Tilluftsradiatorers påverkan på inomhusklimatet

(1)

Tilluftsradiatorers påverkan på inomhusklimatet

Ventilation radiators impact on the indoor climate

Munzur Aygün Kristian Henriques

Examensarbete inom Byggteknik

(2)

Byggingenjörsprogrammet

Tilluftsradiatorers påverkan på

inomhusklimatet

Ventilation radiators impact on the indoor climate

Examensarbete – Byggingenjör 180 hp

HT2015

Munzur Aygün

Kristian Henriques

(3)

1

Förord

Vi har under våra tre år på Malmö högskola lärt oss mycket av både lärare och våra kamrater i klassen. Vi vill därför passa på att tacka samtliga för denna tid, det är ni som har gett oss möjligheten att utvecklas och få nya intresseområden. För arbetet med detta examensarbete vill vi speciellt lyfta Simon Siggelsten som har varit vår tålmodiga handledare under resan, Mats Persson som har hjälpt oss genom svårigheter med Excel, Tamara Sekaric som har hjälpt oss genom formalians djungel och Peter Ahlberg på MKB som har gjort detta arbete möjligt, Tack!

Stockholm, 2015-08-08

(4)

2

Sammanfattning

I dagens Sverige spenderar människor allt mer tid inomhus. Stadsborna tillbringar den mesta av sin tid inomhus, dvs. ca 90 %. Med detta räknas all den tid personerna vistas i hemmet och arbetet. Att människor spenderar så mycket av sin tid inomhus gör att inomhusklimatet blir en påverkande samt viktig faktor i vardagen (Nationalencyklopedin A).

Syftet med studien är att undersöka upplevda problem med inomhusklimatet i två olika studentlägenheter som har tilluftsradiatorer. Med hjälp av frågeställningarna kommer problemen identifieras och slutligen som mål komma fram till olika förslag på lösningar. Metoden för att genomföra studien kommer att ske med hjälp av enkätundersökningar i två olika studentbostads fastigheter och där frågor besvaras gällande hur de boende upplever inomhusklimatet. Dessa svar jämförs sedan med varandra för att konstatera hur de skiljer sig åt och vad skillnaderna kan bero på.

Resultatet visar att de boende i Rönnens studentbostäder upplever mest problem. Fastigheten består till största del av mindre lägenheter. Sommarstaden som är den andra fastigheten som har undersökts, domineras av större lägenheter. De boende på Sommarstaden upplever mindre besvär. Detta samband kan bero på lägenheternas storlek eller att tilluftsradiatorerna skiljer sig åt mellan de två fastigheterna.

Av resultatet framkommer det att båda fastigheter har brister när det kommer till problem med kall inomhustemperatur. För att förbättra bristerna bör information ges till ny inflyttande hyresgäster angående hur möblering bör gå till med vistelsezon i åtanke. Resultatet har visat att det finns skillnader mellan fastigheternas tilluftsradiatorer. Även då Sommarstadens tilluftsradiator kan anses vara av den bättre modellen så är denna inte tillräckligt bra eftersom en stor del av de boende upplever en för kall inomhustemperatur.

(5)

3

Abstract

In todays Sweden people spend a lot of time indoors. People living in cities spend about 90% of their time indoors; this includes all the time spent both at home and at work. That amount of time spent indoors means that the indoor climate becomes an important as well as an influential part of everyday life. (NE A).

The purpose of this study is to examine the perceived problems with the indoor climate in student apartments that have ventilation radiators. With the help of the queries we identify these problems and ultimately aim to come up with proposals for different solutions.

The method for implementing the study will be done with the help of questionnaires in two different student-housing properties, where questions are answered regarding how residents perceive the indoor climate. These responses are then compared with each other to ascertain how they differ and why.

The results show that the residents of the Rönnen student housing experience the most problems. This property consists largely of small apartments. Larger apartments dominate Sommarstaden, which is the other surveyed property. The residents of Sommarstaden are experiencing minor inconvenience. These problems may depend on the size of the apartments and/or ventilation radiators that differ between the two properties.

Through the results it is apparent that both properties have flaws regarding indoor temperature. In order to improve these flaws information regarding furnishing in an occupied zone should be given to the new occupants. Results show that the ventilation radiators differ between the two properties. Although the ventilation radiators in Sommarstaden could be seen as the better model of the two presented, occupants still feel that the indoor temperature is to cold.

Keywords: Ventilation radiators, student residents, student apartments, Rönnen,

(6)

4

Innehållsförteckning

Förord ... 1 Sammanfattning ... 2 Abstract ... 3 1. Inledning ... 6

1.1 Bakgrund och problemframställning ... 6

1.2 Syfte och mål ... 7

1.3 Tidigare forskning ... 8

1.4 Metod och genomförande ... 8

1.4.1 Urval ... 9 1.4.1 Tillförlitlighet ... 9 1.5 Disposition ... 10 2. Teori ... 11 2.1 Tilluftsradiatorer ... 11 2.2 Allmänt om luftrörelser ... 13 2.2.1 Luftens temperatur ... 15 2.2.2 Luftens hastighet ... 15 2.2.3 Operativ temperatur ... 16 2.2.4 Vistelsezon ... 17 2.3 Rekommendationer för tilluft ... 18 2.4 Frånluftsventilation ... 18 2.5 Termisk komfort ... 19 2.5.1 Klädsel ... 20 3. Empiri ... 21 3.1 Rönnen studenthus ... 21 3.2 Sommarstaden studenthus ... 23 3.3 Tilluftsradiatorerna på Rönnen ... 24 3.4 Tilluftsradiatorerna på Sommarstaden ... 25 4. Enkät undersökning ... 27 4.1 Insamling av data ... 27 5. Enkätsvaren ... 27 5.1 Rönnen studenthus ... 28

(7)

5

5.2 Sommarstaden studenthus ... 29

5.3 Besvär med drag ... 31

5.4 Besvär med låg temperatur och kallt under vinterhalvåret ... 32

5.5 Besvär av för låg temperatur kontra drag ... 33

5.6 Besvär av för låg temperatur kontra kön ... 35

5.7 Besvär av för låg temperatur kontra boyta ... 37

5.8 Besvär med för låg temperatur kontra väderstreck ... 39

5.9 Besvär med för låg temperatur kontra våningsplan ... 41

5.10 Besvär med varierande temperatur ... 43

5.11 Inflyttning kontra kallt under vinterhalvåret ... 45

5.12 Kallt vid kraftig vind ... 46

5.13 Frivilliga kommentarer ... 47

6. Analys ... 49

6.1 Jämförelse mellan Rönnen och Sommarstadens radiatorer ... 49

6.2 Besvär med drag ... 50

6.3 Besvär med låg temperatur och kallt under vinterhalvåret ... 51

6.4 Besvär med för låg temperatur kontra drag ... 53

6.5 Besvär av för låg temperatur kontra kön ... 53

6.6 Besvär av för låg temperatur kontra boyta ... 54

6.7 Besvär med för låg temperatur kontra väderstreck ... 55

6.8 Besvär med för låg temperatur kontra våningsplan ... 56

6.9 Besvär med varierande temperatur ... 57

6.10 Inflyttning kontra kallt under vinterhalvåret ... 58

6.11 Kallt vid kraftig vind ... 59

7. Slutsats ... 60

8. Källförteckning ... 61

8.1 Tryckta källor ... 61

8.2 Elektroniska källor ... 62

9. Bilagor ... 63

9.1 A-ritningar Rönnen studenthus ... 63

9.2 A-ritningar Sommarstaden ... 64

(8)

6

1. Inledning

1.1 Bakgrund och problemframställning

I Sverige spenderar människor som bor i större städer 90 % av sin tid inomhus. Detta innebär att inomhusklimatet påverkar människan väldigt mycket och är på så vis viktig för vårt välbefinnande (Nationalencyklopedin A). Eftersom inomhusklimatet har en stor inverkan på boendes hälsa har Boverket föreskrifter som anger vilken inomhustemperatur en byggnad ska kunna uppnå. Socialstyrelsen ger allmänna råd om vilka temperaturer som bör hållas (Boverket A). Om inomhusklimatet är för kallt eller för varmt blir det en olägenhet för vår hälsa. Lufttemperatur, strålningstemperatur, asymmetrier i temperaturen och luftens fuktighet är alla faktorer som påverkar vår upplevelse av inomhustemperaturen. Klädsel och aktivitet har också betydelse för den upplevda temperaturen. Enligt Miljöbalken ska en fastighetsägare regelbundet kontrollera inomhustemperaturen för att motverka olägenheter för människors hälsa (Folkhälsomyndigheten A). En annan viktig sak att kontrollera är luftkvaliteten i byggnaden, luften som kommer in ska vara frisk och ren medan luft med sämre kvalitet måste ventileras ut. Dålig luftkvalitet påverkar vår hälsa negativt. Ventilationen är alltså viktig för vårt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten B).

