Besiktning av Vindötunneln, Bohuslän, samt förslag till åtgärder

ä.% & " Se åeen.©_v F £Kf ? a n v Å L f maka ? 47 2 . tt d a g e " a # 29 så P y å P a g a i 5 e d -i nt Stl ea ek . å r . 1 X " 1 . t g 5 6 s h e k Å # s f e d A i h w v A ät s Rå -= . 4 10000 2 2 0 Mu u. .. f Ku l 5 &C ". & * 4 3 .. 4 &j e & å nl 4 ve P ig , # s x * % / k 2 Je re F > ä R ock lär: i K MC C 2 e » 2 d k ä 1 s 4 4 ä 0 '> å hys t X f k i 5 2 8-7 3 sr f t l i v e f r é " S u * > g . . . . . å å a y 7 r p f S p "g et an Söke t PD 0 JE E. X kap Mg e a f n F g g Eel å 2 pr os | m e i å 1 11 "00%, el l % Po s 4 3 x hos ed S 1 9 s a 2 * Kato a r t 24 k ä ägt = så & k sn SÖ y rige 1 7 . e e 5 fået A t e a T let S e a 8 . f x 25 # ol ste gt f 2d 4 $ * Nät # $ T J FN . 5 v $ Sv :Z 24 2.2 x je $ kl k20% $ å n e t 4 må! 9 e trå 9 N z i n g a » . NW T. få ä f f .. wu Ko et t, 5k rg . fi n. -. .. .. lä n! / 2 n h k .., ». vä ck t s . b i år # ko d v e r å F e 9 M T M ... a Nm. . Nj a. . G $ pr 2 w Tore kgr % v -d 05 S s k i Q 20 = -t p a % 4 ä sorts % 0 -0 -. i Sue .. .. u L. F 4 SK D, t s n a m n ? h å l a v & f; > g#" % -ö 1 a 13. * k v f v v "p M P 4 5 f r i d t 4 & lena e t -; © 2 -. G alt X-4 a.it tl å t .& (på te "3_ök i. an p *S kt Se 4 kl 24 Så - 19 Se f sot (etSgt_{ivt &}> t **f l a m th e m e Sk r an ne n S

Nr 424 - 1985 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

lSSN 0347-6049 Swedish Road and Traffic Research Institute - S-58101 Linköping - Sweden

Besiktning av Vindötunneln, Bohuslän,

424

samt förslag till åtgärder

FÖRORD

På uppdrag av Vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län har inspektion av bergtunneln vid Vindön, N Orust utförts. Vägförvaltningens

kontakt-man och samarbetspartner har varit Göran Uller.

Curt Wichmann

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING I SUMMARY II REFERAT III ABSTRACT IV 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Geometri 2 1.3 Geologi 2 1 .4 Bergmekanik 3 2 FÄLTARBETE 3 2.1 Kartering av tunneln 3 2.2 Kartering av omgivande berg 5 2.3 Kartering av tunnelöppningarna 5

3

TILLSTÅNDSBEDÖMNING

>

3

3.1 Dränering 11

4

ÅTGÄRDER

11

5 KOSTNDSFÖRDELNING PÅ ÅTGÄRDER 16 Kartor VTI MEDDELANDE 424

Besiktning av Vindötunneln, Bohuslän, samt förslag till åtgärder

_ Av CUrt Wichmann

Statens väg-w och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

På norra Orust, utefter väg 160, befinner sig Vindötunneln, vilken har besiktigats. Tunneln som är 500 m lång, 9 m bred och 4.75 m hög har ett

flackt, horisontellt tak. Den är belägen i sydvästsvenska gnejsregionen

med flackt, stupande lager med varierande bergmekanisk kompetens. Tunneln är i det närmaste helt täckt av sprutbetong varför kartering av tunneln utfördes genom att knacka i sprutbetongen med hjälp av skrot-spett och samtidigt göra iakttagelser med avseende på bulttäthet och

bultbeskaffenhet, vattenläckage_ och ev. sprickighet i betong. Tunnelns

ytterområden inspekterades också. Härvid framkom följande:

- Troligtvis god'bergstabilitet

- Bultarna är delvis rostiga, men bedöms tillfredsställande - speciellt

över kritiska partier i

- Sprutbetongen är i stort sett av god kvalitet, utom vid vissa partier med vattenläckage, där betongen över större partier saknar vidhäft-ning

Följande åtgärder föreslås:

- Avlägsna löst sittande sprutbetong och utför förnyad inspektion - Utför ev. erforderlig förstärkning

- Applicera ethafoamskivor i taket som dräneringsskydd och se till att skivorna sluter tätt mot berget i ändarna, för att förhindra kalldrag bakom skivorna

