväntningar och svårigheter för den nyutexaminerade sjuksköterskan - En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2016

FÖRVÄNTNINGAR OCH

SVÅRIGHETER FÖR DEN

NYUTEXAMINERADE

SJUKSKÖTERSKAN

EN LITTERATURSTUDIE

HANNA ABELIN

SARA AXELSSON - SCHÜTT

FÖRVÄNTNINGAR OCH

SVÅRIGHETER FÖR DEN

NYUTEXAMINERADE

SJUKSKÖTERSKAN

EN LITTERATURSTUDIE

HANNA ABELIN

SARA AXELSSON - SCHÜTT

Abelin, H & Axelsson – Schütt, S. Förväntningar och svårigheter för den

nyutexaminerade sjuksköterskan. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle,

Institutionen för vårdvetenskap, 2016.

Bakgrund: Övergången från student till sjuksköterska har visat sig vara

problematisk. Detta beror delvis på att det finns ett gap mellan teori och praktik, dels att det finns skillnader i den sociala kulturen mellan högskola och yrkeslivet. En studie från socialstyrelsen visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisar brister i behandling av svårt sjuka patienter, handha teknisk utrustning,

undervisning och stöd för patienter samt rollen som arbetsledare. 30-65 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter arbetsplats under det första året och detta påverkar hälso- och sjukvården. Därför finns introduktionsprogram. Ofta sker en socialiseringsprocess som gör att nyutexaminerade sjuksköterskor blir en del av en kultur inom yrket. Syfte: Att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie som innefattar tio kvalitativa artiklar. Artiklarna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att övergången från studier till yrkeslivet var svår. De uppgav att de saknade kunskap inom viktiga områden och att de inte kunde leva upp till det som förväntades av dem. Introduktion sågs som en viktig del och påverkade förmågan att utvecklas. Socialisering sker genom olika faser. Konklusion: Support och stöd visade sig vara en stor del i att känna sig

välkommen på arbetsplatsen. Det fanns dock förväntningar som nyutexaminerade sjuksköterskor inte kunde leva upp till och detta kunde leda till osäkerhet.

Upplevelsen av yrket kan även påverkas av samhällets bild av sjuksköterskor. Nyckelord: förväntningar, nyutexaminerad, upplevelser, sjuksköterska, socialisation, övergång.

EXPECTATIONS AND

DIFFICULTIES FOR THE NEWLY

GRADUATED NURSE

A LITERATURE REVIEW

HANNA ABELIN

SARA AXELSSON - SCHÜTT

Abelin, H & Axelsson – Schütt, S. Expectations and difficulties for the newly graduated nurse. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.

Background: The transition from student to nurse has proven to be problematic. This is partly because there is a gap between theory and practice, and that there are differences in the social culture between university and professional life. A study by the National Board of Health has shown that newly qualified nurses have shortcomings in the care of critically ill patients, operate technical equipment, education and support for patients and the role of supervisor. The first three months of work is the most stressful and 30-65 percent of newly graduated nurses change jobs during the first year and this affect the health service. Therefore, there is introductory programs. There is often a socialization process that allows

graduated nurses to become a part of a culture within the profession. Aim: To enlighten the transition from student to (registered) nurse. Method: A literature review that includes ten qualitative studies. The articles have been read, reviewed and analyzed to then be compiled. Database searches were made in PubMed and Cinahl. Result: Newly graduated nurses felt that the transition from study to the professional life was diffucult. They said that they lacked knowledge in key areas and that they could not live up to what was expected of them. Introduction was seen as an important part and affected the ability to evolve. Socialization occurs through different phases. Conclusion: Support and assistance proved to be a big part to feel welcome at the workplace. However, there were expectations that newly qualified nurses could not live up to and this could lead to uncertainty. The experience of the profession can also be influenced by society’s image.

Keywords: expectations, newly graduated, nurse, perceptions, socialization, transition.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 6

BAKGRUND ... 6

Från utbildning till praktik ... 6

Socialisation ... 7

Dreyfusmodellen som teori för hur färdigheter i omvårdnad anskaffas ... 7

Novis och expert ... 8

Problemformulering ... 8

SYFTE ... 8

Frågeställning ... 8

METOD ... 9

Inklusion- och exklusionskriterier ... 9

Databassökning ... 9

Urval ... 11

Kvalitetsgranskning ... 11

Dataanalys ... 12

RESULTAT ... 12

Från student till sjuksköterska ... 12

Förväntningar och bemötande formar ... 13

Introduktion ger förutsättningar ... 13

Att anta en roll ... 14

Utmaningar och dilemman ... 15

DISKUSSION ... 16

Metoddiskussion ... 16

Urvalets giltighet och överförbarhet ... 16

Databassökning ... 17

Dataanalys ... 17

Resultatdiskussion ... 18

Från student till sjuksköterska ... 19

Förväntningar och bemötande formar ... 20

Introduktion ger förutsättningar ... 20

Att anta en roll ... 21

Utmaningar och dilemman ... 22

KONKLUSION ... 22

FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 22

REFERENSER ... 24

BILAGOR ... 26

Bilaga 1, Mall för kvalitetsgranskning ... 27

Bilaga 2, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet ... 29

6

INLEDNING

Vi går nu i termin fem av sex och börjar närma oss slutet av

sjuksköterskeutbildningen. En längtan efter att lämna studentlivet har kantats av en undran över hur det kommer vara att börja arbeta som legitimerad

sjuksköterska. Kommer vi att vara tillräckligt förberedda för yrkesrollen? Denna frågeställning tillsammans med intrycken från verksamhetsförlagd utbildning har resulterat i en nyfikenhet kring vilka förväntningar som finns på nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka svårigheter vi eventuellt kommer att möta.

BAKGRUND

Sedan 1993 är sjuksköterskans yrkesutbildning tre år, utbildningen leder till en kandidatexamen och en legitimation (Bisholt, 2009). Det framkommer i studier att nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisar brister och svårigheter i anpassningen till yrkeslivet. Bristerna gäller i såväl teoretiska som kliniska färdigheter efter avslutad utbildning (a a). Nyutexaminerade sjuksköterskor beskriver att det är problematiskt att gå från utbildning till yrkeslivet då de menar att den sociala kulturen skiljer sig samt att rädslan att göra fel som ny i arbetslivet är stor

(Ohlsson, 2009). En uppföljning av Socialstyrelsen visar att den nyutexaminerade sjuksköterskans kunskap och förmåga brister avseende bland annat behandling av svårt sjuka patienter, att handha viss utrustning, undervisning och stöd till

patienter och dess närstående samt rollen som arbetsledare (a a).

Om inte utbildningen motsvarar kraven som finns i yrkeslivet, kan det medföra svårigheter för den nyutexaminerade sjuksköterskan (Bisholt, 2009).

Från utbildning till praktik

En av anledningarna till den nyutexaminerade sjuksköterskans svårigheter att dels anpassa sig och dels inte besitta tillräcklig kunskap, skulle kunna förklaras utifrån “the theory-practice gap” alltså teori-praktik klyftan (Risjord, 2010). Teori-praktik klyftan beskriver missnöjet med professionens forskningsfält där

sjuksköterskestudenter får problem att översätta det de lär sig i klassrummet till klinisk praktik. Är det studenterna får lära sig relevant och användbart? En annan sida ifrågasätter huruvida den färdiga sjuksköterskan har möjlighet att fortsätta sitt lärande och ta del av vetenskap även efter examen (a a).

Klyftan mellan teori och praktik anses vara en av anledningar till att

sjuksköterskan kan drabbas av något som benämns som verklighetschock vilket beskriver en krock mellan kulturen under utbildningstiden och kulturen i

yrkeslivet (Ohlsson, 2009). Det kan uppstå en slags kris. Stålbadet är ytterligare ett begrepp för att förklara upplevelserna av den första tiden i yrket. Stålbadet handlar om att det förväntas att nyutexaminerad sjuksköterska ska vara självständig efter några dagar, frångå rollen som elev och agera ansvarig

sjuksköterska vilket skapar en rädsla för att göra fel, så att patienten blir lidande (a a).

