C‐uppsats i Sociologi, 15hp
ÖREBRO UNIVERSITET | AMELA KARALIC, ERIC FORSELIUSIntegration: en
relationell egenskap
EN KVALITATIV STUDIE OM FAKTORER SOM GYNNAR RESPEKTIVE FÖRSVÅRAR INTEGRATIONSPROCESSEN FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE I SVERIGEAbstract
This study is a qualitative study in which we used interviews to obtain data material. We have, through semi-structured interviews, interviewed four people, two women and two men, who immigrated to Sweden and who have been resident in Sweden for 2-5 years. The purpose of this study was to find out what factors facilitate and complicates the integration process for newly arrived immigrants in Sweden. In this study we used Adaptive Theory as research approach, meaning that this study both has inductive and deductive elements. As a framework for this study we have chosen Alberto Diaz integration theory. Later, as we did the analysis, we used additional sociological theories to get an understanding of the factors that affect the integration process. It emerged that factors that affect the integration process among other things was language skills, information about society and the hospitality of the community. Behind these factors are social processes that we present under chapter "Theories" and chapter "Analysis and Discussion".
Sammanfattning
Denna studie är en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer för att få fram datamaterial. Vi har genom semistrukturerade intervjuer intervjuat 4 personer, 2 kvinnor och 2 män, som invandrat till Sverige och som varit bosatta i Sverige under 2-5 år. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer det är som underlättar respektive försvårar integrationsprocessen för nyanlända invandrare i Sverige. Vi har i denna studie använt oss av Adaptive Theory som forskningsansats, vilket innebär att denna studie både har induktiva och deduktiva inslag. Vi har valt att utgå ifrån Alberto Diaz integrationsteori samt att vi under analysens gång använde oss av ytterligare sociologiska teorier för att få förståelse för de faktorer som påverkar integrationsprocessen. Det framkom i vår analys att faktorer som påverkar integrationsprocessen bland annat är språkkunskaper, information om samhället samt bemötandet av samhällsmedborgare. Bakom dessa faktorer ligger sociala processer som vi redovisar i kapitlet ”Teorier” samt i kapitlet ”Analys och diskussion”. Bemötandets roll visade sig vara av stor betydelse för en gynnande integrationsprocess, vilket innebär att integration kan ses som en relationell egenskap.
Innehållsförteckning
1.Inledning ...1 1.1 Förförståelse……….2 1.2 Syfte och frågeställningar ...2 1.3 Avgränsning………2 2. Bakgrund ...3 2.1 Lagstiftad integration……….……3 2.2 Definitioner av begrepp………4 3. Tidigare forskning………..6 3.1 Viktiga aspekter för en välfungerad integrering……….……….6 3.2 Samhällsinvånarnas påverkan………..6 4. Metod ...8 4.1 Kvalitativ metod ...8 4.1.1 Kvalitativ intervju………..8 4.1.2 Adaptive Theory……….9 4.2 Tillvägagångsätt………9 4.2.1 Urval………..9 4.2.2 Intervjukonstruktion och datainsamling………10 4.2.3 Etiska aspekter……….10 4.3 Bearbetning av material……….11 4.3.1 Hermeneutiskt tolkningssätt………..11 4.3.2 Val av analysmetod………11 4.3.3 Reliabilitet och validitet……….….12 4.4 Metodologiska reflektioner………..12 5. Teorier ... 14 5.1 Alberto Diaz integrationsteori………14 5.2 Primär och sekundär socialisation………..………15 5.3 Stigmatisering………...17 5.4 Interaktionsritualer………17 6. Resultat………...19 6.1 Intervjupersonerna………19 6.2 Analys och diskussion………..19 6.2.1 Kommunikativ integration………19 6.2.2 Social integration……….22 6.2.3 Ekonomisk och boendeintegration……….25 7. Slutdiskussion………261. Inledning
Invandrings- och integrationspolitiken i Sverige är de senaste åren två omdebatterade ämnen. I media förs diskussioner om detta och nästan dagligen kan man se artiklar och dylikt om invandring och integration på de olika sociala medierna som finns i dagens samhälle. Det är ämnen som berör de flesta människorna i dagens samhälle och som de senaste åren har fått ett större intresse inte minst genom sverigedemokraternas intåg i riksdagen.
Sverige är idag ett mångkulturellt land och statistiken från SCB (2014) visar att drygt 1,5 miljoner människor i Sverige är födda utomlands. Alltså har 16 % av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (SCB, 2014). Detta betyder att många människor i vårt samhälle berörs av de integrationsprocesser vi har i Sverige och att integrering är en viktig faktor för ett väl gående samhälle. Om den svenska integrationsprocessen fungerar på ett positivt sätt är ett omdiskuterat ämne, inte minst på grund av statistik som visar att människor med utländsk bakgrund i större omfattning är arbetslösa och på andra sätt står utanför samhället i jämförelse med infödda svenskar (SCB, 2015). Detta trots ständiga förbättringar i den teoretiska integrationsplanen, bland annat har det i den svenska lagstiftningen utformats en etableringsplan i lagstiftningen som ska underlätta integrationen för invandrare (Lag 2010: 197). Sverige har utifrån MIPEX (2015) undersökningar utsetts till det EU-land som har bäst lagstiftad integrationspolitik men trots detta är många människor med utländsk bakgrund i Sverige segregerade.
Integrationsprocesser påverkar både den enskilde individen men även samhället i stort. I det svenska samhället ser man idag skillnad mellan olika individer som invandrat till Sverige, i hur väl de integrerats i det svenska samhället. Bland annat visar forskare i dagens Sverige att invandrargruppen som kommer från forna Jugoslavien är den mest integrerade invandrargruppen i det svenska samhället (DN, 2015). Att hjälpa människor att integreras är något som det svenska samhället kämpar med, detta kan vi exempelvis se i de nya lagar som formas utifrån den rådande samhällsförändringen. Men faktumet att vissa människor integreras men andra inte leder till att vi ställer oss frågan: vad är det egentligen är som gör att vissa invandrare blir integrerade, men andra inte? Den frågan i sig leder till frågetecken kring vilka faktorer det egentligen är som underlättar respektive försvårar integrationen i det svenska samhället.
Eftersom vi finner att integration är ett aktuellt samhällsämne som berör alla människor i det svenska samhället väljer vi att göra en studie om vilka faktorer det är som underlättar respektive försvårar integrationsprocessen för nyanlända invandrare. En av oss forskare har själv invandrat till Sverige och har på nära håll sett hur den svenska integrationspolitiken fungerar. Att vara invandrare i Sverige och växa upp i en förort och se hur vissa invandrare integrerats medan andra är djupt segregerade har skapat ett djupt intresse för integrationsfrågor och faktorer som ligger bakom integration och segregation. Vi vet av erfarenhet att integration underlättar både för samhället som för den enskilde individen. Vi tror att integrering av samhällsmedborgare medför att alla hjälps åt att bygga upp och hålla upp ett samhälle som fungerar bland annat gällande arbetskraft, utbildningsnivån och acceptans för varandra. Båda av oss forskare har en förståelse för detta ämne dels genom erfarenheter av egna upplevelser och interaktioner och dels genom våra utbildningar inom beteendevetenskapliga områden.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera några av de faktorer som påverkar integrationen för nyanlända invandrare i Sverige, i synnerhet hur dessa faktorer verkar. De faktorer vi kommer att analysera är tagna ur Alberto Diaz integrationsteori.
Vi vill undersöka faktorer som främjar respektive försvårar integration för människor som invandrar till Sverige och hur dessa faktorer verkar. Våra frågeställningar är:
- Vilka är några av de faktorer som underlättar integration för nyanlända invandrare i Sverige och hur verkar dessa faktorer?
- Vilka är några av de faktorer som försvårar integration för nyanlända invandrare i Sverige och hur verkar dessa faktorer?
1.3 Avgränsning
Vi väljer i denna studie att fokusera på vuxna människors berättelser om deras integrationsprocess. Med vuxen ålder menar vi i denna studie åldern 25+.
I detta kapitel beskriver kort Sveriges åtgärdsplan för en välfungerad integrering för människor som invandrar till Sverige. Denna beskrivning har vi med för att ge läsaren en inblick i en del av den svenska integrationspolitiken och integrationsprocessen. Vi redogör även begreppsdefinitioner av begreppen invandrare och integration i detta kapitel. Vidare har vi i detta kapitel med ett urval av tidigare forskning gällande gynnande och försvårande faktorer för integrering.
