Att samtala med patienter om sexuell hälsa - En kvalitativ litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser

Att samtala med patienter

om sexuell hälsa

En kvalitativ litteraturöversikt om sjuksköterskors

upplevelser

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Emilia Zec, Sylwia Blaszk & Elin Lagerman HANDLEDARE: Charlotta Wikström

1

Sammanfattning

Bakgrund: Hälsa är ett brett begrepp med komplex innebörd. Begreppet innefattar många delar, däribland sexuell hälsa. Den sexuella hälsan är mångsidig och kan påverkas av sjukdomstillstånd, läkemedel och sociala faktorer. Patienter upplever sexuell hälsa som en del av deras identitet, och anser att det är viktigt att kunna samtala om ämnet med sin sjuksköterska. Sjuksköterskor har ett ansvar att främja god sexuell hälsa hos patienter, delvis för att det ingår i personcentrerad vård.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa.

Metod: Litteraturöversikten utfördes med en kvalitativ design som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell.

Resultat: 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Tre huvudteman identifierades efter att resultaten sammanställdes. Sjuksköterskorna upplevde “egen osäkerhet”, “patientens identitet” och “organisatorisk påverkan” som framträdande faktorer som påverkade samtalet mellan patienter och sjuksköterskor gällande den sexuella hälsan. Huvudtemana mynnade sedan ut i totalt sex subteman som beskrev begränsad kunskap och erfarenhet, patientens ålder och bakgrund samt arbetsmiljön, prioritering och ansvarsfördelning i verksamheten.

Slutsatser: Kontinuerlig utbildning och tydliga riktlinjer är essentiella för att sjuksköterskor ska samtala med patienter om sexuell hälsa. Behovet av vidare forskning har uppmärksammats i litteraturöversikten.

Nyckelord: Omvårdnad, sexualitet, personcentrerad vård, erfarenheter, attityder, begränsningar, konversation.

2

Title: Conversing with patients about sexual health - A

qualitative literature review about nurses’ experiences

Summary

Background: Health is a broad concept with several components, one being sexual health. Sexual health is versatile and can be affected by illnesses, medicines and social factors. Sexual health is a part of patients’ identity and it is important that nurses discuss it with them. The nurses have a responsibility to promote good sexual health partly because it is included in person centered care.

Aim: To describe nurses experiences of conversing with patients about sexual health. Method: The literature review was conducted with a qualitative design that was inductively analyzed based on Friberg’s five-step model.

Result: 11 scientific articles form the basis for the result. Three main themes were identified. The nurses experienced “one’s own insecurity”, “the patient’s identity” and “organisational influence” as prominent factors that influenced the conversation between patient and nurse regarding sexual health. The main themes fell into a total of six sub-themes. These described limited knowledge and experience, patient’s age and background, as well as work environment, prioritization and division of responsibilities in the organization.

Conclusions: Continuous education and clear guidelines are essential for the nurses to conversate about sexual health with patients. The need for further research was identified in the literature review.

Keywords: Nursing, sexuality, person-centered care, experiences, attitudes, limitations, conversation.

3

Innehållsförteckning

Biologiska, psykiska och sociala aspekter av sexuell hälsa 6

Patienters uppfattning om sexuell hälsa 7

Sjuksköterskors roll för att främja god sexuell hälsa 7

Personcentrerad vård 8

Problemformulering 8

Syfte 8

Metod 9

Design 9

Urval och datainsamling 9

Dataanalys 10 Forskningsetiska överväganden 10 Resultat 11 Egen osäkerhet 11 Begränsad kunskap 11 Begränsad erfarenhet 12 Patientens identitet 12 Patientens ålder 12 Patientens bakgrund 13 Organisatorisk påverkan 13 Arbetsmiljö 13

Prioritering och ansvarsfördelning 14

Diskussion 15 Metoddiskussion 15 Tillförlitlighet 15 Verifierbarhet 16 Pålitlighet 16 Överförbarhet 17

4

Resultatdiskussion 17

Slutsatser 19

Referenslista 21

5

Inledning

Tidigare har hälso- och sjukvården fokuserat på hälsoproblem som inte avsett sexuella hälsobesvär. På senare tid har en förskjutning börjat ske mot att uppmärksamma patienters sexuella hälsa alltmer. Förståelsen har ökat om att den generella hälsan är beroende av den sexuella hälsan samt vice versa (Socialstyrelsen, 2014). Sexuell och reproduktiv hälsa ingår i målet för hälso- och sjukvården som menar på att en god hälsa och vård på lika villkor skall strävas efter för hela befolkningen enligt 3 kap. 1§ första stycket i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) (HSL). Korrekt information samt rådgivning om sexuell hälsa skall lyftas av vårdgivaren. Den sexuella hälsan ges i själva verket inte mycket uppmärksamhet, trots att den anses vara ett grundläggande behov hos alla människor för att uppnå en god livskvalitet, hälsa samt välbefinnande (Ollivier, Aston & Price, 2019; Folkhälsomyndigheten, 2018).

Det ingår i sjuksköterskors uppgifter att vårda patienter utifrån ett personcentrerat synsätt. Sexuell hälsa omfattas i den personcentrerade vården och det är därför av stor vikt att sjuksköterskor tar hänsyn till varje patients sexuella hälsa genom att inte undvika ämnet, kunna svara på frågor och följaktligen ställa frågor om den sexuella hälsan (Katz, 2005). Genom att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa kan påverkande faktorer identifieras.

Bakgrund

Hälsa

Den mest använda definitionen av hälsa är WHO:s “Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (WHO, 1948). Rent begreppsmässigt betyder hälsa “helhet och helighet”, vilket kan härledas till varje individs medvetenhet och ansvar. Det framställs som svårt att definiera vad hälsa egentligen innebär. Olika vårdteorier samt vårdmodeller tolkar begreppet hälsa på olika vis (Wärnö-Furu, 2017).

Folkhälsovetenskapen bidrar med kunskap kring en hel befolknings hälsa. Sjuklighet, dödlighet, levnadsvanor, hälsa, hälsorisker och skyddsfaktorer beskrivs. Folkhälsoarbete delas in i två delar: förebygga sjukdom och främja hälsa (Svanström, 2002). Enligt den salutogenetiska hälsoteorin, som är frekvent förekommande i nordisk hälsoforskning, betonas tre delar för att en individ skall uppnå hälsa. Dessa tre är: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Tillsammans bildar dessa tre komponenter en känsla av sammanhang, även kallat KASAM. Om en individ upplever KASAM, har denne också en god förmåga att bemästra motgångar och på så vis stå emot ohälsa (Antonovsky, 1991).

Det omvårdnadsvetenskapliga perspektivet uttrycker att omvårdnad har sin utgångspunkt i en humanistisk grundsyn med ett filosofiskt synsätt. Människan ses enligt det omvårdnadsvetenskapliga perspektivet som aktiv och skapande, som en del i en större helhet. Perspektivet riktar sig till att varje individ är unik och har behov att ta egna beslut och ta ansvar. Människan ses som en helhet bestående av kropp, själ och ande. Hälsa skapas av individen själv. Upplevelsen av hälsa kan påverkas av fysiska hinder likväl som psykiska (Willman, 1996; Gustafsson & Willman, 1999).

6

Sexuell hälsa

Definitionen av sexuell hälsa liknar begreppsbestämningen för generell hälsa. WHO (u.å.) definierar sexuell hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande i samband med sexualiteten. Vidare definieras sexualitet som en central aspekt av människan. Sexualitet omfattar sex, könsidentitet, könsroller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet är något som kan upplevas och uttryckas i tankar, fantasier, lust, övertygelser, attityder, värderingar, beteenden, praxis, roller och relationer. Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer (WHO, u.å.).

