Redaktör Suzanne Lundvall
Gymnastik- och idrottshögskolan
Stockholm 2014
FRÅN
Kungl. Gymnastiska
Centralinstitutet
TILL
Gymnastik- och
idrottshögskolan
En betraktelse av de
senaste 25 åren som
del av en 200-årig historia
Fr
ån Ku
ng
l. G
ym
na
sti
sk
a C
en
tra
lin
sti
tu
te
t t
ill G
ym
na
sti
k- oc
h i
dr
ot
tsh
ög
sk
ola
n
Innehållsförteckning
Del I – En självständig idrottshögskola i Stockholm
Från institution till en högskola för idrottens, skolans 11 och samhällets behov
Suzanne Lundvall
Mellan akademi och profession 29
Suzanne Lundvall Jubileumsåret 76 John Fürstenbach Studentkåren 2013 85 Olof Unegård Del II – Utbildning Lärarprogrammet 90
Jane Meckbach & Bengt Larsson
Hälsopedagogprogrammet 108
Eva Andersson, Staffan Hultgren, Lena Kallings & Eva Kraepelien Strid
Tränarprogrammet 117
Anna Tidén & Jane Meckbach
Sport Management 123
Eva Kraepelien Strid & Åsa Bäckström
Från magisterkurs till masterexamen 127
Jane Meckbach & Maria Ekblom
Från idrottsgrenar till idrottslära 133
Ledarskap 146
Urban Bergsten & Jan Seger
Laboratoriet för Tillämpad Idrottsvetenskap 154
Johnny Nilsson
Undervisning inom rörelse, hälsa och miljö 161
Peter Schantz
Del III – Forskning
Forskningen vid GIH åren 1988-2013 176
Peter Schantz
Fysiologisk forskning åren 1988-2013 181
Björn Ekblom
Fysiologisk forskning åren 1988-2002 187
Jan Henriksson
Fysiologisk forskning åren 1992-2013 194
Kent Sahlin
Fysiologisk forskning åren 1997-2013 200
Eva Blomstrand
Historisk forskning 207
John S. Hellström & Leif Yttergren
Pedagogisk forskning 210
Lars-Magnus Engström, Håkan Larsson, Suzanne Lundvall & Karin Redelius
Psykologisk forskning 240
Peter Hassmén & Göran Kenttä
Forskning inom rörelselära 245
Toni Arndt
Forskning inom temaområdet rörelse, hälsa och miljö 253 samt humanbiologi
Sport innovation 263
Johnny Nilsson
Forskarutbildning i idrottsvetenskap 272
Håkan Larsson
Om forskningens dolda krafter och exemplet Berit Sjöberg 275
Peter Schantz
Del IV – GIH:s lokaler
Idrottshögskolans lokaler 282
Yvonne Wessman
GIH:s nybyggnation 2001 – 2013 286
Dimiter Perniklijski
Världens äldsta idrottsbibliotek 292
Anna Ekenberg & Karin Jäppinen Del V – Konstnärlig utsmyckning
Smideskonstverket Bollande egyptiska danserskor 303
Karin Törngren
Svävar, driver 305
Helena Isoz
Korssittande flickan som statyett 309
Suzanne Lundvall
Författarförteckning 312
Forskning inom temaområdet rörelse, hälsa
och miljö samt humanbiologi
Peter Schantz
Hösten 1988 fick jag en halvtidstjänst som adjunkt vid GIH. Det var den enda nya tjänst som tillskapades när studierna vid GIH blev treåriga. Detta skulle nämligen ske inom givna budgetramar. Min uppgift var att etablera flervetenskaplig forskningsmetodik som ämne, och att bygga upp en tradition kring självständiga examensarbeten inom lärarutbild-ningen. Detta utbildningsmoment hade ej funnits tidigare vid GCI– GIH, men vid det som numera är tränarlinjen fanns ett specialarbete som var knutet till den egna specialidrotten, och det sedan denna ut-bildnings start under 1960-talets andra hälft.
