Vad motiverar elever att välja spanska och senare att lämna studierna?

Malmö Högskola

Examensarbete

Vad motiverar elever att välja spanska och senare att

lämna studierna?

What motivates students to choose Spanish, and later to leave the

studies?

En kvalitativ studie i svensk grundskola med elever i årskurs 8 som valt spanska som tredje språk.

Rosa González Bolaño

Lärarutbildningen 90 hp Examinator: Haukur Viggosson

Komplettering pedagogisk utbildning Handledare: Anna Henningsson Yousif Vårtermin 2016

Sammandrag

I detta examensarbete görs en utvärdering av totalt 14 elevers erfarenheter och upplevelser av två och ett halvt års spanskstudier i årskurs 8 samt en beskrivning av hur lärare kan arbeta med motivation i undervisningen. Studien tittar närmare på elevernas intresse för det spanska språket, i vilken utsträckning elevernas förhoppningar har blivit uppfyllda och deras intresse att fortsätta sina studier i spanska efter grundskolans slut.

Studien innefattar tre enkätstudier i en åttondeklass och en intervju med fyra elever. Resultatet visar att alla eleverna var motiverade innan spanskstudierna påbörjades men att några av eleverna efter två och ett halvt år av spanskstudier förlorat motivationen till att läsa vidare. Orsaken till detta är enligt eleverna att de inte har lärt sig så mycket som de hade förväntat sig.

Sökord: förväntningar, grundskolan, motivation, spanskstudier, språkval.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

2 Tidigare forskning och teoretisk förankring ... 5

2.1 Vad säger Lgr 11(2011) om spanskämnet? ... 8

2.2 Teori om motivation ... 10

2.2.1 Inre och yttre motivation ... 11

2.3 Motivationsproblem ... 13

3 Metod ... 13

3.1 Urval ... 14

3.2 Reliabilitet och validitet ... 15

3.3 Forskningsetiska principer ... 15

3.4 Genomförande ... 15

4 Resultat ... 17

4.1 Enkätstudie I: Moderna språk ... 17

4.2 Enkätstudie II: Språkstudier ... 17

4.3 Enkätstudie III: Motivation ... 18

4.4 Intervjustudien ... 19

4.5 Sammanfattning av enkätstudierna och intervjun ... 21

4.5.1 Sammanfattning av enkätstudierna ... 22

4.5.2 Sammanfattning av intervjustudien ... 24

5 Analys och diskussion ... 24

5.1 Vad ligger bakom elevers språkval? ... 28

REFERENSER ... 30

1 Inledning

Moderna språk är en viktig del av läroplanen, men det finns stor oro bland lärarna på grund av bristande motivation hos eleverna. Detta har lett till att ett stort antal av forskare studerar detta fenomen för att hitta de faktorer som orsakar svårigheter med motivationen.

Undervisningen i spanska språket har ökat under det sista decenniet och detta har blivit en utmaning för både pedagoger och elever. Trots att studier visar att motivationsfaktor påverkar i spanska inlärning är de många elever som har dock vilja att fortsätta sina spanskstudier. Forskningen söker även de faktorer som bidrar till att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat eftersom ju mer eleverna kan om befintliga lärandemåldesto större är deras engagemang i sina spanska studier. Skolans huvuduppgifter är att alla elever ska lära sig efter sina förutsättningar för att kunna hitta vägen till framgång i livet.

På 70-talet ändrades, av flera skäl, svenskarnas syn på utländska språk. Ett av skälen var den stora migrationen av folk från olika länder. Ett annat var behovet att kommunicera med omvärlden. Ett tredje skäl var att många svenskar började resa till Spanien och blev där intresserade av det spanska språket och den spanska kulturen. Svenskarna har också upptäckt att det utanför Europa finns en värld som berör och väcker nyfikenhet. I Sverige utgör andra och tredje språket en viktig del av skolsystemet (Skolverket, kursplan i

moderna språk 2008) och eleverna i den svenska skolan börjar läsa engelska redan i årskurs 4. Två år senare, i årskurs 6, får eleverna välja ytterligare ett språk att studera: tyska,

franska och spanska.

Som bakgrund i studien används bland annat Gunn Imsens (2000) och Zoltán Dörnyeis (2001) studier om motivation som ett främjande verktyg för andraspråksinlärning, samt kursplaner i moderna språk, Lgr11(2011), och GERS, 2009 (Gemensam europeisk

referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning). Båda dokumenten kommer att användas och diskuteras i studien.

Som blivande lärare undrar jag vad det är som lockar eleverna att lära sig spanska, och efter det en kort tid av lärande väljer en del elever att hoppa av. Jag hoppas också att med denna studie kunna hjälpa spansklärare att skapa medvetenhet om vikten och de fördelar som finns i att lära sig ett språk som talas i stora delar av världen. Fokus i denna studie är elevers inställning till spanskan och motivationen lära sig det spanska språket. Eleverna, som ingår i denna studie, har valt spanska istället för de traditionella tredjespråken, franska och tyska och frågan som ställs i denna studie är varför. I studien diskuteras också hur lärare försöker motivera eleverna till att lära sig spanska.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att utifrån en grupp elevers synvinkel ta reda på deras inställning och motivation gentemot spanskstudier i den svenska grundskolan. Samtidigt vill jag utröna elevernas framtidsplaner i spanskstudier: om de tänker fortsätta att studera spanska efter grundskolans slut och hur de tänker för att kunna behålla vad de lärt sig under de tidigare åren.

Frågeställning:

• Vad motiverar eleverna att lära sig spanska?

• På vilket sätt kan lärare försöka motivera eleverna att lära sig spanska?

• Vad kan lärare göra för att motivera eleverna att behålla sina spanskkunskaper efter det att de har lämnat grundskolan?

Dessa frågeställningar kommer eleverna att besvara genom enkätundersökningar i kombination med en kort intervju.

2 Tidigare forskning och teoretisk förankring

Teorin om motivation kan anknytas till inlärningen av språket och språkutvecklingen som en viktig del och en av de största utmaningarna för oss pedagoger. För att kunna skapa en brygga mellan elevens förkunskaper och det som de förväntar att lära sig kommer denna teori att klargöras. Flera studier har gjorts som rör sig om motivationen i ämnet spanska i den svenska grundskolan.

I dagens medier debatteras det ofta hur betydelsefull lärarens yrkesskicklighet är. Lill Langelotz (2014, s.12 ff.) framhåller i sin studie ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” hur en kompetent lärare kan fånga sina elevers intresse. Langelotz menar att lärarskicklighet blir en fråga om avsevärt mer än ämneskunskaper och en förmåga att lära ut effektivt. Pedagogisk skicklighet kräver en insikt i hurmotivation kan skapas. Det är också viktigt, skriver Langelotz, att ha gedigna ämneskunskaper och en förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar. Langelotz skriver vidare att pedagogisk skicklighet kan relateras till lärarens medfödda förmåga att lära ut.

Håkansson och Sundberg lyfter fram i sin bok Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i

svensk och internationell belysning (2012) att det finns olikheter mellan lärares och elevers uppfattning på arbetssätt, arbetsmiljö och motivation. En lärare som gör en översyn av sina

lärostilar och hur dessa inspirerar sina elever, kan öka elevernas måluppfyllelse. Författarna poängterar vidare att forskning länge har visat att lärarna som bygger sin undervisning på elevernas förkunskapsnivå ger ett bättre studieresultat, men att det då är viktigt att läraren litar på sina elever. Det är också gynnsamt att arbeta tillsammans med arbetskamraterna eftersom detta bidrar till mer variation i undervisningen (Håkansson och Sundberg s. 130). Även grupparbete gynnas om uppgifterna är av sammanhållen karaktär, interaktion och kommunikation mellan eleverna. Författarna betonar avslutningsvis att inlärningen blir mer effektiv när eleverna delar kunskaper och erfarenheter (Håkansson och Sundberg 2012, s. 261 ff. ).

En annan insikt som poängteras i Håkansson och Sundberg (2012) är den om lärares

kännedom om sina kvalitativa kompetenser: ämneskunskaper och läroplanskunskaper såväl som de pedagogiska och didaktiska kunskaperna. Författarna skriver vidare att en bra lärandemiljö främjar utveckling och förtroenderelationer och att läraren ska planera och strukturera sin undervisning utifrån givna målsättningar (Håkansson och Sundberg 2012, s. 260). För att eleverna ska öka sina prestationer måste läraren bedriva en relevant

undervisning som väcker elevernas intresse och motivation. Därför sammankopplas detta med Kent Fredholms studie (2006) om ”Grundskoleelevers inställning till moderna språk” som refererar till en studie från Skolverket som upplyser att antalet elever som går ut från grundskolan med ett godkänt betyg i spanska har ökat, men att medelnivån på

spanskkunskaper har sjunkit som en följd av ökad gruppstorlek och heterogena grupper. Fredholmbetonar också att elevernas syn på läraren är betydelsefull för motivationen, och att avhoppen från studier av moderna språk börjar när de upplever det svårt, tråkig eller meningslöst (Fredholms 2006, s. 48).