God sexuell hälsa innebär inte bara frånvaro av sjukdom i anknytning till sexualiteten, utan innefattar även bemötande på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt gentemot sexualiteten. Ett annat begrepp som är relaterat till, och på sätt och vis ingår i begreppet sexuell hälsa är reproduktiv hälsa. Definitionen av god reproduktiv hälsa är förmågan till reproduktion, möjlighet till ett nöjaktigt och säkert sexliv utan oro för sjukdom, samt friheten att själv kunna planera när och om man vill ha barn (Häggström-Nordin & Mattebo, 2016; Ideström, 2016).

Historiskt sett har sexuell hälsa inte varit ett aktuellt ämne vare sig samhällsmässigt eller inom vården eftersom det ansetts ha varit privat och tabubelagt (Ollivier et al,. 2019). Inte förrän år 1938 upphävdes förbudet mot informering om preventivmedel i Sverige och det dröjde till år 1955 för att sex- och samlevnadsundervisning skulle bli obligatoriskt i svenska skolor (Utrikesdepartementet, 2013). De senaste åren har betydelsen för god sexuell och reproduktiv hälsa uppmärksammats alltmer (Rohleder & Flowers, 2018). God sexuell hälsa är kopplat till psykiskt välmående (Kalmbach, Pillai, Kingsberg & Ciesla, 2015). Det är även kopplat till fysiskt och socialt välmående (Ollivier et al,. 2019). Det här påvisar ytterligare vikten av god sexuell hälsa för en övergripande god hälsa (Ollivier et al,. 2019).

Biologiska, psykiska och sociala aspekter av sexuell hälsa

Biologiska sjukdomstillstånd såsom diabetes, neurologiska sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar påverkar patienters sexuella hälsa. Besvär som kan uppstå vid dessa tillstånd är bland annat erektionsproblem, lubrikationsproblem och vaginit. Flera mediciner kan också ha en negativ effekt på den sexuella hälsan exempelvis betablockare, statiner och ACE-hämmare (Bostock-Cox, 2015). Sexuellt aktiva patienter med urinkateter uttrycker att deras sjukdomstillstånd bidrar till dålig självkänsla i samband med sexualitet. Smärta och en känsla av obehag är vanligt förekommande. Patienter uttrycker även att de inte har fått kunskap eller information om ämnet vid påbörjad behandling (Chapple, Prinjha & Salisbury, 2014). Cancerpatienter upplever att deras sexuell hälsa har påverkats i samband med sjukdom och behandling. Bland annat beskrevs prestationsproblem, erektionsproblem, smärta vid samlag och svårigheter med att få orgasm av cancerpatienterna. Patienter beskriver att deras välmående och deras relationer påverkades negativt i samband med dessa problem (Tracy, McDivitt, Ryan, Tomlinson & Brotto, 2016).

Vidare har psykiatriska diagnoser såsom depression och ångest en omfattande påverkan på flera komponenter inom den sexuella hälsan. Dessa inkluderar nedsatt

7

sexlust, upphetsning och problem med orgasm (Kalmbach et al,. 2015). Vid välanpassad antidepressiv behandling kan besvär med sexuell dysfunktion avta hos patienter som upplever en direkt koppling mellan sitt depressionstillstånd och sexuell dysfunktion (Thakurdesai & Sawant, 2018).

Sociala faktorer innebär andra människors förväntningar och samhällets normer i förhållande till sexualitet. Dessa faktorer kan orsaka tabu, stigmatisering och ett hinder för personer att tala om sina problem öppet gällande den sexuella hälsan (WHO, 2010). Exempelvis växte den äldre befolkningen upp i ett samhälle där sexuella känslor och beteenden inte diskuterades. I sin tur har denna syn bidragit till att äldre kvinnor är mindre benägna att söka vård för sexuella hälsobesvär. Detta för att både de själva och sjukvårdspersonal avfärdar besvären och antar att de beror på naturligt åldrande (Garrett & Lawton, 2019). Vidare upplever patienter med funktionshinder att deras sexuella välbefinnande inte uppmärksammas av vården (Lee & Fenge, 2016; Lee, Fenge & Collins, 2020).

Patienters uppfattning om sexuell hälsa

Patienter beskriver sexuell hälsa som sexuell tillfredsställelse och att bli hörd och sedd av sin partner. Samtidigt upplever patienter att känna sig älskad ingår i kriterierna för att möjliggöra en god sexuell hälsa (Lee, Fenge & Collins, 2020). Patienter kan råka förväxla sexuella hälsobesvär med andra fysiska sjukdomstillstånd. Svårigheter att avgöra vad som är orsaken till problemen kan leda till förvirring hos patienterna (Jaarsma, Fridlund & Mårtensson, 2014). Eftersom sexuell hälsa är stigmatiserat avstår patienter att söka vård för sexuella besvär och gör det inte förrän symtomen försämras (Sydor, 2019). Patienter uttrycker att det är viktigt och lämpligt för dem att sjukvårdspersonal kan samtala om sexuell hälsa med dem, dels för att ge en så tillfredsställande vård som möjligt, dels för att sexuell hälsa är en del av patienternas identitet (Leonardi-Warren, Neff, Mancuso, Wenger, Galbraith & Fink, 2016).

Sjuksköterskors roll för att främja god sexuell hälsa

Sjuksköterskor skall ha kunskap om beteendevetenskap och medicinsk vetenskap för att kunna utföra en adekvat omvårdnad. Dessutom skall sjuksköterskor ha respekt för de mänskliga rättigheterna och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt för att värna om varje patients integritet, värdighet, självbestämmande, värderingar, tro och vanor (ICN, 2012). I 3 kap. 1§ andra stycket HSL står det att “Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet”. Dessutom står följande i 6 kap. 1§ patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659):

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

Sjuksköterskors roll och ansvar inom hälso- och sjukvården beskrivs alltså i både kompetensbeskrivningar (ICN, 2012) och lagar (SFS 2017:30; SFS 2010:659).

För att uppnå specifika mål kan sjuksköterskor använda samtal som verktyg. Målen kan vara att hantera problem, ge stöd, skapa delaktighet, fördela ansvar, utvärdera,

8

tillrättavisa och delge information till patienten (Nilsson & Waldemarson, 2016). Att samtala utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, innebär ett personcentrerat samtal där fokus ligger på hälsofrämjande åtgärder (ICN, 2012). Ur detta synsätt skall sjuksköterskor ha respekt för patienten och de önskemål som finns. För att denna typ av samtal skall vara verksam krävs empati, att vara genuin samt att sjuksköterskor skall visa aktning gentemot patienten (Holmqvist, 2012).

Personcentrerad vård

Hälso- och sjukvården har som ändamål att driva en personcentrerad vård. Personcentrerad vård strävar efter att synliggöra människan bakom sjukdomen. Att bekräfta och ta hänsyn till patientens individuella upplevelse och tolkning av den enskilda hälsan ingår i att bedriva en personcentrerad vård. Det är väsentligt att tillgodose varje patients fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella behov. Att värna om patientens önskemål och att låta denne vara delaktig i den bedrivna vården är en viktig komponent i den personcentrerade vården (Ekman, 2014). Att bekräfta, respektera, och se varje patient som en unik individ är ytterligare en komponent. Den personcentrerade vården innefattar att sjuksköterskor skall kunna samtala om sexuell hälsa med patienter som i sin tur är en del av patienternas helhetsvård (Evans, 2013; Katz, 2005).

