Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Patienters uppfattning om information
vid akut kirurgi
En pilotstudie
Författare:
Handledare:
Camilla Andersson
Anna Höglund
Uppsats i Vårdvetenskap
Examinator:
Avancerad nivå, 15 hp
Clara Aarts
SAMMANFATTNNING
Syfte: Syftet var att undersöka patienters uppfattning om erhållen information i samband med
akutoperation vid en kirurgklinik i Mellansverige.
Metod: En retrospektiv studie med deskriptiv kvantitativ ansats, där 28 patienter
telefonintervjuades för att beskriva och identifiera patientens uppfattning om erhållen information vid akutkirurgi.
Resultat: I resultatet framkom det att 21 patienter (75 %) hade fått information om
preoperativa förberedelser varav 17 patienter (81 %) uppgav att informationen var på en lagom nivå. Tretton patienter (61 %) hade inte fått information om smärtlindring eller aktivitet. Tjugofem patienter (89 %) uppgav att de fått information om egenvård inför hemgång och 22 patienter (78 %) uppgav att de haft ett utskrivningssamtal inför hemgång. Tio patienter (36 %) uppgav att de behövt kontakta vårdavdelningen efter hemgång.
Slutsats: Patienter som genomgått akut kirurgi behöver förbättrad information inför hemgång,
samt möjlighet att få informationen i avskildhet så att de inte ska behöva kontakta vården igen på grund av dålig kommunikation och information innan hemgång. Det är viktigt att förbättra informationen om patientens rätt till snabb och effektiv smärtlindring, så att mobilisering kan påbörjas och risken för komplikationer minskas.
NYCKELORD
ABSTRACT
Aims
:
The purpose was to investigate patients' perceptions of information received in connection with emergency surgery at a surgical clinic in central Sweden.Methods: A retrospective study with descriptive quantitative approach in which 28 patients were interviewed over the telephone to describe and identify the patient's perception of the information received at the time for emergency surgery.
Results: The result showed that 21 patients (75%) had received information about
preoperative preparation, of which 17 patients (81 %) stated that the information was at a accurate level. Thirteen patients (61%) had not received information about pain relief or activity. Twenty-five patients (89%) said they received information about self-care before going home and 22 patients (78%) said they had a discharge call before going home. Ten patients (36%) said they had to contact the ward after discharge.
Conclusions: Patients who undergo emergency surgery need better information before
discharge and the opportunity to receive information in seclusion, so that they should not have to contact the hospital again because of poor communication and information before
discharge. It is important to improve information on patient's right to prompt and effective pain relief so that mobilization can begin and the risk for complications can be reduced.
KEYWORD
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Information ... 1
Patienter i kirurgisk vård ... 2
Pre- och postoperativ information ... 2
Delaktighet och patientinformation ... 3
Sjuksköterskans ansvar och kompetens ... 4
Lagar ... 5 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Frågeställningar ... 5
METOD ... 6
Design ... 6 Urval ... 6 Inklusionskriterier ... 6 Datainsamlingsmetod ... 6 Tillvägagångssätt ... 7Bearbetning och analys ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 9
DISKUSSION ... 14
Resultatdiskussion ... 14 Metoddiskussion ... 16 Frågeformulär ... 16 Urval ... 17 Klinisk implikation ... 18 Slutsats ... 18REFERENSER ... 19
Bilaga 1. ... 25 Bilaga 2 ... 291
BAKGRUND
Sjukvården utvecklas fortlöpande och fler avancerade metoder används för diagnostik, kompentens och insatser. Även resursfördelningen minskar till vårdsektorn (Willman, Stoltz, Bahtsevani, 2006). Inom vården idag har man ett betydligt sämre ekonomiskt läge, men tekniken inom vården har förbättrats, vilket påverkar vårdtiden på sjukhuset. Detta innebär att man har försökt att få ned vårdtiden vad gäller vissa kirurgiska ingrepp, vilket ökar
patientflödet på avdelningarna. Det finns för- och nackdelar med dessa korta vårdtider (Jacobs, 2000). Att bli akut sjuk och hamna på sjukhus kan upplevas som ett stort ingrepp i den enskildes autonomi. Patienten upplever att han eller hon förlorar kontrollen över sin situation, då den oftast ställer krav på patientens egna kunskaper, som individen inte har med sig normalt. Situationen kan då upplevas av patienten som känslomässigt otrygg (Kamp-Nilsen, 2008).
Information
Enligt Svenska Akademins ordbok betyder information ”meddelande av upplysningar eller underrättelse”. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:63) paragraf 2b ska patienten ”ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökningar, vård och behandling som finns”. Vårdpersonalen skall bedöma vad informationen ska innefatta och utgå från patientens behov av information samt vad som är betydelsefullt för patienten. Målet med informationen är att bistå patienten att få en kort översikt, en så kallad kartbild som ger överskådlig och förberedande kunskap (Pilhammar Andersson, 2007). En patientanpassad information innebär att informationen skall utformas och förmedlas utifrån patienters förmåga och villkor för att patienterna ska kunna ta till sig informationen. Information skall ges med hänsyn tagen till individens behov enligt Socialstyrelsen (2012). I en litteraturstudie (Suhonen & Leino-Kilpi, 2006) framkom det att demografiska faktorer, såsom ålder, kön, utbildning och arbetsliv samt enstaka patienters egenskaper inverkar på informationsbehovet och patienternas uppfattningar om information. Enligt Suhonens & Leino-Kilpis (2006) litteraturstudie så fanns det ett stort behov av information hos
kirurgpatienterna, men det fanns skillnader i uppfattning om betydelsen av information, där en del patienter upplevde att vårdpersonalen och patienten hade olika syn på information. I vissa studier var kirurgpatienten nöjd med informationen vad gällde information om operation och komplikationer och smärtlindring, men det fanns även andra studier som visade att det fanns
2 brist på information om sårvård, komplikationer efter operation samt smärtlindring. En viktig aspekt för att tillfredsställa alla kirurgpatienter är att informera patienten, så att han/hon kan hantera sin situation, sjukdom och behandling. En bra åtgärd är att tillhandahålla både skriftlig och muntlig information till patienten (Suhonen & Leino-Kilpi, 2006). Ett nytt begrepp som nu mer blir allt mer vanligt i samhället är den engelska termen ”healh litteracy”som i
svenskan översätts hälsolitteracitet, vilket handlar om människors förmåga att förstå, bedöma och ta till sig hälsorelevant information. En bra patientrelation är viktig för att information och kommunikation ska fungera väl (Mårtensson & Hensing, 2011). En studie av Schillinger et al., (2003) anser att många patienter inte minns eller förstår allt som läkare informerar om och orsaken till detta kan då vara att hälsolitteracitet är hög eller låg.