En studie som gav mig mycket relevant information och inspiration angående spanskstudier var ”Att tala på målspråket i undervisningen i moderna språk ur ett lärarperspektiv” (2013). Marisa Gadeas syfte i uppsatsen var att utreda hur lärare kan motivera högstadieelever till att läsa spanska och även att få motiverade att fortsätta. Hennes resultat visade att muntliga färdigheter är en av de största motivationsfaktorerna i språkinlärning. Enligt

undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning i ämnet. Läraren ta till sig olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva

motivationsstrategi och talar övervägande på målspråket (Gadeas 2013, s. 19). Dock upplyser studien att 25 % eleverna hoppar av moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium på språkval samt en viss otydlighet i kursplanen vad det gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt.

Detta kan också kopplas till ”Forskning för klassrummet” (Skolverket: 2013) I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön. Forskningens utgångspunkt

lyckas. ”Forskning för klassrummet” lyfter fram lärarens autonomi och möjlighet att själv kunna välja innehållet och metoden för att nå målen. Det finns mycket forskning som hävdar att mänskligt lärande är en social process (Skolverket: 2013). Lärandet är inriktat i hög grad om att lära sig och tala så som omgivning gör. En annan sak som omnämnas i denna forskning är lärarens självtillit att förändringar i sitt arbete i klassrummet. En lärare som är säker på sin kompetens och tar till sig nya kunskaper kan utmana sig själv och prova nya begrepp i sin undervisning (Skolverkets: 2013, s.30).

Forskningen visar också att lärandet är en fysiologisk process i hjärnan. Där en skicklig lärare ”uppmuntrar och utmanar sina elever och löpande ger dem återkoppling på deras lärande” (Skolverket 2013, s. 17). En kompetent lärare kan förändra mycket för en elev eller eleverna. Om i klassrummet sker en förändring kommer det att skapa elevernas lärande så att förbättra måluppfyllelse (Skolverket 2013, s. 31). Alltså kan läraren på flera olika lärostilar bidra till att motivera de studerande.

I boken Undervisning i Teori och Praktik, poängterar Gunnar Lindström och Lars Åke Pennlert (2012) att lärares yrkesspråk är ett idealt medel för att kommunicera, reflektera och argumentera olika företeelser. Författarna skriver om språket som ett hjälpmedel för vårt tänkande och radar upp ett antal didaktiska reflektioner: Hur fungerade kommunikation

mellan mig och eleverna och mellan eleverna? Vilka problem uppstod? Hur kan jag hantera dessa? Vilka kompetenser har jag använt och utvecklat? Hur kan undervisnings-och lärandeprocessen kopplas till beprövad erfarenhet undervisnings-och didaktisk forskning? (Lindström

och Pennlert 2012, s. 51). De menar vidare att undervisningen är ett praktiskt arbete som utvecklas genom övning, ett socialt arbete som utvecklas genom dialog, kreativitet och mod påstår författarna (Lindström och Pennlert 2012, s.24 ff).

Lindström och Pennlert (2012) hävdar också att elever lär sig att arbeta med olika metoder, t.ex. grupparbeten, skrivprocesser, lek och drama, att läraren bör hitta sätt att ge

återkoppling till tidigare undervisning samt visa intresse för elevernas olika metodval, och handleda eleverna i genomförandet.

Arbetsmetoderna väljer lärare och elever utifrån mål och innehåll men också utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Samma mål och innehåll kan bearbetas med olika metoder (Lindström & Pennlert 2012: s. 55).

Författarna betonar att variation i arbetsmetoderna gynnar elevers förväntningar och lust att lära. De kan prövas i alla ämnen och i nya sammanhang i undervisningen.

Sammanfattningsvis kan sägas att inlärningen av ett främmande språk är mödosam och ansträngande för eleverna. Lusten att lära kommer många gånger först efter det att läraren lyckats förändra elevernas memoreringstekniker och inlärningsstrategier. En elev kan komma längre i sin kognitiva utveckling om spanskläraren gör en översyn av sina lärostilar

och ser hur dessa inspirerar sina elever. Därigenom kan eleverna bättre dra nytta av undervisning och öka deras måluppfyllelse (Språkvård nr 4 2002, s.4).

2.1 Vad säger Lgr 11(2011) om spanskämnet?

Kursplanen för moderna språk i Lgr11 (2011) grundar sig på undervisningarna från det Europeiska centret för moderna språk. Centrumet presenterar idéer och metoder som pedagogerna kan använda sig av. I den samlade Läroplanen (2011) införs ett

diskussionsunderlag som rör material för planering av undervisning i ämnet spanska samt frågeställningar som rör kursplanens syfte, centrala innehöll, kunskapskrav, övergripande mål och deras relation till ämnet spanska. Dessutom finns det ett kommentarmaterial från Skolverket (2011) som ett bakgrundsresonemang och motivering till urval och

avgränsningar i kursplanen som kompletterar kursplanen.

”Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden”(Lgr11, 2011, s. 76). Kursplanens (2011) syfte i moderna språk syftar till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och tilltro till sin förmåga att använda det. Enligt kursplanen ökar motivationen och lärandet när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang. Något som kursplanen poängterar är att i mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågor och kunskaper om förståelse för olika

livsvillkor, sociala och kulturella företeelser i områden där språket används (Lgr11, 2011, s. 76). Enligt den nya kursplanen betonas vikten av att ta vara på språket i omvärlden och på olika kulturer. Kursplanen i moderna språk har fortfarande en funktionell och

kommunikativ grundsyn på språklärandet, även om den har förändrats jämfört med den tidigare kursplanen. I kursplanen (2008) för moderna språk i grundskolan står det:

Spanska talas i många länder på flera kontinenter. I Latinamerika är spanska det vanligaste språket. Till Sverige har sedan 1960 talet kommit ett stort antal invandrare med spanska som modersmål. Kunskaper i spanska ger möjligheter att ta del av en rik litteratur.

(Skolverket: Kursplaner och Betygskriterier 2000, revidera version 2008. s. 35.)

Läroplanen (2008) anser citatet ovan som ett exempel som kan användas för att motivera eleverna att lära sig spanska och väcka deras intresse för kulturen. I kursplanen för moderna språk fokuserar Lgr11 på den kommunikativa förmågan. Eleven ska utveckla ”… en

allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talat och skrivet språk…” (Lgr 11, s.76). I den kommunikativa förmågan ingår att kunna vissa strukturella regler för att kommunicera på målspråket. En allsidig kommunikativ förmåga omfattar att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter. Det är på detta sätt som eleverna kan upprätthålla intresset för att vidare utveckla sina kunskaper. Dessutom Skolverket lyfter fram att språkvalet är betydelsefullt eftersom moderna språk kan ge extra meritpoäng vid

ansökan till gymnasieskolan och till högskolan om eleven vill fortsätta lärandet. (Skolverket: Stöd för att informera om språkvalet).

En gemensam europeisk referensram för språk, lärande, undervisning och bedömning (GERS, 2009) är en annan dokumenten som lärarna måste ta hänsyn till vid

språkutbildning. Skolverket anser att moderna språk borde harmoniseras med Europarådets. Ett nytt språk ökar, enligt GERS, människor möjligheter att delta i internationella studier samtidigt som det ger bättre förutsättningar för en framtid arbetsliv. Enligt GERS

förespråkar att den som lär sig ett nytt språk, inte förlorar sitt modersmål utan också tillägnar sig en ny kultur. Skolverket har samma inställning som GERS när det gäller att lära sig ett nytt språk. Till stora delar överensstämmer också GERS och kursplanen i moderna språk när det gäller sättet att se på lärande förmågor.

Enligt Europarådet finns det idag många sätt att lära sig och lära ut moderna språk (GERS: s. 138). GERS förespråkar inte att lärarna endast ska använda en viss metod för

språkundervisning utan användning av olika alternativ. En sak som däremot förordas av Europarådet vid språkinlärning är användningen av metoder som bygger på eller stimulerar elevernas motivation och karaktärsdrag, till exempel läsning av böcker, inspelningar, filmer, sånger, dataspel, chattar på nätet, samtal med lärare och kamrater. Alla dessa kan uppfylla elevernas förväntningar och de anses som mest effektiva för att eleverna ska vilja lära för att uppnå målen.