Med min dåvarande bakgrund som gymnastikdirektör och doktor i medicinsk vetenskap, skapade uppdraget behov av inläsning av forsk-ningsmetodik för olika ämnesinriktningar. Det ledde också till en vär-defull breddning och fördjupning av min egen skolning, som efterhand skapade en trygghet i att, vid behov och intresse, välja forskningsfrågor utanför min egen forskarutbildnings ramar. Jag kunde utgå från fråge-ställningars relevans, snarare än den enskilda disciplinens gränser. Det-ta innebar inte att jag lämnade den disciplin som jag hade grundskolats inom. Men fullt klart; huvuddelen av mina insatser inom forskning un-der den senaste 25-årsperioden vid GIH har gällt temaområdet rörelse, hälsa och miljö. I det ingår humanbiologi, främst arbetsfysiologi, men i ett integrativt sammanhang. Sedan 1998 har jag också GIH:s enda fler-vetenskapliga och integrativt inriktade tjänst. Mer om dess inriktning nedan. När nu forskningen ska beskrivas vill jag dock inleda med tre viktigare studier inom det fysiologiska området under denna period, och det då det bör vara av intresse att känna till att dessa studier har ut-förts vid GIH. För rättvisans skull skall nämnas att en del av den forsk-ning som beskrivs nedan utfördes under en tid då jag var professor vid Mittuniversitetet, men handledde doktorander vid GIH.
Arbetsfysiologi
Mitt avhandlingsarbete (Schantz 1986) handlade om plasticiteten i människans muskulatur vid fysisk träning och efterföljande återgång till mer normal, och lägre muskelaktivitet. De variabler som studerades var knutna till muskulaturens kontraktila egenskaper och dess ämnes-omsättning.
I linje med de inriktningarna vill jag nämna två studier som jag menar står för något helt nytt. En viktig frågeställning i avhandlingen var om man med träning kan förändra sammansättningen av muskelcelltyper så att genetiskt givna snabba celler kan omvandlas till långsamma cel-ler. I avhandlingen visades att det var möjligt att genom uthållighets-träning börja producera långsamt protein i en snabb cell. Vidare sattes dessa fynd in i ett större sammanhang som för mig tydligt angav att trä-ning kan leda till en övergång hela vägen från supersnabba till långsam-ma celler. Men samtidigt var det tydligt att ett av dessa steg krävde en stor mängd träning. Och därmed var det svårt att framkalla dem i ex-perimentella träningsstudier. Ett annat sätt att belysa det hela var där-för att studera grupper av individer som av olika skäl ökar belastningen på en muskel under lång tid. En sådan grupp är de individer som genom en ryggmärgsskada har blivit rullstolsburna. När de hamnar i rullstolen börjar de nyttja den främre delen av axelmuskulaturen för att bland an-nat driva rullstolen framåt. Det är en muskel som personer som inte sit-ter i rullstol, och inte tränar i övrigt, använder väldigt lite.
När vi studerade de rullstolsburnas muskulatur, och jämförde den med otränade studenters fann vi mycket stora skillnader (Schantz et al. 1997). De rullstolsburna hade en betydligt långsammare muskulatur, och dessa fynd stärkte därigenom argumentationen för att en övergång från snabba till långsamma muskelceller är en del av människans möjli-ga potential till fysiologisk anpassning.
En annan avhandlingslinje gällde hur träning påverkar nivåerna av de enzymer som omvandlar glukos och fett till energi i mitokondrierna. I slutet av 1980-talet utvecklades en teknik som gjorde det möjligt att studera själva energiproduktionen i mitokondrierna, den s.k. ATP-pro-duktionen. För att studera hur muskulaturens kapacitet för energibild-ning påverkas av uthållighetsträenergibild-ning och vila kontaktades Rolf Wibom som då var doktorand på den kliniskt kemiska institutionen vid
Hud-dinge sjukhus. Vi kunde sedan visa på en mycket snabb ökning av denna kapacitet med relativt måttlig träning, men att den också sjönk tillbaka snabbt efter att träningen avslutats. Vidare noterades att förändringar i en del enzymer inte avspeglade förändringar i mitokondriernas kapaci-tet för energibildning, vilket var ett viktigt principiellt fynd (Wibom et al. 1992). Detta var alltså den första experimentella studien av hur trä-ning påverkar energibildträ-ningen i människans muskulatur. Ett lite lus-tigt sammanträffande i detta sammanhang var att Rolf Wibom är släkt med både Per Henrik Ling och Alfred Nobel.
