Bekämpa islamofobi i skolan

1

Självständigt arbete i fördjupningsämnet religion

15 hp, Grundnivå

Bekämpa islamofobi i skolan

Ervin Rahic

Ämneslärarprogrammet med inriktning i årskurs 7-9 Handledare: Martin Lund

2

Abstract

I detta SAG framförs huvudsakligen exempel på olika beprövade metoder som lärare kan använda sig utav för att reducera islamofobi i grundskolan och även på gymnasiet. Genom att eleverna utvecklar ett antirasistiskt tänkande leder det till att de också får ett bredare

perspektiv på omvärlden. Den största orsaken till fördomarna om islam har sin grund i media som propagerar en negativ syn på islam. Metoderna visar tydligt att man kan minimera

elevers fördomar om islam men dock krävs det mer forskning för att få fram metoder som kan tillämpas på olika didaktiska sätt.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning………4 2. Syfte och frågeställning………5 3. Metod………6 4. Elevers tolerans och intolerans gentemot islam och muslimer….8 5. Resultat……….9 6. Slutsats och diskussion……….15 7. Referenser………18

4

1.Inledning

Begreppet islamofobi binder samman diskriminering, rädslor och hat gentemot muslimer och har uppstått genom människors negativa och stereotypa syn på muslimer och islam som religion. Fördomarna bygger på olika motiv som till exempel kulturella och religiösa.

Kulturellt motiv innebär att man är rädd för att den svenska kulturen med tiden försvinner på grund av det muslimska inflytandet och i samband med religiösa motiv är man rädd för att islam ska bli en ny världsmakt (Larsson, 2006, s.10). Andra exempel är grundade på rasmässiga motiv där man påstår att muslimer tillhör en lägre klass inom biologin. Det vanligaste exemplet som man ofta hör är grundat på ekonomiska faktorer och uppstår oftast vid ekonomikris eller arbetslöshet. Den bakomliggande logiken är att invandrare med

muslimsk bakgrund tar jobben från de ”riktiga” svenskarna och att invandrare lever på bidrag (Ouis & Roald, 2003, s.34-38).

Under mina VFU-perioder har jag flera gånger upplevt hur elever kränker varandra med kommentarer liknande ovannämnda föreställningar och min värsta upplevelse av det var att mentorn i klassen ser och hör detta men inte agerar inte alls. Om en elev blir kränkt på något vis är läraren skyldig att anmäla kränkningen. Alla elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt (Skolverket, 2019).

5

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta SAG är att sammanfatta forskning om olika metoder som kan appliceras i skolundervisningen för att motverka islamofobi. Av egen erfarenhet har jag upplevt att elever för det mesta får sin information via sociala media och ofta framställs inte islam som något positivt på denna typ av plattform. Studier visar även på att islam på Facebook ofta är

associerat med terrorism och att islam är en fara för samhället, åsikter som förekommer i form av kommentarer och inlägg (Törnberg, 2016, s.133). Under mina VFU-perioder har jag varit i situationer där eleverna kränker varandra i klassrummet med liknande kommentarer som förekommer på olika typer av sociala media. Till exempel utfördes en studie där man sökte igenom 500 ''tweets'' på twitter och man hittade kommentarer som beskrev muslimer som ''outgroup'', ''pig'', ''terrorist'' och liknande (Törnberg, 2016, s.133).

Min uppfattning är att eleverna grundar sina åsikter på sådana kommentarer utan att vara källkritiska. I Sverige är Flashback den mest ledande plattformen inom sociala medier och har fler besökare än Sveriges två största tidskrifter, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (Törnberg, 2016, s.133). Mina elever besöker alla dessa ovannämnda sociala medier dagligen vilket kan leda till att de har islamofobiska tankar om muslimer, även om sina klasskamrater med muslimsk bakgrund. Därför vill jag ta reda på om vilka metoder jag hade kunnat tillämpa i min undervisning för att motverka islamofobin i klassrummet. Syftet med min undersökning handlar inte enbart om hur jag ska motverka problemet utan även om att andra lärare ska kunna ta del av mitt SAG så de också kan tillämpa olika metoder i sitt eget klassrum då islamofobi förekommer mer eller mindre på alla skolor runt om i landet och därför blir min frågeställning följande: Vilka didaktiska metoder kan lärare tillämpa i sin undervisning för att motverka islamofobi i klassrummet? För att besvara min frågeställning kommer jag söka efter forskning som visar på vilka metoder som finns.

