Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och
yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poängIndividuella programmet - elevers syn på
sin studievägledning
Lisbeth Strängbäck
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006
Examinator: Anders Lovén Handledare: Ann-Christine Ringström
Abstract
Det här arbetet visar en undersökning av hur elever på individuella programmet upplever sin studievägledning och sina studievägledare på skolan. I den diskuteras också hur
studievägledaren ser på studievägledningen för de här eleverna samt om det krävs några specifika krav på studievägledare som arbetar på individuella programmet. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med sex elever och en studievägledare på individuella programmet i Trollhättan. Arbetet är indelat i en teoretisk del där jag skriver allmänt om individuella programmet, en presentation av teorierna jag valt samt en empirisk del. I den empiriska delen redovisar jag resultatet av intervjuerna med eleverna och studievägledaren. Jag gör även en presentation i början av arbetet av vilken metod jag använt mig av samt hur mitt urval och genomförande gått till. Utifrån mitt resultat tolkar jag det som att de elever jag samtalat med är mycket nöjda över den studievägledning de får på skolan. Det framkommer i resultatet att eleverna känner sig nöjda med tillgängligheten och det intresse som
studievägledaren visar. Eleverna anser det som viktigt att studievägledaren lyssnar på dem och intresserar sig för deras frågor och tankar. På den anställda studievägledaren på
programmet ställs det krav på flexibilitet, att det finns ett intresse för eleverna och förståelse för deras problematik. Det finns de elever som kommer från hem där det helt saknas
traditionella familjemönster och de lever i sociala situationer som inte är alltför lätta.
Tillsammans med eleverna arbetar studievägledaren för att försöka att hitta en fungerande väg för den enskilda eleven
Nyckelord
Förord
Såja… nu sätter jag punkt för den här uppsatsen som har varit mycket intressant och givande att skriva om, men som även satt mina hjärnceller på prov ett flertal gånger. Detta som du håller i din hand är mitt examensarbete omfattande 10 poäng. Det handlar om elever på individuella programmet och lyfter fram deras synpunkter på den studievägledning de får på programmet. Jag vill tacka de elever och studievägledare på individuella programmet i Trollhättan som varit till stor hjälp under arbetets gång.
Vidare vill jag tacka min handledare Ann-Christine Ringström som varit en inspirationskälla under arbetets gång. Tack även för dina tänkvärda ord genom de tre år jag haft dig som lärare, och för din uppmuntran till att man kan klara av sin examen fast man går i väntans tider och får en bebis mitt under examensarbetet. Tack!
Den här uppsatsen hade inte blivit till om det inte vore för mina underbara föräldrars skull. Tack för ert enorma stöd och den hjälp jag får med mina två små barn.
Ett stort tack till min man Magnus som trodde på mig under hela utbildningen. Tack även för den kritik du gav mig under uppsatsen och som varit till stor hjälp. Vidare vill jag tacka mina två små pojkar Rasmus och Milton för att ni finns och inspirerar mig till att få ut det bästa av mig.
När jag nu sätter punkt för min utbildning till studie- och yrkesvägledare känner jag av separationsångest, då det har varit en otroligt rolig resa under tre års tid. Samtidigt vill jag även rikta ett tack till mina kurskamrater på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Under tre år tillsammans har vi gjutets i Ann-Christines form till att idag vara dem vi är när vi nu ska gå ut som professionella studie och yrkesvägledare.
Trollhättan i maj 2006-05-16 Lisbeth Strängbäck
Innehållsförteckning
Abstract Nyckelord Förord 1. Inledning s 6 1.1 Bakgrund s 7 1.2 Syfte s 8 1.3 Frågeställningar s 8 1.4 Urval s 9 2. Metod s 9 2.2 Genomförande s 10 3. Litteraturstudier s 104. Historik av individuella programmet s 11
4.1Program och utbildningsansvar s 11 4.2 Vad styr individuella programmet? s 11
4.3 Betyg s 12
5. Teoretiska utgångspunkter s 13
5.1 Abraham Maslows behovshierarki s 13
5.2 Pierre Bourdieu- habitus s 14
5.3 Reproduktion s 14
5.4 Socialisationens betydelse – att välja rätt föräldrar s 15 5.5Tidigare forskning s 16 5.6 Kvalet inför valet s 16 5.7 Individuella programmet Elevers upplevelser av sin skoltid s 17
6. Resultatredovisning
s 17
6.2 Intervju med studievägledare på individuella programmet s 21
7. Analys och diskussion s 25
8. Sammanfattning s 28
9. Källförteckning s 30
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjufrågor till studievägledare på individuella programmet Bilaga 2: Intervjufrågor till elever på individuella programmet
1 Inledning
Som framtida studie- och yrkesvägledare vill jag ha en väl underbyggd information om vilken hjälp och information eleverna önskar. Under min intervju med studievägledaren
framkommer det att det är ytterst viktigt att vuxna som arbetar kring elever som har och har haft svårigheter i skolan har ett intresse för eleverna och deras problematik. Vad önskar eleverna och vilken hjälp kan vi framtida studie- och yrkesvägledare erbjuda? Jag vill
införskaffa mig mer kunskap om elever på individuella programmet utifrån deras erfarenheter och synpunkter på studie- och yrkesvägledare.
Idag är det svårt att hitta arbetsuppgifter som inte kräver någon form av utbildning. Skoltiden har förlängts om man jämför mot förr i tiden då man endast behövde gå sju år i skolan. Idag går vi nio år i grundskolan, tre år i gymnasiet och sedan studerar många vidare på högskolan. Men det är långt ifrån alla som orkar gå så länge i skolan. Många präglas under sin
utbildningstid av bland annat dåliga sociala hemförhållanden, skoltrötthet eller sjukdom vilket bidrar till svårigheter att klara av studierna.
Individuella programmet växer på grund av att alltfler ungdomar inte tar sig in på ett vanligt nationellt gymnasieprogram för att de saknar behörighet till gymnasiet. Individuella
programmet är en åtgärd för kommunerna att kunna uppfylla kravet på att alla ungdomar ska ges chansen att klara av en fullständig gymnasieutbildning. Där kan eleverna få möjlighet att få en individuell studieplan som är anpassad efter varje elevs behov och kompetens.
Många av de här eleverna har svåra problem och det krävs av studievägledaren att vara professionell i arbetet med dessa elever. Vad vill eleverna ha ut av sin studievägledning och av studievägledaren? På vilket sätt anser de att studievägledningen hjälper dem? Hur ser studievägledaren på studievägledningen för eleverna och krävs det några specifika krav på studievägledaren som arbetar på individuella programmet? Det är de frågeställningar jag använt mig av för att få svaret på mitt syfte med den här undersökningen.
För att få elevernas syn på vad studievägledningen ger dem har jag i min undersökning intervjuat elever på individuella programmet. Jag har även intervjuat en studievägledare på programmet för att få kunskap om hur det är att som studievägledare arbeta
på individuella programmet och hur hon ser på studievägledningen för eleverna, samt vilka specifika krav det ställs på de anställda som arbetar med eleverna
1.1 Bakgrund
I Torsten Madsen & Ingegärd Sundströms ”Livlina för livslångt lärande”
framgår det att dagens samhällsutveckling har lett till att utbildning är en mycket viktig del. Tydliga mönster visar på att det i framtiden kommer att krävas högre teoretiska
kvalifikationer inom arbetsmarknaden. Elever som inte klarar sig i skolan eller blir godkända i de obligatoriska kärnämnena, måste idag få hjälp med det för att kunna ta sig in på ett
nationellt gymnasieprogram.1
Efter att ha läst Burhngen & Lovens rapport ”Vem behöver syo”, där det bland annat
undersöks hur elever på gymnasieskolan upplever sin studievägledare, blev jag intresserad av att se hur elever på individuella programmet upplever den vägledning de får, samt vad de anser att den hjälper dem med.2
Under de senaste decennierna har skoltiden förlängts från sju års obligatorisk skolgång till idag när vi går nio år i grundskolan. För den som förr i tiden var skoltrött efter sin skoltid, fanns inga problem att komma ut i arbete. Dagens samhällsutveckling visar på höga siffror av arbetslöshet och det är viktigt att vi utbildar oss för att få ett bra framtida arbete.