Patienter i kirurgisk vård
Kirurgpatienten kan komma till sjukhus på två olika sätt, antingen är patienten planerad för ett ingrepp inom ett specifikt verksamhetsområde och då kallas det för elektivt intag. Detta innebär att patienten är väl undersökt och förberedd, och operation i regel kan ske samma dag eller dagen efter. Dessa patienter förbereds i regel väl med god pre - operativ information, vad gäller olika förberedelser samt postoperativ information. Det andra sättet att hamna i vården är att patienten blir akut sjuk och söker för akut åkomma. Här kommer patienten till
akutmottagningen och får ett snabbt omhändertagande. Här kan omhändertagandet leda till akutinläggning på akutvårdsavdelning om jourläkaren bedömer att patienten har ett akut kirurgiskt tillstånd (Bergmark, Bergentz, Rydholm & Zederfelledt, 2000).
Pre- och postoperativ information
Att genomgå ett operativt ingrepp kräver att patienten förbereds väl. Pre-operativ information inför operation innebär för patienterna att de får muntlig och skriftlig information om olika förberedelser inför en operation som är betydelsefulla för att kunna genomföra ett kirurgiskt ingrepp (Bengmark, Bergentz, Rydholm & Zederfelledt, 2000). I flera studier har man sett att en välinformerad patient upplever mindre ångest och stress och lättare kan mobiliseras efter kirurgi. Patienter som får bra pre-operativ information har ett förbättrat post-operativt välmående(Hathaway, 1986, Rice & Johnsson, 1984, King & Tarasitano, 1982). Enligt Bengmark, Bergentz, Rydholm & Zederfelledt (2000) upplever många patienter att det finns en brist vad gäller information om sin sjukdom och vad som händer i anslutning till en operation, vilket är ett av patienternas vanligaste klagomål.
3 I en litteraturstudie har författarna valt att fokusera på patientutbildning av kirurgiska
patienter, en intressant grupp då denna har ökat mellan 1990 och fram till 2000 och som en följd av detta har sjukhusvistelsen minskat och det blir mindre tid att lära känna patienten (Johansson, Salanterä, Heikkinen, Kuusisto, Virtanen & Leino-Kilpi, 2004). I studien framkom det att det finns gott om forskning som visar på fördelarna med patientutbildning (Gammon & Mulholland, 1996a; Gammon & Mulholland, 1996b; Chelf et al., 2001).
Kirurgisk patientutbildning täcker olika aspekter, allt ifrån det pre- operativa stadiet i hemmet under sjukhusvistelsen och det post - operativa skedet efteråt i hemmet (Gammon &
Mulholland, 1996a; Gammon & Mulholland, 1996b). Enligt Johanssons et al. (2004) översyn hade de största insatserna hamnat inom den pre-operativa patientutbildningen med fokusering på kardiologi och endast en liten del fokuserade på postoperativ vård och rådgivning.
Litteraturstudien visar att det behövs ett ökat behov av patientutbildning av kirurgiska patienter, då vårdtiden numer tenderar att minska (Johansson et al., 2004).
Delaktighet och patientinformation
En mängd studier visar på att patientdelaktighet i alla kliniska möten förbättrar vården och effektiviteten och på så sätt förbättras och ökar även patientsäkerheten (Griffin, Kinmonth, Veltman, Gillard, Grant & Stewart, 2004). I en svensk studie visade resultatet att delaktighet i vården var mycket viktigt för patienten samt att det gav patienterna bättre livskvalité
(Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007). I en artikel av Florin, Ehrenberg & Ehnfors (2008) framkom flera betydande faktorer vad gäller patientdelaktighet. De mest betydande faktorerna var kön, utbildning samt civilstånd för att nå en aktiv patientdelaktighet. Studien visade även att många patienter valde en passiv roll. Det fanns dock en skillnad mellan arbetande sammanboende män med lågutbildning jämfört med ensamboende kvinnor med gymnasialutbildning eller högre, där kvinnorna valde en högre delaktighet. Holm & Hansen (2000) menade att en patient som är välinformerad och förberedd är mer delaktig och insatt i sin situation.
Tidigare forskning har visat att patienterna ofta upplever att de inte är tillräckligt förberedda för utskrivning. I en studie av Charles et al., (1994) framkom att kirurgiska patienter
upplevde att de inte fick tillräcklig information om aktivitet och symtom på komplikationer vid utskrivning. En studie av Williams (2008) visade att patienter som fick bra information
4 om egenvård vid utskrivning var mindre oroliga och hade färre frågor vid uppföljning tre veckor efter utskrivning, vilket också ledde till att de inte behövde kontakta vården igen. Enligt Mistiaen & Poot (2006) framkom att många patienter möter problem under de första veckorna efter utskrivning. Dessa problem kan gälla dagliga aktiviteter, bristande kunskap om symtom samt ångest och oro om given information. Eftersom längden på sjukhusvistelsen alltmer kortas så blir den tillgängliga tiden för att ge kirurgiska patienter information mindre. För att underlätta vid detta problem så måste personalen uppmuntra patienterna att delta i sin vård före utskrivning och att på så sätt bli mer delaktiga (Suhonen & Leino-Kilpi, 2006). I en studie av Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, (2007) framkom det att patienter som får skriftlig information som klargör framtida planering också får en ökad möjlighet till delaktighet i patientens egenvård och behandling. In en svensk avhandling av Berg (2012) så framkom det att patienterna vill ha en ingående information om operation vid hemgång för att kunna känna sig trygga samt förbereda sig för sin nya situation.
Sjuksköterskans ansvar och kompetens
Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod har sjuksköterskan fyra
grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande, vilket innebär att ge människor god och säker vård. Sjuksköterskan har även ansvar för att den enskilda individen får information inför vård och behandling (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Socialstyrelsen (2005) har utarbetat en
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Den beskriver tre huvudområden av sjuksköterskans kompetens och ansvar oavsett verksamhet och vårdform. Ansvarsområdena för sjuksköterskan är: omvårdnad, utveckling, utbildning och ledarskap. Alla dessa områden delas sedan in i ett antal delkompetenser. I en av delkompetenserna ingår information, undervisning och bemötande. Här ska sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera med patienter, personal och närstående på ett respektfullt sätt samt vara lyhörd och empatisk. I rollen som sjuksköterska ingår det att göra patienten delaktig i sin vård samt ge stöd till patienten.
Informationen som ges av sjuksköterskan måste således ges på ett sådant sätt att patienten och de närstående förstår den givna informationen. Det är sjuksköterskans ansvar att
uppmärksamma om patienter och närstående inte uttrycker sina behov av information och då göra det möjligt att även dessa patienter kan utrycka sina behov av information
5 (Socialstyrelsen 2005). Vårdpersonal ska enligt rekommendationer från World Health
Organization (WHO) även se till att patienterna får information fortlöpande under sin vårdtid om sitt ingrepp samt försäkra sig om att patienten är införstådd med denna information.
