Arbetsterapeutiska
interventioner för
vuxna flyktingar
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Deema Said & Juliana Babana
HANDLEDARE:Ann Johansson
EXAMINATOR: Anita Björklund Carlstedt JÖNKÖPING 2021 Juni
Sammanfattning
Antalet flyktingar ökar i dagens samhälle och när de anländer till ett nytt land finns det en risk att de berövas nödvändiga eller meningsfulla aktiviteter. Orsaken till att de drabbas av aktivitetsberövning är på grund av olika faktorer som språk, miljö och kultur. Flyktingar är i behov av rätt hjälp och stöd för att kunna klara av vardagen samt eliminera risken för psykisk ohälsa då de flesta har utsatts för trauman innan, under och efter flykten. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna
flyktingar. Metod: En scoping review har använts för att identifiera relevant litteratur kring det valda området. Databaserna AMED, CINHAL, ProQuest och PsycINFO användes. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet där artiklarna analyserades genom numerisk och
tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom det att arbetsterapeuten kan arbeta med vuxna flyktingar genom att identifiera meningsfulla aktiviteter som främjar integrationen i samhället, arbeta mot individens självständighet och förbättra ADL-förmågan. Det framkom även att kultur är en viktig aspekt som arbetsterapeuten bör ta hänsyn till vid bemötande med klienten. Slutsats: Slutsatsen påvisar att flyktingar som anländer till ett nytt land är i behov av att kunna delta i meningsfulla aktiviteter. Meningsfulla aktiviteter leder till hälsa och välbefinnande där individen får en känsla av gemenskap och samhörighet.
Summary
Title: Occupational therapy interventions for adult refugees. A scoping review.
The number of refugees is increasing in today's society and arriving in a new country tend to fetch up in occupational deprivation. The reason why refugees end up in occupational deprivation is due to various factors, such as environment, culture and language. Refugees are in need of proper help and support to be able to cope with everyday life and eliminate the risk of mental illness as several have been exposed to previous trauma, during and after the escape. Purpose: The aim of the study was to identify and describe occupational therapy interventions for adult refugees. Method: A scoping review has been used to identify relevant literature. The databases AMED, CINHAL, ProQuest and PsycINFO were used. A total of 15 articles were included in the results where the articles were analyzed through numerical and thematic analysis. Result: The results showed that occupational therapists can work with adult refugees by identifying meaningful activities that promote integration into society, work towards the individual's independence and improve ADL ability. It also emerged that culture is an important aspect that the occupational therapist should consider during the rehabilitation. Conclusion: Refugees arriving in a new country are in need of being able to participate in meaningful activities. Meaningful activities lead to health and well-being, where the individual gets a sense of community.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Bakgrund ... 2 Flyktingar ... 2 Psykisk ohälsa ... 2 Aktivitetsberövning ... 3Identitet och roller ... 4
Syfte ... 5
Material och metod ... 6
Steg 1. Identifiera forskningsfrågan ... 6
Frågeställning ... 6
Steg 2. Identifiera relevanta studier ... 6
Steg 3. Urval ... 7
Figur 2. Flödesschema (PRISMA, Moher et al., 2009)... 9
Steg 4. Sammanställning av data ... 9
Steg 5. Analys, sammanfattning och rapportering av resultat ... 9
Etiska överväganden... 10 Resultat ... 11 Numerisk analys... 11 Tematisk analys ... 11 Arbetsterapeutiska interventioner ... 11 Diskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 15 Metoddiskussion ... 17 Betydelse för arbetsterapi ... 18
Förslag på vidare studier ... 19
Slutsatser ... 20
Referenser ... 21
Bilagor ... 27
Bilaga 1. Översikt databassökning. ... 27
1
Inledning
Mellan år 2012 och 2015 var antalet asylsökande över 160 000, vilket resulterade till högsta antalet någonsin. År 2019, var det 22 000 individer som sökte asyl i Sverige, varav 8 825 kvinnor och 13 133 män. Många av dessa asylsökande är personer som anlänt från Syrien och har flytt från krig (SCB, 2020). Dessa personer som är på flykt på grund av krig, katastrof eller konflikt går igenom allvarliga incidenter både innan, under och efter flykten. Dessa besvärliga situationer har som konsekvenser en ökad risk för psykisk ohälsa. För att hjälpa flyktingar med psykisk ohälsa krävs rätt behandling och stöd (Migrationsinfo, 2017).
Arbetsterapeutens roll är att aktivt hjälpa människor att leva ett meningsfullt och
tillfredställande liv oavsett rättslig status eller ursprung (Sveriges arbetsterapeuter, 2016). Arbetsterapeuten har även en etisk skyldighet att bidra och informera om kunskap som berör arbetsterapi, samt på ett aktivt sätt arbeta för att förstå och öka individens aktivitet och delaktighet. Genom att belysa arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar bidrar det till den etiska skyldigheten, att bidra och informera om kunskap som berör arbetsterapi. Flyktingar har en tendens att utveckla nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet som är arbetsterapeutens kompetensområde, därmed är det viktigt att arbetsterapeuten arbetar med respektive målgrupp för att förebygga risken av att hamna i utanförskap och främja
samhällsintegrationen (Sveriges arbetsterapeuter, 2018; UNHCR, 2013). Om individen får rätt stöd och hjälp för att kunna leva ett meningsfullt och tillfredställande liv, ökar det
känslan av delaktighet i samhället som i sin tur kan påverka möjligheten till arbete (Emami et al., 2000; Kroksmark, 2018).
Tidigare forskning har visat att flyktingar har en begränsad tillgång till aktivitet på grund av faktorer som ny kultur och nytt språk i det nya landet. Detta leder till att flyktingarna inte kan delta i meningsfulla aktiviteter och kan uppleva utanförskap (Erlandsson & Morville, 2013; Huot, 2015). Den aktuella forskningen som finns idag nämner att
arbetsterapeuter kan bidra med att främja aktivitet och delaktighet för flyktingar som kan främja hälsa och välbefinnande (Bennett, 2012; Lunden, 2012; Sveriges arbetsterapeuter, 2018).
2
Bakgrund
Flyktingar
Flyktingar är individer som har blivit förföljda och flytt från sitt land på grund av ras, religion, politisk samhörighet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som inte kan
återvända till hemlandet. Termen flykting används mer allmänt och inkluderar alla individer som är på flykt och befinner sig i situationer som är flyktrelaterad, exempelvis personer som är asylsökande (Migrationsinfo, 2019). När flyktingar blir tvungna att lämna sitt hemland är det mycket som försvinner under och efter flykten, exempelvis känslan av att kunna röra sig i sin trygga kända miljö, traditioner, kulturella normer samt det stöd individen får av den sociala omgivningen försvinner under och efter flykten. Deras vardagsliv och aktiviteter försvinner eftersom de kommer till ett nytt främmande nätverk och kultur. Detta har en inverkan på att kunna ha möjligheten till att utföra meningsfulla aktiviteter i den kulturella kontexten som individen känner sig trygg i. Som konsekvens kan det bli svårt att finna
aktiviteter som har mening eller värde för respektive målgrupp. Flyktingar är en sårbar grupp som har en tendens att utveckla psykisk ohälsa på grund av att de har utsatts för traumatiska händelser före flykten samt stress och oro efter flykten (Ekblad et al. 2013). Hollander (2015) nämner även att flyktingar har sämre psykisk ohälsa och välbefinnande
än svenska medborgare.
Psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten (2020) nämner att begreppet psykisk ohälsa är svårdefinierat. Psykisk ohälsa består av olika allvarlighetsgrad samt varaktighet av besvär. Individer som lider av långvarig psykisk ohälsa kan få en påtaglig påverkan på funktionsförmågan. Det kan vara tillfälliga besvär som nedstämdhet, sömnbesvär eller oro, men det kan även vara psykiska sjukdomar som depression. Oavsett vilken typ av psykisk ohälsa individen lider av kommer det att påverka individens välbefinnande och vardag (Folkmyndigheten, 2020;
Socialstyrelsen, 2019). Flyktingar går igenom incidenter som leder till psykisk ohälsa, exempelvis som personliga hot, hot mot familj, isolering, förnedrande behandling, bevittnande av tortyr (Masmas et al., 2008).