Med anledning av att många bostäder, skolor och andra lokaler haft ett sämre inomhusklimat kom regeringen år 1991 med regler om funktionskontroll av ventilationssystem så kallat OVK, obligatorisk ventilationskontroll. Vid en OVK skrivs ett protokoll som ska redovisa resultatet av kontrollen men samtidigt föreslå förbättringar av ventilationssystemet så att det möjligen kan minska byggnadens energiåtgång utan att försämra dess inomhusklimat. En OVK ska utföras vid olika tidsintervaller som bestäms av vilken typ av byggnad det är, vilket ventilationssystem det har och vilken verksamhet som byggnaden har (Boverket B). Ventilationens huvuduppgift är att föra bort fukt och förorenad luft och tillföra ren luft. Det finns olika typer av ventilationssystem så som självdrag, frånluft samt till- och frånluftssystem. Självdragssystemet låter luften komma in via ventiler i ytterväggen, fönster och otätheter för att sedan ta sig ut via frånluftskanaler med hjälp av tryckskillnader. Frånluftssystemet använder inte sig av tryckskillnader för att föra ut luft ur ett hus utan detta sker istället mekaniskt med fläktar. I ett till- och frånluftssystem är både tilluften och frånluften mekaniskt styrd av fläktar (Nationalencyklopedin B). För byggnader med ett frånluftssystem går det att använda sig av tilluftsradiatorer för att få in uppvärmd luft i byggnaden (Myhren, 2012)

(9)

7

Enligt Sveriges förenade studentkårers (SFS) bostadsrapport råder det brist på studentbostäder i Malmö (SFS, 2013). Detta har lett till att större fastighetsbolag i staden nu satsar på att skapa plats för de studerande. Det finns exempel på större byggnader i Malmö som tidigare varit sjukhus men genomgått en ombildning till studentbostäder. Typiskt för studentlägenheter är att de generellt är små lägenheter. Ett exempel på en ombildning från sjukhus till studentbostäder är fastigheten MKB Rönnen som ligger i Malmö. Fastigheten uppfördes som ett sjukhus under 1920-talet. År 2005 blev det studentbostäder med lägenhetsytor som varierar mellan 20 och 51 kvadratmeter (MKB). Ett annat exempel är studenthuset Sommarstaden som likt Rönnen var ett gammalt sjukhus som byggdes 1971 och på senare år byggts om till studentlägenheter. Rönnen och Sommarstaden har liknande typ ventilations- och uppvärmningssystem.

Ventilationen i byggnaderna utgörs av tilluftsradiatorer under fönstren och med mekanisk frånluft. En del hyresgäster har upplevt att temperaturen i lägenheterna är för låg och därför har hyresvärden temporärt löst problemet genom att höja temperaturen i samtliga lägenheter för Rönnen, menar Ahlberg (2014). Enligt Sveriges Tekniska Forskningsinstitut finns det mycket problem och klagomål på installerade tilluftsradiatorer. Problem som kallras på golv kan ha uppstått pga. felkonstruerade och felinstallerade tilluftsradiatorer. (Törnström & Ruud 2007)

1.2 Syfte och mål

Syftet är att undersöka upplevda problem med inomhusmiljön som kan vara orsakat av tilluftsradiatorer i mindre lägenheter så som studentbostäder. Målet är att komma med olika förslag på lösningar som kan minska dessa problem.

Frågeställningar

 Hur stort är problemet med kall inomhustemperatur för studentbostäder med tilluftsradiatorer?

 Kan möbleringen påverka det upplevda inomhusklimatet?

 Går det att identifiera någon lägenhet som är mer utsatt än andra?

 Går det att förändra systemet med tilluftsradiatorer för att uppnå en bättre funktion?

Avgränsningar

Studien är begränsad till två fastigheter, studenthuset Rönnen och studenthuset Sommarstaden. Referensbyggnaderna som har valts att närmare undersöka kan förutsättas ge en generell bild av ett typiskt studentboende.

(10)

8

Allmänna utrymmen i byggnaderna samt utvändig fasad och varmvattencirkulationen till tilluftsradiatorerna kommer inte att tas upp i rapporten. Fokus kommer att läggas på lägenheternas tilluftsradiatorer och inomhusklimat.

1.3 Tidigare forskning

Det finns tidigare forskning som jämför den traditionella radiatorn och tilluftsradiatorns påverkan på inomhusklimatet. Denna forskning behandlar påverkan av inomhusklimatet för små kontor med olika placeringar av den inkommande tilluften. (Myhren 2009) Det har även publicerats en liknande forskningsstudie om förbättring av systemet med tilluftsradiatorer. I denna forskning studeras effektiviseringen av tilluftsradiatorn. (Myhren 2011) Vi har inte funnit någon tidigare forskning som beskriver hur de boende i mindre studentlägenheter med tilluftsradiatorer upplever inomhusklimatet.

1.4 Metod och genomförande

Rapporten baseras i största del på teorin kring inomhusklimat och tilluftsradiatorer som finns i kapitel 2, detta för att få en grundläggande samt djup kunskap inom respektive område. Teorin behövs för att senare kunna diskutera och analysera det insamlande materialet från fastigheterna.

Informationen som har legat till grund i rapporten har till största del hämtats från Malmö högskolas databas Summon där flertal artiklar och forskningsrapporter har hittats. Övrig information har hittats på internet och hos olika myndigheter då forskningen kring tilluftsradiatorer är så begränsad. All information har granskats källkritiskt och bedömts som vetenskapligt korrekt vilket skapar tillförlitlighet i rapporten.

Vi skapade en enkät med hjälp av kvantitativmetod från början (Eliasson, 2006), vi la stor vikt på att få enkäten så informativ som möjligt. Insamlingen av data har skett genom besök av ett antal lägenheter i fastigheterna Rönnen och Sommarstaden, detta för att okulärt observera ventilations- och uppvärmningssystemet. Avlägsning av en radiator på Rönnen och en på Sommarstaden har skett för att närmare inspektera hur dessa är konstruerade och installerade. Arbetet bygger på en kvantitativ studie i form av en enkät som delats ut på respektive

(11)

9

studentboende. Detta för att kunna identifiera eventuella upplevda problem samt orsaker till problem kring inomhusklimatet. Enkäten ska ge oss en uppfattning av hur de boende upplever inomhusklimatet och hur omfattande problem som finns. Enkäten grundas på Örebroenkäten inom ämnet inomhusklimat. Den första versionen av enkäten har besvarats av utvalda personer på test. Därefter har dessa personer fått lämna sina åsikter och enkäten omarbetats. I syfte att förbättra tydligheten och öka reliabiliteten. Sedan har enkäten distribueras elektroniskt på Rönnen och genom dörrknackning på Sommarstaden. Sammanställning av data har skett i programmet Excel där behandlingen av svarsinformationen från enkäten skett sedan för att införas i programmet SPSS. Pearson correlations kalkyler kommer att utföras i SPSS, både för Rönnen och för Sommarstaden. Korrelationsvärdet som fås i programmet SPSS kommer att utnyttjas för att jämföra olika variabler med varandra och för att hitta möjliga samband. Utifrån resultat som erhålls ifrån SPSS och med hjälp av “insamlat material” kommer egna analyser göras för att identifiera problemen med bristande inomhusmiljö.

