Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
En utvärdering av tillförlitligheten av den
information som ambulansen får vid ett larm.
Författare: Erik Vännström
Handledare: Marianne Carlsson
Examinator: Clara Aarts
Vårdvetenskap D
Avancerad nivå 15hp.
Sammanfattning
Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som
ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten.
Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.
Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen.
Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1. Dock upptäcktes att det förekommer oförklarliga avvikande utalarmeringar, där det behövs mer forskning för att kunna utvärdera orsaken kring.
Abstract
Objective: The objective of this study is to evaluate the reliability of the information that the ambulance crew receive from the emergency dispatch center. And in what extent the dispatch information is consistent with the ambulance crew’s evaluation of the patient’s condition.
Method: In this study, a descriptive and correlative design and the relationship between two variables, emergency dispatch and assessed condition, and how well these were consistent with each other were evaluated. The study included all alarms that were dispatched as a priority 1A/B during the data collection period that lasted between week 10 to week 18 2012. This resulted in sixty-two alarms from the emergency dispatch center and the assessments made by the ambulance crew.
Results: The analysis of the emergency dispatch and the assessed condition on the seen shows a high level of agreement, kappa coefficient 0.78. There are only five cases of sixty-two, about 8 % that’s without reasonable explanation. It can be assumed that the medical dispatch support tool works well. The result also shows that it sometimes occur mistakes when the interviewing nurse at the medical dispatch center had a patient whit impaired consciousness.
Conclusion: The study shows that the dispatch information received from the emergency dispatch center should be considered to work well when dispatching priority 1 alarms. Furthermore, it was discovered that there are unexplained divergent dispatches, where more research is needed to evaluate the occurred mistakes.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Ny larmcentral 1
1.2 Ambulansverksamhetens ledning positiv 1
1.3 Ökad kompetens 2
1.4 Medicinskt beslutsstöd 2
1.5 Svårigheter vid utalarmeringen 4
1.6 Problem formulering 5 1.7 Syfte 5 1.8 Frågeställning 5 2. Metod 5 2.1 Design 5 2.2 Urval 5 2.3 Data insamlingsmetod 6 2.4 Analys av data 6 2.5 Etiska överväganden 7 3. Resultat 8 3.1 Förklarliga avvikelser 8 3.2 Oförklarliga avvikelser 11 4. Diskussion 13 4.1 Resultatdiskussion 13 4.2 Metoddiskussion 15
4.3 Avslutande diskussion och slutsats 16
5. Referenser 17
1. Bakgrund
1.1 Ny larmcentralDen 31 oktober 2011 togs dirigeringen och utalarmeringen av ambulansen i Uppland över från SOS Alarm av den privata entreprenören MedHelp, under det nya namnet sjukvårdens larmcentral. Anledningen till detta var ett behov av att vidareutveckla och förnya ambulansverksamheten. I en studie gjord i Toronto Kanada, studerade Feldman med medarbetare (2006) det utalarmeringssystem som används där. Systemet kallas Medical Priority Dispatch System (MPDS). MPDS är i grunden framarbetat av doktor Jeff Clawson mellan 1976-79 och har de senaste 19 åren varit under utveckling (Zachariah, 1995). MPDS används precis som i Uppland för att bedöma och prioritera inringande patienter. Feldman med medarbetare (2006) fann att MPDS uppvisade brister och att operatören därför hade svårigheter med att bedöma vissa typer av sjukdomar, och detta på grund av det sätt som systemet var uppbyggt på. Detta resultat borde enligt författarna användas för att identifiera svagheter i systemet för framtida förbättringar (Feldman et al., 2006). Det är denna vidareutveckling som nu påbörjats i hela fyrklövern området och förutom Uppsala ingår även Gävleborg, Dalarna och Västmanland med införandet av den nya larmcentralen. Precis som tidigare slås 112 när hjälp behövs och allmänheten märker inte någon större skillnad. Det är dock en stor skillnad för ambulans organisationen som nu har en helt egen larmcentral som bara sköter och dirigerar ambulansen.