2.1 Lagstiftad integration
Sveriges integrationspolitik skiljer sig i många avseenden från integrationspolitiken som tillämpas i andra EU-länder. En undersökning gjord av Mipex (Migrant Integration Policy Index 2015) visar att Sverige är bäst på lagstiftad integration. Detta innebär att Sverige har bäst lagstiftning i Europa gällande invandrares rättigheter inom sju områden (MIPEX, 2015). Några av dessa är rättigheter inom utbildning och arbete, familjeåterförening och antidiskriminering. Dessa lagar, så som lagar om utbildning, etablering och antidiskriminering ska hjälpa människor som invandrar till Sverige att integreras i det svenska samhället.
Utbildning
Språk anses vara en viktig del i integrationsprocessen vilket betonas i Lag (1986:163) som handlar ”om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare”. Att ha en sådan lagstiftning innebär att en invandrare som är arbetstagare har rätt till att ta ledigt för att gå på språkundervisning. Denna fördel ska i praktiken leda till att invandrare läser det svenska språket utan hinder från arbetslivet och därmed öka integreringen i det svenska samhället.
Etableringsreformen
Sedan 2010 har man i Sverige infört en ny etableringsplan som ska medföra bättre integrering för människor som invandrar till Sverige. Den nya etableringsreformen ska underlätta och påskynda etableringen för nyanlända invandrare i arbets- och samhällslivet.
Målgruppen för denna etableringsplan är vuxna invandrare mellan 20-64 år och ensamkommande ungdomar i ålder 18-19 år med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Ansvarig för etablering av invandrare är Arbetsförmedlingen, som ska samverka med Migrationsverket, kommuner, länsstyrelsen samt Försäkringskassan. För att skapa en etableringsplan utför man först ett etableringssamtal där Arbetsförmedlingen och den enskilde individen diskuterar dennes intressen och förutsättningar på arbetsmarknaden. Vidare diskuteras andra frågor som påverkar etableringen, så som bland annat skola, barnomsorg och familjesituation. Etableringssamtalen ska leda till etableringsplan som passar den enskilde individen, och detta beslut om en etableringsplan ska vara färdig inom två månader från dess att individen fått uppehållstillstånd. Även bosättning är Arbetsförmedlingens ansvar gällande dem som omfattas av lagen (2010:197) och ingår i etableringssamtal. Migrationsverket ansvarar även för bosättning av vissa nyanlända (Arbetsförmedlingen 2015).
Det som en etableringsplan ska innehålla är heltidsaktiviteter (för de människor som inte lider av till exempel funktionsnedsättningar eller andra hinder) för 24 månader. Planen ska innehålla aktiviteter så som SFI (Svenska för invandrare), samhällsorientering samt aktiviteter som ska
förbereda individen för framtida arbete. Inblandande är kommuner, myndigheter, organisationer samt företag (Arbetsförmedlingen 2015).
Vidare finns det sedan 2010 en lagstiftning som även den syftar till att integrera nyanlända invandrare. Lag (2010:97) Om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att stärka invandrares aktiva deltagande i samhället, detta i arbets- och samhällslivet. Myndigheter som ansvarar för integrering av invandrare enligt denna lag, 3-5 §, är Arbetsförmedlingen, som ska hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden, Länsstyrelsen, som tillsammans med kommuner och myndigheter anordna aktiviteter för nyanlända invandrare samt kommuner, som ska se till att nyanlända får en samhällsorientering. De etableringsinsatser som Arbetsförmedlingen står för enligt 6 § i denna lag gäller att nyanlända har rätt till att, inom ett år från det att denne folkbokförts i en kommun, få en etableringsplan (Riksdagen: 2010).
Antidiskriminering
En annan orsak till varför Sverige av Mipex utsetts till att ha den bästa lagstiftande integrationen är de skyddande rättigheterna varje individ i detta land har. I Diskrimineringslagen (2008:567) kap 1, finner man förbud mot diskriminering. Med diskriminering menas i denna lag i stora drag att någon behandlas sämre än andra människor. Att diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och ålder är totalt förbjudet enligt denna lag. Denna lag ska enligt teorin därmed skydda även nyanlända invandrare i Sverige. Förbud mot förtryck och stigmatisering på grund av att de som individer skiljer sig åt från majoritetssamhället gäller enligt denna lag (DO, 2008).
Social integration
Av betydelse är att notera att en teoretiskt lagstiftad integration inte nödvändigtvis leder till social integration, vilket betyder att Mipex undersökning inte visar hur den sociala integrationen i Sverige i praktiken fungerar (MIPEX, 2015). Faktum är att många experter inom området kritiserar den svenska integrationsprocessen. Olika experter menar att oroligheter så som händelserna i Husby är tecken på att den sociala integreringen måste förbättras. Arbetsmarknaden i Sverige är ett av exemplen olika experter inom området lyfter fram när de talar om nyanländas integrering. De menar bland annat att det råder diskriminering av invandrare och att invandrare ses som ”outsiders” på den svenska arbetsmarknaden medan infödda svenskar ses som ”insiders” och då har lättare för att etablera sig på marknaden (DN, 2013).
2.2 Definitioner av begrepp
Invandrare
Med invandrare menar vi i denna studie människor som av olika skäl väljer att invandra till Sverige (NE: 2015).
Integration
Med ordet integration menar vi i denna studie ett socialt fenomen, där människor deltar i olika sorters sociala relationer i det givna samhället. Att integreras innebär att man som individ uppnår jämlikhet som är nästan eller helt jämlik med infödda individer i det givna samhället, med jämlikhet här menas att individen deltar i samhället och i sociala relationer som till exempel att ha arbete, genom boendeförhållanden eller genom att delta i samhällets politik. Genom integration blir människan en fungerande del i samhället där denne delar resurser så som arbete, inkomster, sociala kontakter, rättigheter och information med andra samhällsinvånare (Diaz 1997:31).
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt tar vi upp ett urval ur tidigare forskning om integration och vilka faktorer som gynnar respektive samt försvårar integrationen för nyanlända invandrare.
3.1 Viktiga aspekter för välfungerad integrering
För att människor som invandrar till Sverige ska integreras på bästa möjliga sätt visar tidigare forskning att språket är en viktig byggsten. Att lära sig språket är en grundnyckel till att öka sina chanser till att exempelvis få jobb. Det råder i Sverige en ökad efterfråga på specialiserad kunskap där att kunna det svenska språket är en adekvat del vilket har missgynnat invandrare till att få anställning (Bevelander, Pendakur, 2012). Forskning visar att invandrare som är svensktalande har större chans till jobb vilket ökar chansen till en bättre integration och minskar därmed risken att invandrare blir segregerade eller flyttar tillbaka till sina hemländer (Saarela, Jan, Finnäs, Fjalar, 2006).
Hand i hand med språket som en viktig byggsten i integrationen går sysselsättning. Att kunna det svenska språket leder till större möjligheter för arbete, och arbete i sig visar sig enligt tidigare forskning vara en mycket viktig del i integrationen. Att ha arbete leder ofta till bättre språkutveckling samt utvecklar det sociala nätverket (Bevelander, 2005). Man har i tidigare forskning fått fram att det finns en skillnad mellan de som är födda i Sverige och de som är utrikes födda när det gäller sysselsättning. Sysselsättningsgraden är betydligt högre bland dem som är inlands födda än bland människor som invandrat till Sverige. Denna skillnad har visats sig ökat sedan 90-talet i Sverige (Wiesbrock , 2011). Eftersom arbete är viktigt för invandrare när det gäller integrationen orsakar denna skillnad försvåring av integration i det svenska samhället för nyanlända. Forskning visar även att människor som har utbildning i Sverige får lättare arbete än om människor som har utbildning i annat land än Sverige (Dahlstedt, 2010). En annan viktig del i integrationsprocessen är det sociala nätverket. Invandrare som utvecklar ett positivt och brett socialt nätverk integreras mer i det svenska samhället än människor vars sociala nätverk är mycket begränsat. Invandrare vars sociala nätverk endast består av människor från samma hemland hamnar snarare i segregation än integration och detta medför att känslor av främlingskap ökar. Genom att uppleva främlingskap, skapas ”vi” mot ”dem” känslor mot det resterande samhället, och därmed begränsas även delaktigheten i samhället, det vill säga integrationen (Hadziabdic, Sandström, 2006).