1.4.1 Urval

Urval av enkätundersökningarna har genomförts på två olika sätt, på studenthuset Sommarstaden genomfördes enkäten genom personlig kontakt och för studenthuset Rönnen genom att göra enkäten tillgänglig i ett forum på internet. Eftersom det saknades ett gemensamt forum för de boende på Sommarstaden blev dörrknackning alternativet. Boenden i Sommarstaden fick svara på enkäten med hjälp av en surfplatta. Besöken av fastigheten skedde under kvällstid och där två besök gjordes under två tillfällen. Surfplattan gavs till de boende som själva fick läsa och svara på enkäten. Om den boende hade några frågor angående enkäten fick de förstås hjälp med detta. De var få som hade svårigheter med enkäten och det hela gick därför väldigt smidigt. Den datordistribuerade enkäten lades upp på en facebooksida som är tillgänglig för boende på studenthuset Rönnen. Sidan är en sluten grupp och har runt 700 medlemmar. Dessa medlemmar förväntas alla bo eller har bott på Rönnen. Enkäten var tillgänglig på forumet i drygt två veckor.

1.4.1 Tillförlitlighet

Vid enkätundersökningar är validitet och reliabilitet två begrepp som kommer att användas. Begreppet reliabilitet syftar på om ifall att undersökningen är pålitlig. Ett sätt att avgöra en undersöknings reliabilitet är att fråga sig om resultatet hade blivit den samma om man hade gjort samma undersökning en gång till under liknande förhållanden. Det finns olika sätt att öka reliabiliteten hos en enkät. Ett sätt är att ställa flera olika frågor som syftar på samma

(12)

10

variabel. Ett exempel kan vara att ha två frågor så som; upplever du problem med för kallt inomhusklimat? och Upplever du det kallt på vinterhalvåret? Vi har strävat efter att vara öppna med syftet av enkäten. Vid utdelning av enkäten uppgavs information om att enkäten berörde deras inomhusklimat med anledning av att det kommit klagomål om för låga temperaturer i lägenheterna och att MKB fastigheter kommer att få ta del av svaren på enkäterna. (Eliasson, 2006)

1.5 Disposition

Inledning

I detta inledande kapitel beskrivs hur pass viktigt inomhusklimatet är, hur viktig ventilationen är för inomhusklimatet och vilka krav som ställs från internationell nivå vad gäller ventilation i byggnader. Läsaren får här en överblick av vilka referensbyggnader som närmare ska undersökas och vilka ventilationssystem de har. Även syftet med studien och dess avgränsningar kommer att presenteras.

Teori

Det teoretiska kapitlet beskriver faktorer som har en påverkan av hur inomhusklimatet upplevs, termisk komfort. Vidare kommer några krav från Boverket att upplysas och principen för ventilationssystemet som referensbyggnaderna har kommer att beskrivas. Principuppbyggnaden av en tilluftsradiator och vad tidigare forskning av denna typ av radiatorer har resulterat i.

Empiri

I detta empiriska kapitel beskrivs referensbyggnaderna och dess tilluftsradiatorer. Resultatet från enkätundersökningarna redovisas i figurer med beskrivande text.

Analys

I Analysen jämförs teorin med empirin för att koppla resultaten från enkätundersökningen till tidigare teorier. En jämförelse mellan referensbyggnadernas olika tilluftsradiatorer presenteras.

Slutsats

(13)

11

2. Teori

Inomhusklimatet påverkas av flera faktorer, dels har det att göra med hur ventilationssystemet är uppbyggt och dels av omgivningen. Är temperaturen inomhus för hög eller för låg kan det för individen upplevas negativt. Höga temperaturer kan leda till att personer har svårt att koncentrera sig och blir trötta. (Arbetsmiljöupplysningen 2015)

I kapitlet kommer flera bidragande faktorer tillsammans med krav från Boverket att tas upp för att skapa en helhets bild över det upplevda inomhusklimatet.

2.1 Tilluftsradiatorer

Det finns olika varianter av tilluftsradiatorer med olika egenskaper ute på marknaden. Men principen för hur en tilluftsradiator är konstruerad är enkel. Utomhusluften passerar först ett intagsgaller på fasaden och går sedan igenom ett filter som avlägsnar partiklar och smuts. Luften når baksidan av tilluftsradiatorn och leds ner under tilluftsradiatorn för att sedan stiga uppåt genom lamellerna. När luften passerat lamellerna och in i rummet är den rensad och uppvärmd, se bild 2.1. (Törnström & Ruud 2007)

Med hjälp av frånluftsfläkt som skapar undertryck i huset och termiska temperaturskillnader så tillkommer en viss mängd tilluft från tilluftsradiatorerna. (Myhren, 2012)

I laborationer har det visats att tilluftsradiatorn lyckats hålla samma inomhustemperatur som den traditionella radiatorn trots att framledningstemperaturen varit lägre hos tilluftsradiatorn. Med anledning av detta kan det påstås att tilluftsradiatorn har en bättre verkningsgrad i förhållande till den traditionella radiatorn. Det som gör tilluftsradiatorn mer effektiv är att den kalla ventilationsluften direkt kommer i nära kontakt med en varm yta. En tilluftsradiator avger 70 – 90 % mer värme jämfört med en traditionell radiator som har ventiler ovanför fönster. Det finns tilluftsradiatorer som har rumsluftsinblandning vilket betyder att tilluftsradiatorn tar in luft från både rummet och uteluften. Detta sker genom en anordning som sitter under tilluftsradiatorn. Tilluftsradiatorer som har rumsluftsinblandning har högre temperaturer på inkommande luft jämfört med tilluftsradiatorer utan rumsluftsinblandning. Tilluftsradiatorer som inte har rumsluftsinblandning kan orsaka drag, eftersom den inkommande luften får en lägre temperatur. Tilluftsradiatorer utan rumsluftsinbladning kräver

(14)

12

därför högre framledningstemperatur. Myhren (2012) har i sin forskningsstudie kommit fram till att tilluftsradiatorer utan rumsluftsinblandning behöver en framledningstemperatur på 47 °C när utomhustemperaturen är -15 °C. Detta för att hålla en god inomhustemperatur. För tilluftsradiatorer med rumsluftsinblandning behövs det endast 42 °C. Det kan uppstå problem i välisolerade fastigheter med tilluftsradiatorer då radiatorn oftare stängs av vid uppnådd önskad inomhustemperatur. När tilluftsradiatorn stängs av så kommer det in ouppvärmd luft ur ventilerna på tilluftsradiatorn vilket leder till drag. (SP B, 2014)

I tilluftsradiatorerna kan luftflödet strypas genom att störa luftflödet på olika sätt men begränsningarna så som tryckfall, ljudnivå och kastlängd måste beaktas. (Myhren, 2011)

Bild 2.1 Princip för tilluftsradiatorer Källa: Törnström & Ruud (2007)

Myhren (2012) kom fram till att geometrin hos traditionella radiatorer och tilluftsradiatorer skiljer sig åt eftersom att uppvärmningen av den inkommande luften sker på olika sätt. Myhren menar på att tilluftsradiatorn kan förbättras genom att minska avståndet mellan lamellerna som finns bakom radiatorpanelen så att värmeytan ska bli större. Myhren

(15)

13

konstaterar även att det i systemet för tilluftsradiatorer förekommer tryckskillnader som balanseras i tilluftsradiatorns filter och kanalen för tilluften. För att undvika tryckfall så är det effektivaste sättet att ha större värmeavgivande ytor. (Myhren, 2011)

Enligt princip så ger tilluftsradiatorn ut mer värme med hjälp av mer luft som vidrör de varma ytorna på tilluftsradiatorn. Detta sker även då den inkommande luften samt det omgivande rummet har en lägre temperatur än de varma ytorna i tilluftsradiatorn. (Myhren, 2009)

Lågtemperatursystem är bättre än högtemperatursystem om hälsan hos människan studeras. Detta för att lågtemperatur system skapar små temperaturdifferenser och låga luftflöden som i sin tur ger en mer stabilare temperatur i rummet. (Myhren, 2009)