- Rensa diken och dräneringsrör vid tunnelöppningarna samt sörj för

god dränering ovanför tunnelgalleritaket

- Rensa och täta kontakten berg/betong och betong/betong vid tunnel-öppningarna.

ll

Examination of the Vindö tunnel

By Curt Wichmann

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

5-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

On the northern part of Orust, along road 160, is the Vindö tunnel

situated, which now has been examined. The tunnel has the length of

500 m, the width of 9 m and the height of 4.75 m with a flat, horizontal ceiling. The tunnel is situated in the south-west Swedish gneiss region, which has flat, steap layers of various rock mechanical quality and the walls are mainly totaly covered with shotcrete.

Mapping of the tunnel was done through rapping the shotcrete with a spit and at the same time doing observation of the frequency and quality of the bolts, water leakage and possible cracks in the concrete. The

surroundings of the tunnel were also examined. At this moment the

following conclusions could be formed: - Most likely a good rock stability

- The bolts are partly rosty, but still satisfactory, especially in critical areas

- Shotcrete mainly of good quality, except in some areas with water

leakage, where the concrete in large areas lack adhesion

Following measures are suggested:

- Remove loosly attached shotcrete and perform adequate examina-tions

- Applicate the ethafoam boards under the ceiling as a drainage shelter and take notice of the boards to be closely attached to the rock to

prevent cold draught behind them

- Rinse ditches and drainage pipes of the tunnel-opening and provide for good drainage above the tunnel-galleries.

- Rinse and stop up the contaCt between rock/concrete and

concre-te/concrete at the tunnel openings.

III

Besiktning av Vindötunneln, Bohuslän, samt förslag till åtgärder

Av Curt Wichmann

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Vindötunneln N Orust har inspekterats, varvid framkom att bergstabilite-ten var god, bultarna tillfredsställande samt att sprutbetongen delvis hade sämre vidhäftning mot berget.

Ett förslag till åtgärder bygger på att förhindra vatten från att tränga ut i tunneln och förorsaka isbildning på vägbanan vintertid. Detta görs

huvudsakligen genom att applicera 50 mm ethafoamskivor i taket och

väggarna på berörda partier. Vidare föreslås urdikning och avvattning av partier ovanför tunnelöppningarna. En kostnadsberäkning av föreslagna åtgärder har också utförts.

IV

Examination of the Vindö tunnel

By Curt Wichmann

Swedich Road and Traffic Research Institute (VTI)

5-581 01 LINKÖPING Sweden

ABSTRACT

The Vindö tunnel on the northern part of Orust has been examined, which has

given the result that the rock stability was good, the bolts still

satisfactory and that the shotcrete had partly loose adhesion to the rock. One suggestion for measure to be taken is to prevent water to emerge

from the tunnel and cause formation of ice on the road in wintertime. This could be done through applications of ethafoam bords with the thickness of 50 mm on the walls and ceiling in the referred areas. Furthermore there are suggestions of ditching and drainage of areas above the tunnel-opening.

An estimation of costs is also given.

1 INLEDNING

Bergtunneln vid Vindön byggdes 1965. Tunneln är belägen vid väg 160, N Orust vid övergången från Orust till fastlandet (se karta l). Föreliggande

arbete är i första hand en rutinmässig inspektion av tunneln, men också ett försök att finna åtgärder mot vattenläckaget i tunneln.

1.1 Bakgrund

Tunneln ingår som ett led i bättre förbindelse över Tjörn och Orust från Stenungsund och norrut. Vägen har* hög standard, varför den till stor del används av tung, norrgående fordonstrafik som vill undvika Uddevalla.

Vattenläckaget fryser på vintern när det droppar ner på vägen och

orsakar gupp som får tunga och höga fordon att slå i det låga tunnelta-ket. Vidare holkar vattnet delvis ur asfaltbetongbanan på vissa ställen.

Vindötunneln med flackt tak. Figur 1

VTI MEDDELANDE 424

l.2 Geometri

Tunneln är orienterad i N-S, med en svag lutning åt N. Den är svagt böjd åt öster med en radie av 4000 m och har samtidigt sidolutning åt öster. Tunnelbotten ligger vid nivå ca 20 m och taket 25 m över havet. Tunnel-längden är ca 500 m. Tunneltaket är i det närmaste flackt (figur 1) med undantag för ett fåtal kilar som fallit ut i taket och bildar kyrkliknande öppningar i taket. Minsta takhöjd uppmättes till l4558 m vid sekt 8/6ll m. För övrigt är den genomsnittliga takhöjden ca l.575 m. Utefter tunneln är uppmätt vissa minsta takhöjder enligt nedan.

sektion 8/611 4,58 m

8/747 l4,59 m

8/750

4,61 m

1.3 Geologi

Vindötunneln befinner sig i syd-västsvenska gnejsregionen med flackt stupande berglager av varierande mineralogisk sammansättning. Bergar-ten är uppbyggd av lager med växlande glimmerinnehâll vilket skapar

brottplan utefter vilka sprickor uppträder. Lagren stupar vid Vindön

flackt (10-150) mot 5, vilket ger sig till känna i tunneln som en svag

"sågtandsstruktur" (figur 2).