Slutligen vill jag nämna ett vetenskapshistoriskt arbete knutet till GIH:s fysiologiska forskning. Det bygger på dokumentstudier och en intervju med professor emeritus Erik Hohwü Christensen, och bely-ser hur forskningen i fysiologi vid GCI utvecklades genom de perspek-tiv, frågeställningar och den högstående vetenskapliga kultur som, inte minst genom Nobelpristagaren August Kroghs inflytande, överfördes från den s.k. Lindhardskolan i Köpenhamn till GIH i Stockholm när Erik Hohwü Christensen blev professor här år 1941 (Schantz 2009). Av de som skriver om forskning i denna bok är fyra personer knutna till Lindhardskolans svenska gren, nämligen Björn Ekblom, Eva Blomst-rand som handleddes av Björn Ekblom, och Jan Henrikson, som hand-leddes av Bengt Saltin, och som i sin tur handledde mig.
Temaområdet rörelse, hälsa och miljö
Fältet kroppsövningar inom högre utbildning har en lång tradition i Sverige. Alltsedan GCI grundades 1813 har det varit ett individcen-trerat fält vad gäller såväl undervisning som forskning. Det gäller även internationellt. I både USA och på GIH i Stockholm kunde man emellertid notera uttryck för ett vidgat forskningsintresse i början av 1990-talet. Det var då som den yttre fysiska miljöns relation till bete-endet fysisk aktivitet började studeras vetenskapligt. I USA initierades denna utveckling av idrottspsykologen James Sallis och medarbetare. 1990 publicerade de en studie av individers tillgänglighet till tränings-anläggningar och nivåer av fysisk aktivitet. De beskrev då forsknings- läget på följande sätt: ”Although personal determinants of exercise be-haviour have been studied extensively, few investigators have examined
the influence of the physical environment on exercise habits.”
Samma år inledde jag en explorativ aktionsstudie som utgick från att det finns ett värde i tätortsnära grönområden för fysisk aktivitet och rekreation, folkhälsa och hållbar utveckling. Jag följde, studerade och agerade inom ramen för olika samhälleliga processer som var knutna till omfattande exploateringsplaner för Sveriges äldsta och mest nyttja-de rekreativa grönområnyttja-den, nämligen Djurgårnyttja-den, Haga-Brunnsviken och Ulriksdal invid Stockholms innerstad. 1995 blev detta område Sve-riges första nationalstadspark efter ett enhälligt beslut i riksdagen. Jag studerade främst värde- och planeringsfrågor samt legala processer knutna till detta beslut. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) värdesatte dem, och ville samla dem i en bok. Detta ledde till ett större flervetenskapligt projekt med bidrag från forskare inom flera discipliner, vilket publicerades 2002 i boken
Natio-nalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrå-gor, lagtillämpning och utvecklingslinjer (Holm & Schantz 2002). Senare
skrevs två internationellt publicerade texter om dessa frågor (Schantz 2004, 2006), varav den senare även behandlar Finlands utveckling vad gäller nationalstadsparker, och ingick i ett forsknings- och bokprojekt som finansierades av Finlands akademi.
Alltsedan temaområdet rörelse, hälsa och miljö började formeras har en övergripande frågeställning varit hur man genom fysisk aktivitet ska kunna bidra till folkhälsan, och detta under betingelser som harmonie-rar med en hållbar utveckling. Denna frågeställning har också inramat ett omfattande arbete för att utveckla kurser på GIH. Detta beskrivs översiktligt i ett kapitel om undervisning i denna bok, till vilket även hänvisas för en översiktlig introduktion av temaområdet rörelse, hälsa och miljö. För en fördjupad inblick i olika övergripande perspektiv, se Schantz (2002, 2006), Lundvall & Schantz (2013), Schantz & Lundvall (2014) och Schantz (2014).