6

3. Metod

För att hitta beprövade metoder om hur islamofobi kan motverkas i skolan använde jag mig utav databasen ERIC via EBSCO.och Google Scholar. Skolverkets hemsida använde jag eftersom det är viktigt att ta upp vilka rättigheter elever har och att ingen elev får kränkas. Jag fick flera tips på litteratur som handlar om islamofobi av andra studenter på Malmö universitet. Muslimerna kommer – tankar om islamofobi av Göran Larsson (2006) var en av rekommendationerna. Det finns flera olika författare som Larsson refererar till i boken, som Pernilla Ouis & Anne Sofie Roalds Muslimer i Sverige (2003). Varken Larssons eller Ouis & Roalds litteratur var relevant för att besvara min frågeställning men dock kunde jag ändå plocka ut delar som problematiserar islamofobi i allmänhet då det kan vara relevant för att läsaren ska följa en röd tråd i texten. Jag fick även ett annat tips om en rapport En studie av begreppet islamofobi, ungdomars attityder och muslimers utsatthet av Jonas Otterbeck & Peter Bievelander (2006). Detta ansåg jag vara väldigt relevant för mitt arbete eftersom studien är utförd i Sverige och handlar om ungdomar och deras syn på islam och muslimer. Det svåraste med hela arbetet var att söka efter och hitta relevanta artiklar för att kunna besvara min frågeställning.

Till en början hade jag svårt för att formulera min sökning. Genom Google Scholar använde jag mig utav sökningen ”Combating islamophobia” där jag fick ca 15 000 resultat. På första sidan visades upp ”Combating Islamophobia through History Teaching” (Vella, Yosanne, 2006) , som jag tyckte var användbart för mitt arbete. Dock fick jag tänka på att studien är utförd i Malta och deras skolor har en helt annan läroplan och en helt annan historiekultur än den vi har i Sverige, men jag har ändå haft användning utav studien genom att applicera principerna som tas upp i artikeln i delar av mitt arbete.

Därefter fortsatte jag med min sökning och utgick från databas ERIC via EBSCO eftersom jag inte hittade relevant information via Google Scholar. Jag begränsade min sökning till peer-granskade texter och använde sökord som ’’islamophobia AND in schools AND education” och fick fram 28 artiklar. En artikel skriven av Hossain Kazi, ”Islamophobia: What teachers can do to reduce it” (2017) var relevant eftersom det är knutet till min frågeställning. Under samma sökord fick jag fram artikeln ”Confronting islamophobia in education” av Ramarajan & Runell (2007). Efter att ha läst båda artiklarna ansåg jag att de beskrev metoder som kunde tillämpas i den svenska skolan för att motverka islamofobi. Jag gjorde ytterligare en sökning där jag valde att smalna av sökningen ”islamophobia AND in school and education” till

7

”islamophobia AND classroom”. Sökningen gav 14 träffar och första artikeln som kom upp var ”Confronting islamophobia in a Rural Appalacian classroom” (2018). Efter att ha läst artikeln ansåg jag att den var relevant för svensk undervisning även om undersökningen gjordes på en skola som är mer eller mindre isolerad från omvärlden. Det finns även mindre områden i Sverige som har liknande tankesätt om muslimer och islam som beskrivs i artikeln så därför är metoderna tillämpbara i svensk undervisning. Under samma sökning valde jag även att använda mig utav Shirin Housees artikel,”What’s the point? Anti-racism and students’ voices against Islamophobia” (2012) eftersom metoden som tas upp i artikeln är relevant för min frågeställning.

Eftersom jag tidigare haft svårigheter med att hitta svensk forskning via EBSCO fick jag tips om att byta databas till Libsearch och använde sökorden ”Islamophopbia AND Sweden AND schools”. Jag fick 12 träffar på sökningen och första artikeln i sökningen var ”Jihadists and Refugees at the Theatre: Global Conflicts in Classroom Practices in Sweden”, skriven av Karin Kittelmann Flenser, Göran Larsson och Roger Säljö (2019). Studien är utförd i Sverige och därför valde jag att använda mig utav artikeln för att svara på min fråga och dessutom var metoden väldigt intressant. Eftersom media är en stor faktor till fördomar om islam och muslimer använde jag mig av sökorden, ”Islamophobia AND In media AND Sweden”.