1.2 Ambulansverksamhetens ledning positiv
1.3 Ökad kompetens
På sjukvårdens larmcentral tas alla samtal emot av en sjuksköterska som bedömer och prioriterar alla inkommande samtal. Även ambulanstransporter mellan vårdinrättningar bedöms av sjuksköterskan för att fastställa vårdbehovet. Till sin hjälp har sjuksköterskan stöd av ett helt nytt och framarbetat index, ett så kallat medicinskt beslutsstöd. Detta medicinska beslutsstöd är framarbetat av ambulansöverläkarna Hans Blomberg, Stig Lindberg samt Björn Ahlstedt. Det är detta medicinska beslutsstöd som ligger till grund för hur och varför ambulansen larmas ut. Sjuksköterskan kan även genom det medicinska beslutsstödet få förslag på allmänna råd samt åtgärder som sjuksköterskan sedan kan ge patienten genom telefonen, däribland till exempel igångsättandet av telefonassisterad hjärt-lungräddning (HLR). Enligt Bobrow, Panczyk och Subido, (2012) är ett tidig igångsättande av HLR av lekman som bevittnar ett hjärtstopp av yttersta vikt fram tills ambulans anländer och en möjlig defibrillering kan utföras. På grund av obehag, rädsla och känslan av att man inte riktigt vet vad man skall göra, uteblir denna livräddande behandling fortfarande i majoriteten av alla hjärtstillestånd. Som ett resultat förblir chanserna att överleva ett hjärtstillestånd låg i de flesta fall. Enligt Bobow et al., (2012) finns det flera omfattande studier som har visat fördelarna med telefonassisterad HLR. Dessa studier har bekräftat att en telefonassisterad HLR kan påskynda bedömningen av ett hjärtstillestånd, samt hjälpa ögonvittnet att övervinna hindren för igångsättandet av HLR. Enligt författarna kan telefonassisterad HLR i kombination med omfattande offentliga HLR utbildningar vara vad som behövs för att öka chansen till överlevnad för
prehospitala hjärtstillestånd nationellt (Bobrow et al., 2012).
1.4 Medicinskt beslutsstöd
inte har några direkta vårdbehov och går ofta mellan olika vårdinrättningar. Även under prioritet 2 och 3 kan ambulansen omdirigeras till patienter som för stunden behöver resursen bättre. Skulle en prioritet 1A/B mottas skickas redan i detta skede en ambulans innan intervjun fortsätter, sjuksköterskan får även råd som hon kan ge till den som larmar, till exempel som vi sett i Bobrow et al. (2012) artikel att ge telefonassisterad HLR. Om ärendet inte är lika brådskande görs intervjun färdig innan en ambulans skickas till den som har larmat. Om den som larmar till exempel uppger att denne har lätt bröstsmärta öppnar sjuksköterskan fliken med frågor kring bröstsmärta (bilaga 2.) och kan då ställa strukturerade frågor kring just det specifika symtomet. Det kanske visar sig att den som har larmat även har feber och fliken för feber öppnas och frågor kring feber ställs. Som synes överlappar alla flikar varandra så att möjligen rätt utalarmeringsorsak tillslut kan hittas. Ett förtydligande bör göras gällande utalarmeringen allmän barn/vuxen/åldring. Denna utalarmeringorsak används bara då den intervjuande sjuksköterskan av någon anledning inte har kontroll över situationen, och därför inte kan utalarmera under någon specifik kategori.
Det medicinska beslutsstödets frågor som sjuksköterskan ställer till den som larmat bygger på det vedertagna amerikanska konceptet Advanced Medical Life Support (AMLS) som är en kurs i omhändertagandet av medicinska patienter och en djupgående intervjuteknik. ”AMLS stöds av National Association of EMS Physicians (NAEMSP) och är det första fortbildningsprogrammet som helt är baserat på hur man snabbast och bäst bedömer och hanterar de vanligaste medicinska kriserna hos patienter, och som erbjuder en "tänka utanför boxen" metod.” (NAEMT, 2008). AMLS är uppbyggt och utformat så att man snabbt skall kunna identifiera och bedöma patientens tillstånd. Till sin hjälp har man en väl framarbetad intervjuteknik, som bygger på en rad bokstäver. Om dessa följs strukturerat vid intervjun minimeras risken att några allvarliga sjukdomstillstånd missas. Under intervjun följs bokstäverna S-OPQRST samt AMPLE, vilka är framarbetade för att göra intervjun så bred som möjligt samt ringa in eventuella symtom och problem som patienten har. Huvudsymtomet (S) klargörs tidigt av den intervjuande sjuksköterska genom frågan, vad är det som hänt? Och finns därför inte heller med i (bilaga 2.) Uppbyggnaden och intervjun är som följer:
S - igns/symptoms – Huvudsymtom och tecken. O - nset - Hur startade besvären. Plötsligt/gradvis.