Det är känt sedan tidigare att de tre första månaderna på arbetsplatsen som nyutexaminerad sjuksköterska är den mest stressiga perioden i karriären (Schipper, 2011). 35-60 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter

7

arbetsplats under det första året och detta tros påverka sjuksköterskan i synnerhet och hälso- och sjukvården i allmänhet. Detta innebär att arbetsplatsen måste verka för en god introduktion och socialisation av en nyutexaminerad sjuksköterska (a a). Det är en av anledningarna till att det idag finns speciella

introduktionsprogram (Bisholt, 2009). Programmen kan innefatta stöd av en erfaren sjuksköterska, traineeprogram eller mentorskap. Ett mentorskap innebär att en rutinerad och erfaren sjuksköterska som jobbar på en annan avdelning än den nyutexaminerade sjuksköterskan finns tillgänglig för stöd och reflektion över socialiseringen in i yrket (a a). Det har visat sig att formen på introduktion för nya sjuksköterskor spelar roll för upplevelsen av övergången från student till

yrkesverksam och att flera nyutexaminerade sjuksköterskor säger sig vara i behov av en mentor deras första tid som ny i yrket (Ohlsson, 2009). Även Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker att en nyutexaminerad eller nyanställd sjuksköterska har ett särskilt behov av en god introduktion och ska få möjlighet att bli bekväm i sin yrkesskicklighet innan han eller hon utövar de mest krävande arbetsuppgifterna, något som betonas även i socialstyrelsens allmänna råd 1995:15 (Socialstyrelsen, 2005). ICN:s etiska kod (2014) för sjuksköterskor betonar vikten av en

personalkultur som optimerar chanserna för sjuksköterskan att kunna medverka till en vårdkultur som främjar ett etiskt förhållningssätt.

Socialisation

För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska bli medlem av den kultur som finns inom yrket och skapa en identitet som stämmer överens med gruppen och

arbetsplatsen krävs en yrkessocialisation (Bisholt, 2009). Yrkessocialisation sker genom att värderingar, attityder, normer och handlingsmönster som tillhör yrket införlivas. Detta är ett inträde i arbetslivet som gör att personen kan förvärva kunskap, färdigheter och utvecklas. Det är en process som inte kan undvikas, men som kan få olika resultat. Anpassningssocialisation kan förklaras som en passiv process där en person uppfyller en funktion som personen tilldelas, utan att

reflektera över vilka maktförhållanden och sociala processer som kan ligga bakom och vilka personen passivt kan bidra till och upprätthålla. En person kan alltså passivt socialiseras in i en rådande kultur och vidhålla en struktur. Studier har visat att en nyutexaminerad sjuksköterska socialiseras genom öppna och dolda regler. Öppna regler är sådana som är synliga för alla, exempelvis verksamhetens målsättning eller lagstiftning. Medan en dold regel är det samma som normer och handlar om värderingar och lojaliteter. Dolda regler kan komma via budbärare, övrig personal, som på olika sätt förmedlar vad som är tillåtet och inte tillåtet. Det kan vara att den nya sjuksköterskan engagerade sig för mycket i patienten, att hon ska vara snabb och effektiv. En dold regel kan vara att smälta in i gruppen och inte utmana eller oroa kulturen. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan därför anpassa sig genom att vara tysta och inte handla oroande den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor utsätts i större utsträckning för öppen kritik inför annan personal och patienter om de inte lyckas anpassa sig till arbetsplatsen kultur och normer (a a).

Dreyfusmodellen som teori för hur färdigheter i omvårdnad anskaffas

Benner (1993) tillämpade Dreyfusmodellen på omvårdnad, för att beskriva hur sjuksköterskor går från novis till expert i fem stadier. Dreyfusmodellen är en teori som utvecklades för att genom dessa fem stadier visa hur elev förvärvar och utvecklar färdigheter. De fem stadierna kallas novis, avancerad nybörjare,

kompetent, skicklig och expert. De olika stadierna avspeglar tre olika kriterier för förändring. Första kriteriet beskriver hur det sker en förändring från att ha förlitat

8

sig på principer till att anta tidigare praktisk erfarenhet. Andra kriteriet innebär en förändring av uppfattningen om vad situationen kräver, där det så småningom uppstår ett helhetsperspektiv. Det sista och tredje kriteriet innebär en övergång från åskådare till deltagare (a a).

Det första och sista stadiet kommer att beskrivas utifrån Benners (1993) studie på nyblivna- och expertsjuksköterskor nedan.

Novis och expert

Nyblivna sjuksköterskor förväntas prestera i situationer där de saknar erfarenhet, de måste därför handla utifrån rutiner och regler som vägleder (Benner, 1993). Men regler kan begränsa framgång, eftersom regler inte visar vilka uppgifter som är relevanta i verkligheten. När sjuksköterskestudenter kommer till klinisk praktik i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har de inte ännu kunnat sätta teorin i kontext. Det samma gäller för sjuksköterskor som hamnar i en klinisk miljö där de saknar erfarenhet. Detta innebär enligt Dreyfusmodellen att det finns situationsinriktade och erfarenhetsbaserade synpunkter. Sjuksköterskor kan erhålla kvalificerad kunskap via teori och principer samt via omdömen och färdigheter som endast kan uppnås via erfarenhet – innan dess är hon eller han novis. I expertstadiet förlitar sig inte sjuksköterskan endast på regler, riktlinjer eller maximer – det vill säga analytiska principer, för att kunna välja en lämplig åtgärd utan erfarenhetsbakgrunden gör nu att experten kan handla utifrån

intuition. Detta är tidssparande och effektivt. Svårigheterna här är att experten inte kan förmedla sin kunskap fullt ut, då den förutsätter enorm erfarenhet. En

expertsjuksköterska har en urskiljningsförmåga som gör att hon eller han kan känna igen människor och därmed diagnoser (a a).

Problemformulering

Hälso- och sjukvården har förväntningar på att nyutexaminerade sjuksköterskor ska “hit the ground running” - att de ska kunna anpassa sig och ansvara för situationer som de nödvändigtvis inte är förberedda för (Phillips m.fl. 2015). Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor saknar stöd och respekt och att de bitvis känner sig värdelösa. De fall där nyutexaminerade sjuksköterskor upplevt en god övergång från student till legitimerad sjuksköterskor innefattas en arbetsmiljö med meningsfullt stöd, respektfull feedback, goda kollegor och utrymme för fortsatt lärande (a a).

Författarparet anser att det har saknats diskussioner under utbildningen kring vilka förväntningar som kommer att ställas på en nyutexaminerad sjuksköterska och vilka faktorer som påverkar introduktionen och den första tiden på arbetsplatsen. De vill därför försöka titta närmre på detta genom en litteraturstudie.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska.

Frågeställning

Vilka förväntningar ställs på nyutexaminerade sjuksköterskor? Och vilken typ av svårigheter kan uppstå?

9

METOD

I denna litteraturstudie valdes artiklar ut, vilka granskades och kvalitetsbedömdes. Dessa moment bör enligt Willman m.fl. (2011) genomföras metodiskt och

redovisas för läsaren. Willmans m.fl. (2011) tillvägagångssätt innehållande sju steg användes för att kunna hitta och bedöma vetenskapliga artiklar.

1. Identifiering av ett forskningsproblem

2. Definiering av inklusions- och exklusionskriterier. 3. Planering för litteratussökning

4. Genomförande av litteratursökning 5. Tydning av evidens

6. Sammanställning evidens

7. Formulering av rekommendationer, baserade på bevisens kvalitet (a a). Det sjunde steget har inte fått lika stort utrymme i denna litteraturstudie, men formulerades under ”förslag på kunskapsutveckling och förbättringsarbete”. En strukturerad frågeställning hjälpte till att konstruera ett syfte. Detta gjordes även för att kunna besvara frågeställningar med studier av kvalitativ ansats samt för att underlätta en blocksökning då huvudbegrepp definierades (Willman m.fl 2011).