Sökningen gav mig 15 träffar och ett av resultaten var ”Muslims in social media discourse” av Anton Törnberg och Petter Törnberg (2016). Efter att ha läst artikeln var den passande för att stödja mina egna erfarenheter om hur muslimer beskrivs i sociala media.

8

4. Elevers tolerans och intolerans gentemot islam och muslimer

Det finns alltid bakgrundsfaktorer till elevers och ungdomars perspektiv på islam. Om man till exempel känner någon som är muslim har man ofta en mer positiv inställning i jämförelse med någon som inte känner en muslim. Andra faktorer till vilken inställning man har till islam beror på ens socioekonomiska bakgrund. Barn till föräldrar som har någon typ av akademisk utbildning är ofta mer positivt inställda till islam än föräldrar med andra yrken. Det visar sig att elever med höga betyg oftare har en mer positiv attityd gentemot islam och elever som går på ett individuellt program har mycket mer negativ inställning (Otterbeck.J & Bievelander P, 2006, s.12).

De som uppfattar sig själva som muslimer är mer utsatta för kränkningar än de som uppfattar sig icke religiösa och utsattheten är större i grundskola än på gymnasiet. Studier har visat på att elever som går tredje året i gymnasiet har en mer positiv inställning gentemot islam än vad man har i de lägre åldrarna (Otterbeck, 2006, s.13).

Generellt är muslimska ungdomar mer utsatta än andra ungdomar. Det har även visat sig att icke troende muslimer är mer utsatta än kristna som är troende vilket innebär att det inte handlar om att vara troende muslim eller icke troende utan handlar mer om att vara eller betraktas som muslim (Otterbeck, 2006, s.13).

9

5. Resultat

I England utfördes en studie om hur islamofobi kan motverkas i samhället. Studien är utförd av Shirin Housee som är lärare och forskar kring samhällsfrågor, och i detta fall handlar det om frågor som berör ämnet islamofobi. I hennes undersökning inkluderade hon sina elever i en undersökning, samt tog sig för att ge en överblick över hur muslimer framställs i samhället och i media (Housee, 2012, s.101). Inledningsvis höll Housee i en lektion som handlade om rasismens historia i syfte att ge eleverna en egen uppfattning om vad rasism innebär. Därefter skulle eleverna själva söka efter artiklar som beskriver hur muslimer framställs i media. I slutfasen av undersökningen fick eleverna utifrån sina egna undersökningar föra en diskussion i klassrummet (Housee, 2012, s.108).

Housee spelade också upp ett socialt experiment på Youtube där en kvinna bär hijab och två andra kvinnor skulle trakassera kvinnan. Alla tre kvinnor är skådespelare. Experimentet utspelade sig i ett köpcentrum och syftet var att se om förbipasserande reagerade när kvinnan i hijab blev trakasserad. Exempel på kommentar till kvinnan med hijab var ”vad har du på huvudet? är det en handduk?” (Housee, 2012, s.113; min översättning). YouTube-klippet valdes för att visa på att den här sortens trakasserier uppstår dagligen i vårt samhälle och att rasism på den nivån som visas i videon förekommer dagligen. Därefter frågade Housee sina elever om hur de ställde sig till videon och vad de tyckte om händelserna. Elevernas

reaktioner visade tydligt att de kände sympati för kvinnan med hijab. Vissa elever sade att islamofobi och rasism är något som borde diskuteras i klassrummet så att problemet kan reduceras. Andra elever var mestadels chockade för att det fanns förbigående som totalt ignorerade kvinnan som trakasserades (Housee, 2012, s.116).

Sammanfattningsvis kan man poängtera att syftet med denna artikel är att elever ska utveckla ett antirasistiskt tänkande, utveckla ett kritiskt medvetande som krävs för att bekämpa social orättvisa. House menar på att islamofobi kan bekämpas genom utbildning i skolan och därför är det även viktigt att lärare inkluderar sina elever genom att föra diskussioner och dialoger om ämnen som berör islamofobi i samhället (House, 2012, s.118).

10

Tenenbaum Center i New York är en organisation som arbetar för att förebygga fördomar om religioner och folkgrupper i skolor. Dhaya Ramarajan och Marcella Runell arbetar för denna organisation och är fokuserade på att förebygga islamofobi i klassrummet (Ramarajan & Runell, 2007, s87).