En forskningsgrupp formeras
År 2003 inleddes en snabb expansion av den internationella forskningen om miljö och fysisk aktivitet (Schantz 2014), och 2004 började en min-dre forskningsgrupp med inriktning mot rörelse, hälsa och miljö
for-meras vid GIH. Det hade då gått sex år sedan jag fick en flervetenskaplig och integrativt inriktad lektorstjänst med humanbiologi, humanekologi och flervetenskaplig forskningsmetodik som grundstenar. Därutöver angavs att ”Innehavaren skall verka för integrering av humanbiologi, hälsolära, miljökunskap och idrott vid Idrottshögskolan.” Under dessa sex år hade jag försökt skapa utrymme för doktorander. Först 2004 fick jag alltså denna möjlighet. Då kunde vi utveckla ett projekt om fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm, det så kallade FAAP-projektet.
Innan detta projekt beskrivs skall nämnas att den inledande forsk-ningen kring samhällsprocesser och tätortsnära gröna områden följdes av flera studier och utredningar med anknytning till friluftsliv, samt fy-sisk aktivitet och hälsa med koppling till grönområden. Snart fick jag ansvar för att hålla i den första svenska utredningen om forskning och utbildning inom friluftsliv (Schantz & Silvander 2004). Den blev viktig, inte minst för den första större statliga forskningssatsningen inom fri-luftsliv i Sverige, Forskningsprogrammet frifri-luftsliv i förändring, i vil-ket GIH dock ej medverkade. Ett annat viktigt utvecklingsprojekt med koppling till natur och hälsa var ett av The European Science Founda-tion bekostat europeiskt samarbetsprojekt betitlat ”Forests, Trees and Human Health and Wellbeing” (COST Action E39) i vilket jag med-verkade. Det syftade till att etablera och analysera ett flervetenskap-ligt kunskapsläge, och ledde till den första multidisciplinära boken om dessa frågor Forests, Trees and Human Health, vilken gavs ut av Springer Verlag år 2011. Jag medverkade med ett kapitel som behandlade relatio-nen mellan den yttre faktorn natur och fysisk aktivitet (De Vries et al. 2011). Slutligen skall nämnas studier som publicerats i en bok om svensk friluftshistoria (Schantz 2008) respektive i GIH:s första bok om lärande i friluftsliv (Schantz 2011).
Fysiskt aktiv arbetspendling – att gå eller cykla till arbetet
Genom stöd från GIH i form av först en projektassistent och sedan en doktorandtjänst, kunde alltså ett större flervetenskapligt forsknings-projekt om fysiskt aktiv arbetspendling utvecklas i mer konkreta termer från år 2004. Därmed tog GIH steget in i en för högskolan helt ny sfär av forskning inom såväl fysisk aktivitet och hälsa som transportforskning.
Projektets inriktning har styrts av tre övergripande områden av fråge-ställningar:
(i) Vad utmärker existerande beteendemönster knutna till fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm? Vilka effekter kan dessa mönster av fy-sisk aktivitet ha på den fyfy-siska och psykiska hälsan samt välbefinnandet?
(ii) Vilka miljöfaktorer i färdvägsmiljöer stimulerar till respektive motverkar denna typ av rörelse i Stor-Stockholm? Vad utmärker existe-rande miljöer knutna till fysiskt aktiv arbetspendling?
(iii) I vilken utsträckning kan existerande beteendemönster av fysiskt aktiv arbetspendling tillämpas inom befolkningen i Stor-Stockholm un-der nuvarande respektive förbättrade betingelser?