Språkfärdighetsnivåerna i GERS är alltså sex, det vill säga färre än de sju stegen i den svenska skolan. Både Skolverket och GERS har utarbetat parallellt, på en viss nivå, där beskrivningarna om färdigheterna anses bedöma elevernas prestationer (GERS: 126 ff.). Vid slutet av årskurs 9 är eleverna i steg fyra och där kan de tala på ett enklare sätt när det gäller receptiva, produktiva och interaktiva språkfärdigheter. Dessa språkfärdigheter beskrivs i kursplanen i det centrala innehållet(Lgr.11, s. 77).

Enligt Skolverket i (Kommentarmaterial för kursplanen i moderna språk 2011: 6 ff.) är syftet med att anknyta språknivåerna med GERS att en svensk elev kan visa att ett svenskt kursbetyg i moderna språk motsvarar en viss nivå i GERS. Detta kan vara användbart om han eller hon vill studera eller arbeta i ett annat europeiskt land. Därför kopplar GERS också till Europeisk språkportfolio som används i många länder och det tydliggör att undervisningen i allt väsentligt ska bedrivas på målspråket. Språkportfolio meningen är att stärka elevers motivation att läsa spanska. När eleverna exponeras för målspråket utanför skolan är det vanliga språkbruket oftast tillräckligt.

2.2 Teori om motivation

I denna del redogörs för en del av den forskning som finns om motivation. Det kommer att fastställas vilka befintliga teorier som kan bidra till att klargöra begreppet motivation. En av de studier som presenteras är Zoltán Dörnyei (2001) som menar i sin bok Motivational

Strategier in the Language Classroom att motivation bäst uppfattas som en övergripande

term som täcker en mångfald meningar. Dörnyeis mångsidiga beskrivningar inom

motivationsstrategier i klassrummet, förklarar lärarens inflytande som en ingrediens för en framgångsrik undervisning. Motiverande strategier kan inte användas med framgång i klassrummet om vissa förutsättningar inte är på plats innan försöket att skapa motivation påstår han. Dörnyei menar att ett trevligt klassrumklimat kan vara effektivt för att motivera eleverna om det finns följande fyra villkor (från Dörnyei, 2001, s. 31):

• Lärarens lämpliga beteende

• En bra relation mellan lärare och elev • En trevlig och stödjande klassrumsatmosfär • Sammanhållning och lämpliga gruppnormer

För att förstå begreppet ”motivation” är det viktigt att förstå också ”teorin för lärande.” Göran Linde (2011) i sin bok Det ska ni veta påpekar att motivationen är en bra förklaring

till framgång i skolan.Han hävdar att ”… den gode läraren är den som kan stimulera inre motivation, som kan identifiera elevers motivgrund och skapa självförtroende för lärande.” (Linde 2011, s.109) Linde refererar också till Piagets tänkande som har haft stort

genomslag i den svenska skolans pedagogik. Piaget bekräftar att ”… den gode pedagogen är den som bejakar barnets spontana aktivitet och tillåter det att upptäcka.”Det möjliggör för eleven att aktivt dra nytta av den potential som finns i utvecklingsfaser (Linde 2011, s. 108).

Knud Illeris (2007) poängterar i sin bok Lärande, i delen ”Känslor, motivation och vilja” (Illeris 2007, s. 110) att till drivkraften räknas också motivation, dvs. viljan och attityden som kopplas till det innehållsliga och det subjektiva sammanhanget.Han menar att om man har en vilja att lära sig något speciellt, handlar det utan tvekan om någon form av

motivation därför är det viktigt att hålla fast vid drivkraften som råder i allt lärande. Illeris hävdar också att ”… motivationspsykologi traditionellt sett har varit en vetenskaplig disciplin som i högre grad refererar till lärande än till känslor” (Illeris 2007, s.111). Han förklarar att vilja, attityder och motivation i hög grad handlar om lärande och inte om känslor. Men Illeris anser att det finns en förvirring om tydligheten i de element som ingår i inlärningssituationen. Illeris menar vidare lärare ibland inte ”… skiljer mellan det man undervisar i och det man faktiskt lär sig” (Illeris 2007, s. 13). Motivationen utgör ett ämnesområde som behandlas i alla former av lärarutbildning.

Anders Jönsson (2012) framhäver i sin bok Lärande bedömning att ”formativ bedömning har visat sig kunna ha positiva effekter på elevernas motivation” (Jönsson 2012, s. 66). Med speciellt autentiska uppgifter kan elevernas kunskaper bedömas i förhållande till mål och kunskapskrav. Om eleverna upplever uppgiften meningsfull blir de mer motiverade och presterar bättre. Jönsson betonar även att formativ bedömning har en motivationshöjande effekt eftersom eleverna kan hitta kopplingar mellan undervisningens innehåll, egna

intresse och erfarenheter. Detta kräver att läraren dokumenterar sin bedömning av elevernas prestationer och att de följer deras progression. Det finns, enligt Jönsson, en stark koppling mellan motivation och prestation. Vidare menar Jönsson att ”bedömningsmatriser” är ett bra sätt att påvisa för eleverna hur kriterierna som ska bedömas (Jönsson 2012, s. 67). ”Bedömningsmatriser” kan vara konstruerade på olika sätt. De kan innehålla både kriterier för bedömning och kvalitativa nivåbeskrivningar. Genom att göra kriterier som ger

nyanserad information om elevernas prestationer i förhållande till målet kan de

kommunicera till lärare och elever om både vad som är viktigt att lära sig och vad eleverna ska fokusera på. Matrisen bidrar alltså till tydlighet och öppenhet i bedömningen, vilket upplevs som positivt av eleverna (Jönsson 2012, s. 74). En viktig del för lärande och feedback, påstår Jönsson, är självbedömning, eftersom denna är ett effektivt redskap för eleverna när de bedömer sina egna prestationer (Jönsson 2012, s. 84 ff.).

Så kallade ”Bedömningsmatriser för feedback” består av en kombination av kriterier och nivåbeskrivningar och det kan stötta feedbackprocessen (Jönsson 2012, s. 91).

Självbedömning ska göras kontinuerligt och görs för elevens skull. En viktig del i

självbedömningen är arbetet med autentiska uppgifter. Uppgifter som eleverna kan relatera till skapar tydlighet och eleven förstår nyttan med dem. Enligt Jönsson är kamratbedömning ett bra sätt att lära sig ge feedback. Det är en bra metod som låter elevernas att bedöma varandras uppgifter. På det sättet får eleverna en chans att förbättra sina prestationer och revidera sitt arbete innan slutinlämningen till läraren. (Jönsson 2012, s. 92 ff.)

2.2.1 Inre och yttre motivation

När man resonerar kring motivation skiljer man ofta mellan inre och yttre motivation. Gunn Imsen (2000) i Elevens värld hävdar att motivationen handlar om hur läraren använder sin skicklighet för att ge färg och entusiasm till elevernas handlingar (Imsen 2000, s.271). Det är motivation som ger mål och mening åt aktiviteterna. Yttre och inre motivation är vad som orsakar aktivitet hos individen. Enligt Imsen är det ett personlighetsdrag som avgör om en elev ger mening eller ej till sina aktiviteter. Hon skriver följande om begreppet

motivation:

Motivation är ett begrepp som vi vanligtvis använder, när det rör sig om förhållandevis målinriktade handlingar och att orsakerna kan vara av ”yttre” natur genom att det är något

bestämt man vill uppnå eller av ”inre” natur genom att det är vissa personlighetsegenskaper som ligger till grund (Imsen 2000, s. 271-272).

Vad Imsen menar är att motivationen sammanhänger med grundläggande värderingar. Handlingar som inte kan förklaras av ett antal egna personlighetsdrag eller motiv, men vi förlita oss på det vi anser bra eller dåligt, väsentligt och oväsentligt i världen(Imsen 2000, s.273). Hon påstår också att det subjektiva jaget är centrum för den inre motivationen eftersom det är jaget som tar initiativ och som handlar. Man kan säga att inre motivation är något som människa brinner på att göra. ”Det kan skapa och det kan ge uttryck för vår inneboende aktivitet” (Imsen 2000, s.326).

När människan är motiverad utifrån inre krafter och behov av utveckling kallas det naturlig

motivering. Därför kopplas personlighetsegenskaper till prestationsmotivation. (Imsen

2000, s. 295). En annan sak som är viktig att nämna här är högpresterande elever som vanligtvis är inriktade på att göra ett bra arbete utan att fokusera på att få belöning.

Prestationsorienterade elever har kontroll över sin egen situation och kan själva se sina fel och reflektera över sin kunskapsutveckling. Linde (2011, s. 108) betonar att ”… inre motivation är en fråga om intresse och egen vilja att lära.” Han menar att inre motivation är både ett stabilt personlighetsdrag och ett resultat av egna behov och förmågor i förbindelse i en given miljö.