3.2 Samhällsinvånarnas påverkan
Omgivningens roll visar sig i tidigare forskning spela en stor roll för hur människors motivation och för hur de beter sig. Människor som skiljer sig från majoritetssamhället på ett icke-önskvärt sätt kan i många fall utsättas för stigmatisering. En forskning gjord om Hiv-positiva människor visar att stigmatisering spelar en mycket negativ roll på individens hälsa. Forskningen visar att stigmatisering även negativt påverkar sociala förhållanden i en människas liv så som arbete, familjelivet m.m. (Santos, Kruger, Mellors, Wolvaardt, Van Der Ryst: 2014).
Att stigmatiseras och bli uttittad får människor att känna sig mindre självständiga och socialt handikappade. En studie gjord av Hadziabdic och Sandström (2006) behandlar invandrares upplevelser av att integrera till Sverige. Studien visar att invandrare upplever sig själva vara socialt utanför på grund av sina språkbrister, men även på grund av okunskap om det för dem nya samhället. Att flytta till ett nytt land innebär nya livssituationer där många invandrare känner sig tvungna att överge sina traditioner vilket förstärker känslor av lidande och utanförskap (Hadziabdic, Sandström, 2006). Det som har en stor betydelse för hur ens liv
formas är samhället människan växer upp i samt de signifikanta andra i människans liv. Ens normer, värderingar och beteende formas i stor del utifrån detta. Att flytta till ett nytt land, som ibland innebär nya normer och värderingar vilka man har okunskap om, kan för vissa människor innebära att den egna sociala tillvaron splittras. Detta påverkar människans hälsa negativt eftersom människan känner osäkerhet och rädsla inför den ovissa framtiden (Hadziabdic, Sandström, 2006).
En del forskning visar på att människor med utländsk bakgrund i Sverige är utsatta för psykisk ohälsa i vårt samhälle och att det är en mängd faktorer som påverkar detta, såsom ekonomiska svårigheter, arbetslös, civilstånd och socialt nätverk. (Tinghög, Al-Saffar, Carstensen, Nordenfeldt, 2009). Andra faktorer som påverkar den psykiska hälsan för invandrare är traumatiska upplevelser, negativa erfarenheter och upplevd diskriminering i det nya landet (Taloyan, Johansson, 2006). Personer som invandrat till Sverige löper alltså större risk för psykisk ohälsa och det är flera skilda faktorer i vårt samhälle som påverkar individens hälsa.
4. Metod
Vår studie är en kvalitativ studie och en analys av fyra personers intervjuutsagor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer det är som underlättar samt försvårar integrationen för invandrare under deras första tid i Sverige. I vår studie utgick vi därför först från en integrationsteori för att få en struktur och för att fokusera på vårt problemområde, för
att sedan låta sociologiska teorier växa ur analysen. Vår inspiration för vetenskaplig ansats kommer därigenom ifrån Derek Layders Adaptive theory. Adaptive theory är en kvalitativ forskningsmetod som både har induktiv och deduktiv ansats (Layder 2005:52). Detta tycker vi passar vår studie då vi först utgick från en teori för att få struktur åt data som samlas in, och sedan kunde teorier och begrepp läggas till utifrån analysen av empirin.
4.1 Kvalitativ metod
Vi väljer i denna studie att använda oss av den kvalitativa metoden istället för den kvantitativa. Den kvantitativa forskningen fokuserar mer på det kvantitativa, på ord och siffror, medan den kvalitativa forskningen fokuserar mer på ord och djuphet. Vidare skiljer sig dessa två metoder åt i relationen mellan teorin och forskningen. Den kvantitativa metoden har mer inslag av deduktivt synsätt och den kvalitativa mer inslag av induktivt synsätt (Bryman 2011:40). Deduktion innebär att man utgår från teorier och sedan testar dem, och induktion innebär att forskaren, utan att ha många idéer att testa, närmar sig sitt ämne och låter empirin styra vilka frågor som är värdiga att eftersträva svar på (Brinkmann & Kvale 2014:238ff). Vi använder oss i denna studie av Adaptive Theory som ansats vilket innebär en kombination av deduktion och induktion. Vi utgår därmed utifrån en teori, och söker sedan i analysen efter ”likheter inom och mellan fall i syfte att utveckla begrepp, idéer eller teorier” (Pascale 2011:53).
Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod på grund av ett visst antal anledningar. Syftet med studien är att få fram vilka faktorer som kan bidra respektive begränsa integrationen för nyanlända invandrare i det svenska samhället, vilket vi tror att vi mer djupgående får fram i en kvalitativ metod. En kvantitativ metod hade gett oss möjligheten att generalisera och få fram siffror, men den kvalitativa metoden ger oss en djupare inblick av hur invandrares integrationsprocess i Sverige ser ut. Eftersom den kvalitativa metoden lägger vikten och fokus i hur människor själva upplever, uppfattar och tolkar den sociala verkligheten anser vi att denna metod passar oss bättre i denna studie. Dessutom har den kvantitativa metoden en naturvetenskaplig syn och objektivism som sin ontologiska inriktning. Detta är ytterligare en anledning till varför vi väljer att använda oss av den kvalitativa metoden istället för den kvantitativa metoden (Bryman 2011:40ff).
4.1.1 Kvalitativ intervju
Man kan i den kvalitativa forskningen samla in data på ett flertal olika sätt. Några sätt som forskaren kan samla in data på är deltagande observation, kvalitativa intervjuer och fokusgrupper (Bryman 2011:344). Vi använder oss i denna studie av kvalitativa intervjuer för att samla in data. Det finns ett antal olika sätt att utföra intervjuer på och några av de viktigaste och mest vanliga intervjuformer är strukturerade och semistrukturerade intervjuer. En strukturerad intervju, som används för att samla in kvantitativ data, innebär att forskaren förbereder ett antal frågor. Intervjukontexten är då samma i alla intervjuer, intervjupersonerna får samma frågor och i samma ordning. Detta medför att svaren som insamlas kan jämföras på ett likvärdigt sätt (Bryman 2011:203). Den semistrukturerade intervjun, som vi använder oss av i denna studie, liknar den strukturerade intervjun, men skiljer sig i den meningen att ordningsföljden på frågorna kan variera och att forskaren i den semistrukturerade intervjun har möjlighet att ställa följdfrågor för att komma in mer på djupet i sin intervju (Bryman 2011:206). Följdfrågor kan vara svåra att på förhand konstruera utan uppstår oftast istället i själva samtalet samt att denna typ av intervjuer leder till att kunna nå ett så öppet samtal som möjligt, varför vi valt denna intervjumetod. Det kan under intervjuer komma upp information från
intervjupersonen som vi som intervjuare inte tänkte på när intervjuguiden konstruerades. På det sättet får man djupare insyn i det man undersöker.
4.1.2 Adaptive Theory
Vi inspirerades av sociologen Derek Layders Adaptive Theory i denna studie. Adaptive Theory innebär ett relationellt förhållningssätt mellan teori och empiri, där man kan utgå ifrån en teori men där nya teorier samtidigt kan växa fram och läggas till genom analysen av empirin (Layder 2005:5ff). Adaptive Theory är därmed både deduktiv och induktiv, vilket Layder menar är givande i forskning eftersom deduktiv ansats ger forskningen struktur och induktiv ansats ger studien ett mer öppet förhållningssätt då man under analysen av datainsamlingen kan anpassa nya teorier till materialet (Layder 2005:72). Denna forskningsmetod leder till att nya teorier kan läggas till efter datainsamlingen samtidigt som datainsamlingen anpassas till den teori man valt att utgå ifrån i studiens början (Layder 2005:75).
Innan vi samlade in empirisk data utgick vi från en teori som vi går igenom under teoriavsnittet, men under analysen av intervjuerna växte det fram nya teorier. Detta angreppsätt gjorde att vi både gick från teori till empiri, och empiri till teori. Studien har därmed inslag av både deduktiv- och induktiv ansats (Layder 2005:74). Ansatsen är deduktiv då vi utgått ifrån en viss sociologisk teori innan datainsamlingen, som legat som guide för forskningen och gett struktur åt data som samlats in. Vi började med att välja ut en passande teori som skulle leda till svar på våra frågeställningar. Ansatsen är även induktiv då det i insamlingen och analysen av datan dök upp nya teorier som förklarar de sociala processer som ligger till grund för de faktorer som underlättar samt försvårar integrationsprocessen.