Ramarajan & Runell menar på att undervisning om religioner endast utifrån religionskunskap kan få eleverna att vara emot den religionen eftersom det är isolerat från alla andra traditioner och kulturer. I detta fall handlar det framförallt om islam. För att undvika problemet måste islam integreras i andra ämnen i skolan. På detta sätt får eleverna ett större perspektiv på islam och lär sig samtidigt att värdera och respektera andra religioner och kulturer. Under en lektion utgick läraren från Tenenbaum Centers förslag om hur man motverkar islamofobi. Förslaget handlade om att läraren ska undervisa om kost och förklara hur människor är beroende av olika typer av näring, men även varför vissa väljer att avstå från kött och andra väljer att äta mat baserat på religiös tillhörighet. Under lektionen fick eleverna skriva ett specialanpassat kostschema för olika elitidrottare från olika delar av världen. En simmare från England var nötallergiker och hon var jude, vilket innebär att hon endast åt mat som var kosher. Simmaren från Indien var vegan och åt endast växtbaserad mat. En annan atlet var muslim från Nigeria och åt därför endast mat som var halal. Denna typ av lektion avser att bidra till normalisering av olika religioner och kulturer. I detta fall handlar det om att normalisera islam och det har läraren gjort genom att inkludera en muslim i uppgiften (Ramarajan & Runell, 2007, s.92). Ett annat sätt att inkludera islam i undervisningen är genom naturkunskap där läraren förklarar hur solen påverkar månen och när nymånen träder fram börjar under en viss månad på året högtiden Ramadan. Återigen kan eleverna känna igen den muslimska kulturen eftersom den introduceras och kopplingar görs inom flera ämnen. På detta sätt blir islam bekant för eleverna vilket minimerar islamofobiska fördomar (Ramarajan & Runell, 2007, s.92). I West Virginia USA gjorde Samuel Shepherd Troy en forskningsstudie med syfte att konfrontera islamofobi. Studien bestod av fyra lektioner och utfördes på elever i åk 7. Eleverna är från en stad med ca 900 invånare där 99% av befolkningen är vita och stödjer Donald Trump (Shepherd, 2018, s98). Undersökningen bestod av två delar varav den ena undersökningen gick ut på att eleverna skulle skriva ner ord som de associerar till

”Mellanöstern” och ”muslim” och de svarade med bland annat ISIS, terrorister, och att muslimer var dåliga. Den andra undersökningen bestod av två påståenden. Det första var ”Inga muslimer borde vistas i USA” och det andra påståendet var ”Muslimer har orsakat all terrorism”. Majoriteten av klassen var eniga om att om att både påståenden stämmer

11 (Shepherd,2018, s.99).

Resultaten visar tydligt en negativ inställning gentemot islam. Trots sin besvikelse hade Shepherd fortfarande hopp om att eleverna skulle få ett mer positivt perspektiv på islam än den bild media förmedlar om islam (Shepherd ,2018, s. 99). Med hjälp av att konstruera några lektioner skulle detta bli möjligt. Shepherd menar även på att varken läroplan eller lärare har gett eleverna möjlighet att vara källkritiska mot media. Problemet ligger inte i att eleverna får sin information och fördomar hemifrån utan beror mer på varifrån allmänheten får sin information. Shepherds undersökning gick ut på att konfrontera islamofobi och för att nå sitt mål bjöd han in två kollegor från West Virginia University som båda har muslimsk bakgrund (Shepherd, 2018, s100).

Första lektionen introducerades av Shepherd. Eleverna fick se tre olika videoklipp om folket i Irak. De två första videoklippen handlade om invånarna och hur de kämpade för att leva ett normalt liv mitt i de heta konflikterna i Irak. Andra klippet bestod av bilder på glada skolbarn trots den bedrövliga situationen under kriget. Den sista videon handlade om två flickor som var på flykt och var tvungna att lämna och överge sina hem (Shepard, 2018, s.100).

Elevernas reaktioner på situationen i Irak var olika. Någon sa ”jag brukade hata dom” eller ”detta ändrade mitt perspektiv” och ”andra människor underskattar dom”. Dock fanns det fortfarande elever som höll kvar vid att de var odugliga och betraktade folket som terrorister (Shepherd, 2018, s.100).