Yttre motivation innebär däremot enligt Imsen (2000, s. 278) att aktiviteten eller inlärningen hålls vid liv på grund av att personen är optimistisk till att den ska få en belöning eller att uppnå ett mål som i sig är oväsentligt. Ett typiskt exempel är det när eleven gör sina uppgifter för att få bra betyg. I dessa fall är det tvång och krav som leder till att eleven studerar. Imsen hänvisar till en studie från mitten av 1970-talet vilken syns att ”… inlärning i skolan sker efter principerna om yttre belöning, inte efter principerna om inre motivation” (Imsen 2000, s. 456). Då kan man fråga sig om är de betygen det viktigaste motivationsmedlet? Är de betygen målinriktade och givande som kopplas till praktiska livet utanför skolan? Jag kommer att fördjupa mig mer i detta i delen

diskussionsavsnittet.

Enligt Jönsson (2012, s. 130) är det skillnad på yttre och inre motivation viktig för lärande. Viljan att lära sig är vanligtvis kopplad till djupinriktat lärande (inre motivation). Att vara driven av andra krafter till exempel belöningar eller straff (yttre motivation), menar Jönsson, är negativ, framför allt i uppgifter som eleven själv finner intressanta.

2.3 Motivationsproblem

I dag lever vi i ett globaliserat kunskapssamhälle med en allt starkare internationell konkurrens som i hög grad handlar om ekonomisk tillväxt och utbildningsreformer. Detta enligt Illeris (2007, s. 116 ff.) påverkar starkt det sociala och pedagogiska klimatet på utbildningsinstitutionerna. Han menar att osäkerhet på utbildningsområdet gör det omöjligt för eleverna att välja målinriktat. Det innebär att elevernas motivation helt enkelt befinner sig under press. Motivationsproblemen börjar enligt Illeris visa sig ganska tidigt i

grundskolan, något som påverkar både arbetsklimatet och lärandet (Illeris 2007, s. 118). Vidare betonar han att lärarna bör få bättre ekonomi och utbildning med perspektivet att möta denna situation med avseende på motivation. Det kan vara ett bra incitament eftersom en del lärare och vikarier som arbetar direkt med elever inte har relevant ämnesdidaktisk kunskap vilket skapa en förvirrad arbetsro.

Sammanfattningsvis kan man säga angående teorierna om motivation att den entusiasm, den vilja och de känslor som mobiliserar eleven i en lärosituation, är avgörande för elevernas motivation. Och skillnaden mellan inre och yttre motivation sammanfaller på många sätt. En elev som lär sig bara för stunden har yttre motivation medan en elev som lär sig även för framtiden har inre motivation. Men båda har glädje av sin aktivitet.

3 Metod

De metoderna som jag har använt i studien är såväl kvalitativa och kvantitativa tillämpade på en fallstudie i en grupp av elever i årskurs åtta, eftersom dessa elever redan har ägnat sig en betydelsefull tid i ämnet spanska. För att försöka utröna inställningen hos eleverna inför spanskstudierna används olika tekniker såsom enkäter och intervjuer. Men hjälp av dessa tekniker kan det möjligen tas reda på skälen till varför eleverna valt just spanska och anledningen till att de antingen vill fortsätta eller lämna spanskstudierna efter grundskolan. En forskningsmetod är helt enkelt en teknik för insamling av data. Alan Bryman (2011, s. 340) i boken Samhällsvetenskapliga metoder hävdar att kvalitativ och kvantitativ forskning inom samhällsvetenskap inte är entydiga begrepp. Han menar att kvalitativ forskning skiljer sig från kvantitativ forskning på flera olika sätt. Den kvalitativa forskningen måste

upprätthålla ett kritiskt synsätt eftersom forskningen inte bara handlar om att samla in data i form av siffror och statistik. I denna forskning tolkas siffor, information och insamlad data, och utifrån dessa dras det slutsatser.

Göran Ejlertsson (2005, s.7) bestyrker detta genom att påpeka i sin bok Enkäten i praktiken att det finns olika sätt att tillämpa metoden kvalitativ för att kunna få ett bra resultat. Därför

har det valts att använda två tekniker för insamling och analys av data. Teknikerna är: enkät och intervju.

Ejlertsson (2005, s. 51 ff) beskriver att man alltid ska försöka anpassa språket till sin målgrupp. Det är också viktigt att undvika långa frågeformuleringar, framfört allt när det gäller skolungdomar. Vid formuleringen bör frågeställaren anlita hjälp av en lärare eller en person som aktivt arbetar med eleverna. Han betonar att ”en person som t.ex. befinner sig i ett annat socialt sammanhang än frågeställaren, kanske uppfattar frågan annorlunda.” (Ejlertsson 2005, s. 49) Det är det som leder till många bortfall och i de flesta fall måste man därför avlägsna frågor som är relevanta för studien.

Enligt studier försöker de flesta elever besvara enkäten utifrån ganska enkla tankeprinciper, beroende på om de har gott eller ont om tid, om de är intresserade eller ointresserade osv. Ejlertsson (2005) rekommenderar att frågeställaren samlar in så mycket kunskap som möjligt om en persons sätt att tänka och hantera information. I studier som dessa ska forskaren med andra ord ta hänsyn till de principerna, tidsaspekten och intresset. Tyngden på enkätfrågorna ska fördelas så att frågorna inte verkar för känsliga, tanklösa eller inkräktande. För att kunna få ett riktigt svar från eleverna är det enligt Ejlertsson (2005, s. 78) viktigt att man använder lämpligt intervall mellan frågorna. Detta gör det lättare för eleverna att uttrycka sin verkliga åsikt samtidigt som det underlättar tolkningen av deras svar.

3.1 Urval

Gruppen av elever som har blivit utvalda tillhör en väl organiserad kommunal skola i Skåne. Skolan har tre självständiga arbetslag med ca 100 elever i varje lag, samt ett

specialarbetslag, som arbetar med elever i behov av extra stöd. Lärarna i arbetslagen guidar eleverna i deras kunskapsutveckling och ger dem utmaningar som driver deras tänkande. Enligt skolan ingår elevdelaktighet och inflytande i deras profil.

Jag hade först i åtanke att välja mellan antingen eleverna i 8:an eller 9:an för att göra enkätstudien, men bestämde mig till slut för 8:orna. För att kunna genomföra min studie pratade jag först med rektorn och förklarade mitt syfte. Därefter kontaktade jag

spanskläraren för årskurs 8. I årskurs 8 fanns det 19 elever. Från början ville 14 av dessa delta (Enkätstudie I). Det finns ett bortfall på fyra elever i studien. På den första enkäten svarade alltså 14 elever, på den andra 11 elever och på den tredje och sista svarade 10 elever (Enkätstudie III). Anledningen till deras avhopp framkom inte. Jag bedömde dock att ett antal på 10 elever, dvs. efter avhoppen, var acceptabelt.

3.2 Reliabilitet och validitet

Allmänt gäller i forskning att god kvalitet innebär hög reliabilitet och validitet.

Med reliabilitet menar Bryman (2011, s. 351) tillförlitlighet och följdriktighet. Validitet rymmer associationer som rör mätning. Med andra ord menas med reliabilitet att upprepade mätningar ska ge samma resultat och att med validitet menas att det som är väsentligt skall mätas. I en kvalitativ forskning måste man fånga viktiga aspekter som rör förståelsen av det man är ute efter. I boken Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering (Carlström m.fl. 2006) framhåller författarna att vid en strukturerad intervju är frågorna öppna.

Respondenten svarar vad han/hon tycker. Författarna menar att intervjuns genomförande är avgörande för tillförlitligheten i svaren. (Carlström, m.fl. 2006, s. 197)

3.3 Forskningsetiska principer

Innan man börjar med en enkätundersökning är det viktigt att veta att etiska övervägande är viktiga, när undersökningen ska planeras. Vid planering ska man informera de deltagande ordentligt angående enkätundersökningen, dess syfte och att det är frivilligt att delta. From den 1.1.2004 finns det i Sverige en etiklag. De fyra krav som preciseras i vetanskapsrådets forskningsetiska principer enligt Ejlertsson är:

• Informationskravet. I samband med att enkäten skickas ut ett följebrev där förklaras syftet med undersökningen ur olika aspekter.

• Samtyckeskravet. Deltagarna i en forskning kan själv bestämma över sin medverkan. • Konfidentialitetskravet. Deltagare i en forskning ska ges största möjliga konfidentialitet. • Nyttjandekravet. Insamlade information om enskilda personer får användas för det enkäten

avses att använda. (Ejlertsson 2005, s. 29)

(SOU 1999:4) beskriver klart att det är forskaren själv som är ytterst ansvarig för hur undersökning genomförs och hur resultatet presenteras. Eftersom samtliga eleverna var minderåriga var det nödvändigt att inhämta föräldrarnas samtycke. Vissa ville inte att deras barn deltog. I denna situation måste man givetvis vara väldig försiktig med vad man

författar. Jag gav eleverna tidig information om undersökningen och fick samtycke av föräldrarna. Denna information behandlades med tystnadsplikt och användes endast till studien och inte i något annat sammanhang.