När individer drabbas av psykisk ohälsa påverkas balansen mellan aktiviteter i det dagliga livet, samt variation mellan olika aktiviteter. Detta leder till att vardagen förändras på flera sätt i jämförelse med hur det såg ut innan. Det kan vara att individen exempelvis förtränger tidigare trauma genom att vara aktiv konstant under dagen eller tvärtom där man väljer att sova bort hela dagen. I samband med individers rutiner och planerade aktiviteter utvecklas
3
roller som stödjer vardagstillvaron. Att sakna struktur i sin vardag, det vill säga att sakna arbete och meningsfull sysselsättning, gör att individen inte känner någon samhörighet med andra i omgivningen (Eklund et al., 2020).
Aktivitetsberövning
Arbetsterapi har en stor betydelse när det handlar om att stödja individens utveckling av en hälsosam livsstil samt främja hälsa och välbefinnande. Denna betydelse är störst när det gäller individer som löper störst risk för att utveckla ohälsosamma levnadsvanor (Kroksmark, 2018). Taylor (2020) menar att genom att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen bidrar detta till en ökad hälsa och välbefinnande. Aktivitet definieras som de aktiviteter som utförs i vardagen, både individuellt, med familj eller i samhället som tar tid och ger mening och syfte till livet. Aktiviteter inkluderar saker som individen vill, behöver och förväntas att göra
(WFOT, 2021). Aktiviteter rustar individen med de mest basala färdigheter som individen är i behov av för att kunna överleva och uppnå god hälsa. Individen ska även inkluderas i ett socialt sammanhang och uppleva delaktighet i vardagliga aktiviteter (Wilcock, 2010)
Aktivitetsberövning (eng. Occupational deprivation) associeras med aktivitetsrättvisa (eng. occupational justice) som innebär att alla individer ska ha samma rättigheter vid deltagande av aktivitet samt att de ha samma möjlighet att kunna uppnå välbefinnande oavsett etnicitet, kön, funktionsnedsättning eller ålder (Gillen & Schell, 2019).
Aktivitetsberövning innebär att individen hindras från att delta i nödvändiga eller
meningsfulla aktiviteter där individen inte har kontroll över det på grund av olika faktorer. Olika faktorer kan vara sociala, miljömässiga, ekonomiska, politiska eller kulturella faktorer som under en obestämd period berövar individen från att ha möjligheter till olika aktiviteter, exempelvis arbete (Whiteford, 2000). Många asylsökande upplever
aktivitetsberövning eftersom de inte har möjlighet att delta i vissa aktiviteter eller bidra till samhället de bor i på grund av faktorer som krigsupplevelser och oro (Wilcock, 2015). Vuxna flyktingar med psykisk ohälsa upplever att deras sjukdom minskar
delaktigheten i aktivitet men även faktorer som språkbegränsningar och kulturella skillnader i det nya landet. Dessa faktorer leder till berövande av aktivitet och gör att individen känner sig begränsad till att delta i aktiviteter (Morville & Eklund, 2013).
4 Identitet och roller
Flyktingar befinner sig i en situation där struktur och innehåll av dagliga aktiviteter har blivit rubbade och begränsade. Dessa individer får en upplevelse av att bli fråntagna sina aktiviteter och blir tvungna att förändra sitt aktivitetsmönster vilket kan påverka identiteten. Individer utformar sin identitet genom utförandet av aktivitet. Att inte få möjligheten att delta i meningsfulla aktiviteter kan påverka personens identitet då flyktingens tidigare roller och meningsfulla aktiviteter i hemlandet kan inneha en annan mening än i det nya landet. Roller definieras som personliga eller sociala positioner med tillhörande attityder och beteende (Morville et al. 2014; Sakellariou & Pollard, 2017; Taylor, 2020).
I en studie (Erlandsson & Morville, 2013) berättar en av deltagarna att han tidigare har arbetat som lärare i sitt hemland där lärarrollen hade en stor betydelse för utformning av hans identitet. I det nya landet förlorade han sin identitet som lärare och fick anpassa sig efter sin nya identitet som frisör. Detta påverkade hans identitet och aktivitetsstatus negativt. Taylor (2020) menar att alla individer har en eller flera roller i sitt liv som påverkar och styr interaktioner och handlingar i det vardagliga livet. Beroende på den fysiska och sociala miljön förändras beteende och hur individer agerar. Flyktingar som anländer till Sverige efterlämnar sina trygga roller i hemlandet, vilket medför betydligt stora förändringar. De har växt upp med roller som har bidragit till att forma och stärka identiteten. När individerna har anlänt till Sverige kan det vara problematiskt att lämna sina tidigare roller och kunna
anpassa sig till det nya samhället. Det kan ta tid att lämna sina tidigare roller då etablering som leder till ökad trygghet samt behärskning av nya utmaningar i det nya mottagande landet kan kräva stora mängder energi (Al-Baldawi, 2014).
Fler studier har identifierat att det än idag saknas kunskap om hur arbetsterapeuten kan arbeta med flyktingar samt litteratur kring arbetsterapi och flyktingar. Det behövs även göras fler studier kring flyktingar för att identifiera mer specifika interventioner (Bennett et al. 2012).
5
Syfte
6
Material och metod
Denna studie är en scoping review (icke systematisk litteraturöversikt). Syftet har en tydlig och avgränsad forskningsfråga med utgångspunkt att identifiera och beskriva
arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar. Scoping review ska ge en översikt över den forskning som finns inom området som ska
granskas. Arksey & O’Malley´s (2005) metod kommer att användas samt med utökande metod av Levac et al. (2010).
Scoping review används för att besvara syftet med studien genom identifiering och
sammanställning av artiklar inom det valda området.Dessutom används denna metod när det saknas befintlig litteratur i det valda området. Metoden består av 6 olika steg där sista steget är valfritt och som handlar om konultationsövning och kommer därmed inte användas i denna studie. Stegen omfattar att identifiera forskningsfrågan, identifiera relevanta studier, val av studier, sammanställning av data, analysera samt sammanfatta och rapportera resultat (Arksey & O’Malley, 2005).
Steg 1. Identifiera forskningsfrågan
Syftet med studien är att identifiera och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar.
Frågeställning
Vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner finns för vuxna flyktingar?
Steg 2. Identifiera relevanta studier
Författarna, i samråd med bibliotekarie, har identifierat relevanta databaser som är AMED, CINAHL with Full Text, ProQuest och PsycINFO. Dessa databaser är relevanta för studien då de har en medicinsk och paramedicinsk inriktning. Sökorden som tillämpades vid sökningen är asylum seekers, displaced person, immigrant, interventions, occupational therapist,
occupational therapy, OT och refugee. Andra artiklar har identifierats via manuella
sökningar, genom referenslistor i både böcker och artiklar (Arksey & O`Malley, 2005; Levac et al. 2010).
7 Steg 3. Urval
Urvalet baserades på inklusionskriterier som var peer-review artiklar och’’grå litteratur’’ som involverade adults ålder 18–65, asylum seekers, displaced person, immigrants, occupational therapy och refugees. Ytterligare inklusionskriterier var att litteraturen ska vara fulltext och skrivet på svenska eller engelska. Studierna ska även vara publicerade mellan år 2005–2021 (Arksey & O`Malley, 2005).
Vid litteratursökningen använder författarna sig av en frågematris som en checklista för att på ett säkert sätt identifiera relevant litteratur som ska inkluderas i studiens resultat. Frågematrisen underlättade för författarna att vara överens om vilka studier som skulle inkluderas i studien. Detta bidrar även till att reliabiliteten stärks. (Figur 1). Litteraturen söktes av både författarna tillsammans där artiklarna identifierades genom relevanta rubriker och abstrakt som lästes noggrant igenom. 218 artiklar identifierades i databaserna AMED, CINAHL, ProQuest och PsycINFO. Databassökning över CINAHL presenteras i bilaga 1. Enligt PRISMA extension for scoping reviews (2020) beskrivs det att det bör presenteras en söksträng över minst en databas som har inkluderats. Därefter genomfördes manuell sökning parallellt där 13 artiklar identifierades. Totalt identifierades 231 artiklar, varav 200 artiklar exkluderades på grund av dubbletter och irrelevant rubrik till denna studies syfte. Därmed läste författarna abstrakt på de resterande 31 artiklar. Ytterligare 12 studier exkluderades eftersom studiernas abstrakt inte levde upp till denna studies syfte och inklusionskriterier. Slutligen identifierades 19 artiklar som lästes igenom noggrant av varje författare för sig. 4 artiklar exkluderades på grund av inga specifika arbetsterapeutiska interventioner framkom i resultatet och studiepopulationen var barn och gymnasieelever (Arksey & O`Malley, 2005). (Figur 2).