4.2 Tillvägagångssätt
Vi beskriver i detta avsnitt hur vi gått tillväga i vår studie när det gäller urval av intervjupersoner, intervjukonstruktion och datainsamling samt att vi här går igenom de etiska aspekter som vi utgått ifrån i denna studie.
4.2.1 Urval
Vi har valt att intervjua 4 personer, två kvinnor och två män. Vi ville att våra intervjupersoner under tiden för intervjuerna skulle ha varit bosatta i Sverige i 2-6 år, eftersom vi vill undersöka vilka faktorer som underlättar samt försvårar integrationen för nyanlända invandrare. Den primära integrationsprocessen pågår under de första åren i Sverige (Diaz 1997). Vidare ville vi att våra intervjupersoner skulle vara i åldern 25+, då vi i denna studie fokuserar på integrationsprocessen i vuxen ålder.
För att komma i kontakt med människor som befinner sig i primärintegrationsprocessen kontaktade vi en etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen. Etableringshandläggaren på Arbetsförmedlingen Skövde gav oss namn och nummer till en person som han ansåg kunde hantera det svenska språket så pass bra att denne skulle kunna förstå våra intervjufrågor utan tolk. Efter intervjun med denne frågade vi om denne kände fler personer som befann sig i den primära integrationsprocessen, som vi skulle kunna intervjua. Vi fick därmed ytterligare en person att intervjua, genom intervjuperson 1. Vi kontaktade även de andra två
intervjupersonerna genom de intervjupersoner vi redan varit i kontakt med. Vi utgick därmed utifrån det Bryman kallar för snöbollsurval (Bryman 2004:100).
4.2.2 Intervjukonstruktion och datainsamling
Vår intervjuguide skapade vi genom att först skapa olika teman inspirerat av Alberto Diaz integrationsteori. Dessa teman är: den första tiden i Sverige, arbete/utbildning samt bemötande/socialisation. Under varje tema konstruerade vi frågor kopplade till varje tema. Vissa av de sociologiska befintliga teoretiska begrepp och teorier vi har med i denna studie har vi lagt till under analysens gång. Vår intervjuer är semistrukturerade vilket innebär att vi ställde följdfrågor under intervjuernas gång.
Två av våra intervjuer spelades in och transkriberades sedan. De andra två intervjuerna spelades inte in på grund av att dessa två intervjupersoner inte gav samtyckte till inspelning. Vi var båda med på samtliga intervjuer, och i de intervjuer inspelning inte gavs samtycke till, skötte en av oss själva intervjufrågorna medan den andre antecknade allt som sas. Vi lät våra intervjupersoner själva välja en för dem trygg plats där intervjun skulle gå till. Två av intervjuerna hölls vid olika tidpunkter i ett tyst rum på ett bibliotek. De andra två intervjuerna hölls hemma hos respektive intervjuperson. De intervjuer som spelades in tog 1,5h medan de intervjuer där vi fick skriva ner allt som sas tog cirka 2 timmar. Detta på grund av att vi ibland fick pausa intervjun för att allt skulle hinna skrivas ner.
4.2.3 Etiska aspekter
I vår studie utgår vi från fyra etiska aspekter. De krav vi utgår ifrån är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet använder vi oss av i intervjuerna då vi informerar våra intervjupersoner om vår studie, samt deras deltagande i studien. Vi informerar bland annat rätten till att vara anonym, vilket de är i vår studie, då namnen som nämns i denna studie är figurerade. Det andra kravet vi utgår ifrån är samtyckeskravet. Detta innebär att våra intervjupersoner samtycker till deltagande i vår studie. Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär att intervjupersonernas personuppgifter är försvarade av oss gällande undersökningen. Intervjupersonerna blir informerade om konfidentialiteten innan intervjuerna påbörjas. Det fjärde kravet vi utgår ifrån är nyttjandekravet. Detta krav innebär att materialet som samlas in från intervjupersonerna i denna undersökning endast används i denna uppsats för forskningsändamål. Även detta krav informerar vi våra intervjupersoner om innan intervjuerna (Bryman 2011:131ff).
4.3 Bearbetning av material
I detta avsnitt går vi igenom hur vi tolkar vårt datamaterial och vilken typ av analysmetod vi använder oss av. Vi diskuterar även validitet och reliabiliteten i vår studie samt andra metodologiska reflektioner.
För att analysera vår data har vi använt oss av det hermeneutiska tolkningssättet. Detta tolkningssätt innebär en pendling mellan del och helhet, vi har därmed utgått ifrån den så kallade hermeneutiska cirkeln. Man tolkar delar i texten och sedan helheten i texten och prövar sedan dessa mot varandra (Brinkmann & Kvale 2014:252). Vi använder oss i studien av meningskoncentrering som analysmetod, detta är en positivistisk tolkningsmetod, men är trots att vår utgångspunkt är hermeneutisk, tillämpbar i vår studie eftersom vi använder oss av Adaptive Theory som ansats (Kvale 1997:180).
4.3.2 Val av analysmetod
Enligt Wibeck (2010) handlar analys i stora drag om att koda materialet, dela upp det i enheter och söka efter trender, mönster och övergripande teman. Vi väljer i denna studie att analysera vårt datamaterial med fokus på meningen i det som sägs under intervjun (Brinkmann & Kvale 2014:237), och väljer meningskoncentrering som analytisk metod. Meningskoncentrering är en kodning av transkriberingen där längre utdrag från respondenternas svar blir till kortare meningar för att kunna få fram det mest relevanta i svaren i förhållande till studiens syfte och frågeställningar (Brinkmann & Kvale, 2014). Vi kodar induktivt vår data för att identifiera mönster i materialet (Brinkmann & Kvale 2014:239).
Enligt Brinkmann och Kvale (2014) är det första steget i att analysera de transkriberade intervjuerna att bekanta sig med innehållet och att läsa det i sin helhet. Andra steget är att utföra meningskoncentrering där det väsentligaste delar från intervjuerna tas fram. Vi läste igenom våra intervjutexter grundligt flertal gånger och jämförde sedan delar och helheter inom och mellan de olika texterna, detta för att hitta mönster. På detta sätt tog vi fram de väsentligaste delarna från intervjuerna. Utifrån denna meningskoncentrering är nästa steg att bilda kategorier (Brinkmann, Kvale, 2014) som tydligt visar respondenternas svar kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Vi har under meningskoncentreringen tagit bort data som vi ansåg som överflödig, till exempel mummel, på det viset underlättade vi genomförandet av analysen. De nya teman som dök upp i vår innehållsanalys utarbetades utifrån de teman och kategorier vi utgått ifrån i intervjuguiden, dessa är: kommunikativ integration, ekonomisk integration, social integration och boendeintegration. Vi valde att utarbeta teman utifrån dessa kategorier eftersom vi i denna studie utgår ifrån Diaz integrationsteori, som vi går igenom i teoriavsnittet, som menar att dessa integrationsområden ska uppfyllas för att nyanlända invandrare ska integreras i det svenska samhället. Vår intervjuguide var utformad utifrån dessa 4 kategorier och efter att vi samlat in vårt datamaterial kunde vi börja analysera intervjuutsagorna för att se vilka faktorer det är som underlättar samt försvårar integrationen. Kategorier och teman som dök upp i innehållsanalysen är: utanförskap, gemenskap, likheter. Under dessa primära kategorier (Brinkman, Kvale 1997:51) skapade vi sedan underkategorier utifrån våra intervjuutskrifter, dessa är: språksvårigheter, bostadsområde, kulturskillnader, gemensamma intressen, acceptans.
