8 | Stockholmstidningen
#3 BARNENReproduktion och fantasi
– Om människans tillblivelse
:: mAjsA AllEliN
Under en människas livslopp genomgår hon otaliga produktions- och tionsprocesser. Med tanke på reproduk-därför varje försök att spåra dess ur-klargöra reproduktionsbegreppets olika de processer som står utanför kapitalets logik, kommer jag börja vid en människas tillblivelse och följa hennes väg genom argumenten tas även hjälp av fantasibe-greppet. Genom att utgå från den mänsk-liga föreställningsförmågan som något antropologiskt givet, transhistoriskt, som dock alltid omsätts i konkreta praktiker, -ståelse för reproduktion utarbetas. Följ-aktligen kan även en skarpare distinktion av reproduktionsbegreppet hjälpa oss att se kapitalets utsida, det vill säga en ho-verklighet.
1. ExISTENTIELL REPRODuKTION Till att börja med blir det kommande bar-net till – genom den reproduktiva akten,
oavsett om den är helt igenom biologisk eller delvis teknisk produceras hon – av slump, misstag eller planering. Sedan föds hon in i en strukturerad värld där hon redan under sina första minuter ska vikt, kön och nedkomstens klockslag.
personnummer för att kunna inlemmas i samhällsgemenskapens infrastruktur. Redan från första stund intar således sitt första levnadsår upptäcker barnet sina konturer och börjar lära sig socialt samspel – först via kroppens rörelser och stämningar, sedan genom språk och den omgivande massan börjar, i takt med den egna tillblivelsen, framträda och få skärpa. Under kommande år utvecklas världen i både vid och djup mening. Bar-net, är det tänkt, ska så småningom lära sig navigera i en social verklighet.
Genom att bli föremål för rutinmäs-siga omsorgspraktiker men också genom den egna leken och fantasins utforskande skapas en oavbruten kedja av händelser runtom och inuti barnets värld. Leken blir barnets sätt att imitera, praktisera, utmana och experimentera med det
be-kanta såväl som det outforskade. Med hjälp av artefakter och inbillningsför-måga lär sig barnet förhoppningsvis att samsas med andra, förstå sina gränser, härbärgera sina känslor och forma sina principer. Detta oavsett om det rör sig om lek med dockor, lego, käpphästar, handlar om kurragömma, leka doktor eller mamma-pappa-barn. Imitationen barnet möjlighet att pröva sina fantasier i självbestämda proportioner. Så är barnet själv med och formar sin utveckling[1]. Det behövs knappast påtalas att det rå-der så pass skilda levnadsvillkor för barn runt om i världen att det nästintill är ett idealtillstånd som här beskrivs[2]. Som meningssökande varelser med förmåga till avancerad bearbetning av tid, rum och relationer ingår det i barns erfaren-forma konkreta möten med omvärlden. Men beroende på de betingelser som omgärdar barnet – må det vara familjens eller samhällets resurser eller den ome -ner sig i – kommer hon att kunna bejaka dessa drifter i varierande grad.
Den identitet som barnet formar ge-nom observation och lek, imitation och experiment, är en del av den mänskliga
reproduktionens existentiella dimension.
Det vill säga, det djupt grundläggande och personliga tillblivande som sker i samspel av Marx förstå vad som särskiljer män-niskan från andra djur:
Djuret formar endast sin produkt efter sin arts måttstock och behov, medan människan vet att producera efter varje arts mått och överallt kan människan formar därför sin produkt även enligt skönhetens lagar.
Just i bearbetningen av objekt-världen hävdar sig därför människan verkligen som ett artväsen. Denna produktion är hennes verksamma art-liv. Genom den framstår naturen som
hennes verk och hennes verklighet.
Arbetets objekt är därför att
objekti-Till att börja med blir
det kommande barnet
till – genom den
reproduktiva akten,
oavsett om den är
helt igenom biologisk
eller delvis teknisk
– av slump, misstag
eller planering.