P - allitation/provocation - Gör något besvären bättre/sämre.
Q - uality - Kvalitén på besvären till exempel smärta. Intervall, ihållande, tryckande och så vidare. R - egion/Radiation - Region eller utstrålning.
S – everity – Svårighetsgrad, VAS-skalan.
A – llergies – Allergier/överkänslighet. M – edications – Mediciner.
P – ast medical history – Sjukdomshistoria.
L – ast oral intake – Åt/drack senast, elimination, alkohol/droger.
E – vents prior to illness – Aktuellt händelseförlopp, utlösande faktorer. (Dalton, Limmer, Mistovich & Werman, 2010).
1.5 Svårigheter vid utalarmeringen
Vad kan då vara orsaken till att utalarmeringen misstämmer? Och vilka svårigheter har mottagande sjuksköterska vid inkommande samtal. Maria Carlund inspektör på socialstyrelsens tillsynsavdelning belyser denna fråga;
”De vanligaste klagomålen är att man blivit nekad eller fått vänta länge på ambulans. Bedömning på telefon är jättesvårt, men just därför är det så viktigt att ta reda på rätt saker för att få ett bra underlag. Det finns olika orsaker till att bedömningsunderlaget blir felaktigt eller otillräckligt, menar hon. Det kan vara att man gör en för grund intervju, att man inte tror på patienten, eller tolkar ett speciellt symtom som något annat än vad det verkligen är. Det kan ibland också vara så att sjuksköterskan inte har följt beslutsstödet” (Vårdfokus, 2011, s 24-25).
1.6 Problemformulering.
Ambulansen i Uppsala län har varje månad ca 1500 uppdrag (Akademiska web, 2012) och utalarmeringsorsakerna är av stor variation. I denna studie kommer författaren att titta närmare på de allvarligaste uppdragen då ambulansen kör utryckning och det är fara för patientens liv och hälsa. All utalarmering av ambulansen sker genom det medicinska beslutsstödet och den utalarmeringsinformation som ambulansen får av sjukvårdens larmcentral är av stor vikt. Detta på grund av att den kan färga ambulanspersonalen i deras intervju med patienten och kan möjligen leda till att eventuella symtom eller allvarliga tillstånd missas. Det kan i sin tur leda till möjliga felprioriteringar senare i vårdkedjan vilket i slutändan kan leda till ett lidande för patienten. När en patient ringer till sjukvårdens larmcentral sker en bedömning av den information som patienten lämnat med hjälp av det medicinska beslutstödet, bedömningen som görs resulterar sedan i en specifik utalarmering av ambulansen.
1.7 Syfte
Syftet med denna studie är att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral.
1.8 Frågeställning.
I vilken utsträckning stämmer utalarmeringsinformationen överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten.
2. Metod
2.1 DesignI denna studie mäts sambandet mellan två variabler och dess överensstämmande med varandra, och en deskriptiv och korrelativ design används.
2.2 Urval
2.3 Datainsamlingsmetod
Efter godkännande från ambulansöverläkaren framarbetade författaren en registreringsblankett (bilaga 3.) som lades på ambulansstationen i Enköping. Blanketten innehöll den information som författaren behövde för att sedan kunna hitta ambulansjournalen för granskning. På blanketten skulle ambulansbesättningen efter ett uppdrag kunna ifylla utalarmeringsorsak, uppdragsnummer, datum och tid, samt bedömt tillstånd. Därigenom får författaren tillgång till både utalarmeringsorsak samt ambulansbesättningens bedömda tillstånd och någon djupare journalgranskning är i de flesta fall därför inte nödvändig. I de fall där avvikanden rådde gjorde författaren en journalgranskning, detta kunde genomföras genom att författaren även fick tillgång till uppdragsnumret från blanketten. Vid en utalarmering från sjukvårdens larmcentral får varje nytt uppdrag sig tilldelat ett specifikt uppdragsnummer. Detta uppdragsnummer kommer därigenom att stå med i ambulansjournalen, som efter avslutat uppdrag sparas i en databas. Eftersom författaren sedan får tillgång till uppdragsnumret kan de specifika journalerna där oklarheter upptäcks sedan hittas i databasen för noggrannare granskning. Författaren utförde journalgranskningar vid 12 tillfällen där oklarheter i utalarmering och bedömning uppstått.