Tabell 1. Strukturerad frågeställning

Population Intervention Outcome

Newly graduated nurses

Ej aktuellt Experience of transition

Inklusion- och exklusionskriterier

Artiklar som behandlar hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studier/teori till yrkeslivet samt artiklar om socialisering har inkluderats. Vetenskapliga artiklar på andra språk än engelska och svenska har exkluderats samt artiklar skriva innan år 2000. Enbart artiklar med kvalitativ data har inkluderats. Detta för att bäst kunna beskriva upplevelser, erfarenheter och förväntningar hos deltagarna i studierna.

Inklusionskriterier som att abstrakt skulle finnas tillgängligt och att samtliga artiklar skulle vara akademiska och därmed följa IMRAD (introduktion, method, result and diskussion).

Databassökning

Först gjordes pilotsökningar och sedan databassökningar. Dessa databassökningar genomfördes i två olika databaser, PubMed och Cinahl, då de innehåller

tidskrifter inom omvårdnad (Polit & Beck 2014) . Inför sökningarna identifierades sökblock utifrån den strukturerade frågeställningen (Tabell 1). Begreppen i

10

med den booleska termen AND. Användningen av den booleska termen OR utökar sökningen till skillnad från att enbart ha sökt på ett ord (SBU, 2014). Sökord som sökblocken har utgått från:

- New nurses OR Newly graduated nurses OR Novice nurses OR Transition - Hospital units OR Hospital ward OR Environment OR Employment - Norms OR Perception OR Socialization

Vid databassökningarna användes fritext för att få med de senaste artiklarna (SBU, 2014).

Tabell 2. Cinahl 160411

Sökord Antal träffar

1. New nurses 18 500

2. Newly graduated nurses 164

3. Novice nurses 1267 4. Transition 17 532 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 36 325 6. Hospital units 12 501 7. Hospital ward 2955 8. Environment 86 585 9. Employment 36 580 10. 6 OR 7 OR 8 OR 9 133 659 11. Norms 7875 12. Perception 68 634 13. Socialization 4239 14. 11 OR 12 OR 13 79 250 Kombinerade sökblock Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal läsa artiklar Antal valda artiklar 15. 5 AND 10 AND 14 514 514 52 19 6

11 Tabell 3. PubMed 160411

Sökord Antal träffar

1. New nurses 26 113

2. Newly graduated nurses 201

3. Novice nurses 670 4. Transition 237 799 6. 1 OR 2 OR 3 OR 4 263 678 7. ”Hospital units” 10 070 8. Hopital ward 26 970 9. ”Environment” 484 585 10. ”Employment” 72 209 11. 7 OR 8 OR 9 OR 10 586 345 12. Norms 21 161 13. Perception 431 944 14. Socialization 10 475 15. 12 OR 13 OR 14 460 772 Kombinerade sökblock Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal valda artiklar 16. 6 AND 11 AND 15 484 484 46 17 4 Urval

Databassökningen gav 484 artiklar i Pubmed och 514 artiklar från Cinahl. Alla titlar från sökningarna lästes och de titlar som skulle kunna svara på syftet valdes ut. Av dessa lästes sedan abstract och slutligen valdes de som verkade motsvara litteratursstudiens syfte ut för granskning av hela artikeln. Efter att artiklarna lästs igenom valdes fyra ut från PubMed och sex från Cinahl. Artiklarna presenteras i bilaga 3.

Vissa av artiklarna kunde uteslutas direkt då de inte uppfyllde

inklusionskriterierna, exempelvis var de publicerade innan år 2000 eller på annat språk än engelska och svenska. Tillslut återstod 36 artiklar som lästes.

Kvalitetsgranskning

Granskningen gjordes genom att först läsa titlarna, som skulle innefatta

nyutexaminerade sjuksköterskor, socialisering eller övergången från student till legitimerad (transition). En kvalitetsbedömning har gjorts av författarna

oberoende av varandra, för att minska subjektivitet (Willman m.fl. 2011) När granskningen gjordes diskuterades alla artiklar för att kunna garantera att bedömningarna liknade varandra. Om artiklarna bedömdes olika diskuterades

12

dessa mer ingående för att kunna fatta ett gemensamt beslut för att kunna uppnå konsensus. Granskningen gjordes med hjälp av SBU:s kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (SBU, 2014). Artiklarna delades in i hög, medelhög eller låg kvalitet. När granskningen hade gjorts bedömdes sju artiklar ha hög kvalitet och tre artiklar ha medelhög kvalitet, artiklarnas kvalitet presenteras i bilaga 3.

Dataanalys

Av de 36 artiklar som fanns kvar valdes de tio som ansågs vara mest relevanta ut och en innehållsanalys gjordes av dessa. För att kunna få fram meningsbärande enheter togs teman fram i enlighet med Graneheim & Lundman (2004). Varje tema fick en enskild färg och återkommande meningar kunde sedan färgmarkeras och placeras i rätt tema. Efter detta gjordes en sammanfattning bredvid varje tema, sammanfattningen kunde i sin tur betecknas med en kod för att få fram det

centrala i artiklarna. Koderna gicks sedan igenom igen och de som beskrev samma sak placerades i större kategorier.

RESULTAT

Resultatet i litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier från sex länder; Australien, USA, Sverige, Finland, Irland och England.

Från student till sjuksköterska

Det framkommer i nio utav tio studier att nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att övergången från utbildning till yrkeslivet har varit svår, framförallt då de ansåg att utbildningen inte motsvarade de krav som finns i yrkeslivet (Al Awaisi m.fl, 2015; Flinkman & Salanterä, 2014; Horsburgh & Ross, 2012; Kelly & Ahern, 2007; Mooney, 2007; Newton & McKenna, 2006; Parker m.fl. 2012; Pennbrant m.fl, 2013; Reising, 2002).

Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit övergången från student till

sjuksköterska som skrämmande och delvis traumatisk (Horsburgh & Ross, 2013). De hade en känsla av att vara förberedda för yrkeslivet under utbildningen, men ute på arbetsplatsen upplevde många motsatsen. De ansåg även att det borde läggas mer tid på att få öva på verklighetsrelaterade händelser (a a). En anledning till att nyutexaminerade sjuksköterskor kände sig oförberedda var att de ansåg att de inte hade studerat tillräckligt mycket under utbildningen (Newton & McKenna, 2006). Fokus låg ofta på att klara uppgifter, inte ett lärande (a a).

Nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg att deras lärare under utbildningen inte alltid var uppdaterade varken teoretiskt eller praktiskt och att det saknades värdefull kunskap om hur det såg ut i verkliga livet, på arbetsplatsen (Pennbrant m.fl, 2012). En nyutexaminerad sjuksköterska uttryckte att hon inte kunde sammankoppla teori med praktik överhuvudtaget och detta hade påverkat hennes förmåga att förstå patienternas behov (a a). En nyutexaminerad sjuksköterska ansåg att det de fick lära sig under utbildningen inte överensstämde med det de fick lära sig i arbetet (Al Awaisi m.fl, 2014). Även Flinkman & Salanterä (2015) visade att glappet mellan teori och praktik var stort och nyutexaminerade

sjuksköterskor ansåg att de saknade praktiska färdigheter som var tillräckliga för den nya arbetsplatsen (Flinkman & Salanterä, 2015).

13

En del i att nyutexaminerade sjuksköterskor inte kände sig förberedda för övergången från student till sjuksköterska var ansvarstagandet och

beslutsfattandet (Kelly & Ahern, 2007). Som studenter behövde de sällan ta några beslut eller något ordentligt ansvar. Men menade också att det var oundvikligt, då verkligheten måste upplevas och kan inte förberedas (a a).

Förväntningar och bemötande formar

I fem studier berättade nyutexaminerade sjuksköterskor hur de blev ifrågasatta den första tiden på arbetet och de upplevde att annan personal hackade på dem (Bisholt 2011; Horsburgh & Ross, 2012; Kelly & Ahern 2007; Mooney, 2007; Parker m.fl, 2012).

