Kandidatuppsats (15 högskolepoäng)
17 maj 2018
Flyktingar i media
- En framinganalys av medias inramning
av flyktingar över tid
Jasmine Sönmez
Handledare: Christina Bergqvist
_____________________________________________
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet
Statskunskap C, Vårterminen 2018
2
Abstract
3
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Inledning ... 4
Syfte och frågeställning ... 5
Teori och diskursanknytning ... 6
Metod och material ... 7
Kvalitativ textanalys ... 8
Kvantitativ innehållsanalys ... 8
Arbetsprocess ... 9
Analysverktyg ... 10
Material ... 11
Urval och avgränsning ... 11
Resultat och analys ... 13
Dominanta inramningar ... 13
Förändring av inramningar ... 14
Förändringar i inramningars innehåll över tid ... 18
Human interest-ramen ... 18
Den ekonomiska ramen ... 22
4
Introduktion
Inledning
”Mitt Europa bygger inga murar”, sa Stefan Löfven i september 2015. I oktober samma år
hade Sverige tagit emot fler flyktingar än någonsin tidigare och innan månaden var slut nådde statsministern en överenskommelse med samtliga partier, utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, om att migrationspolitiken skulle skärpas.1 Den 11 november meddelar dåvarande inrikesminister Anders Ygeman att gränsen mellan Sverige och Danmark ska stängas tillfälligt, och några veckor senare ger statsministern information om att svensk lagstiftning ska sänkas till EU:s miniminivå i ett försök att minska flyktingströmmen. Regeringen ville med den nya lagen, som föreslås gälla i tre år, minska antalet flyktingar till Sverige genom att begränsa möjligheterna att få uppehållstillstånd, tidsbegränsa uppehållstillstånden, begränsa anhöriginvandringen och skärpa försörjningskraven.2 Drygt två år efter att förslaget lades fram är den svenska migrationspolitiken fortsatt restriktiv. ”Sverige
kan inte ta ett oproportionerligt ansvar”, sa Stefan Löfven den 4 maj 2018 i samband med en
presskonferens där det meddelades att den restriktiva migrationspolitiken kommer att bibehållas tills EU infört en gemensam migrationspolitik.3 Regeringen har alltså under de senaste tre åren gjort en helomvändning i migrationspolitiken, men hur har medierna beskrivit samma situation?
Det ökade flyktingmottaganden Sverige upplevde och de åtgärder som användes skapade blandade reaktioner hos svenska folket. ’Flyktingkrisen’ fick massivt medialt fokus under hela perioden, speciellt under de mest intensiva veckorna i september och oktober efter att den drunknade pojken Alan spolades upp på en turkisk badstrand.4 Tre år senare, i april 2018, publicerar Dagens Nyheter en undersökning (gjord tillsammans med Ipsos) som visar på att den svenska opinionen har svängt kraftigt gällande flyktingfrågor sedan 2015.5 Enligt vissa, bland annat Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är en stark drivande faktor de beslut som landets politiska ledning har tagit och de budskap som riksdagspartierna fört ut. Statsvetarkollegan Karl Loxbo lyfter däremot också någonting annat. Han menar att det finns problem inom integration, de beslut som tagits inom politiken och budskap som förmedlats, men han belyser också medias roll i opinionsskiftningen. ”Det
handlar om vilken bild medierna ger och vad partierna fokuserar på”, säger han.6
1 Berger, 2016. 2 Funke, 2016.
3 Berglund & Holm, 2018.
4 Gimling Shaftoe, 2015; Brandel, 2015. 5 Rosén, 2018.
5 Forskare är inte helt överens om medias roll i den politiska processen och hur media påverkar, då några menar att media är ett ledande verktyg för politiska aktörer att förmedla sina övertygelser, medan andra istället menar att media har mandat att påverka den politiska processen.7 Däremot är alla överens om att media påverkar, och att dess rapportering inte minst kan ha effekt på läsarens beteende, värderingar, attityder, åsikter och kunskaper.8 Hur media rapporterar om en händelse ligger därför till grund för den uppfattning vi skapar oss om situationen och vilken sida vi tar i en konflikt.9 Av den anledningen kan medias användning av framing sätta grundförutsättningarna för den medborgerliga diskussionen kring aktuella ämnen.10
Nu för tiden är de flesta tidningar partipolitiskt obundna men många strävar fortfarande efter att ha inflytande på sina läsare11 vilket influerar skribenternas sätt att formulera sig kring, och om, samhällsproblem. Med detta i åtanke är det därför intressant att undersöka om, och i så fall hur, svenska nyhetsmedier har förändrats sin rapportering under och efter ’flyktingkrisen’ 2015. Detta skulle eventuellt kunna säga någonting om den generella effekten som politiska händelser får på medias nyhetsrapportering.
Syfte och frågeställning
Denna uppsats har som övergripande syfte att undersöka hur svenska nyhetsmedier ramat in flyktingar och flyktingfrågor under åren 2013, 2015 och 2017. Då det svenska flyktingmottagandet och rapporteringen kring det nådde sin kulmen år 2015, har detta år valts som utgångspunkt i undersökningen. För att få en bild av hur inramningen av ämnet har förändrats över tid har även två referensår valts. Dessa är 2013 och 2017, åren precis innan och efter krisens främsta genomslag.
Svenska mediers inramning ses som intressant att undersöka då det svenska medieklimatet är ett av de öppnaste i världen där medias partipolitiska obundenhet är mer regel än undantag12, vilket resulterar i en självständig rapportering. Detta är av vikt vid analys av undersökningens resultat, då det är en försäkring om att inga förändringar i framingen har skett till följd av politiska påtryckningar.
Studien avser att knyta an till tidigare forskning som gjorts kring hur media framställer flyktingfrågor och ämnen relaterade till det för att på så sätt kunna dra mer generella slutsatser om inramningars förändring. Genom att undersöka inramningar i två svenska tidningar över tid ämnar studien kunna säga någonting om vilka inramningar som generellt använts för att
7 Shanahan et al. (2008), s. 118.
8 Pettersson och Pettersson (2012), s. 48.
9 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, 2016. 10 Tewskbury & Scheufele i Bryant & Oliver (2009), s. 22. 11 Pettersson och Pettersson (2012), s. 48.
6 framställa flyktingar. Fokus för analysen kommer därför ligga vid att kartlägga vilka inramningar som är främst förekommande för att sedan diskutera om, och i så fall hur, dessa har förändrats mellan undersökningsåren. På så sätt bidrar studien till forskningsdiskursen rörande medias inramning av migration i allmänhet, och inramning av flyktingar i synnerhet. Frågeställningen som undersökningen är baserad på lyder således:
Hur ramade svensk nyhetsmedia in flyktingar och flyktingkrisen under åren 2013, 2015 och 2017 och har en förändring i inramningen skett under denna period?
Teori och diskursanknytning
Begreppet framing introducerades år 1974 av Goffman13 och har sedan dess använts som metod i flertalet studier för att undersöka medias tillämpning av konceptet. Studierna har bland annat visat att frames är med och formar medborgares uppfattning om institutioner, nyheter och politiska problem.14 Majoriteten av forskarna är överens om att medias rapportering påverkar individen, trots att ett tydligt orsakssamband som klargör hur påverkan ser ut inte har kunnat befästas.15
Vidare har begreppet använts för att undersöka hur migration, framförallt immigration, framställts i olika länders kontexter. Med fokus på Australien har McKay et al. undersökt hur media framställde flyktingar efter en båtolycka utanför Australiens kust och hur allmänheten reagerade på dessa publikationer.16 Resultatet visar att rapporteringen främst kännetecknades av nationalistiska vinklingar och reaktioner, även om det också fanns tendenser till försök att balansera rapportering med hjälp av expertkommentarer.17 I USA och Europa har immigration istället tenderat att ramas in som ett lag-och-ordningsproblem och har belyst behovet av striktare lagtillämpning, samtidigt som det använts humanitära ramar för att uppmärksamma att immigranter är offer för ett orättvist system.18 Detta visar att framing är ett etablerat koncept som media använder sig av, men att sättet det görs på varierar beroende på situation och land.