2.4 Analys av data
tillståndet akut buk fick nummer 1, utalarmeringen eller det bedömda tillståndet allergi nummer 2 också vidare upp till variabeln ålder/dåligt AT som fick nummer 21, i SPSS kunde sedan dessa 21 olika parametrar matas in under de 2 kategorierna utalarmerinsgsorsak och bedömt tillstånd. Datan från blanketterna kunde nu inmatas som siffror i SPSS och utalarmeringsorsaken kunde nu analyseras och jämföras med det bedömda tillståndet. Författaren fann sedan 12 tillfällen då utalarmeringsorsaken avvek från det bedömda tillståndet. Vid dessa avvikande fall utfördes en journalgranskning. Av dessa 12 fall togs 1 fall bort på grund av att journalen inte gick att hitta. Författaren delade sedan upp de resterande 11 avvikande fallen i förklarliga samt oförklarliga avvikanden. Dessa 11 avvikande fall redovisas i resultatdelen.
2.5 Etiskt övervägande
3. Resultat
Tabell 1. visar de olika typer av utalarmeringsorsaker, hur larmen är fördelade samt vilka som stämmer eller avviker från varandra. Om något larm avviker visas även vilken bedömning ambulansbesättningen gjort på plats.
Tabell 1. Utalarmeringens överensstämmande.
Utalarmeringsorsak Antal Stämmer Avviker Ambulansens bedömning vid avvikande Procent
1 Akut buk 2 2 100%
2 Allergi 2 2 100%
3 Allmän vuxen/barn 2 2 Central bröstsmärta, Oro/icke somatiskt. 0%
4 And. Svårigheter 5 5 100%
5 Central bröstsmärta 22 18 3 Buk smärta, Svimning, Yrsel. 82%
6 Kramper 1 1 100% 7 Gyn komplikationer 3 3 100% 8 Huvudvärk 1 1 100% 9 Illamående/Kräkning 1 1 100% 10 Intox 1 1 100% 11 Näsblödning 1 1 100%
12 Stroke 4 2 2 Kramper, Ålder/dåligt AT. 50%
13 Svimning 1 1 100%
14 Sänkt medvetandegrad 6 2 4 Kramper x 2, hjärtstopp, oro/icke somatiskt. 33%
15 Trafik olycka 5 5 100%
16 Trauma 5 5 100%
Totalt: 62 50 11*
*Bortfall av 1 journal efter journalgranskning.
Det fanns totalt 11 fall som avvek från vad sjukvårdens larmcentral larmat ut ambulansen på, samt vad ambulansbesättningen gjort för bedömning väl framme på plats. Dessa 11 fall delades upp i sex förklarliga avvikanden samt fem oförklarliga avvikanden och redovisas här nedan:
3.1 Förklarliga avvikanden
Fall 1.
Anamnes. Vid insjuknandet leker patienten som är ett barn på golvet och modern upplever plötsligt
barnet som frånvarande. Det är detta som modern uppger vid inringandet till den intervjuande sjuksköterskan.
Utalarmering. Detta fall är utalarmerat som sänkt medvetandegrad, vid ambulans besättningens
ankomst bedöms patienten haft en feberkramp.
Bedömning. Utalarmeringen stämmer överens med vad modern har sagt vid intervjun,
ambulanspersonalen har vid ankomst gjort en utförligare bedömning än vad som går att göra genom telefonen. Detta bör ses som en korrekt utalarmering efter lekmans bedömning av situationen på plats.
Fall 2.
Anamnes. Patienten är ett barn i cirka ettårsåldern som av oklara anledningar har fått hjärtstopp där
ingen HLR pågår på plats.
Utalarmering. Detta fall är utalarmerat som sänkt medvetandegrad. Vid ambulansbesättningens
ankomst konstateras att barnet har hjärtstopp.
Bedömning. Utalarmeras som sänkt medvetandegrad på grund av språksvårigheter mellan den
inringande och den intervjuande sjuksköterskan. På grund av detta har den intervjuande sköterskan svårt att uppfatta och förstå vad det egentligen rör sig om, bör ses som en godkänd utalarmering eftersom sköterskan trots detta uppfattat att det är en akut situation.
Fall 3.
Anamnes. Patient som själv ringer och uppger att han har lågt sittande smärtor i bröstet.
Utalarmering. Utalarmeras som bröstsmärta, vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att
patienten har magproblematik.