4.3.3 Reliabilitet och validitet
I kvalitativa studier handlar validitet om tolkning av det som observerats, att vara säker på att studera det man sagt att man ska studera menar Bryman (2011:49ff). Enligt Bryman, (2011) kan validitet diskuteras om det är ett lämpligt begrepp i kvalitativa studier eller om termer som trovärdighet och tillförlitlighet bör användas. Brinkmann och Kvale (2014) skriver om att kvalitativ intervjuer kan ha högre eller lägre validitet. De menar att kvalitén på intervjun och tillförlitligheten bland respondenterna avgör detta. För att öka validiteten menar Brinkmann och
Kvale (2014) att intervjuaren ska kontrollera och ifrågasätta respondenternas svar för att försäkra sig på att man förstått vad respondenterna menat. Därför la vi under intervjuerna extra energi på att ställa kontrollfrågor till de vi intervjuade, exempelvis ”menar du såhär...?” eller ”förstår jag dig rätt när du säger såhär...?”. Genom att vi ställde kontrollfrågor till respondenterna ökade validiteten i vår studie.
Något mer som ökade validiteten i studien var att vi lät deltagarna välja plats för genomförande av intervjuerna. Enligt Wibeck (2010) kan validiteten minska ifall intervjun sker på en plats som är främmande då risken för att respondenterna skulle ha känt sig ovana och bortkomna och vilket skulle kunna ge sämre svar i intervjun.
Något som kan ha minskat validiteten i vår studie var att vi inte fick ljudinspela två av intervjuerna vilket gjorde att vi fick sitta och transkribera direkt under själva intervjun. Enligt Wibeck (2010) är det viktigt för validitetens skull att ha ljudinspelningar av intervjuerna så forskaren kan gå tillbaka och lyssna ifall något är svårtolkat eller oklart med vad respondenterna menar i sina svar. Detta har vi då inte kunnat göra på vissa av intervjuerna. Eftersom vi fick transkribera samtidigt under intervjun finns det risk för att en del av svaren inte har kommit med samtidigt har de respondenter som inte var trygga med att spelas in kanske gett ärligare och djupare svar när de vetat att de inte kommer att spelas in.
Att mäta reliabiliteten i en studie innebär att forskaren gör undersökningen igen för att se om det blir samma resultat som första gången undersökningen genomfördes (Bryman 2011:49ff). Reliabilitet betyder att flera forskare skall kunna oberoende av varandra komma fram till samma resultat när de analyserar ett material oavsett tidpunkt (Wibeck, 2010). Ett sätt att öka reliabilitet i en studie är att andra forskare gör översiktsanalyser av ens material för att jämföra om tolkningen av ett material har gjorts på samma sätt (Wibeck, 2010). Om intervjuerna ljudinspelas kan det gå att få ut korrekt och tillräckliga utskrifter av data istället för korta återskapande skrifter av intervjuaren där dennes personliga bedömningar redan sorterat materialet. Enligt Wibeck (2010) krävs det mycket data som är redovisat för att nå en god reliabilitet i en kvalitativ studie. Vi har i denna studie inte gjort om undersökningen för att se om samma resultat framkommer, vilket leder till att reliabiliteten i studien inte är lika hög som vi anser att validiteten är.
4.4 Metodologiska reflektioner
Vi valde att inspireras av Adaptive Theory som ansats i denna studie. Detta på grund av att vi ville ha med Diaz integrationsteori som ger en struktur åt vår studie, men vi valde att inte ha fler teorier som referensramar eftersom vi i förväg inte visste vad våra intervjupersoner skulle säga och vi ville därför koda vår data induktivt. Detta medförde att vi lät empirin styra vilka frågor som är viktiga i denna studie (Brinkmann, Kvale 2014:238). Vi är dock medvetna om att även detta sätt att söka teoretiska utgångspunkter är påverkat av våra tidigare erfarenheter och kunskaper om teorier vilket kan begränsa vårt synfält, men även vara till hjälp i vår tolkning av analys (Layder 2005:51).
Att vi inte fick spela in två av våra intervjuer generar i bortfall eftersom det nästintill är omöjligt att skriva ner allt som sägs ordagrant som man kan göra när man transkriberar inspelade intervjuer. Detta är vi medvetna om, samtidigt är vi skyldiga att respektera våra intervjupersoners gränsdragningar. Tilläggas kan att vi valde semistrukturerade intervjuer vilket medförde att vi kunde låta intervjupersonerna prata fritt i större utsträckning samt att vi kunde ställa följdfrågor. Detta medför att vi undgår risken att intervjuutsagorna begränsas i det som vi anser och tror är viktigt och relevant för frågeställningarna (Layder 2005:52).
Vi har i vår analys utgått ifrån det holistiska kriteriet för en godtycklig tolkning av empirin. Det holistiska kriteriet innebär att vi inte endast tittat på enbart delar eller enbart helheter i våra intervjuutsagor, utan att vi tittat på det inre sambandet mellan delar och helheter. Detta betyder att vi har fått fram en tolkning av våra texter där delarna och helheten harmonierar (Gilje, Grimen 2007:193).
5. Teorier
I detta avsnitt tar vi upp och redogör för de begrepp vi använder oss av i vår undersökning. För att kunna analysera vår datainsamling och för att få fram vilka faktorer det är som underlättar samt försvårar integrationen har vi valt att utgå ifrån Alberto Diaz integrationsteori, Peter. L Berger och Thomas Luckmanns teori om primär och sekundär socialisation, Erving Goffmans teori om stigmatisering samt Randall Collins teori om interaktionsritualer.
Vi utgår i denna studie ifrån Diaz teori om integration och integrationsprocesser. Vi har under rubriken bakgrund skrivit om hur Diaz förklarar själva begreppet integration och kommer under denna rubrik att mer djupgående beskriva Diaz definition och teori om integrationsprocesser. Begreppet integration är enligt Diaz mångdimensionellt och integrationsprocesser innehåller flera olika delområden. Det finns en rad olika grenar inom integrationsprocessen och Diaz delar upp denna process i följande dimensioner: ekonomisk integration, social integration, politisk integration, kommunikativ integration, familjeintegration, boendeintegration samt personlig integration. Eftersom vi i denna studie undersöker vilka faktorer som underlättar samt försvårar integrationen för nyanlända invandrare i Sverige kommer vi att fokusera på den första delen av integrationsprocessen, det som Diaz kallar för primärintegration.
Diaz betecknar de första åren i det nya landet för primärintegration. Primärintegrationen karakteriseras ”av selektiva insatser från samhällets sida för att lägga en grund för fortsatt kvalitativ utveckling av invandrarintegration på olika nivåer” (Diaz 1997:33). Integrationsprocessen är som ovan nämnts mångdimensionell, men denna mångdimension är i den primära integrationsprocessen mer begränsad än i det andra steget i integrationen, det som Diaz kallar för den kvalitativa integrationsprocessen. Det är till exempel svårt för invandrare som befinner sig i primärintegrationen (det vill säga under sin första tid i Sverige) att integrera sig i den svenska politiken. Likaså är det på grund av språksvårigheter svårt att utveckla en social integration på samma sätt som man kan göra under den senare integrationsprocessen. Noteras bör dock att trots dessa svårigheter är det viktigt at invandrare redan under primärintegrationen börjar integreras, för att fortsatt effektiv, integration ska pågå.
Under första tiden i Sverige är integrationen alltså begränsad för invandrare, och Diaz definierar fyra delprocesser i den primära integrationen. Den första delprocessen är kommunikativ integration, denna process handlar om språkinlärning men även om information, förståelse och mening för det nya landet, kulturen och så vidare. Den andra delprocessen är ekonomisk integration. Denna process handlar om att försöka och börja med egen inkomst och försörjning. Den tredje processen, social integration, innebär, med begränsning, vissa typer av sociala kontakter, där invandraren börjar delta i sociala verksamheter över minoritetsgränserna. Den fjärde processen är boendeintegration och innebär att den nyanlände har tillgång till eget boende. (Diaz 1997:35ff)
Invandrare går vanligtvis igenom dessa 4 delprocesser i den primära integrationen, men för att integration ska kunna ske krävs det mer än enbart den enskilde individens ansträngningar. Enligt Diaz är integration nämligen en relationell egenskap. Detta innebär att integration är ett samspel mellan den enskilde individen och samhället och dess medborgare. Hur väl integrationsprocessen fungerar för människor beror på samspelet mellan den enskilde individen och samhället och dess medborgare. För att invandrare ska kunna bli integrerade är det viktigt att de redan i sin primärintegration inbjuds och deltar i sociala sammanhang. Samhället behöver enligt Diaz erbjuda invandrare möjligheter för lika villkor som resterande samhällsmedborgare har, och invandrare behöver anstränga sig och utnyttja sina potentialer. Diaz menar att ett öppet samhälle kännetecknas av diskrimineringsförbud och acceptans för olikheter, något som det svenska samhället inte fullt ut har lyckats med. (Diaz 1997:34ff). Grundläggande kontaktprocesser samt ett gott bemötande mot nyanlända möjliggör större chans för en välfungerad integration vilket gynnar både den enskilde individen och samhället i stort (Diaz 1997:48ff).