Förvånande nog visade det sig snart att väldigt lite metodarbete fanns för att mäta fysisk aktivitet i ett sammanhang av aktiva transporter. Detta skapade ett stort behov av metodutveckling och metodstudier. De första gällde avstånd och ledde fram till en kriteriemetod för att mäta färdvägsavstånd (Schantz & Stigell 2009). Därefter jämfördes kriterie-metoden med självskattade avstånd, fågelvägen, och avstånd som gene-rerades av trafikmodelleringar baserade på geografiska informations-system (GIS) samt globala positioneringsinformations-system (GPS). Samtliga dessa metoder visade sig ha systematiska fel (Stigell & Schantz 2010). Bete-endet arbetspendling per cykel och till fots under året, och dess rela-tion till rekommenderade miniminivåer av fysisk aktivitet belystes se-dan vidare av statsvetaren, fil. kand. Erik Stigell i en doktorsavhandling
Assessment of active commuting behaviour: walking and bicycling in Greater Stockholm (Stigell 2011).
För att förstå hur olika miljöfaktorer i färdvägsmiljöer påverkar lusten att gå eller cykla utvecklades en färdvägsmiljöskala benämnd The Active
Commuting Route Environment Scale (ACRES). Även den blev
före-mål för omfattande metodstudier (Wahlgren et al. 2010; Wahlgren & Schantz 2011) innan den användes för att studera cyklisters färdvägs-miljöer i Stor-Stockholms inner- respektive ytterstad (Wahlgren & Schantz 2011; Wahlgren & Schantz 2012; Wahlgren & Schantz 2014). Genom dessa studier har vi bland annat kunnat belysa hur inner- och ytterstadens färdvägsmiljöprofiler skiljer sig åt, samt isolera effekten av enskilda miljöfaktorers bidrag till att motverka eller stimulera cykling. Resultaten har beskrivits ingående i hälsopedagogen Lina Wahlgrens doktorsavhandling Studies on bikeability in a metropolitan area using the
active commuting route environment scale (ACRES) (Wahlgren 2011), samt
mer översiktligt i en rapport utgiven av Trafikverket (Schantz 2012). I en tredje forskningslinje beskrivs det fysiska arbetet vid arbetspend-ling i fysiologiska termer. I första hand belyses hur den relativa syre-upptagningen och energiomsättningen tas i anspråk. Även i detta fall har ett mycket omfattande metodarbete bedrivits. Detta arbete hade inte varit möjligt utan högskolelektor Hans Rosdahls gedigna kompe-tens. Men vi har också varit beroende av ingenjörer i Holland och till-verkaren i Tyskland. Det har behövt handla om att stimulera till en vik-tig utveckling av ett mobilt mätsystem som fanns på marknaden när projektet startade, och att därefter med en kriteriemetod söka säkerstäl-la att de modifierade systemen fungerade tillfredstälsäkerstäl-lande i både säkerstäl- labora-toriet (Rosdahl et al. 2010) och i fält under de betingelser av luftfuktig-het, temperatur och vind som kan gälla vid cykling i Stockholm under vinterhalvåret (Salier Eriksson et al. 2012). Doktorand inom detta pro-jekt är sjukgymnasten Jane Salier Eriksson.
Parallellt med nämnda studier genomförs en studie som syftar till att skapa realistiska scenarier av ökad andel arbetspendling per cykel i be-folkningen i Stor-Stockholm, och att värdera hälsoeffekten av det i ett perspektiv av fysisk aktivitet, samt förbättrad luftkvalité för hela befolk-ningen. Projektet stöds av Forskningsrådet Forte, och drivs tillsam-mans med forskare vid universiteten i Umeå och Stockholm.
Andra studieinriktningar, uppdrag och en sammanfattning
Ett annat värdefullt samarbetsprojekt har bedrivits med Dr Birgit Wallman-Sperlich vid Deutsche Sporthochschule i Köln i Tyskland, och har lett till miljöanalyser av stillasittande, samt hur perceptionen av närmiljöer påverkas av nivå av fysisk aktivitet (Wallman-Sperlich och medarbetare 2013, Wallman-Sperlich och medarbetare 2014). Det sena-re är av grundläggande betydelse för att värdera giltigheten av percep-tioner i relation till objektiva miljödata, och dessa faktorers möjliga be-tydelse för nivån av fysisk aktivitet.