2.2 Allmänt om luftrörelser

En typ av luftrörelse är den orsakad av termik. Med termisk luftrörelse menas vertikal stigning av luften orsakad av uppvärmd luft nerifrån. (Nationalencyklopedin C) Termiska drivkrafter sker inuti hus genom tryckskillnader mellan utsida och insida. Tryckskillnaderna uppstår när temperaturen ute och inne skiljer sig åt. Om inomhustemperaturen är högre än utomhustemperaturen så uppstår det ett undertryck i husets nedre våningar och ett övertryck i de övre våningarna. Detta gör att luften vill sugas in i husets nedre våningar och ut från de övre våningarna. Vindar har även en påverkan av trycktillståndet i ett hus. På den sidan av huset som utsätts för vind skapas övertryck, medan motstående sida (läsidan) får ett undertryck (sug), då trycket alltid vill jämnas ut. (SP A, 2014) Våra byggnaders klimatskal har bland annat i uppgift att skilja inneklimatet från det yttre klimatet. Detta eftersom att utomhusluften kan innehålla föroreningar. Det är alltså viktigt att förhindra utomhusluften från att ta sig in okontrollerat. Detta är i praktiken väldigt svårt att uppnå när det byggs med normal byggnadsteknik. Därför kan beräkningar ske med ett visst luftläckage genom ett hus klimatskal. (Dellgard, Häggbom. 2004)

SMHI utför mätningar på det svenska klimatet och för data på exempelvis vindarnas styrka och riktning runt om i landet. SMHI har delat in Sverige i trianglar för att visa vilka vindförhållanden olika områden har, se Malmö inom "triangel 1" i bild 2.2. (SMHI, 2011)

(16)

14 Bild 2.2 Karta trianglar med vind. Källa: SMHI (2011)

En sammanställning av vindarnas olika riktning och hastighet i procent har gjorts från åren 1901-2010 och SMHI redovisar dessa i så kallade vindrosor, se bild 2.3 Vindros procent riktning och storm. Till vänster syns procentuellt beräknade vindhastigheter uppdelat i vindriktningar för alla vindar under åren 1901-2010. Vindrosen till höger visar på vindar med en minsta hastighet på 25 m/s, vilket är gränsen för att det ska kallas stormvindar. Tolkning av vindrosorna visar på att de västliga vindarna är mest förekommande för de som bor i sydvästra Sverige och att stormvindarna är dominerande ifrån väst. (SMHI, 2011)

Bild 2.3 Vindros procent riktning och storm & Skala för vindar till vindros. Källa: SMHI (2011)

(17)

15

2.2.1 Luftens temperatur

Luftens temperatur har uppenbart en påverkan på hur det termiska klimatet upplevs. Det är också oftast denna som är det vanligaste måttet för att uttrycka sig i hur pass bra det termiska klimatet är. Att endast utgå ifrån luftens temperatur är dock fel då detta inte beaktar luftens hastighet och olika objekts värmestrålning. Under vintern är lufttemperaturen inomhus i bostäder mellan 18 till 22 °C och på sommaren ligger den mellan 22 till 25 °C. Yngre personer som är friska och rörliga behöver inte lika hög lufttemperatur som äldre för att uppleva ett gott termiskt klimat. (Warfvinge & Dahlblom 2010)

2.2.2 Luftens hastighet

Allt för hög lufthastighet i ett rum gör att den termiska komforten försämras. Då luften kommer i kontakt med huden så har den en kylande effekt som i sin tur sänker hudtemperaturen, detta är vad som händer vid så kallat drag. (Warfvinge & Dahlblom 2010) Lokal avkylning av kroppsdelar är en påverkan av drag och kan leda till muskelbesvär, nackspärr och ögonirritation. (Socialstyrelsen 2005) För att en person ska uppleva drag ska medelhastigheten för luften vara 0,15 m/s eller mer. Detta gäller för ett rum som har en operativ temperatur på 20 - 24 °C. (Warfvinge & Dahlblom 2010)

Problem med drag kan lösas genom att höja temperaturen i ett rum eftersom det är då inte lika lätt att känna av den kylande effekten av luftrörelserna. Denna lösning är inget att rekommendera då det givetvis leder till ökade uppvärmningskostnader och är ett slarvigt sätt att lösa ett problem på. Istället ska orsaken till problemet identifieras och därefter åtgärdas. Orsaken till för hög lufthastighet i ett rum kan vara många, se bild 2.4 nedan. Det kan bero på att tilluften från uteluftsventiler är för kall vilket får luften att snabbt sjunka ner mot golvet. En allt för hög inblåsningshastighet från ett tilluftsdon kan ge en oönskad luftstråle i ett rum och sträcka sig till vistelsezonen. Om husets klimatskal har otätheter kan här strömma in kall luft. Invid fönster eller andra kalla ytor sjunker luftens temperatur vilket gör att luften faller ner mot golvet. Denna luftrörelse kallas för kallras och bidrar till drag. Eftersom detta främst sker vid dåligt isolerade fönster kan kallras motverkas genom att byta ut fönstret till ett bättre isolerat fönster. (Warfvinge & Dahlblom 2010)

(18)

16 Bild 2.4 Källa: Warfvinge & Dahlblom (2010)

2.2.3 Operativ temperatur

För att bäst beskriva den temperatur som upplevs i ett rum måste man ta hänsyn till både luftens temperatur och temperaturen som väggar samt fönster har i rummet. Att bara ta hänsyn till luftens temperatur är missvisande. Ett rum som har en hög lufttemperatur kan fortfarande kännas kallt eftersom omgivande ytor har en lägre temperatur. Det som inträffar är att värmestrålningen från kroppen träffar de kallare ytorna som då ger en kylande känsla. Ju kallare och närmare man befinner sug de omgivande ytorna desto mer värme överförs från kroppen till dessa ytor. (Warfvinge & Dahlblom 2010)

(19)

17

2.2.4 Vistelsezon

Enligt BBR 19, Boverkets byggregler så är vistelsezon en avgränsning i rummet på två olika plan som är på 0,1 meter över golvet och ett annat plan som är på 2,0 meters höjd, horisontellt. Vertikala plan avgränsas även på 0,6 meter ifrån mellan och ytter väggar. Vid fönster har man en begränsning på 1,0 meter, se bild 2.6. (BBR 19 kap 6, 2012) Fastigheter måste vara utformade så att det termiska klimatet är tillfredsställande för boenden samt att ventilationssystemet måste vara uppbyggt så att hela vistelsezonen ventileras med respektive luftflöden. Att det termiska klimatet är tillfredställande menas att termisk komfort åstadkoms i vistelsezonen samt att lämpligt klimat med hänsyn på användningen kan erhållas i övriga utrymmen i fastigheten. Man måste ha i åtanke att termiskt klimat även påverkar byggnadens beständighet. (BBR 19 kap 6, 2012) När tilluften kommer ut genom ventil eller fasadapparat så blir rummet ventilerat väldigt bra. Detta beror på att frisk luft kommer in vid fönstret och sugs ut i en inre del av lägenheten eller rummet. Men det finns risk för drag som undviks genom att möblera inom vistelsezonen. Man får tänka på att föremål och blommor inte får läggas ovanför inblåsningsventilen eftersom att ventilationen kan hindras då. (Sagström, 1995) Regler om termiskt klimat gäller hela fastigheten medan krav på termisk komfort berör separerade delar av rum eller rum där man vistas ofta. (BBR 19 kap 6, 2012)

(20)