Bedömning. På grund av smärtan från bröstregionen samt med tanke på patientens tidigare
Fall 4.
Anamnes. Patient på äldreboende som upplevs svårväckt av personalen.
Utalarmering. Utalarmeras som medvetandesänkt patient, vid ambulansbesättningens ankomst
bedöms patienten vara trött, annars helt opåverkad.
Bedömning. Vid inringandet upplever personalen att patienten inte går att väcka, och det är detta
man uppger för den intervjuande sjuksköterskan. Utalarmeringen är därför korrekt och bygger på vad personal på boendet upplever samt att man där inte är tillräckligt brysk i sina försök att väcka patienten.
Fall 5.
Anamnes. Grannen ringer och uppger att patienten upplevs som konstig och inte är sig själv.
Utalarmering. Utalarmeras som strokemisstanke, vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att
patienten har ett sjunkande allmäntillstånd på grund av en infektion.
Bedömning. Vid inringandet uppger grannen att patienten upplevs som konstig och uppger sådana
typer av symtom som ger en klar misstanke om neurologisk påverkan i form av en stroke. Utalarmeringen bör ses som godkänd på grund av vad grannen uppger till den intervjuande sjuksköterskan, dock bör man ta ställning till att grannen upplevt patienten som konstig i tre dygn. Och att det då inte bör ses som ett strokelarm, då patienten skall vara på sjukhuset inom cirka 5 timmar efter insjuknandet för att något skall kunna göras.
Fall 6.
Anamnes. Förstagångsföräldrar som upplever att deras bebis på 4 månader beter sig konstigt.
Utalarmering. Utalarmeras som ”allmän barn”, (när den intervjuande sköterskan inte har kontroll
över situationen) vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att barnet inte är påverkad av någonting utan bara är trött.
Bedömning. Föräldrarna till barnet blir förmodligen oroliga när barnet beter sig på ett sätt de inte
3.2 Oförklarliga avvikanden
I dessa fall går det inte att dra några konkreta slutsatser om varför utalarmeringen och bedömningen på plats avviker från varandra. Författaren kommer senare i diskussionen att ge sin syn på varför dessa fall kan tänkas avvika.
Fall 7.
Anamnes. Patienten är ute på promenad och upplever plötsligt en skarp smärta i bakhuvudet och det
svartnar framför ögonen, ringer då själv 112.
Utalarmering. Utalarmeras som bröstsmärta, vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att
patienten av oklar anledning svimmat.
Bedömning. Patienten är vid ambulansens framkomst helt opåverkad igen. Oklart varför man
utalarmerat detta som en bröstsmärta när patienten inte har uppgett att denna har några vid inringandet.
Fall 8.
Anamnes. Patienten är ett barn och har vid inringandet varit förkyld en längre tid med hög feber.
Patienten är nu medvetslös och skakar i hela kroppen som vid en kramp enligt de inringande föräldrarna.
Utalarmering. Utlarmas som sänkt medvetandegrad. Vid ambulansbesättningens ankomst bedöms
att patienten har en pågående feberkramp.
Bedömning. Patienten är i och för sig sänkt i sitt medvetande, men det finns kramper, feberkramper
och medvetslöshet vilket stämmer bättre som utalarmeringsalternativ i det medicinska beslutsstödet.
Fall 9.
Anamnes. Patient med långvarig yrsel ringer själv 112.
Utalarmering. Utalarmeras som bröstsmärta, vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att
patienten har yrsel sedan flera dagar tillbaks.
Bedömning. Utalarmeras som bröstsmärta när det inte finns några indikationer på att patienten
Fall 10.
Anamnes. Patient med svåra bröstsmärtor som har det tungt med andningen samt kallsvettas.
Utalarmering. Utalarmeras som ”allmän vuxen”, (när den intervjuande sköterskan inte har kontroll
över situationen), vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att patienten har en pågående hjärtinfarkt.
Bedömning. Utalarmeras som allmän vuxen, trots att patienten uppvisar skolboksexemplet för en
hjärtinfarkt.
Fall 11.
Anamnes. Patient på ett boende som hittas medvetslös av personalen och skakande i hela kroppen
som vid en kramp.
Utalarmering. Utalarmeras som en stroke. Vid ambulansbesättningens ankomst bedöms att
patienten har en pågående kramp, troligen alkoholrelaterad.