Lagar
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) som är ett ramverk för alla
yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, så är målet god hälsa och lika vård för alla. Patienten har rätt att stå i centrum för den vård som sker och har rätt till delaktighet i sin egen vårdprocess samt till information som är individpassad. Enlig SOSF (2005:27) allmänna råd är slutenvården skyldig att bedöma patientens behov och informera patienten vid utskrivning om diagnos och egenvård. För att patientinflytandet ska öka inom hälso- och sjukvården vad gäller patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet så har Sveriges Riksdag stiftat patientlagen, vilket ska styrka patientens ställning inom sjukvården (Patientlagen, 2014:821).
Problemformulering
Studier visar att kirurgpatienter får otillräcklig information under sina korta vårdtider och att de vid hemgång oftast inte får den viktiga information som de har rätt till för att kunna upprätthålla sin egenvård efter utskrivning (Charles et al.1994, Holm & Hansen, 2000). Därför vill författaren av denna studie studera om erhållen informationen för patienter med akutkirurgi och korta vårdtider upplevs som tillräcklig vid hemgång.
Syfte
Syftet var att undersöka patienters uppfattning om erhållen information i samband med akutoperation vid en kirurgklinik i Mellansverige.
Frågeställningar
1. Vilken uppfattning har patienter om erhållen information avseende förberedelser innan operation?
2. Vilken uppfattning har patienter om erhållen information efter operation avseende diagnos, ev. komplikationer, egen skötsel samt utskrivningssamtal?
6
METOD
Design
Studien är retrospektiv med deskriptiv kvantitativ ansats för att beskriva och identifiera patienters uppfattning om erhållen information vid akutkirurgi (Polit & Beck, 2008).
Urval
Patienter som genomgått akutkirurgi med diagnoserna appendectomi, cholecystectomi samt perforerat ulcus tillfrågades om deltagande. Urvalet består av patienter som har vårdats mellan 1 september 2012 och 31 december 2012. Vårdavdelningen har 23 platser. Ungefär 7 patienter per vecka opereras akut för ovan nämnda diagnoser. Ett strategiskt urval beträffande kön, ålder och bostadsort användes för att få en bredd. Målet var att inkludera ca 30 patienter (Polit & Beck, 2008).
Inklusionskriterier Förstå och tala svenska. Måste vara 18 år eller äldre.
Ha vårdats på akutvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset.
Ha genomgått en akutoperation med diagnosen appendectomi, cholecystectomi eller perforerat ulcus.
Ej ha en kognitiv påverkan.
Datainsamlingsmetod
Data samlades in med ett frågeformulär avsett att mäta patienters uppfattning om erhållen information från en akutkirurgisk vårdavdelning. Formuläret har utformats av författaren utifrån frågor som används i ett projekt på kirurgkliniken vid telefonintervjuer med utskrivna patienter. Frågeformuläret är utformat för patienter som har genomgått akutkirurgi och vårdats på avdelningen. Frågeformuläret innehåller sex frågor, som handlar om information i samband med operation vad gäller diagnos, ev. komplikationer, egenvård och utskrivning (bilaga 1). Svarsalternativ är ”ja”, ”nej’ och ”vet ej” samt en följdfråga med ”lätt”, ”lagom” och ”svår” eller ”vet ej”. Frågeformuläret innehåller även några demografiska uppgifter. Formuläret testades på fem kollegor som själva vårdats och genomgått akutkirurgi.
7
Tillvägagångssätt
Författaren av föreliggande studie har via kirurgklinikens administrativa enhet sökt i
databasen LIS, för att få fram alla patienter som akut opererats för appendectomi, perforerat ulcus eller cholecystectomi. Denna sökning har skett med hjälp av diagnoskoderna (DRG) för dessa tillstånd, som finns registrerade i ett register på sjukhuset. Sökningen gäller från 1 september 2012 och fram till 31 december 2012. Bland de patienter som är utskrivna från akutvårdsavdelningen och har de kriterier som krävs för att delta fick 30 patienter ett skriftligt brev (bilaga 2) hemskickat till sin postadress. Patienten blev cirka fyra dagar efter att brevet sänts uppringd av ansvarig författare för studien. Patienten tillfrågades då om hon/han ville delta i studien. Om ja, så kunde intervjun med informanten ske direkt vid första samtalet eller så bestämdes det en tid för telefonintervju vid ett senare tillfälle, som bokades framöver med informanten. Denna telefonintervju tog cirka 10 - 15 minuter, men ibland längre.
Studien inkluderade totalt 28 svarande informanter. Vid första urvalet skickades 30 brev. Av dem svarade 22 informanter. Av alla som svarade valde 20 att delta. En patient tackade nej och en utgick då informanten hade en kognitiv påverkan. Övriga åtta informanter svarade aldrig i telefonen, efter ett antal försök att nå dem. För att få fler patienter inkluderade i
studien så gjordes ett ytterligare utskick (urval två) på 10 brev till strategiskt utvalda patienter, varav åtta valde att delta. En informant tackade nej och en svarade aldrig i telefonen.
Bearbetning och analys
Data bearbetades i Excel. Deskriptiv statistik presenteras i tabeller med hjälp av Excel (Polit & Beck, 2008). Demografiska data; ålder, kön, operationstidpunkt och diagnos redovisas deskriptivt. Frågeställning 1 (enkätfråga 1) och frågeställning 2 (enkätfrågor 2-6) redovisas deskriptivt.
8
Forskningsetiska överväganden
Studien mäter patienters uppfattning om erhållen information i samband med akut kirurgi med hjälp av ett frågeformulär. Studien följer regler och riktlinjer för forskning enligt
etikprövningslagen som finns beskriven på Codex hemsida (http://www.codex.uu.se).
Informanternas deltagande var frivilligt och svaren har behandlats så att inte obehöriga kan ta del av dem. Informanten kunde när som helst avbryta sin medverkan, utan att motivera varför. De uppgifter som informanten lämnade behandlades konfidentiellt samt med hänsyn till sekretess och tystnadsplikt, vilket innebär att inga uppgifter som informanten lämnat kan kopplas till en enskild patient. Ett skriftligt godkännande för att genomföra studien gavs av enhetschefen. Författaren anser inte att känsliga frågor ställdes till informanterna.
9
RESULTAT
I studien svarade 28 patienter, 15 (54 %) män och 13 (46 %) kvinnor. Femton (54 %) patienter hade gymnasieutbildning, 8 patienter (28 %) högskoleutbildning, och 5 patienter (18 %) hade grundutbildning. Medelåldern var 49 år (19-86 år). Se tabell 1.