Under min praktikperiod på gymnasieskolan kom jag i kontakt med individuella programmet. Där fick jag erfarenheten av att individuella programmet växer och att det blir alltfler
ungdomar som inte tar sig in på ett vanligt nationellt gymnasieprogram. Orsaken till detta är att de oftast saknar behörighet eller bär med sig andra sociala problem som försvårar för dem.
1
Madsen, Torsten & Sundström, Ingegärd. (1989) Livlina för livslångt lärande s 16-17
2
I Heine Andersen & Lars Bo Kaspersens ”Klassisk och modern samhällsteori” framgår det i Pierre Bourdieus teori att skolan är formad till att hjälpa de elever som redan kommer från resursstarka familjer att komma in på rätt utbildningar. Elever som kommer från svagare familjer har mer att kämpa mot. Detta leder till ojämlikhet. För att kunna komma in på utbildningar och sedan ta sig vidare ut i samhället krävs det vissa färdigheter, exempelvis att man bär med sig ett specifikt kulturellt bakgrundskapital. Detta är något svaga elever ibland saknar. Enligt Bourdieu ger skolan till dem som redan har, medan många andra måste kämpa mer mot sitt sociala ursprung och de klassbundna erfarenheterna de bär med sig.3
Utifrån min undersökning på individuella programmet framkommer det genom mitt resultat att många elever är osäkra och saknar självförtroende. Många av dem saknar motivation till att studera och de har dåliga erfarenheter av sin tidigare skolgång. Detta tolkar jag som att det krävs stor professionalism från personalen som ska arbeta runt dem. Detta
gäller exempelvis lärare, studievägledare, kurator och rektor. Hur ska man som
studievägledare på bästa sätt kunna motivera elever som lever med eller har haft sociala bakgrundsproblem, dåliga skolerfarenheter eller andra psykiska problem till att bli motiverade för studier och hur ser eleverna på den hjälp de får?
1.2 Syfte
Mitt syfte är att beskriva hur eleverna på det individuella programmet uppfattar studievägledningen. Följande frågeställningar har varit centrala:
1.3 Frågeställningar
• Hur upplevs studievägledningen och studievägledarna av elever på individuella programmet?
• På vilket sätt anser de att studievägledningen hjälper dem?
• Hur ser studievägledaren på studievägledningen för elever på individuella programmet?
• Behöver studievägledare på individuella programmet specifika kunskaper om hur man ska arbeta med eleverna jämfört med andra studievägledare på andra program?
3
1.4 Urval
Jag har valt att vända mig till och skriva om individuella programmet och se hur eleverna där ser på sina studievägledare. Jag är då intresserad av elever som saknar behörighet till
gymnasiet. Anledningen till varför jag vill vända mig till dessa elever beror på att jag vill fånga deras syn på vad de får för hjälp i studievägledningen. De elever jag valt att intervjua bör ha studerat på individuella programmet under minst ett år. De har då fått en god kännedom om programmet samt hunnit få en etablerad kontakt med studievägledarna. Med hjälp av studievägledare på individuella programmet i Trollhättan har jag valt sex elever att intervjua. Kriterierna för de här eleverna är att de saknar behörighet till gymnasiet samt att de ska ha studerat på individuella programmet under minst ett år. Utfallet på eleverna blev de sex elever som jag haft gruppvägledning med, eftersom de uppfyllde kriterierna för vilka elever jag ville använda mig av i min undersökning.
2 Metod
Här presenterar jag den metod och de urvalsprinciper jag använt mig av. Jag redogör även för hur jag gått till väga med min empiriska undersökning. Nedan anger jag skälet till att jag valt en kvalitativ metod.
När jag bestämt vilket urval av elever jag tänkt använda mig av, funderade jag över vilken metod som var mest effektiv för att uppnå mitt syfte. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod som undersökningsform. För att få tid och möjlighet att kunna fördjupa mig i eleverna, har jag valt att inte ha så stor grupp av elever. Utifrån litteratur som behandlar rapporter och examensarbeten har jag funnit att det mest effektiva tillvägagångssätt som utifrån mitt syfte kunde ses som mest lämpligt, var kvalitativa intervjuer med elever och studievägledare. På så sätt kunde jag få mer personliga intervjuer och svar, genom att jag har kunnat använda mig av öppna frågor under intervjuerna med studievägledaren och eleverna. Genom att använda mig av öppna frågor kunde jag få ut mer utförliga svar på mina frågor. I arbetet med att utforma frågorna har jag försökt att göra kopplingar till de teorier jag har studerat samt utforma frågor som är intressanta att belysa med hänsyn till mitt syfte. För att få
ut så mycket som möjligt av intervjuerna, har jag valt att använda mig av en bandspelare. På så sätt kan jag genomföra en mer avslappnad intervju med elever och studievägledare då jag inte behöver sitta och anteckna. I Trollhättan finns ett individuellt program med tre anställda studievägledare. Jag ansåg att det räckte med att göra en djupintervju med en av dem för att få den information jag behövde. Intervjun genomförde jag med studievägledaren på skolan. Jag använde mig av fyra följande huvudfrågor för att få fram svaret på mitt syfte:
• Hur upplevs studievägledningen och studievägledarna av elever på individuella programmet?
• På vilket sätt anser de att studievägledningen hjälper dem?
• Hur ser studievägledaren på studievägledningen för elever på individuella programmet?
• Behöver studievägledare på individuella programmet specifika kunskaper om hur man ska arbeta med eleverna jämfört med andra studievägledare på andra program?
2.2 Genomförande
Under två heldagar skulle jag intervjua och ha enskilda samtal med eleverna. Efter att bestämt dagar och fått namn på de eleverna att intervjua, bestämde jag frågor jag skulle använda mig av. Jag började med att utforma öppna frågor som jag skulle ha som en guide under mina samtal med eleverna. (Frågorna ligger som bilaga längst bak i arbetet.) Eleverna kontaktades genom att jag besökte individuella programmet den dag jag avtalat med studievägledaren. Av de sex elever som jag bokat in kom samtliga. Intervjuerna tog ca 20 minuter per elev och jag kände mig nöjd med de svar jag fick. Även fast några av eleverna var fåordiga kände jag ändå att jag fick ut det jag ville. För att få en bredare bild av hur studievägledarna arbetar på
individuella programmet valde jag även att göra en intervju med en av studievägledarna på individuella programmet i Trollhättan.
3 Litteraturstudier
Till den teoretiska delen av mitt arbete har jag använt mig av litteraturstudier som har relevans för mitt arbete. Jag har även använt mig av systematisk sökning via databaser som Libris och
Malmö högskolas examensarbeten. Sökord som jag använt mig av har varit ”individuella programmet”, ”studievägledning”, ”samtalet”.