Efter primärintegration kommer det Diaz kallar för långsiktig och kvalitativ integration, denna process är beroende av primärintegrationen. Primärintegrationen utgör grunden för vidare och fördjupad integration och är därmed en mycket viktig del för att invandrare ska integreras,
därför att det i primärintegrationen i bästa fall öppnas fler och fler möjligheter och val för invandrare. Diaz menar att den jämlika valfriheten som invandrare i sin integration i bästa fall ska uppnå inte i första hand skapas genom politik eller lagstiftning, utan att det främst handlar om samhället och omgivningen (Diaz 1997:34ff).
Enligt Diaz är invandrare en utsatt grupp i det svenska samhället när det gäller arbetslöshet och samhällslivet i övrigt. Orsakerna till detta är till stor del, som ovan nämnts, begränsningar i den faktiska valfriheten som invandrarna har bland annat genom omgivningens legitima kompenetenskrav och nyanländas resursbrister (Diaz 1997:35). En annan stor faktor som bromsar integrationen är samhällsmedborgarnas negativa attityder mot invandrare. Diaz lyfter fram utanförskapet som invandrare råkar ut för på exempelvis arbetsmarknaden. Att vara med på arbetsmarknaden innebär förutom ekonomisk integration även integration på social, kulturell och medborgerlig nivå. Att invandrare står utanför den svenska arbetsmarknaden leder därför till utanförskap på fler plan än den ekonomiska integrationen. Arbetslöshet leder i många fall till bidragsberoende och utanförskap vilket kan komma att påverka normer och värderingar som människor har. När normer och värderingar ändras på grund av känslor av utanförskap skapas ofta marginaliseringseringskultur. Marginaliseringskulturen innebär förlust av makt och status för invandrare vilket innebär att de inte själva kan ta sig ur utanförskapet och därför lever kvar i det (Diaz 1997:36ff).
5.2 Primär och sekundär socialisation
Att integreras i ett samhälle innebär att man blir en samhällsmedlem, men det är inte endast invandrare som måste integreras utan alla människor. En människa föds nämligen inte in i ett samhälle som en samhällsmedlem, utan blir en samhällsmedlem genom socialisation med andra människor. Denna integrering är dock lättare om man redan som liten börjar att integreras. Berger och Luckmann (1966) delar upp socialisationen i två delar: den primära och sekundära socialisationen. Den primära socialisationen börjar när barnet föds och denna socialiseringsprocess börjar med internalisering. Internalisering innebär att man observerar andra människor yttrande av deras egna subjektiva processer och att denna subjektiva process andra innehar blir subjektivt meningsfullt för en själv. Internalisering fortsätter sedan även i den sekundära socialisationen men är i den senare processen svårare att genomföra (Berger, Luckmann 1966:155ff). Den primära socialisationen är viktigast för den enskilde individen då denne under denna process skapar sig en grundläggande meningsfull världsbild utifrån de sekundära andras egen subjektiva världsbild. Ett barn som är uppväxt i underklassen lär sig att se världen utifrån denna klasstillhörighet, den primära socialisationen bidrar för barnet till att en världsbild skapas, en världsbild som för barnet är det enda sanna, de signifikanta andras, d.v.s. vårdnadshavares världsbild blir den enda sanna världsbilden för barnet (Berger, Luckmann 1966:159). Den primära socialisationen är därmed den viktigaste socialisationen för individen och strukturen i den sekundära socialisationen måste likna strukturen i den primära socialisationen (Berger, Luckmann 1966:156). Alla människor går igenom sekundära socialisationsprocesser, när man till exempel börjar skolan träffar man människor utanför familj och släkt, som exempelvis har en annan världsbild än ens egen, vilket bidrar till ett gap mellan den primära och den sekundära socialisationen. För människor som invandrar till ett nytt land kan detta bli ännu mer problematiskt då man ibland i det nya landet möter helt andra normer, värderingar och världsbilder än det man är van vid. Att integreras i ett nytt samhälle kan då ibland bidra till konfliktskapande mellan den primära och sekundära socialisationen.
Att komma långt i internaliseringsprocessen innebär att man blir mer och mer en samhällsmedlem. Eftersom man hela tiden tolkar den objektiva verkligheten till en subjektiv verklighet och tvärtom, är språket det viktigaste redskapet för att internalisering ska kunna ske (Berger, Luckmann 1966:157). Man måste förstå vad andra säger, hur andra uppfattar saker och varför de handlar som de gör för att kunna internalisera, och detta blir begränsat om språket är begränsat.
Den sekundära socialisationen börjar när individen har etablerat generaliserade andre i sitt medvetande. Detta innebär att individen skapat sig världsbild, uppfattningar, normer och värderingar utifrån exempelvis föräldrar eller andra i individens närhet (Berger, Luckmann 1966:161). Socialisationen pågår under hela livet och Berger och Luckmann menar att det under socialisationen kan skapas problem. Det kan exempelvis bli problem mellan den primära och sekundära socialisationen beroende på hur verkligheten som internaliserats under den primära socialisationen hålls kvar i medvetandet samt hur och om den sekundära socialisationen är under människans vuxna liv (Berger, Luckmann 1966:162).
Den sekundära socialisationen kan komma innebära att människan ställs inför en ny värld, som skiljer sig från den värld denne lärt sig under sin primära socialisation. Under den sekundära socialisationen finns redan ett internaliserat jag, och den sekundära socialisationen blir enklare ju mer den överensstämmer med den primära socialisationens processer (Berger, Luckmann 1966:164). För att man lättare ska kunna internaliseras i den sekundära socialisationen är det viktigt att omgivningen gör innehållet i socialisationen ”levande”, det vill säga att det blir lika levande som det i den primära socialisationen, att omgivningen gör innehållet relevant till det som redan existerar i den enskilde individens medvetande samt att omgivningen gör innehållet intressant för individen. Den primära socialisationens internalisering är så djupt förankrad att människor, när de exempelvis lär sig ett nytt språk, i stor utsträckning översätter det nya språket i sitt medvetande till sitt modersmål. Det är ett sätt att för individen göra det nya språket till en verklighet. När denna verklighet blir självständig, det vill säga, när individen inte längre behöver översätta till sitt modersmål, har internalisering skett genom att individen nu börjat ”tänka” på det nya språket (Berger, Luckmann 1966:168).
Människor som invandrar till ett nytt land möter inte sällan ny kultur, värderingar och normer, vilket innebär att den sekundära socialisationen i många fall för invandrare i Sverige enormt skiljer sig från den primära socialisationen. I analysen tolkar vi våra intervjupersoners utsagor med hjälp av Bergers och Luckmanns (1966) teori om primär och sekundär socialisation.
5.3 Stigmatisering
Sociologen Erving Goffman intresserar sig bland annat för människor som har hamnat socialt utanför samhället på grund av innehav av egenskaper som skiljer sig från samhällets majoritetsinvånare. Goffman använder sig av begreppet stigma och åtskiljer tre typer av stigmatisering; människor som har kroppsliga missbildningar och genom det skiljer sig från ”det normala”, människor som har psykiska besvär, som är arbetslösa, homosexuella och så vidare, och den tredje typen, som är intressant i denna studie: människor som är stigmatiserade på grund av ras, nation och religion. Att vara stigmatiserad innebär att man på något icke önskvärt sätt avviker från det ”normala”, från majoriteten i samhället (Goffman 2014:12). Goffman menar att varje social miljö ”avgör vilka kategorier av människor som man där sannolikt kan råka på” (Goffman 2014:9). Människor förväntar sig möta en viss typ av
människor i en viss typ av social miljö. I sådana fall där människan de möter inte stämmer in i deras förväntning, det vill säga, när den virtuella- skenbara identiteten inte stämmer överens med den faktiska sociala identiteten hos främlingen, och främlingen visar ”en mindre önskvärd egenskap”, skapas ett stigma, främlingen blir stigmatiserad. I andra fall kan främlingen som innehar egenskaper som inte stämmer överens med förväntningarna, bidra till positiv förändring av bedömningen av individen (Goffman 2014:10).