Problemformulering

Historiskt sett har sexuell hälsa varit ett tabubelagt ämne (Ollivier et al,. 2019). Öppenheten kring sexuell hälsa har ökat under åren, men ur ett patientperspektiv så framkommer det att sjuksköterskor inte talar om sexuell hälsa med sina patienter i tillräckligt stor utsträckning för att främja patienternas hälsa (Southard & Keller, 2009).

Att samtala kring sexuell hälsa har blivit allt viktigare i sjuksköterskors arbete och därför finns behovet av att identifiera vad som gör att samtalsämnet undviks (Rohleder & Flowers, 2018). En anledning till att samtal kring sexuell hälsa med patienter undviks, kan vara att kunskapen sjuksköterskorna besitter är begränsad. Sexuell hälsa är en väldigt liten del av sjuksköterskeutbildningen och mer än 50% av sjuksköterskestudenter känner sig oroliga över att samtala om sexuell hälsa med patienter (Kong, Wu & Loke, 2009).

Genom att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa förväntas litteraturöversikten kunna identifiera de kunskapsluckor som finns inom ämnet, samt lyfta förbättrings- och utvecklingsområden.

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa.

9

Metod

Design

En litteraturöversikt med kvalitativ design har utförts enligt Friberg (2017a). Litteraturöversikt med kvalitativ design innebär att en sökning görs efter texter och artiklar med tillgänglig forskning av det valda ämnet, där andra människors upplevelser och värderingar ligger till grund (Friberg, 2017a). En induktiv ansats används för att skapa en förståelse för fenomenet utifrån deltagarnas levda erfarenheter (Polit & Beck, 2016).

Urval och datainsamling

Databaser som användes för datainsamling var CINAHL och MEDLINE. CINAHL står för Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och är en databas som innehåller omvårdnadsvetenskap. MEDLINE är en underdatabas listad under PubMed för vetenskapliga artiklar inom medicin men även omvårdnadsrelaterade artiklar. Databasen drivs utav United States National Library of Medicine (Östlundh, 2017). Sökningarna utfördes i mars 2020.

Inklusionskriterierna var: Allmänsjuksköterskor som arbetar med sexuell hälsa, specialistsjuksköterskor som arbetar med sexuell hälsa samt studier där allmänsjuksköterskor var en av de involverade professionerna. Exklusionskriterierna var: Patienters upplevelse av sexuell hälsa. Begränsningar var följande: Vetenskapligt granskade (peer reviewed), tidigast publicerade 2010 och skrivna på engelska. Att artiklar är peer reviewed säkerställer kvaliteten ur en forskningssynpunkt. Materialet granskas av experter inom ämnet innan artiklarna accepterats för publicering (Östlundh, 2017). Trunkering användes för att åstadkomma alla böjningar på sökorden. Trunkering går ut på att bara ordets grundform används vid sökningen tillsammans med ett trunkeringstecken (Östlundh, 2017). Utifrån syftet, inklusionskriterierna, exklusionskriterierna och begränsningarna identifierades lämpliga sökord: nurs*, patient*, experience*, sexual, sexual*, discussing sexuality, health, promotion, conversation, sexual health education, nursing, nurses attitudes, perceptions, beliefs, views, opinions, sexuality och sexual health.

Sökorden kombinerades på olika sätt, med hjälp av booleska söktekniker. Booleska sökningar ger möjligheten att få så exakta träffar som möjligt och utesluta irrelevanta träffar (Östlundh, 2017). AND, OR och NOT har använts för att kombinera termerna i sökmatrisen (Bilaga 1).

Artiklarna som framkom via sökningen granskades utifrån det valda syftet i fokus. De artiklar vars titel och abstrakt inte var relevant för syftet valdes bort. De återstående artiklarna lästes igenom, bearbetades och kvalitetsgranskades utifrån bifogat kvalitetsgranskningsprotokoll (Bilaga 2). Återstående artiklar till resultatet efter granskning var 11. Dessa artiklar sammanställdes i en artikelmatris (Bilaga 3). Endast sjuksköterskors citat och sammanställda resultat användes från artiklarna med blandade professioner. Endast de kvalitativa resultatdelarna togs med från artiklarna med mixed methods. Artiklar med mixed methods innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning där resultatet av de två metoderna sedan jämförs (Creswell, 2009).

10

Dataanalys

Dataanalys av denna litteraturöversikt efterföljer Fribergs (2017b) analys i fem steg. I det första steget skrevs 15 artiklar ut. Varje artikel lästes igenom individuellt flera gånger, där mest vikt lades vid resultatet. Detta för att skapa en förståelse om sammanhang kring ämnesvalet. I det andra steget identifierades nyckelfynden som motsvarade litteraturöversiktens syfte i artiklarnas resultatdel. Dessa markerades med markeringspenna enskilt. Sedan sammanfattades artiklarnas resultat individuellt och nyckelord skrevs ned från varje enskild artikel. Det gjordes för att senare kunna skapa huvudteman och subteman. Fyra artiklar motsvarade inte litteraturöversiktens syfte och föll då bort under processen. Steg tre innefattades av en sammanställning av de individuella sammanfattningarna på de 11 återstående artiklarna. Detta gjordes genom att varje enskild sammanställning presenterades och huvudfynden skrevs ned på ett nytt pappersblad. På så vis bildades en individuell schematisk översikt över alla artiklars huvudfynd. I steg fyra urskildes likheter och skillnader mellan de olika artiklarna på ytterligare ett pappersark. Dessa likheter och skillnader sammanställdes i två kolumner. Kolumnen med likheter låg sedan till grund för litteraturöversiktens teman. Totalt framkom 12 framträdande likheter som i sin tur bildade sex subteman och utifrån dem identifierades tre huvudteman. Dessa låg sedan till grund för litteraturöversiktens resultat. Vid det femte och sista steget var dataanalysen genomförd och formulerades tydligt för att möjliggöra att läsaren förstår den nya helheten av litteraturöversikten (Friberg, 2017b).

Forskningsetiska överväganden

Ett etiskt godkännande krävs ej vid litteraturöversikter, men bör uppmärksammas vid granskningen av artiklarna (Sandman & Kjellström, 2018). Vid valet av artiklar till litteraturöversikten krävdes att artiklarna inkluderade ett etiskt ställningstagande (Forsberg & Wengström, 2016). Det var även ett kriterium i kvalitetsgranskningsprotokollet att artiklarna skulle inneha ett etiskt ställningstagande (Bilaga 2). Därav kvalitetsgranskades valda resultatartiklar med det i åtanke och de artiklarna utan ett etiskt ställningstagande exkluderades (Kjellström, 2017). De studier som avser människor skall dessutom ha en etisk dialog för att beakta den enskilda människan och säkerställa deltagarnas hälsa, välmående och säkerhet (Polit & Beck, 2012). Integritet, lika värde och självbestämmande för varje människa ska värnas om (Kjellström, 2017). Människor som deltar i forskning skall behandlas på ett korrekt sätt, med utgångspunkt i individens hälsa och välbefinnande (World Medical Association (2018). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) skall skydda individen från forskning som ej beaktar varje människas värde.

Medvetenhet kring de egna tankarna och värderingarna är viktig för att kunna analysera materialet så förutsättningslöst som möjligt (Priebe & Landström, 2017). Förförståelsen och tidigare erfarenheter diskuterades innan arbetet påbörjades. Tidigare erfarenheter kring forskning framkom ej. Däremot fanns tidigare erfarenhet där praktiserande arbete i klinisk verksamhet givit uppfattningen att sjuksköterskor generellt uppfattar patientens sexuella hälsa som generande att tala om, och därför gärna undveks.

11

Resultat

Resultatet omfattades av 11 artiklar som analyserades med en kvalitativ metod. Tre huvudteman samt sex subteman identifierades, se figur 1.

* Figur 1, översikt på resultatets tre huvudteman samt sex subteman.