4 Historik av individuella programmet
Enligt Skolverket, Individuella programmet, lagfästes 1976 ett uppföljningsansvar för alla ungdomar som slutade grundskolan. Detta innebar att skolan tillsammans med
arbetsförmedlingen hade ansvaret för att följa upp varje ungdom under två års tid sedan de slutat grundskolan. Kommunen hade ett särskilt åtgärdsprogram för de elever som inte studerade vidare eller befann sig i arbete. Kommunen hade då som skyldighet att söka upp dessa ungdomar och erbjuda dem studie och yrkesorientering som sysselsättning. Målet var att få ungdomar i arbete eller studier så snart som möjligt. Mellan åren 1983-1989 minskade antalet ungdomar som befann sig inom uppföljningsansvaret eftersom det blev allt fler ungdomar som sökte sig till gymnasiet.4
4.1 Program och utbildningsansvar
1991 fattade riksdagen ett beslut om en gymnasiereform. Här skulle det finnas 16 nationella program samt ett individuellt program per kommun. Inom individuella programmet skulle det finnas en planering för elever som innefattade att varje elev skulle få chansen till att få
behörighet att ta sig vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Innehållet i programmet skulle vara anpassat efter varje enskild elev och det skulle vara uppbyggt kring att eleverna skulle få tillgång att studera kärnämnena. 1992 trädde förordningen i kraft för individuella programmet. Från och med då blev kommunen skyldig till att erbjuda ungdomar gymnasieutbildning fram till den 30 juni det år de fyller 20 år.5
4.2 Vad styr individuella programmet?
Ur samma källa som ovan framgår det även att det främsta syftet med individuella programmet är att försöka förbereda elever för vidare studier på ett nationellt
gymnasieprogram. På individuella programmet ska man kunna möta alla elever som lämnar
4
Skolverket, (2001) Individuella programmet s 15
5
grundskolan, men som av olika skäl inte vill eller kan gå ett nationellt program. Eleven ska även kunna få sina särskilda utbildningsbehov tillgodosedda. Det som bland annat skiljer individuella programmet från andra gymnasieprogram är att det inte finns
några fastställda ämnen eller kurser som ska ingå i programmet. Man har heller inga regelmässiga gymnasiepoäng som ska ingå.6
4.3 Betyg
Gymnasieförordningen 7 kap. Slutbetyg
8 § Elever ska få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg. En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven. En elev som genom studier på ett individuellt program fått betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget. (SFS 1999:844) IV s 11)
På individuella programmet utformas program som är specialutformade efter varje enskild elevs behov. Detta på grund av att eleverna som börjar på programmet kommer från vitt skilda villkor och förutsättningar. Målen och den individuella studieplanen är unik för varje elev. Det finns ett mål som styr och det är att eleven ska bli behörig till att kunna klara av ett specialutformat eller nationellt program. Viktigt är att de specialutformade program som är unik för varje enskild elev görs i samråd med eleven. Målet att nå en behörighet till ett nationellt gymnasieprogram får inte bli för ensidigt genom att man bara inriktar sig mot de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Detta kan leda till att eleven blir ”skoltrött” istället eftersom eleven under sina år på grundskolan har haft mycket och lång tid till att ägna sig åt dessa ämnen. Det krävs av personalen på
individuella programmet att man hittar något som man kan bryta med, exempelvis att man hittar en verksamhet som eleverna själva uppskattar
och finner meningsfulla. En sådan verksamhet kan innebära ett arbete med praktiska eller estetiska ämnen. Eleverna kan även få en praktikplats på en arbetsplats eller få delta i yrkesinriktade kurser inom ett nationellt program. När elever kommer till individuella programmet kan de känna ett stort misslyckande för att de inte klarat ett nationellt program utan blir hänvisade till individuella programmet. Det är då viktigt att de på individuella programmet får möjlighet att arbeta med andra ämnen än endast de behörighetsgivande. En
6
viktig del med individuella programmet är att elevens självkänsla växer och att han eller hon känner att det som görs är utvecklande. 7
5 Teoretiska utgångspunkter
Som teoretiska utgångspunkter har jag använt mig av Abraham Maslows8 och Pierre Bourdieus teorier9. Anledningen till att jag valt just deras teorier i mitt arbete är den att jag anser mig kunna se en koppling mellan teorierna och syftet. Enligt Pierre Bourdieus teori om habitus-begrepp, Andersen Heine & Kaspersen, Lars Bo Klassisk och modern samhällsteori tolkas den till att ha en kraft på oss människor och leda in oss i situationer som bekräftar tidigare erfarenheter. I den här uppsatsen görs undersökningen mot elevers möte med studievägledaren på skolan. Då teorierna ägnar sig åt att belysa de faktorer som påverkar oss genom livet och som sker framför oss och det vi tar för givet, kan mitt valda problemområde lättare analyseras. Nedan kommer jag att redogöra för Abraham Maslows och Pierre Bourdieus teorier på ett överskådligt sätt, vilket betyder att jag inte kommer att redogöra för alla de förgreningar som ryms inom dessa teorier.
5.1 Abraham Maslows behovshierarki
I Davis Lesters Personlighetsteorier framgår det att Abraham Maslow är grundare till motivationsteorin. Denna teori tydliggörs genom följande nedanstående behovstrappa:
Behov av självförverkligande Behov av uppskattning
Kontaktbehov: behov av samhörighet och kärlek, bekräftelse från andra Trygghetsbehov: behov av skydd, ordning, stabilitet, säkerhet.
Fysiologiska behov: hunger, törst, andning, sexualitet.
För att kunna motiveras och nå en tillfredsställelse av de behov som är högst upp i
behovstrappan är det en förutsättning att behoven som är placerade nederst är tillfredsställda. Behoven som ligger överst placerade är mindre viktiga när det gäller överlevnad. De
tillfredsställande behoven som Maslow angivit högre upp i behovstrappan är mindre viktiga
7
Skolverket, (2001) Individuella programmet s 11-13
8
Lester, David. (1995) Personlighetsteorier
9
för en individs överlevnad och kan därför skjutas framåt. Maslow menar att varje människa kan
kategoriseras efter hur pass väl de grundläggande behoven är tillgodosedda. Ju viktigare ett behov är som inte har blivit tillgodosett, desto större risk är det att drabbas av psykiska störningar och att vi mår dåligt. På samma sätt hör det ihop med att ju mer behoven upp i trappan är tillfredsställda, desto friskare och bättre mår vi. En människas beteende är ett resultat av allt som skett med oss10.