3.4 Genomförande

Den empiriska delen av denna studie innefattar både en enkätstudie och en intervjustudie. Enkätstudien innehåller tre enkätundersökningar med vardera 10 frågor.1 _{Enkäterna delades}

ut under lektionstid. Det tog 10 veckor att samla in informationen till enkäterna. Efter det

att resultaten insamlats, genomfördes fyra korta intervjuer (7 minuter) med 4 elever i årskurs 8:a.

Anledningen till att enkätstudien gjordes med korta frågeformulär var att eleverna på så sätt kunde vara mer fokuserade när de svarade på frågorna, tio frågor per tillfälle istället för 30 frågor vid ett enda tillfälle. Frågorna har konstruerats så att eleven om de så ville ha möjlighet att svara olika på frågorna men också svara samma sak som vid föregående tillfälle. Det tog femton minuter att besvara vartdera formuläret. Jag närvarade, tillsammans med deras spansklärare, vid varje undersökningstillfälle, varannan vecka.

Studien innefattar både en kvantitativ och en kvalitativ del. Från den kvantitativa delen fick jag till exempel veta hur många elever som var motiverade att lära sig spanska och hur många som hade planer på att fortsätta med spanskan. När det gäller den kvalitativa delen, svarade den på frågor som varför eleverna läste spanska och vad som motiverade dem att läsa spanska. Denna del gjorde också att jag kunde närma frågor som har med lärarens strategier att motivera eleverna att uppnå sina lärandemål.

Utöver enkäterna genomfördes även fyra korta intervjuer med fyra elever från årskurs 8. Intervjuerna tog sju minuter. Efter det finns en risk att den enskilde elevens svar kunde påverkas av andra elevers och lärares närvaro genomfördes intervjuerna enskilt, dvs. endast jag och eleven närvarade. Intervjun spelades in för att kunna transkriberas senare och för att bättre förstå vad eleven ville säga. De fyra intervjuerna gav mig en djupare inblick i hur eleverna tänker kring spanskalektionerna. Dessa två tekniker, enkätstudien och

intervjustudien kompletterade varandra under den tiden som forskningen genomfördes, därefter analyserades resultaten.

Enkätstudie I handlar om språkvalet och varför eleven valt just det spanska språket och hur

han/hon tänkte. I den här enkäten deltog 14 elever. Enkätstudie II handlar om spanska språket och om undervisningen i spanska. I den här enkäten deltog 11 elever. Enkätstudie

III fokuserade på motivationen att läsa spanska och att fortsätta med spanskan efter

gymnasiet. Vid formuleringen av frågorna i den tredje enkäten, övervägdes alla tjugo frågor i de tidigare två enkäterna. I den här enkäten deltog 10 elever.

4 Resultat

I detta görs en genomgång av den empiriska studien, enkätstudien (I-III) och intervjustudien. Genomgången avslutas med en kort sammanfattning av resultatet.

4.1 Enkätstudie I: Moderna språk

Enkätstudie I handlar om språkvalet. I den här enkäten deltog 14 eleverna. Enkäterna delades ut under lektionstid. Den första frågan som ställdes var varför eleven valt just det spanska språket och hur han/hon tänkte. 10 av de 14 eleverna sa att många pratar spanska och att det är ett fint språk som är bra att kunna. Fyra elever svarade att spanska är det enda intressanta språket.

Frågorna 2 och 3 var en följdfråga och handlade om huruvida eleverna känner någon som kan spanska eller annat språk. På dessa frågor svarade sex elever att de har släktingar som kan mycket eller lite spanska medan de andra åtta elever inte känner någon som talar spanska.

Frågorna 4 och 5 syftade till att veta om det var någon som rekommenderade, eller

bestämde, att eleven skulle välja spanska. Bara tre elever svarade att släktingar ville att de skulle läsa spanska. Elva elever svarade att de bestämde sig själva. I fråga 6 togs reda på hur eleverna tänkte när de skulle börja läsa ett nytt språk. Hur kändes det? och vilka förhoppningar hade de? Bara sex elever svarade att det är roligt och kul att lära sig något nytt. De övriga åtta eleverna upplyste att de hade haft föresatsen att spanskstudierna skulle bli lätt och roligt men att det inte har blivit så.

Fråga 7 är nyckelfrågan i enkäten. Frågan sökte ta reda på vad eleverna nu tycker om att läsa spanska och att om det har blivit som de hoppades. Tio elever har svarat att de i stort sett tycker om att läsa spanska. Dock svarade åtta elever, i fråga 8, att de inte kommer att läsa spanska i fortsättningen. Svaret motiverades olika.

I fråga 9 frågades varför de inte tror att de kommer att fortsätta med spanskstudier. Alla elever gav olika svar. Bland annat att Kinesiska är framtidens språk och det kan vara bra att läsa lite av det också. I fråga 10, frågades om det fanns något som kunde få dem att fortsätta läsa spanska, åtta elever svarade nekande.

4.2 Enkätstudie II: Språkstudier

Enkätstudie II handlar om det spanska språket och vad eleverna tycker om undervisningen i spanska. I den här enkäten deltog 11 elever av de 14 eleverna. Enkäterna delades ut under lektionstid. Den första frågan som ställdes var om eleven någonsin har ångrat sitt val av spanskan. Nio elever visade i stort sett viljan att läsa vidare. Bara två elever sa tydlig ”ja”.

I frågan 2, skulle de två eleverna som svarade ”ja” i frågan 1 svara på om de skulle vilja läsa något annat språk t.ex. franska, engelska eller tyska. I frågan 3, tillfrågades om fallet eleven har blivit mer intresserad av spanska efter att de började läsa det. Bara sex elever har svarat ”ja” medan fem svarade ”nej”.

I fråga 4, tillfrågades om huruvida de tycker att spanska är lättare än andra moderna språk t.ex. franska eller tyska. Sju elever svarade ”ja”. Frågan 5 gäller om vad eller vem som motiverar eleven att lära spanska. Sex elever svarade ”min vilja”, tre elever tyckte att det är föräldrar och två elever tyckte att det är vänner som motiverar dem. På fråga 6 söktes det svar om vad eleverna tycker mest om på spansklektionerna. Sex elever svarade att inlärning av nya ord och intressanta saker. En elev svarade ”att prata”, medan tre elever föredrog att se på film och att laga mat. En elev svarade ”Vet inte”.

Fråga 7 handlade om grammatik. Nästan alla elever upplever att spansk grammatik är svår. Därför ville jag ta reda på vad eleverna tyckte är det lättaste med språket. Frågan 8 sökte svar på vad eleverna tyckte är lättast i spanskstudierna. Alla eleverna uppgav olika moment i undervisningen t.ex. lära uttal och böjning av regelbundna verb.

I fråga 9 avsåg jag att ta reda på om eleverna upplever något i spanskstudierna som tråkigt. Fem elever uppgav att läxläsning och inläsning till förhör var speciellt tråkigt. En elev uppgav att det inte fanns något som var tråkigt. Övriga fem uppgav olika moment i undervisningen som tråkiga. Dessa svar belyses i detalj i nästa avsnitt. Med frågan 10 söktes vad eleverna tyckte är roligaste med spanskan. Sex elever svarade att lära sig ett nytt språk och att kunna prata det. En elev vet inte, och den övriga fyra uppgav olika moment i undervisningen.

4.3 Enkätstudie III: Motivation

I enkätstudie III handlar om elevernas motivation att lära sig spanska och fortsätta med spanskan på gymnasiet. I den här enkäten deltog 10 elever av de 14 eleverna. Enkäterna delades ut under lektionstid. Den första frågan som ställdes var om eleven fick bestämma själva hur lektionerna i spanska skulle genomföras och hur det skulle vara då. Åtta elever ville ändra på nuvarande upplägg av lektionerna. Bara två elever är nöjda med nuvarande upplägg. Fråga 2 sökte svar på hur eleverna upplever nuvarande lektioner. Svaren varierade mellan ”mycket dåligt” och ”ganska bra”. Fem elever svarade ”bra” eller ”ganska bra”, medan de andra fem svarade ”varken bra eller dåligt”.

I fråga 3 sökte det klargöras hur lärarens attityd påverkar elevernas intresse för lärande. Sju elever svarade ”mycket” eller ”ganska mycket” medan de övriga tre svarade ”ganska lite” eller ”inte alls”. På fråga 4 sökte det klargöras vad eleverna tycker mest om på

spansklektionerna. Sex elever tyckte mest om ”lärarens metod och planering av

lektionernas kvalitet. Nio elever svarade mellan ”mycket bra” och ”ganska bra”. En elev svarade ”mycket dåligt”.