Egen osäkerhet

Överlag så upplevde sjuksköterskorna osäkerhet kring att samtala om sexuell hälsa med patienter. Enligt sjuksköterskorna var kunskap och erfarenhet några av de bidragande faktorerna till osäkerheten. De upplevde sig otillräckligt förberedda att samtala om ämnet då de inte hade fått lära sig tillräckligt om det, varken från deras utbildning eller arbetsplats. Sjuksköterskorna upplevde att det var deras ansvar att initiera till samtal om sexuell hälsa. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna det som patientens ansvar.

Begränsad kunskap

Upplevelsen av osäkerhet i samtal kring sexuell hälsa grundade sig framförallt i att sjuksköterskorna upplevde begränsad kompetens om sexuell hälsa. Resultatet av detta bidrog till ett negligerande tankesätt där patientens behov åsidosattes (Baker, 2017; Barnason, Steinke, Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013, Mosack & Wright, 2013; Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen, 2018; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Maree & Fitch, 2019; McCabe & Holmes, 2014; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012). Uppkom det problem kring patientens sexualitet så valde sjuksköterskorna att ta hjälp av andra professioner istället för att på egen hand samtala med patienten. Ofta skickades patienterna vidare till läkare eller barnmorskor då sjuksköterskorna tvivlade på sin egen kompetens (Annerstedt & Glasdam, 2019; Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen, 2018; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter,2017; Saunamäki & Engström, 2014).

12

Sjuksköterskorna upplevde att deras grundutbildningar hade lagt för liten vikt vid patienters sexuella hälsa. Sjuksköterskeyrket i sig bidrog inte till utveckling av sjuksköterskornas förmåga att lyfta samtalet om ämnet, vilket gjorde att det istället åsidosattes (Baker, 2017; McCabe & Holmes, 2014). En osäkerhet baserad på otillräcklig kunskap upplevdes av sjuksköterskorna vilket bidrog till att ämnet undveks. Sjuksköterskorna upplevde även att de av den anledningen inte kunde ge råd till patienterna på ett adekvat sätt. När sjuksköterskorna kände sig forcerade att samtala om ämnet, så berördes det snabbt för att sedan omgående byta samtalsämne. Detta i sin tur gav inte patienterna möjlighet att hinna ställa frågor och kunna diskutera sina problem (Annerstedt & Glasdam, 2019).

Begränsad erfarenhet

Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter bidrog till att de vågade samtala om sexuell hälsa med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att det ibland fungerade att ta upp ämnet som en rutin eftersom de då kunde påpeka detta till patienterna, och på så vis kringgå utsattheten som de själva upplevde med att ta upp ämnet (Saunamäki & Engström, 2014; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013). Osäkerhet kring patienternas reaktion gjorde också att sjuksköterskorna helt avstod från att lyfta ämnet med patienterna. Rädsla för att patienterna skulle reagera negativt och att en pinsam stämning skulle uppstå bidrog till att sjuksköterskorna blev rädda för att ta initiativ till att samtala om ämnet (Baker, 2017; Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013). Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräckligt med erfarenhet av att samtala med patienterna om deras sexuella hälsa. I samband med det undveks ämnet och om det berördes så försökte sjuksköterskorna snabbt byta samtalsämne för att undvika frågor som de inte kände sig bekväma med (Annerstedt & Glasdam, 2019). Sjuksköterskorna upplevde att det räckte med att bara diskutera de emotionella problemen som var knutna till den sexuella hälsan istället för att försöka lösa dem (Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen, 2018). Sjuksköterskorna kände att de kunde samtala med patienter om problem dem tidigare hade stött på i deras yrke eftersom de på så vis hade mer erfarenhet om problemen. Dessa problem kunde exempelvis handla om torra slemhinnor hos kvinnor och erektionsproblem hos män (Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter,2017).

Patientens identitet

Sjuksköterskorna upplevde att patienternas identitet påverkade i vilken mån de samtalade om sexuell hälsa med patienterna. Patienternas ålder samt bakgrund påverkade om och i vilket mån sjuksköterskorna valde att samtala om ämnet.

Patientens ålder

Sjuksköterskorna upplevde att patienternas ålder var en bidragande faktor till om de valde att påbörja ett samtal om sexuell hälsa eller inte. Sjuksköterskorna upplevde det enklare att samtala om sex och sexuell hälsa med yngre än med äldre patienter. Detta berodde på att de ansåg att sex var något som tillhörde den reproduktiva åldern. Sjuksköterskorna förväntade sig att yngre patienter var mer sexuellt aktiva än äldre och att de därmed hade mer behov av att samtala om sin sexuella hälsa (Annerstedt & Glasdam, 2019; Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Saunamäki & Engström, 2014).

13

Sjuksköterskorna menade även på att de inte trodde att patienter i medelålder eller äldre patienter var sexuellt aktiva och därför inte hade problem med den sexuella hälsan (Annerstedt & Glasdam, 2019; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017). Sjuksköterskorna undvek också att ta upp frågor om sexuellt överförbara sjukdomar med äldre patienter av rädsla att kränka dem (Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017). Sjuksköterskorna upplevde överlag svårigheter med att samtala om sexuell hälsa med äldre patienter och därför undvek de att ta upp ämnet (Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012).

Patientens bakgrund

Faktorer såsom kön, religion, kultur och sexuell läggning hos patienterna hade en påverkan på om sjuksköterskorna valde att samtala om ämnet (Baker, 2017; Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Moana, Crawford & Isaac, 2017). Sjuksköterskorna upplevde att sex och sexualitet var ett tabubelagt och privat ämne för patienter och är därför olämpligt att samtala om (Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; McCabe & Holmes, 2014; Saunamäki & Engström, 2014; Maree & Fitch, 2019). Sjuksköterskorna hade en uppfattning om att patienterna inte kände sig bekväma med att prata om sex och sexuell hälsa, och därför upplevde sjuksköterskorna det svårt att ta upp ämnet (Annerstedt & Glasdam, 2019; Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013).

Samtidigt upplevde sjuksköterskorna det enklare att samtala med män än med kvinnor om sexuell hälsa då deras problem upplevdes som mer fysiska, men där kvinnornas problem oftare handlade om mer emotionella ting (Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012). Sjuksköterskorna upplevde även att patienter som är i ett förhållande reder ut sina problem kring sex och sexuell hälsa med sina partners, och hade därför inget behov av att prata om det med en sjuksköterska (Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012).

Organisatorisk påverkan

Sjuksköterskorna upplevde att organisatorisk påverkan på arbetsplatsen bidrog till att sexuell hälsa inte togs upp under samtal med patienterna. Arbetsmiljön, prioriteringarna och fördelningen av ansvar i verksamheterna bidrog till sjuksköterskornas upplevelse av brist på tid, plats, rutiner och riktlinjer som var nödvändiga för att kunna samtala om ämnet med patienter.

Arbetsmiljö

Sjuksköterskorna beskrev i flera studier att tidsbrist var en anledning till att de inte samtalade om sexuell hälsa med patienter (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Maree & Fitch, 2019; McCabe & Holmes, 2014; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Saunamäki & Engström, 2014). Att etablera en god patientrelation ansågs vara viktigt för sjuksköterskorna för att optimalt kunna samtala om ämnet med patienter (Annerstedt & Glasdam, 2019; Baker, 2017; Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen, 2018; McCabe & Holmes, 2014; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012). Detta var däremot något som krävde tid och att skapa en god patientrelation var då inte möjligt om tiden inte fanns till (Barnason, Steinke, Mosack

14

& Wright, 2013; McCabe & Holmes, 2014). Ytterligare en bidragande faktor till varför sjuksköterskorna inte samtalade om ämnet med patienter var brist på rum och avskild plats (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; McCabe & Holmes, 2014; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Saunamäki & Engström, 2014).