Handlar denna studie om arbetsterapi?
Handlar denna studie om flyktingar/asylsökande/ immigranter? Är deltagarna i studien vuxna/ 18 - 65 år?
Är artikeln gjord mellan år 2005 – 2021?
Figur 1. Frågematris
Författarna har även gjort ett flödesschema utifrån PRISMA som innefattar sökningsprocessen och hur många artiklar som inkluderas och exkluderas i
8
studien. Flödesschemat visar resultatet av sökningen, antalet dubbletter och vilka studier som har inkluderats efter granskning av referenslistor (Moher et al., 2009). (Figur 2).
Totalt identifierade artiklar (n=231) Borttagna dubbletter (n=200) Granskade artiklar (n=31) Exkluderade artiklar efter läsning av abstrakt (n=12)
Orsak: Irrelevant till studiens syfte. Granskade fulltextartiklar (n=19) Inkluderade studier (n=15) Exkluderade fulltextartiklar Felaktig studie population (n= 3) Inga nämnda arbetsterapeutiska interventioner (n=1) Identifierade artiklar
genom manuell sökning (n=13)
Identifierade artiklar via PsycINFO (n=42) CINHAL (n=153) AMED (n=3) ProQuest (n=20)
Id
en
ti
fi
er
ad
e
G
ran
sk
ad
e
Ti
ll
gän
gl
iga
In
k
lu
d
er
ad
e
Figur 2. Flödesschema (PRISMA, Moher et al., 2009). Steg 4. Sammanställning av data
Vid detta steg där sammanställning av data genomfördes läste författarna 15 artiklar i tre omgångar och diskuterade varje artikel efter varje läsning. Detta gjordes även för att skapa en så kallad triangulering som minskar risken för missuppfattning. All data som identifierades från olika databaser presenteras i en litteraturöversikt. Litteraturöversikten innehåller författare, år, land, syfte, population, metod och resultat (Arksey & O’Malley, 2005). (Bilaga 2).
Steg 5. Analys, sammanfattning och rapportering av resultat
En överblick av resultatet om vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan
genomföras för vuxna flyktingar presenteras. Informationen som finns i artiklarna analyseras via numerisk och tematisk analys. Genom att strukturera analyserna blir resultatet
överskådligt (Arksey & O’Malley, 2005).
Braun och Clarkes (2006) beskriver att tematisk analys är en metod som används för att identifiera, analysera och rapportera mönster, alltså teman i förhållande till studiens syfte. För att noggrant kunna identifiera teman har författarna bearbetat artiklarna var för sig och därefter diskuterat artiklarnas innehåll, där likheter och skillnader identifierades samt mönster och teman. Post it lappar användes för att på ett effektivt sätt identifiera de ultimata teman. Levac et al. (2010) menar att efter att ha utfört en tematisk analys ska temana
återknytas till studiens syfte. Slutligen identifierades teman under huvudteman för att det tydligt ska framgå exempelvis vilken typ av intervention som kan användas. Huvudtemat identifierades via syftet som handlar om arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar. Sedan identifierades olika teman genom rapportering av mönster i de inkluderande artiklarna.
10 Etiska överväganden
Det är viktigt att ta hänsyn till etiska överväganden även om inte deltagare inkluderas i studien och kan skadas fysiskt eller psykiskt. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska forskning genomföras med hög kvalité, författarna har därmed av denna studie presenterat allt resultat som har analyserats oavsett om det stödjer eller inte stödjer informationen i bakgrunden. Författarna har även stått fria från yttre påverkan och samt inte skrivit egna åsikter. Detta för att det är oetiskt att forskarna enbart presenterar deras åsikt de har om resultatet
(Forsberg & Wengström, 2016). Det är därför viktigt vid genomförandet av en
litteraturstudie att inte ha förutfattade meningar, men även vid skrivandet ska författarna vara så objektiva som möjligt för att studien ska vara relevant, detta minskar risken för bias. (Kristensson, 2014). Författarna i studien förhåller sig inte till om de inkluderade studierna har granskats av etiska kommittéer, detta eftersom inte enbart peer reviewed artiklar inkluderas utan även grå litteratur.
11
Resultat
Resultatet presenteras först med en numerisk analys och därefter en tematisk analys.
Numerisk analys
I denna studie inkluderas totalt 15 artiklar från Australien (n=2), Danmark (n=2), Kanada (n=1), Nederländerna (n=1), Storbritannien (n=4), Sverige (n=3), USA (n=1) och Österrike (n=1). De artiklar som inkluderades har olika design; kvalitativ (n=9), kvantitativ (n=1) och mixad design (n=2). Totalt inkluderades grålitteratur (n=3) och peer-review artiklar (n=15). Studiernas deltagare hade en stor variation av ålder som var mellan 18 – 65 år. Både kvinnor och män var inkluderade, men kvinnor var överrepresenterade. Se bilaga 2 för
litteraturöversikt där sammanfattning av alla artiklar presenteras.
Tematisk analys
Ett huvudtema identifierades vars namn är arbetsterapeutiska interventioner.
Ytterligare fyra teman identifierades. Dessa teman är, identifiera meningsfulla
aktiviteter som främjar integrationen, arbeta mot självständighet, förbättra ADL
förmågan och Ett kulturkompetent bemötande.
Arbetsterapeutiska interventioner
Identifiera meningsfulla aktiviteter som främjar integration
Analysen av de inkluderade artiklarna konstaterade att engagemang i meningsfulla aktiviteter leder till hälsa och välbefinnande. De flesta flyktingar som anländer till ett nytt land upplever att det är utmanande att delta i meningsfulla aktiviteter på grund av olika faktorer. Faktorer som förhindrar deltagande i aktivitet kan vara språk, kultur och miljö samt att tidigare aktiviteter i hemlandet inte har samma mening i det nya mottagande landet (Steindl et al., 2008; Trimboli & Taylor, 2016). Pooremamali et al. (2015) menar att
flyktingar som anländer till ett nytt land behöver hjälp med att finna meningsfulla aktiviteter. Att inte få möjligheten att delta i olika aktiviteter leder till aktivitetsberövning, till följd därav uppstår aktivitetsorättvisa. Genom att arbetsterapeuten identifierar meningsfulla aktiviteter för flyktingar utifrån individens intressen och värderingar bidrar det till integration i
samhället. Det som identifieras som meningsfulla aktiviteter enligt de inkluderade artiklarna var arbete, kreativa aktiviteter som matlagning, dans, konst, teater och musik samt
trädgårdarbete. Majoriteten av deltagarna i de inkluderade artiklarna identifierade arbete som en meningsfull aktivitet. Arbetsterapeuten arbetar med att finna styrkor och svagheter för att kunna anpassa arbete och identifiera nya roller då tidigare roller har rubbats
12
(Blankvoort et al., 2018; Trimboli & Halliwell, 2018). Att påbörja eller återgå till ett betalt arbete leder till integration i samhället. Genom att försörja sig självständigt uppnår flyktingarna bättre levnadsstandard och blir oberoende av samhället som exempelvis socialtjänsten. När flyktingar har ett arbete får de en känsla av acceptans och respekt av samhället, samt att det har ett positivt inflytande på deras självkänsla och välbefinnande. Att ha ett betalt arbete är betydelsefullt för flyktingar eftersom det bidrar till att de bibehåller sin tidigare roll som exempelvis försörjare, ger dem en stabil identitet och kan spara pengar inför framtiden. Att ha brist på sysselsättning leder till förlust av status och identitet (Pooremamali et al., 2015; Steindl et al., 2008; Winlaw, 2017)
Arbetsterapeuten kan skapa workshop med olika aktiviteter som musik, dans, matlagning, konst och teater. När deltagarna får välja och delta i olika aktiviteter finns det förutsättningar till att aktivitetsrättvisa skapas. Att delta i dessa aktiviteter bidrar till social integration, acceptans, inkludering och det överbygger kulturella olikheter samt eliminera beroendet av språket. Dessa aktiviteter förknippas även som meningsfulla kulturella aktiviteter där individerna delar med sig av traditionella maträtter, musik och dans som hjälper flyktingar att känna samhörighet och sammanhang i samhället (Boyle, 2014; Smith, 2005; Trimboli & Taylor, 2016). Flera artiklar nämner att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland flyktingar på grund av traumatiska händelser. Genom kreativa aktiviteter som teater, bild och konst kan individer uttrycka negativa upplevelser och trauman på ett konstruktivt sätt. Dessa kreativa aktiviteter är även viktiga för de som har svårt att uttrycka sig på grund av språket (Bishop & Purcell, 2013; Pooremamali et al., 2011; Smith et al., 2016 & Winlaw, 2017; Trimboli & Halliwell, 2018).