Även i den svenska diskursen finns forskning som undersöker hur immigration, invandring och invandrare representerats i media. Hultén har i sin avhandling gjort en omfattande undersökning kring hur representationen i medier sett ut under en tidsperiod över 60 år, där resultatet framhäver att medias retorik kring ”främlingar” förändrats över tid.19 Förändringen har skett successivt med koppling till mängden invandrare som sökt sig till Sverige, men bland de många teman som funnits i materialet visar sig bland annat immigration och kriminalitet vara de mest återkommande.20 Trots att det dominanta temat varierat från år till år, konstaterar Hultén att medias framställning på senare år (från 1975 och framåt) betonat vikten av anpassning till ”det svenska levnadssättet”. Uppfattningen om ett multikulturellt samhälle har därmed tagit plats som ett nationellt tema i rapporteringen.21
13 Goffman, 1974.
7 Till följd av den stora migrant- och flyktingkrisen i Europa mellan 2014–2015 gjordes i december 2015 en rapport, på beställning av UNCHR, av medias bevakning på ämnet. Undersökningen fokuserar på fem europeiska länder där Sverige var ett av dem.22 Även denna rapport åskådliggör att flera olika teman används i inramningen, men de mest dominanta temana skiljer sig från resultaten i Hulténs avhandling. Rapporten till UNCHR visar istället att de mest frekventa temana som används under migrant- och flyktingkrisen förefaller fokusera på politiskt ansvar, immigrationsmängd och humanitära perspektiv.23 Det övergripande resultatet visar också att den svenska rapporteringen generellt hade en positivare inställning till migranter och flyktingar samt deras möjligheter att bidra till det svenska samhället, i kontrast till de andra undersökningsländerna Tyskland, Storbritannien, Italien och Spanien.24 Med ovanstående rapport i åtanke är det också intressant att betrakta en rapport gjord av Delegationen för migrationsstudier (DELMI) 2017. Utredningen avser att kartlägga relationen mellan åsikterna kring svenska mediers rapportering om invandring med den faktiska rapporteringen av ämnet.25 Bland annat undersöks i vilken utsträckning som invandring gestaltas som ett problem respektive en tillgång för Sverige, något som sedan sammanfattas i huruvida rapporteringen framställs som negativ eller positiv.26 I enlighet med deras hypotes visar resultaten att negativa gestaltningar av invandring och dess påverkan på Sverige är vanligare än de positiva.27 I jämförelse med andra europeiska länder framstår Sverige alltså som empatiskt och välkomnande mot flyktingar28 medan rapporteringen i sin egen kontext visar på en negativ gestaltning.
Orsaken till att ovan nämnda undersökningar och rapporter når olika resultat kan vara många, men tyder ändå på att användandet av inramningar och gestaltningar ständigt är i förändring samt påverkas av vilka jämförelser som görs och hur invandringsflödet ser ut. Därför ämnar denna uppsats, likt Hulténs avhandling, att undersöka hur inramningen har förändrats genom tid under senare år. Uppsatsen kommer att fokusera på inramningen kring flyktingar och den stora flyktingvågen 2015 men med avsikt att utforska de dominanta ramarna snarare än den övergripande gestaltningen (se DELMIs rapport). Avsikten är att på detta sätt bidra till diskursen om framing av flyktingar i media generellt, men mer specifikt tydliggöra den aktuella användningen inom svensk media.
Metod och material
I följande kapitel kommer uppsatsens valda metoder att presenteras. Då undersökningen syftar till att dels undersöka hur inramningen av flyktingar och flyktingkrisen sett ut samt om en förändring har skett kommer en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod användas. Den kvantitativa metoden används som ett hjälpmedel för att mer systematiskt ge möjlighet att kartlägga förändringen av inramningar under de respektive åren. Fokus för den kvalitativa metoden är att undersöka hur förändringen sett ut inom specifika ramar. Detta då den kvalitativa analysen gör det möjligt att på ett djupgående sätt undersöka innehållet av de
8 ramar som använts, medan den kvantitativa metoden skapar grund för att göra materialet jämförbart, vilket är av vikt för att kunna konstatera likheter och skillnader.29
Kvalitativ textanalys
En av metoderna som valts till denna uppsats är textanalys av kvalitativ karaktär. Kvalitativ textanalys används vid intresse av mening och meningsskapande processer, då mening bland annat uttrycks genom talat eller skrivet språk.30 Ett ofta använt begrepp inom textanalys är
frames och framing (i fortsättningen använt synonymt med ramar och inramning) där
utgångspunkten är att samhällsfenomen inte har en given mening utan kan tolkas och representeras (inramas) på olika sätt, vilket har betydelse för hur fenomenet behandlas av aktörer. Det centrala med framinganalysen är inramningens innehåll och inte aktörers verkliga motiv eller inre tankar31, då forskare menar att inramningar är till för att ge mottagaren möjliga tolkningar av olika fenomen.32 Dessutom har det påvisats att denna teknik har betydande inflytande över mottagarnas åsikter, attityder och beteenden.33
Användandet av framing innebär att aktören, exempelvis en journalist eller ett politiskt parti, bestämmer vad som ska inkluderas och exkluderas, vad som ska vara framträdande och vad som är oviktigt när ett samhällsfenomen diskuteras. På så sätt kan mottagarens uppmärksamhet riktas till innehållet på det specifika sätt som aktören vill.34 Inramningars effekter kan skapas genom olika tekniker, från explicita förändringar i rubriker till subtila ordval eller antydningar som inte tydligt är noterade av mottagaren.35
Viktigt att ha i åtanke vid användning av kvalitativ textanalys är att förförståelsen som forskaren besitter kan påverka resultatet. Med det menas att tidigare erfarenheter kan ha inverkan på hur en text förstås, då analysen blir styrd av en ofrånkomlig subjektiv tolkning. Dessutom kan den subjektiva tolkningen försvåra möjligheten att förstå andras uppfattning, då två personer med olika erfarenhet kan läsa samma text med olika förståelse för innehållet.36 Esaiasson et al. menar dock att detta inte är ett problem unikt för kvalitativa studier utan något som är kroniskt för all samhällsforskning. Probleminsikt och öppen, transparent argumentation kring tolkningsarbetet och presentation av belägg för tolkningarna är verktyg för att förebygga denna sorts problem.37
Kvantitativ innehållsanalys
Den kvantitativa metoden är ett användbart verktyg för att undersöka förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier i materialet genom att exempelvis mäta frekvensen av användandet. Esaiasson et al. menar att en kvantitativ innehållsanalys består av två komponenter. Den första är att det sker en undersökning av innehållet i någon form av skriftlig, muntlig eller bildlig framställning och det andra är att undersökningen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter om analysenheter som kan uttryckas i numeriska värden.38
29 Berry et al. (2015), s. 198.
30 Esaiasson et al. (2017), s. 211–212. 31 Ibid, s. 218.
32 Tewskbury & Scheufele i Bryant & Oliver (2009), s. 19. 33 Ibid s. 19.
34 Cappella & Jamieson (1992), s. 38. 35 Ibid, s. 44.
36 Esaiasson et al. (2017), s. 228. 37 Ibid, s. 228.
9 Kvantitativ innehållsanalys är vanligt vid beskrivande frågeställningar och bygger på en systematisk datainsamling.39 Det är ett användbart verktyg när förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier efterfrågas i ett material, antingen genom att undersöka frekvensen eller utrymmet som kategorierna ges.40 Fokus i denna uppsats är att undersöka utrymmet som de respektive ramarna har fått under de specifika åren, då det kan ge information om ramarnas centralitet. Det innebär att den/de ramar som givits mest utrymme i artiklarna kan ge information om vilka argument som varit centrala i diskussionen kring flyktingar och flyktingkrisen.41
För att få fram den nödvändiga informationen för att kunna genomföra undersökningen i enlighet med kvalitativa kriterier har arbetsprocessen varit uppdelas i fem kvantitativa steg. Ett kvalitativt steg har även adderats för att genomföra en djupare analys. Nästkommande stycke redogör mer detaljerat för detta förlopp.