Nyutexaminerade sjuksköterskor kunde mötas av förväntningar att de skulle kunna agera som övrig personal (Parker m.fl 2014). Det fanns sällan öppna roller eller regler och arbetsgången fanns inte nedskrivet, detta upplevdes som ett hinder. Nyutexaminerade sjuksköterskor fick ofta patienter som ingen annan ville ta hand om (a a).

Nyutexaminerade sjuksköterskor kom från universitet med idéer och en vilja att göra skillnad för patienterna när de kom till sin nya arbetsplats (Horsburgh & Ross, 2013). Men ofta möttes de av nedvärderande attityder från vårdbiträden och sjuksköterskor (a a). Bisholt (2011) beskrev hur nyutexaminerade sjuksköterskor kunde bli utfrysta på arbetet den första tiden. Detta kunde ske genom att personal inte lyssnade på dem, de stod i vägen, pratade bakom ryggen, undvek att erbjuda hjälp och kunde anklaga den nyutexaminerade sjuksköterskan för att inte utföra sitt arbete korrekt. Nyutexaminerade sjuksköterskor kunde bli bemötta med ifrågasättande, skratt eller sarkasm och att deras förslag inte togs på allvar. Detta ifrågasättandet kunde leda till en osäkerhet på den egna förmågan och möjligheten att kunna arbeta som sjuksköterska (a a).

Att kollegor hackade på nyutexaminerade sjuksköterskor stöds i studien av Parker m.fl. (2014). Nyutexaminerade sjuksköterskor kände sig stundtals förödmjukad av annan personal (Kelly & Ahern, 2007). Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att när ett misstag begicks av någon av de nya, fick detta mer uppmärksamhet än om de som varit på arbetsplatsen en längre tid gjorde något fel (Mooney, 2007).

Introduktion ger förutsättningar

Introduktionsprogram hade en positiv påverkan på nyutexaminerade

sjuksköterskors övergång från student till sjuksköterska (Al Awaisi m.fl, 2014; Pennbrant m.fl, 2012; Reising, 2002). I fyra studier har nyutexaminerade

sjuksköterskor uttryckt avsaknad av introduktion, stöd och support (H Al Awaisi m.fl, 2015; Flinkman & Salanterä, 2014; Kelly & Ahern, 2007; Pennbrant m.fl, 2013).

Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att support och stöd tillsammans med en god atmosfär behövdes för att stärka självförtroendet och förmågan att

utvecklas som sjuksköterska (Pennbrant m.fl, 2012). Vid avsaknad av detta blev resultatet en känsla av värdelöshet och otillräcklighet. Det var även av största vikt att det fanns realistiska förväntningar, från både ledning och övriga kollegor, på nyutexaminerade sjuksköterskor och att de tilläts att vara nybörjare. De

nyutexaminerade sjuksköterskorna som saknade positiv feedback och blev avvisade om de frågade om hjälp upplevde att de var nervösa och utförde arbetet

14

oskickligt (a a). Beroende på vilken typ av handledning de fick rapporterade nyutexaminerade sjuksköterskor olika upplevelser och inställning till handledning under introduktionen (Reising, 2002).

Känslan från många nyutexaminerade sjuksköterskor var att det saknades tillräcklig introduktion och det gjorde att de kände en rädsla för att göra fel (Flinkman & Salanterä, 2015). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att personal inte erbjöd dem hjälp utan de fick snarare hitta någon som var villig när det fanns behov. Detta skapade en känsla av ensamhet och att de blev “thrown in at the deep” (a a). Nyutexaminerade sjuksköterskor i studien av Horsburgh & Ross (2012) beskriver känslan att bli kastade ner i djupet, men en nyutexaminerad sjuksköterska beskriver detta som något positivt då det fick henne att prestera (a a).

Handledare under introduktionen beskrev svårigheter att kunna ge kritik eller lära nyutexaminerade sjuksköterskor (Al Awaisi m.fl, 2014). Men å andra sidan

uttryckte nyutexaminerade sjuksköterskor att de fick känslan av att annan personal hade en attityd som att de var där för att stjäla positioner och att det försvårade introduktionen (a a).

Efter en månad i arbetslivet upplevde många sjuksköterskor att de hade landat och kommit tillrätta i sitt nya yrke (Kelly & Ahern, 2007). Men de saknade stöd från de äldre sjuksköterskorna, som varit anställda en längre tid, och fick förlita sig på stöd från de andra nyutexaminerade sjuksköterskorna. Detta var problematiskt, då det saknas rutin och erfarenhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor fick då en känsla av att famla i mörkret (a a).

Behandling och attityder från handledare hade en direkt koppling till

nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av yrket och deras tankar på att lämna yrket (Flinkman & Salanterä, 2015).

Att anta en roll

I socialisationsprocessen av en nyutexaminerad sjuksköterska har olika faser identifierats. gemensamt för varje fas var att den nyutexaminerade sjuksköterskan måste uppmärksamma vilka förväntningar som fanns och sedan upprätta en plan för att bemöta dessa (Reising, 2002). Att socialiseringsprocessen går igenom olika steg bekräftades av Bisholt (2011), som visade att nyutexaminerade

sjuksköterskor formades in i professionen genom normer, regler och principer som är socialt antagna på arbetsplatsen. För att sedan bli accepterad in i

professionen och hos övrig personal måste den nyutexaminerade sjuksköterskan anta en roll. Rollen kunde innefatta värderingar, hur en sjuksköterska ska uppträda och vad en sjuksköterska ska klara av. Detta var ett steg för att ingå en kultur som fanns på arbetsplasten (a a). Kulturen kunde innefatta hur patienter skulle vårdas, hur läkare skulle bemötas och hur övriga sjuksköterskor skulle behandlas (Kelly & Ahern, 2007). Nyutexaminerade sjuksköterskor rapporterade att de hade begränsad inblick i vad som förväntades av dem innan anställning. Efter hand blev de dock införstådda i grupperingar, beteende och det gemensamma språket för sjuksköterskor. Språket spelade en stor roll i socialiseringen på arbetsplatsen (a a).

15

Om den nyutexaminerade sjuksköterskan inte klarade av eller ställde upp på de olika stegen i socialiseringsprocessen, kunde hon eller han hamna i ett utanförskap och riskerade att bli exkluderad från övriga gruppen (Bisholt, 2011).

Den första tiden på arbetet gick till stor del ut på att lära sig att ingå i en hierarkisk organisation, ta reda på vem man kunde fråga om hjälp och när (Newton &

McKenna, 2006). Det kunde vara svårt att finna dynamiken på arbetsplatsen (a a). Ett steg i att ingå i en hierarkisk organisation var även att nyutexaminerade sjuksköterskor fick lära sig att placera sig i lägre fack i förhållande till andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården (Bisholt, 2011).

“Nurses eating their young” är ett uttryck som återkommande i studien av Kelly & Ahern (2007). De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev hur äldre sjuksköterskor metodiskt formade dem genom maktspel, hierarki och illvilja (a a).

Utmaningar och dilemman

Nyutexaminerade sjuksköterskor i studien av Pennbrant m.fl. (2012) berättade att de hade övervägt att lämna yrket. Detta kunde bero på att bilden av sjuksköterskor och hälso- och sjukvården gav olika sociala värden och ofta en låg status.

Samhället producerar en altruistisk bild och det kan då bli svårt att kräva något tillbaka för sin arbetsinsats (a a). Samhällets och medias bild beskrevs som problematisk då den kunde skapa orealistiska krav på sjuksköterskor (Al Awaisi m.fl, 2014).

Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde olika dilemman i deras yrkesroll (Flinkman & Salanterä, 2014). Ett dilemma berodde på att kvaliteten på vården var sämre till följd av stress på avdelningarna, vilket också kunde resultera i en moralisk stress som gjorde att nyutexaminerade sjuksköterskor lämnade

professionen då de inte ville vara en del av en försämrad vård. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev yrket som både psykiskt och fysiskt utmattande och den största orsaken till detta var arbetsförhållanden och att det inte fanns möjlighet att påverka dessa. Ett resultat av denna utmattning gjorde att nyutexaminerade sjuksköterskor inte såg sjuksköterskeyrket som ett yrke de kunde arbeta med tills de skulle gå i pension, då de upplevde att professionen inte tog tillvara på deras kompetens och förslag (a a).

Nyutexaminerade sjuksköterskor rapporterade att de hade en känsla av att inte kunna påverka sin arbetsplats (Mooney, 2006). Det kunde bero på att rutiner hos äldre, mer erfaren, personal var skriven i sten och inte gick att förändra.

Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde då en frustration och porträtterade arbetet som ritualistiskt och saknade fokus på patienterna (a a). Horsburgh & Ross (2012) visar att nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev problematik med äldre personal och rutinerna på avdelningen. Men ingen nyutexaminerad sjuksköterska rapporterade att de hade någon intention att lämna yrket utan blev snarare mer motiverade att försöka förändra arbetssituationen (a a).

Nyutexaminerade sjuksköterskor berättade att de ville bli omhändertagna och bemötta med respekt från övrig personal från start (Kelly & Ahern, 2007).

16

DISKUSSION

Under följande rubriker presenteras en diskussion kring metod och resultat.

Metoddiskussion

Den metod som användes till litteraturstudien har utformats enligt Willmans m.fl (2011) sjustegsmodell. Detta ses som en styrka, då det funnits en struktur för att hitta och granska artiklar. För att komma fram till ett syfte användes en

strukturerad frågeställning vilket i sin tur gjorde att databassökningen kunde svara på syftet. I litteraturstudien inkluderades tio artiklar. Artiklarna skulle från början enbart vara kvalitativa, dock togs det med en artikel som både hade en kvalitativ och kvantitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen granskades och analyserades inte. Artiklarna skulle belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av övergången till yrkeslivet, socialisation på arbetsplatsen och förväntningar på nyutexaminerade sjuksköterskors prestation. Det kan ha missats relevanta studier om dessa valts bort på grund av titeln då denna inte alltid talar om vad som kommer fram i studiens fulltext.

Studiens trovärdighet ökar eftersom metoden beskrivs tydligt vilket leder till att den lättare kan genomföras på nytt.

Urvalets giltighet och överförbarhet

Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse och däribland bemötande från kollegor. Då hälso- och sjukvården är uppbyggd av andra yrkeskategorier än sjuksköterskor kan resultatet möjligtvis fått en större överförbarhet, men det kan även begränsa generaliserbarheten då

gruppen inte har varit enhetlig.

Litteraturstudien berör dels hälso- och sjukvården men innefattar begrepp som socialisering. Socialisering är ett fenomen som pågår i samhället i stort och kan därför ge en överförbarhet till andra sammanhang.

Artiklarna kommer från sex olika länder, vilket troligtvis kan ha påverkat

resultatet i denna litteraturstudie då hälso- och sjukvården kan skilja sig mellan de olika länderna.Trots detta har artiklarna kommit fram till liknande resultat vilket kan ses som en styrka och ger en större geografisk spridning. I juni 2006

förändrades Högskoleförordningen så att utbildningar i Europa skulle bli mer jämförbara, för att underlätta rörligheten för studenter och yrkesaktiva (Hallin, 2009). Ändringen innebar bland annat sjuksköterskeutbildningarna skulle bli snarlika med ett gemensamt poängsystem så att en sjuksköterska med utbildning från Sverige ska kunna arbeta i England och vice versa (a a). Detta förutsätter att det även finns likheter i yrkesutförandet i hälso- och sjukvården inom Europa vilket kan tala för att resultatet från denna litteraturstudie skulle få en större överförbarhet.

Sju av studierna använde endast intervjuer medan tre använde minst två

datainsamlingsmetoder, exempelvis intervju och observation. Studierna använde sig av olika design, vilket kan ha påverkat resultaten. Då observationer användes som metod kan artikelförfattarna ha dragit egna slutsatser vilket kan haft inverkan på resultatet i dessa studier. Antal deltagare i studierna varierade. I några studier var det mindre än 20 informanter vilket talar för att resultatet kanske inte är

17

generaliserbart. Styrkan kan vara att liknande resultat har framkommit i studier med fler deltagare. Det har inte tagits någon hänsyn till vilka avdelningar studierna valt att undersöka när artiklarna valts ut, detta kan ha påverkat

överförbarheten. Det kan ha missats relevanta studier på andra språk då artiklarna valdes att begränsas till det språk författarna, lärare och studenter behärskar. SBU (2014) säger att detta bör göras med hänsyn till de som ska bedöma arbetet. Enligt Polit & Beck (2014) är dock överförbarheten i en litteraturstudie med kvalitativ ansats svår att styrka, istället bör det istället strävas för en förståelse för resultatet och hur dessa kan visa sig i liknande kontext.

Databassökning

Syftet med litteraturstudien ändrades ganska tidigt i arbetet då det framkom att syftet inte riktigt svarade mot det som ville undersökas.

Enligt Willman m.fl. (2011) görs sökningar i flera olika databaser för att inte uppnå publiceringsbortfall. För att inte missa studier har sökningarna genomförts på olika sätt, både genom sökningar i två olika databaser samt sökningar utifrån artiklarnas källhänvisning. Enligt SBU (2014) är det inte tillräckligt att enbart använda en databas för att sökningen ska anses tillräcklig.

En styrka är att detta genomförts gemensamt. En svaghet kan dock vara att det endast använts två databaser när sökningarna gjorts. I litteratursökningen har endast fritext använts vilket kan ses som en svaghet då ämnesord enligt SBU (2014) säkerställer att databasen söker det ord som valts att användas. En fördel med indexeringsord är att de är enhetliga och att de hade kunnat bredda

sökningen. Det behövs inte heller tas hänsyn till synonymer och stavning vilket fritextord kräver. Fördelen med fritextord är däremot att de kan generera de senaste publicerade studierna, alltså de som inte ännu blivit indexerade. Det bästa hade varit att kombinera fritextord och indexeringsord. Trunkering av relevanta fritextord kunde gjorts då detta gör att sökningen blivit bredare. Dock kan detta också leda till många irrelevanta träffar (a a).

I kvalitetsgranskningen av artiklar kan poängsystem med procent användas, för att hitta brister i kvalitén (Willman m.fl, 2011). Men procent kan ge en felaktig bedömning av tillförlitligheten och därför valdes dessa system bort och istället antogs en granskningsmall som gav ett bättre helhetsperspektiv vilket i sin tur genererar en styrka i de valda artiklarna (a a). Kvalitetsgranskningen gjordes SBU:s granskningsmall. Artiklarna hade eventuellt bedömts som annan kvalité om det funnits mer erfarenhet av kvalitetsgranskning. En artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes men då bara den kvalitativa delen användes till resultatet i litteraturstudien var det endast denna som granskades och användes. Detta kan ha påverkat resultatet. En styrka i granskningsarbetet är att granskningen genomfördes en och en vilket gör att subjektiviteten blev mindre. Dataanalys

Analysen är gjord efter Graneheim & Lundman (2004) vilket kan vara en styrka då det kan ha lett till ett mer strukturerat resultat. Analysprocessen kan ha blivit påverkad då det inte fanns någon erfarenhet kring detta sedan tidigare. Analysen kan ha påverkats av tidigare erfarenhet och upplevelser vilket kan haft inverkan på litteraturstudiens resultat. Däremot har litteraturstudiens resultat visat samma som i tidigare studier.

18

Resultatet i litteraturstudien är uppbyggt utifrån olika kategorier. Författarparet kom fram till kategorierna för att de delvis skulle svara på syfte och frågeställning samt genom att läsa artiklarna och ta ut de delar som var återkommande. Detta gav i slutändan snarlika kategorier eller teman som fanns i de valda artiklarna vilket troligtvis har haft en påverkan på resultatet.