18

2.3 Rekommendationer för tilluft

Enligt BBR 19 ska byggnader med dess installationer vara byggda på så sätt att luften håller en god kvalité i de rum där människor vistas. Detta innebär att tilluften inte får ha en högre halt av föroreningar än rådande gränsvärden på uteluft. Kraven på kvalitén hos inneluften fastställs genom den planerade användningen av rummet. När man projekterar ventilationssystemet för en fastighet bör man ta hänsyn till verksamhet, personbelastning, fukttillskott och emissioner. Ventilationssystemet ska klara av att föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, utsöndring från byggmaterial och den smutsiga luften från den bedrivande verksamheten. Det nämns även att föroreningar som kan förorsaka ogynnsamma hälsoeffekter inte får lov att förekomma i inneluften, detta gäller även besvärande lukt. Man bör ta hänsyn till att smuts i ventilationskanaler och ändringar av tryckfall kan förekomma så att uteluftsflödet minskar. Boverket rekommenderar att man följer luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt att man placerar uteluftsintagen så att föroreningskällor som exempelvis bilavgaser minimeras. Kravet på minsta uteluftsflöde ligger på 0,35 l/s/m2 golv area när ett

rum brukas, det ska även ske en ständig luftväxling i rummet. Ett ventilationssystem får utformas med närvaro- och behovsstyrning om detta sker för varje enskild lägenhet i ett bostadshus. Uteluftsflödet får i dessa fall inte bli lägre än 0.10 l/s/m2 golv area när ingen är i

bostaden. Ventilationssystem ska vara utformat så att rätt mängd uteluft kan tillföras i bostaden. Man får inte minska ventilationsflödet till en nivå att det orsakar hälsorisker eller skador på fastigheten och dess installationer. Med skador på fastigheten syftar man exempelvis på fuktskador. Rum som används dagligen ska ha möjlighet till ett öppningsbart fönster, vädringslucka eller forcerad ventilation. I studentbostäder med avskild matlagningsplats måste det finnas en vädringslucka eller ett indirekt öppningsbart fönster. (BBR 19 kap 6, 2012)

2.4 Frånluftsventilation

Frånluftsventilation eller kallat F-system fungerar så att en frånluftsfläkt vid taket skapar ett visst undertryck i huset och som gör så att ute luft kommer in genom otätheter som uteluftsdon. Uteluftsventilerna är oftast placerade i sovrum samt vardagsrum medan frånluftsdonen är placerade i kök och våtutrymmen. (Warfvinge & Dahlblom 2010) På bilden syns luftströmmarna där frisk utomhusluft kommer in genom ventiler, fönster och otätheter

(21)

19

och där luften sedan sugs in i frånluftsdon och med hjälp av en frånlufts fläkt, se bild 2.7. (Mittbygge) För frånluftsventilation är injustering väldigt viktigt om man vill att fastigheten ska vara energieffektiv. Injusteringar måste göras för att boendeklimatet ska bli behagligt samtidigt som kostnaden för fastighetsägaren skall hållas nere. Energianvändningen i fastigheten kan bli negativ om ventilationssystemet är dåligt injusterat. Det kan leda till att luftflödena blir för höga och att drag orsakas där av måste man göra tillfälliga åtgärder speciellt under vintertid där värmen måste ökas och att mer elenergi går åt fläktarna. (Svenskventilation A) Vid för högt tryckfall kan en åtgärd vara att byta den befintliga frånluftsfläkten mot en annan fläkt som är mer effektiv, på så sätt att man kan justera varvtalen. På detta vis kan man uppnå en behovs/årstidsanpassad ventilation vilket gör att problem under vintertid kan undvikas. (Fastighetsägarna) Genom att dimensionera och placera uteluftsdon rätt så kan man motverka drag och kallras (Svenskventilation B)

Bild 2.7 Frånluftsystem. Källa: mittbygge.se

2.5 Termisk komfort

När man talar om termisk komfort talar man om det tillstånd då man är nöjd med temperaturen i ett rum. Att personer är olika och upplever ett och samma klimat på olika sätt gör det nästintill omöjligt att få ett termiskt klimat som passar alla. Det har visat sig i studier att i en grupp med människor så är det minst 5 % av personerna som finner anledning att

(22)

20

klaga på inomhusklimatet. I vanliga fall så ska det vara omkring 20 % som är missnöjda. Eftersom att det termiska klimatet inte kan tillfredsställa alla så får den mindre del som är missnöjda anpassa sin klädsel. En persons klädsel och fysiska aktivitet är avgörande för hur hen upplever det termiska klimatet. Detta är de personberoende parametrarna för hur det termiska klimatet upplevs. Andra parametrar är luftens temperatur, hastighet, fuktighet och omgivande ytors temperatur. Förutom dessa så används även golvets temperatur och luftens vertikala temperaturfördelning. (Warfvinge & Dahlblom 2010)

2.5.1 Klädsel

För att värdera det termiska klimatet behöver man ta hänsyn till personers beklädnader. Den värmeisolerande förmågan kläder har anges i clo, från det engelska clothes. 1 clo motsvarar ett värmemotstånd på 0,155 m2K/W och det är vid denna klädsel en man upplever termisk komfort i ett rum med 20 °C och med en aktivitet som är ett stillasittande arbete. Kwon och Choi gör i sin artikel en undersökning om relationen mellan omgivningstemperatur och isoleringsförmågan hos kläder över ett års tid. Syftet med deras undersökning var att bestämma den vardagliga klädselns isoleringsförmåga för stillasittande personer under årets olika säsonger. I undersökningen deltog tretton kvinnor och sju män som fick vistas i en termisk kammare under sex tillfällen. De olika tillfällena representerade olika tider på ett år. Deltagarna fick själva välja sin klädsel i kammaren för att uppnå termisk komfort. Resultatet av undersökningen visade att de personer som deltog upplevde termisk komfort med en rumstemperatur på ca 27 °C när de hade en klädsel som motsvara 1 clo. Detta skiljer sig från vad som normalt sett antas vara en temperatur på 20 °C. Undersökningen visade även att kvinnorna tydligt ökade sin beklädnad när temperaturen minskade men att de inte minska klädseln till samma nivå när temperaturen återigen steg. Det framgår i artikeln att resultaten som Kwon och Choi har fått skiljer sig från tidigare gjorda undersökningar. (Kwon, Choi 2011)

(23)

21

3. Empiri

De jämförda fastigheterna Rönnen och Sommarstaden har ett flertal gemensamma faktorer som är betydande för att få en rättvis jämförelse av fastigheterna. Fastigheterna har följande gemensamt:

 De är båda studentbostäder

 Lägenheterna är försedda med tilluftsradiatorer

 Bostäderna har mekanisk frånluft

 Fastigheterna har genomgått ombyggnad från tidigare sjukhusverksamhet

3.1 Rönnen studenthus

Rönnen studenthus ligger nära värnhemstorget i Malmö. I omgivningen finns det både grönområden och ett flertal hus. Två tungt trafikerade vägar är belägna väster och norr om fastigheten. Fastigheten uppfördes som ett sjukhus under 1920-talet, år 2005 blev det studentbostäder med lägenhetsytor som varierar mellan 20 och 51 m2 med en takhöjd på 2,5m. Ventilationen i lägenheterna utgörs av tilluftsradiatorer under fönster och mekanisk frånluft. Frånluftsdonen i samtliga lägenheter är placerade i kök och badrum. På Rönnen finns det 491 lägenheter, där de flesta är enrumslägenheter men det förekommer även tvårumslägenheter. I alla lägenheter finns det eget kök och badrum. Samtliga lägenheterna har PVC-mattor som golvmaterial. En del lägenheter har balkong (MKB fastighets AB, 2014). Bild 3.1 visar hur Rönnen studenthus ser ut uppifrån. Två olika lägenheter redovisas i bilaga 9.1 och som visar planlösningen för en enrumslägenhet samt för en tvårumslägenhet på Rönnen.

(24)

22

(25)

23

3.2 Sommarstaden studenthus

Sommarstaden studenthus ligger nära Pildammsparken i Malmö. I omgivningen finns det flertal grönområden och fordonstrafikerade vägar. Sommarstaden har ett liknande ventilationssystem som Rönnen studentboende, med tilluftsradiatorer och mekanisk frånluft. Frånluftsdonen i samtliga lägenheter är placerade i kök samt i badrum. Sommarstadens studenthus är uppfört som ett sjukhem under 1970-talet. En ombyggnation till studentbostäder med 145 lägenheter, bestående av enrumslägenheter och tvårumslägenheter blev färdigställt år 2006. Studentlägenheternas storlek varierar mellan 24 och 63 kvadratmeter med en takhöjd på 3 meter. Till varje lägenhet hör ett eget badrum och kök till. I varje lägenhet finns det PVC-mattor som golvmaterial. Stora fönster finns i lägenheterna för att ge ett bra ljusinsläpp. (MKB fastighets AB, 2014)

I bild 3.2 ser man Sommarstadens studenthus uppifrån. Sommarstaden har flera olika typer av lägenheter, två olika lägenheter redovisas i bilaga 9.2 och visar planlösningen för en enrumslägenhet samt för en tvårumslägenhet.