Arbetsprocess
Första steget i processen var att göra ett materialurval stort nog för att kunna dra slutsatser utifrån valda metod. Detta gjordes genom att använda sökord och avgränsningar (se avsnittet urval och avgränsning) i databasen Mediearkivet (Retriever Research).
När arbetet med val av material var färdigställt, gick processen över i steg två. Detta utgjordes av att framställa ett analysverktyg med förhandsdefinierade svarskategorier och tillhörande frågor för att aktivt kunna arbeta med materialet. Vid arbetet med analysverktyget fastställdes också att studien skulle göras med fokus på det idécentrala, det vill säga texternas innehåll, istället för det aktörscentrala, där intresse riktas mot den specifika textproducenten.42 Analysverktyget konstruerades med hjälp av tidigare forskning med avsikten att skapa förutsättningar för att bidra till kumulativiteten inom diskursen efter framställs undersökningsresultat.43
Steg tre i sin tur rörde det konkreta tolkningsarbetet. Varje artikel lästes igenom var för sig, utan att anteckningar gjordes, för att skapa en helhet av textens innehåll.44 Arbetet gick sedan vidare med att ställa de på förhand utarbetade frågorna till varje artikel, med förhoppning att finna de ramar som lyfts i analysverktyget. I enlighet med de tips som Esaiasson et al. omnämner användes ett tydligt kodsystem, där varje ram blev tilldelad en egen färg, för att lyfta fram relevanta delar av texten och lättare få en överblick över frågornas möjliga svar.45 Arbetet fortsatte sedan in i steg fyra. Här handlade det om att samla den information som kodningen gett på ett systematiskt sätt. För respektive år gjordes därför en sammanställning av hur många gånger varje ram förekom. Kodboken fungerade inte bara i syfte att se den totala förekomsten av varje ram, utan också för att få en överblick över de ramar som anträffats i varje artikel. Detta ansågs nödvändigt då flera ramar kan förekomma i en och samma artikel. Baserat på kodbokens information gjordes en kvantitativ sammanställning för att tydliggöra varje ramverks förekomst (se diagram under avsnittet resultat och analys).
10 Det femte och avslutande steget fokuserade på studiens kvalitativa del. Genom att använda citat av nyckelpassager redovisas de tolkningar som anses representera de mest förekommande ramarna. Detta för att på ett transparent och systematiskt sätt ge läsaren förutsättningar att förstå analysen och slutsatsen.46
Analysverktyg
För att kunna besvara den del av frågeställningen som fokuserar på hur flyktingar har ramats in under de valda undersökningsåren, har ett analysverktyg tagits fram. Utformningen är baserad på ett i förhand definierat angreppssätt där de eftersökta ramarna förtydligats i analysverktyget.47 Detta kallas även för ett deduktivt angreppssätt och är fördelaktigt för att kunna arbeta med större mängd material och därmed ha möjlighet att se inramningsskillnader inom media.48
Analysverktyget består av sex stycken ramar förankrade i tidigare forskning gjord av bland andra Semetko & Valkenburg samt Berry et al. Nedan beskrivs varje enskild ram och på vilket sätt de vinklar det undersökta ämnet.
Esaiasson et al. menar att en fara med det förhandsdefinierade alternativet är att slutsatsen blir för beroende av vad som på förhand arbetats fram, men informerar också om att det öppna angreppssättet i kontrast i stället riskerar att tappa fokus från huvudspåret.49 Då denna undersökning ämnar återkoppla till tidigare forskning kommer det förhandsdefinierade arbetssättet användas för att skapa samma förutsättningar för de resultat som ska jämföras.
Ram
Beskrivning
Konflikt
Betonar konflikter mellan individer, grupper eller institutioner.50
”Human interest”
Gör nyheten mer känslosam, personlig och dramatisk genom en human vinkling av
flyktingar/flyktingkrisen.51 Ekonomisk
Rapportering kring de ekonomiska konsekvenserna flyktingar/flyktingkrisen kommer att ha på individ, grupp, institution, region och/eller land.52
Moralisk
Sätter flyktingar/flyktingkrisen i förhållande till religiösa principer eller moraliska föreskrifter.53
Ansvar
Ämnar vinkla nyheten på ett sätt där orsak eller lösning till flyktingar/flyktingkrisen tillskrivs som ett ansvar för en regering, en individ eller en grupp.54
Hot
Flyktingar/flyktingkrisen beskrivs som ett hot gentemot samhället, välfärden, individen eller kulturen.55
46 Esaiasson et al. (2017), s. 233. 47 Ibid, s. 23.
48 Semetko & Valkenburg (2000), s. 94–95. 49 Esaisson et al. (2017), s. 223–224. 50 Semetko & Valkenburg (2000), s. 95. 51 Ibid, s. 95–96
52 Ibid, s. 96. 53 Ibid, s. 96. 54 Ibid, s. 96
11 För att underlätta identifieringsprocessen har underfrågor gjorts till varje ram. Frågorna utgör grunden för ett kodschema och har ett betydande syfte som operationella indikatorer av de mer abstrakta ramarna. Frågorna agerar likt en kompass som vägledning för att besvara den övergripande frågan om vilka frames som används i den svenska nyhetsrapporteringen.56 De utgår ifrån det ramverktyg som den tidigare forskningen gjord av Semetko & Valkenburg samt Berry et al. har använt, men är omarbetade för att vara relevanta till denna specifika undersökning (se bilaga A).
Underfrågorna fungerar också som ett verktyg för att förstärka analysverktygets utformning. Vid arbete med kategorier bör det alltid eftersträvas att definitionerna är uttömmande och ömsesidigt uteslutande. Med uttömmande menas att alla de studerade analysenheterna, i detta fall artiklarna, kan tillges ett variabelvärde, det vill säga en ram, medan ömsesidigt uteslutande syftar till att definitionerna av de olika ramarna inte överlappar varandra.57 Det går att diskutera huruvida human interest-ramen och den moraliska ramen i detta analysverktyg är ömsesidigt uteslutande, i och med att moraliserande exempel också kan tolkas som känslomässiga vinklingar. Åtskiljandet av dessa underlättas tack vare underfrågorna då det där förtydligas mer exakt vad ramverken undersöker.
Inom de olika ramarna finns också möjlighet till olika vinklingar av ämnet. Exempelvis kan human interest-ramen antingen beskriva hur individer och grupper ”drabbats” som flyktingar, eller så kan det istället diskuteras hur individer och grupper ”drabbats” av flyktingar. Även de möjliga vinklingarna lyfts därför i underfrågorna för att skapa transparens i arbetsprocessen.
Material
Materialet som använts är valt ur två stora svenska tidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Mängden material skiljer sig mellan de respektive tidningarna och för varje år på grund av de avgränsningar som gjorts (se avsnitt och urval och avgränsning). Totalt har 176 stycken artiklar (se bilaga B) analyserats där fördelningen mellan tidningarna och valda referensår ser ut som följer:
Aftonbladet 2013: 12 stycken Svenska Dagbladet 2013: 10 stycken
Aftonbladet 2015: 56 stycken Svenska Dagbladet 2015: 55 stycken
Aftonbladet 2017: 30 stycken Svenska Dagbladet 2017: 13 stycken
Urval och avgränsning
Urvalsprocessen har fokuserat på ett område, svensk nyhetsmedia, istället för hela den breda diskursen. Det optimala i undersökningar är alltid att undersöka allt det material som anses relevant, men var inte möjligt inom ramen för uppsatsens praktiska begränsningar.58
Med det i åtanke och i syfte att fånga ett brett urval trots undersökningens praktiska begräsningar är det använda materialet taget från Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Svenska Dagbladet (SvD) är en av Sveriges största morgontidningar där ledarsidan är partipolitiskt obunden moderat. De har också en webbversion av tidningen men det krävs då
12 en prenumeration för att få åtkomst till artiklarna. 59 Aftonbladet i sin tur är en av Sveriges största kvällstidningar där ledarsidan, i kontrast till SvD, är partipolitiskt obundet socialdemokratisk.60 Tidningens webbversion var år 2016 den mest lästa per vecka sett till konkurrenterna och även om prenumerationstjänst finns så gäller det endast specifika ”plusartiklar”.61 Detta gör att tillgängligheten kan ses som bättre i jämförelse med Svenska Dagbladet, åtminstone för den som föredrar att läsa sina nyheter online.