Det utformades en tidsplan under projektplanen där det framkom vilka delar som skulle vara färdiga till olika tidpunkter. Denna tidsplanen kunde följas till viss del men fick ändras i vissa moment på grund av felbedömning i tidsåtgången vilket kan ses som en svaghet då inte lika mycket tid lagts på dessa delar som det var tänkt.

Resultatdiskussion

Syftet var att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska. Och frågeställningen var vilka förväntningar ställs på nyutexaminerade

sjuksköterskor? Och vilken typ av svårigheter kan uppstå? Under resultatdelen försökte dessa besvaras och diskuteras under detta stycke samt sammankopplas med annan litteratur.

Tabell 4. Sammanfattning av resultatet

Från student till sjuksköterska Förväntningar och bemötande formar Introduktion ger förutsättningar Att anta en roll Utmaningar och dilemman Nyutexaminerade sjuksköterskor uppgav att de trodde att de var förberedda för yrkeslivet under utbildningen, men väl i arbetslivet saknade de viktig kunskap. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev hur de kunde bli ifrågasatta av övrig personal och de upplevde att förväntningarna bitvis var svåra att möta.

Introduktion var en förutsättning för känna sig trygg och kunna utvecklas.

Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte i fyra av tio studier att de saknade en god introduktion.

Socialiseringen sker genom olika faser och innebär bland annat att lära sig sin plats i en hierarkisk organisation. Bilden som finns av sjuksköterskor kan vara problematisk.

Under processen med resultatet framkom att många av kategorierna var snarlika, men försökte delas upp under olika rubriker. Kategorierna var övergången från student till sjuksköterska, förväntningar och bemötande formar, introduktion ger förutsättningar, att anta en roll och utmaningar och dilemman. Trots att de tio studierna som resultatet baseras på har gjorts på olika avdelningar och är utförda på olika sätt, ses det som en styrka att fynden blev samma. De nyutexaminerade sjuksköterskorna har haft olika erfarenheter inom vården, vilket kan ha påverkat tillförlitligheten till resultatet. Artiklarnas årtal har varierat från 2002 till 2016,

19

detta påverkar således överförbarheten. Men, nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser uppfattas inte ha förändrats drastiskt under denna tidsperiod.

Från student till sjuksköterska

Resultatet visar att nyutexaminerade sjuksköterskor angav att de kände sig förberedda för yrket under utbildningen. Vilket stöds i en svensk, longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro (LUST), där majoriteten av de

sjuksköterskestudenter som deltog ansåg att utbildningen i hög grad hade bidragit till deras utveckling (Schüldt Håård, 2009). Studenterna angav att de hade lärt sig att ta ansvar för den egna kunskapsutvecklingen, söka ny kunskap samt förhålla sig kritisk. De ansåg även att de hade fått yrkesrelaterade kunskap och färdigheter. 68 procent av deltagarna ansåg sig vara väl förberedda för yrket (a a). Denna uppfattning verkar dock förändras när de nyutexaminerade sjuksköterskorna möter arbetslivet. Litteraturstudiens resultat visar att nyutexaminerade

sjuksköterskor ansåg att de till en början hade svårt kombinera teori med praktik och att de ansåg sig sakna viktiga komponenter som behövdes i yrket. En

förklaring till detta kan vara att det är en stor påfrestning och utmaning att lämna högskolan och börja arbeta. Den första tiden i yrket innebär även en enorm stress (Schüldt Håård, 2009). Stressen i sin tur skulle kunna bero på att den omvårdnad som lärs ut under utbildningen inte alltid motsvarar den omvårdnad som krävs i arbetslivet. I sjuksköterskans övergång från student till sjuksköterska blir den kunskapen som hon eller han får med sig från utbildningen oerhört viktig då den kommer att utgöra basen när de börjar arbeta (a a).

Arbetsledare förmedlade i en rapport från socialstyrelsen (2002) en generell positiv uppfattning om sjuksköterskors yrkeskunnande men att det fanns brister i framförallt tre huvudområden; övervakning och utförande av behandling

tillsammans med apparater och teknisk utrustning, information och undervisning till patienter och den arbetsledande funktionen. Men de ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor fungerade väl i yrkesutövandet i stort. Nyutexaminerade

sjuksköterskorna var mer kritiska till den egna förmågan och rapporterade ofta en osäkerhet trots att utförandet var korrekt - mer än hälften rapporterade svårigheter att hantera yrkesrollen. Tolkningen av dessa resultatet blev att det dels kunde förklaras utifrån att en avslutad utbildning förväntades ge en färdig slutprodukt, men även att det fanns skilda uppfattningar om yrkeskunnande och kompetens (a a). Trots att Socialstyrelsens rapport är från 2002, finns det vissa intressanta aspekter. För även i moderna studier tycks nyutexaminerade sjuksköterskor rapportera en osäkerhet. Man kan då fråga sig om denna osäkerhet grundar sig i att nyutexaminerade sjuksköterskor faktiskt saknar kunskap, eller om det är för att de saknar den erfarenhet som krävs för att känna sig trygg i sitt yrkesutövande? Erfarenhet uppnås genom att vara verksam inom ett område en längre tid (Benner, 1993). Erfarenhet innebär inte per automatik inlärning och utökad kunskap, utan förutsätter att teori och praktik sammankopplas, tillsammans med en kritisk reflektion. Detta kan bli problematiskt för en sjuksköterska som har begränsade bakgrundskunskaper och därmed saknar de verktyg som behövs för att kunna lära sig av erfarenheten (a a). Om det är som Benner (1993) säger, så kommer detta i slutändan påverka den nyutexaminerade sjuksköterskan möjligheter att gå från novis till expert.

20

En annan förklaring till att nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig osäkra kan bero på vilka förväntningar som finns på dem på arbetsplatsen och från övriga kollegor.

Förväntningar och bemötande formar

Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att annan personal kunde ifrågasätta och vara skeptiska mot dem, samtidigt som de förväntades kunna agera som övrig personal med längre erfarenhet. Detta kan stödjas av Benner (1993) som skriver att nyutexaminerade sjuksköterskor förväntas prestera i situationer trots avsaknad av erfarenhet.

Utöver förväntningar och krav från övriga kollegor och ledning, har

sjuksköterskor krav från förordningar och lagar. Sjuksköterskeutbildningen leder till en kandidatexamen och en legitimation. I yrkesexamina (SFS, 1993:100) står bland annat att en sjuksköterska ska kunna samverka med andra yrkesgrupper och visa förmåga till lagarbete. Högskolelagen 1992:1434 § 8 säger att efter avslutad högskoleutbildning ska studenterna kunna göra självständiga och kritiska

bedömningar. De ska kunna arbeta självständigt, identifiera och lösa problem. Vara beredda på att möta förändringar i yrkeslivet samt följa

kunskapsutvecklingen, vilket innefattar att kunna utveckla och söka ny kunskap (a a). I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) står att sjuksköterskan ska besitta omvårdnads- och medicinvetenskap, ha förmåga att bemöta, informera och undervisa patienter, kunna utföra undersökningar och behandling, arbeta aktivt för att främja hälsa och förebygga ohälsa, arbeta utifrån säkerhet och kvalité och verka för en god vårdmiljö.

I ett projekt vars syfte var att studera förväntningar från vårdlärare, nyutexaminerade sjuksköterskor och erfarna sjuksköterskor samt annan

vårdpersonal, visade det sig att det inte fanns någon gemensam uppfattning om vad en nyutexaminerad sjuksköterska ska kunna och klara av (Benner, 1993). Bristen på gemensam uppfattning skulle kunna ligga bakom de olika

uppfattningar som är grunden till många konflikter och missförstånd som finns ute på arbetsplatsen (a a). Även i socialstyrelsens rapport (2002) bekräftas att det finns skilda uppfattningar vad nyutexaminerade sjuksköterskor ska kunna och på vilken nivå deras kompetens bör vara. Bilden är delad dels från arbetsledare men även från nyutexaminerade sjuksköterskor. En andel anser sig besitta tillräcklig kompetens, medan en andel känner stor osäkerhet och otillräcklighet (a a). Resultatet i litteraturstudien visar att förväntningarna på nyutexaminerade

sjuksköterskor vara svåra att möta. Om även detta grundar sig att nyutexminerade sjuksköterskor var osäkra i sin nya roll eller om det beror på att övrig personal kunde vara kritiska och skeptiska mot dem är svårt att säga, men troligtvis

påverkar dessa faktorer varandra. För att motverka att nyutexminerade känner sig osäkra och otrygga, spelar introduktionen en stor roll.