Enligt en studie (Bishop & Purcell, 2013) framkommer det att trädgårdarbete sågs som en meningsfull hortikulturell aktivitet hos flyktingar eftersom denna aktivitet förknippas med deras tidigare kultur och minnen från hemlandet, vilket skapade en tillfredsställande känsla. Deltagarna i studien berättar att de får ta med sig grönsaker hem som de själva har odlat vilket sågs som meningsfullt och tillfredställande. Trädgårdsarbete bidrar till avkoppling där individen inte behöver tänka på framtida problem. En av deltagarna i studien berättade
Because I am an asylum seeker I think too much what happens for me tomorrow? or what happens for next year? (Bishop & Purcell, 2016, s. 4). Trimboli & Taylor (2016) menar även
att trädgårdsarbete bidrar till hälsa och välmående. Det minskar påträngande tankar och leder till bättre sömnkvalité.
13
När en individ anländer till ett nytt land kan det vara en utmanande process då den fysiska, kulturella, sociala, institutionella och socioekonomiska miljön förändras. Till följd av detta förlorar individen sina roller och livsfärdigheter. Detta kan leda till emotionella och psykiska påfrestningar som påverkar deras självständighet, vilket gör att de blir beroende av samhället (Campbell & Turpin, 2010). Arbetsterapeuten kan arbeta med empowerment för att kunna integrera individen i samhället och få kontroll över sin vardag. Genom aktiviteter uppstår naturlig kommunikation där arbetsterapeuten använder sig av olika tekniker som skriftligt material och broschyrer. Detta är för att öka individens förståelse och medvetenhet om det svenska sociala systemet och livsstilen. Genom att flyktingar får mer kunskap om tjänster och möjligheter i samhället resulterar det till ökad självständighet (Pooremamali et al., 2011). Interventioner som riktar sig mot flyktingarnas självständighet är aktivitetsbaserade som att åka kollektiv trafik, söka arbete, ekonomihantering, tillgång till samhällstjänster och säkerhet i hemmet. Detta kan vara nya främmande aktiviteter för många flyktingar, samt att
aktiviteterna har tidigare utförts på ett annat sätt i hemlandet (Campbell & Turpin, 2010; Pooremamali et al., 2011; Smith et al., 2016; Winlaw, 2017).
Campbell och Turpin (2010) och Smith et al. (2016) identifierar att säkerhet i hemmet är en viktig faktor för många flyktingar. Detta inkluderar mathygien, barnsäkerhet, fel användning av elektroniska föremål, kunskap om akut beredskap som bland annat att ringa
räddningstjänsten och användning av kemikalier. En del flyktingar har inga kunskaper om hur en brandvarnare låter och väljer att ta bort batteriet ur brandvarnaren. I USA har flyktingar fler bränder i hemmet än generellt andra medborgare. En deltagare berättar att In
Africa, we used to cook on just three rocks, so the fire may get down – nothing`s harmed. But here, if you cook and you go to the telephone, you may burn your house (Campbell &
Turpin, 2010, s. 3). Det är viktigt för arbetsterapeuten att belysa säkerheten i hemmet för att minimera osäkerhet i hemmet hos flyktingar då dem har en annan kulturell bakgrund och en del aktiviteter utförs på ett annat sätt i hemlandet. Arbetsterapeutens roll är att informera, guida och stötta individen kring säkerheten i hemmet. Åtgärderna kan utföras individuellt, till familjer eller i grupp (Campbell & Turpin, 2010; Smith et al., 2016).
Förbättra ADL-förmågan
I en studie som gjordes av Morville et al. (2015) påvisades att flyktingar har lägre poäng enligt ADL-bedömningsinstrument i jämförelse med personer i samma ålder, eftersom dom har utsatts för traumatiska händelser under och efter kriget. Flyktingar har lägre nivå av tillfredsställelse med dagliga aktiviteter. Arbetsterapeutens roll är att bedöma aktuella
14
förmågor hos individen inom egenvård, produktivitet och fritidsaktiviteter som individen saknar och behöver stöd med. Arbetsterapeuten kan samarbeta med klienten för att skapa individuella interventioner utefter individens behov, som att laga mat på ett säkert sätt (Morville et al., 2015; Winlaw, 2017).
Ett kulturkompetent bemötande
Flera av de inkluderade artiklarna i studien benämner att kultur är en viktig aspekt vid bemötande av flyktingar. Inom arbetsterapi är det viktigt att förstå hur kulturen har en inverkan på individen då det är en del av personens identitet. Kulturen är grundläggande inom arbetsterapi eftersom vid möte med klienten kan aktiviteter utföras på ett kulturellt sätt som arbetsterapeuten är obekant med eller klienten kan ha en annan kulturell uppfattning om (Pooremamali et al., 2011; Smith, 2005). I en studie (Campbell & Turpin, 2010) berättar en av deltagarna som kommer från Rwanda att i hennes hemland är det mannen som lär ut och inte kvinnan. Detta kan vara viktig information för arbetsterapeuten för att eliminera missförstånd mellan klienten och arbetsterapeuten under behandlingen (Pooremamali, et al., 2011). Arbetsterapeuten behöver vara engagerad i andras kultur och klientens kulturella tro och agerande samt hur detta kan påverka individens liv. Arbetsterapeuten behöver ha mer kunskap om de kulturella variationerna och dess betydelse i olika aktiviteter. Denna kunskap och förståelse om kulturella aspekter är viktigt vid utformning av arbetsterapeutiska interventioner. Att ha god kunskap kring diverse kulturer bidrar det till en effektiv och säker rehabilitering. Konsekvensen av att inte ta hänsyn till det kulturella aspekterna vid rehabiliteringen kan leda till misslyckad rehabilitering för klienten som kan påverka individens hälsa och välbefinnande (Pooremamali et al., 2011; Smith, 2005). Det kan vara ett hinder för arbetsterapeuten att kunna se sin klient med helhetssyn och dennes kulturella uppfattningar då det är brist på kultur anpassade modeller och instrument i den kliniska praxisen, som kan hjälpa arbetsterapeuten att se sin klient med utländskbakgrund ur ett helhetssynperspektiv (Blankvoort et al., 2018; Pooremamali et al., 2011; Smith, 2005).