Bedömnig. Intervjuande sjuksköterska borde kunna hitta rätt utalarmeringsdiagnos när inringaren
står bredvid patienten och beskriver dess symtom.
4. Diskussion
Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring. Det kan därför antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen.
4.1 Resultatdiskussion
Som beskrevs i problemformuleringen är den utalarmeringsinformation som ambulansen får av sjukvårdens larmcentral av stor vikt, eftersom den lätt kan färga ambulanspersonalens intervju med patienten och då möjligen leder till att eventuella symtom eller allvarliga tillstånd missas. Detta styrks även av forskningen där Birgitta Wireklint Sundström (2005) i sin doktorsavhandling påvisar att:
”Forskningens resultat synliggör hur uppgifterna från SOS-centralen påverkar vårdarna och hur de påbörjar bedömningen av patienten före det personliga mötet och före mötet med den individuella patienten. Följaktligen kan föreliggande resultat förstås som att vårdarna börjar vårda patienten innan de kommit fram. Ytterligare en bakgrund till problemet är att ambulanssjukvården så att säga ”bestäms” från larmcentralen med hjälp av utlarmningskriterier, vilka också grundas i akutmedicinska rutiner” (Wireklint Sundström, 2005, s 149 & 151).
I de fall där oförklarliga avvikanden mellan utalarmering och bedömt tillstånd har hittats i föreliggande studie kan man diskutera vad det är som legat bakom dessa avvikanden. Författaren gör nedan ett försök att förklara dessa fem fall.
Fall 7 & 8.
I dessa fall är patienterna av utländsk härkomst vilket kan tydas från ambulans journalen, och det kan i dessa fall vara så att patient och intervjuande sjuksköterska missförstått varandra på grund av språksvårigheter. Detta är dock helt och hållet författarens egen bedömning av varför utalarmeringen avviker, då det är omöjligt att veta genom en journalgranskning hur länge patienten har bott i Sverige och hur bra patienten är på svenska språket.
Fall 9, 10 & 11.
bröstsmärta när patienten lider av yrsel, och inte alls har ont i bröstet är även den svårförklarlig. Det finns även en möjlighet att den intervjuande sjuksköterskan i dessa fall inte följt det medicinska beslutsstödet, invägt för många egna tolkningar, varit okoncentrerad eller trött under intervjun eller helt enkelt larmat ut fel på grund av slarv. Det bör klargöras att författaren med detta inte påstår att någon fysisk person på sjukvårdens larmcentral i dessa oförklarliga fall har gjort något fel. Dock kan man inte frångå att den mänskliga faktorn genom en sådan enkel sak som en feltryckning på en knapp kan påverka resultatet och bör därför i studien tas med i beaktning.
4.2 Metoddiskussion
4.3 Avslutande diskussion och slutsats
5. Referenser
Akademiska web. (2012). Uppsala: Ambulanssjukvård. Hämtad 21 mars, 2012, från
http://www.akademiska.se/templates/page____18783.aspx
Bobrow, BJ., Panczyk, M., Subido, C. (2012).
Dispatch-assisted cardiopulmonary resuscitation: the anchor link in the chain of survival.
Curr Opin Crit Care, Feb 13. [Epub ahead of print]
Bättre med egen larmcentral. Uppsala nya tidning. Hämtad 20 februari, 2012, från
http://www.unt.se/debatt/baumlttre-med-egen-larmcentral-248640.aspx
Codex (2012). Codex – regler och riktlinjer för forskning. Centrum för forsknings- och bioetik. BMC, Uppsala. Hämtad 25 mars 2012, från http://www.codex.vr.se/manniska3.shtml
Dalton, AL., Limmer, D., Mistovich, JJ., Werman. HA. (2010) Advanced Medical Life Support (3th ed.). New Jersey: Pearson Education.
Feldman, MJ., Verbeek, PR., Lyons, DG., Chad, SJ., Craig, AM., Schwartz, B. (2006).
Comparison of the medical priority dispatch system to an out-of-hospital patient acuity score.
Acad Emerg Med, Sep;13(9):954-60.
Heward, A., Damian, M., Hartley-Sharpe, C. (2004).
Does the use of the Advanced Medical Priority Dispatch System affect cardiac arrest detection?
Emerg Med J. Jan; 21(1):115-8.
Lidström, V., Karlsten, R., Falk, AC., Castrén, M. (2011).
Feasibility of a computer assisted feedback system between dispatch center and ambulances.