W

N

s

ÃÅ/(Å/(ÅÅÄ/(A'ÄÄ

Figur 2 Sâgtandsmönster i tunneltak på grund av sidostupande berg.

Övriga huvudsprickriktningar är N 909 E stupande 60° S och N 20-300 W

stupande 80°N. Dessa sprickriktningar överensstämmer med oriente-ringen på markanta sprickstråk i omgivningen.

1.4 Bergmekanik

Bergområdet vid Vindötunneln kan kännetecknas av en spänningsfri bergkulle. Man kan med andra ord misstänka att horisontspänningar i berget inte existerar. Det är endast tyngden av överlagrande berg som

ger ett vertikaltryck. En längdprofil genom tunneln framgår av karta 2. Där är maximala bergtäckningen ca 45 m och medeltäckningen ca 30 m.

Den i det närmaste horisontella skivigheten orsakar spontana spaltplan. Detta återfinns i tunneln som horisontellt plant tak. Andra tunnelprofiler skulle skapa instabilitet i taket. Denna typ av lagrade bergarter kräver dock tätare bultinsats i syfte att binda ihop lager av varierande kompetens och därmed åstadkomma valvverkan. Detta tycks vara utfört på ett tillfredsställande sätt i Vindötunneln.

All form av utvidgning i höjdled av tunneln bör alltså ske i tunnelns

botten, för att inte störa ett förhållandevis stabilt tak.

2 FÄLTARBETE

Föreliggande arbete utfördes 12-15 november 1984, huvudsakligen natte-tid för atteliminera störningar från trafiken. Vädret innan inspektionen

hade länge varit regnigt, varför berget var maximalt fullt av vatten,

vilket trängde ut i alla dränerande sprickor i tunneln. 2.1 Kartering av tunneln

Karteringen utfördes nattetid 1700-0400 med s k sky-lift kopplad med

dragkula efter bil. Hastigheten i tunneln var nedsatt till 50 km/h och ena

körfältet var delvis avspärrad med koner och skyltvagn.

Hela taket och halva väggen är täckt med sprutbetong. På flera ställen

är också taket täckt av plastindränkt mineralullsmatta och nätduk under

Sprutbetongen.

Karteringen bestod i att med s k skrotspett knacka i sprutbetongen och därmed bestämma vidhäftningen av densamma. Områden med dålig vidhäftning ringades in med spray-färg och noterades på kartskiss. Vidare markerades dropp från taket, sprickor och synliga bultar på motsvarande sätt. Karteringshastigheten var ca 400 m/natt i ett körfält.

Gjorda noteringar och iakttagelser framgår av karta 3-9.

Betong med dålig vidhäftning är huvudsakligen lokaliserad till området

med stort vattenläckage samt mot större plana släppytor i taket enligt

figur 3. Den dåliga vidhäftningen på släppytor är troligtvis orsakade av

att det finns lerskikt kvar på ytorna.

ev.dráneronde

spmcko

N

_{släppyto med lösbetong}

_S

x

A

A"

/\

_

Figur 3 Sågtandsprofil i Vindötunneln med angivande av släppyta.

Bedömningen av betongens kondition gjordes utifrån skalan

1 = mycket dålig, bör åtgärdas snarast

2 = dålig, bär hållas under uppsikt och åtgärdas inom 3-5 år

3 = mindre dålig, bör hållas under uppsikt men kräver ingen åtgärd.

Dropp från taket har en benägenhet att förflyttas över taket varför

dessa platser enbart markerades på karta och i tak. Sprickor i betongen,

troligtvis orsakade av isbildning under betongen, markerades likaså.

I de fall skadan kunde antas härröra från löst berg föreslogs bergbultar. Större partier med tidigare utfallet berg (kyrkor) markerades på kartan.

De områden som hade flest problem vad gäller lösbetong och vatten är

tunnelöppningen mot söder, sektion 8/617-8/628, 8/632-8/657,

8/690-8/700 och 8/808-8/825.