Tabell 1. Demografiska data och variabler angående operation Variabel n % Kön Man Kvinna 15 13 54 % 46 % Utbildning Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskola (1-2 år) Högskola (3-5 år) 5 15 0 8 18 % 54 % 0 % 28 % Ålder år M, (min/max) 49 (19-86) Sysselsättning Studerande Arbetar Pensionär Sjukskriven Arbetslös 3 18 7 0 0 11 % 64 % 25 % 0 % 0 % Tidpunkt för operation, antal patienter
Dag Kväll Natt Vardag Helg 14 3 11 25 3 50 % 11 % 39 % 89 % 11 % Typ av operation Blindtarmsoperation Magsårsoperation Galloperation 18 2 8 64 % 7 % 29 % Tidpunkt för utskrivning från avdelningen,
Vardag Helg Förmiddag Eftermiddag Kväll 25 3 10 17 1 89 % 11 % 36 % 61 % 3 %
10
Erhållen information avseende förberedelser innan operation
På den övergripande frågan om patienterna fått information om preoperativa förberedelser svarade 21 patienter (75 %) ja. Mellan 17 och 19 av patienterna (80-90%) uppgav att de informerats om operationen, preoperativ dusch samt preoperativ fasta. Åtta-nio patienter (38-43%) uppgav att de fått information om aktivitet och smärtlindring efter operationen.
Information om operationen gavs till samtliga 18 patienter (86 %) av läkare. Information om dusch, fasta aktivitet och smärtlindring fick 7-17 patienter (33-76%) av sjuksköterska och 1-2 (4-9%) av undersköterska. Informationen om de preoperativa förberedelserna uppfattades ha varit på en lagom nivå för 17 av 28 patienter (81 %) och 4 patienter (19 %) svarade vet ej. Se tabell 2.
Tabell 2. Antal patienter som fått preoperativ information om förberedelser inför operation Fick du information om: Ja (n, %) Nej/Vet ej (n, %) Fått information av läkare (n, %) Fått information av sjuksköterska (n, %) Fått information av annan personal (n, %) Preoperativa förberedelser 21(75 %) 4(14 %)/ 3(11 %) Operationen 18(86 %) 2(10 %)/ 1(4 %) 18(86 %) Dusch 19(90 %) 2(9 %)/ - 1(5 %) 16(76 %) 2(9 %) Fasta 17(80 %) 2(10 %)/ 2(10 %) 16(76 %) 1(4 %) Aktivitet 8(38 %) 7(33 %)/ 6(28 %) 7(33 %) 1(5 %) Smärtlindring 8(38 %) 7(33 %)/6 (28 %) 9(43 %)
Erhållen information avseende förberedelser efter operation
Tjugotvå patienter (78 %) uppgav att de fått information om sin diagnos. Av dessa patienter uppgav 21 (95 %) att de informerats om detta av läkare, och en patient (5 %) att
informationen erhållits från sjuksköterska. Information om diagnosen uppfattades ha varit på en lätt nivå av 1 patient (5 %), på lagom nivå av 20 patienter (90 %) och på svår nivå av 1 patient (5 %). Se tabell 3.
11 Tabell 3. Information om diagnos
Fick du information om: Ja (n, %) Nej/Vet ej (n, %) Fått information av läkare (n, %) Fått information av sjuksköterska (n, %) Fått information av annan personal (n , %) din diagnos efter operationen 22(78 %) 5(18 %)/1 (4 %) 21(95 %) 1(5 %)
Tolv patienter (43 %) fick information om eventuella komplikationer, 8 patienter (67%) informerades av läkare och 4 patienter (33%) av sjuksköterska.
Information om eventuella komplikationer uppfattades ha varit på en lagom nivå av 11 patient (92 %), och 1 patient (8 %) svarade vet ej. Se tabell 4.
Tabell 4. Information om eventuella komplikationer efter operation Fick du information om: Ja (n, %) Nej/Vet ej (n, %) Fått information av läkare (n, %) Fått information av sjuksköterska (n, %) Fått information av annan personal (n, %) Komplikationer efter operation 12 (43 %) 16 (57 %)/- 8 (67 %) 4 (33 %)
Tjugofem patienter (89 %) uppgav att de fått information om egenvård inför hemgång. 19-20 av de 25 patienter (76-80%) uppgav att de fått information om smärta, aktivitet och sårvård. Elva-tretton patienter (44-52%) uppgav att de fått information om kost och om
komplikationer. För samtliga variabler uppgav 3-6 patienter (20-30%) att de informerats av läkare, och 7-16 patienter (64-80%) att de informerats av sjuksköterska. Se tabell 5.
Informationen om egenvård inför hemgång uppfattades ha varit på en lagom nivå av 25 patienter (100 %).
12 Tabell 5. Information om egenvård inför hemgång
Fick du information om: Ja (n, %) Nej/Vet ej (n, %) Fått information av läkare (n,%) Fått information av sjuksköterska (n,%) Fått information av annan personal (n,%) Egen vård innan hemgång 25(89 %) 3(11 %)/- Sårvård 20(80 %) 5(20 %)/- 4(20 %) 16(80 %) Smärta 19(76 %) 5(20 %)/1 (4 %) 5(26 %) 14(74 %) Aktivitet 20(80 %) 3(12 %)/2 (8 %) 6(30 %) 13(65 %) 1(5 %) sjukgymnast Kost 11(44 %) 6(24 %)/8 (32 %) 3(27 %) 7(64 %) 1(9 %) dietist Komplikation er 13(52 %) 10(40 %)/2 (8 %) 3(23 %) 10(77 %)
Tjugotvå patienter (78 %) uppgav att de haft ett utskrivningssamtal inför hemgång. En patient (5 %) uppgav att samtalet skett i enskilt rum. Samtliga utskrivningssamtal uppgavs ha skett med läkare. Tjugo patienter (91 %) uppgav att samtalet skett på lagom nivå och två patienter (9 %) svarade vet ej. Se tabell 6.
Tabell 6. Utskrivningssamtal innan hemgång. Fick du: Ja (n, %) Nej/Vet ej (n, %) Fått information av läkare (n, %) Fått information av sjuksköterska (n,%) Fått Information av annan personal (n, %) Utskrivningssamtal innan hemgång 22(78 %) 6(22 %)/- I enskilt rum 1(5 %) I närvaro av andra patienter 21(95 %) Utskrivningssamtal med läkare/sjuksköterska/ annan personal 22(100 %) 0(0 %) 0(0 %)
13 Tio patienter (36 %) uppgav att de behövt kontakta vårdavdelningen efter hemgång. Fyra patienter angående sjukintyg, en patient angående operationssåret och 5 patienter av annan orsak, vilket var tre angående smärta och två angående komplikationer. Se tabell 7.