Valet av tidningar är gjort med argumentet att det är av vikt att undersöka tidningar med olika ideologiska inriktningar för att skapa möjligheter att kunna generalisera till svensk nyhetsmedia i stort. Dessutom anses det relevant att undersöka två tidningar som når ut till olika målgrupper. Enligt en rapport om svenskarnas internetvanor gjord av Internetstiftelsen i Sverige framgår nämligen att majoriteten av de äldre svenskarna läser pappersversionen av dagstidningar, medan den yngre befolkningen till större grad läser webbversionen.62
På så sätt fångas en större del av nyhetskonsumenterna upp, och skapar därför en mer realistisk framställning av vilka inramningar som når ut till allmänheten. I övrigt har avgränsning gjorts i valet av artiklar. Det valda materialet är taget från tidningarnas ledarsidor då ledare skrivs för att utforma det dagliga ställningstagandet inom ramen för tidningens ideologiska åsikter. 63 Eftersom ledarsidorna dessutom syftar till att påverka läsarens kunskaper, åsikter, attityder och politiska beteende64 är det också rimligt att förekomsten av inramningar är mer frekvent i dessa artiklar.
Kravet i urvalsprocessen av artiklarna har varit att skribenten ska vara anställd vid tidningen. Det innebär att ingen av de använda artiklarna är skriven av gästledare eller andra fristående skribenter, för att på ett konsekvent sätt försöka spegla tidningens återkommande åsikter. Artiklarna är dessutom utvalda efter år, där materialsökningen är gjord från den 1 januari till den 31 december respektive år.
Då frågeställningen avser besvara hur inramningen sett ut gällande både flyktingar och flyktingkrisen har sökord i urvalsprocessen också varit av största vikt. Kravet var att materialet skulle inneha något av orden flyktingkris*, flykting*, flyktingström, immigration,
flykt eller asylsökande för att inkluderas. I arbetets början inkluderades också ord som
integration och migrationspolitik men en justering gjordes sedan då dessa artiklar tenderade att fokusera på andra politiska händelser än vad denna uppsats ämnar undersöka. Medvetenhet finns kring att begreppet flykting kan anses problematiskt då det i det vardagliga talet inte alltid används i enlighet med den juridiska definitionen. Det ses dock inte som ett bekymmer vid analys av de utvalda artiklar då framing handlar om att undersöka hur fenomen framställs och inte huruvida den faktiska benämningen används korrekt.
Ytterligare krav i urvalsprocessen har varit att artikeln tydligt ska röra frågor gällande immigration och/eller flyktingar sett från ett svenskt perspektiv. Artiklar som inkluderats med hjälp av sökorden men som sedan behandlat rapportering om exempelvis händelseförloppet i kriget i Syrien har därför valts bort. Därmed rör artiklarna flyktingar i Sverige, flyktingar som kommit till eller tagit sig till Sverige samt flyktingströmmar sedda från ett svenskt synsätt. Detta återigen för att bibehålla relevans för frågeställningen.
13 Antalet artiklar som valts är ett resultat av de avgränsningar som på förhand gjorts. Inga selektioner har alltså gjorts i efterhand, utan alla de artiklar som följt kraven har inkluderats i materialet.
Resultat och analys
I detta kapitel appliceras analysverktyget på det valda textmaterialet. Då syftet med uppsatsen är att se vilka ramar som är mest förekommande och om de förändrats över tid, kommer resultatet presenteras med sammanställningar för respektive år. Resultatet kommer att presenteras med fokus på tre delar: vilka ramar som var dominanta för respektive år, om det förekom några förändringar i vilka ramar som var dominanta under åren och i så fall hur dessa ramar förändrats innehållsmässigt över tid.
Dominanta inramningar
Materialmängden varierade mellan år och tidning vilket kan vara bra att ha i åtanke vid genomgången av resultaten. För att bibehålla transparensen och ge en överblick över det totala resultat kommer därför först en genomgång av den faktiska förekomsten av alla ramar att presenteras. Antalet gånger som en ram förekommer kan vara nödvändigt att veta för att kunna göra rättvisa jämförelser med de procentuella sammanställningarna, vilket skapar förutsättningar för att dra rimliga slutsatser.
Diagram 1&2. Förekomst av ramar i Aftonbladet respektive Svenska Dagbladet 2013–2017, mätt i antal. Som diagram ett och två visar så har en tydlig ökning av alla ramars förekomst skett från år 2013 till år 2015. Under 2017 har förekomsten återigen sjunkit till lägre nivåer. En rimlig förklaring är att materialmängden var mer omfattande under år 2015. Variationen i ramarnas förekomst går även det att hänföra till materialmängden, då en mindre mängd material rimligtvis resulterar i mindre förekomst av inramningar. Detta bör dock inte ses som ett validitetsproblem där resultatet påverkas, det vill säga att det undersökningen ämnar mäta inte blir genomförbart.65 Eftersom att urvalet gjorts på lika villkor har allt lämpligt material framtagits, och skillnaden i antalet tyder därför endast på att rapporteringen kring ämnet inte fick lika mycket utrymme i de valda tidningarna.
65 Esaiasson et al. (2017), s. 58. 6 12 3 5 11 6 3 28 6 6 13 2 7 40 8 4 27 4 2 0 1 3 2 0 1 5 2 0 1 7 F Ö R E K O M S T A V R A M A R I S V E N S K A D A G B L A D E T ( A N T A L ) 2 0 1 3 - 2 0 1 7
Konflikt Human interest Ekonomisk Moralisk Ansvar Hot 3 10 7 8 22 11 0 24 7 7 27 15 9 47 27 0 16 9 2 0 1 3 2 0 1 5 2 0 1 7 F Ö R E K O M S T A V R A M A R I A F T O N B L A D E T ( A N T A L ) 2 0 1 3 - 2 0 1 7
14 Oavsett, är det tydligt att ansvarsramen var den ram som var dominant i både Aftonbladet och Svenska Dagbladet under alla år. Skillnaderna är däremot tydligast under år 2015, där förekomsten markant ökat i båda tidningarna. Detta mönster är föga förvånande då det finns befogade skäl att tro att ansvarsramen, oberoende situation, skulle vara vanligt förekommande i sammanhang som rör politiska frågor. Det kommer nämligen alltid finnas statliga aktörer som medierna, i enlighet med ramverkets utformning, kan hävda är ansvariga för rådande situation. Troligtvis hade en djupare analys kunnat belysa skillnader i hur ansvarsramen applicerats, men det skulle inte förändra frekvensen av användandet.
Förändring av inramningar
Den andra presentationsdelen av resultaten fokuserar främst på att se om några procentuella förändringar i inramningen har skett mellan de undersökta åren. För att underlätta en jämförelse har resultaten slagits samman efter år istället för år och tidning, vilket också hjälper till att bibehålla relevansen för frågeställningen. Den procentsats som redovisas anger förekomsten av varje ram i förhållande till det totala antalet ramar.
Diagram 3. Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet år 2013.
Även i den procentuella framställningen framgår, likt i den faktiska frekvensen, att ansvarsramen är den mest använda. År 2013 stod den för 28% av det totala antalet ramar summerat för både Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Diagram 4. Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet år 2015.