15
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att identifiera arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar. Denna Scoping review gav en bredare och djupare kunskap kring arbetsterapeutiska
interventioner för vuxna flyktingar. I resultatet framkommer det att flyktingar saknar
erfarenhet och information om vad de dagliga aktiviteterna innebär i det nya landet men även bristen på meningsfulla aktiviteter, vilket är mycket viktigt och grundläggande för att kunna delta i det nya samhället som de kommer att leva i. Genom att flyktingar missar eller inte deltar i aktiviteter skapar det oavsiktligt avstånd mellan dem själva och samhället de bor i och kan komma att skapa utanförskap. I detta fall kan arbetsterapeuten som har mycket goda kunskaper om aktivitet identifiera och engagera flyktingar i meningsfulla aktiviteter som leder till hälsa och välbefinnande (Blankvoort et al., 2018; Trimboli & Halliwell, 2018). Vilka aktiviteter som är meningsfulla upplevs av varje individ individuellt. Dock framkom det i resultatet att arbete ansågs som meningsfullt för många flyktingar då de inte blir lika beroende av samhället och kan försörja sig själva på ett självständigt sätt. När flyktingar deltar i meningsfulla aktiviteter leder det till integration där individen får en känsla av acceptans och respekt av samhället (Erlandsson & Persson, 2021; Pooremamali et al., 2015; Steindl et al., 2008; Winlaw, 2017). Konsekvensen av att inte kunna delta i meningsfulla aktiviteter som flyktingar utsätts för leder till känsla av tomhet och meningslöshet. Många flyktingar blir fråntagna sina meningsfulla aktiviteter när de anländer till ett nytt land på grund av språk, miljö och kultur, följaktligen leder det till att de hamnar i aktivitetsberövning och aktivitetsorättvisa. Med hjälp av att arbetsterapeuten identifierar meningsfulla aktiviteter för flyktingar leder det till aktivitetsrättvisa (Erlandsson & Persson, 2021; Gillen & Schell, 2019; Whiteford, 2000). Aktivitetsrättvisa innebär att individen har möjlighet till att delta i aktiviteter som bidrar till hälsa och välbefinnande samt där individen i samhället kan fullfölja sin potential. Genom att flyktingar får möjlighet till att delta i meningsfulla aktiviteter kan de skapa en känsla av egenmakt där personen själv har kontroll över sitt liv och kan bidra till samhällets utveckling som i sin tur leder till ökad hälsa och välbefinnande. När flyktingar drabbas av aktivitetsberövning tas rättigheten om att kunna delta i aktiviteter som bidrar till att leva och utnyttja sin potential samt känna tillfredsställelse i sin livsåskådning bort. Konsekvenserna av detta blir att individen hamnar i isolering där integrationen i samhället uteslutas. Detta kan även leda till ökad psykisk ohälsa i samhället. Arbetsterapeuten har kunskap och kan stötta individen som är begränsad till att delta i aktiviteter samt har arbetsterapeuten en roll där ansvaret är att utveckla kunskap som uppmuntrar till delaktighet (WFOT, 2019).
16
Det är en utmanande process att anlända till ett nytt land för många flyktingar då den nya miljön är främmande för dem. Detta leder till att de förlorar sina roller som kan sedan leda till påfrestningar där deras självständighet påverkas och det gör att flyktingar blir mer beroende av samhället de bor i. Arbetsterapeuten kan bidra med kunskap om tjänster och möjligheter som finns i samhället de bor i. Arbetsterapeuten kan även utföra
aktivitetsbaserade interventioner som stärker flyktingens självständighet genom att
exempelvis träna på att åka kollektivtrafik, ekonomihantering, söka arbete. Dessa aktiviteter kan vara främmande för många flyktingar och därmed behöver de stöttning och hjälp i dessa aktiviteter för att kunna vara självständiga (Campbell & Turpin, 2010; Pooremamali et al., 2011; Smith et al., 2016; Winlaw, 2017). Flyktingar behöver även hjälp med somliga aktiviteter och hur det kan utföras på ett säkert sätt exempelvis hantering av elektroniska föremål eller vid matlagning. Detta är för att aktiviteter kan utföras på ett annat kulturellt sätt i det nya landet som kan vara främmande för individen. Hur matlagning utförs kan vara en självklarhet för många, men vid ankomst till ett nytt land kan denna aktivitet utföras på ett annorlunda vis. Bland annat i Afrika lagas det mat med öppen eld. När individen anländer till västvärlden där användning av spis är självklarhet kan de känna sig obekanta med
föremålen vilket kan resultera till felanvändning där allvarliga skador kan förekomma, som bränder. Säkerhet i hemmet är en viktig aspekt för engagemang och delaktighet i det vardagliga livet, om inte individer känner sig säkra i sin hemmiljö kan det påverka deras liv då säkerhet i vardagen är frånvarande (Campbell & Turpin, 2010; Smith et al., 2016). Därför är det ytterst viktigt att arbetsterapeuten bör var kulturellt kompetent och engagerad vid möte med klienten. Följaktligen leder detta till att arbetsterapeuten får en helhetssyn och fullförståelse för individens aktivitetsutförande, vilket även bidrar till en trygg och effektiv rehabiliteringsprocess (Pooremamali et al., 2011; Smith, 2005). Författarna anser att ett kulturkompetent bemötande bör tas upp under arbetsterapeututbildningens gång. Detta är eftersom dagens svenska samhälle är mångkulturellt och består av människor från olika delar av världen där kulturen ser annorlunda ut än det arbetsterapeuten kan vara bekant med. Författarna bedömer även att under arbetsterapeututbildningens gång saknas det
undervisning om detta ämne. Detta är både nyttigt och viktigt för studenterna att ha kunskap om, hur stor inverkan kulturen har på individen. Genom att studenterna får kunskap under utbildningen om kulturkompetent bemötande kan de känna sig trygga att bemöta klienter med en annan kulturell bakgrund i framtida yrkesprofession.
Arbetsterapi har en stor betydelse vid stöttning och utveckling av hälsosamlivsstil.
Synnerligen gäller detta för individer som har risk att utveckla ohälsosamma levnadsvanor, som flyktingar har en tendens att utveckla på grund av incidenter som de har gått igenom. Därmed bör arbetsterapeutiska interventioner vara hälsofrämjande som förbättrar
17
individens sociala delaktighet och främja livskvalitén. Eftersom arbetsterapeuten har god kunskap om aktivitet kan de samarbeta med olika professioner och coacha flyktingar.
Arbetsterapeuter kan vara väl förbereda för att möta flyktingars aktivitetsbehov med fokus på att främja hälsa och välbefinnande genom deltagande i meningsfulla aktiviteter. Detta bidrar till ökad delaktighet i samhället som leder till känsla av sammanhang och även till hälsa och välbefinnande (Blankvoort et al., 2018; Kroksmark, 2018; Trimboli & Halliwell, 2018).
Författarna i denna studie har identifierat flera forskningsgap inom det aktuella området. De forskningsgap som har identifierats är att det är mycket få antal studier som är små och få forskare som forkar inom detta område, vilket resulterar till att studierna utförs i få länder i världen.
Metoddiskussion
Författarna använder sig av scoping review som metod eftersom den är adekvat för att kunna besvara studiens syfte. Metoden används för att identifiera och kartlägga ett område. En scoping review tillämpas även för att identifiera kunskapsluckor. Genom denna metod kunde författarna dra slutsats från befintlig litteratur att det än idag saknas kunskap om hur arbetsterapeuter kan arbeta med flyktingar (Arksey & O´Malley, 2005). Resultatet presenteras genom en numerisk och tematisk analys. Syftet med att använda tematisk analys var för att kunna identifiera återkommande mönster i de inkluderade studierna som kan besvara studiens syfte och framställa ett resultat, samt för att ge en detaljerad överblick över de inkluderade artiklarna (Braun & Clarke, 2006). En begränsning som författarna stötte på var att det inte finns tillräckligt med artiklar kring flyktningar med psykisk ohälsa kopplat till arbetsterapi. Därmed exkluderade författarna psykisk ohälsa från syftet och frågeställningen. Dock flesta av de inkluderade artiklarna nämner att majoriteten av flyktingar utvecklar psykisk ohälsa, men ingen specifik arbetsterapeutisk intervention framkom för denna målgrupp. En annan svaghet som författarna stötte på är att vid analys av resultatet beskriver inte Arksey och O´Malley (2005) och Levac et al. (2010) hur analysen kan genomföras noggrant, därmed vid den tematiska analysen använder författarna sig av Braun och Clarkes (2006). En fördel med denna metod är att informationen som presenteras i studien ger en överblick av det forskning som finns idag inom det aktuella området. Ytterligare en fördel är att de inkluderade artiklarna har en varierad spridning över olika länder, vilket är en styrka som ger en bredare perspektiv på hur arbetsterapeuter kan arbeta med vuxna flyktingar men dock kan generaliserbarheten inte bedömas som stark då de representerade länderna är spridda över världen där olika kön och åldrar inkluderades i studierna.