Inom ramen för den kompetens som erövrats har jag vid flera tillfäl-len medverkat som rådgivare i framtagning och utveckling av WHO:s hälsoekonomiska redskap för gång och cykling (Schantz 2008; WHO
2014). Vidare var jag ledamot i Statens Folkhälsoinstituts vetenskapliga råd åren 2009-2013. Dessa uppdrag, liksom gästforskarvistelser i Aus-tralien och på Nya Zeeland, har varit av värde för vår forskning.
Sammanfattningsvis, forskningen inom temaområdet rörelse, häl-sa och miljö vid GIH har bidragit med flera unika och värdefulla stu-dier inom ett dynamiskt forskningsområde som efterhand blivit ett stort forskningsfält internationellt. Denna forskning har även varit vik-tig för utveckling av kurser vid GIH. Under de kommande åren finns goda förutsättningar att publicera flera viktiga studier och avhandling-ar. Förhoppningsvis kommer även en sammanfattande lärobok för äm-nesområdet inom en femårsperiod.
Ytterst hoppas vi att denna forskning, vår undervisning, och våra bi-drag av kunskap till kommuner och statliga verk, samt vid nationella samt internationella konferenser, ska kunna bidra till en samhällsplane-ring som utgår från människans behov av rörelse och samtidigt till en hållbar utveckling. GIH har en viktig roll för att realisera en sådan ut-veckling under dess tredje århundrade.
Tillkännagivande
Professorerna Erik Hohwü Christensen, Per-Olof Åstrand och Bengt Saltin gav ett värdefullt moraliskt stöd under utvecklingen av perspek-tiv och studier inom temaområdet rörelse, hälsa och miljö. Tack för det-ta ert stöd!
Referenser
De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mit- chell, R. & Schantz, P. (2011). “Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base” i Nilsson, K., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., de Vries, S., Seeland, K. & Schipperijn, J. (red.).
Forests, Trees and Human Health, Heidelberg: Springer Verlag.
Holm, L. & Schantz, P. (red.) (2002). Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar
utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stock-
holm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS).
Lundvall, S. & Schantz, P. (2013). Physical Activities and Their Relation to Physical Education: A 200–Year Perspective and Future Challenges. The
Global Journal of Health and Physical Education Pedagogy 2(1):1–16.
Rosdahl, H., Gullstrand, L., Salier-Eriksson, J, Johansson, P. & Schantz, P. (2010). Evaluation of the Oxycon Mobile metabolic system against the
Douglas bag method. Eur J Appl Physiol 109 (2):159–71.
Sallis, J.F., Hovell, M.F., Hofstetter, C.R., Elder, J.P., Hackley, M., Caspersen, C.J. & Powell, K.E. (1990). Distance between homes and exercise facilities related to frequency of exercise among San Diego residents. Public Health
Reports 105(2): 179–85.
Salier Eriksson, J., Rosdahl, H. & Schantz, P. (2012). Validity of the Oxycon Mobile metabolic system under field measuring conditions. Eur J Appl
Physiol, 112 (1): 345–355.
Schantz, P.G. (1986). Plasticity of human skeletal muscle – with special refer- ence to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar pro- teins, Acta Physiol Scand, vol 128, Suppl. 558.
Schantz, P., Sjöberg, B., Widebeck, A.-M. & Ekblom, B. (1997). Skeletal muscle of trained and untrained paraplegics and tetraplegics. Acta Physiol Scand 161: 31–39.
Schantz, P. (2002). Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICS-
SPE) Bulletin, 36: 8–9.
Schantz, P. (2004). The National Urban Park in Greater Stockholm – back- ground, legislation and implementation. Garden History 32:2:279–280. Schantz P. & Silvander, U. (red.)(2004). Forskning och utbildning inom friluftsliv.