Konflikt 16% Human interest 22% Ekonomisk 5% Moralisk 22% Ansvar 28% Hot 7%
Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet, 2013
Konflikt Human interest Ekonomisk Moralisk Ansvar Hot
Konflikt 8% Human interest 12% Ekonomisk 19% Moralisk 14% Ansvar 31% Hot 16%
Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet, 2015
15 Under år 2015 har förekomsten av ansvarsramen ökat något, då förekomsten var 31%. Det går också att utläsa att ansvarsramens förekomst har bevarats relativt stabil i förhållande till förändringarna i de övriga inramningarna. Medan ansvarsramen ökat med tre procentenheter mellan åren har konfliktramen och den moraliska ramen minskat med åtta procentenheter och hotramen ökat med nio procentenheter. Större förändring har dock skett i human interest-ramen som minskat med tio procentenheter och i den ekonomiska interest-ramen som ökat med fjorton procentenheter.
Diagram 5. Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet år 2017.
År 2017 har återigen en marginell ökning skett. Ansvarsramen står under detta år för 33% av det totala antalet och är således fortsatt den mest framträdande inramningen. Resultaten från respektive år visar att skiftningar förekommer i alla ramar under alla år. Några av förändringarna är dock mer iögonfallande.
En av de ramar där störst förändring skett mellan åren är den ekonomiska ramen. Från år 2013 till 2015 har den ökat med 14 procentenheter. Förekomsten har därmed gått upp från 5% till 19%. Under år 2017 har den sedan minskat med 6 procentenheter till 13%, vilket är en fortsatt hög siffra i jämförelse med år 2013.
Ytterligare en påtaglig förändring syns i human interest-ramen. Till skillnad från i den ekonomiska ramen, sker i human interest-ramen istället en minskning på 10 procentenheter från år 2013 till 2015. Från att ha stått för 22% av inramningarna år 2013, till 12% av inramningarna år 2015. Även här sker en fortsatt förändring till år 2017 då en ökning sker, vilket gör att förekomsten landar på 16%. Human interest-ramen minskar alltså därmed när den ekonomiska ramen ökar, vilket tyder på att det verkar finnas ett negativt samband mellan de två ramarna.
Att förändringar i förekomst av inramningarna har skett är inte överraskande utan går snarare i linje med tidigare forskning som gjorts på relaterade ämnen. Hultén redovisade i sin avhandling att medias retorik har förändrats över tid och att det skett successivt med koppling till bland annat mängden invandrare som sökt sig till Sverige.66 Trots att kausaliteten mellan förändringen av inramningar och det ökande flyktingmottagandet inte undersökts i denna uppsats kan det, med hänsyn till Hulténs slutsatser, förefalla rimligt att det ökade mottagandet varit en bidragande faktor till skiftningarna i inramningarna.
66 Hultén (2006), s. 221. Konflikt 10% Human interest 16% Ekonomisk 13% Moralisk 16% Ansvar 33% Hot 12%
Procentuell förekomst av ramar i Aftonbladet och Svenska Dagbladet, 2017
16 Att det är human interest-ramen och den ekonomiska ramen som genomgått störst förändringar är i sig också intressant. Detta eftersom att de i mångt och mycket står i kontrast till varandra, där den förra fokuserar på flyktingars situation medan den senare istället lägger vikt vid hur flyktingar och mottagandet påverkar Sverige finansiellt. Human interest-ramen har, som namnet indikerar, en mer humanistisk vinkling medan den ekonomiska ramen förmedlar en mer sifferbaserad argumentation om situationen. Att det finns ett negativt samband mellan ramarna, där den ena minskar när den andra ökar, kan därmed också ses som ett resultat av kontrasterna i de teoretiska definitionerna.
”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor.” sa Stefan Löfven på en manifestation i
Stockholm i september 2015.67 En månad senare, i oktober, presenterade regeringen tillsammans med Alliansen en överenskommelse med anledning av flyktingkrisen. ”Syftet
med insatserna är att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och att dämpa kostnadsökningarna.”, framgick det av handlingsplanen. 68 I Dagens Nyheters publicerade undersökning om skiftningen i opinionen kring flyktingfrågor menade Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet, att en drivande faktor till förändringar är de beslut som tas av landets politiska ledning.69 Förändringen i medias användning av ramar kan därför tolkas som ett resultat av de restriktioner som regeringen införde i migrationspolitiken. Då Löfvens första uttalande gjordes endast en månad innan restriktionerna infördes innebär det att en skiftning av den allmänna opinionen påverkad av politiken rimligtvis bör ha skett under de sista månaderna av 2015. Genom att mer detaljerat kartlägga förekomsten av human interest-ramen och den ekonomiska ramen under dessa specifika månader har ett försök att uppmärksamma eventuella samband gjorts.
Diagram 6. Förekomst av ekonomisk ram i Aftonbladet och Svenska Dagbladet år 2015, mätt i antal. Diagrammet visar den totala frekvensen i antal av den ekonomiska ramen i Aftonbladet och i Svenska Dagbladet år 2015 och hur många av dessa som förekom under månaderna oktober, november och december. I Aftonbladet anträffas 58% av den aktuella ramen i årets sista tre månader och motsvarande siffra hos Svenska Dagbladet är 71%. Detta visar att majoriteten av de artiklar som innehöll en ekonomisk ram publicerades i anslutning till eller efter regeringens migrationspolitiska förändringar. 67 Regeringen, 2015a. 68 Regeringen, 2015b. 69 Rosén, 2018. 24 28 14 20 E K O N O M I S K R A M I A F T O N B L A D E T 2 0 1 5 E K O N O M I S K R A M I S V E N S K A D A G B L A D E T 2 0 1 5 F Ö R E K O M S T A V E K O N O M I S K R A M 2 0 1 5
17 Diagram 7. Förekomst av human interest-ram i Aftonbladet och Svenska Dagbladet 2015, mätt i antal. Liknande uppställning av human interest-ramen visar också ett mönster, om än inte lika tydligt. I Aftonbladet återfinns ungefär 18% av de använda human interest-inramningarna i årets sista tre månader. Den minskade förekomstens av den humanistiska ramen skulle kunna tolkas som att ett samband finns mellan den åtstramade migrationspolitiken och förändringen i användandet av ramen. Detta antagande motsägs dock vid titt på motsvarande siffror från Svenska Dagbladet, där hela 55% av andelen artiklar med humanistisk inramning återfinns i oktober, november och december.
Diagram 8&9. Procentuell förekomst av human interest-ram respektive ekonomisk ram i Aftonbladet och Svenska Dagbladet per kvartal år 2015.
För att förstärka antagandet om att ökningen i den ekonomiska ramen och minskningen i human interest-ramen har skett under det sista kvartalet är det väsentligt att jämföra förekomsten i förhållande till resterande ramar. I diagram åtta och nio framställs därför den procentuella förekomsten av ramarna i Aftonbladet och Svenska Dagbladet uppdelat på kvartal. I de första tre kvartalen är förekomsten av den ekonomisk ramen 39 % av det totala antalet ramar, medan andelen i det fjärde kvartalet är 52%; en ökning med 13 procentenheter. Precis som i tidigare diagram går det därmed att konstatera att användningen av den
22 11 4 6 H U M A N I N T E R E S T - R A M I A F T O N B L A D E T 2 0 1 5 H U M A N I N T E R E S T - R A M I S V E N S K A D A G B L A D E T 2 0 1 5 F Ö R E K O M S T A V H U M A N I N T E R E S T - R AM 2 0 1 5
Total frekvens Antal i oktober, november och december
39 52 61 48 Q 1 , Q 2 , Q 3 Q 4 P R O C E N T U E L L F Ö R E K O M S T A V E K O N O M I S K R A M P E R K V A R T A L Å R 2 0 1 5 I A F T O N B L A D E T & S V E N S K A D A G B L A D E T
Ekonomisk ram Övriga ramar
50 15 50 85 Q 1 , Q 2 , Q 3 Q 4 P R O C E N T U E L L F Ö R E K O M S T A V H U M A N I N T E R E S T - R A M P E R K V A R T A L Å R 2 0 1 5 I A F T O N B L A D E T & S V E N S K A D A G B L A D E T
18 ekonomiska ramen har ökat i månaderna oktober, november och december i förhållande till resterande ramar.