18
Genom att författarna inte valde att presentera alla sökresultat i bilaga 1 kan tillförlitligheten och överförbarheten minskas. Dock enligt PRISMA extension for scoping reviews (2020) framgår det tydligt att det kan presenteras en söksträng över minst en databas som har inkluderats, vilket presenteras i bilaga 1. Författarna har synliggjort analysprocessen med olika figurer och har noggrant beskrivit urvalet, stärker det tillförlitligheten och överförbarheten i studien. Tillförlitligheten och verifierbarheten förstärks genom författarnas frågematris och triangulering där författarna är ense om vilka artiklar som ska inkluderas i studien och har läst artiklarna flertal gånger för att undvika förutfattade meningar och egna tolkningar. Verifierbarheten och trovärdigheten stärks även genom att författarna presenterar citat från de inkluderande artiklarna. Författarna bedömer att giltigheten inte är stark eftersom artiklar från 2005 inkluderades då de samhälleliga förutsättningar kan ha förändrats över tid (Kristensson, 2017).
Vid artikelsökningen användes databaserna, AMED, CINAHL, ProQuest och PsycINFO. Dessa databaser användes med anledning av att de har en medicinsk och paramedicinsk inriktning. AMED användes främst eftersom databasen publicerar information kring arbetsterapi. CINAHL användes eftersom den tar upp information kring vårdvetenskap. PsycINFO som är en ProQuest databas tillämpades då den tar upp psykologiska aspekter som många flyktingar drabbas av (Kristensson, 2017; Trimboli & Taylor, 2016). Författarna har använt sig av flera databaser, detta för att få ett mer varierat urval av artiklar som kan besvara studiens syfte. Författarna har även försökt komma i kontakt med europeiska och utom europeiska forskare för att få tillgång till opublicerat material, men inte lyckats med detta då forskarna inte har besvarat författarna. Om författarna hade fått svar kunde resultatet vara bredare och fylligare. Litteraturöversikt och PRISMA nyttjades för att ge en överblick för läsaren men även för att ge en mer detaljerad genomgång av artiklar (Arksey & O’Malley, 2005; Moher et al., 2009). Målet var att identifiera 20 artiklar sammanlagt, dock stötte författarna på svårigheter med att finna relevanta artiklar på grund av att det finns en stor kunskapslucka inom det valda området. Till följd av detta inkluderades enbart 15 artiklar i denna studie, vilket kan påverka resultatet.
Betydelse för arbetsterapi
Asylsökande och flyktingar kan vara ett av världens mest sårbara och marginaliserade individer. De behöver gå igenom mycket nytt som kultur, språk och livsstil, vilket är en utmaning för många. Detta gör att flyktingar behöver få rätt stöd och hjälp för att uppnå hälsa och välbefinnande i det nya mottagande landet (Trimboli & Taylor, 2016). Flyktingar är inte enbart i behov av grundläggande hälso- och sjukvård utan de är även i behov av
19
rehabilitering. Genom att denna studie identifierar arbetsterapeutiska interventioner för vuxna flyktingar kan detta bidra till kunskap om vilken typ av interventioner
arbetsterapeuter kan bidra med. De identifierade interventioner som framkommer i studiens resultat är aktivitetsfokuserade vilket är grundläggande för arbetsterapeuter.
Studiens resultat belyser hur stor betydelse kultur har på individen och detta bör
arbetsterapeuten ta hänsyn till. Dock kan detta vara en begränsning för professionen då det än idag inte finns tillräckligt med kultur anpassade modeller och instrument (Blankvoort et al., 2018; Pooremamali et al., 2011; Smith, 2005). Genom resultatet kan detta underlätta förståelsen och leda till en förändring av arbetsmetoder och förhållningssätt, som synliggör hur stor betydelse kulturen har på individens aktivitetsutförande och identitet.
Förslag på vidare studier
Ytterligare forskning behövs om interventioner för flyktingar kopplat till arbetsterapi. Under studiens gång insåg författarna att fler studier behöver göras, då det finns begränsat antal artiklar som inkluderar arbetsterapi och vuxna flyktingar. Studiens resultat baserades på endast 15 artiklar på grund av att det inte finns fler studier som är tillgängliga om
arbetsterapeutiska interventioner för aktuella målgruppen. Fler studier identifierar att det saknas kunskap om hur arbetsterapeuten kan arbeta med flyktingar samt litteratur kring arbetsterapi och flyktingar (Blankvoort et al, 2018; Concettina & Halliwell, 2018;
20
Slutsatser
Många flyktingar anländer till ett nytt land och blir fråntagna sina aktiviteter där roller och identitet rubbats på grund av faktorer som språk, miljö och kultur. Arbetsterapeuten kan arbeta med den aktuella målgruppen genom att identifiera aktivitetsbegränsningar, arbeta mot individens självständighet och identifiera meningsfulla aktiviteter. Meningsfulla aktiviteter har påvisats leda till hälsa och välbefinnande där individen får en känsla av samhörighet, gemenskap och acceptans i det nya mottagande landet.
21
Referenser
Al-Baldawi, R. (2014). Migration och anpassning: den okända resan (2. uppl.). Studentlitteratur.
Arksey, H., & O’Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework. International Journal of Social Research Methodology, 8(1), 19– 32. https://doi.org/10.1080/1364557032000119616
Bennett, K., Scornaiencki, J., Brzozowski, J., Denis, S., & Magalhaes, L. (2012). Immigration and its Impact on Daily Occupations: A Scoping Review: Immigration and its Impact on Occupation. Occupational Therapy International, 19(4), 185–203.
https://doi.org/10.1002/oti.1336
Bishop, R., & Purcell, E. (2013). The Value of an Allotment Group for Refugees. The British
Journal of Occupational Therapy, 76(6), 264–269.
https://doi.org/10.4276/030802213X13706169932824
Boyle, M. (2014). Occupational performance and self‐determination: The role of the
occupational therapist as volunteer in two mountain communities. Australian Occupational
Therapy Journal, 61(1), 6–12. https://doi.org/10.1111/1440-1630.12104
Blankvoort, N., Arslan, M., Tonoyan, A., Damour, A., & Mpabanzi, L. (2018). A new you: A collaborative exploration of occupational therapy’s role with refugees. WFOT Bulletin, 74(2), 92–98. https://doi.org/10.1080/14473828.2018.1526560
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Campbell, E., & Turpin, M. (2010). Refugee settlement workers’ perspectives on home safety issues for people from refugee backgrounds. Australian Occupational Therapy Journal,
57(6), 425–430. https://doi.org/10.1111/j.1440-1630.2010.00882.x
Ekblad, S., Carlén, M., & Hägglöf, C. (2013). Improving Early Detection of Refugee-Related Stress Symptoms: Evaluation of an Professional and
Inter-Cultural Skills Training Course in Sweden. Societies (Basel, Switzerland), 3(2), 204–216. https://doi.org/10.3390/soc3020204
22
Eklund, M., Gunnarsson, B., & Hultqvist, J. (2020). Aktivitet & relation: mål och medel inom
psykosocial rehabilitering (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Emami, A., Torres, S., Lipson, J., & Ekman, S. (2000). An Ethnographic Study of a Day Care Center for Iranian Immigrant Seniors. Western Journal of Nursing Research, 22(2), 169– 188. https://doi.org/10.1177/01939450022044340
Erlandsson, L., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen: arbetsterapi för hälsa genom
görande (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. utg.). Natur & Kultur.
Folkhälsomyndigheten. (2020, 1 december). Vuxna psykisk
ohälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/?fbclid=IwAR1pTsf5HSFo-kI-fQotsWYHHlgdC32qHhtNzGBy0HgjxZ3XzLFTaU7WcSI
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Natur & Kultur.
Kroksmark, U. (2018). Hälsa och aktivitet i vardagen: ur ett arbetsterapeutiskt
perspektiv (2., [rev.] uppl.). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter FSA.
Levac, D., Colquhoun, H., & O’Brien, K. (2010). Scoping studies: advancing the
methodology. Implementation Science: IS, 5(1), 69–69. https://doi.org/10.1186/1748-5908-5-69
Lunden, E. (2012). Refugee Resettlement Through the Lens of Occupational Therapy. https://soundideas.pugetsound.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1051&context=ms_occ_the
rapy&fbclid=IwAR3cJ4Oes-ow7UoH1ewk4WPOaLDkGKuiQVlBndO7n1WbfJTJdLGVVwZlpVA
Masmas, T., Møller, E., Buhmannr, C., Bunch, V., Jensen, J., Hansen, T., Jørgensen, L., Kjaer, C., Mannstaedt, M., Oxholm, A., Skau, J., Theilade, L., Worm, L., & Ekstrøm, M.