Introduktion ger förutsättningar

Det finns tydliga skillnader mellan studentrollen och yrkeslivet, detta gäller såväl det ökade ansvaret att kunna agera arbetsledare och samtidigt arbeta under stress och möta svårt sjuka patienter (Schüldt Håård, 2009). Det finns även en stor skillnad i tillgång av handledning och stöd under utbildningen och ute i arbetslivet. Miljön på arbetsplatsen, vilket stöd som fanns tillgängligt i

21

övergången till yrkeslivet för nyutexaminerade sjuksköterskor i litteraturstudien. Socialstyrelsen (2005) belyser att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha tillgång till god introduktion (SOSFS, 2005). Introduktion och bredvidgång verkar vara mellan två till fyra veckor på sjukhus i Sverige och anpassas efter individen. Men en studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har börjat arbeta utan någon introduktion eller en kortare introduktion än två till fyra veckor (Socialstyrelsen, 2002). Även här är det viktigt att belysa att socialstyrelsens rapport är från 2002, men fyra av tio studier i denna litteraturstudie visar att nyutexaminerade

sjuksköterskor har uttryckt en avsaknad av introduktion. Trots att studierna är gjorda i andra länder än i Sverige, förstärker det en bild av att till viss del saknas goda förutsättningar för att få vara ny i yrket. Huruvida de sjuksköterskor som inte har fått introduktion har en tidigare vårderfarenhet eller inte framkommer inte i studierna, men det är en aspekt som skulle kunna ligga till grund till varför de inte har fått introduktion eller bredvidgång på arbetsplatsen.

Även avsaknaden av introduktion kan med stor sannolikhet förstärka den osäkerhet som nyutexaminerade sjuksköterskor uttrycker. Att känna sig otillräcklig kan även hämma nyutexaminerade sjuksköterskor möjligheter att utvecklas och våga ta plats. En del i introduktionen i arbetslivet innebär även att bli en del av personalgruppen, detta sker genom en socialisering.

Att anta en roll

Socialiseringsprocessen sker genom olika faser, detta framkommer i två studier (Reising, 2002; Bisholt, 2011). Om en nyutexaminerad sjuksköterska inte lyckades identifiera eller ställde upp på de olika stegen kunde hon eller han bli exkluderad från övriga gruppen. Den första tiden som nyutexaminerad

sjuksköterska gick till stor del ut på att lära sig att ingå i en hierarkisk organisation och vara en del i socialiseringsprocessen (Bisholt, 2011; Kelly & Ahern, 2007; Newton & McKenna, 2006).

Resultatet visar att en del i socialiseringsprocessen var att placera sig i ett lägre fack i förhållande till andra yrkeskategorier, så som läkare. Detta skulle kunna förstärka hierarkin inom hälso- och sjukvården och i slutändan generera en bild av sjuksköterskan som inte är förenligt med hennes kompetens. Studierna ger en bild av att nyutexaminerade sjuksköterskor kunde bli bemötta på ett negativt sätt, för att veta sin plats. Denna process kanske är omöjlig att undvika om man önskar att ingå i gruppen, men det blir problematiskt för dem som inte passar in. Det

föreligger även en risk att även de socialiseringsfaktorer som beskrivs bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig förminskande och inte tillräckliga. Varför processen ser ut som den gör visas inte i denna litteraturstudie.

En annan typ av process är den Benner (1993) beskriver som sker i förändringen från novis till expert. Sjuksköterskan erhåller olika typer av erfarenheter och kompetens som gör att hon eller han passerar olika faser som ligger till grund för hur arbetet kan utföras. Även om inte alla lämnar novisstadiet skulle det kunna innebära att nyutexaminerade sjuksköterskor inte lämnar novisstadiet för att de inte får chansen att dels skaffa kompetens och erfarenhet och samtidigt antar en roll där de inte ser sig själv som lika värdefull i förhållande till annan

22 Utmaningar och dilemman

Det framkommer i LUST att mindre än en tredjedel av sjuksköterskestudenterna ansåg att utbildningen hade bidragit till deras förmåga att engagera sig i

samhällsutvecklingen (Shüldt Håård, 2009). I två studier berättade

nyutexaminerade sjuksköterskor att de har övervägt att lämna yrket (Al Awaisi m.fl, 2014; Pennbrant m.fl, 2012). Det som framkom här är att samhället producerar en orealistisk bild på sjuksköterskor som inte är förenligt med den status yrket har. Stressen som finns inom sjuksköterskeyrket kunde göra att nyutexaminerade sjuksköterskor valde att lämna professionen. 30-65 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter arbetsplats under första året, enligt Schipper (2011). Detta skulle kunna bero på att arbetsförhållandena inte är tillräckligt bra. Nyutexminerade sjuksköterskor har berättat att de inte ansåg att deras kompetens togs tillvara på. Om en nyutexaminerad sjuksköterska dels anser att de saknar tillräcklig kompetens, samtidigt som den kompetens de har inte tas tillvara på tordes det uppstå en missnöjdhet som inte gynnar varken

sjuksköterskan eller arbetsplatsen.

En annan faktor som bidrog till nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av yrket var rutiner och äldre personal på arbetsplatsen. Enligt Benner (1993) krävs rutiner och riktlinjer under novis-stadiet, för att kunna utföra sitt arbete. Frågan är vad som händer om nyutexaminerade sjuksköterskor är missnöjda med rutinerna?

KONKLUSION

Litteraturstudien visade att det finns olika svårigheter i övergången från student till sjuksköterska. Svårigheterna kunde bero på att utbildningen inte motsvarade kraven i arbetslivet. Under den första tiden i arbetslivet var stöd och support en viktig del i att nyutexaminerade sjuksköterskor kände sig välkomna och kunde utvecklas, avsaknad av detta gav en känsla av osäkerhet och otrygghet.

Nyutexaminerade sjuksköterskor rapporterade att det fanns förväntningar som kunde kännas orealistiska och svåra att bemöta. Dessa kunde vara att

nyutexaminerade sjuksköterskor skulle agera som erfaren personal. I

socialiseringsprocessen av en nyutexaminerad sjuksköterska kunde olika faser identifieras, en del i processen var att försöka ingå i en hierarkisk organisation. Det finns faktorer även utanför professionen som kan påverka sjuksköterskors upplevelse av yrket, en av dessa är samhällets bild.

FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Denna litteraturstudie har bidragit till dels en ökad kunskap kring hur en vetenskaplig studie kan skrivas och däri vikten av en bra metod för att få fram datamaterial som kan svara på ett syfte. Men i huvudsak bidrog studien till en ökad nyfikenhet kring vilka förväntningar som nyutexaminerade sjuksköterskor kan möta och vilka svårigheter som kan uppstå. Ett intresse för hur högskola och arbetsliv samverkar och vilka delar som författarparet anser saknas. Författarparet har insett att det är omöjligt att undvika den krock som uppstår när man ska lämna studierna och börja arbeta. Men anser att högskolan behöver uppmärksamma studenterna om de processer som sker i yrkeslivet och socialiseringsprocessen i en större utsträckning och arbetsgivare behöver arbeta för att ge sjuksköterskan

23

möjlighet till en god introduktion. Det blir således ett förslag på ett

förbättringsarbete. Under studiens gång har författarparet uppmärksammat att det finns få studier som visar de positiva upplevelser som nyutexaminerade

sjuksköterskor upplever när de lämnar högskola och universitet och börjar

praktisera sin kunskap på riktigt. Detta är forskning som behövs, dels för att ge en mer nyanserad bild av sjuksköterskeyrket men även som en motivation.