Andra bidragande faktorer var brist på riktlinjer och rutiner (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna ansåg att befintliga sökord från patienternas journaler kring sexuell hälsa var ett gott stöd under samtalen med patienter. Avsaknaden av sådana sökord var också en anledning till att de ibland valde att inte ta upp samtalsämnet (Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna upplevde dessutom att läkare hade förskrivit läkemedel, med potentiella biverkningar relaterade till den sexuell hälsan, utan att ha informerat patienterna om dessa. Detta var ytterligare en brist inom verksamheten enligt sjuksköterskorna (Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017).

Prioritering och ansvarsfördelning

Sjuksköterskorna upplevde generellt sett att sexuell hälsa prioriterades mindre i förhållande till andra aspekter av hälsan (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Maree & Fitch, 2019; McCabe & Holmes, 2014; Moana, Crawford & Isaac, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna upplevde det icke-relevant att samtala om sexuell hälsa med de patienter som inkom med sjukdomar och besvär, eftersom att bota sjukdomen ansågs vara högsta prioritet. Sjuksköterskorna tyckte att patienterna var mer upptagna av att överleva än att tänka på sex, till exempel vid cancersjukdomar (Annerstedt & Glasdam, 2019; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Maree & Fitch, 2019). Sjuksköterskorna hade uppfattningen att multisjuka patienter inte var sexuellt aktiva (Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna menade även på att behandlingar som lindrade andra hälsoproblem hade högre prioritet än behandlingar som lindrade sexuella hälsoproblem (Benoot, Enzlin, Peremans & Bilsen, 2018).

Sjuksköterskorna upplevde att de hade ett ansvar att upprätthålla en personcentrerad vård. De tyckte att sex, sexualitet och sexuell hälsa var en viktig del av livet och ingick följaktligen i patienternas helhetsvård. De ansåg det därför viktigt att kunna samtala med patienter om sexuell hälsa (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter,2017; Saunamäki & Engström, 2014).

Sjuksköterskorna upplevde att oklarheter uppstått i ansvarsfördelningen och hade på så vis svårt att veta om det var deras ansvar att samtala om sexuell hälsa med patienterna eller inte. Det ledde till att ansvaret istället föll på annan profession som exempelvis läkare (Annerstedt & Glasdam, 2019; Baker, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012). Sjuksköterskorna upplevde även att det var patienternas ansvar att ta upp ämnet om de hade funderingar eller frågor kring det (Barnason, Steinke, Mosack & Wright, 2013; Fitch, Beaudoin & Johnson, 2013; Maree & Fitch, 2019; Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna upplevde att det fanns patienter som väntade på att sjuksköterskorna skulle ta upp ämnet, men om

15

sjuksköterskorna inte gjorde det så gjorde inte patienterna det heller (Saunamäki & Engström, 2014).

Diskussion

Metoddiskussion

Trovärdighet för en kvalitativ litteraturöversikt bedöms enligt fyra kriterier: Tillförlitlighet (credibility), verifierbarhet (dependability), pålitlighet (confirmability) samt överförbarhet (transferability). Forskning med kvalitativ ansats föreslås använda dessa termer för kvalitetssäkring istället för validitet och reliabilitet (Lincoln & Guba, 1985).

Tillförlitlighet

Litteraturöversiktens tillförlitlighet bygger på hur dess fynd kan spegla verkligheten hos deltagarna och sammanhanget i litteraturöversikten (Lincoln & Guba, 1985). Analysprocessen som valdes är Fribergs femstegsmodell. Det stärker tillförlitligheten då analysmetoden är välanpassad för en kvalitativ ansats samt litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017a). Designen på arbetet är en litteraturöversikt med kvalitativ metod. Resultatet ger svar på deltagarnas upplevelser vilket stärker tillförlitligheten (Polit & Beck, 2016). En litteraturöversikt sammanställer redan befintliga resultat, och tillförlitligheten stärks med hjälp av en kvalitetskontroll av varje enskild artikel som inkluderats i resultatet (Friberg, 2017a). Kvalitetsgranskningen har skett utifrån protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod från Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2).

Alla artiklar som användes i litteraturöversiktens resultat är peer reviewed vilket stärker tillförlitlighet då bara kritiskt granskade artiklar inkluderades. Att artiklarna är peer reviewed innebär att de har kvalitetskontrollerats av experter inom ämnet innan publicering. Artiklar som är peer reviewed har därför en god kvalitet ur en forskningssynpunkt. Detta leder till ett evidensbaserat resultat (Östlund, 2017). Sökningarna till litteraturöversikten skedde i två databaser, CINAHL och Medline. Att söka artiklar i mer än en databas ökar bredden på sökresultaten och stärker tillförlitligheten i litteraturöversikten (Östlundh, 2017).

En aspekt som påverkar tillförlitligheten är upplevelsen av tidsbrist vid utförandet av litteraturöversikten. Detta anses vara en svaghet då tidsbrist påverkar resultatets tillförlitlighet. Mer tid hade önskats för att bearbeta artiklarnas resultat (Danielsson, 2017). Tidigare erfarenhet av att utföra forskning och skriva vetenskapligt material saknades innan litteraturöversiktens början. Det kan vara en svaghet då litteraturöversiktens kvalitet kan påverkas av egen erfarenhet inom ämnet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Dock har relevant metodlitteratur använts och inläsning inför litteraturöversiktens olika moment har skett för att minimera riskerna med otillräcklig eller felaktig kunskap.

Under arbetets gång har litteraturöversikten granskats av utomstående parter i form av handledare samt studenter på Jönköping University. På så vis stärks kvaliteten och därmed trovärdigheten för resultatet (Friberg, 2017c; Henricson & Lönn, 2017).

16

Granskningen av tidigare beskrivna parter har skett med regelbundna intervaller vid fem tillfällen under arbetets gång.

Verifierbarhet

Verifierbarhet innebär möjligheten till utförandet av en studie i liknande omfattning och om resultatet av den nya studien skulle blivit likt eller upprepat (Lincoln & Guba, 1985).

Metodavsnittet har uppdaterats löpande under arbetets gång, för att på så vis kunna återge ett precist tillvägagångssätt. Detta stärker verifierbarheten. Använda sökord angavs i metodbeskrivningen. Sökorden ansågs lämpliga och relevanta utefter ämnesvalet sexuell hälsa samt litteraturöversiktens syfte. Verifierbarheten stärks då relevanta sökord användes och angavs i metoden samt i sökmatrisen (Bilaga 1). En väl utformad sökmatris upprättades under arbetets gång (Bilaga 1). Verifierbarheten stärks då sökmatrisen anger exakt vilka sökningar som gjorts och hur många artiklar från varje sökning som användes i resultatet. Det möjliggör utförande av överensstämmande sökningar som därmed bidrar till chansen att finna likadana eller samma artiklar vid en upprepad sökning.

Inklusions- och exklusionskriterier finns beskriva, de kan dock vara svåra att replikera vilket kan ses som en svaghet. Dessa kriterier fick formuleras väldigt diffust och brett eftersom artiklarna som förekom inom ämnet var begränsade, och riktade sig främst till specialistsjuksköterskor eller andra professioner. De artiklar som framkom i sökningen är förmodligen också de som skulle finnas vid en upprepad sökning. Detta innebär att ett liknande resultat skulle kunna åstadkommas om en ny litteraturöversikt görs om ämnet. Dataanalysen innefattar alla fem steg som bearbetades när litteraturöversikten genomfördes (Friberg, 2017a). En tydlig beskrivning av varje steg underlättar utförandet av en litteraturöversikt med liknande mål vilket leder till stärkt verifierbarhet. Engelskspråkiga artiklar, vilket inte motsvarar modersmål användes. Misstolkningar skulle således kunna uppkomma i resultatet. Detta kan ses som en svaghet då risken finns att verifierbarheten påverkas negativt (Östlundh, 2017).