(26)

24

3.3 Tilluftsradiatorerna på Rönnen

Tilluftsradiatorerna på Rönnen förekommer i olika storlekar men de har i princip samma konstruktion. Två olika utformningar av kanaler som för in uteluften till tilluftsradiatorerna har setts. Den ena kanalen hade ett cirkulärt tvärsnitt och den andra ett betydligt större rektangulärt tvärsnitt. I kanalerna kunde det konstateras att inget spjäll fanns. Fast i väggen satt det en låda som innehöll ett filter. I kanterna runt lådan fanns det en gummilist som sluter tätt intill tilluftsradiatorns bakersta element, se bild 3.3. Uppe i lådan fanns där ett skumgummi mellan lameller som sluter tätt mot filtrets överkant inuti lådan, se bild 3.4. För att uteluften ska komma in i rummet måste den ta sig mellan lamellerna vars öppning är i botten av lådan. När luften stigit mellan lamellerna når luften den översta delen av lådan som är skiljt från utrymmet med filter. Vidare tar sig luften ut från lådan genom hål som finns i lådans överkant, se bild 3.5.

Bild 3.3 Tilluftsradiator i öppet läge med borttaget filter.

(27)

25 Bild 3.5 Tilluftsradiator i stängt läge.

3.4 Tilluftsradiatorerna på Sommarstaden

Tilluftsradiatorerna på Sommarstaden är stora och sträcker sig under stora fönsterpartier. Kanalerna som för in uteluften till tilluftsradiatorerna har spjäll som kan reglera luftflödet, se bild 3.6. Fast i väggen satt det en låda som endast rymde ett filter. På ovansidan av lådan fanns det ett lock som gör det möjligt att enkelt byta ut filtret. I annat fall så tvingas uteluften ta sig ner i en behållare under radiatorn, se bild 3.7. Denna behållare leder luften in i tilluftsradiatorns mitt och vidare ut i rummet. Tilluftsradiatorns mitt utgörs av två element med mellanliggande lameller, se bild 3.8.

(28)

26 Bild 3.7 Behållare under tilluftsradiator.

(29)

27

4. Enkät undersökning

Eftersom att många svar eftersträvas på hur inomhusklimatet uppfattas är en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar lämpligast. Studien kommer även att genomföras med kvalitativa observationer av tilluftsradiatorerna. För att samla in information om hur tilluftsradiatorerna är uppbyggda. Genom undersökning av tilluftsradiatorer i två olika fastigheter så kan skillnaden mellan dessa konstateras.

4.1 Insamling av data

Insamlingen av data har skett genom besök av ett antal lägenheter i fastigheterna Rönnen och Sommarstaden, detta för att okulärt observera ventilations- och uppvärmningssystemet. Nedmontering av en radiator på Rönnen och en på Sommarstaden har skett för att närmare inspektera hur dessa är konstruerade och installerade. Arbetet bygger på en kvantitativ studie i form av en enkät som delats ut på respektive studentboende. Detta för att kunna identifiera eventuella upplevda problem samt orsaker till problem kring inomhusklimatet. Enkäten ska ge oss en uppfattning av hur de boende upplever inomhusklimatet och hur omfattande problem som finns. Enkäten grundas på Örebroenkäten inom ämnet inomhusklimat.

Pearson correlations kalkyler kommer att utföras i SPSS, både för Rönnen och för Sommarstaden. Korrelationsvärdet som fås i programmet SPSS kommer att utnyttjas för att jämföra olika variabler med varandra och för att hitta möjliga samband. Utifrån resultat som erhålls ifrån SPSS och med hjälp av “insamlat material” kommer egna analyser göras för att identifiera problemen med bristande inomhusmiljö. Litteratur inom området kommer att användas för att förstå, identifiera samt analysera de aktuella problemen kring inomhusklimat.

5. Enkätsvaren

Vid jämförelse mellan två variabler redovisas korrelations- och signifikansvärdet tillsammans med ett diagram. Korrelationsvärdet anger hur starkt sambandet är mellan två variabler och sträcker sig från -1 till 1. Vid värden på -1 och 1 visar korrelationsvärdet att det finns ett maximalt samband i antingen positiv eller negativ riktning. Vid ett värde på 0 visar korrelationsvärdet att det inte finns något samband. Signifikansvärdet anger hur stor chans det

(30)

28

är för det observerade sambandet att inträffa. Ju mindre signifikansvärdet är, desto större chans är det att sambandet ska inträffa.

5.1 Rönnen studenthus

Enkätundersökningen besvarades av 100 personer. Svaren på enkäten har fåtts genom en internetlänk som varit tillgänglig under drygt två veckor. Här följer en del svar från Rönnen som kan vara intressanta att ha i åtanke när vidare analys görs av enkäten. I tårtan till vänster visas fördelningen av personernas inflyttningsperiod. Tårtan visar att en stor del av inkomna svar är av personer som har bott på Rönnen längre än tre månader (89 %). Detta är intressant att se då de har en bättre uppfattning av inomhusklimatet eftersom att de upplevt både vinter och sommar. Tårtan visar även på att 9 % har bott på Rönnen i mindre än 3 månader, dessa kan då förväntas ha en sämre uppfattning av inomhusklimatet än resten av personerna som svarat på enkäten. I tårtan till höger visas den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor som har svarat på enkäten. Det visar sig att det är fler kvinnor än män som har svarat på enkäten. I den nedre tårtan visas den procentuella fördelningen mellan de två alternativen som fanns på enkäten gällande storlek på lägenhet. Det framkommer att 75 % av personerna som svarat bor i de mindre lägenheterna. Detta speglar Rönnens uppdelning av lägenheter på ett bra sätt då det finns ett större antal mindre lägenheter i byggnaden.

Diagram 5.1 - Visar inflyttningstid för Rönnen. Diagram 5.2 - Visar köns fördelning i Rönnen.

(31)

29

Diagram 5.3 - Visar fördelning på boyta i Rönnen.

5.2 Sommarstaden studenthus

Enkätundersökningen för studenthuset Sommarstaden besvarades av 54 personer. Dessa svar inkom under två tillfällen vid besök av fastigheten, genom dörrknackning och förfrågning av personer om de ville delta i undersökningen. I detta första stycke följer en del svar från Sommarstaden som kan vara intressanta att ha i åtanke när vidare analys görs av enkäten. Till vänster syns en tårta som visar personernas svar på frågan om när de flyttade in i deras bostad. Tårtan visar att den största delen (87 %) har flyttat in för mer än tre månader sedan. Detta kan tolkas som att merparten av de som svarat på enkäten har en god uppfattning av hur inomhusklimatet kan tänkas vara under årets samtliga säsonger. Tårtan visar även att 13 % har bott på Sommarstaden i mindre än tre månader, dessa kan tänkas ha en sämre uppfattning av inomhusklimatet än övriga personer som har svarat på enkäten. I tårtan till höger visas den procentuella fördelningen mellan man och kvinna som har svarat på enkäten. Tårtan konstaterar att det är näst intill lika stora klyftor män och kvinnor som svarat på enkäten. I den nedre tårtan visas den procentuella fördelningen mellan de två alternativen som fanns på enkäten gällande storlek på lägenhet. De två alternativen var “25 kvm eller mindre” och “26 kvm eller mer”. Tårtan visar tydligt att de flesta svaren som har kommit in var från de större lägenheterna, hela 89 %. Detta speglar Sommarstadens uppdelning av lägenheter då det finns fler lägenheter som är större än 26 m2 i huset.

(32)

30

Diagram 5.4 - Visar inflyttningstid för Sommarstaden. Diagram 5.5 - Visar köns fördelning i Sommarstaden.

(33)

31

5.3 Besvär med drag

Rönnen studenthus

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har känt besvär med drag. Det kan konstateras att 23 % aldrig har upplevt besvär med drag och att 37 % har upplevt detta ofta. Det är totalt 77 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med drag.