(2008). Asylum seekers in Denmark--a study of health status and grade of traumatization of newly arrived asylum seekers. Torture, 18(2), 77–86.
23
Migrationsinfo. (2017, 12 december). Psykisk ohälsa bland flyktingar.
https://www.migrationsinfo.se/psykisk-ohalsa/?fbclid=IwAR1-QWfbnc9jMaCahaaejU9nppq80C0_G_txzQ8IVVLv2r2RXNuKaaenl30
Migrationsinfo. (2021, 10 februari). Flyktingkonventionen.
https://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingkonventionen/fbclid=IwAR08Ax 6TasbUau8l3Altjf_m3CkPzeyyhrv_mvGW9Q1HJeTY78hOVs7CKk4
Migrationsverket. (2020, 2 oktober) Vad betyder orden?
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.htm
Morville, A., Erlandsson, L., Danneskiold-Samsøe, B., Amris, K., & Eklund, M. (2015). Satisfaction with daily occupations amongst asylum seekers in
Denmark. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 22(3), 207– 215. https://doi.org/10.3109/11038128.2014.982702
Morville, A., & Erlandsson, L. (2013). The Experience of Occupational Deprivation in an Asylum Centre: The Narratives of Three Men. In Journal of Occupational Science (Vol. 20, Issue 3, p. 212).
Morville, A., Amris, K., Eklund, M., Danneskiold-Samsøe, B., & Erlandsson, L. (2015). A Longitudinal Study of Changes in Asylum Seekers Ability Regarding Activities of Daily Living During Their Stay in the Asylum Center. Journal of Immigrant and Minority Health, 17(3), 852–859. https://doi.org/10.1007/s10903-014-0004-0
Page, M., & Moher, D. (2017). Evaluations of the uptake and impact of the Preferred Reporting Items for Systematic reviews and Meta-Analyses (PRISMA) Statement and extensions: a scoping review. Systematic Reviews, 6(1), 263 263.
https://doi.org/10.1186/s13643-017-0663-8
Peters, M., Godfrey, C., Khalil, H., McInerney, P., Parker, D., & Soares, C. (2015). Guidance for conducting systematic scoping reviews. International Journal of Evidence-Based
Healthcare, 13(3), 141–146. https://doi.org/10.1097/XEB.0000000000000050
Pollard, N., & Sakellariou, D. (2017). Occupational therapy on the margins. WFOT Bulletin,
24
Pooremamali, P., Morville, A., & Eklund, M. (2017). Barriers to continuity in the pathway toward occupational engagement among ethnic minorities with mental illness.
In Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(4), 259-268.
Pooremamali, P., Persson, D., & Eklund, M. (2011). Occupational therapists’ experience of working with immigrant clients in mental health care. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy, 18(2), 109–121. https://doi.org/10.3109/11038121003649789
Pooremamali, P., Persson, D., Östman, M., & Eklund, M. (2015). Facing Challenges during Occupation: Middle Eastern Immigrants’ Paths to Occupational Well-being in Sweden.
Journal of Occupational Science, 22(2), 228–241.
https://doi.org/10.1080/14427591.2013.790667
Pooremamali, P., Östman, M., Persson, D., & Eklund, M. (2011). An occupational therapy approach to the support of a young immigrant female’s mental health: A story of bicultural personal growth. International Journal of Qualitative Studies on Health and
Well-Being, 6(3), 7084–15. https://doi.org/10.3402/qhw.v6i3.7084
Scaffa, M., Reitz, S., & Pizzi, M. (2010). Occupational therapy in the promotion of health and
wellness. F.A. Davis.
SCB. (2020, 31 augusti). Asylsökande i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/asylsokande-i-sverige/
Schell, B., & Gillen, G. (2019). Willard and Spackman’s occupational therapy (13th edition). Wolters Kluwer.
Smith, H. (2005). “Feel the Fear and Do it Anyway”: Meeting the Occupational Needs of Refugees and People Seeking Asylum. The British Journal of Occupational Therapy, 68(10), 474–476. https://doi.org/10.1177/030802260506801006
Smith, Y., Cornella, E., & Williams, N. (2014). Working with populations from a refugee background: An opportunity to enhance the occupational therapy educational experience.
Australian Occupational Therapy Journal, 61(1), 20–27.
25
Socialstyrelsen (2020, 15 december). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019, 23 september). Psykisk ohälsa hos asylsökande och
nyanlända. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-1-19.pdf?fbclid=IwAR2XmKEuBQvnECnzJHUhlEqdtsl9JITq6m8YRngnnxv4DMcrXauXEb2 UPQ0
Steindl, C., Winding, K., & Runge, U. (2008). Occupation and participation in everyday life: Women’s experiences of an Austrian refugee camp. Journal of Occupational Science, 15(1), 36–42. https://doi.org/10.1080/14427591.2008.9686605
Sveriges arbetsterapeuter. (2016). Arbetsterapeutens roll i mottagande av asylsökande,
nyanlända, ensamkommande barn samt etableringsstödjande insatser: antagen av Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse 2016-11-10. Sveriges Arbetsterapeuter.
Sveriges arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter: antagen av
Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2018. Sveriges arbetsterapeuter.
Sveriges arbetsterapeuter. (2018). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Sveriges arbetsterapeuter.
Sveriges arbetsterapeuter. Vad heter det på svenska?: grundläggande begrepp och
perspektiv inom arbetsterapi. (2018). Sveriges arbetsterapeuter
Taylor, R., Falk, C., Falk, K., & Thurban, C. (2020). Kielhofners model of human occupation:
teori och tillämpning (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Tricco, A. (2020). Reporting scoping reviews—PRISMA ScR extension. Journal of Clinical Epidemiology, 123, 177–179. https://doi.org/10.1016/j.jclinepi.2020.03.016
Trimboli, C., & Taylor, J. (2016). Addressing the occupational needs of refugees and asylum seekers. Australian Occupational Therapy Journal, 63(6), 434–437.
26
Trimboli, C., & Halliwell, V. (2018). A survey to explore the interventions used by
occupational therapists and occupational therapy students with refugees and asylum seekers.
WFOT Bulletin, 74(2), 106–113. https://doi.org/10.1080/14473828.2018.1535562
United Nations High Commissioner for Refugees. (2013). A new begining Refugee
Integration in Europe. UNHCR.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf.
WFOT (2019, september). Occupational Therapy and Human Rights (Revised).
https://wfot.org/resources/occupational-therapy-and-human-rights
WFOT (2021). About occupational therapy. https://wfot.org/about/about-occupational-
therapy?fbclid=IwAR1zhu7KIJhyCtDm5B2-ICo5a66mcjIxW7Fh_nBjV3IZuoXYNoIVc6GuN4s
Whiteford, G. (2000). Occupational Deprivation: Global Challenge in the New Millennium. The British Journal of Occupational Therapy, 63(5), 200– 204. https://doi.org/10.1177/030802260006300503
Wilcock, A., & Hocking, C. (2015). An occupational perspective of health (3. ed.). Slack.
Winlaw, K. (2017). Making the connection: Why refugees and asylum seekers need occupational therapy services. Occupational Therapy Now,19(4), 18.
27
Bilagor
Bilaga 1. Översikt databassökning.
Databas och sökord Antal träffar Valda abstrakt Valda artiklar
CINHAL:
(Refugee* OR’ ’Asylum seeker*’’ OR immigrant*) ‘’occupational therapist*’’ OR ‘’occupational therapy’’) 153 8 7 2005 – 2021 English language
1 Bilaga 2. Litteraturöversikt.
Författare (år) Land Syfte Population Typ av studie Resultat
Bishop, R., & Purcell, E.
(2013). Stor Britannien. Syftet var att utforska värdet på en tilldelningsgrupp för flyktingar. Vuxna flyktingar som deltog i tilldelnings grupp varje vecka.
Kvalitativ studie. Hortikulturell aktivitet som trädgårdsarbete sågs som en meningsfull aktivitet. Eftersom denna aktivitet inkluderade social integration och skapade ett samband med deras tidigare kultur.
Blankvoort, N., Arslan, M., Tonoyan, T., Damour, A-Q., & Mpabanzi, L. (2018).