När man talar om invandring är stigmatisering ett viktigt begrepp. Människor som flyttar till Sverige från andra länder har oftast en annan kultur, en annan religion och talar ett annat språk än det som är anses som det ”normala” i det givande samhället. Invandrare i Sverige avviker därmed från majoritetssamhället på olika sätt. Rasismen i Sverige har de senaste åren ökat vilket betyder att stigmatisering av invandrare existerar och ökar i det svenska samhället. Goffman menar dock att trots att stigmatisering existerar i samhällen så är det inte alla människor med annorlunda egenskaper som upplever eller råkar ut för stigmatisering. I vissa fall som ovan nämnts leder annorlunda egenskaper till positiva förändringar av bedömningar av individer. Vidare menar Goffman att det inte är alla icke önskvärda egenskaper som bidrar till att människor blir stigmatiserade, utan att det ligger i människors förväntningar på hur en viss typ av människa ska vara. Därmed handlar det i grund och botten inte om vilka egenskaper en individ har, utan snarare om vilka förväntningar en individ har på främlingen.(Goffman 2014:10).
5.4 Interaktionsritualer
I ett samspel mellan två eller fler människor uppstår det alltid någonting som sociologen Collins (2004) kallar för interaktionsritualer. Interaktionsritualer ger människor emotionell energi, och beroende på vilken ritual det är, och hur människan upplever ritualen, kan den emotionella energin vara låg eller hög. Om ritualen ger individen hög emotionell energi leder det till att individen drar sig till ritualen igen, medan det i de fall där ritualen ger låg emotionell energi leder till att individen istället drar sig från till exempel en aktivitet. För att människor ska samspela med varandra ska de utföra interaktionsritualer och dessa interaktionsritualer ska leda till hög emotionell energi för att människor ska fortsätta att integrera med varandra, menar Brante (2004:107). För att hög emotionell energi ska uppstå i interaktionsritualer krävs det att ritualerna innehar ett gemensamt objekt för människor att rikta uppmärksamhet på. Vidare ska ritualer bestå av en gemensam känsla samt symboler som visar gemenskapen i gruppen. Ritualerna leder därmed till emotionell energi samt ökad tillit och gemenskapskänsla till varandra inom gruppen (Brante 2004:107). Att integreras innebär interaktion och vi använder i vår analys oss av Collins teori om interaktionsritualer och främst Brantes tolkning om Collins interaktionsritualer då vi analyserar våra intervjupersoners utsagor om exempelvis social aktivitet i det svenska samhället.
6.0 Resultat
6.1 Intervjupersonerna
Här presenterar vi kort våra 4 intervjupersoner. Följande namn är fingerade namn på grund av etiska principer.
Karem är en 29-årig man från mellanöstern och har nu bott i Sverige i snart 2 år. Han studerar nu på vuxenutbildningen och bor som inneboende hos en svensk man.
Amer är en 27-årig man från mellanöstern och har bott i Sverige i 2 år. Han har inte läst klart SFI, och bor i en förort i en mellanstor stad. Amir är arbetssökande.
Melina är en 24-årig kvinna som kommer från ett afrikanskt land, hon har bott i Sverige i 3 år. Hon var alfabet när hon kom till Sverige och läser just nu klart grundskolan. Melina bor tillsammans med en vän från SFI.
Lisa är 30 år och har bott i Sverige i 4 år. Lisa är ursprungligen från mellanöstern och är idag förlovad med en svensk man. Hon läser just nu till undersjuksköterska och arbetar som timanställd på ett äldreboende.
6.2 Analys och diskussion
Vi redovisar under denna rubrik vår analys utifrån de kategorier som vi använt oss av i vår intervjuguide. Dessa kategorier är formade utifrån Diaz integrationsteori: kommunikativ integration, social integration samt ekonomisk- och boendeintegration. Under dessa kategorier har vi skrivit underrubriker där vi analyserar och diskuterar vår empiri.
6.2.1 Kommunikativ integration
Den kommunikativa integrationen är den första delprocessen i primärintegrationen. Denna delprocess handlar om att invandraren ska lära sig det svenska språket, få information och förståelse om och för det svenska samhället samt mening för det nya landet (Diaz 1997). Språket
Enligt Berger och Luckmann blir man en samhällsmedlem genom att internalisering av andra samhällsmedborgares yttrande sker, detta innebär att andras yttrande blir meningsfulla för en själv, och för att internalisering ska vara möjlig är språket det viktigaste redskapet, man måste förstå vad andra säger för att kunna förstå meningen med det människor gör. Våra intervjupersoner berättar om sina första månader i Sverige och hur deras språkbegränsningar inom det svenska språket begränsade integrationen:
Ingen kunde mitt språk… jag kunde inte svenska någonting. Jag var ensam… jag har svårt för att få nya vänner, alla var främlingar, jag visste ingenting om deras kultur och hur dom var (Melina) Melinas brist på språkkunskaper försvårade hennes primära integration i det svenska samhället. Melina kände sig utanför samhället på grund av att hon inte visste någonting om medborgarna i samhället. Hon berättar att hon efter tre månader kände att hon kunde kommunicera åtminstone litegrann vilket bidrog till att hon exempelvis började förstå samhällsuppbyggnaden i Sverige. Att lära sig språket bidrog till att Melina kunnat börja internalisera och anpassa sig i det för henne nya samhället (Berger, Luckmann).
När vi frågade Amer om hur hans första tid i Sverige var gällande kontakt med andra människor svarade han på följande vis:
Det var lite jobbigt tycker jag. I början. För vi bodde på asylboende, och det var fullt med människor, men det var skönt. Det jag tycker var jobbigt var att vi satt hemma mest. Vi, alltså jag och de som bodde i asylboendet och som kunde arabiska, försökte hitta på något att göra men vi visste inte mycket. Vad kan man göra? Vilket språk? Jag kan inte engelska, inte svenska då någonting. (Amer)
Det framgår i Amers citat att han på grund av okunskaper i både svenska och engelska under sin tid då han bodde på Asylboende endast umgicks med dem som kunde prata hans modersmål, arabiska. Hans okunskaper i svenska och hans bristande utveckling i det svenska språket begränsade hans sociala interaktion med andra människor i det svenska samhället.
Utbildning och information om det svenska samhället
För invandrare är integrationsmöjligheterna under de första åren i Sverige begränsade i och med bland annat begränsad kunskapsnivå om det svenska samhället. Det är dock viktigt att invandrare under sina första år i Sverige börjar att integreras för att fortsatt integration ska rulla på (Diaz 1997:33ff). Amers integrationsprocess begränsades genom okunskap i språket men även genom hans okunskaper om det svenska samhället. ”Vi försökte hitta på något, men vi visste inte mycket” (Amer) ledde till att Amer och hans arabisktalande vänner satt på asylboendet och inte umgicks med andra än varandra. Vidare berättar Amer:
En gång tänkte jag att jag ska ensam till affären där som finns vid asylboendet. Jag kunde inte svenska pengar så bra, så jag stod framme i kassan och skulle betala, jag räknade och räknade. Jag förstod inte hon som satt i kassan, jag fick visa med händer vad jag menade, först förstod hon inte att jag inte kunde svenska och sen när hon förstod det fick hon en annan attityd mot mig. Och jag kommer ihåg att hon såg arg ut på mig. En man bakom mig suckade. Jag ville bara hem då, vi invandrare är inte välkomna här, kände jag. (Amer)
Att inte kunna behärska svensk valuta eller det svenska språket satte Amer i en situation där han kände sig uttittad på grund av att han på detta sätt skiljde sig från de andra människorna i affären. Amer kände att svenskar inte gillade invandrare eftersom han kände att ”invandrare inte är välkomna här” (Amer). Detta kan kopplas till Goffmans stigmatiseringsteori där Amer upplever att människor inte accepterar honom på grund av att han inte kan tala det svenska språket och att invandrare är stigmatiserade på grund av att de skiljer sig från svenskar i olika områden. Enligt Goffmans stigmatiseringsteori förväntar sig människor att träffa på en viss typ av människor i en viss typ av social miljö, och när den skenbara identiteten hos främlingen inte stämmer överens med den faktiska identiteten och främlingen på så vis visar en icke-önskvärd egenskap, skapas stigmatisering. Amer berättar i intervjun att han inte kände sig diskriminerad av de svenskar som arbetar på asylboendet, men i andra sociala sammanhang kände han sig mycket utsatt på grund av att han är invandrare. I de fall där människor förväntade sig att träffa på invandrare kände Amer sig accepterad, till exempel asylboendet. Amer sa även under intervjuns gång att han inte skäms för att han är invandrare, men eftersom han måste påpeka att han ”inte skäms” för att han är invandrare är det tydligt att Amer tycker att han är stigmatiserad på grund av sin etnicitettillhörighet och sin olikhet från övriga samhället. För Melina blev hennes kontakt med en kvinna från samma land ett hjälpmedel för att lära sig svenska och för att kunna få information om samhället:
Jag träffade en kvinna i affären en dag som pratade tigreanska i telefonen, så jag frågade henne ”kan du hjälpa mig”. Man springer efter sitt språk, för i början kan man inte svenska. Men hon kvinnan i affären. Hon hjälpte mig då. Efter affären. Hon visade hur man betalar räkningar och så, så jag kände mig mer trygg faktiskt (Melina)
Människor söker sig oftast till de människor som har samma primära socialisation (Berger, Luckmann), vilket visar sig här då Melina kände sig trygg med en kvinna som kommer från samma land som henne och som talar hennes modersmål. Att invandrare umgås inom sina etniska gränser kan begränsa integrationen (Diaz 1997) men i detta fall hjälpte Melinas landskvinna henne med att komma tillrätta i Sverige.