Andra lektionen inleddes av Shepherds ena kollega som spelade upp två videoklipp om Iran. Elevernas reaktioner på videoklippen var endast positiva efter att ha sett städernas utformning och byggnader i Iran. Lyckligtvis räckte en elev upp handen och sa att han ville lära sig mer om kulturer och därefter började eleverna ställa fler frågor som till exempel om iranska klädeskoden och byggnader i Iran (Shepherd, s.100).

Den andra kollegan höll i den tredje lektionen där han inledde med en PowerPoint som handlade om Turkiets historia, från Osmanska rikets början till det moderna Turkiet 1923. Därefter berättade han vad hans turkiska bakgrund betyder för honom och hans upplevelser av vistelsen i USA. Eleverna var bekväma med att ställa frågor om turkiska traditioner,

utbildning i Turkiet och vad han mest gillar med Turkiet. Sista lektionen deltog eleverna i en undersökning som var baserad på den första undersökningen och resultatet visade tydligt att fördomarna var borta. Slutligen menar Shepherd på att det inte räcker med att enbart ha

12

gästföreläsare för att motverka islamofobi utan även läraren måste vara engagerad genom att lära eleverna om att se värdet i att bemöta andra kulturer (Shepherd, 2018, s102).

En forskningsstudie från USA utförd av Kazi Hossain handlar om hur lärare kan reducera islamofobi i klassrummet. Hossain menar på att sedan attackerna 11 september 2001 har islamofobin fått större innebörd. Islamofobin har framförallt i dagens samhälle propagerats fram genom tv och sociala media som Facebook, Instagram, Twitter etc. och med ett enda knapptryck är informationen tillgänglig. Huvudsaken har inte att göra med att nyheter och annan information når ut till allmänheten med ett knapptryck utan snarare hur man hanterar informationen, dvs hur informationen presenteras och diskuteras inom media. Individer som begår brott framställs inte endast som terrorister eller kriminella utan man förknippar brotten med gärningsmännens religiösa tro (Hossain, 2017, s.35).

Som följd av propagandan har islamofobin blivit ett allt större problem i samhället. Framförallt har det haft en stor påverkan i skolor där elever med muslimsk identitet blivit utsatta för diskriminering av både klasskamrater och lärare. Hossain menar även på att diskriminering i grundskolor och gymnasier kan man ha förståelse för eftersom eleverna är omogna och agerar efter vad de ser och hör via media eller att deras agerande är baserat på fördomar hemifrån. (Hossain, 2017, s.36).

Islamofobi i skolor och klassrum får inte tolereras. Denna typ av intolerans hindrar inte bara muslimska elevernas sociala och emotionella utveckling utan även deras akademiska

framsteg. Om inte lärare anstränger sig för att eliminera islamofobi i klassrummet leder det till att även elever som är icke-muslimer påverkas negativt eftersom det hindrar deras utveckling till att bli goda medborgare i ett mångkulturellt samhälle. Om inte problemet reduceras kommer de eleverna fortsätta ha fördomar om muslimer (Hossain, 2017, s.36).

Lärare kan, menar Hossain, till exempel arbeta så att man lägger fokus på muslimers rötter i Amerika och att det blir en del av läroplanen. För att få en bättre förståelse hade läraren

kunnat undervisa om att muslimer har funnits i Amerika sedan strax efter Columbus upptäckte kontinenten. Många slavar från Afrika som fördes till Amerika under slavhandeln var

praktiserande muslimer. De flesta muslimer kom från Västafrika och tvingades konvertera till kristendom. På så sätt förlorade de sin religiösa identitet så väl som sin frihet. Genom

undervisningen kan eleverna förstå att existensen av muslimer i USA inte är något nytt. Lärare kan ta upp att muslimer har kommit till USA under olika perioder. Första vågen av invandrare med muslimsk bakgrund kom i slutet av 1800-talet, främst från Syrien och

13

Libanon som på den tiden var en del av Osmanska riket. En annan grupp av muslimer lockades på grund av arbetsmöjligheter. Till exempel bosatte sig många muslimska grupper från Mellanöstern i Dearborn där Ford Motor Company erbjöd arbeten. Även andra

muslimska grupper kom från Europa där de flesta var från Albanien och Bosnien. På detta sätt kan eleverna förstå att många muslimer precis som kristna européer har emigrerat till USA för ett bättre liv (Hossain, 2017, s37).