Tabell 7. Patienters kontakt med vårdavdelningen efter hemgång. Fick du kontakta vården efter
hemgång? Om ja, gällde det:
Ja
(n, % av de som svarat ja)
Nej/Vet ej (n, % ) kostråd 0 (0 %) 0 (0 %)/- läkemedel 0 (0 %) 0 (0 %)/- recept 0 (0 %) 0 (0 %)/- sjukintyg 4 (40 %) op - såret 1 (10 %) provsvar 0(0 %) 0 (0 %)/- Återbesök 0(0 %) 0 (0 %)/- annan orsak 5 (50 %)
14
DISKUSSION
I resultatet framkom det att 21 patienter (75 %) hade fått information om preoperativa förberedelser varav 17 patienter (81 %) uppgav att informationen var på en lagom nivå. Tretton patienter (61 %) hade inte fått information om smärtlindring eller aktivitet.
Tjugofem patienter (89 %) uppgav att de fått information om egenvård inför hemgång och 22 patienter (78 %) uppgav att de haft ett utskrivningssamtal inför hemgång.
Tio patienter (36 %) uppgav att de behövt kontakta vårdavdelningen efter hemgång.
Resultatdiskussion
Akut inlagda patienter som genomgått akut kirurgi svarade i enkäten att de fått bra
preoperativ information. Den preoperativa information som däremot uteblev var information om smärtlindring efter operationen, vilket även överensstämmer med Leino-Kilpis resultat (2006) som visar att det finns brist på information om smärtlindring efter operation. Enligt Kitson et al., (2010) är smärtlindring ett basalt behov som ska uppnås för att patienterna ska uppleva trygg och säker vård. Trots detta visar en nationell patientenkät genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting (2014) att smärtlindringen är undermålig. Även King et al. (2014) har visat att patienterna var tillfredsställda med informationen och att de kände sig väl förberedda inför operationen men att de saknade information om den smärta som kunde uppstå postoperativt och smärtlindringen.
Resultatet visade att även preoperativ information om aktivitet var undermålig. Det resultatet överensstämmer med flera studier som visat att patienter som blir välinformerade, upplever mindre stress och ångest och kan på så sätt mobiliseras bättre och får ett bra kroppsligt välbefinnande efter sin kirurgi (Hathaway, 1986, Rice & Johnsson, 1984, King & Tarasitano, 1982). För att patienter ska kunna vara delaktiga i det postoperativa förloppet är preoperativ information centralt, något som också är en viktig del i återhämtningsprocessen (Hendersson & Zenike, 2001, Jangland et al., 2012, Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007). Patienter vill vara välinformerade om de rutiner som påverkar den postoperativa vården (Jangland et al., 2012). De vill också få information om själva ingreppet, behandling och eventuella smärtor och komplikationer postoperativt samt om aktivitet (Rankinen et al., 2007).
15 Patienter som genomgår kirurgi har alltså ett stort behov av information, samtidigt blir
vårdtiderna allt kortare på grund av specialisering och kostnadseffektivitet (Jacobs, 2000 & Kamp-Nilsen, 2008). I en avhandling av Berg (2012) har det framkommit att patienter som har kort vårtid har ökad oro och upplever viss otrygghet inför snabb hemgång, vilket ger försämrad livskvalité. Flera studier har visat att många patienter upplever otrygghet i hemmet efter utskrivning vad gäller sårvård samt smärta efter korta vårtider (Berg, 2012, Brattwall et al., 2011 & Brattwall et al., 2010). Resultaten från föreliggande studie visar att majoriteten av patienterna fått information om egenvård (89 %) inför hemgång. Det är däremot okänt hur informationen påverkat patienterna med avseende på trygghet och livskvalité. Det är en utmaning för sjuksköterskor att ge tillräckligt med information. Enligt Fröjd, Swenne,
Rubertsson, Gunningberg & Wadensten (2011) har akuta patienter som läggs in på sjukhus ett större behov av information än patienter som kommer in elektivt. I föreliggande studie var samtliga patienter akut inlagda varför de sannolikt hade ett stort informationsbehov.
I denna studie hade 22 patienter (78 %) fått ett utskrivningssamtal. Av dessa hade endast en patient samtal på enskilt rum. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt till god vård och i och med den nya patientlagen (2014:821) ökar dessutom patientens rätt till delaktighet inom vården. Samtidigt som det finns resultat som visar att patienter som fick bra information om egenvård vid utskrivning var mer delaktiga i sin vård (Williams, 2008) visar den här studien att majoriteten inte fick sitt samtal i avskildhet. Det är möjligt att avsaknaden av enskildhet kan försämra delaktigheten genom att patienterna inte kan ta in den information som ges av sjuksköterskan eller ställa sina frågor.
Drygt en tredjedel av patienterna behövde kontakta vården igen efter hemgång. Brist på information om bland annat aktivitet och symtom på komplikationer förekommer efter hemgång (Charles et al., 1994). Ytterligare studier visar att patienter stöter på olika problem den första tiden efter utskrivning, exempelvis brist på kunskaper om egenvård, problem med dagliga aktiviteter, oro samt informationsbehov (Bull 2000; Parker et al., 2002; Shepperd, Parkes, MaClaran, Philips, 2004., McMurray, Johnson, Wallis, Patterson & Griffiths, 2007). Frågan är om telefonkontakt efter hemgång skulle vara fördelaktigt för patienter. I en
randomiserad studie visade resultaten att de som blev uppringda upplevde informationen som värdefull (Clari et al., 2015). Däremot visar en systematisk översikt att telefonuppföljning den första månaden efter utskrivning gav olika resultat (Mistiaen & Poot 2006).
16 Eftersom vården idag blir allt mer kvalificerad så ställs det generellt högre krav på kompetens hos många sjuksköterskor, och sjuksköterskor måste arbeta mer evidensbaserat (Hallin & Danielsson 2008). Samtidigt har många kirurgiska vårdavdelningar hög personalomsättning och bristen på kompetens och kontinuitet blir en påtaglig försämring vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten (Bae, Mark & Fried, 2010).
För att kunna säkerställa patientdelaktighet och att patienter har tillgång till nödvändig information i samband med kirurgi behövs sannolikt en utökning av specialistsjuksköterskor och avancerade specialistsjuksköterskor (s.k. Nurse Practioner) inom kirurgisk vård. I Sverige är detta en ny utbildning sedan 2012, vilket innebär en 2 årig universitetsutbildning som avancerad specialist sjuksköterska med inriktning kirurgisk vård på masternivå. Enligt International Council of Nurses (ICN 2005) föreslogs följande definition ”Avancerad klinisk sjuksköterska (AKS), en sjuksköterska som är legitemerad och har förvärvat expertkunskaper som krävs och förmåga att fatta komplexa beslut. Dessutom klinisk kompetens för en
utvidgad arbetsbeskrivning, vars karaktär ska formas av förutsättningarna i den verksamhet hon/han har befogenhet att verka inom ”(Fagerström & Glasberg 2011). En avancerad specialistsjuksköterska ska i sin nya roll bland annat kunna ansvara för in- och utskrivningar av patienter på vårdavdelning (Robert-Davis & Read, 2001). Här finns en potentiell möjlighet till förbättring av skriftlig och muntlig information om egenvård vid hemgång, något som i sin tur skapar en trygg och mer delaktig patient (Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona & Plos, 2007).