Pålitlighet

En studies pålitlighet grundar sig i egna förförståelser och att kunna granska material objektivt utan att färga resultatet av egna värderingar. Resultatet skall vara neutralt och belysa deltagarnas perspektiv. För att studier inte skall vinklas emot forskarna är det därför av stor vikt att dokumentera detta tidigt i forskningsprocessen samt vara medveten om sin egen förförståelse. Detta styrker studiens pålitlighet (Lincoln & Guba, 1985).

Alla medverkande i litteraturöversikten har deltagit i samtliga moment vilket stärker pålitligheten på så vis att risken för felaktigheter minimeras. Artiklarna som inkluderades i resultatet analyserades och bearbetades först individuellt och sedan tillsammans för att förhindra inflytandet av personliga åsikter på resultatet. En medvetenhet har funnits kring den egna förförståelsen, då personliga erfarenheter bidrog till en risk att pålitligheten påverkades negativt och detta kan därmed ses som en svaghet. Förförståelsen har diskuterats och dokumenterats i metoden innan resultatökningarna påbörjades vilket stärker pålitligheten (Lincoln & Guba, 1985).

17

Artiklarna uppmärksammades likvärdigt i resultatet, samtidigt har vissa artiklar använts till en större grad då fler delar svarade på litteraturöversiktens syfte. Detta kan anses vara en svaghet eftersom pålitligheten på resultatet kan ifrågasättas. Resultatet speglar på så sätt inte alla artiklar i samma utsträckning.

Överförbarhet

Överförbarheten påverkar huruvida den genomförda litteraturöversikten kan praktiseras i verksamheter, grupper eller miljöer (Lincoln & Guba, 1985).

Sökningarna av artiklar begränsades till 2010 som äldst, då det ansågs öka artiklarnas relevans med relativt ny evidens (Friberg, 2017a). Detta orsakade en svårighet att finna artiklar som svarade på syftet, då det fanns begränsat med artiklar inom ämnet. Även artiklar skrivna 2010 kan anses vara opassande då vården är i ständig utveckling. Överförbarheten påverkas på så vis av källornas ålder, då de äldre artiklarnas relevans kan innebära en svaghet. Två artiklar som användes i resultatet publicerades 2012 (Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Saunamäki & Engström, 2014) därav kan man betvivla om det är aktuellt att implementera denna vetenskap i nutidens vårdkontext.

Vidare är det en styrka att artikelunderlaget kommer från olika länder och detta gör att litteraturöversikten får en bredare omfattning utifrån olika synsätt från olika världsdelar. Artiklarna var skrivna i länder såsom Sverige, Storbritannien, USA, Belgien, Kanada och Nya Zeeland och därav speglas mestadels de upplevelser som finns i höginkomstländer. En artikel inkluderades även i resultatet som var skriven i Kanada, men där sjuksköterskor från både Kanada och Zimbabwe medverkat. Överförbarheten gentemot svensk sjukvård anses vara hög i litteraturöversikten eftersom merparten av ländernas sjukvård är jämförbar med den som bedrivs i Sverige. I litteraturöversikten inkluderades fyra artiklar med svenska sjuksköterskor (Klaeson, Hovlin, Guvå & Kjellsdotter, 2017; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Saunamäki & Engström, 2014; Annerstedt & Glasdam, 2019). Därav är resultatet relevant att överföra på verksamheter i Sverige.

Resultatdiskussion

I litteraturöversiktens resultat framkom det att sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap och erfarenhet och därför kände osäkerhet kring att samtala om sexuell hälsa med patienter. Resultatet visade att patienternas ålder och bakgrund hade en inverkan på huruvida sjuksköterskorna valde att ta upp ämnet eller inte. Det framkom även att organisatoriska faktorer hade en påverkan på om ämnet togs upp eller inte. Dessa faktorer var arbetsmiljön, prioriteringar och fördelningar av ansvar i verksamheten. I litteraturöversiktens resultat framkom det att sjuksköterskorna upplevde en brist på kunskap och därför känner sig osäkra i sin roll och i sitt arbete. Likaså upplever sjuksköterskestudenter att de inte har tillräckligt med kunskap för att kunna ge råd och mer än hälften känner sig oroliga över att samtala om ämnet (Kong, Wu & Loke, 2009). Även när sjuksköterskestudenter känner sig förberedda att ta upp ämnet med patienterna och inleda ett samlat känner de att dem inte kommer kunna besvara de frågor som kan uppkomma (Durgun, Duman & Çiçek, 2019). Endast 16% av lärare på sjuksköterskeprogrammet ansåg att deras studenter var väl förberedda till att besvara

18

patienternas frågor om sexualitet (Aaberg, 2016). Sjuksköterskorna hade ingen eller minimal utbildning inom sexuell hälsa från sin basutbildning. Sjuksköterskor som hade utbildning inom sexuell hälsa, hade fått den genom sin arbetsgivare eller efter examen (Thurston & Walker, 2011).

Sjuksköterskestudenter som deltagit i en utbildning inom sexuell hälsa upplever sig vara bättre förberedda till att diskutera ämnet, ge specifika råd, bemöta patienter och själva kunna ta upp sexuell hälsa vid patientmötet. Studien visar att relevant och aktuell kunskap inom sexuell hälsa leder till öppenhet i förhållande till samtal om ämnet (Santa Maria, Markham, Crandall & Guilamo, 2017). Endast 35% av sjuksköterskorna rapporterade att de hade tillräckligt med kunskap för att kunna ge råd till patienter angående sexuell hälsa. 70% av sjuksköterskorna rapporterade att de inte hade fått adekvat undervisning för att kunna samtala om sexuell hälsa inom sin basutbildning. Endast 5% rapporterade att de hade fått undervisning inom ämnet efter basutbildningen (Evcili & Demirel, 2018). Enligt Ekman (2014) ska sjuksköterskor kunna se människan bakom sjukdomen och ta hänsyn till varje patients behov. Det är en av de grundläggande byggstenarna av den personcentrerade vården (Ekman, 2014). Brist på kunskap och osäkerhet bland sjuksköterskorna förhindrar dem från att samtala om sexuell hälsa med patienterna. Det bidrar således till att den personcentrerade vården inte upprätthålls. Sjuksköterskorna undviker samtal om ämnet och därmed uppmärksammas inte patienternas individuella behov.

Äldre patienter har enligt resultatet visat sig vara en grupp som sjuksköterskorna väljer att helst inte lyfta ämnet sexuell hälsa med. Samtidigt som sjuksköterskorna inte öppnar upp för dialog, så känner äldre patienter att dem inte vågar ta första steget till frågor och funderingar kring sexuell hälsa (Roney & Kazer, 2015). Äldre patienter önskar att de fick frågor som rörde hela deras livssituation vid vårdtillfällen, inklusive sexualiteten (Nusbaum, Singh & Pyles, 2004). Problem relaterat till den sexuella hälsan ökar med stigande ålder, såsom erektionsproblem eller vaginal torrhet och därför finns även behovet för att samtala om ämnet (Lee et al., 2016).

Många äldre personer är fortfarande sexuellt aktiva. 19% av män i ålderskategorin 80-90, samt 31,6% av kvinnorna uppgav att de hade regelbundna samlag (Lee et al., 2016). En förbättringsmöjlighet för sjuksköterskorna kan ses eftersom majoriteten av sjuksköterskorna tror att äldre personer inte är sexuellt aktiva. Ålder bör således inte påverka i vilken utsträckning sjuksköterskorna väljer att samtala om sexuell hälsa eller inte med patienter.