Det går också att se en förändring i användningen av human interest-ramen. I de första tre kvartalen är förekomsten 50 % av det totala antalet ramar, vilket visar på en jämn fördelning i förhållande till resterande ramar. Under det sista kvartalet minskar dock andelen till 15 %, vilket är en minskning med 35 procentenheter. Även här går det alltså att bekräfta att tidigare visade mönster stämmer.
Ovan presenterade diagram tyder på att det finns ett samband mellan förändringen i migrationspolitiken och förändringen i medias användning av inramningar, om än ett relativt svagt sådant. För att bekräfta att detta skulle vara ett orsakssamband krävs dock en mer ingående undersökning där förklaringsfaktorn, förändrad migrationspolitik, isoleras mot andra möjliga förklaringsfaktorer. Så länge detta inte gjorts kan sambandet inte säkerställas och är således endast en spekulation.70 I brist på utrymme kommer ingen vidare forskning att göras på detta i denna uppsats, men det kan ses som ett intressant avstamp för framtida undersökningar.
Förändringar i inramningars innehåll över tid
Utifrån de kvantitativa resultaten har det bedömts intressant att granska om, och i så fall hur, de mätbara förändringarna tagit sig uttryck i ramarnas innehållsmässiga utformning. Den ekonomiska ramen har enligt resultaten haft störst ökning både procentuellt och i procentenheter, vilket gör att det ses som en given ram att undersöka mer djupgående. För att skapa kontrast i analysen anses det också relevant att mer djupgående granska en ram som istället minskat i sin förekomst. Human interest-ramen har minskat mest sett till procentenheter, om än inte procentuellt, men har valts som motpol då ramarna i mångt och mycket står i kontrast till varandra i sin utformning. Detta då den ekonomiska ramen fokuserar på hårda värden som kostnader, vinster och investeringar medan human interest-ramen istället behandlar mjuka värden vilka riktar sig mot läsarnas känslor och empati. Följande avsnitt kommer därmed lyfta fram exempel på hur inramningarna har använts under respektive år med målsättning om att åskådliggöra hur medias retorik kan förändras över tid.
Human interest-ramen
Baserad på det förbestämda kodschemat kan inramningen kallad ”human interest” ta sig uttryck genom att belysa hur individer eller grupper har drabbats som, eller av, flyktingar/flyktingkrisen (se bilaga A). Hur inramningen används kan därför variera, eftersom vinklingen antingen kan fokusera på flyktingarnas situation eller på hur flyktingar/flyktingkrisen påverkat andra individer och grupper.
2013
Under år 2013 användes ramen främst som ett sätt att belysa flyktingars situation. Detta genom att använda ett bildligt språk som har tendens att skapa starka associationer och bilder. På så sätt kan medierna skapa förståelse för människorna bakom flyktingbegreppet samt upplysa läsaren om vad de utsätts för. Ett talande exempel är detta:
19
”Skulle du betala 80 000 kronor för att rädda ditt barn? […] Föräldrarna som räddar sina familjer, som väljer att riskera livet på sin väg till Sverige. Inte för att de vill hit, utan för att
alternativet är så mycket värre.”71
Ovanstående citat anspelar tydligt på läsarens känslor. Det börjar med en retorisk fråga som många läsare kan knyta an till, antingen för att de är föräldrar eller för att de i framtiden kanske har planer på att bli. Den desperata situation som flyktingar befinner sig i förmedlas, och det framgår tydligt att situationen hade sett annorlunda ut om flyktingarna själva hade haft möjlighet att avgöra. Läsaren blir upplyst och påmind om att det inte är ett val att bli flykting, utan att det är något som yttre faktorer tvingar en till.
”Till ön [Lampedusa, reds.anm], belägen i Medelhavet mellan Malta och Tunisien och bebodd av några tusen invånare, anländer varje år flera tusen migranter och asylsökande irreguljärt. På grund av förfärliga förhållanden eller förlista båtar kommer många aldrig
fram.”72
Vidare är ett återkommande tema under året att beskriva mer detaljerat hur flyktingar tar sig till bland annat Sverige. Beskrivningar av kapsejsade fartyg73 och flyktingsmugglare som tar enorma summor i betalning för att lösa transport74 var inte ovanliga under året. Det förekommer också berättelser om personer som flytt till Sverige och sedan drabbats av den förda flyktingpolitiken. Främst lyfts barnens perspektiv fram, som i det uppmärksammade fallet med Hinok Zakir och hans familj. Hinok och hans två syskon som är uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar flydde från Etiopien.
”Att vara nio år är ett stort äventyr. Sveriges internationellt mest kända barn, Pippi Långstrump, är just nio år. Hinok Zakir som bor i Kvissleby utanför Sundsvall är lika gammal. […] Men istället för att lära sig fiska, läsa Harry Potter och fortsätta fjärde klass i
Soledeskolan i Kvissleby ska Hinok Zakir utvisas till Etiopien.”75
Att fokus läggs på Hinok och hans syskon istället för att lyfta hela familjens situation är även det något som är i enlighet med den retorik som används under året. I flertalet artiklar lyfts barnens utsatta roll, såväl under flykten som väl framme i Sverige.76 Då barn är mer hjälplösa och utelämnade till omvärlden i jämförelse med vuxna, kanske också historierna om barnen känslomässigt påverkar läsarna mer.
2015
Även två år senare, under år 2015, användes human interest-ramen främst för att belysa de hemska upplever som människor måste genomlida i jakt på ett liv i trygghet. Men till skillnad från år 2013 läggs mer fokus på hur flyktingar behandlas i Sverige. Ett exempel utspelar sig på Malmö central, den första anhalten för många av de flyktingar som anlände till landet:
”Vi kommer ihåg ordningsvakten på Malmö central som dunkade en nioårings huvud i stengolvet. Stationens säkerhetschef kallade pojken kriminell och på nätet växte hatet mot
71 Franchell. Flyr till Sverige för barnens skull. Aftonbladet. 2013-12-02. 72 Langby. Väg till EU som LO vill stänga. Svenska Dagbladet. 2013-07-21. 73 Lindberg. De dör – vid våra gränser. Aftonbladet. 2013-09-04.
74 Arpi. Många får asyl – få får bostad. Svenska Dagbladet. 2013-09-18. 75 Lindberg. Omänskligt att utvisa barnen. Aftonbladet. 2013-02-20.
76 Lindberg. Bra att MP blir mänskligt igen. Aftonbladet. 2013-03-16; Franchell. Ingen semester vid Medelhavet.
Aftonbladet. 2013-04-18; Lindberg. Vi borde ta emot fler ensamma flyktingbarn. Aftonbladet. 2013-05-13;
20
pojken: ’Horungen fick precis vad han förtjänade’. Är det så vi bemöter ett nioårigt barn i Sverige? Om han hade haft svenska föräldrar hade han knappt få gå ensam över gatan.”77
Artikeln betonar att flyktingar, människor med annat ursprung, behandlas annorlunda än etniska svenskar. Även här läggs vikt vid att händelsens offer är ett barn och återigen görs referenser som gör att alla med relation till ett barn ges en möjlighet att känslomässigt påverkas.
”Mögliga rum, hungerstrejk mot maten och anmärkningar på hygien och rutiner. Förre skivbolagsdirektören och tidigare Ny Demokratiledaren Bert Karlssons asylimperium förekommer ofta i medierna. I Svenska Dagbladet ’tror’ han att han kan tänka sig äta maten
som serveras deras de asylsökande på hans boende. – Så jävla katastrofal var den inte. Den var inte bra, men inte katastrof, säger han.”78
Ett annat exempel framhäver hur flyktingar och asylsökande profiteras på, i detta fall av Bert Karlsson. Genom att berätta om de förhållanden som asylsökande behöver bo i förstärks deras utsatta situation. Många har inte bara överlevt fruktansvärda transporter hit, utan tvingas också leva under tuffa omständigheter väl i Sverige. En känsla som förstärks ytterligare genom Bert Karlssons kommentar på den egna upplevelsen av situationen.