5.2 Pierre Bourdieu- habitus
I Heine Andersen & Lars Bo Kaspersens,”Klassisk och modern samhällsteori framgår det att enligt Pierre Bourdieus beskrivning av habitus- är det ett system av praktiska (omedvetna) hypoteser. Habitus brukar ha en kraft på oss människor att leda in oss i situationer som bekräftar tidigare positioneringar. På liknande sätt får den oss att undvika situationer som för oss är främmande och som utmanar och ifrågasätter vårt habitus. Därför väljer vi ofta att diskutera med människor som vi känner att vi talar samma språk med och som vi har samma inställning med. Vi undviker på samma sätt att hamna i obehagliga dispyter med människor som har ett annat tankesätt. Våra tidigare upplevelser i livet påverkar oss mer än våra senare erfarenheter. Habitus skapar ett dialektiskt förhållande mellan den objektiva verkligheten och människans förväntningar och ambitioner. Häri får människan sin så kallade
realitetsuppfattning, en känsla för sina egna begränsningar.11
5.3 Reproduktion
Ur samma källa framgår det att Bourdieus intresse för utbildningssystemet sträcker sig över hela hans forskarkarriär. Enligt Bourdieu betyder begreppet reproduktion att undervisning är ett överförande av kulturellt kapital till de eleverna, vilket leder till ojämlikhet i samhället. Skolan gynnar samhället genom att placera elever som kommer från starka familjer in i utbildningar som sedan leder dem vidare till samhällets positioner. För att komma in på dessa utbildningar och sedan vidare ut i samhället krävs det vissa färdigheter från eleverna. Som exempelvis ett specifikt kulturellt bakgrundskapital. Det här är något man ser att de svagare eleverna ibland saknar. Skolan ger till dem som redan har, medan många andra måste kämpa
10
Lester, David. (1995) Personlighetsteorier, s 53-57, s 178
11
mot sitt sociala ursprung och de klassbundna erfarenheterna. Skolan tar hand om de elever som är starka och sorterar bort de andra som är svagare. Enligt Bourdieus teori finns det en tät koppling mellan elevers sociala bakgrund-familjebakgrund, vilken skoltyp och linjeval de gör i skolan. Sedan 1960- talet har elever från den lägre medel och arbetarklassen ändå fått tillgång till gymnasiet. För dem är ett examensbevis inte en garanti för jobb eller karriär. De styrs ibland in i utbildningar med osäkra framtidutsikter och stor arbetslöshet. Detta gör att de ser det som ett personligt nederlag eftersom de från början haft samma chanser som de starka eleverna.12
5.4 Socialisationens betydelse – att välja rätt föräldrar
I skolverkets rapport noteras att barn från familjer med högre status klarar sig bättre under sin skoltid än deras jämnåriga kamrater som kommer från lägre familjeförhållanden. En
bidragande orsak till att det underlättar för elever som kommer från statusfamiljer, kan vara att i skolan domineras det utav texter och böcker, och av abstrakta och teoretiska
verksamheter. De här verksamheterna leder sedermera i vuxenlivet till välbetalda yrken och hög status. På liknande sätt fast omvänt så är låg socioekonomisk status allmänt förknippad med sämre betalda arbeten. Barn till familjer med olika status får på så sätt olika
förutsättningar när de kommer till skolan. Det är då inte så konstigt eller förvånansvärt att barn till läkare, skådespelare, politiker osv. väljer en liknande inriktning som föräldrarna har. Som Bourdieu menar i sin teori så prioriterar skolan barn med teoretiska kunskaper. Barn som kommer från hem med låg socioekonomisk status och lågutbildade föräldrar är de som
hamnar på individuella programmet och blir på så sätt en överrepresenterad grupp av elever där. En annan överrepresenterad grupp elever på individuella programmet är elever med utländsk bakgrund. Dessa elever ska både anpassas till en annan skolkultur, de ska lära sig ett nytt språk och anpassas till ett nytt land. Detta försvårar för dem att anpassas till vår
skolkultur och inte alls oväntat hamnar de på individuella programmet.13
Elever som kommer från hem där man har längre utbildningar eller teoretiska arbeten är ofta förberedda på de krav som ställs på dem när de börjar skolan. Men det finns även de elever som inte alls känner igen sig i skolans miljö där det ställs helt andra krav och det är
organiserat på ett annat sätt än vad de är förberedda på. De här eleverna kommer från familjer
12
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo. Klassisk och modern samhällsteori (1999) s 413-416
13
som har mer praktiska arbeten och som saknar längre utbildningar. Föräldrarna kanske själva saknar positiva erfarenheter från sin skoltid. Medelklassföräldrar är mer inriktade mot inre motivation, personligt ansvar, valmöjligheter och självdisciplin i uppfostran.
Arbetarklassens föräldrar betonar i stället lydighet, uppriktighet och anpassning. Det finns en tydlig skillnad mellan elever som kommer från en medelklass och elever från arbetarklass. Elever från medelklassen är oftast de som väljer teoretiskt inriktade gymnasieprogram. Det är vid övergången till gymnasiet som man ser skillnaden på vilken social bakgrund man kommer ifrån.14
Av de elever som misslyckats i skolan är det många som saknar en bra relation med sina föräldrar. De handledare som eleverna har när de är ute på praktik får en speciellt viktig roll. Han eller hon är ingen person som eleverna förknippar med en hjälpare. Istället ses
handledaren som ett identifikationsobjekt. Föräldrar och personal på skolan kan ibland upplevas som något de vill distansera sig ifrån. Personalen på skolan är en del av skolan och föräldrarna är några som man i den åldern vill frigöra sig ifrån. Handledaren på praktikplasten kan istället bli en vanlig vuxen ”kompis” som bara gör sitt jobb, som ska lotsa eleven ut i arbetslivet. Som handledare åt elever är det viktigt att känna för eleverna och visa ett
engagemang för dem. Eleven kan ibland lyssna mer till en handledare som säger att det är bra att försöka skaffa sig en utbildning istället för att strunta i den chansen. Deras ord kan påverka eleven mycket starkare än när det kommer från en lärare, studievägledare eller förälder.15
5.5
Tidigare forskningHär redovisas tidigare studier kring området elevers upplevelser av sina studievägledare samt hur individuella programmet upplevs av eleverna.
5.6 Kvalet inför valet
Loven har i sin avhandling ”Kvalet inför valet” bland annat undersökt elevers syn på
studievägledaren och vägledningssituationen. Här har han undersökt vilka förväntningar och upplevelser de har av sina studievägledare. Hans avhandling visar att de
flesta elever sammanfattningsvis är nöjda med sin studievägledare och att de kände att de fått ut det de i huvudsak önskade. Vad som framkommer i hans intervjuer med eleverna är att
14
Madsen, Torsten & Sundström, Ingegärd (1989) Livlina för livslångt lärande s 65-66
15
studievägledaren ska ha goda kunskaper om utbildningar, yrken, framtidsutsikter och löner. Många såg det som nödvändigt att studievägledaren ska kunna ge råd utan att styra över eleven. 86 % av eleverna ville att studievägledarna skulle ge dem de råd de önskade. I avhandlingen framgår det att Loven anser det som svårt att avgöra vad för sorts råd eleverna är ute efter. Det framkom inte ifall eleverna ville ha klara och tydliga råd som leder till styrning, eller ifall de ville ha ett rakt svar från studievägledaren om vad han eller hon ansåg om elevens val. I hans efterenkäter som delades ut till eleverna tre månader senare framkom det att eleverna fått handfasta råd av sin studievägledare som verkat mer som en rådgivare. Fortfarande ser han det som oklart vad ”råd” står för. Att som studievägledare fungera som rådgivare går även emot vad studievägledning står för. I Lovens avhandling framkom dessutom att studievägledaren skall vara snäll, vänlig och förstående. Eleverna har även ett stort behov av att få prata om sin situation. 16
5.7 Individuella programmet - Elevers upplevelser av sin skoltid
Rose-Marie Nilsson och Helena Hall har i sin uppsats undersökt det individuella programmet ur ett elevperspektiv. De vill med sitt arbete få veta vilka tankar och upplevelser eleverna har kring individuella programmet. I resultatet av deras undersökning framkom att många av eleverna har haft det problematiskt redan under sin grundskoletid och att de känt att de inte har nått upp till skolans krav. Även skoltrötthet under högstadietiden är något som eleverna upplevt. Detta har lett till att de halkat efter i skolan och att de inte känt att de har fått någon hjälp av personalen i grundskolan att komma på fötter. Konsekvenserna har blivit att de har halkat efter. I Nilsson -Halls undersökning framkommer även ett missnöje med
studievägledarna. Eleverna menar att kontakten med studievägledarna inte handlat om några vägledningssamtal, utan det har mest varit information om inför gymnasievalet och praktik. 17
6 Resultatredovisning
På grund av sekretess har jag valt att fingera elevernas och studievägledarnas namn för att inte röja deras identitet. Jag har valt att använda mig av följande namn: Johanna, Jenni, Sandra, Elin, Carola och Annica. Studievägledaren har fått namnet Lasse. Intervjufrågorna ligger som bilaga längst bak i arbetet. Här tar jag upp ett axplock av frågorna som jag anser vara de mest
16
Lovén, Anders. (2000) Kvalet inför valet s 111-112
17
Hall, Helena & Nilsson, Rose- Marie. (2000) Examensarbete: Individuella programmet- Elevers upplevelser av sin skoltid
centrala och som har relevans i mitt arbete. I det följande har ett antal frågor ställts som berör hur eleverna på individuella programmet upplever sin studievägledning och hur
studievägledaren ser på studievägledningen för eleverna på individuella programmet.