Diagram 5.7 Visar andel som har besvär med drag i Rönnen.

Sommarstaden studenthus

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har känt besvär med drag. Det kan konstateras att 63 % aldrig har upplevt besvär med drag och att 4 % har upplevt detta ofta. Det är totalt 37 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med drag.

(34)

32

5.4 Besvär med låg temperatur och kallt under vinterhalvåret

Korrelationsvärde: 0,517 Signifikansvärde: 0,000

Tårtan till vänster visar svaren på frågan om de boende har känt besvär av för låg rumstemperatur. Det konstateras att 12 % aldrig har upplevt för låg temperatur och att 36 % har upplevt detta ofta. Det är totalt 88 % som ibland eller ofta har upplevt för låg rumstemperatur. Den undre tårtan visar svaret på frågan om de boende upplever att det är för kallt under vinterhalvåret. Tårtan visar på att 32 % inte upplevt detta problem och att 68 % upplevt detta problem.

Diagram 5.9 - Visar andel som har besvär med för låg temperatur i Rönnen.

(35)

33

Tårtan till vänster visar svaren på frågan om de boende upplever att dem har känt besvär av för låg temperatur. Tårtan visar på att 39 % aldrig har upplevt för låg temperatur och att 15 % har upplevt detta ofta. Det är totalt 61 % som ibland eller ofta upplevt för låg rumstemperatur. Tårtan till höger visar svaret på frågan om de boende upplever att det är för kallt under vinterhalvåret. Det konstateras att 41 % inte har upplevt detta problem och att 59 % upplevt detta problem.

Diagram 5.11 - Visar andel som har besvär med för låg temperatur i Sommarstaden.

Diagram 5.12 - Visar andel som har besvär med för låg temperatur i Sommarstaden.

5.5 Besvär av för låg temperatur kontra drag

(36)

34 Korrelationsvärde: 0,235

Signifikansvärde: 0,019

I diagrammet visas hur de som har känt besvär med drag har svarat på frågan vad gäller om de känt besvär av för låg temperatur. Diagrammet visar att 16 % av de som ofta upplever besvär med drag även ofta känner besvär med för låg temperatur. 6 % av de som ibland och ofta har känt besvär med drag har aldrig känt besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 71 % av de som ibland och ofta har känt besvär med drag som ibland och ofta har känt besvär med för låg temperatur.

Diagram 5.13 Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt drag i Rönnen.

I diagrammet visas hur de som har känt besvär med drag har svarat på frågan vad gäller om de känt besvär av för låg temperatur. Av de som ofta känner besvär av för låg temperatur är det ingen som upplever drag ofta. 9 % av de som ibland och ofta har känt besvär med drag har

(37)

35

aldrig känt besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 28 % av de som ibland och ofta har känt besvär med drag som ibland och ofta har känt besvär med för låg temperatur.

Diagram 5.14 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt drag i Sommarstaden.

5.6 Besvär av för låg temperatur kontra kön

I diagrammet visas den procentuella fördelningen av männens svar och kvinnors svar var för sig, för de tre möjliga alternativen vad det gäller besvär med för låg temperatur. Det konstateras att 5 % av kvinnorna som har svarat på enkäten aldrig har haft besvär med för låg temperatur. 75 % av männen har ibland eller ofta känt av för låg temperatur och motsvarande procentandel för kvinnorna är 95 %.

(38)

36

Diagram 5.15 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt kön i Rönnen.

I diagrammet visas den procentuella fördelningen av männens svar och kvinnors svar var för sig, för de tre möjliga alternativen vad det gäller besvär med för låg temperatur. Diagrammet visar på att 46 % av kvinnorna som har svarat på enkäten aldrig har haft besvär med för låg temperatur. 68 % av männen har ibland eller ofta känt av för låg temperatur och motsvarande procentandel för kvinnorna är 52 %.

(39)

37

Diagram 5.16 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt kön i Sommarstaden.

5.7 Besvär av för låg temperatur kontra boyta

Diagrammet visar hur de som har 25 kvm eller mindre resp. 26 kvm eller mer har svarat på frågan om de känner besvär med för låg temperatur. Det konstateras att 60 % av de större lägenheterna ofta har problem med för låg temperatur och sammanlagt är det 96 % av dem som ibland eller ofta har upplevt för låg temperatur. Det är 28 % av de mindre lägenheterna som ofta upplever för låg temperatur och sammanlagt är det 85 % av dem som ibland eller ofta har upplevt för låg temperatur.

(40)

38

Diagram 5.17 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt boyta i Rönnen.

Diagrammet visar hur de som har 25 kvm eller mindre resp. 26 kvm eller mer har svarat på frågan om de känner besvär med för låg temperatur. Diagrammet visar på att 15 % av de större lägenheterna ofta har problem med för låg temperatur och sammanlagt är det 63 % av dem som ibland eller ofta har upplevt för låg temperatur. Det är 17 % av de mindre lägenheterna som ofta upplever för låg temperatur och sammanlagt är det 50 % av dem som ibland eller ofta har upplevt för låg temperatur.

(41)

39

Diagram 5.18 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt boyta i Sommarstaden.

5.8 Besvär med för låg temperatur kontra väderstreck

Diagrammet visar hur de boende har upplevt inomhustemperaturen uppdelat i väderstreck. Det konstateras att 36 % på västra sidan ofta upplever besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 89 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur på västra sidan. Diagrammet visar att 12 % på östra sidan aldrig har upplevt besvär med för låg temperatur och resterande 88 % ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur. I övrigt kan man se att de som aldrig har upplevt besvär av för låg temperatur fördelar sig relativt jämt över samtliga väderstreck med värden mellan 7 % till 18 %.

(42)

40

Diagram 5.19 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt väderstreck i Rönnen.

Diagrammet visar hur de boende har upplevt inomhustemperaturen uppdelat i väderstreck. Det konstateras att 22 % på västra sidan ofta upplever besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 70 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur på västra sidan. Diagrammet visar att 48 % på östra sidan aldrig har upplevt besvär med för låg temperatur och resterande 51 % ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur. I övrigt kan man se att de som aldrig har upplevt besvär av för låg temperatur fördelar sig relativt jämt över de två väderstrecken med värden på 30 % och 48 %.

(43)

41

Diagram 5.20 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt väderstreck i Sommarstaden.

5.9 Besvär med för låg temperatur kontra våningsplan

Korrelationsvärde: -0,085 Signifikansvärde: 0,401

Diagrammet visar hur de boende har upplevt inomhustemperaturen uppdelat för varje våning. Det konstateras att 60 % på bottenvåningen ofta upplever besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 100 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur på bottenvåningen. Diagrammet visar på att 19 % på våning två aldrig har upplevt besvär med för låg temperatur och resterande 81 % ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur. Bortsett från bottenvåningen kan man se att missnöjet med för låg temperatur fördelas jämt över våningarna. Det kan konstateras att endast 5 - 19 % aldrig har upplevt besvär med för låga temperaturer.

(44)

42

Diagram 5.21 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt våningsplan i Rönnen.

Diagrammet visar hur de boende har upplevt inomhustemperaturen uppdelat för varje våning. Det konstateras att 21 % på Bottenvåningen ofta upplever besvär av för låg temperatur. Sammanlagt är det 57 % som ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur på bottenvåningen. Diagrammet visar att 43 % på Våning 2 aldrig har upplevt besvär med för låg temperatur och resterande 57 % ibland eller ofta har upplevt besvär med för låg temperatur. I övrigt kan man se att de som aldrig har upplevt besvär av för låg temperatur fördelar sig jämt över samtliga våningar med värden mellan 33 % till 43 %.

(45)

43

Diagram 5.22 - Visar sambandet mellan besvär av för låg temperatur samt våningsplan i Sommarstaden.

5.10 Besvär med varierande temperatur

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har känt besvär av varierande temperatur. Det kan konstateras att 15 % aldrig har upplevt varierande temperatur och att 19 % upplever detta ofta. Det är totalt 85 % som ibland eller ofta har besvär med varierande temperatur.