Äldre upplever att den viktigaste faktorn som kan leda till en förbättring i deras sexuella hälsa är normalisering av ämnet. Samtidigt beskriver äldre att de fortfarande är sexuellt aktiva och deras sexuella behov bör upplysas i samma grad som hos andra grupper i samhället. Sjuksköterskor bidrar till att äldres sexuella behov uppmärksammas. Spridning av information till äldre grupper om sexuell hälsa skulle leda till en normalisering av ämnet i samhället upplever de äldre (Fileborn et al., 2017). Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt har sjuksköterskor ett ansvar att uppmärksamma varje patient som en unik individ. Därmed ska sjuksköterskor kunna tillgodose varje patients individuella behov (Ekman, 2014). I litteraturöversiktens resultat påvisas sjuksköterskornas svårigheter med att samtala med äldre patienter om sexuell hälsa. Det medför att patienterna inte erhåller en fullständig vård.

19

Ytterligare en anledning som framkom i resultatet till att sjuksköterskorna undviker att samtala om sexuell hälsa är upplevelsen av brist på tid i patientmötet. Stress och otillräckliga tidsaspekter bidrar till att andra aspekter av hälsan prioriteras framför sexuell hälsa. Resultatet bekräftas då 87% av sjuksköterskorna upplevde att brist på tid var en anledning till att de inte tog upp ämnet sexuell hälsa med patienterna och 80% tyckte att sexualitet inte var en prioritet inom vården. 68% av sjuksköterskorna upplevde även att det inte fanns adekvata riktlinjer inom deras verksamhet när det gäller sexuell hälsa (Evcili & Demirel, 2018). Sjuksköterskorna upplever att tid är essentiell för att bygga upp en relation med patienter. Tidsbrist leder till svårigheter med att etablera samtal och sjuksköterskorna tvingas till att prioritera delar utav omvårdnaden som upplevs viktigare för deras patienter (Haydon, Browne, & van der Riet, 2018). Vidare har 65% av sjukvårdspersonal som arbetar med cancerpatienter uppgett att det inte fanns tillräckligt med tid för att samtala om ämnet sexuell hälsa med patienterna. Istället ansåg över 90% av personal att det fanns behov av en specialiserad klinik för patienter som upplevde problem relaterade till sexuell hälsa (Jonsdottir et al., 2016). I den personcentrerade vården är det väsentligt att sjuksköterskor tillgodoser varje patientens behov och låter patienten vara delaktig i den bedrivna vården. Patienten ska ha möjlighet att upplysa om de problem som är av vikt för dennes välmående (Ekman, 2014). Bristen på tid och andra organisatoriska begränsningar medför därför att den personcentrerade vården inte uppfylls.

Slutsatser

Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna upplever svårigheter att samtala med patienter om sexuell hälsa. Sjuksköterskorna saknar tillräcklig kunskap och utbildning om sexuell hälsa vilket bidrar till att de undviker att beröra ämnet. Sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av frågeställningar kring sexuell hälsa, samtalar i större utsträckning med patienterna om sexualitet än de sjuksköterskor som tidigare inte fått frågan. Även rädsla att kränka patienterna orsakar osäkerhet hos sjuksköterskor gällande samtal om sexuell hälsa. Patienter uttrycker att de gärna vill få frågor om sin sexuella hälsa, eftersom dem inte alltid vågar öppna upp för dialog själva.

Organisatoriska brister som belyses var bland annat nedsatt tidstillgång och brist på avskild plats för att genomföra samtalet. Samtidigt framkom det även att ämnet var nedprioriterat jämfört med andra hälsoproblem och att det saknas tillfredsställande rutiner på arbetsplatsen. Problematiken som uppstår leder till att ämnet blir åsidosatt och patientens hälsa kan påverkas i negativ riktning. Att våga tala öppet och brett om alla delar som rör patientens hälsa är en viktig del i sjuksköterskors personcentrerade vård.

Kliniska implikationer

Att jobba självkritiskt ingår i sjuksköterskors yrke. Att vara medveten om sina egna värderingar och föreställningar bidrar till ett reflekterande förhållningssätt hos sjuksköterskor. Litteraturöversikten kan användas som en referensram för att påverka sjuksköterskornas tankesätt kring samtal om ämnet eftersom resultatet lyfter de utvecklingsområden som finns inom sjukvården när det gäller sexuell hälsa. Vidare belyser resultatet behovet av fortsatt forskning inom ämnet. Resultatet kan framförallt implementeras i allmän eller specialiserad sjukvård såsom primär- och slutenvård.

20

Delar av resultatet kan även överföras till de sjuksköterskor som är verksamma inom äldrevården.

Utbildning inom sexuell hälsa bör utökas i sjuksköterskornas basutbildning för att säkerställa kunskapsnivån hos examinerade sjuksköterskor. Vidare bör kontinuerlig utbildning, såsom kurser i samtalstekniker inom ämnet finnas tillgänglig för sjuksköterskor i samband med förändringar som sker inom ämnet. Ett färdigt frågeformulär kan underlätta för vissa sjuksköterskor, så att dem vågar lyfta frågan. Även ämnesspecifika självskattningsformulär om sexualitet skulle kunna vara en del i sjuksköterskors preventiva arbete med patienter, till exempel i samband med en vanlig hälsoundersökning.

Brist på forskning kring sjuksköterskors upplevelser angående sexuell hälsa har framkommit. Ytterligare forskning från länder i kontinenter som Afrika, Asien och Sydamerika skulle bidra till ett större spektrum av perspektiv av sjuksköterskors upplevelser. Generellt mer utökad forskning kring sjuksköterskors upplevelser, men även mer forskning om fungerade rutiner, riktlinjer och bra samtalsverktyg och underlag, skulle bidra till ökad kunskap och förståelse för att lättare kunna utöva vård av sexuell hälsa inom hälso- och sjukvården.

21

Referenslista

Aaberg, V. (2016). The state of sexuality education in baccalaureate nursing programs.

Nurse Education Today, 44, 14–19.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.nedt.2016.05.009

A prospective study on sexual dysfunctions in depressed males and the response to treatment. (2018). Indian Journal of Psychiatry, 60(4), 472-477. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.4103/psychiatry.IndianJPsychiatry_386_17

*Annerstedt, C. F., & Glasdam, S. (2019). Nurses’ attitudes towards support for and communication about sexual health—A qualitative study from the perspectives of oncological nurses. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.),

28(19/20), 3556–3566. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/jocn.14949

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.

*Baker, G. R. (2017). Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients.

International Journal of Urological Nursing, 11(1), 6–12.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/ijun.12114

*Barnason, S., Steinke, E., Mosack, V., & Wright, D. W. (2013). Exploring Nurses’ Perceptions of Providing Sexual Health Counseling for Patients With Cardiac Disease. Dimensions of Critical Care Nursing, 32(4), 191–198. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1097/DCC.0b013e31829980d1

*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L., & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses’ attitudes, roles and experiences. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 74(7), 1583–1594.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/jan.13572

Bostock-Cox, B. (2015). Long term conditions, medication and sexual health. Practice nurse, 45(11), 22-25.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType= cookie,ip,uid&db=c8h&AN=111058850&site=ehost-live

Chapple, A., Prinjha, S., & Salisbury, H. (2014). How users of indwelling urinary catheters talk about sex and sexuality: a qualitative study. British Journal of General Practice,

64(623), e364-71. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.3399/bjgp14X680149

Creswell, J.W., & Creswell, J.D. (2018). Research Design: Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. (5. uppl.) London, Storbritannien: Sage Publications. Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 163-173). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

22

Durgun Ozan, Y., Duman, M., & Çiçek, Ö. (2019). Nursing Students’ Experiences on Assessing the Sexuality of Patients: Mixed Method Study. Sexuality & Disability, 37(4), 613–623. https://doi.org/10.1007/s11195-019-09567-6

Ekman, I. (Red.). (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. (1. uppl.). Stockholm, Sverige: Liber.