6.1
Intervjuer med elever
Anledningen till att de valde individuella programmet
Johanna, Jenni och Elin saknade betyg i kärnämnena och hade ingen behörighet till att söka vidare till gymnasiet. När jag frågar Jenni vad det berodde på att inte betygen räckte till svarade hon:
” Jag hade det jobbigt i skolan i grundskolan som gjorde att jag inte var så mycket i skolan. Så jag blev inte godkänd i kärnämnena och fick inga bra betyg”
Sandra slutade skolan redan i årskurs sex och har inte gått i skolan sedan dess, så för hennes del blev det naturligt att börja på individuella programmet. Carola har alltid gillat att sy, skapa färg och form. När hon såg att det fanns en plats ledig här så tog hon platsen.Annica ville läsa upp matten och valde att göra det på individuella programmet.
Vad är studie och yrkesvägledning för dig?
Johanna: ” De hjälper en med en massa frågor man har ex med busskort, vad man kan gå
eller göra efter IV. Frågor man har gällande praktiken”
De andra eleverna vet inte riktigt vad studievägledning är för något och en av eleverna tycker sig inte ha haft så mycket kontakt med dem så att hon riktigt vet vad de är för något. När jag förklarar lite närmre vad studievägledning innebär svarar Elin att studievägledare ska vara ”pushare” till eleverna.
Vad tycker du att en studie och yrkesvägledare kan hjälpa dig med?
Carola vet inte vad en studievägledare gör eller vilken hjälp hon kan få av dem.
Johanna: ”Jag vill försöka komma in på komvux, jag ska ha ett samtal idag med studievägledaren hur jag kan gå till väga och hur det kommer att bli.
Både Jenni och Sandra menar att de kan få hjälp när de ska välja vidare studier och gymnasium.
Elin: ”Ge mig bra information, tala om för mig vad jag ska göra. Hjälpa mig med skolor och
Annica:” De hjälper mig mycket när jag har funderingar kring praktiken och sådant. Min
studievägledare här på skolan har hjälpt mig att hitta en praktikplats till mig där jag kan få arbeta med djur.”
När tycker du att en studievägledare är bra?
Nästan samtliga elever är missnöjda med den studievägledare som de haft under sin
högstadietid. Ofta var de dåliga på grund av att de inte lyssnade eller dömde ut eleverna om de hade dåliga betyg. På frågan hur en bra studievägledare är svarar de:
Johanna: ”De hjälper till med frågor man har och stannar upp och lyssnar på det man har
att säga”
Jenni: ”Vet inte riktigt, men hon ska kunna svara på de frågor jag har. Att de försöker lyssna
på det man undrar över”
Sandra har ingen erfarenhet av hur hon vill att en studievägledare bör vara eftersom hon inte gått i skolan sedan årskurs sex.
Elin: ”Lyssnar och tar till sig. Får mig att känna att det enbart är jag som är i fokus” Carola: ”De hjälper till med om man har frågor på kanske yrken. Att de kan svara på
frågor”. Även Annica anser att det är viktigt att de lyssnar och visar intresse. Men även att de
ska finnas tillgängliga på plats känns viktigt.
Hur upplever du studievägledningen här på skolan?
Eleverna är väldigt nöjda med studievägledarna på individuella programmet. När jag frågar närmre vad som gör att de är så bra svarar Sandra:
”
X
berättar vad jag ska göra för att komma in på de gymnasielinjer jag vill. X är jättebra.”Annica: ”De är jättebra. De finns alltid här, om inte min kontaktstudievägledare finns på
plats så kan man alltid prata med någon av de andra två. De är alltid hjälpsamma och lyssnar på det man undrar över.”
Kan din studievägledare hjälpa dig med dina tankar om framtiden? I så fall på vilket sätt?
När jag ställer frågan svarar alla utom Annica att de kan få hjälp av sin studievägledare.
Annica:”Nej, eftersom jag inte vet något program jag vill gå, utan det är ett mer annorlunda
yrke som jag vill ha så känns det inte som att jag ska prata med dem om det. Jag har istället pratat med dem på min praktikplats om det.”
Sandra:”De hjälper mig nu med mina tankar och funderingar jag har kring framtida
gymnasieprogram. De brukar då argumentera för och emot och hjälpa mig.”
Carola: ”Ja, det tror jag att de kan genom att de utifrån vad jag kan så kan de kolla om det
finns något ledigt jobb som skulle kunna passa mig.”
På vilket sätt tycker du att studievägledningen har hjälpt dig?
Johanna säger att de hjälper till mycket med praktiken,”när det varit strul på praktiken har de funnits där och hjälpt mig hitta nya platser”.
Sandra säger att hon fått mycket hjälp till att leta upp de skolor som är av intresse för det yrke hon vill ha: ” Lasse har hjälpt mig att hitta de bästa designskolorna. Hur jag ska komma dit.
Eftersom jag vill bli egen designer så visar Lasse mig och tar sig tid.” Carola anser att hon
fått mycket hjälp att få ett bra schema som passar till hur mycket hon orkar i skolan. Eleverna säger sig även ha fått mycket hjälp till vilka program de ska välja på individuella programmet.
Hur många samtal har du haft med din studievägledare under din studietid här på individuella programmet?
När jag frågar hur många samtal de haft med sina studievägledare samt vad de mestadels innehåller svarar Sandra och Elin att det rör sig om allt mellan 8-11 samtal. Elin säger att det är bara att knacka på hos dem, de finns alltid tillgängliga till att få prata med. Man känner alltid att det finns tid. Hon säger att samtalen handlar om allt möjligt, inte bara det som rör studierna: ”vad jag vill söka vidare till eller vad jag vill göra. Mycket kring mina intressen,
det har inte bara varit samtal rörande studier utan vi har även samtalat allmänt kring vad jag vill göra ochmina intressen.”
Sandra: ”Funderingar jag har kring gymnasieprogram som jag skulle kunna tänka mig, vilka
poäng för att ta sig in.”
Hur ges information till er elever från studievägledarna och hur ser du på den information ni får?
Johanna:
”
I början under första året så kommer de in i klassrummen och hämtar en. De frågar hur man trivs och vad man vill ha.” Informationen som ges tycker hon är bra. ”Man kan alltid gå till studievägledarna och fråga om man vill ha mer eller säga ifrån om man vill ha mindre.”Sandra säger att de får gå in två och två om de vill, ”de tar även kontakt med oss och säger att
de vill ha ett samtal med oss. Jag tycker det är bra med information, är det så att vi vill ha mer så går vi bara och säger till så får vi den information vi vill ha”.
Carola säger att Lasse brukar komma ut i klasserna med blanketter och broschyrer om olika
skolor. Annica tycker också att informationen är tillräcklig och att hon inte saknar något: ”De
brukar komma till oss en och en och vill ha samtal, eller så kommer de in i klassrummet med lapp till oss med en tid så man får komma till dem och prata.”
6.2 Intervju med studievägledare på individuella programmet.
Av vilka olika anledningar kommer elever till individuella programmet här i Trollhättan?
Det är två typer av elever, en grupp är de elever som kommer direkt från årskurs 9 och som saknar betyg i matte, svenska och engelska. De har möjlighet att studera här för att kunna läsa upp de betygen. Den andra gruppen är de som kanske gör ett avbrott från studierna på grund av att det av någon anledning inte funkar i skolan. Då försöker vi att hjälpa dem med praktik. Studierna här är alltid frivilliga oavsett vad myndigheter och föräldrar säger. På samma sätt som gymnasieskolan.