Utredning och förslag. Hägersten: FRISAM.
Schantz, P. (2006). “The Formation of National Urban Parks: a Nordic bution to Sustainable Development?” i Peter Clark (red.) The European
City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000, Historical Urban Studies Series (Red. Jean-Luc Pinol &
Richard Rodger), Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
Schantz, P. (2006). Rörelse, hälsa och miljö. Utmaningar i en ny tid. Svensk
Idrottsforskning 3:4–7.
Schantz, P., Stigell, E., Dang, P.,Salier-Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2006). Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en ”folkrörelse”? Svensk Idrottsforskning 3:8–13 Schantz, P. (2008). ”Det tätortsnära naturmötet” i Klas Sandell & Sverker Sörlin (red.), Friluftshistoria – från härdande friluftslif´ till ekoturism och
miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Stockholm:
Carlssons Bokförlag.
Schantz, P. (2008). WHO sätter ekonomiskt värde på cykling. Svensk Idrotts-
forskning 3:47–51.
Schantz, P. (2009). ”Om Lindhardskolan och dess betydelse i ett svenskt spektiv” i Anne Lykke Poulsen, Else Trangbæk, Kurt Jørgensen & Nikolai Nordsborg, (red.) Forskning i bevægelse. Et nyt forskningsfelt i et
100-årigt perspektiv. København: Museum Tusculanums Forlag.
Schantz, P. & Stigell E. (2009). A criterion method for measuring route dis- tance in physically active commuting. Med Sci Sports Exerc 4 (2): 472–478. Schantz, P. (2011). ”Natur, kultur och landskap – perspektiv på lärande i
fri-luftsliv” i Suzanne Lundvall (red.) Lärande i friluftsliv – perspektiv och
Schantz, P. (2012). Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbe-
finnande. Rapport 2012:157. Borlänge: Trafikverket.
Schantz, P. & Lundvall, S. (2014). “Changing perspectives on physical educa-tion in Sweden. Implementing dimensions of public health and sustainable development” i Cristopher Edginton & Mingkai Chin (red.) Physical
Educa-tion and Health: Global Perspectives and Best Practice, Urbana, IL, USA: Saga-
more Publishing Company.
Stigell, E. (2011). Assessment of active commuting behaviour: walking and bicycling
in Greater Stockholm. Doctoral dissertation. Örebro: Örebro University.
Stigell, E. & Schantz, P. (2011). Methods for Determining Route Distances in Active Commuting – Their Validity and Reproducibility. Journal of Trans-
port Geography 19 (4): 563–574.
Wahlgren, L. (2011). Studies on bikeability in a metropolitan area using the active
commuting route environment scale (ACRES). Doctoral dissertation. Örebro:
Örebro University.
Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. (2010). The active commuting route en- vironment scale (ACRES): development and evaluation. Int J of Behav Nutr Phys Act 7:58.
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2011). Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6.
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2012). Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and hindering factors in commuting route environ- ments. BMC Public Health 12:168.
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2014). Exploring Bikeability in a Suburban Metro- politan Area using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Int J Env Res Public Health 11 (8) 8276–8300.
Wallmann-Sperlich, B., Bucksch, J., Hansen, S., Schantz, P. & Froboese, I. (2013). Sitting time in Germany: Analyses of socio-demographic and envi- ronmental correlates. BMC Public Health 13:196.
Wallmann-Sperlich, B., Froboese, I. & Schantz, P. (2014). Physical activity
and the perceived neighbourhood environment: Looking at the association the other way around. Int J Env Res Public Health 11 (8) 8093–8111.
WHO (2014). Development of the health economic assessment tools (HEAT) for
walking and cycling. Meeting report of the consensus workshop in Bonn, Germany, 1–2 October 2013. Copenhagen: WHO Europe.
Wibom, R., Hultman, E., Johansson, M., Matherei, K., Constantin-Teodo- siu, D. & Schantz, P.G. (1992). Adaptation of mitochondrial ATP-produc- tion in human skeletal muscle to endurance training and detraining. J.