Sedan föds hon in
i en strukturerad
värld där hon redan
under sina första
minuter ska mätas
vera människans artliv, på så sätt att
hon inte bara som i medvetandet intel-lektuellt, utan i praktiken fördubblas och att hon därmed kan betrakta sig själv i en av henne skapad värld[3]. Till den existentiella reproduktionen hör dock inte enbart den själsliga utveck-och sexuella drivkrafter som samspelar med den mellanmänskliga och kulturella utvecklingen. Liksom för djuren ligger det i människans väsen att äta, sova, söka -människor – samtidigt som vi genom
ge-SKOLHISTORIA
i och med avgörande reformer under början av 1990-talet har villkoren för enskilda skolor förändrats avsevärt. Genom en långt gången marknadsanpass-ning har skolor ställts i en konkurrensrelation gente-mot varandra vilket i kombination med ett förändrat betygssystem skapat förväntningar på enskilda skolor att uppvisa goda betygsresultat. idag förväntas elever välja skola på en marknad och skolor konkurrerar om elever genom en så kallad skolpeng.
Även om den obligatoriska skolan alltid brottats med olika problem fanns det under grundskolans första tid, 1960–1990, ännu inga skolföretag som
konkurrerade med de offentliga skolorna och skolans styrning hade ännu inte genomgått den så kallade kommunaliseringsreformen. idag är situationen en annan. Med privat konkurrens och tilltagande segregation mellan elevgrupper förstärks behovet av att förstå skolans roll för den sociala reproduktionen ytterligare.
omförhandlandet av de samtida elev- och lärarrol-lerna följer det övergripande samhällets förändrade produktionsförhållanden och sociala struktur. det ökade egenansvaret förekommer inte bara i
sko-hävdats tillhöra senkapitalismens samhällspolitiska styrning, som också kallas nyliberalism /…/ vilke[n] för elever bland annat inneburit att förmågor som an-passningsbarhet och möjligheten att på egen hand viktigare.
dels är skolan en kommunal angelägenhet, dels är den styrd av nationell utbildningspolitik som i sin tur hänvisar till globala strukturer och hämtar inspiration från och inte sällan formuleras i relation till interna-tionella policysammanhang. dessutom villkoras den
Stockholmstidningen
#3 BARNEN| 9
Foto: MaJsa aLLELiN, 2018.
2. SOcIAL REPRODuKTION Dessa gemensamma verksamheter utgör grunden för social reproduktion. Denna andra reproduktionsform svarar således -står i det kollektiva livet. Av den anled-ningen sker social reproduktion oavsett samhällsform, och därför är den också lika oundviklig som existentiell repro-duktion även om graden av återskapande -med olika innehåll genom tid och rum.
Redan under sitt första levnadsår har barnet hunnit komma i kontakt med ett antal samhällsinstitutioner, som vård och förskola, Skatteverk och Försäkringskas-till att säkerställa att barnet förvandlas till en samhällsmedlem. Naturligtvis rå-der en relativ autonomi för hushållen – ännu är kontrollsamhället inte utvecklat i
Kallo-cain eller George Orwells 1984, även om
en av världens största stater i skrivande stund använder big data för att utveckla
Social Credit System – för att bedöma
befolkningens sociala kreditvärdighet. För att tala både med och mot Michel Foucault, undgår inte ens de mest
pri-vilegierade eller normativt inordnade individerna den grundläggande biomak-ten[4]
uppföljning är numera delar av allas våra liv. Regleringen, sanktionerna och åtgär-derna är däremot grovt snedfördelade genom historien. Den svenska polisens kartläggning av romer är bara ett konkret exempel på detta.
Utöver den biomakt som ska säker -råkratins formaliserade nivå, ingår det i den sociala reproduktionen att på mer el-ler mindre informella sätt, i elel-ler utanför institutioner, upprätthålla sådana struk-turer som återskapar samhälleliga rela-tioner. Må det handla om sociala klasser, relationen mellan kvinnor och män, eller rasmaktsordningen. På senare tid har -minister åter mobiliserat kring begreppet detta .
-, där dessa strukturer samverkar, nämligen skolan. första samhälleliga plikt (notera att detta närvara vid det formella utbildnings-väsendet. I den formella skolningens uppdrag ingår att församhälleliga den
unga generationen efter bestämda rikt-demokratins värdegrund, hon ska lära sig att prestation och bedömning utgår från individualistiska förklaringsmodel-ler och att sorteringen under vägen är ska också skolas in i den uppdelning mel-lan intellektuellt och manuellt arbete som -de lägre klassernas barn, -dess så kalla-de samhällets mest omfattande institutioner när det gäller social reproduktion[6].