Vilken information får eleverna på grundskolan innan de kommer hit? Är ni ute och informerar?
Det är lite olika. När det gäller grundskolans elever så får de information från sina
studievägledare om de blir underkända i engelska, matte och svenska. De är alltid välkomna hit på ett besök. Ofta bokar vi in ett besök tillsammans med både elev och förälder under våren. När det gäller gymnasieeleverna så brukar det också där börja med att de talar med sin studievägledare på skolan, kanske kommer de på ett besök för att se vad vi gör här. Innan de gör ett avhopp från sitt gymnasieprogram ser vi att de gärna kommer hit först för att få en inblick i hur vi arbetar.
Hur mycket vet eleverna om individuella programmet när de kommer hit?
Det är väldigt olika. Många är rädda, många är negativa. En del har en bild av att här går bara bråkiga elever, att det skulle vara stökigt här. Det upptäcker de flesta under ett besök här att
det inte riktigt är så. Ibland kan det vara mycket negativa bilder man har om IV, det kanske bottnar i det egna misslyckande man kanske känner att man inte dög tillför att kunna få de betyg man egentligen ville ha. Men våra erfarenheter är att när förälder och elev har varit här så brukar det lugna ner sig. Om eleven är väldigtbesviken över att behöva gå här så upplever jag det ändå som att det brukar vända efter ett tag och eleven accepterar det mer. Efter ett år brukar de flesta elever säga att det här var bra för mig, jag hann med att göra det jag skulle. Det är ju olika för varje elev såklart, men över lag så brukar det vara så.
Anser du att grundskolan kunde ha gjort på något annat sätt för att kunna fånga upp de elever som inte är godkända och behöriga till gymnasieskolan?
Man kan säkert göra massor. Jag tror att grundskolan har gjort väldigt mycket men de har självklart inte gjort allt. Och det är inte säkert att grundskolan är beredd på att göra allt som eleverna behöver. Jag tänker på att det här är barn som oftast haft en krånglig skolgång sedan låg och mellanstadiet. Man kanske skulle ha behövt extra stöd och hjälp på många sätt. Där det har brakat loss och blivit mer besvärligt är oftast på högstadiet för där är det en sådan lös organisation. De vuxna försvinner och där faller våra elever igenom. Våra elever får betala priset för hur högstadiet är uppbyggt. Därför skulle man säkert kunna gjort massor redan på grundskolan.
Hur tror du att elever som idag går i årskurs 9 känner sig inför sitt val till gymnasiet?
Många är väldigt osäkra och tycker det är jättesvårt att välja. Även om man har betyg, men valet i sig gör att det är svårt. Många tar nog allmänna program för att skjuta upp yrkesvalet tror jag.
Vilka förväntningar tror du finns hos eleverna här på individuella programmet?
När vi frågar vad de har för förväntningar så svarar de oftast att de vill läsa för att få betyg i matte, svenska och engelska. För det är det man har fått till sig att det är det man ska göra. De flesta vill nog ha en fungerande skolgång där de trivs, många har inte trivts i sin tidigare skolgång. En del har kämpat hårt i grundskolan men ändå inte lyckats nå sina mål och då har det varit hårt och jobbigt för dem. Några har nästan valt bort skolan eftersom de inte har fungerat där och då har de gått hem i stället. Därför tror jag att en förväntan här kan vara att man kommer dit man är mottagen och där man trivs.
På vilket sätt kan ni hjälpa eleverna?
Vi har en modell som vi kallar för ”salutogen” skola där vi tittar på friskfaktorer. Vi tittar på det som fungerar istället för det som inte fungerar. Det är ett sätt att lyfta eleven. Vi har en modell där vi försöker att ha små studiegrupper. Ibland lyckas vi inte med det, men vi
försöker att ha tio elever i varje grupp oftast med två lärare samtidigt. Vi har hemklassrum så att eleverna inte springer runt utan läraren kommer till eleven. Lärarna i arbetslaget undervisar i matte, svenska och engelska och det betyder att man inte springer till en massa olika lärare utan alla lärare i arbetslaget har den här kompetensen. Det blir lite ”mellanstadiestuk” över det hela. Men vi tycker att det fungerar bra med det här upplägget. Vi har väldigt mycket social omvårdnad här, vi ringer till eleverna varje dag om de inte kommer och även till föräldrarna om vi anser att det finns ett behov till det. Vi har en tät föräldrakontakt. Vi har alltid tre utvecklingssamtal med förälder och elev under läsåret. Sedan kan vi alltid ha tätare kontakt också, men det är alltid de här tre samtalen vi har som mall. Vi börjar alltid skolåret på hösten genom att boka in ett enskilt samtal med elev, förälder och blivande lärare för att ha ett planeringssamtal om deras förväntningar på IV och hur det varit tidigare i skolan.
Hur ser du på studievägledningen för de här eleverna?
Det är inte alltid så lätt. Jag ser det som en roll att försöka hitta den väg som finns, jag känner det som att våra elever inte har ett smörgåsbord att välja på. Man är glad om man hittar en väg och vi letar efter den vägen. Vi har mycket enskilda samtal. Vi är tre studievägledare här som arbetar mot varsitt arbetslag och som vi deltar i. Det gör att vi blir väldigt nära eleverna. På något sätt så finns alltid vägledningen där även fast vi kanske inte alltid diskuterar ”Vad ska du göra nu”? Eftersom vi känner eleven så väl så har vi också lättare att jobba med
vägledningen därför att vi vet också vad som fungerar och vad som inte fungerar. Vad är realistiskt, vad är möjligt? Då försöker vi att jobba vidare på de vägar där vi ser en väg framåt. Vi arbetar ju även med praktik och då har vi mycket samtal kring det. Vill man inte ha
praktik, vad gör man då i stället? På så sätt kommer vi nära eleven och planerar upp deras praktik vilket också leder till en bra kontakt.
Ställs det några specifika krav på er studievägledare på individuella programmet hur ni ska arbeta med eleverna jämfört med andra studievägledare på andra program?
Grunden är att man måste ha ett intresse och vilja arbeta med elevgruppen eftersom det oftast är mycket som är krångligt, många av eleverna har mycket bekymmer. Det är inte alltid som
de följer planeringen som vi gjorde. Man får hela tiden omvärdera och ändra. Det krävs mycket inlevelseförmåga och tålamod och även att man har intresse för eleverna.
Finns det något man som studievägledare på individuella programmet bör tänka på när man ska träffa sina elever?
Viktigt är att man tar deras svårigheter på allvar. Man får titta mer seriöst på hur det fungerar för den enskilda eleven i en skolsituation. Det tror jag kan hjälpa eleven att förstå vad de ska satsa på och inte när det gäller deras val av program.
Hur ser du på era insatser för eleverna? Känner du att ni kan göra tillräckligt för dem?
Man vill alltid kunna göra mer. Det som är bra här på IV är att vi är ganska mycket personal. Hela personalgruppen är intresserad av eleverna och ser till deras bästa. Vi önskar att hitta en väg ut till samhället för eleven och det är svårt eftersom det är en tuff arbetsmarknad. Många av våra elever behöver mycket stöd eftersom de har dåligt självförtroende, de har många misslyckanden. De behöver få nya chanser hela tiden och det är inte alltid den beredskapen finns ute i företagen eller inte ens i övriga gymnasiet. Vi är väldigt beskyddande här men hur ska man sedan klara sig där ute där ingen tar den hänsynen. Vi skulle behöva mer handledare med mer tid, mer gymnasieutbildningar med ett mer flexibelt upplägg där man kan anpassa sig efter eleven.
Hur ofta ger ni information till eleverna?
Eftersom vi arbetar så nära så brukar lärarna prata med eleverna om det är något. Den mesta informationen går oftast från mig genom läraren som förklarar för eleverna.