Utöver det betonar human interest-inramningarna också problem som skapats till följd av det ökade flyktingmottagandet. I en artikel beskrivs hur ett par från en skånsk ort har haft inbrott på sitt gods och vid kontakt med polisen fått besked om att resurserna till hjälp inte finns.
”Jag fick svaret att polisen inte kunde göra något. ’Alla resurser är utlånade till asylmottagandet i Trelleborg och Malmö. Vi är överbelastade just nu. Så jag föreslår er att ni
tar kontakt med Eslövs medborgargarde’.”79
Utan att på något vis beskriva flyktingar eller flyktingmottagandet i direkt negativa termer, markerar skribenten att negativa konsekvenser har kommit till följd av dessa företeelser. I detta falls används alltså human interest-ramen för att belysa hur individer drabbats av flyktingar/flyktingkrisen, snarare än hur någon drabbats som flykting.
Även nästföljande exempel beskriver konsekvenser som kommit till följd av det ökade mottagandet. I detta fall är det dock flyktingarna som refereras till som ”de drabbade” av flyktingkrisen. Likt exemplet ovan framkommer också här att konsekvenserna av mottagandet är att resurserna inte räcker till. Skillnaden är dock att nedanstående exempel menar att resursbristen är ett hinder för att ta hand om nyanlända på ett värdigt sätt.
”Den missriktade välviljan har gjort att ingen riktigt vet vilka som passerar våra gränser. På tågstationer i de största städerna ses unga människor anlända och snart följa med enstaka vuxna, och ingen vet vart de ska eller vart de tar vägen. […] Nå, nu står vi här och människor
som vi lovat att hjälpa kan inte hysas annat än i tält. Barn i skolåldern får inte plats i skolorna och den som vill ta ett arbete har flera år framför sig av regelverk innan det låter sig
göras.”80
77 Franchell. Barnen försvinner och ingen bryr sig. Aftonbladet. 2015-08-08. 78 Lindberg. Nationalisera Bert Karlsson. Aftonbladet. 2015-10-09.
79 Arpi. När polisen inte kan skydda. Svenska Dagbladet. 2015-10-29.
21
2017
Under 2017 skiftar inramningarnas fokus något. I centrum är inte längre flyktingar från Syrien och beskrivningar av farliga transporter över Medelhavet, istället är det situationen i Afghanistan det refereras till. Kritik riktas mot regeringen för att människor utvisas till Afghanistan trots det ökade hotet och den humanistiska vinklingen görs genom att skildra, framförallt unga, afghaners nuvarande liv i Sverige i kontrast till den möjliga framtiden i hemlandet.
”På sin hemsida skriver regeringen: ’Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan. Ursprungligt beslut om
avrådan togs den 10 februari 2006. Avrådan gäller tills vidare.’ Samtidigt fortsätter utvisningarna av ensamkommande dit. Unga människor som har gått i skolan, lärt sig svenska och byggt upp kontaktnät i vårt land tvingas på flygplan och släpps av i Kabul – mitt
i inbördeskriget.”81
”’Låt dem strejka ihjäl sig fram till verkställighetsdatum’, skrev moderaternas
riksdagsledamot Hanif Bali på Twitter. Efteråt förklarade han att det bara var ett ’idiom’, ett talesätt. Men för de ensamkommande barn och unga som demonstrerar på Medborgarplatsen
kan det vara svårt att se skillnaden. De riskerar att utvisas i armarna på terrorister i talibanrörelsen och IS. Våldet i Afghanistan är inget ’idiom’, det ökar i 15 av landets 34
provinser.”82
Inramningen används också för att kritiskt beskriva Migrationsverkets hantering av de ärenden som ligger på deras bord. Främst diskuteras den nya informationen om att myndigheten skriver upp asylsökandes åldrar, för att på sätt kunna bedöma fallet utifrån andra förutsättningar.
”En läsare skickar en bild av ett beslut från Migrationsverket. ’Migrationsverket registrerar därför ditt födelsedatum till 1999-10-10, det vill säga du fyller 18 år dagen för beslut i ditt ärende. Ditt ärende kommer därför bedömas enligt den ordning som gäller för vuxna’. Det är
detta som kallas ’åldersuppskrivning’, alltså att tjänstemän ändrar flyktingungdomars födelsedatum så att de är över 18 år och kan utvisas. I detta fall har utredningen tydligen
visat att ungdomen i fråga fyller år exakt samma dag som beslutet fattades.”83
Exemplet ovan lyfter tydligt fram hur flyktingar drabbats som flyktingar istället för att lyfta hur andra drabbats av flyktingar. Genom att använda en enskild persons upplevelse gestaltas det övergripande problemet med åldersuppskrivningar samtidigt som läsaren ges förutsättningar att förstå hur de tar sig uttryck. Skribenten riktar, genom sitt val att lyfta en persons upplevelse, kritik mot det system som Migrationsverket använder sig av utan att explicit framföra det. I citatet nedan används en enskild persons historia på samma sätt. En beskrivning av Sultans upplevelse gestaltar ensamkommande flyktingbarns osäkra tillvaro.
”Talibanerna dödade hans mamma och pappa på väg till byn när de skulle handla mat – bara för att de var shiamuslimer från folkgruppen hazarer. Sultan var då 13 år gammal och tvingades att fly. […] Men 2016 skrev Migrationsverket upp hans ålder. […] På Dalarö tycker familjen Sultan bor hos att situationen känns helt absurd. – På måndag ska jag på
22
utvecklingssamtal för honom i skolan och om cirka två månader lever han kanske på gatan i Kabul, säger hans plastmamma Carin.”84
Läsarna ledsagas också in i att känna empati för flyktingar och deras situation genom att, i en annan artikel, uppmanas till att sätta sig själva i deras position. En uppmaning att tänka hur vi själva hade reagerat, och framförallt agerat, i en liknande situation.
”Om hela framtiden hängde på det skulle säkert de flesta av oss vara beredda att ljuga en smula om vår ålder. Och för unga asylsökanden kan verkligen åldern vara alldeles
avgörande.”85
Precis som under 2015 lyfts dock också andra perspektiv av flyktingmottagandet. Exempelvis beskrivs hur en äldre man utsatt för brott av en ung man, och artikeln initierar att den målsägande är en ensamkommande flykting. Orsaken till brottet ses som det ökade heroinmissbruket, och textens helhet stärker bilden av att ensamkommande flyktingar har en negativ påverkan på samhället.
”Eric de Geer är 89 år gammal och bor i Uppsala. Han har jobbat som folkskollärare och är docent i historia. Han var på väg hem från Stockholm där han hade hjälpt ett barnbarn med
läxläsning. En bit ifrån Resecentrum frågade en ung man var klockan var. Kort därefter fälldes han med en spark på benet till marken, och hans guldklocka slets av. Polisen kopplar
brottet till det ökade heroinmissbruket hos gruppen ensamkommande från Marocko eller Afghanistan.”86
Vidare används också ramen för att tydliggöra att den kris som upplevdes år 2015 inte är över, trots att situationen inte längre ges samma utrymme i den svenska debatten. Det påpekas att situationen inte längre är av sådan akut karaktär som tidigare, men tonen framhäver att det fortfarande är en situation som kräver långsiktiga lösningar.
”Flyktingkrisen som medvetandemässigt fick sitt crescendo i Sverige hösten 2015 är heller inte överstånden; under 2016 drunknade i snitt fjorton personer per dag i Medelhavet, vilket är fler än tidigare. Inte heller för svensk del är flyktingkrisen över. Förvisso sover inte längre
nyanlända utomhus på marken, men mängden människor som befinner sig i limbo eller i någon annan av helvetets kretsar i oviss väntan och i stark oro för vad som ska hända familjemedlemmar, vänner och släktingar som alltjämt är kvar i brinnande krig, är stor.”87
Den ekonomiska ramen
För att klassificeras med den ekonomiska ramen var kravet att artikeln skulle diskutera flyktingar och/eller flyktingkrisen i ekonomiska termer. Situationen eller politiska handlingar motiverade av situationen ska därmed beskrivits som någonting som nu eller i framtiden genererar ekonomiska konsekvenser (se bilaga A).