(46)

44

Diagram 5.23 - Visar andel som upplever besvär med varierande temperatur i Rönnen.

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har känt besvär av varierande temperatur. Det kan konstateras att 70 % aldrig har upplevt varierande temperatur och att 9 % upplever detta ofta. Det är totalt 29 % som ibland eller ofta har besvär med varierande temperatur.

(47)

45

5.11 Inflyttning kontra kallt under vinterhalvåret

I diagrammet visas hur de som har och inte har upplevt kallt under vinterhalvåret förhåller sig till inflyttningsperioden. Diagrammet visar att 89 % av de som flyttat in för mindre än tre månader sedan inte har upplevt några problem med kallt under vinterhalvåret. I övrigt kan man se att de som upplevt kalla vintrar ligger på en relativt jämn nivå, mellan 65 – 78 % för vardera inflyttningsperiod.

Diagram 5.25 - Visar sambandet mellan inflyttning samt kallt under vinterhalvåret i Rönnen.

I diagrammet visas hur de som har och inte har upplevt kallt under vinterhalvåret förhåller sig till inflyttningsperioden. Det kan konstateras att 86 % av de som flyttat in för mindre än tre månader sedan inte har upplevt några problem med kallt under vinterhalvåret. I övrigt kan

(48)

46

man se att de som upplevt kalla vintrar ligger på en relativt jämn nivå mellan 56 – 71 % för vardera inflyttningsperiod.

Diagram 5.26 - Visar sambandet mellan inflyttning samt kallt under vinterhalvåret i Sommarstaden.

5.12 Kallt vid kraftig vind

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har upplevt problem med att det är för kallt vid kraftig vind. Tårtan visar på att 39 % har upplevt detta problem.

(49)

47

Tårtan visar svaren på frågan om de boende har upplevt problem med att det är för kallt vid kraftig vind. Tårtan visar på att 17 % har upplevt detta problem.

Diagram 5.28 - Visar andel som upplever kallt vid kraftig vind i Sommarstaden.

5.13 Frivilliga kommentarer

Alla som svara på enkäten hade möjlighet att lämna frivilliga kommentarer. Rönnen fick flest kommentarer på frågan Om ni har upplevt för kall inomhustemperatur, har ni då försökt

åtgärda detta själv och isf. hur. Nedan citeras till några av dem.

Man, 5e våningen: "tejpat över luftintaget som finns vid elementet, där kommer det inte väldigt mycket kall luft."

Man, 6e våningen: "Under vinterhalvåret var det så kallt att jag var tvungen att tända levande ljus + ugn på högsta värmen."

Kvinna, andra våningen: "försökt tejpa för där det drar bakom elementet...fungerar sådär" Kvinna, 3e våningen: "Lägga handdukar/dylikt på elementen där ventilationen sitter. Tyvärr gör det att det drar mer på golvet."

(50)

48 Kvinna, 4e våningen: " Värmer med hjälp av ugnen"

Kvinna, 2a våningen: "Täkt över luftintagen/ventilationen vid elementen. Haft extra elelement då elen ingår i hyran!"

(51)

49

6. Analys

Nedan kommer teorierna att kopplas till sammanställningen av enkätsvaren för att göra en jämförelse och se samband.

6.1 Jämförelse mellan Rönnen och Sommarstadens radiatorer

Om tilluftsradiatorerna jämförs på de olika studenthusen verkar konstruktionen på Sommarstaden vara bättre än den på Rönnen. En anledning till detta är att det finns ett spjäll i ventilationskanalen som tillåter reglering av mängden tilluft. Att kunna reglera mängden luft som tas in är viktigt för att luftflödet inte ska bli för stort.

Enligt Socialstyrelsen kan man få problem med nackspärr, muskelbesvär och ögonirritation om man upplever drag. Enligt BBR 19 ska ventilationen bidra till att föra bort förorenad och illaluktande luft.

Sommarstaden har därför bättre förutsättningar att uppfylla dessa kriterier med sina regleringsmöjligheter jämfört med vad Rönnen har. En annan faktor som gör Sommarstadens tilluftsradiatorer bättre är hur de leder luften genom systemet.

Enligt (Myhren, 2012) är en av tilluftsradiatorernas fördel att de tillåter den kalla ventilationsluften komma i nära kontakt med varma ytor. Med Sommarstadens konstruktion kan man se att luften är i kontakt med totalt tre uppvärmda ytor om man bortser från lamellerna. Första kontakten är elementet på tilluftsradiatorns baksida och sedan insidan av tilluftsradiatorn som utgörs av två element med mellanliggande lameller. Denna lösning stämmer även bra överens med Törnström & Ruud (2007) princip över en tilluftsradiator. Jämför man detta med Rönnens system att leda uteluften in i rummet kan man se tydliga skillnader. På Rönnen kommer luften endast i kontakt med en direkt uppvärmd yta. När uteluften tar sig igenom filtret kommer den i kontakt med lamellerna som sitter fast i tilluftsradiatorns element på baksidan. För att luften ska ta sig ut i rummet går den mellan lamellerna och elementet. I detta system värms luften endast när den är i kontakt med elementet och till viss del av lamellerna. Eftersom lamellerna är den första ytan som den kalla luften träffar och samtidigt den yta som tvingar luften att gå invid elementet är dessa i ständig kontakt med luften. Man kan därför undra om dessa bidrar till ökad temperatur av luften eller om de endast fyller syftet att leda luften ut i rummet.

Vad som också är intressant att jämföra är hur de olika tilluftsradiatorerna försäkrar att luften tar den vägen som den är ämnad till att gå.

(52)

50

Mellan Sommarstadens tilluftsradiator och lådan finns det ingen packning. Det som förhindrar att luften ska ta denna väg ut i rummet är kontakten mellan lådan och tilluftsradiatorns bakersta element, vilka båda är av materialet stål. Detta borde dock räcka eftersom luften har en betydligt lättare väg att ta vilket är neråt.

På Rönnen finns det en packning i form av en gummilist som sitter fast på lådans kanter. Där packningen är i kontakt med tilluftsradiatorns bakersta element är det troligen ingen luft som kan läcka ut. I lådan sitter det ett filter som ska sluta tätt med skumgummit som finns mellan lamellerna. Vad som sågs var att skumgummit är i dåligt skick. På en del ställen hade skumgummit sjunkit ner en bit från var den egentligen skulle vara och på en del ställen var den även itu.

Eftersom det saknas ett spjäll i ventilationsröret fram till lådan kan det bli ett högt lufttryck här, antingen om frånluftsfläkten är på för högt varv eller när det blåser mycket utomhus. Med anledning av detta bör tätningen med skumgummit vara i gott skick för att förhindra luften att ta sig ut i rummet denna väg.

6.2 Besvär med drag

I frågan om de boende har känt besvär med drag gavs de tre svarsalternativ. Detta kan ge en tydligare bild av hur pass stort problemet kan tänkas vara än om de boende endast hade fått alternativen Ja och Nej. Men problemet kan även bero på att radiator temperaturen har sänkts på grund utav energi besparingar av fastighetsägaren. Vid för låg temperatur så hinner inte tilluften att värma sig i tilluftsradiatorn och detta gör att kall luft kommer in i bostaden. Problemet kan även bero på att studenterna möblerar utanför vistelsezonen där det är större risk för att drag upplevs.

F-system har en frånluftsfläkt som ligger på ett vist varv för att skapa ett bestämt undertryck i bostäderna. Om frånluftsfläkten skulle ha ett högre varvtal än vad den bör ligga på så ökar undertrycket i bostäderna. Ett större undertryck leder till att mer luft med högre hastighet tar sig in i bostaden utifrån och kan ge upphov till att drag upplevs. Vi vet att lufthastigheter kan öka och ge en oönskad luftstråle om inblåsningshastigheten från tilluftsdon, som finns bakom varje radiator har en för hög inblåsningshastighet. Denna luftstråle kan då sträcka sig till vistelsezonen och ge de boende besvär med drag.

För Rönnen är det 77 % som på något sätt upplever besvär med drag och det är därför tydligt att de boende i fastigheten upplever problem med drag. Problemet med drag för de boende på