Rättigheter
Att flytta till ett nytt land innebär ofta att man nu bor i ett samhälle med annan kultur, religion, värderingar och normer än det man är van vid. Detta kan bli problematiskt eftersom skillnaderna kan vara enorma att det är svårt att integreras i samhället. Men Berger och Luckmann menar att integration trots skillnad mellan primär och sekundär socialisation kan ske. För det krävs det enligt interaktionsteorin (Berger och Luckmann) att övriga medborgare visar något som den nye kan koppla till sin primära socialisation. För Karem, som är en praktiserande muslim och som har en djupt internaliserad palestinsk kultur, har integrering i det svenska samhället varit positivt på grund av hans förkunskaper om det svenska samhället och rättigheterna i Sverige. De svenska rättigheterna ger människor exempelvis frihet till att utöva sin egen valda religion, något som för Karem var viktigt och givande. Karem berättar:
Jag hade läst mycket innan jag kom till Sverige, jag tycker om att läsa… om liksom rättigheter, hur människor behandlas här. Det är bra, jag ville komma hit så, om du märker när du åker från Syrien till Sverige, det är skillnad. Jag ville komma hit, jag hade läst om rättigheter och att man får gå till moské, kyrka, var man vill, att man blev accepterad. (Karem)
Karem har genom sina kunskaper det svenska samhället lättare integrerats. Han var medveten om att han har rätt att utföra sin religion i Sverige. Karem berättar att han tidigare bott i ett annat land där han inte fick ”vara sig själv” och där han därför inte ville umgås med människor på samma sätt som han vill i det svenska samhället. Information om Sverige gav Karem information om rättigheter, vilket underlättade integration i den mån att omgivningen i det nya samhället kopplade Karems primära socialisation med den sekundära socialisationen, därmed innehöll till exempel aktiviteter i det nya samhället något som var relevant och igenkännande för Karem. Även Lisa berättar att hon genom bland annat sitt intresse för politik och genom sin persiska väninna fått veta om de svenska rättigheterna vilket har ökat hennes integration på det sätt att hon kände sig accepterad som hon var, det vill säga, egenskaper i hennes primära socialisation fick rätten att uttrycka sig även i den sekundära socialisationen. Detta var hon medveten om genom kunskap och upplevelser av rättigheter.
6.2.2 Social integration
Social integration är den tredje delprocessen i primärintegrationen och innebär att invandrare, även om det är med viss begränsning på grund av vissa språksvårigheter och så vidare, skapar ett socialt nätverk med infödda svenskar eller med andra människor som har annan etnicitet än den egna, och som har varit bosatta i Sverige ett längre tag (Diaz, 1997).
Bemötandet
När vi frågade Karem om han känner sig ”hemma” och en del av det svenska samhället svarade han på följande vis:
Jag är muslim… och svenskar vet inte mycket om islam… de hör på nyheter, dåliga saker, som inte stämmer med Islam… Så jag måste vara snäll, och visa att det är inte så…(Karem)
Karem berättar i ovanstående citat att han är muslim och att han måste vara snäll för att visa för omgivningen att muslimer är snälla. Detta kan kopplas till Goffmans teori om stigmatisering då Karem känner av en viss stigmatisering av muslimer, något som den större delen av svenska befolkningen inte är, han skiljer sig därmed från majoritetssamhället. Att Karem är muslim innebär i hans fall att han skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkning när det gäller exempelvis förtäring av alkohol. Karem berättar i intervjun om en situation där han kände sig utanför på grund av att han är muslim:
…att man är muslim påverkar hur de ser på en, det beror på vad de vet om islam. Jag sa att jag inte dricker, dom slutade höra av sig, jag tror att det är dåligt för att..kanske, vi som människor måste förstå finns olika kultur och religion, jag måste respektera andra människor, men här jag tror inte så mycket, om jag inte gör mycket, om jag inte gör som dom, det går inte bra…och jag vill inte vara med dom mer (Karem)
Karem berättar i ovanstående citat om ett par svenska kompisar han träffade på gymmet som han senare på kvällen gick på fest med. I detta fall hade Karem det som i stigmatiseringsteorin kallas för ”en icke-önskad egenskap” i de andras ögon vilket medförde att han blev utstött och stigmatiserad av dem. Att Karem på detta sätt fick ett stigma medför att han kände sig diskriminerad och att han måste anpassa sig för att känna sig välkommen, något som i hans fall istället ledde till motsatsen till anpassning, det vill säga att han skapade distans till de svenska vännerna.
Under intervjun med Melina framkom det att Melina känner sig stigmatiserad på grund av hennes egenskaper som skiljer henne från majoriteten i samhället:
… vi har skillnad… med skillnad i hudfärgen, det är skillnad det är lite svårt… Jag gick promenad med tjejer en dag… från skolan. Några svenska tjejer bakom sa vad e det för konstigt språk ni pratar. Dom kollade på oss. Som att vi är dumma. Jätte konstig blick. (Melina)
Melina nämner sin hudfärg och sitt språk som faktorer som får henne att känna sig uttittad. Att skilja sig från majoritetssamhället på olika sätt är enligt Melina något som inte är accepterat i det svenska samhället. Melina menar att man måste anpassa sig och assimileras in i det svenska samhället för att bli accepterad.
Man ska ha sin kultur hemma, men ute ska man prata svenska, bete sig svenskt, annars tittar människor konstigt. (Melina)
Melina menar att man på detta sätt blir accepterad, hon ger exempel på att man inte ska äta med händerna offentligt eftersom det inte är svenskt, och det som inte är svenskt är enligt Melina vad Goffman skulle kalla för stigmatiserat. Melina betonar i intervjun att hon försöker anpassa sig i det svenska samhället genom att ”bete sig svenskt”. Samtidigt noterade vi att Melina säger att hennes umgängeskrets endast består av hennes landsmän, och att hennes kunskap om det svenska samhället är mindre än hos exempelvis Karem. Utifrån Melinas kommentarer kan man se att hon upplever stigmatisering av invandrare då hon anser att det inte är acceptabelt att uppföra sig med sin kultur i det svenska samhället. Språket, religionen och kulturen ska vara svensk enligt henne, utifrån det hon upplevt av svenskar. Hennes upplevelse av känslan av att inte få vara sig själv leder till att hon inte finner gemenskapskänslor med svenskar vilket kan kopplas till teorin om interaktionsritualer. Melina tycker inte att hon får vara sig själv i det svenska samhället och att hon måste ”bete sig som en svensk för att de inte ska titta konstigt”. Melina känner inte gemenskap med svenskar på samma sätt som Karem och Lisa. Hon känner inte att hon på grund av sin nationalitet och hudfärg har något gemensamt med svenskar och