Metoddiskussion
I denna studie användes ett frågeformulär med kvantitativ ansats samt följdfrågor, för att beskriva och identifiera patienters uppfattning om erhållen information vid akutkirurgi.
Frågeformulär
Frågorna i formuläret byggdes på empiri ur den kliniska verksamheten då de kom från ett tidigare utvecklingsprojekt som har genomförts i den kliniska verksamheten på kirurgen och därför bedömdes vara relevanta. Frågorna testades på fem kollegor som genomgått akut kirurgi i syfte att validera instrumentet. Fördelen med frågorna var att de var korta och enkla. Nackdelen med formuläret var att det var något för många frågor kring pre - operativ
information samt att frågan kring komplikation upplevdes som oklar när den lästes upp för informanten. Patienter kan dessutom ha svårt att skilja på yrkeskategorier inom vården, vilka
17 som är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, varför frågan om vem som givit
information ibland verkade svår att besvara. Värderingen av informationen, om den var lätt, lagom eller svår upplevdes också som något oklar vid intervjun, varför de flesta informanter valde att svara ”lagom” på den frågan. Den öppna frågan på enkäten reviderades under enkätens utveckling. Det hade varit intressant att få mer synpunkter på informanternas uppfattning om information eller andra åsikter runt deras vårtid genom en öppen fråga i enkäten. Detta hade också gett möjlighet till en mer mixad metod i studien.
Telefonintervju utifrån ett frågeformulär har både för- och nackdelar. De flesta informanter var intresserade när författaren ringde upp och de kände till informationsbrevet som kommit till dem via postgång. Det var lätt att få med informanter i studien. Författaren ställde frågorna utifrån frågeformuläret och fyllde själv i svaren. Fördelen med strukturerade frågor är att de är nedskrivna och att de fokuserar på det man vill undersöka. Intervjun med informanten tog ungefär den tid som var beräknad i informationsbladet. En ytterligare fördel är att det finns möjlighet att repetera frågan om den inte uppfattas av informanten. Det var en billig metod, inte så tidskrävande och informanten behövde inte vara så personlig (Polit & Beck, 2008). Nackdelar med en telefonintervju är att det kan vara svårt att uppfatta frågorna per telefon och att tidpunkten för intervjun kan bli fel. Dessa patienter hade dessutom kommit in akut med relativt mycket smärta, vilket kan leda till att de inte minns det exakta händelseförloppet och vilken information som gavs. Även smärta kan ha påverkat uppfattningen om
informationsflödet.
Urval
I metoden användes ett strategiskt urval, vilket är vanligare i kvalitativa studier, för att få en variationsrik information (Henricson, 2012). Trots detta så valde författaren att använda denna urvalsmetod på grund av att det inte skulle tillfrågas ett större antal informanter, vilket annars är brukligt i kvantitativa studier. Denna studie var en kartläggning för att se om det fanns brist på information vid akut kirurgi vid hemgång. Därför var det viktigt att få variationsrik information, som i en mer explorativ studie. Författaren ville därför ha en viss spridning i ålder, kön och bostadsort.
Antalet intervjuade i denna studie blev 28, vilket gör att resultaten inte kan generaliseras, utan får ses som en kartläggning av hur det ser ut med informationen inom akut kirurgi. Syftet var
18 heller inte att studera skillnader mellan grupper, t.ex. kvinnor och män. För att kunna uttala sig om huruvida resultatet visar på ett generellt problem eller inte så hade ett större urval behövts.
Klinisk implikation
För att förbättra patienters rätt till bättre information och patientsäkerhet inom vården så behöver sjukvården se över det studerade problemet. Informationsbehovet kan alltid bli bättre och tydligare, vilket resultatet i den här studien visar. På vårdavdelningen där denna studie hade sin utgångspunkt, kan nu utifrån detta resultat förbättringar göras. En plan är att skapa nya och bättre broschyrer med utförlig information vid utskrivningssamtal efter vårdtid. Man kan även skapa bättre arbetsmiljö och rutiner för sjuksköterskorna, så de kan förbättra
utskrivningarna och i lugn och ro gå igenom information om egenvård efter kirurgiska ingrepp i enskilt rum. Utskrivningssamtalen skulle också kunna förbättras genom att denna uppgift gavs till den ”avancerade specialist sjuksköterskan” som då delvis skulle ta över detta ansvar från läkaren, eftersom de har mer tid på avdelningen än kirurgen.
Slutsats
Patienter som genomgått akut kirurgi behöver förbättrad information inför hemgång, samt möjlighet att få informationen i avskildhet så att de inte ska behöva kontakta vården igen på grund av dålig kommunikation och information innan hemgång. Det är viktigt att förbättra informationen om patientens rätt till snabb och effektiv smärtlindring så att mobilisering kan påbörjas och risken för komplikationer minskas.
19
REFERENSER
Bae, S-H., Mark, B. & Fried, B. (2010). Impact of Nursing Unit Turnover on Patient Outcomes in Hospitals. Journal of Nursing Scholarship, 42 (1), 40-49 doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01319.x
Berg, K. (2012). Patients’ perspectives on recovery from day surgery. Doktorsavhandling. Linköpings Universitet, Intuitionen för medicin och hälsa.
Bergmark, S., Bergentz, S-E., Rydholm, A. & Zederfeldt, B.(2000). Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Brattwall,M., Warren Stromberg, M., Rawal, N., Segerdahl, M., Jakobsson, J. & Houltz, E. (2011). Patients’ assessment of 4 - week recovery after ambulatory surgery. Acta Anaestesiol Scandinavien. Jan; 55(1): 92-8.
Brattwall, M., Warren Stromberg, M., Rawal, N., Segerdahl, M., Houltz, E. & Jakobsson, J. (2010). Patient assed health profile: A six months quality of life questionnaire survey after day surgery. Scandinavian Journal of Public Health; 38(6): 574-9.
Bull, M.J (2000). Discharge planning for older people: a review of current research. British Journal of Community Nursing; 5(2): 70 – 4.
Charles, C., Gauld, M., Chambers,L., O´Brien,B., Haynes, R.B., & Labelle,R. (1994). How was your hospital stay? Patients´ reports about their care in Canadian hospital. Canadian Medical Association Journal, 150, 1813-1822.