Evans, D. T. (2013). Promoting sexual health and wellbeing: the role of the nurse. Nursing

Standard, 28(10), 53-57. https://doi.org/10.7748/ns2013.11.28.10.53.e7654

Evcili, F., & Demirel, G. (2018). Patient’s Sexual Health and Nursing: A Neglected Area. International Journal of Caring Sciences, 11(2), 1282–1288.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType= cookie,ip,uid&db=c8h&AN=131851667&site=ehost-live

Fileborn, B., Lyons, A., Hinchliff, S., Brown, G., Heywood, W., Dow, B., Malta, S., &

Minichiello, V. (2017). Improving the sexual lives of older Australians: Perspectives from a qualitative study. Australasian Journal on Ageing, 36(4), E36–E42.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/ajag.12405

*Fitch, M. I., Beaudoin, G., & Johnson, B. (2013). Challenges having conversations about sexuality in ambulatory settings: Part II-- Health care provider perspectives.

Canadian Oncology Nursing Journal, 23(3), 182–188.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.5737/1181912x233182188

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.141-151). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad vård med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 129-138). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017c). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.83-96). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/

Forsberg, C., & Wengström, M. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier – värderingar, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.

Garrett, D., & Lawton, S. (2019). The effects of ageing on female genital and sexual health.

British Journal of Nursing, 28(18), 1192–1195.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.12968/bjon.2019.28.18.1192

Gustafsson, B., & Willman, A. (1999). Allmän och specifik omvårdnad behöver klargöras. Theoria, årgång 8, nr.2.

23

Haydon, G., Browne, G., & van der Riet, P. (2018). Narrative inquiry as a research

methodology exploring person centred care in nursing. Collegian, 25(1), 125–129.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.colegn.2017.03.001

Henricson, M., & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 459-474). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Holmqvist, R. (2012). Reflekterande och stärkande samtal. I A. Hertting & M. Kristensson (Red.), Hälsofrämjande möten: från barnhälsovård till palliativ vård. (s. 71-86). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Häggström-Nordin, E., & Mattebo, M. (2016). Ungdomar och pornografi. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer. (2. uppl., s. 73-74). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Ideström, M. (2016). Folkhälsomyndighetens arbete med ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer. (2. uppl., s. 343). Lund, Sverige: Studentlitteratur. Jaarsma, T., Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2014). Sexual dysfunction in heart failure

patients. Current Heart Failure Reports, 11(3), 330-336. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s11897-014-0202-z

Jonsdottir, J. I., Zoëga, S., Saevarsdottir, T., Sverrisdottir, A., Thorsdottir, T., Einarsson, G. V., Gunnarsdottir, S., & Fridriksdottir, N. (2016). Changes in attitudes, practices and barriers among oncology health care professionals regarding sexual health care: Outcomes from a 2-year educational intervention at a University Hospital. European

Journal of Oncology Nursing, 21, 24–30.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.ejon.2015.12.004

Kalmbach, D., Pillai, V., Kingsberg, S., Ciesla, J., & Ciesla, J. A. (2015). The Transaction Between Depression and Anxiety Symptoms and Sexual Functioning: A Prospective Study of Premenopausal, Healthy Women. Archives of Sexual Behavior, 44(6), 1635-1649. https://doi.org/10.1007/s10508-014-0381-4

Katz A. (2005). Sexually speaking. Do ask, do tell: why do so many nurses avoid the topic of sexuality? AJN American Journal of Nursing, 105(7), 66-68.

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid&db=c 8h&AN=106493203&site=ehost-live

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2. uppl., s. 57-80). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

*Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H., & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual health in primary health care - a qualitative study of nurses’ experiences. Journal of Clinical Nursing (John

Wiley & Sons, Inc.), 26(11–12), 1545–1554.

24

Kong SKF, Wu LH, & Loke AY. (2009). Nursing students’ knowledge, attitude and readiness to work for clients with sexual health concerns. Journal of Clinical Nursing

(Wiley-Blackwell), 18(16), 2372–2382.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2702.2008.02756.x

Lee, D., Nazroo, J., O’Connor, D., Blake, M., Pendleton, N., Lee, D. M., & O’Connor, D. B. (2016). Sexual Health and Well-being Among Older Men and Women in England: Findings from the English Longitudinal Study of Ageing. Archives of Sexual

Behavior, 45(1), 133–144.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s10508-014-0465-1

Lee, S., & Fenge, L.-A. (2016). Sexual Well-Being and Physical Disability. British Journal of

Social Work, 46(8), 2263–2281.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1093/bjsw/bcw107

Lee, S., Fenge, L. & Collins, B. (2020). Disabled people's voices on sexual well-being. Disability & Society, 35(2), 303-325.

https://doi.org/10.1080/09687599.2019.163452

Leonardi-Warren, K., Neff, I., Mancuso, M., Wenger, B., Galbraith, M., & Fink, R. (2016). Sexual Health: Exploring Patient Needs and Healthcare Provider Comfort and Knowledge. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(6), E162–E167. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1188/16.CJON.E162-E167

Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif: Sage. *Maree, J., & Fitch, M. I. (2019). Holding conversations with cancer patients about

sexuality: Perspectives from Canadian and African healthcare professionals. Canadian Oncology Nursing Journal, 29(1), 64–76.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType= cookie,ip,uid&db=c8h&AN=134216110&site=ehost-live

*McCabe, J., & Holmes, D. (2014). Nursing, sexual health and youth with disabilities: a critical ethnography. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 70(1), 77–86. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/jan.12167

*Moana, B., Crawford, R., & Isaac, D. (2017). Discussing Sexual Health with Older Clients: Are Primary Health Care Nurses Sufficiently Prepared? Whitireia Nursing & Health Journal, 24, 63–67.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType= cookie,ip,uid&db=c8h&AN=126414169&site=ehost-live

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 421-438). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor (4. uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

25

Nusbaum MRH, Singh AR, & Pyles AA. (2004). Sexual healthcare needs of women aged 65 and older. Journal of the American Geriatrics Society, 52(1), 117–122. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1532-5415.2004.52020.x

Ollivier, R., Aston, M., & Price, S. (2019). Let’s talk about sex: A feminist poststructural approach to addressing sexual health in the healthcare setting. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(3/4), 695-702.

https://doi.org/10.1111/jocn.14685

*Olsson, C., Berglund, A.-L., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient’s sexuality – A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16(4), 426–431. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.ejon.2011.10.003

Polit, F., D. & Beck, T., C. (2016). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2. uppl., s. 25-42). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Rohleder, P., & Flowers, P. (2018). Towards a psychology of sexual health. Journal of

Health Psychology, 23(2), 143-147. https://doi.org/10.1177/1359105317750162

Roney, L., & Kazer, M. W. (2015). Geriatric sexual experiences: The seniors tell all. Applied

Nursing Research, 28(3), 254–256.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.apnr.2015.04.005

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Santa Maria, D., Markham, C., Crandall, S., & Guilamo, R. V. (2017). Preparing Student Nurses as Parent-based Adolescent Sexual Health Educators: Results of a Pilot Study. Public Health Nursing, 34(2), 130–137. https://doi.org/10.1111/phn.12262

*Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses’ reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical

Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 23(3–4), 531–540.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/jocn.12155

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30