I fråga 6 ställdes frågan om eleverna gjorde sina läxor. Nio elever svarade ”alltid” bara en elev sa ”aldrig”. Fråga 7 är nyckelfrågan i enkäten eftersom det handlar om användningen av alla förmågor i språket. Vad som söktes här var hur mycket eleven läser, pratar, lyssnar eller skriver spanska under sin fritid. Bara sex elever gör det ibland eller sällan medan de andra fyra aldrig använder spanska på något sätt.

På fråga 8 söktes svar på hur många gånger i veckan eleverna ville ha spanska. Sju av dem ville ha spanska endast en gång i veckan. Ingen av dem ville ha de nuvarande tre

lektionerna per vecka. De övriga tre vill ha istället två lektioner i veckan. I frågan 9 frågades hur eleverna tror att läraren skulle kunna motivera dem att fortsätta studera spanska. Sex elever svarade att det endast är den egna viljan som motiverar dem att

fortsätta. De fyra andra anser att motivationen kommer genom att läraren presenterar fakta och kunskap. I fråga 10 ombads eleverna att ge sin åsikt om sin lärare. Sex elever tycker att läraren är trevlig, kunnig och delaktig. Medan de övriga fyra anser att läraren är tråkig.

4.4 Intervjustudien

I intervjustudien valdes fyra elever som fritt de ville delta. I denna del undersöktes muntligt det som eleverna redan hade svarat på i enkäterna och för att se om elevernas skriftliga svar överensstämmer med deras muntliga svar, samt för att få en djupare inblick i hur eleverna tänker. 2 De frågor som ställdes till de fyra eleverna under intervjun, togs från de tre

enkäterna och varade cirka sju minuter vartenda. Några frågor ändrades för att få ytterligare information eftersom jag också ville ta reda på elevernas uppfattningar om både lärarens verbalisering av kunskapskraven, och samtliga aktiviteter som inleddes i klassrummet som bidrar till att skapa intresse att lära hos eleverna.

Den första frågan som ställdes var: Vilka faktorer har styrt ditt val av språk? Den första intervjuade eleven (Elev 1) svarade: ” Det är spännande att lära sig spanska”. ”Jag förväntade mig att det skulle bli jättekul, men på den här skolan gick det inte.” Elev 1 förklarade att han/hon inte riktigt förstår läraren på den nuvarande skolan efter att ha bytt från en annan, han/hon menar att det på den gamla skolan var mer skoj och liv. Enligt elev

1 pratar man i klassen om andra saker än spanska. Att det inte är riktiga spanska lektioner

och att läraren fokuserar mer på att förklara de bedömningsmatriser och kriterier som ska användas på lektionerna. Den andra intervjuade eleven (Elev 2) svarade att han/hon valde spanska eftersom det är ett stort språk, och att han/hon är övertygad att de som kan spanska kan ha en bra framtid. Elev 2 tycker inte om de andra språken och ville bara lära sig

spanska fastän spanska lektionerna enligt honom/henne är tråkiga.

Den tredje eleven (Elev 3) svarade att det var föräldrar som styrde hans/hennes val att det skulle bli spanska. Enligt elev 3 är spanska lite större än tyska. Han/hon påstod att spanska är lite tråkig just nu, men det är ”ganska okej när hela klassen lagar mat, ritar och ser på film”. Den fjärde eleven (Elev 4) valde spanska eftersom han/hon anser spanska vara ett fint språk. Elev 4 vill kunna prata flytande för att kunna tala det när hans/hennes familj reser till Spanien eftersom han/hon tycker att folket på Kanarieöarna är trevligt, det är fint väder, man kan sola och bada samt köpa fina kläder och äta god mat. Enligt eleven 4 var spanska lektionerna tidigare inte så bra, ganska stökigt i klassrummet men att det just nu var okej. Jag frågade då elev 4 vad han/hon trodde bidrog till att det blev ganska stökigt i klassrummet och han/hon svarade att det var eftersom de inte riktigt förstod vad det var de skulle göra och att undervisningen inte hade någon koppling till deras intresse. Elev 4 ansåg dessutom att elevens koncentration under lektionens gång påverkades ganska mycket negativt av klasstorleken.

Fortsättning med intervjun. En annan viktig fråga som ställdes var Hur har dina

förväntningar inför spanskstudier med tidens gång ändrats? Elev 1 tyckte att även fast

han/hon har lärt sig lite spanska så är det för svårt att lära sig ett annat språk. Elev 1 kände sig okunnig att tala spanska och berättade att när han/hon hade varit i Aruba vid två olika tillfällen så hade det varit svårt att förstå spanskan som talades där. Elev 2 svarade att ”spanska är svårare än jag trodde.” Han/hon berättade att lärare gav dem för mycket individuella läxor istället för att göra roliga och praktiska aktiviteter. Dock ville elev 2 inte välja ett annat språk.

Elev 3 ansåg att han/hon har blivit bättre i spanskan under den tid som han/hon studerat

språket och att det som läraren undervisar är ganska bra för att kunna tala med någon spansktalande. Enligt elev 3 behövs inte spanskan i framtiden om man kan engelska, tyska eller kinesiska. Elev 4 tyckte att spanska är intressant att lära och vill därför läsa vidare på gymnasiet. Han/hon vill lära sig mer spanska på egen hand men har problem med att skapa egna dialoger. Elev 4 längtar bara efter att kunna lära sig mer och mer för att kunna tala flytande och att få kunna använda det han/hon har lärt sig när familjen reser till Spanien igen.

Utifrån den här informationen som jag fått ville jag ta reda på hur eleverna tänker behålla sina kunskaper. Min fråga var då Tror du att du kan behålla dina spanska kunskaper? Om

du svarade ja, hur länge tror du? Elev 1 svarade ”Ja, jag kommer att kunna lite spanska

men det kommer att försvinna om jag inte fortsätter med språket.” Enligt elev 1 är det läraren som motiverar honom/henne att lära sig språket. Elev 1 pratar inte spanska utanför skolan. Elev 2 ansåg att det är möjlig att behålla kunskaperna i spanskan men tror att

han/hon säkert kommer att glömma en del om språket inte används ofta. Enligt elev 2 är det läraren och kompisarna som motiverar honom/henne att lära språket.

Elev 3 svarade att han/hon kanske kan behålla några kunskaper men vet inte hur länge.

Enligt Elev 3 är det klasskamraterna som motiverar en att lära språket. När dem gör sina läxor hjälper dem varandra genom att bland annan ge feedback. Detta görs bara under lektionstid. Elev 4 svarade ”Ja… om jag pluggar på allvar kan jag behålla kunskaperna länge.” Enligt elev 4 är det han/hon som själv motiverar sig att lära spanska. Elev 4 tycker att man måste lyssna på musik och titta på spanska filmer, om man vill bibehålla

kunskaperna. Han/hon menade att det gör att man kommer ihåg mer när man ska använda språket själv.

Till sist frågade jag Vad vill du läsa efter grundskolan? Elev 1 svarade ”jag vet inte” och förklarade att han/hon inte kan tillräckligt spanska för att kunna försätta på gymnasiet. Elev

2 svarade ”spanska” med en gång. Han/hon tror att det fortfarande finns mycket tid för att

läsa och utveckla kunskaperna inför gymnasiet, och menar att det kan vara nyttigt att fokusera och träna språket med sina klasskamrater och vänner. Elev 3 ville istället läsa ett annat språk (Tyska) eftersom det enligt honom/henne är det viktigt att kunna lite av varje språk. Tyska är för elev 3 intressant eftersom hans/hennes föräldrar brukar åka till Tyskland ofta och har aldrig varit i ett spansktalande land. Elev 4 ville läsa vidare spanska. Han/hon har varit med sina föräldrar flera gånger på Kanarieöarna. Elev 4 menade att även om man har ägnat mycket tid till att lära sig ett språk så måste man öva det och behålla intresset för att inte glömma det.

4.5 Sammanfattning av enkätstudierna och intervjun

Studie 1 deltog 14 elever årskurs 8

Resultat

Sex elever vill lära sig spanska av egen vilja och de andra är motiverade av andra skäl.

Studie 2 deltog 11 elever årskurs 8

Resultat

Nio elever har högre motivation att lära sig spanska och de två andra vill läsa ett annat språk istället.

Studie 3 deltog 10 elever årskurs 8

Resultat

Nio elever gör sina läxor och använder sin spanska på något sätt och bara en elev anger att han/hon aldrig gör det.

Intervjustudie deltog 4 elever årskurs 8

Resultat

Två elever vill gärna fortsätta att läsa spanska. Den tredje vill läsa tyska i försättningen och den fjärde är osäker.

Sammanfattningsvis kan sägas att studien visar att det finns två olika elevkategorier i den undersökta elevgruppen. Det finns elever som är motiverade att lära sig spanska och elever som har brister om motivation.