2.2 Kartering av omgivande berg

Dagtid under samma period inspekterades berget över tunneln samt

tunnelöppningarna med tillhörande betongkonstruktioner.

Området karakteriseras av renspolade hällar med sandig morän i sänkor i topografin. I området kunde vid inspektionstillfället konstateras en fri grundvattenyta på flera ställen. Det bör alltså ovanför tunneln finnas avsevärda mängder vatten i de lösa jordlagren.

Iakttagna öppna vattenspeglar finns redovisade på karta 2 och 10.

Berget har hög topografi vilket återspeglar kraftig uppsprickning.

Sprickorna i omrâdet framgår av kapitel 1.3 och området som har hög grundvattennivå har genom Sprickorna goda möjligheter att dränera ner i tunneln. Sprickornas stupning och orientering överensstämmer väl med den förväntade dräneringen från området ovanför. (se karta 2).

2.3 Kartering av tunnelöppningarna

Vid tunnelöppningarna observerades att vatten huvudsakligen rann från

lagren i berget och i mindre utsträckning som ytvatten (se figur 4).

Stödmurar och dräneringsdiken ovanför tunnelöppningen fungerar till-fredsställande men bör dikas ut och rensas. I skarvarna mellan berg/be-tong och beberg/be-tong/beberg/be-tong har växter fått rotfäste (se figur 5) varför dessa måste rensas undan och skarven förseglas med lämplig fogmassa.

?man e mumxgamzm 30 mama...

?man u

<mä=mymñ w woamwñ Umnmxvmgzm m ñczamâvvamam 33 mamma.

Ett större problem är dräneringen från betongbågarna vid tunnelöpp-t

ningarna (se figur 6). Områdets lägsta punkter är fyllda med slam och

dräneringsrören fungerar dåligt samt fryser på vintern. Åtgärder framgår

av kapitel 4.

Evy-,ifall IGJUTES

MED Ezra/»15. 50%

LLM/Mg M07* ,AV/.0 PP

?war/mua/ - - .w g

Figur 6 Tunnelöppning mot söder med otillräcklig dränering av

be-tongvalv.

3 TILLSTÅNDSBEDÖMNING

Hela tunneltaket är belagt med sprutbetong och på vissa platser finns' också dräneringsmattaunder betongen. Det får till följd att man inte direkt kan bedöma bergets kvalitet. Dock kan man konstatera följande

fakta:

De flesta lösa partierna i taket är troligtvis betong.

Bultning har skett i enlighet med behov (se nedan).

Tunnelprofilen utan pilhöjd utgör en naturlig form med hänsyn tagen till lagringen i berget.

Det saknas omfattande sprickighet i betongen, vilket skulle ha pekat på rörelser i berget.

Troligtvis lågt bergtryck. Vatten flödar i öppna sprickor vilket är troligt tecken på avlastat berg.

Dessa faktorer får mej att bedöma berget som bra. Ingen ytterligare skrotning och enbart begränsad bultning behöver utföras. Dock bör ytterligare inspektion göras direkt efter betongskrotning, och läggas till grund för slutgiltigt val av förstärkningsinsats. Inritade och karterade sprickor ger inte intryck av att utgöra några större problem vad gäller bergstabiliteten.

Bultningen i taket har skett enligt två principer. Dels slumpmässig ströbultning med ingjutning av 25 mm kamjärn och dels systematisk icke förspänd bultning med ingjuten 25 mm bult med bricka. Principen för bultning i tunnel för denna typ av berg är att binda ihop flera lager med varierande bergmekanisk kompetens till en samverkande balk (se figur 7).

Detta kräver att bulten har bricka, och därmed kan uppta laster. Tyvärr

är många av bultarna ingjutna kam järn utan bricka. Däremot är troligtvis bultningen utförd med bricka vid alla kritiska partier (t ex sektion

8/580-8/665 och 8/690-8/700). Den icke förspända ingjutna bulten med

bricka kommer med tiden, varefter berget deformeras, att kunna uppta

laster.

Fi ur 7 _{Bult 'med bricka som binder ihop lagrat berg.}

Kamjärnsbult är i samtliga observerade fall krafigt korroderade (se

figur 8).

Fi ur 8 Bult med kraftig korrosion i änden.

10

I fortsättningen förordas därför brickförsedda ingjutna, slaka bultar.

Sprutbetong förekommer i tak, en bit ned utmed sidorna samt över vissa partier av sidorna, vilket framgår av karta 3-9. Partierna i sidorna döljer vanligtvis dränerande mineralullsmatta och trådnät. Samma konstruktion finns över de vattenläckande partierna i tunneln (se figur 9).