Om du hade fått bestämma på individuella programmet, hur skulle i så fall upplägget se ut?
Som det är nu så har vi ingen möjlighet att ge eleverna heltidsundervisning, beroende på att vi vill ha lärartätt och med små grupper och då kan vi inte ha eleverna inne hela tiden för den resursen har vi inte. Skulle alla vara här hela tiden så skulle vi ha dubbelt så stora grupper. Jag skulle vilja ha ännu mer småskalighet, så att de som vill vara inne hela tiden skulle få det. Samtidigt skulle man även få så mycket tid som man behövde. De som vill ha praktik skulle
jag önska en bättre handledning för ute så att de vågade komma ut och arbeta för att kunna träna sig i att kunna komma ut i arbetslivet.
Finns det några framtida planer för individuella programmet?
Det som är sagt är att vi ska erbjuda mer heltidsundervisning, det ska inte vara så att man inte har möjlighet att komma fem dagar i veckan till skolan. Jag tror vi skulle behöva ha ännu mer flexibilitet. Vi får hit väldigt många lever med problem och det handlar inte bara om inlärning utan det är väldigt vanligt att man har sociala problem, det kan vara psykologiskt, man kan ha en diagnos eller en psykisk sjukdom. Eleverna kan även ha medicinska hinder och handikapp av olika slag. Detta gör ju att man har väldigt olika behov. Det skulle behövas mer personal för att kunna sprida eleverna ännu mer. Skillnad mellan särskola och IV är att på särskolan ska man ha ett begåvningshandikapp som ska vara utrett och klarlagt. Här har vi elever som ligger väldigt nära särskolan men som ändå inte hör dit. De eleverna hamnar i den såkallade ”gråzonen”. Vi vet att de inte klarar av ett nationellt program, men det är samtidigt ingen särskoleelev. Där tycker jag att vi har ett för dåligt upplägg, därför att chefer i skolan och politiker som styr över skolan pratar inte om den gruppen. Istället pratar de om att alla elever ska bli godkända och gå ett nationellt program. Man pratar inte om att den andra gruppen finns, det blir väldigt många tillfälliga lösningar för den gruppen. ”Vad ska vi göra med dem då?” Och det är dem eleverna vi har här i fyra år. Men de har ju inte mycket på fötterna när de sedan ska ut och konkurrera på arbetsmarknaden
7 Analys och diskussion
Det har varit mycket givande och intressant att få ta del av elevers och studievägledares tankar och upplevelser i min studie. Samtalen har varit personliga och öppna vilket har hjälpt mig att få fram svar utifrån mitt syfte. Mitt syfte med detta arbete har varit att det skulle ge mig en kunskap om hur eleverna på individuella programmet ser på sin studievägledning och sina studievägledare. Dels hur studievägledaren på individuella programmet ser på
studievägledningen för eleverna och om det krävs några specifika krav på studievägledare som arbetar på individuella programmet. I min undersökning har jag valt att ha med teorier som berör människors livsvillkor. Min uppsats innehåller en teoretisk del där jag skriver allmänt om individuella programmet och en empirisk del där jag redovisar mina intervjuer med studievägledare och elever. Eftersom jag endast haft sex elever att intervjua kan jag naturligtvis inte dra några generella slutsatser av materialet, men det kan ändå ge en bild av
hur de här eleverna tycker och tänker. Jag anser att det finns anledning att ta till sig resultatet och fundera över vilken nytta vi kan ha av detta i vår kommande yrkesroll. Eftersom jag endast intervjuat en studievägledare av tre anställda på individuella programmet, kan jag även här inte dra några generella slutsatser.
Jag har kommit fram till följande resultat genom min intervju med studievägledaren att
ungdomarna oftast haft en krånglig skolgång sedan låg och mellanstadiet. De skulle ha behövt extra stöd och hjälp mycket tidigare och på många olika sätt. Det är oftast på högstadiet som elever spårar ur eftersom det är en lös organisation utan fasta strukturer. I mina intervjuer med eleverna framkommer det att några av eleverna mått dåligt under grundskolan och det har påverkat dem negativt i deras studier.
I Abraham Maslows teori framkommer det att vi människor mår sämre om våra
grundläggande behov inte blivit tillgodosedda. En människas beteende är ett resultat av allt som skett med oss. Utifrån mitt resultat visar det hur viktigt eleverna tycker att det är att studievägledarna lyssnar på dem och intresserar sig för deras frågor och tankar. Det framkommer även att många av eleverna har haft problem sedan låg och mellanstadiet.
Genom intervjuer med studievägledare och elever på individuella programmet har det visat sig att många elever saknar trygga hemförhållanden. Många elever har det stökigt hemma och saknar trygga hemförhållanden. Enligt Maslows teori kan det försvåra för de elever som hamnat långt ner i behovstrappan på grund av att de lägre behoven i trappan inte blivit tillräckligt tillgodosedda.
I mitt syfte var en av huvudfrågorna att ta reda på om det finns specifika krav på
studievägledaren som arbetar på individuella programmet. Det framgår under intervjun att det ställs stora krav på flexibilitet och att de har en förmåga att se utöver det vanliga eftersom de måste hitta individuella lösningar som passar elevens vilja, behov och motivation. Viktigt är att man har intresse för eleverna och förstår deras problematik. Det finns de elever som kommer från hem där det helt saknas traditionella familjemönster.
Enligt Bourdieu är det våra erfarenheter vi bär med oss som påverkar de senare val vi gör i livet. I resultatet visar det sig att det finns elever på individuella programmet som saknar trygga hemförhållanden, där det finns sociala problem och eller arbetslöshet. Elever blir redan
från början satta i olika fack beroende på vilka erfarenheter de bär med sig. Utifrån syftet var en av huvudfrågorna att ta reda på hur studievägledaren ser på studievägledningen för elever på individuella programmet? I resultatet ser man att studievägledaren på individuella
programmet ser på studievägledningen på ett annorlunda sätt jämfört med andra program. Här handlar det inte om att ha enskilda samtal som berör valet utan här handlar det om att hitta en fungerande väg för den enskilde eleven. Det är något som även framkommer under
intervjuerna med eleverna, där de menar att studievägledningen hjälpt dem med att hitta de skolor, praktikplatser och individuella scheman som är anpassade efter just dem.
I Lovens avhandling ”Kvalet inför valet” framkommer det att de flesta elever
sammanfattningsvis är nöjda med sin studievägledare. Vad de i huvudsak önskade av sina studievägledare var att de ska ha goda kunskaper om utbildningar, yrken, framtidsutsikter och löner.
Mitt syfte är att ta reda på hur elever uppfattar studievägledaren och den studievägledning de får på individuella programmet. Jag kom fram till följande resultat att studievägledaren engagerar sig och visar intresse för eleverna på individuella programmet. Något jag upplevt att de anställda studievägledarna på individuella programmet i Trollhättan behärskar och har en stor kapacitet av. Det visar sig även i resultatet där att eleverna är mycket nöjda med sina studievägledare och den studievägledning de får. Eleverna anser att studievägledaren alltid finns tillgänglig, lyssnar och visar intresse.
En viktig slutsats är det faktum att studievägledaren upplever att skolchefer och politiker inte ser alla elever. Elever som inte syns är de som hamnar på individuella programmet i fyra år och som inte tar sig vidare till ett nationellt program. Mina funderingar cirkulerar runt hur dessa ungdomar ska klara sig i samhället efter individuella programmet? Min tolkning är att elever från början blir satta i olika fack beroende på vilka erfarenheter de bär med sig.