Chelf, J.H., Agre, P., Axelrod, A., Cheney, L., Cole, D.D., Condrad, K,. Hooper, S., Liu, I,. Mercurio, A., Stepan, K., Villejo, L. & Weaver, C. (2001). Cancer-related patient education: an overview of the last decade of evaluation and research. Oncology Nursing Forum 28,1139-1147
20 Clari, M., Frigerio, S., Ricceri, F., Pici, A., Alvaro, R. & Dimonte, V.( 2015). Follow up telephone calls to patients discharged after undergoing orthopedic surgery: double blind randomised controlled trial of efficacy. Journal Clinical Nursing Feb 23 doi:
10.1111/jocn.12795
Codex regler och riktlinjer för forskning (2012). Humanistiska och samhällsvetenskaplig forskning. Uppsala. Uppsala Universitet.
Hämtad 20 februari 2013 från http://www.codexuu.se/forskninghumsam.shtml
Fagerström,L. & Glasberg, A-L. (2011). The first evaluation of the advanced practice nurse role in Finland – the perspective of nurse leaders. Journal of Nursing Management 19,925-932. Blackwell Publishing Ltd
Florin, J., Ehrenberg ,A & Ehnfors, M. (2008). Clinical decision-making: predictors of patient participation in nursing care. Journal of Clinical Nursing 17(21) 2935- 2944.
Fröjd, C., Swenne, L., Rubertsson, C., Gunningberg, L., & Wadensten, B. (2011). Patient information and participation still need improvement: Evaluation of patients’ perceptions of quality of care. Journal of Nursing Management, 19, 226-236.
Gammon, J. & Mulholland, C.V. (1996a). Effect of preparatory information prior to elective total hip replacement on postoperative physical coping outcomes. International Journal of Nursing Studies 33, 589 - 604.
Gammon, J. & Mulholland, C.V. (1996b). Effect of preparatory information prior to elective total hip replacement on psychological coping outcomes. Journal of Advanced Nursing 24, 303 – 308.
Griffin, J.S., Kinmonth, A-L., Veltman, M., Gillard, S., Grant, J. & Stewart, M. (2004). Effect on Health Related Outcomes of Interventions to Alter the interaction Between Patients and Practitioners: A Systematic Review of Trials. Annals of Family Medicine, 2(6), 595 – 608.
21 Halli, K., & Danielsson, E. (2008). Registered Nurses perception of their work and professional development. Journal of Advanced Nursing, 61(1), 62-70 doi: 10.1111/j.13652648.2007.04466.x
Hathaway, D. (1986). Effect of preoperative instruction on postoperative outcomes: A meta – analysis. Nursing Research, 35:269-75.
Henderson, A. & Zenike, W. (2001). A study of the impact of discharge information for surgical patients. Journal of Advanced Nursing, 35 (3), 435-441.
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hälsolitteracitet grunbult i patientmötet- Läkartidningen
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17571
Internationell Council of Nurses (2005). Nurse practioner/advanced practice networkDefinition and characteristics of the role. Draft 6 & 7
Jacobs, V. (2000). Informational Needs of Surgical Patients Following Discharge. Applied Nursing Research, 13, (1):12-18.
Jangland, E., Carlsson, M., Lundgren, E. & Gunningberg, L. (2012). The impact of an intervention to improve patient participation in a surgical care unit: A quasi-experimental study. International Journal of Nursing Studies, 49, 528-538
Johansson, K., Salanterä, S., Heikkinen, K,. Kuusisto, A,. Virtanen, H, & Leono- Kilpil, H. (2004). Surgical patient education: assessing the interventions and exploring the outcomes from experimental and quasi-experimental studies from 1990 to 2003. Clinical Effectiveness in Nursing 8, 81 – 92.
22 King, I. & Tarsintano, B. (1982). The effect of structured and unstructured pre-operative teaching: a replication. Nursing Research, 3:324-9.
King, J., Chamberland, P., Rawji, A., Ager, A., Legér, R., Michaels, R., Poitras, R., Skelton, D. & Warren,B. (2014). Patient education needs of patients undergoing surgery for lung cancer. Journal of Cancer Education,29(4):802-7.
Kitson, A., Conroy, T., Wengström, Y., Profetto-McGrath, J. & Robertson-Malt, S. (2010). Defining the fundamentals of care. International Journal of Nursing Practice, 16, 423-434.
Larsson, IE., Sahlsten, MJ., Sjöström, B., Lindencrona, CS. & Plos., KA.(2007). Patient participation in nursing care from a patient’s perspective: a grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(3): 313-320.
McMurray, A., Johnson, P., Wallis, M., Pattersson, E. & Griffiths S. (2007). General surgical patients’ perspectives of the adequacy and appropriateness of discharge planning to facilitate health decision making at home. Journal of Clinical Nursing, 16(9):1602-1609.
Mistiaen, P. & Poot, E. (2006). Telephone follow-up, initiated by a hospital-based health professional, for post discharge problems in patients discharged from hospital to home. Cochrane Database of Systematic Reviews. 4: Doi:10.1002/14651858.cd004510.pub2
Parker, SG., Peet, SM., McPeherson, A., Cannaby, AM., Abrams, K., Baker, R., Wilson,A., Lindesay, J., Parker, G., & Jones, DR. (2002). A systematic review of discharge arrangements for older people. Health Technology assessment. 6(4):1-183.
Patientlag (2014:821) (läst 2015-04-09)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/
Pilhammar Andersson E. Centrala begrepp av betydelse för patientundervisning, s 14-18. I: Isaksson K (red). Patientundervisning och patienters lärande. Stockholm: Gothia Förlag AB, 2007.
23 Polit, D. & Beck, C.T. (2008) Nursing Research: Generating and Assesing Evidence for Nursing Practice (8th
ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rankinen, S., Salenterä, S., Heikkinen, K., Johansson, K., Kaljonen, A., Virtanen, H. & Leino-Kilpi, H. (2007). Expectation and received knowledge by surgical patients. International Journal for Quality in Health Care. 19(2):113-119
Rice, VH. & Johnsson,. JE. (1984). Pre-admission self-instruction booklets, post-admission exercise performance and teaching time. Nursing Research. 33:147-51.
Robert-Davis, M. & Read, S. (2001). Clinical role clarification: using the Delphi method to establish similarities and differences between Nurse Practitioners and Clinical Nurse Specialists. Journal of Clinical Nursing, 10(1), 33-43. doi:
10.1046/j.1365-2702.2001.00437.x
Schillinger, D., Piette, J., Grumbach, K., Wang, F., Wilson, C., Daher & C. Closing the loop: Physician communication with diabetic patients who have low health literacy. Arch Intern Med. 2003;163(1):83-90.