Mineralulls-mattan är 3 cm tjock.

- plastkl'ddd

minerolullsmaitu

.

?.*ålzlj'f'V-*lw

*-/\*r/\

L

finmuskigt trådnüt

sprutbetong

Figur 9 Principiell uppbyggnad av dränerandelager under sprutbetong.

Sprutbetongen är på ett fåtal partier skadad och berg och trâdnätet sticker fram. Detta utgör ingen instabilitet. Däremot förekommer över större släppytor med större eller mindre vattenläckage partier med löst sittande sprutbetong. Dessa partier har efter bedömning indelats i tre grupper enligt kap 2.1. Fördelningen mellan dessa grupper framgår av tabell 1.

De enligt grupp 1 karterade dåliga partierna av Sprutbetongen bör åtgärdas, därför att betongen sitter löst men också på grund av vatten-läckaget.

1.

11

Tabell 1 Iakttagna mängder skador i Vindötunneln

Släpp i betong (m2)

Antal obser- Antal

dropp-Sektion l 2 3 verade bult pktr 8/547-8/670 123 - 81 15 6

8/670-8/800 lOO - 24 7

8/800-8/930 40 41 25 3

8/930-9/019 - - 7 7 1

3.1 Dränering

Vattnet i tunneln härstammar troligtvis från området omedelbart ovanför sektionen 8/630-8/810 enligt karta 2. Vidare utgör väggarna i tunnelmyn-ningarna i norr och söder problem på grund av den dåligt fungerande dräneringen från området ovanför betongkonstruktionen.

Dr0ppvisa läckage i tunneltaket flyttar ideligen på sig, varför inga åtgärder föreslås för dessa punktvisa områden.

4 ÅTGÄRDER

Enligt kapitel 3 har konstaterats att

- Berget har god stabilitet

- Utförd bultning verkar uppfylla önskvärda krav

- Sprutbetongen i stora delar är av god kvalitet, med undantag av partierna enligt karta 3-9 och tabell 1.

Vad som sålunda i första hand bör åtgärdas är att avleda vattenläckaget

och hindra detta från att frysa vintertid, samt att förstärka Sprutbetongen

i taket på de partier som är instabilt (grupp 1). Arbetsgången vid åtgärdande av vattenläckage och lös sprutbetong föreslås enligt följande:

Avlägsna löst sittande sprutbetong, vilket är inringad i tunneltak samt på karta 3-9. Betongen avlägsnas med hydrauliskt hammarspett vid arbete från brygga eller sky-lift.

2.

12

Kontrollera berget bakom sprutbetongen med avseende på behov av arbetsinsats (bultning eller sprutbetong). Berget ska kontrolleras genom att man slår med skrotspett mot berget och hör om det klingar rent. Arbetet utförs av kompetent bergtekniker.

Utför ev extra bultning eller sprutbetong om så erfordras i de exponerande partierna.

Bergbult väljs som icke förspänd (slak) plastingjuten, diameter 20 mm

och 2 m lång (KS l+0). Brottslasten bör vara minst 400 MPa. Brickan

väljs i 6 mm, varmförzinkad stål ca 125x125 mm. Borrhålets diame-ter väljs 30 mm. Utstickande delar av bult antikorrosionsbehandlas

med grundbeläggning zink-epoxi (tjocklek #0-70Am) och täckfärg,

tjärepoxi eller uretan (tjocklek 240Ium) enligt rostskyddsnorm från

statens I stålbyggnadskom mitté (1982).

Innan ev. sprutbetong appliceras måste berget noga rengöras med högtrycksvatten. Därefter förankras ett varmförzinkat metallnätli

taket (rutnät 100x100 mm och 4.2 mm tråd) med 0.5 m kamstålsbult _

KS 40 (G) 8 mm), varefter Sprutbetong kan appliceras på konventio-nellt sätt.

bult/m2.

Betongtjocklek väljes 70 mm. Bulttäthet väljes 3-4

. Applicera 50 mm svart ethafoam 220-skivor mot berget enligt figur lO. Skivorna ska appliceras med 2-3 cm distans mot berget i tunnelns mitt och med 20 cm distans vid kontakt vägg/tak. Detta utförs för att få tvärfall så att vattnet kan avledas. Alla ethafoamskivorna har dimensionerna 2,70 m x valfri längd och svetsas ihop till önskad

storlek.

Skivorna skall utföras med fabrikssvetsade skarvar i tvärled och renskur-na kanter. Fabrikssvetsade skarvar bör eftersträvas då bästa resultat

uppnås.