4.5.1 Sammanfattning av enkätstudierna

Enligt den första enkäten i moderna språk visas att åtta av de fjorton elever som

intervjuades har förlorat motivationen att lära sig spanska. De övriga sex elever har behållit motivationen. Att mer än hälften av eleverna som deltagit i undersökningen har en negativ inställning till spanska lektioner är definitivt slående. Eleverna förväntar sig att kunna prata spanska men att de inte har fått tillräckliga kunskaper. När man ser till frågor 2, 3 och 4 i den första enkäten, anger sex elever tydligt att de har släktingar eller att de känner någon som kan spanska. Detta är positivt för eleverna eftersom de då kan öva spanska utanför skolan och det spanska språket blirdärför en naturlig del av deras liv. De övriga åtta eleverna känner ingen som kan språket. De elever har någon som de kan prata med på spanska, de som har nytta av spanskan i vardagen är mer motiverade att lära sig spanska. I klassrummet är eleverna på olika kunskapsnivåer. De åtta elever som inte kan använda spanskan utanför klassrummet är inte på en nivå som gör det möjligt för dem att prata när om arbetsmoment i de muntliga aktiviteterna.

I fråga 5 svarade tre elever att det var släktingarna som bestämde åt dem att de skulle läsa spanska, medan elva tyckte att de bestämde själva. När man studerar dessa tre elevers övriga svar på enkäterna finner man att trots att släktingarna rådde dem, var eleverna rätt nöjda och hade en positiv inställning till spanska studier. Det var ett tecken på att eleverna var välvilliga att lära sig spanska. I frågan 6 uttryckte samtliga 14 elever att de var

förväntansfulla och nyfikna. I frågan 7 uttryckte tio elever att spanskan inte har blivit det som de förväntade sig men ändå roligt att lära sig. Det är så att när man kommer fram till frågan 8, visas det tydligt, att åtta elever inte vill läsa spanska i framtiden för att de har förlorat motivationen.3 Detta är något som också bevisades svaren till i frågorna 9 och 10 av samma enkät.

I den andra enkäten deltog elva elever. När man började att se på svaren i den här enkäten då ser man att nio elever har högre motivation att lära sig spanska. De har inte ångrat sitt val.4 Det betyder att från de elva elever är det bara två som ville läsa ett annat språk. Av de nio eleverna är det bara sex som har ökat sitt intresse att lära spanska. Därför ville jag ta reda på vad det är som skapa missnöje på spanska lektionerna. När man kom fram till fråga 9 så besvarade de att läraren brukar ger de för mycket skriftliga läxor och prov som gör undervisningen tråkig. De sa också att om de får öva mer på att tala i stället för att skriva

svar på frågorna som står i övningsboken, så blir lektionerna mer intressanta.5 Det var sex elever som gav tydliga svar om att prata är det roligaste på spanska lektionerna. Av allt att döma måste läraren prata mer spanska för att motivera eleverna.

I den tredje enkäten deltog tio elever. I den här enkäten ville jag ta reda på hur läraren gör för att motivera eleverna att behålla sina kunskaper i spanska efter att de har lämnat grundskolan. Det överraskade mig när åtta elever helt och hållet ville ändra lärarens metod.6 Om man tittar på den första enkäten då ser man att det är lika många elever som har förlorat motivationen. De upplever att lektionerna inte uppfyller deras förväntningar. I fråga 5 angående kvaliteten på lektionerna, så tyckte nio elever att lektionerna är bra eller ganska bra. Vilket anser att läraren motivera eleverna att lära. Bara en elev tyckte att

”kvaliteten är dålig”. Den undervisning som eleverna möter i skolan fungerar olika för olika individer. Läraren behöver använda sig av olika bedömningsstrategier eller lärostilar för att skapa en klassrumssituation som lockar till lärande.

När man kommer fram till fråga 6 framgår det att nio elever gör sina läxor7 _{och bara en}

elev anser sig aldrig göra det. Jag uppfattar att den största motivationen fås genom via de muntliga aktiviteterna på målspråket och inte via de skriftliga läxorna. Läraren bör använda sig av olika strategier i sin undervisning så att eleverna motiveras att lära och utvecklas. Det är bra att läraren ger läxor men läxorna ska inspirera elevens tänkande och eleven ska själv ha möjlighet att konstruera sina nya kunskaper utifrån sin omvärld. Senare i enkäten ser man att sex elever ibland använder spanskan på sin fritid. De elever som använder spanska ibland är de som har någon släkting eller känner någon som kan spanska. Det tyder på, att dessa elever på något sätt har motivationen att lära. Fyra av de 10 deltagarna i den sista enkäten angav att de aldrig använder spanska. Det visar att de fyra eleverna inte ser någon nytta av att lära sig.

Sammanfattningsvis kan sägas att enkäterna visade att sex elever verkar ha en så kallad inre motivation att lära sig spanska. Nio eller tio av de 14 elever verkar vilja fortsätta med spanska i framtiden. Medan de övriga är mera osäkra på sina framtida spanskstudier. Det verkar finnas ett samband mellan möjligheten att använda spanskan utanför skolan och motivationen att läsa vidare. Eleverna som känner någon som pratar spanska behåller motivation och vill utveckla språket.

5 _{Se bilaga Enkätstudie nr. 2, fråga 10 på sidan 33.} 6 _{Se bilaga Enkätstudie nr. 3, fråga 1 på sidan 34.} 7 _{Se bilaga Enkätstudie nr. 3, fråga 6 på sidan 34.}

4.5.2 Sammanfattning av intervjustudien

I denna del analyseras de fyra intervjuerna som genomfördes för att komplettera

enkätstudierna. Enligt svaren på den första enkäten anser tre elever att spanskan är ett fint, stort och spännande språk. De hade förväntat sig att lära och utveckla sin spanska i stor utsträckning men dessa förväntningar uppfylldes inte. Eleverna menar att de inte övade tillräckligt mycket på att prata. Av de fyra elever som intervjuades påstår tre av dem att det var läraren och klasskamraterna som ger motivation att lära spanska. Den fjärde påstår att det är han/hon motiverar sig själv eftersom han/hon vill åka till Spanien. Dock var det bara två av de fyra som ville fortsätta studierna. De övriga två påstod att de har utvecklat språket, eftersom de övar sin spanska med sina klasskamrater. En av dem vill läsa tyska i framtiden och den andre vet inte än vad han/hon vill göra.

Sammanfattningsvis kan sägas att två av de fyra intervjuade har bibehållit sin motivation att läsa spanska. Även i enkäterna finner man att hälften av eleverna vill fortsätta sina studier. Min fråga är nu vad som har hänt med motivationen med den andra halvan av gruppen. Är det läraren som ska motivera sina elever att vilja utvecklas, både kunskapsmässig och personlig? Det finns kanske faktorer utanför klassrummet som påverkar elevernas motivation till lärande?

5 Analys och diskussion

I enkäterna visade flera svar att en del av eleverna är nöjda med kvalitet på undervisningen, pedagogiken och lärarens attityd till och på lektionerna. Lärarens pedagogiska metoder har betydelse för elevernas utveckling både på ett kunskapsmässigt plan och på ett personligt plan. Man kan också förmoda att eleverna utvecklade sin sociala kompetens och självinsikt genom att arbeta i grupp och via lärares stöd. Enligt Jönsson (2012) är kamratbedömning ett bra sätt att lära sig ge och få feedback. Att låta eleverna bedöma varandras uppgifter bidrar till att de reviderar sina arbeten innan slutinlämning till läraren. Det är en bra metod för att ge feedback på ett effektivt sätt samtidigt som läraren sparar tid. Detta förstärker elevernas motivation att lära (Jönsson 2012).

Undersökningen visar även att det i klassrummet finns högpresterande elever som brinner för att lära och utvecklas. Men det finns också en del omotiverade elever. Langelotz (2014) framhåller att lärarskicklighet kräver insikter om motivation. Studien visar också på nyttan och betydelsen av lärarens engagemang i undervisningen. Elevernas motivation och intresse för ämnet präglas av lärarens engagemang och det är pedagogens skyldighet att stimulera eleverna. Eleverna har alltid förväntningen att ha nytta av det som de lär sig.

Langelotz studie poängterar att pedagogens bemötande av elevernas förväntningar är avgörande för deras förmåga att behålla motivationen. Det innebär att pedagogen i den här gruppen bör öva större delen av sin tid på målspråket.