2013
Under år 2013 var användningen av den ekonomiska ramen begränsad. I ett utmärkande exempel belyses de övergripande kostnaderna som kommer till följd av asylsökanden i Sverige.
84 Lindberg. Vi borde ge Sultan en framtid. Aftonbladet. 2017-10-08. 85 Persson. Barnen ska ha rätt att få asyl. Aftonbladet. 2017-05-31. 86 Arpi. Rånvåg bland gatupojkar. Svenska Dagbladet. 2017-03-07.
23
”De beräknade kostnaderna för asylsökande, som går under biståndsbudgeten, låg då budgetpropositionen skrevs på 4,4 miljarder kronor, vilket är 11,6 procent av det totala svenska biståndet. Det var i sig en höjning från året innan med en miljard kronor, men nu behövs ytterligare en höjning för att kunna svara upp mot den ökade flyktingströmmen. Det betyder att mer resurser måste tillföras, och en bra lösning är att göra som Borg föreslår och
ta ungefär tio procent av de 3,4 miljarder som går till FN:s olika organ.”88
Av exemplet framgår att Sveriges finansiella resurser i nuläget inte räcker till för att på rimligt vis hantera den ökade flyktingströmmen. Som åtgärd föreslås en förflyttning av en del av Sveriges utrikesbistånd, som istället då ska användas till det nationella mottagandet.
2015
Som den kvantitativa undersökningen visade ökade förekomsten av den ekonomiska ramen markant under år 2015. Resultatet skulle delvis kunna härledas från den ökade materialmängden, men ett samband sågs också med den förändrade migrationspolitiken. Oavsett anledning, är det ett faktum att frekvensen av användandet ökat. Under året användes ramen bland annat för att diskutera hur flyktingar anses vara en resurs för det svenska samhället.
”Regeringen vill tvinga alla kommuner att ta större ansvar för mottagandet av flyktingar. Det är bra – men samtidigt behöver man lyssna på de problem som kommunerna upplever. Finansminister Magdalena Andersson måste vara beredd att betala vad det kostar. […] Sverige har tagit emot flyktingar under hela vår moderna historia. […] Idag är de, och deras
barn, en självklar del av den mosaik som är Sverige. […] Och vår öppenhet mot världen har gjort oss till ett av jordklotets rikaste länder.”89
Trots att flyktingmottaganden leder till höga kostnader på kort sikt framställs det som en vinning på längre sikt. Detta eftersom att flyktingar med åren integreras in i det svenska samhället och blir en del av arbetsmarknaden, och på sätt ”betalar tillbaka” till statskassan. Skribenten menar också att den historiska invandring som Sverige haft har bidragit till att göra landet till ett ekonomiskt stabilt land, vilket förtydligar flyktingars samhälleliga ”funktion”.
”De [SD, reds. anm.] vill stoppa människor som flyr för sina liv. Sverige behöver fler invånare i arbetsför ålder för att vi ska klara just välfärden och omsorgen om barn och
gamla.”90
Med liknande argument kritiseras också Sverigedemokraternas politik som, enligt skribenten, främst handlar om att stoppa invandringen till Sverige. Även denna artikel menar att invandringen bidrar till det svenska samhället och dessutom är essentiell för att kunna stärka välfärden. Flyktingar diskuteras alltså inte endast som en resurs, utan också som en förutsättning för landets utveckling då ett behov finnes av arbetsförmögna invånare.
”Just nu kommer det 10 000 flyktingar i veckan till Sverige. […] Det är klart att så många människor också påverkar ekonomin och arbetsmarknaden. […] Att mottagandet har ett pris
begriper alla. Men om människor så småningom får bidra med sitt arbete och sina yrkeskunskaper blir mottagandet rent krasst också en investering.”91
88 Arpi. Det är svårt att förutse krig och tsunamis. Svenska Dagbladet. 2013-03-06. 89 Lindberg. Skrota debatten om volymer – nu. Aftonbladet. 2015-02-20.
24 Flyktingmottagandets kostnader är inte ett ämne som undviks, utan ses istället som någonting självklart. Ovanstående exempel menar att flyktingkrisens kostnader och effekter på ekonomin är oundvikliga i stunden med tanke på antalet människor som varje vecka kommer till Sverige. Konsekvensen framställs dock som ett kortsiktigt problem, då de långsiktiga påföljderna ses som en investering med positivt resultat på den svenska ekonomin.
Andra menar istället att kostnaderna är alldeles för höga och ohållbara på såväl kort som lång sikt. I en artikel lyfts problematiken om att den snabbt ökande invandringen ger till följd att pensionsåldern i framtiden kommer att behöva höjas för att finansiera konsekvenserna. Detta eftersom att sysselsättningsgraden bland vissa invandrargrupper är för låg för att räkna med att de snabbt ska integreras in på arbetsmarknaden och på så vis ”återbetala” till samhället. Nedanstående exempel kan både tolkas som kritiskt mot invandring såväl som nuvarande integrationssystem, där textens helhet förtydligar att det är det senare som avses.
”Det scenario där invandringen blir lönsam är om man antar att utomeuropeiska invandrargrupper med låg sysselsättning höjer sin sysselsättning med 10 procentenheter och
att hela befolkningen höjer sin pensionsålder med två år. […] Med tanke på de rekordhöga nivåerna av asylsökande räcker det förmodligen inte att höja pensionsåldern med endast två
år. För att invandringen ska bli lönsam krävs att sysselsättningen ökar. […] Fortsätter det såhär får vi nog arbeta hela vägen till graven.”92
Diskussioner förs också återkommande om det svenska biståndet. Under år 2015 var resonemanget att en omplacering av en del av Sveriges biståndspengar kunde ses som en lösning för att minska de ekonomiska ansträngningarna som uppkommit till följd av det ökade flyktingmottagandet. Två år senare anses dock den andelen som tas från biståndet för att hjälpa asylsökande vara för hög, då migrationskostnaderna på sikt ändå inte ses som hållbara.
”Sammanlagt innebär flyktingkrisen ökade statliga utgifter med omkring 130 miljarder kronor de närmaste fyra åren. Det är belopp som motsvarar vad en regering normalt lägger
på olika satsningar under en hel mandatperiod.”93
”Enligt OECD:s DAC-regler har ett land rätt att använda en del av biståndet för att hjälpa asylsökande. Eftersom Sverige nu har en enormt påfrestande flyktingkris tas mer än tidigare.
För Sveriges del är det inte hållbart i längden med de migrationskostnader vi har idag.94
Båda de ovanstående citaten understryker att de kostnaden som blivit till följd av flyktingkrisen inte är i enlighet med vad som är rimligt för statsbudgeten. Genom att ställa de ökade kostnaderna i kontrast med vad som normalt spenderas under en mandatperiod, blir läsaren ledd att reagera på det som framställs som en kraftig ökning. På samma sätt påpekas att migrationskostnaderna är ohållbara även om stöd tas från biståndet, vilket är en tydligt förändrad åsikt från år 2013.
”Kostnadsökningarna på migrationsområdet tas sedan länge direkt från biståndet. Resurser som var tänkta till att avhjälpa eller förebygga flyktingkatastrofer med bistånd på plats
används till att ersätta kommuner för boende och de kostnader som förknippas med asylsökande. Enligt höstbudgeten beräknas 19 procent (8,2 miljarder kronor) av de pengar
som egentligen avsatts till internationellt bistånd nästa år gå till att täcka kostnaderna för asylsökande i Sverige. Beloppet är i underkant, eftersom höstbudgeten bygger på
92 Arpi. Hur blir invandringen lönsam?. Svenska Dagbladet. 2015-12-08. 93 Gudmundson. Orimlig kostnad. Svenska Dagbladet. 2015-10-23.