Skarvar i ethafoam som utföres på arbetsplatsen före montering skall ske

13

genom limning med BOSTIC 9951 och limpistol "Terma Grip 260" kant

mot kant och på båda sidor. Skarvar i ethafoam som utföres på arbetsplatsen efter montering anordnas genom 300 mm överlappning samt limning med Bostic. Vid bultgenomföring erfordras extraâtgärder

t ex tätning med smältlim Bostic 9951.

Skivorna appliceras mot berget med hjälp av 0.5 m lång, rostfri, syrafast,

helgängad pinnbult med diameter 12 mm. Dessa borras 100 mm in i

berget i mönster 2,0 x 2,0 m och förses med varmgalvaniserad (SO/um)

plåtbricka 150x150x3 mm) och rostfri, syrafast mutter som appliceras på ömse sidor av ethafoamskivan i taket för att få rätt distans till berget

(figur 10). Man undviker på så sätt eventuella gropar i skivorna där

vatten kan samlas och frysa. Skivorna appliceras i väggarna direkt emot

berget utan bricka emellan.

Skivorna måste ovillkorligen dras ända ned till dikesbotten (200 mm under vägen) för att förhindra att kall luft vintertid får vattnet att

frysa. Likaså måste ytterkant ethafoamskiva isoleras för att förhindra

kalldrag bakom skivan vintertid. Detta görs med plastad mineralull

och/eller figurskurna bitar av polyetencellplast. Bitarna skall limmas fast mot den stora skivan. Det är viktigt att kompensera tillägget i taket med ev fräsning i beläggningen. Kontroll av beläggningstjocklek bör

utföras.

Skala 1:10

Figur 10 Ethafoamskiva i tunnelsektioner med vattenläckage

14

Vid förskärningarna förekommer vattenläckage från väggarna utanför tunneln genom kontakten berg/betong och ner utefter väggarna i tunneln (se figur 4). Norra änden är mindre utsatt. Detta bör åtgärdas enligt

följande:

- Rensa befintliga dräneringar ovanpå tunnelns betongkonstruktioner. Enligt orginalritningar ska det finnas dräneringshâl från tunnelns ovansida och ned i väggen mot diket (figur 6). Vidare finns det dränering från betongvalvets yttersida och direkt utifrån tunnel-konstruktionen. Dessa dräneringar är troligtvis igensatta av slam och om de fungerar fryser vattnet vintertid.

- Skapa med hjälp av betong lämpligt tvärfall i området mellan betongvalv och berg i tunnelns S ände, så att vatten kan rinna ut och' inte stannar kvar eller rinner ner i skarven berg/betong. Sörj samti-digt för att vatten kan ledas undan genom t ex 5 cm stora hål i mur enligt figur ll.

- Avlägsna yttre rör och applicera ethafoamskivor vid bägge tunnelöpp-ningarna pâ väggen och 5.4 m inåt i tunneln på samma sätt som angives ovan. Sörj för god isolering vid skivornas kanter. Åtgângen är

4 st skivor -å 5.4x5.5 m att applicera från 0.5 m i tak via kant

vägg/tak till dikesbotten. För övrigt enligt ovan.

- Täta alla yttre kontakter berg/betong och betong/betong. Detta utförs genom att först avlägsna vegetationen. Säga vid behov upp

igensatta sprickor i syfte att få friska ytor samt torka därefter

sprickan med lämplig gasolbrännare. Applicera därefter fogmassa t ex 2 komponent fogmassa polyuretan KIBOSEAL U0 i sprickorna.

- Rensa upp avledningsdiken på berget ovanför tunnelmynningarna i

båda ändarna. Vidare bör området bakom stödmurarna omedelbart

ovanför tunnelöppningarna rensas från slam.

V T I M E D D E L A N D E 4 2 4

Figur 11

?VHÅÄDHIQMWFS

MED BEfaA/á. 50 74, \»\ \A_\ . ANSÅUW/Né D/?EKT 7/41-z' L27 r.åPE'/ ' cáENO/W ;Vr/;smlfvç Av 625 TOM??-544429'7? NOA/TER?! 5.

Dränering av område mellan berg och betOng på sidorna av betongkonstruktionen i tunnelns S ände.

16

5 KOSTNADSFÖRDELNING PÅ ÅTGÄRDER

Följande kostnadsförslag fördelade på åtgärder har framtagits i

samarbe-te med VFO.