En central kritik mot skolan som samhällsinstitution, bland annat inom sociologin, har varit att den inte förmår livsvärld och meningsskapande, varför det vore orättvist att likställa utbildning med att vara bildad. Vidare menar kri-tisk utbildningsforskning att läroplaner och skollagen är ideologiska produkter, framskrivna på den realpolitiska arenan, liksom att de som arbetar i skolan till stor del kommer från samhällets mellanskikt och därför återskapar den borgerliga ide-ologin i mötet med eleverna. Som lösning går därför vissa kritiker så långt som att förespråka deschooling, avskolning[7].
Men med hänvisning till männis-kans fantasiförmåga kan detta knappast
Redan under sitt
första levnadsår
har barnet hunnit
komma i kontakt
med ett antal
samhällsinstitutioner,
som vård och
förskola, Skatteverk
och Försäkringskassa.
Dessa samhälleliga
kontaktytor syftar
till att säkerställa att
barnet förvandlas till
en samhällsmedlem.
denna förmåga kan barnet omöjligen stö-pas efter en given mall. Även om det äromgivande sociala och historiska relationer. Varken eleverna eller lärarna möter varandra eller skolorgani-sationen som blanka blad eller utifrån färdiga roller; det uppstår oundvikligen sociala band och de invol-verade måste ständigt se till att hålla en balans mel-lan att mötas som medmänniskor och i rollerna som exempelvis ”elev” och ”lärare”, roller som dessutom ständigt omformuleras från politiskt håll. Redan under 1970-talet började det talas om den svenska skolans kris, vilket på sikt legitimerade och ledde fram till ett antal reformer som marknadsan-passade skolan i början av 1990-talet. Privatisering
privata aktörer att bedriva skolverksamhet, liksom Finansialiseringen har skett genom att de största privata aktörerna blivit börsnoterade, drivs av risk-kapitalbolag och har utländska ägare och investerare. det går även att skönja nykonservativa drag i skolans värld. Med den senaste skollagen (sFs 2010:800) infördes exempelvis hårdare straff för målsmän till olovligt frånvarande elever liksom inskrivningen av skolk i terminsbetyget och frågan om ordningsbetyg har med jämna mellanrum rests.
NOT: Texterna är hämtade ur Majsa Allelins avhandling
Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade vill-kor och vardag (2019), där hon följer två årskurs 9-klasser, i
en kommunal respektive fristånde skola i Göteborg. Allelin intresserar sig för de övergripande samhällsstrukturernas inverkan på den enskilda skolan, i grundskolan, samt hur elever förväntas möta skolans decentraliserade och nyli-och resonemang förstås mot bakgrund av de enskilda skolornas organisationer och de större sociopolitiska sammanhang och kontexter som elever, lärare och skolor referenser är utlyfta. Dessa publiceras i sin helhet på Moss-utställningars hemsida för den som vill läsa vidare.
10| Stockholmstidningen
#3 BARNENForts. Reproduktion och fantasi, Majsa Allelin
I bästa fall lyckas
eleven – med hjälp
av läraren – berikas
med nya erfarenheter
och ny förståelse
av sig själv och sin
omvärld. I bästa
fall kan kunskapen,
den gemensamma
bearbetningen av
världen, försätta
eleven i nya, oanade
tankespår; fortsätta
att stimulera
fantasin.