24

REFERENSER

Al Awaisi H, Cooke H, Pryjmachuk S, (2015) The experiences of newly

graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal of Nursing Studies, 52, 1723-1734.

Benner P, (1993) Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Bisholt B, (2009) Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation - Erfarenheter av ett introduktionsprogram, 1-76.

Bisholt B, (2011) The professional socialization of recently graduated nurses – Experiences of an introduction program. Nurse Education Today, 32, 278-282. Flinkman M & Salanterä S, (2014) Early career experiences and perceptions – a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management, 2015, 1050-1057.

Forsberg C & Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Graneheim U.H & Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, (24).

Hallin, K (2009) Att vara sjuksköterska. En studie av sjuksköterskeprofessionen avseende omvårdnad, handledning och utveckling, 1-15.

Horsburgh D & Ross J, (2012) Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22, 1124-1132.

Högskolelag 1992:1434 Högskoleförodning 1993:100

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007?) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening. ????

Kelly J & Ahern K, (2007) Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing, 18, 910-918. Kennedy-Olsson B, (1995) Praktiken i fokus. Sjuksköterskors och studenters samspel och kompetensutveckling i klinisk praktik (upplaga 1:5) Lund: Studentlitteratur, s 39-45.

25

Mooney M, (2006) Professional socialization: The key to survival as a newly qualified nurse. International Journal of Nursing Practice, 13, 75-80.

Newton M J & McKenna L (2006) The transitional journey through the graduate year: A focus group study. International Journal of Nursing Studies, 44, 1231-1237.

Ohlsson U, (2009) Vägen in i ett yrke - en studie av lärande och kunskapsutveckling hos nyutbildade sjuksköterskor, 1-64.

Parker V, Giles M, Lantry G, McMillan M, (2012) New graduate nurses’ experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34, 150-156. Pennbrant S, Skyvell Nilsson M, Öhlén J, Rudman A (2012) Mastering the professional role as a newly registered nurse. Nurse Education Today, 33, 739-745.

Phillips C, Esterman A, Kenny A, (2015) The theory of organisational socialisation and its potential for improving transition experiences for new graduate nurses. Nurse Education Today, 2015, 118-124.

Polit D F & Beck C T, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia. Lippincott Williams & Wilkins. Reising L D, (2002) Early Socialization of New Critical Care Nurses. American Journal of Critical Care, 11, 19-26.

Risjord M & Mohr W, (2010) Nursing knowledge: Science, practice and philosophy. Wiley-Blackwell A John Wiley& Sons, Ltd., Publication.

SBU, (2014) utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2 uppl. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

Schipper L M, (2011) The socialization process of newly graduated nurses into a clinical setting. Journal for Nurses in Staff Development, 27, 216-219.

Schüldt Håård U, (2009) Klara, färdiga, gå - om sjuksköterskors kompetens i övergången mellan grundutbildning och yrkesverksamhet. Karolinska

Institutet.

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnummer 2005-105-1.

Socialstyrelsen, (2002) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors

yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov. Artikelnummer 2002-107-1.

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur AB.

26

BILAGOR

Bilaga 1: Mall för kvalitetsgranskning

Bilaga 2: Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Bilaga 3: Artikelmatris

27

Bilaga 1, Mall för kvalitetsgranskning

Mall för kvalitetsgranskning av studier

med kvalitativ forskningsmetodik

SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men

har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.

Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer:

__________

Anvisningar:

●

Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från

texten.

●

Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

:

Hög Medelhög Låg

1. Syfte Ja Nej Oklart

a) Utgår studien från en väl definierad

problemformulering/frågeställning?

Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):

2. Urval Ja Nej Oklart

a) Är urvalet relevant?

b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?

c) Är kontexten tydligt beskriven?

d) Finns relevant etiskt resonemang?

e) Är relationen forskare/urval tydligt

beskriven?

Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):

3. Datainsamling Ja Nej Oklart

a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?

b) Är datainsamlingen relevant?

28

c) Råder datamättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen

förförståelse i relation till datainsamlingen?

Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):

4. Analys Ja Nej Oklart

a) Är analysen tydligt beskriven?

b) Är analysförfarandet relevant i relation till

datainsamlingsmetoden?

c) Råder analysmättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen

förförståelse i relation

d) Har forskaren hanterat sin egen

förförståelse i relation till analysen?

Kommentarer (analys, analysmättnad etc):

5. Resultat Ja Nej Oklart

a) Är resultatet logiskt?

b) Är resultatet begripligt?

c) Är resultatet tydligt beskrivet?

d) Redovisas resultatet i förhållande till en

teoretisk referensram?

e) Genereras hypotes/teori/modell?

f) Är resultatet överförbart till ett liknande

sammanhang (kontext)?

g) Är resultatet överförbart till ett annat

sammanhang (kontext)?

29

30 Bilaga 3, Artikelmatris Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting

Results Quality

The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study

Al Awaisi H, Cooke H, Pryjmachuk S. USA, 2015 To explore the experiences of new graduate nurses during their transition period in the Sultanate of Oman. A qualitative case study Interviews, observation and documentary analysis with new graduate nurses and other key informants such as instructors, managers and preceptors.

New graduate nurse: 214 Student nurses: 8 Preceptors: 6
 Clinical instructors: 5 Head nurses: 5 Managers: 4

Nurses suffer from reality shock. The theory-practice gap between nursing education and practice is also present in Oman, like in the west. The status of nursing influences new graduate nurses perceptions of nursing and satisfaction with the profession.

31

Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting Results Quality The professional socialization of recently graduated nurses – Experiences of an introduction program Bisholt K.M B Sweden, 2011 To describe and analyze how recently graduated nurses are socialized into the profession.

(Part two of a larger study)

Ethnogra-phic study with observations, interviews and field notes.

18 novices; 16 females and 2 males, whom participated in an introduction program.

The staff questions the novices’ nursing knowledge and strongly doubt their professional ability. Deviation by the novices from norms and expectations associated with the professional role results in their becoming outsiders.

32

Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting Results Quality Early career experiences and perceptions - a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland Flinkman M & Salanterä S Finland, 2014 To describe why young registered nurses hade previously left an organisation and why they intend to leave the profession.

In-depht, descriptive approach. Data were collected from interviews. 15 registered nurses were interviewed using semi-structed interviews.

The findings centre on three themes: poor nursing practice environments, lack of support, orientation and mentoring and nursing as a “second best” career choice.

33

Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting

Results Quality

Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses

Horsburgh D & Ross

J

England, 2012

To explore newly qualified staff nurses’ perceptions of

compassio-nate care and factors that faciliate and inhibit its delivery.

Qualitive approach, interviews with newly qualified staff nurses.

42 newly qualified nurses.

Participants in the study found the transition from student to staff nurse dauting and

traumatic. They wanted more, better support och felt that negative attitudes from some practice staff were

discouraging.

34

Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting

Results Quality

Preparing nurses for practice: A

phenomenological study of the new graduate in Australia

Kelly J & Ahern K

Australia, 2007

To explore the expectations of final year nursing students before they start employment and to describe the

experiences of newly graduated nurses during their first six months of employment as registered nurses. A phenomenological study, semi-structured interviews gatehered from 13 participants, collecteced at three intervals. 13 participants who were satudents at an Australian University were interviewed in their final semester and during

employment.

As students they were positive

35

Title Author Country Year

Aim Method Participants and

setting

Results Quality

Professional

socialization: The key to survival as a newly qualified nurse Mooney M Ireland, 2007 To ascertain twelve newly qualified nurses’ perceptions of becoming newly qualified nurses

Grounded theory. Interviews with twelve newly

qualified nurses from two separate cohorts.

There is different routines which begränsar newly qualified nurses. Participants described feelings of powerlessness and vulnerability. Average