SFS 1982:763. Hälso – och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
Hämtad 16 april http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19820763.htm
Shepperd, S., Parkes, J., MaClaran, J. & Philips, C. (2004). Discharge planning from hospital to home. Cohrane Database of Systematic Reviews, 1: Doi:
10.1002/14651858.CD000313.pub2
Suhonen., R. & Leino-Kilpi., H. (2006). Adult surgical patients and the information provided to them by nurses: a literature review. Patient Education and Counseling, 61 5-15.
Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in-och utskrivning av patienter vid sluten vård. Stockholm. Socialstyrelsen. Hämtad 18 april 2013
24 Socialstyrelsen (2012). Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 18
April 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18552/2012-1-5.pdf
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 18 april 2013 från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 18 april 2013 från
http://www.swenurse.se/pagefiles/2582/ssf%20etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting (Läst 2015 -02- 27)
http://skl.se/download/18.68e4adfe147afac12a456172/1408857597112/SKL+sammanfattning +av+patientlagen.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2014). Nationell patientenkät: Sveriges landsting och regioner i samverkan. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
http://npe.skl.se/Oversikt.aspx?ActiveView=2
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_nat et/ordlista
Williams, B. (2008). Supporting self-care of patients following general abdominal surgery. Journal of Clinical Nursing, 17 (5):584-592.
Willman., A., Stoltz., P., & Bathsevani, C.(2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization WHO. WHO guidelines for safe surgery (Läst 2015-02-27)
http://www.who.int/entity/patientsafety/safesurgery/tools_resources/9789241598552/en/index .html
25
Bilaga 1.
FRÅGEFORMULÄR
Bakgrundsinformation
Din ålder? __________
Ditt kön: Man Kvinna
Din utbildning (markera högsta utbildningen):
Grundskolan/ motsvarande Gymnasium/ motsvarande Högskola/ universitet 1-2 år Högskola/ universitet 3-5 år
Din aktuella sysselsättning:
Studerande Arbetar Sjukskriven Arbetslös Pensionär Annat Ange ...
När blev du opererad? Datum...( om du kommer ihåg)
Dag Kväll Natt
Vardag Helg
Vilken operation har du genomgått?
Blindtarmsoperation Magsårsoperation Galloperation
När blev du utskriven från vårdavdelningen efter din operation?
Vardag Helg
26
1. Fick du någon information innan operationen om olika förberedelser?
Ja Nej Vet ej
Om Ja, fyll i de alternativ nedan som du fick information om.
(flera alternativ är möjliga)
Ja Nej Vet ej
Information om operation
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om dusch
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om fasta
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om aktivitet
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om smärtlindring
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Hur uppfattade du informationen?
För lätt Lagom nivå För svår Vet ej
2. Fick du någon information om din operation efter ingreppet vad gäller diagnos?
Ja Nej Vet ej
Om Ja, av vem?(flera alternativ är möjliga)
27
Hur uppfattade du informationen?
För lätt Lagom nivå För svår Vet ej
3. Har du fått någon information om eventuella komplikationer som kan uppstå efter operationen?
Ja Nej Vet ej
Om Ja, av vem?(flera alternativ är möjliga)
Läkare Sjuksköterska Annan personal
Om ja, hur uppfattade du informationen?
För lätt Lagom nivå För svår Vet ej
4. Fick du som patient någon information om din egen skötsel innan hemgång?
Ja Nej Vet ej
Om Ja, fyll i de alternativ nedan som du fick information om. (flera alternativ är möjliga)
Ja Nej Vet ej
Information om operationssår/sårvård
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om smärta
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om aktivitet
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om kost
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Information om komplikation
Av vem? Läkare Sjuksköterska Annan personal
Hur uppfattade du informationen?
28
5. Hade du som patient något utskrivningssamtal innan hemgång?
Ja Nej Vet ej
Om Ja, hur? Ensam/Enskilt I närvaro av andra patienter
Vem hade du utskrivningssamtal med? (flera alternativ är möjliga)
Läkare Sjuksköterska Annan personal
Hur uppfattade du informationen?
För lätt Lagom nivå För svår Vet ej
6. Har du behövt ringa till avdelningen för att ställa frågor om din vård sedan du kommit hem efter din sjukhusvistelse?
Ja Nej
Om ja, vad hade du för frågor då? (flera alternativ är möjliga)
Kostråd Läkemedel Recept Sjukintyg Operations sår Provsvar Återbesök
29
Bilaga 2
Patienters uppfattning om information vid akutkirurgi.
Information och förfrågan om deltagande i en studie.
Du som vårdats på Akademiska sjukhuset tillfrågas om du vill delta i en studie, där vi vill undersöka patientens uppfattning av information efter att opererats akut.
Varför görs studien?
Att du som patient är delaktig i din vård är en förutsättning för god vård och betonas av Socialstyrelsen. Det är viktigt för oss att du har den information du behöver under vårdtiden och inför hemgång så att du känner dig trygg och får en god och säker vård. Denna studie syftar till att fördjupa vår kunskap om vad vi behöver förbättra i vården på kirurgens vårdavdelningar vad gäller information.
Vilka tillfrågas?
Av alla patienter som har opererats akut och vårdats på akutvårdsavdelningen 70B2 på Akademiska sjukhuset under september 2012 fram till februari 2013 kommer 30 patienter att tillfrågas om de vill delta i en studie.
Vad innebär studien för dig?
Du som patient kommer att bli uppringd av en specialistsjuksköterska ca fyra dagar efter att detta brev kommit dig tillhanda. Du tillfrågas då om du vill delta i studien. Om du samtycker att delta bokar vi en tid för en telefonintervju eller så kan du som informant få svara på frågorna under första samtalet. Telefonsamtalet kommer att ta cirka 15 minuter. Om du inte vill delta i studien tackar du som patient nej vid telefonsamtalet.
Vad skall resultatet användas till?
Detta resultat kan ge oss ökad kunskap om hur patienter som vårdas på kirurgisk
vårdavdelning upplever vårdkvalitet med fokus på information under sjukhusvistelse och vid utskrivning. För att kunna vidareutveckla vården är det viktigt att få dina synpunkter.
Resultatet i studien kommer att presenteras på kirurgen för verksamhetschefen och vårdavdelningschefer samt läkare på kliniken.
Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt och dina svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Du kan när som helst avbryta din medverkan, utan att motivera varför. De
uppgifter du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att inga uppgifter som du lämnar kan kopplas till dig. Frågeformuläret är endast märkt med avdelningsbeteckning.
Vem är ansvarig för studien?
Studien görs i samarbete mellan verksamhetsområde kirurgi på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Ansvarig för studien är jag, Camilla Andersson. Om du har frågor kring studien så är du välkommen att höra av dig till mig.
Student Handledare
Camilla Andersson Anna T. Höglund
Specialistsjuksköterska inom kirurgi Docent, lektor
Institutionen för folkhälsa Centrum för forskning och bioetik
Uppsala universitet