Inom matematik och naturkunskap kan lärare ta upp bakgrunden och historian för olika begrepp. Varken grundskoleelever eller gymnasielever har en aning om var begreppet ”noll” kommer ifrån. Eftersom lärare varken nämner eller diskuterar begreppet uppfattar elever generellt att det är en uppfinning av västvärlden, vilket inte stämmer. Användningen av ”noll” inom matematiken introducerades av muslimska matematiker från Mellanöstern (Hossain, 2017, s.37).

De flesta i USA tror att alla muslimer kommer från Mellanöstern eller att alla muslimer är araber. Därför är det viktigt att läraren lyfter fram att muslimer finns runt om i världen. Till exempel kan läraren förklara att endast 20% av muslimer är araber från Mellanöstern och att Indonesien är det landet med flest muslimer i världen, som ligger i sydöstra Asien (Hossain, 2017, s.38). Om vi misslyckas med att utbilda våra elever under skolåren kommer det bli svårt för dem att ändra sin negativa uppfattning om islam i vuxen ålder, enligt Hossain (2017, s.39). Karin Kittelmann Flensner, Göran Larsson och Roger Säljö (2019) utförde en studie,

”Jihadists and Refugees at the Theatre: Global Conflicts in Classroom Practices in Sweden”, om hur lärare kan inkludera elever med flyktingbakgrund i undervisningen via ett teaterbesök. Teaterföreställningen handlar om situationen i Mellanöstern och syftet är att eleverna ska kunna vara öppna med att berätta om sina egna upplevelser som flyktingar och visa på att det finns olika presentationer av islam. Studien är utförd på två gymnasieskolor i Sverige och skolorna är belägna i mångkulturella områden (Kittelmann Flensner et al., 2019, s.1). Denna studie gjordes efter flyktingkrisen 2015 som var förknippad med ISIS som deltog i kriget i Syrien och genomförde terrorattacker i Europa. Som följd ledde det till att hat och

främlingsfientlighet spreds gentemot muslimer, även mot de som flydde från kriget. Framförallt spreds en antimuslimsk retorik i offentliga debatter och särskilt inom sociala medier (Kittelmann Flensner et al., 2019, s.2).

Efter teaterbesöket följdes lektionen upp med diskussion i klassen. I de flesta fallen backar lärare ofta för kontroversiella frågor i undervisningen just eftersom det kan bli känsligt och

14

speciellt när man har en klass med flera etniciteter (Kittelmann Flensner et al., 2019, s.3). För att få ut det bästa fördes diskussioner i klassen för att visa på att alla har olika tolkningar kring olika kontroversiella frågor. Vissa elever tyckte att teaterbesök inte gav dom något speciellt eftersom de inte är muslimer och har inget att jämföra med (Kittelmann Flensner et al., 2019, s6). Andra elever tyckte att diskussionerna kring teaterbesöket var givande eftersom vissa har varit med om liknande händelser och kan relatera till dem (Kittelmann Flensner et al., 2019, s10).

Avslutningsvis menar Kittelmann Flensner et al. på att läraren själv måste var medveten om varför man väljer underhållning som ett pedagogiskt verktyg och sedan förklara för eleverna varför de gör teaterbesöket och hur ämnet är relaterat till läroplanen. Läraren måste även förbereda eleverna på att teaterbesöket kommer att följas upp med diskussion i klassen (Kittelmann Flensner et al., 2019, s.15). Jag valde att ta med denna artikel för att visa på att undervisning och kunskap inte sker endast i klassrummet. Samtidigt bryter läraren ett mönster genom att byta miljö där man går från att ständigt vara i klassrummet till att man går till en helt annan plats med sin klass.

15

6. Slutsats och diskussion

Varje metod för att motverka islamofobi som tas upp i detta SAG är relevant för svensk undervisning. För att besvara min fråga: Vilka didaktiska metoder kan lärare tillämpa i sin undervisning för att motverka islamofobi i klassrummet?, har jag kommit fram till att det finns flera beprövade metoder som man kan tillämpa i undervisningen. Det fanns fler metoder än bara de jag valt att beskriva. Orsaken till att jag inte tog med dessa metoder var på grund av att de inte är relevanta för den svenska skolan. Vissa länder har en helt annan läroplan än den vi har i Sverige och dessutom att vi har olika historiekulturer vilket innebär att alla metoder inte är relevanta, men å andra sidan kan man alltid ta ut delar från metoderna och applicera dem i sin undervisning.