Så här tolkar jag mitt resultat i relation till syfte och teorier. Jag anser att ansvaret för dessa elever ska delas både av individen, föräldrar, skola men även av samhället18. Samhället borde
18
Med samhället avser jag skolchefer och skolpolitiker som arbetar för en fungerande skola åt alla enskilda elever.
ha en bättre ordning för hur vi ska kunna hjälpa dessa elever när de kommer ut i samhället vid 20 års ålder utan någon fungerande skolgång bakom sig.
Under intervjuerna med studievägledare och elever tolkar jag den koppling som Pierre Bourdieu och Abraham Maslow skriver om i sina teorier. Många av eleverna, men långt ifrån alla, jag träffat under mina besök på individuella programmet mår dåligt och har haft det jobbigt under sina skolår. Det har varit problem sedan låg och mellanstadiet. För att kunna klättra uppåt i behovstrappan krävs det att behoven längst ner i behovstrappan blivit tillfredsställda.
Jag tolkar det även som att många av eleverna saknar självförtroende. De har haft det jobbigt under sin grundskoletid och för en del elever har det saknats trygga hemförhållanden. De känner ett stort behov i samtalet med studievägledaren att det är någon som lyssnar på dem och får dem att känna att deras problem och frågor är viktiga och tas på allvar.
Studievägledaren är en trygghet på individuella programmet och oftast finns tillgänglig för eleverna.
8 Sammanfattning
Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever på individuella programmet ser på studievägledaren och den studievägledningen de får på skolan. Jag har även valt att undersöka hur studievägledarna arbetar med eleverna och se om det krävs specifika kunskaper från dem när de arbetar på individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren på de frågor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn på studievägledaren på individuella
programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievägledaren och eleverna fick mig att förstå att det finns mycket att skriva om när det gäller elever på individuella programmet.
För att få svar på mitt syfte valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Jag gjorde en intervju med en studievägledare på individuella programmet och jag ville även ge eleverna chansen att träda fram genom att även intervjua dem. Genom en kvalitativ undersökning kunde jag med intervjuer med eleverna få ut ett mer utförligare svar på mina frågor, eftersom jag kunde forma frågorna under intervjuerna beroende på hur eleverna var vid
intervjutillfället. Några av eleverna var tysta och hade svårt att formulera sig och jag kunde då hjälpa dem genom att använda mig av öppna frågor. Jag kunde även med min metod få
tillfälle att förklara vissa frågor som de inte förstod, som exempelvis visste några av dem först inte vad studievägledning stod för.
Jag valde att använda mig av elever som går på individuella programmet och som har gått där under minst ett år. Jag ville ha elever som inte var behöriga till gymnasiet för att se hur de ser på studievägledningen på programmet. Med hjälp av studievägledare på individuella
programmet fick jag fram sex elever att arbeta med. Under två dagar hade jag mina intervjutillfällen med eleverna som tog ca 20 minuter. Intervjuerna hade jag på skolan där eleverna befann sig. Jag hade även min intervju med studievägledaren på skolan.
Resultatet visar att de elever jag intervjuat är mycket nöjda med studievägledaren och den studievägledning de får på individuella programmet. De känner att studievägledaren alltid finns tillgänglig för dem och visar intresse för dem och det de undrar över. Några av eleverna har haft det problematiskt redan på grundskolan, och för vissa av eleverna räckte inte betygen till som de hade med sig från grundskolan till att kunna söka till ett nationellt gymnasium.
Utifrån resultatet tolkar jag det som att det är viktigt för eleverna att man som studievägledare lyssnar och intresserar sig för dem. Man ska finnas tillgänglig och försöka kunna svara på de frågor de har. De tycker att studievägledningen har hjälpt dem med att hitta bra skolor de vill kunna söka in till, om det varit strul på praktikplatserna har de fått hjälp med det och de har även fått hjälp att få ett bra individuellt schema anpassat för dem.
För studievägledaren på individuella programmet handlar det om att hitta en väg som fungerar för den enskilde eleven. Eleverna här har inte ett smörgåsbord att välja på utan det handlar om att hitta en bra lösning för varje elev. De har mycket samtal med eleverna, men samtalen skiljer sig mot vanliga samtal på andra program. Samtalen handlar mer om vad som är realistiskt för eleverna och hittar de en väg som kan fungera så arbetar de vidare med den. Studievägledaren arbetar nära eleverna och får på så sätt en nära relation med dem. De vet vad som fungerar och inte fungerar för dem.
Studievägledare på individuella programmet måste ha ett intresse för och vilja arbeta med elever som oftast haft det jobbigt. Många av de här eleverna har bekymmer och mår dåligt.
Det krävs stor inlevelseförmåga och att man är flexibel till att kunna omvärdera och ändra om för eleven.
9 KÄLLFÖRTECKNING
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo, red. (1999): Klassisk och modern
samhällsteori, Lund: Författarna och Hans Reitzels förlag.
Hall, Helena & Nilsson, Rose-Marie. (2000) Examensarbete: Individuella
programmet - Elevers upplevelser av sin skoltid, Malmö Högskola
Lester, David. (1995): Personlighetsteorier, Lund:
Loven, Anders. (2000): Kvalet inför valet, Malmö:
Skolverket. (2001): Individuella programmet, Borås: Skolverkets och Fritzes
förlag.
Madsen, Torsten & Sandström, Ingegärd. (1989): Livlina för livslångt
lärande, Stockholm: Allmänna förlaget.
Bilaga 1
Intervjufrågor till studievägledare på individuella programmet
1) Av vilka olika anledningar kommer elever till individuella programmet här i Trollhättan?
2) Vilken information får eleverna på grundskolan innan de kommer hit? Är ni ute och informerar?
3) Hur mycket vet eleverna om individuella programmet när de kommer hit?
4) Anser du att grundskolan kunde ha gjort på något annat sätt för att kunna fånga upp de elever som inte är godkända och behöriga till gymnasieskolan?
5) Hur tror du att elever som idag går i årskurs 9 känner sig inför sitt val till gymnasiet? 6) Vilka förväntningar tror du finns hos eleverna här på individuella programmet? 7) På vilket sätt kan ni hjälpa eleverna?
8) Hur ser du på vägledningen för de här eleverna? 9) Har ni ett nära samarbete med eleverna?
10) Ställs det några speciella krav på er studievägledare på individuella programmet hur ni ska arbeta med eleverna jämfört med andra studievägledare på andra program? 11) Finns det något man som studievägledare på individuella programmet bör tänka på när
man ska träffa sina elever?
11) Hur ser du på era insatser för eleverna? Känner du att ni kan göra tillräckligt för dem? 12) Hur ofta ger ni information till eleverna?
13) Vilket innehåll har informationen ni ger till eleverna?
14) Om du hade fått bestämma på individuella programmet, hur skulle i så fall upplägget se ut?
15) Finns det några framtida planer för individuella programmet
Intervjufrågor till elever på individuella programmet
1) Hur kom det sig att du började här på Individuella programmet? 2) Vad är studie och yrkesvägledning för dig?
b) På vilket sätt kan du använda dig av den?
3) Vad tycker du att en studie och yrkesvägledare kan hjälpa dig med? 4) Vilken hjälp fick du av din studievägledare på högstadiet?
5) När tycker du att en studievägledare är bra? 6) När tycker du att en studievägledare är dålig? 7) Hur upplever du studievägledningen här på skolan?
8) Kan din studievägledare hjälpa dig med dina tankar om framtiden? På vilket sätt? 9) Vem annars?
10) På vilket sätt tycker du att studievägledningen har hjälpt dig?
11) Hur många samtal har du haft med din studievägledare under din studietid här på IV? 12) Vad har samtalen till största del handlat om?
13) Hur ser du på den studievägledning du får från din studievägledare här på skolan? 14) Hur ges information till er elever från studievägledarna?
15) Hur ser du på den information ni får från studievägledarna? Känns den tillräcklig eller är det något du saknar?