Borttagning av ca 260 m2 sprutbetong l V 3 man å 1000 kr/dag + hyra

utrustning '

25000:-Insättning av ca 10 bult a 200 kr/bult

2000:-Uppsättning ethafoamskivor vid sektionerna

8/545-8/550

_54 m2

8/617-8/655

760 m2

8/690-8/700

200 m2

8/809-8/819

100 m2 (enbart västersida)

9/015-9/020

M2_

1168 m2 á 500 kr/m2

584000:-Urdikning ovanför tunnelöppningar 2 man i en vecka 10000:-Betonggjutning av omrâde ovanför tunnelpâslag, borrning av dränerings-hål samt gjutning av fogmassa: 2 man i 2 veckor å 1000 kr/dag

20000:-Div. oförutsedda kostnader 64000:-

705000:-Till detta kommer ev. fräsning av beläggningen för att kompensera bortfall av höjd pga ethafoamskivor (ca 10 cm). Ev. extra

betongsprut-ning av betongskrotade partier á 30 kr/mz, cm samt 60 kr/m2 för

armering. Vid maximalt behov av 263 m2 sprutbetong, vid 7 cm tjocklek, tillkommer ca 80000 kr.

Karta 1

'L' *I -'7'w

f 5 5.:: Fjäskebukte . i." 7 ' ..

..V

_.

z?

1

g"-

PA . w t ' i n , .. ' ' -*nr * 4 in 1 5 f; X' . h m

'ii' '\G\ql 5,23? U '

» r

mm» »w . 'i'

*Wannas-a x:

-* v' *'2'33 I \ axx» Q --s \N"'7 TI z .", '5, I.. ' | * ^-\ _/ o. *I 4 "x :Y ' 1 , *i - 5; Å \GRINDE->° v, , 4. \ /aAch/v 3,14;ng _ 3 '- T* ' ' -» a

' . h ' 3 1' .l r' êu, 0.. " -u ..3 7 '. w ' . _§9 _ ' K n a ' " L ;1. ._ø i z .å .. S t i l l a . t 4 ' vi v ' 'n *s ' -1' :i '.

m .4 -1 .I 'Ö' g 0 l* -i. _ v' . ä H ' \ v I . \ u x *' br a. .. .I Ä\ l \ n . o. . 1.0 v Y . _|\ | 4 \ _ ' . i . L 4 . \. n \ .4 , ) I \ /s v ) 'WÅRX 'n

x \ xxåhxfbá'f* ' ;i:14%. " ' .>731\'t9 w \ 'E A, _ 1 i. l , I ' 'Långes

VINDÖTUNNELN

Orust kommun

Skala 1:10000

VTI MEDDELANDE 424

V T I M E D D E L A N D E 42 4

75

50

25

8/400

8/500

8/600

8/700

8/800

8/900

60:-

huvudsaklig

'805 sprickriktning

ä område med större"

vattenmüngd

Karta 2

; 9/000

'

9/100

VINDÖTUNNELN

Lüngdprofil

Skala 1=2000

Höjdskulu 1: 500

Teckenförklaring fill karia 3-9

/ iakttagen spricka

/ Tidigare karferad spricka

B erfodras bal]L

få! spruibefong,-vi:igg

' O vafiendropp

x iakttagen buhL

GD lös sprufbeiong, grupp 1

VTI MEDDELANDE 424

Karta 3

9

/1

__0_____A_ _ A

ÅK

I

x mxo

V

v

43...

-V T I M E D D E L A N D E 4 2 4

m

a 0 0 )

56e

/

Låg-0%

§3 ®x

i

g? x Q

' M N -0

f

iI

w

6/550 'LM 29.:! .ba/f

NAKET BERG SPRUTBETONG

VoHenlückoge ' Observera?

Sek'r. Skrofn_ fukt dropp rinnond. is m3 bultanfol dropp- Nedfoh Kolk- SoH- Dropp Spricka Bomff_ Sten un- Ãfgürdof Anm.

rn2 1.6m 2.l m 3.2m skydd len sten uffülln. nål ååçâng der n'df månad

8/51/5* Ämne /_ N .

8/580

opp/mg 55! azéona' /< 0'

saknas

v

55:'

22,5 (3)

8/580«

3/53?

/23,3(/)

6/65?

#5;

295%

"

' '

Å/si

'745:'

5270)

XW PI M E D D L A N D E 4 2 4

Karta 4

Å ?000 A V N ; 1 3 2 1 V

4?

45719

8/670

6/620

NAKET BERG Voftenlückoge Observera? Sekt Skrotn.

m2 fukt dropp Nnnond.is rn3 _Lörn bultunfol_21+m

...u- A u. «v__....__.-AL SPRUTBETONG

4;4&9z

32rn Dropp ' Bomf SpFleCl sprut_ betong S'ren

un-der nüf

Ã'rgdrdof

månad

6V330-8/65?