Nederländerna. Syftet med studien är att utforska definitionen av arbetsterapi, vilken roll arbetsterapeuten har med
flyktingar och vad som krävs av professionsrollen. Fyra medförfattare med flyktingbakgrund och en arbetsterapeut.
Kvalitativ studie. Resultatet visade att arbetsterapeuten är expert inom området aktivitet därmed kan arbetsterapeuten coacha, förklara, erbjuda och identifiera aktiviteter som kan leda till delaktighet i samhället. Arbetsterapeuten kan identifiera styrkor som flyktingarna har för att kunna exempelvis anpassa arbete och roller.
Boyle, M. (2014). Australien. Syftet med rapporten var att undersöka vad arbetsterapeuter som är involverade i volontärarbete utför. Arbetsterapeuter som är volontärer och arbetar med flyktingar i två olika organisationer. Kvalitativ
fallstudie. Arbetsterapeuten kan arbeta med aktivitetsrättvisa, förbättring av flyktingarnas aktivitetsutförande samt självbestämmande. Arbetsterapeuten kan även bilda workshop med aktiviteter som stärker flyktingarnas integration.
2 Campbell, E-J., &
Turpin, J-M. (2010). Australien. Syftet med studien var att utveckla en djupgående förståelse om flyktingars uppfattning kring hemsäkerhet 16 anställda deltog i studien som arbetar med bosättning av nyanlända flyktingar.
Kvalitativ
fallstudie Studiens resultat påvisade att deltagarna identifierade flera hemskyddsfaktorer som var viktiga för flyktingar. Arbetsterapeuten kan arbeta med hemsäkerhet och informera flyktingar eftersom hemsäkerheten påverkar delaktigheten i vardagen.
Morville, A-L., Erlandsson, L-K., Danneskiold-Samsoe, B., Amris, K., & Eklund, M. (2015).
Danmark. Syftet med studien var att beskriva asylsökandes tillfredsställelse med dagliga aktiviteter och aktivitetsnivå medan de var i en dansk asylcenter och huruvida detta förändrades med tiden. Ett annat syfte var att beskriva om exponering för tortyr, självklassificering hälsoåtgärder och ADL-förmåga var relaterade till deras tillfredsställelse med dagliga aktiviteter och aktivitetsnivå. 17 deltagare från dansk asylcenter deltog i studien. Kombinerad longitudinell och korrelerande studie som inkluderade en baslinjemätning och en tio månaders uppföljning.
Resultaten visade en låg nivå av
tillfredsställelse med dagliga aktiviteter både vid baslinjen och uppföljningen. Det fanns ingen statistiskt signifikant förändring i tillfredsställelse mellan baslinjen och uppföljningen. Arbetsterapeuten kan arbeta med individens ADL.
3 Morville, A-L., Amris,
K., Eklund, M.,
Danneskiold- Samsoe, B., & Erlandsson, L-K. (2015.
Danmark. Syftet med studien var att bedöma förändringar i aktivitet i det dagliga livets förmåga bland asylsökande och om det fanns någon skillnad mellan torterande och icke torterande efter en 10 månaders period av ankomst samt om självrapporterad hälsa och exponering för tortyr var en faktor som relaterade till förändring i ADL förmåga. 17 deltagare från dansk asylcenter deltog i studien. Longitudinell baslinje och uppföljande korrelationsstudie som bedömer förändringar
Resultatet påvisade att deltagarna hade lägre poäng i ADL i jämförelse med åldermedlet. Arbetsterapeutens roll är att hjälpa
asylsökande genom att anpassa den nya miljön. För de torterande och traumatiserade asylsökande gäller det interventioner som är avseende för ADL- förmågan.
4 Pooremamali, P.,
Persson, D., & Eklund, M. (2011).
Sverige. Studien var att utforska
erfarenheter och uppfattningar av arbetsterapeuter som arbetar med invandrare psykiatriska klienter från mellanöstern. Studiens deltagare inkluderade 8 anställda arbetsterapeuter.
Kvalitativ studie. Arbetsterapeuten kan arbeta med att finna meningsfulla aktiviteter för flyktingar. Stärka klientens empowerment, social integration och bli medvetna om det svenska sociala systemet och livsstil, samt att ha kontroll över sin dag och problem som uppstår under dagen.
Pooremamali, P.,
Persson, D., Östman, M., & Eklund, M. (2015).
Sverige. Syftet med studien var att utforska erfarenheterna av aktivitetshälsa bland mellanöstern invandrare. 10 deltagare från mellanöstern som är bosatta i Sverige.
Kvalitativ studie. Resultatet visade sig att flyktingar som anländer till ett nytt land behöver hjälp med att finna meningsfulla aktiviteter.
5 Pooremamali, P.,
Morville, A-L., & Eklund, M. (2015).
Sverige. Syftet med studien var att undersöka hur mentalt sjuka etniska minoritetsklienter upplever, känner och tänker på deltagande i aktivitetsbaserade rehabilitering och potentiella hinder de kan stöta på. 9 deltagare från mellanöstern som är bosatta i Sverige inkluderades i studien.
Kvalitativ studie. Resultatet visade att påbörja eller återgå till ett betalt arbete leder till integration i
samhället. Flyktingar med betalt arbete får en känsla av acceptans och respekt av samhället samt en positiv inflytande på deras
självkänsla och välbefinnande.
Trimboli, C., & Halliwell, V.
(2018). Storbritannien. Studiens syfte var att identifiera interventioner som används av arbetsterapeut er för flyktingar och asylsökande 29 respondenter var med i studien. 17 av dem vara legitimerade arbetsterapeuter och 12 var arbetsterapeutstude nter. Kvantitativ
studie Arbetsterapeutensroll är förse så att flyktingar kan delta i meningsfullaktiviteter för att främja integrationen i det nya landet. Men även att identifiera nya roller då rollerna har rubbats bort.
6 Trimboli, C., & Taylor, J.
(2016). Storbritannien. Syftet med denna studie var att ompröva förhållandet mellan aktivitet, hälsa och välbefinnande till specifika behov hos denna målgrupp, och att diskutera hur arbetsterapeut er bäst skulle kunna hjälpa till att tillgodose aktivitetsbehov hos flyktingar och asylsökande. - Undersökande studie (Kolla med Ann).
Resultatet visade att flyktingar kan delta och engagera sig i meningsfulla aktiviteter där de kan lära sig språket som dans och
matlagning. Arbetsterapeutens roll kan vara att främja aktiviteten med deras
engagemang.
Steindl, C., Winding, K., &
Runge, U. (2008). Österrike. Syftet med studien var att beskriva och utforska dagliga aktiviteter för kvinnor som bor i ett flyktingläger i Österrike. 7 kvinnor från flyktingläger i Österrike inkluderades i studien. Kvalitativ
studie. Arbetsterapeutensroll är att engagera flyktingarna i meningsfulla aktiviteter utifrån deras värderingar och intressen. Arbete var högst prioriterad då det sågs som meningsfullt. Detta eftersom flyktingarna ville spara ihop pengar inför framtiden.
7 Smith, Y-J., Cornella, E., &
Williams, N. (2016). USA. Studiens syfte var att avgöra utbildningsvär det av arbetsterapeuti skt fältarbete där studenter arbetar med individer som har en flyktingbakgru nd. 14 arbetsterapeutstude nter som läser master deltog i studien.
Kvalitativ
studie. Arbetsterapeutiska interventioner som hjälper flyktingar att vara självständiga. Som att åka kollektivtrafik, hemsäkerhet och ekonomihantering Arbetsterapeuten hjälper även flyktingar att bevara deras kultur då kulturen är en del av personens identitet.
Smith, H-C. (2005). Storbritannien - - Debattartikel. Aktivitet och kreativitet kan överbygga kulturella luckor och eliminera beroendet av språket samtidigt ger de möjlighet till integration, acceptans och inkludering.
8 Winlaw, K. (2017). Kanada. Målet är att
förmedla hur arbetsterapeut er kan arbeta med empowerment bland flyktingar genom engagemang i meningsfulla aktiviteter. - Artikel med författarens egna erfarenheter.
Arbetsterapeuten kan engagera flyktingar i meningsfulla aktiviteter för att integrera det i nya samhället.