Shririn Housees undersökning går ut på att inkludera eleverna i undervisningen och målet är att eleverna ska utveckla ett antirasistiskt tänkande. Genom inkluderingen kan eleverna känna att de är viktiga och det kan leda till att de får ett intresse för att motverka islamofobi. Med hjälp av det sociala experimentet på YouTube kan eleverna se hur det kan vara i verkligheten och att alla muslimer inte är terrorister. De ser att det är en oskyldig kvinna som blir

trakasserad och ingen gör något åt saken. Genom att se videoklippet förstår eleverna att rasism och islamofobi är något som borde diskuteras i klassrummet. Dock finns det nackdelar med videoklippet eftersom vissa kan uppfatta att det är vanligt att behandla muslimer på samma sätt som kvinnan i videon eftersom ingen ingriper och ännu värre är att det skulle kunna leda till att eleverna trakasserar någon med muslimsk bakgrund. Trots videon och diskussionerna i klassen kan det fortfarande vara så att man inte kan ändra vissa elevers uppfattningar om muslimer beroende på hur negativt inställda de är till muslimer och islam. Överlag anser jag att metoden är relevant för att tillämpas i den svenska undervisningen och ett bra sätt att motverka islamofobin i klassrummet, eftersom majoriteten av klassen visade tydligt att de fick ett mer antirasistisk tänkande.

Ramarajan & Runells artikel handlar om hur man normaliserar islam i samhället och det gör man genom att undervisa om islam utifrån olika ämnen och inte bara utifrån religionskunskap. Detta leder till att eleverna får ett bredare perspektiv på omvärlden och att de respekterar andra kulturer och religioner. Exempel på att göra ett kostschema för elitidrottare kan få

16

eleverna att tänka på att alla har olika behov beroende på livsstil och att det är vanligt. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land och elever har olika bakgrunder kan denna typ av metod vara relevant för att motverka islamofobi i den svenska skolan. Genom att lärare undervisar om islam utifrån olika ämnen är chansen väldigt hög för att islamofobin kan reduceras i skolmiljön. Jag tror att ju fler lärare som anstränger sig, desto lättare blir det att motverka islamofobin.

Shepherds metod syftar till att elever ska få ett bredare perspektiv på omvärlden och med det verkar islamofobin i hög grad motverkas. Dock så är metoden kanske inte så relevant för den svenska skolan. Detta beror framförallt på att studien är utförd i USA och dessutom i ett område där man inte har någon koppling till ett mångkulturellt samhälle. I Malmö har vi människor från hela världen och därför är det till exempel inte nödvändigt att bjuda in föreläsare med muslimsk bakgrund för att visa på att alla muslimer inte är terrorister. Till exempel visade undersökningen på att eleverna associerar muslimer från Mellanöstern med ISIS och för att motverka fördomar som dessa kan man visa video om hur det till exempel ser ut i Iran och om städernas utformning och levnadsvillkoren för barn i Irak. Eleverna hade inte en aning om hur det såg ut i Iran och Irak innan de såg videon. Framförallt är elevernas fördomar grundade i sociala medier.

Även Anton Törnbergs och Petter Törnbergs undersökning visar på hur islam och muslimer beskrivs inom social media, vilket i detta fall är ett världsproblem och inte enbart ett problem i ett land. Facebook, Twitter etc. används av människor runt om i världen och Törnbergs och Törnbergs undersökning visar på att fördomarna grundas inom sociala medier vilket innebär att man ändå har samma grunder för fördomarna oavsett varifrån i världen fördomarna kommer ifrån. Som lärare behöver man kanske inte applicera alla metoder som Shepard tar upp men däremot kan man plocka ut vissa delar som till exempel video för att visa på en annan bild än den negativa bilden av muslimer och islam som framställs inom sociala medier. Sedan beror det på var i Sverige man undervisar. Om man är lärare i en mindre kommun där muslimer är en minoritet kan det vara bra att bjuda in föreläsare med muslimsk bakgrund för att få eleverna att utveckla ett antirasistiskt tänkande.