Om läraren kommer till klassrummet och börjar prata på spanska direkt, påskyndas inlärningen. I Kent Fredholms (2006) ”Grundskoleelevers inställning till moderna språk” drogs slutsatsen att det är motiverande för eleverna när alla kunskaperna förmedlas i ett och samma språk, oavsett vilka språk eleven läser. Studien visar också att intresset för

språkstudier i Sverige, från grundskolenivå upp till gymnasiet, minskar på alla nivåer inom skolan. Pedagogen, menar författaren, ska genom sin skicklighet fånga upp elevernas språkkunskaper redan på grundskolenivå. Läroplanen för moderna språk (Lgr11) fokuserar på en allsidig kommunikativ förmåga. Därför börjar eleverna tidigt att lära sig engelska för att kunna behärska språket. Jag anser att nyckeln till framgång i ett tredje språk är att eleven i sexan börjar öva sig på målspråket. Där finns den största möjligheten för elevernas

förväntningar. Om en elev redan i sexan har lärt sig siffror, klockan, några centrala ordgrupper, sånger, spel samt lite geografi och realia, kan de utveckla språket i de efterföljande årskurserna.

Håkansson och Sundberg (2012) diskuterar lärostilar och hur dessa inspirerar den enskilde eleven. Några av de elever som deltog i denna studie hade bytt skola. Eleverna har alltså haft olika lärare som förmodligen inte vet så mycket om elevens förkunskaper. En skicklig lärare bör ta reda på sina elevers kunskapsnivå och bygga sin undervisning på dessa förutsättningar. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) är lärarens kännedom om sina kvalitativa kompetenser ett verktyg för att få till en utveckling och skapa

förtroenderelationer. Att skapa ett dialogklimat kan motivera eleverna och är en viktig faktor i all undervisning. Med dialogen skapar inte läraren bara ett förtroende hos eleverna utan skapas också ett förtroende mellan eleverna sinsemellan och det gynnar arbetet som eleverna gör tillsammans.

Enligt Jönsson (2012) följer läraren elevens progression och prestationer genom

dokumentation, som också visas för eleven. Detta skapar motivation eftersom eleven kan se sin utveckling. Detta kan göras genom en så kallad bedömningsmatris. Denna ger eleven nyanserad information om vad eleven bör fokusera på. Bedömningsmatrisen tydliggör både de kvalitativa nivåbeskrivningarna och bedömningskriterierna. Autentiska uppgifter, menar Jönsson (2012), är grunden för ett arbete i förhållande till mål och kunskapskrav. Ett typiskt exempel kan det vara när eleven arbetar med temat familj. Det uppmanar den enskilde att berätta om sig själv och sin familj.

Jönsson (2012) poängterar vidare att ”… med tydligt angivna mål för lektionerna och bedömning av kunskapskraven blir det enklare för eleverna att arbeta fokuserat.” (Jönsson

2012 s. 135) Då kan eleven se ett klart samband mellan språkaspekter och ämnesinnehåll. Dessutom betonar Jönsson att språket kan både inkludera och exkludera och det skapar omotiverade elever (Jönsson 2012 s. 130). ”Formativ bedömning” är enligt Jönsson ett bra verktyg som ger en motivationshöjande effekt eftersom det synliggör elevernas

förväntningar.

Imsen (2000, s.192) menar på att pedagogen med läroplaner och välstrukturerade lektioner kan styra och planera undervisningen. Det kan skapa motivation och ansvarstagande för sin egen inlärning som en individuell process hos eleven. Hon bekräftar att med autentiska uppgifter kan grupparbetet framhållas i en socialkonstruktivistisk arbetsmiljö, där muntliga färdigheter utvecklas. Men pedagogen ska kontinuerligt ge eleverna den hjälp de behöver för att utnyttja den inlärningspotential som ligger i den närmaste utvecklingszonen. I undersökningen framgick det att en del elever aldrig talar spanska utanför skolan. Det är i klassrummet som de alltså måste öva och visa upp språkutvecklingen så att läraren kan rätta till eventuella fel och så att gruppen utvecklas.

Skolverket betonar i studien ”Forskning för klassrummet” (Skolverket 2013) hur läraren via genomtänkta strategier kan inspirera språkinlärning. Den främsta lärdomen är att det inte finns någon speciell metod som fungerar för allt. Det finns inte enbart ett sätt att arbeta på, som är bättre än alla andra. Men alla lärare vill både sätta sin egen prägel och stil på ett material och upptäcka vad de anser vara viktigt att fokusera på. I studien framgick tydlig att åtta elever ville ändra på metoden och att alla ville ha färre spansklektioner.

Lindström och Pennlert (2012) lyfter fram lärares yrkesspråk som ett idealt medel för att kommunicera, reflektera och argumentera olika företeelser. Författarna menar att

motivationen att läsa spanska eller annat språk kommer när lärare använder språket i situationer där elever kan få ökad förståelse på olika sätt att arbeta. Annars reagerar eleverna med likgiltighet, osäkerhet och avståndstagande. Läraren ska övertyga eleven om att se fördelarna som finns i att lära sig ett språk. Detta kan relateras till Dörnyeis (2001) teori som argumenterar att lärarens beteende och intresse för ämnet och lärarens omsorg för sina elever är väsentligt. En skicklig lärare kan se på varje elevs behov samt skapa trygghet och en trevlig och stödjande klassrumsatmosfär. Detta är effektivt för kvaliteten i elevers lärande.

Imsen framhåller att ”… idealet vore att eleverna hade glädje av den kunskap skolan

försöker förmedla,”(Imsen 2000, s.452) men läraren inser att det är helt andra intressen som får eleverna att göra sitt skolarbete. Imsen kritiserar också att ”….betyg stödjer teorin om utveckling av instrumentalismen i skolan”(Imsen 2000 s.456) men det faktiskt är ett viktigt sätt att dokumentera det som eleven har lärt sig. Resultat från denna studie visade att eleverna förväntades sig att få betyg på roliga och spännande aktiviteter som gjordes i

dokumenterades inte av läraren. Min tolkning är att läraren framför allt fokuserade på färdigheterna att läsa och skriva och inte på färdigheterna att lyssna och tala i interaktiva och produktiva framställningar.

Å ena sidan är det positivt med metoden att läsa och skriva när det gäller att öva grammatiken. Men å andra sidan måste läraren visa nyttan med skriftliga övningarna genom att ta fram verklighetsanknytningen. Det kallas i den bedömning matrisen för

interaktiva och kommunikativa färdigheter. En viktig del i ämnet moderna språk. Vid

språkutveckling bör läraren ta hänsyn vad Skolverket lyfta fram om moderna språk. ”En allsidig kommunikativ förmåga innebär att förstå talat och skrivit språk”. Eleverna förväntar sig att kunna tala spanska efter studierna. Men i enkätundersökningen framkom det på flera frågor att läraren sällan talar på målspråket. Läraren tilldelade för många skriftliga uppgifter istället för att lägga tungvikten på att tala. Under lektionstid utvecklar eleverna mest förmågan att hantera skriftligtinformation i produktion och interaktion men inte att prata. På sätt och vis är den metoden som håller uppe motivationen.

Enligt Gadeas studie (2013) uppfattade jag att lärarna förespråkar att det finns en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk angående stöd i muntliga färdigheter. Lärarna menade att oklarhet om den muntliga färdigheten, och det milda obligatoriet för att läsa moderna språk sammanfaller i att elever förlora motivationen. Det är en faktor som orsakar att skolorna förlorar många elever från moderna språk.

Enligt en av skolinspektion granskning (Skolverket: Rapport 2010:6 Moderna språk) visar att undervisningen i moderna språk vid flera skolor inte tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Att målspråket generellt används i låg utsträckning, både av lärare och av elever, och att eleverna har små möjligheter till övning i att uppfatta, respektive att tala på målspråket. Det är kontraproduktivt för att skapa intresse eller motivation. Läraren ska ideligen informera elever och föräldrar om det som står i linje med GERS. Att moderna språk ger möjligheter att deltar i internationella studier och arbete. Det kan väcka intressen och lusten från början att lära och även främjar eleverna tilltro att utveckla.

Något annat som diskuterar i studien är skolklimat. Motivationsproblem är enligt Illeris (2007) något som påverkar negativ arbetsklimatet i skolan. Jag tror att det bästa sättet en lärare kan motverka problemet är genom information. Spansklärare kan tala om för

eleverna hur viktig är att bygga en språkportfolio. Det kan beskrivas som meningsskapande på yttre motivation och behov av att eleven lära meningsfull. Linde betonar att den gode läraren använder sig av genomtänkta strategier och bejakar elevernas olika

motivationsfaktorer. Detta kan kopplas till Illeris när han förklarar att

”motivationspsykologi” ryktar sig på lärandet än känslor. Lärarna ska kunna synliggöra motivationen av det som undervisar och skapa självförtrogenhet i hur och varför man ska lära sig. Jag anser att lärarens skicklighet och professionalism spelar en viktig roll inom utbildningssystemet i områden som rör elevers motivation. Pedagogen bör försöka bygga