rimligt att betrakta läroplanen och skol-det – med hänvisning till den manuella och intellektuella arbetsdelningen i sam-hället i stort – trots allt få arenor som explicit avsätter resurser och formulerar mål för individuell utveckling och kun-skapsproduktion på samma sätt som
med en relativt autonom professionskår (lärarna) – undersöka okända frågor[8]. på vilket sätt innehållet är organiserat -den och kunskaper som förmedlas, vilka pedagogiska metoder som används – bör vara föremål för kritisk granskning. Att skolan exempelvis till övervägande del är teoretiskt inriktad och därmed missar viktiga former av mer praktisk inlärning och utveckling, står utom tvivel. Jag upp-muntrar alltså inte en okritisk hållning mot skolan som samhällsinstitution, men de samhällsresurser som står till buds. I -värld. I bästa fall kan kunskapen, det vill säga den gemensamma bearbetningen -sin. Att förespråka avskolning vore att tillsatts aktiviteten kunskapsförmedling. aktivitet skulle i nästa led förstärka den sociala reproduktionen, eftersom var och en skulle lämnas till att på egen hand organisera ett (i bästa fall kreativt) kun-utbildningsinstitutionen bör vi alltså, en-ligt min mening, arbeta för att den ska vara meningsfull och utvecklande. För tillfället står denna önskan emellertid i djup kontrast med barnets skolvardag. slås ut präglas skolan av ett ekonomiskt -liga uppdrag, nämligen förväntan om att eleverna snart ska delta på
arbetsmark-knappast undgår någon elevgrupp. 3. EKONOmISK REPRODuKTION Med det sagt är vi framme vid den tredje och sista reproduktionsformen:
eko-nomisk reproduktion. Den tredje och
sista reproduktionsformen är liksom de två övriga anakronistisk så till vida att
-ganisera en befolkning kräver ett visst genom slavekonomi, merkantilism eller statskommunism. Men då barnet lever i en västerländsk samtid är det kapitalets rationalitet som villkorar dess utform-ning. Så snart barnet avklarat skolgången och lämnat barndomen bakom sig, så -infrastruktur och socialiserats in i en om-värld som gör henne till bärare av diverse värderingar, intressen, och handlings-mönster – är det nu dags för det tidigare barnet att äntra den samhällsgemenskap -väntas hon omsätta sin arbetskapacitet, och därmed ackumulera – kapitalet.
oavlönat, produktivt eller reproduktivt arbete. Dess form kan med andra ord va-riera, men relaterar på ett eller annat sätt till det kapitalistiska produktionssättet. Som hemmafru, hänvisad till obetalda
arbete som möjliggör den inkomstförsör-jande partnerns arbetskraft. Som lärare i avlönad, och deltar i den reproduktiva sfären genom att skola kapitalets framti-da arbetskraft. Som lärare i en privatägd och vinstdrivande skola står hon inte en-bart i en indirekt förbindelse med kapita-let, hennes arbetskraft har nu omedelbart underställts mervärdesproduktionen och är därför produktiv. Som diskare utan kontrakt i köket till en restaurangkedja är hon inte formellt avlönad, men bidrar omedelbart till kapitalets produktion och reproduktion. Som frisör på skönhets-salong är hon avlönad och deltar i kapi-talets produktion och reproduktion. För den ekonomiska reproduktionen kom-mer alltså arbetet i många forkom-mer, men har det gemensamt att de relaterar till den kapitalistiska produktionen antingen direkt eller indirekt.
Den ekonomiska reproduktionen, i detta fall kapitalets, uppehåller sig endast ständig kapitalackumulation. Det stäm-mer att det i ackumulationsprocessen råder en växelverkan mellan produktion -dra. Men det förändrar inte faktumet att
omedelbart konsumtion, konsumtionen är omedelbart produktion. Bägge är ome-skriver Marx i Grundrisse, skisserna till
Kapitalet[9]. Vad består denna förmed-Vänder man sig till Rosa Luxemburg
-duktionssättet av nödvändighet kräver icke-kapitalistiska områden för att ex-imperialism[10]. Vänder man sig till Da-innanför avancerade kapitalistiska stater
-[11]. Med avse-ende på fantasibegreppet som tidigare har bildningen, kommer Luxemburgs och förlängas genom att fokusera på kapita-lets immanenta sätt att expandera genom innovation.
För att reproducera kapitalet behövs
att organisera arbetskraften, användning -ter, lagerrutiner, lokalisering, och så vidare. Allt detta faller inom kapitalets tekniska utveckling, det vill säga innova-tionen[12]
utbildningsväsende som blickar ut mot kapitalets grundläggande behov (mest entreprenöriellt lärande), står det tidi-gare barnet nu i ackumulationens kun-skapstörstande gap.