Kazi Hossains exempel förespråkar att motverka islamofobi genom historieundervisning. Han förklarar att lärare till exempel kan undervisa om muslimers rötter i Amerika men i detta fall hade lärare kunnat ta upp muslimers rötter i Sverige. Lärarna kan ta upp att muslimer kommit till Sverige i olika perioder och av olika orsaker. Därefter hade man kunnat jämföra det med när svenskar emigrerade till USA på 1800-talet för ett bättre liv.

17

Karin Kittelmann Flensner et al. använder sig utav ett teaterbesök i syfte att motverka islamofobi. Eleverna med flyktingbakgrund blir inkluderade i undervisningen genom att de själva får berätta om sina upplevelser när de flydde från krig och hur de kan relatera till teaterpjäsen. Kittelmann Flenser et al. menar att genom att eleverna får berätta om sina upplevelser får andra elever också ett bredare perspektiv genom att de ser mönster och förstår att alla muslimer är olika och kommer från olika delar av världen. Eleverna får uppleva en annan undervisningsform då de kommer utanför skolmiljön. Denna metod kan vara gynnsam då eleverna får göra något annat istället för att endast sitta och ha lektion i klassrummet. Läraren bryter mönster där man väljer att göra något annat och i detta fall med teaterbesöket. Genom att elever med flyktingbakgrund berättar om sina erfarenheter kan andra elever förstå att dessa nyanlända elever inte är terrorister, utan att de flytt på grund av att de har varit förföljda av ISIS, dvs flytt från terrorister. På detta sätt kan fördomar om muslimer reduceras. Alla artiklar hade samma syfte och det var att utveckla ett antirasistiskt tänkande och det fanns mer positiva resultat än negativa. Trots allt upplever jag att man inte kan motverka islamofobi helt och jag har tagit lärdom att det alltid finns en liten grupp kvar som håller kvar vid sina fördomar och jag tror att det beror på att det är präglat under uppväxten. Som Hossain nämner verkar det vara ytterst viktigt att lärare börjar utveckla elevers antirasistiska tänkande i tidig ålder, eftersom det blir svårare att ändra elevernas tankesätt när de blir äldre. Ett förslag på vidare forskning är att lärare konstruerar egna metoder utifrån de metoder jag tagit upp i detta SAG. Genom att lärare utvecklar nya metoder kan det leda till att elever får ett bredare perspektiv på omvärlden och bättre förståelse för olika kulturer och religioner. På detta sätt blir samhället mer demokratiskt och humant (Vella, 2013, s.23).

18

7. Referenser

Hossain, K. (2017). Islamophobia: What Teachers Can Do to Reduce It in the Classroom. Multicultural Education, 25, pp.35-40.

Housee. S. (2012). What's the point? Anti-racism and students’ voices against Islamophobia, Race Ethnicity and Education, 15, pp. 108-118.

https://doi.org/10.1080/13613324.2012.638867

Kittelmann Flensner, K., Larsson, G. & Säljö, R. (2019). Jihadists and Refugees at the

Theatre: Global Conflicts in Classroom Practices in Sweden. Education Sciences, 9, pp. 2-15.

https://doi.org/10.3390/educsci9020080

Larsson, G. (2006). Muslimerna kommer. Tankar om islamofobi. Göran Larson & Mackadan förlag 2006.

Ouis, P & Roald, A. S. (2003). Muslim i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Otterbäck J. & Bievelander P. (2006). En studie av begreppet islamofobi, ungdomars attityder och muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia. (Hämtad 15 februari. 2020). Ramarajan, D & Runell, M. (2007). Confronting Islamophobia in education, Intercultural Education,18, pp.87-97. https://doi.org/10.1080/14675980701327197

Shepherd, S. (2018). Confronting Islamophobia in Rural Appalachian Classroom.

Multicultural Perspectives, 20, pp. 92-102. https://doi.org/10.1080/15210960.2018.1431542

Skolverket. (2020). Åtgärder mot kränkande behandling.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/atgarder-mot-krankande-behandling (Hämtad 12 februari. 2020).

Törnberg, A. & Törnberg, P. (2016). Muslims in social media discourse: Combining topic modeling and critical discourse analysis. Discourse, Context & Media, Volume 13, Part B, September 2016, Pages 132-142. https://doi.org/10.1016/j.dcm.2016.04.003

Vella, Y. (2013). Combating Islamophobia through History Teaching, Eckert Beiträge, 3, pp. 1-38. http://repository.gei.de/handle/11428/104