Eur J Emerg Med. Jun;18(3):143-7.
SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 25 mars, 2012, från http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM
Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd. Doktorsavhandling. Växjö universitet, institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete.
Vårdfokus. (2011). Bedömning på liv och död. Stockholm: Vårdförbundet. Hämtad 17 mars, 2012, från https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/tidningen/2011/Nr-10-2011-10/Bedomningpa-liv-och-dod/
Zachariah, BS. (1995). The development of emergency medical dispatch in the USA: a historical perspective. European Journal of Emergency Medicine. Hämtad 21 mars, 2012, från
Bilaga 1.
Sjukvårdens larmcentral Ärende nr: Patientens plats/adress, tele nr, portkod.
Vad har hänt? Namn, person nr, ålder. Namn inringare:
Händelse Beställt uppdrag
Varifrån ringer du? (om ej automatiskt) Är du hos patienten? JA/NEJ
JA NEJ
D Är patienten vaken/väckbar? (ruska/ropa på patienten)
B Andas patienten (agonal andning, ansiktsfärg)?
A Får patienten i sig luft?
Sökorsaker
Allergisk reaktion Graviditet Ormbett
Andningsbesvär Halsont Psykiska besvär
Arm-, Ben symtom (ej trauma) Hjärtstopp Ryggsmärta
Blod i urin Huvudvärk Rytmrubbning
Blodig upphostning Hypertermi Strokemisstanke
Blodsocker lågt Hypotermi/köldskada Svimning
Brännskada ICD, pademaker Sårskada
Bröstsmärta Illamående/kräkning Sänkt vakenhet
Buksmärta/Flanksmärta Infektion Talpåverkan
Diarré Intox/Förgiftning Trauma
Drunkningstillbud Kemisk-/rökexponering Urinkateterstopp/Urinstämma
Dykeriolycka Kramper Urogenitala besvär
Elektrisk skada Känsel-/motoriskt bortfall Vaginal blödning, graviditet
Feber Luftvägsbesvär Värmeslag
Frätskada Mag-/tarmblödning Yrsel/svimning
Förlossning Neurologiskt bortfall Ögon
Förvirring/Hallucination Näs- svalgblödning
Allmän vuxen Allmän barn Allmän åldring
Instruktion Råd Annat söksymtom 1A 2-bilslarm, sjukvårdslarm, hkp.
1, 2, 3, 10 1B
1, 2, 3, 10 2
4, 5, 10 3
Bilaga 2.
Är du hos patienten? Ja Nej
JA NEJ
D Är patienten vaken/väckbar? (ruska/ropa på patienten) 1A
B Andas patienten (agonal andning)? 1A
A Får patienten i sig luft? 1A
Bröstsmärta, Grundprio 1B
O bse rvera Mycket svår smärta+utstrålning rygg=misstänk aneurysm/dissektion
Smärtfri, men återkommande smärtor, misstänk instabil angina överväg 2 kvinnor, diabetiker och äldre-ibland subtila symtom
andningskorr+lateralt överväg 2 Hänvisa
Grundprio 1B O Plötsligt smygande hjärtklappning/extraslag hosta feber illamående/kräkning Andnöd P bättre i vila, bättre efter nitro andningskorrelerat rörelsekorrelerat ej svarat på given medicin Nej Q stickande svidande brännande tryckande centralt lateralt blek, kvallsvettig Svimfärdig /svimmat
R Käke/hals arm/axel rygg buk Nej
S Smärta
T T id progress återkommande
A Svår allergisk reaktion Nej
M Hjärt- Waran ICD/(PM) diabetes- antibiotika, astma/KOL- Nej P aneurysm diabetes magsår hjärtsjukdom lungemboli hjärtop angina missbruksanamnes Nej L
E Ansträngningsutlöst? nyl op
Ö vrigt fri text
Tänk på: Upprepade samtal av samma orsak? Överväg 2 3
Sjukvårdsbehov men inget ambulansbehov. Annan transport finns ej/olämpligt 2 3 Ring tillbaka vid försämring!
Be dömt tillstånd: Rulllista (2 steg)
Instruktion Råd Annat söksymtom
Allmänna råd 36,37,39,40,45,46,52, 55 1A 1, 2, 3 1B 1, 2, 3 2 4, 5 3 Hänvisa Svimning
Varifrån ringer du? (om ej automatiskt)
Bilaga 3.