I hennes dag-liga arbetsuppgifter ägnar hon sig åt att -produktion, kanske arbetar hon på före-tagets avdelning för Research &
Develop-ment (R&D). Under kapitalismen stöps
den mänskliga förmågan till fantasi efter lönsamhetsprinciper och tillväxtmål. I likhet med leken imiterar och utmanar det numer vuxna barnet det bekanta, vil-ket i mer eller mindre självbestämmande proportioner också innebär ett experi-menterande av det outforskade – men nu i företagets tjänst. I likhet med (ut) -tisk väg lära sig om sådant hon inte vet, i
***
Genom att följa barnets tidsrumsliga resa genom livet kunde tre reproduktionspro-cesser urskiljas. Den existentiella repro-betingelserna som vi måste säkerställa som biologiska och andliga varelser. Den tala med Georg Simmel, samhällets form och innehåll: alla de institutioner (staten, -dierna, etcetera) och sociala strukturer (såsom patriarkatet och rasismen) som villkorar våra handlingsmönster och möj-ligheter. Slutligen trädde barnet in i den ekonomiska reproduktionen – kapitalets reproduktion – som inte liknar något ti-digare produktionsförhållande på grund av sitt ständiga ackumulationskrav, en konstant växelverkan mellan produktion och reproduktion.
Inom varje dimension av denna repro-som mervärdesproduktionen, fortsatt na-tivitet, behovet av vila, liksom normativa sätt att organisera oumbärliga behov på. Med hjälp av vår gemensamma förmåga att i växelverkan mellan handling och bli-vande föreställa oss ett bättre, mer rätt-vist eller annorlunda tillstånd, inverkar de olika dimensionerna av reproduktion möts som sociala och politiska varelser i kampen om den sociala reproduktionen påverkar den ekonomiska produktionen, vilket i sin tur påverkar villkoren för att överhuvudtaget existera som biologiska varelser, som vår hälsa och vårt välmå-ende. I praktiken sammanvävs de tre
dimensionerna av reproduktion till en helhet som både bär på mänsklig mening
:: Majsa Allelin forskar och undervisar i
socialt arbete vid Södertörns högskola. Hennes forskningsämnen rör frågor om
-nomisk politik och välfärdsfrågor. Texten är en pågående vidareutveckling av hen-nes avhandling Skola för lönsamhet. Om
elevers marknadsanpassade villkor och vardag (Arkiv förlag, 2019).
[1]
Fan-tasi och kreativitet i barndomen, daidalos,
Göteborg, 1995
[2] Jämför med Ferguson, susan, ”children, childhood and capitalism: a social repro-duction Perspective”, i Social Reprorepro-duction
Theory. Remapping Class, Recentering Oppression, Bhattacharya, tithi (red.), Pluto
Press, London, 2017
[3]
manuskript från 1844”, i
, Marx, Karl & Engels, Frie-drich, cavefors, Lund, 1978 [1844], s. 186 (kursiv i original)
[4] Foucault, Michel, Övervakning och , arkiv förlag, Lund, 2017 [1975]
Jag tänker här framför allt på Bhat-tacharya, tithi (red.), Social Reproduction
Theory (se not 2)
[6] Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-claude, Reproduktionen. Bidrag till en
teori om utbildningssystemet, arkiv förlag,
Lund, 2008 [1970]. se även Bowles, samuel & Gintis, Herbert, Schooling in capitalist
, routledge & Kegan Paul, London, 1976; apple, Michael W., Ideology and curriculum, routledge & Kegan Paul, London, 1979; och Willis, Paul,
Fostran till lönearbete, röda Bokförlaget,
Göteborg, 1983 [1977]
[7] illich, ivan, Deschooling society, Harper & row, New York, 1971
[8] se exempelvis Hyldgaard, Kirsten, ”the discourse of education – the discourse of the slave”, Educational Philosophy and
Theory, vol. 38, nr. 2, 2006, s. 145–158 [9] Marx, Karl, Grundrisse: Ett urval, tanke-kraft, Hägersten, 2010 [1939], s. 50
[10] Luxemburg, rosa, The Accumulation , routledge, New York, 2003 [1913]
[11] Harvey, david,
-beralism, oxford University Press, oxford,
2005
[12] Marx, Karl, Kapitalet. Kritik av den
poli-tiska ekonomin, bok 1, Kapitalets produk-tionsprocess, 7. uppl., arkiv förlag, Lund,