8/585'wwh

gg?? Z9sfa

ézioc/ áça/

års! 4/5! Ålisáü

g/657«

8/690 ?st -/I«- _{/5t :55i}

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

42

4

41 '

Karta 5

C) ( 1

x!

?

K.

5

W

.-\.

_-»)ç- ---ñ

;åxx

p<

|

;7

I

C)

lyaoo 4

*"'__" *1

_-499-1

__...u--d V

I

f

_\

6/680

_8/690

NAKET BERG Votfenldckoge Observerat Sekt Skrotn.

m2 fukt dropp Iünnond. is rn3 _16m bultantul_{24m 32m} dropp-_skydd Nedfdl-_{len sten}

SPRUTBETONG

6/750

Kalk-utfülln. Son;nål Dropp Sprkko Bomfsprut-_betong Sten un-der nü'r Ãtgürdufmånad AnnL

8 65?-1690

"/sf okänd [gd

sot/705

/515

555

"350)_{85 (3)} 8/690 8/700 6/ 700.5/690- -l/ .-AWD (4) 8/8053/700. _{låst - ll-} -1, _-/Osf

_/sf

_2181/31)

z (z)

Ta _. '_ ,

-rå/4%

V T I M E D D E L A N D E 4 2 4

Karta 6

q/ _ w '\ ' 6//800 å -F_**§b ._'_-_'I- 'i

>-8 750

6/760

_6/6720

NAKET BERG _SPRUTBETONG

Vottenldckoge Observera?

Sekf. Skrofn. fukt dropp rinnand. is m3 bultanfol ^ dropp- Nedfol- Kolk- SoH- Dropp Spricko E3023_ Sten un- Åtgärdof Anm.

m2 1.6m 2.l m 3.2m skydd len sten uffülln. nål båmng der nöt månad

8/7100.

'

N

_{2 (2)}

§/805

_

235/ Diana' /90'

sot/705

'

/Ost

/Jl

gem)

8/605* 5/805- _ i 1/0, 5 (/)

8/620 6/820 ' 6,5 (3)

Karta 7

._-

___n-ner-*Erw'x

lx

Siw*

3:

'.

_\

i

\

\l \

1

X!

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

42

4

/ '

-o - ...-..,-_____+-__._www_____ i -

- 1,

1.*

_I

1

I

8/620

'

6/3930

NAKET BERG SPRUTBETONG

VoHenlückuge Observera?

Sekt Skrofn.fukt dropp rinnand. is m3 bulfontol dropp- Nedfol- Kolk- Solf- Dropp Spricko ?omr Sten un- Åtgärdof Anm.

m2

1.6m

ZLm 3.2m skydd len s'ren utfölln. nål

_betong

p

der nüf månad

8/1920-

5/5ç/o

-

..

3,5(2)

8/930

w smb

25 .så 0/4000' /50'

255

3208)

_ -,..._. __v -..4.4.4 __A_____________ __.._ .__. .--.- ...1 _-.4... U Å \;

<

1

/

I

1

I

I I X V T I M E D D E L A N D E 4 2 4

J

éy©oo

NAKET BERG QħE --._q ? k V / 7

...1

V an'renl'cickage Observera?

Sekt. Skro'rn. fukt dropp rinnand. is m3

rn2 1.6 m' bultantal2.4 rn 3.2rn Nedfal-len sten

SPRUTBETONG

Karta 8

Dropp Spricka 80"_{sprut- Sfen un- Ã'rg'cirdu'r Anm.} månad

3/320-

:V390

@@mo w sida 255t okänd /90/ 251*

3%0âv

.1560

8/930-9/0/2 ; 7515

7,/ (3)

6/955 w sidaStå'de vid

V T I M E D D E L A N D E 4 2 4 J. ... ..-_<Y.._.._.... .. l 7. ..._..0g. 4.... _.._-... .vv- x Å'VOOO

@@M5

6/975

M... ...M -J

Karta 9

NAKET BERG 4 . _ Votfenlückoge Observera? Sekt Skrotn.

m2 fukt dropp Nnnond. is m3 _145m bultanful_{210m 32rn} dropp-_skydd Nedfol-_{len sten}

9/0/5

SPRUTBETONG "" '°'

z

Kalk-utfülln. SuH>nål Dropp sprkka

Bomf sprut-betong

Sten un.

der nöt ÃTgürduf AnnLmånad

60@B0-9/0/22 ?så 'okänd /gc/

/sz'

7,/(3)

00021 UIUHS

1añadsua4m^ ;.14 paLu

'

N'lI-JNanQGNIA

nMuaunApunJö 69k: @

?§\

OL mm»

V T I M E D D E L A N D E 4 2 4