Malmö högskola
Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Hur gör vi?
Handlingsplaner mot mobbning
Policy Documents against Mobbing
Anna Eriksson
Katrin Andersson
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ann-Sofi Råstam Barndoms- och ungdomsvetenskap
Abstract
Titel: Hur gör vi? - Handlingsplaner mot mobbning - Policy Dokuments against Mobbing Författare: Katrin Andersson och Anna Eriksson
Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot mobbning/kränkande behandling? Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning?
Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom granskning av tre skolors handlingsplaner och därefter har vi intervjuat sex personer som har direkt anknytning till handlingsplanerna. Resultatet visar att handlingsplanerna mot mobbning formas av dem som direkt är involverade i de olika mobbningsteamen. Dessa team bildas genom intresse och kunskap. Vår undersökning visar vidare vilka faktorer som anses viktiga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsplanerna innehåller hur skolan ska förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och mobbning. Handlingsplaner och intervjuer visar på samtliga skolor att de har likvärdigt förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet, däremot skiljer det sig i vilka modeller de använder sig av i det åtgärdande arbetet. Föräldrars involvering i arbetet mot mobbning skiljer sig från skola till skola.
Innehållsförteckning
1 Introduktion... 7
2 Bakgrund ... 8
2.1 Olika begreppsdefinitioner av mobbning... 8
2.2 Teorier ... 9
2.2.1 Orsaker ... 10
2.2.2 Aktörer ... 11
2.3 Likabehandlingsplan ... 12
2.4 Metoder mot mobbning... 14
2.4.1 Förebyggande arbete ... 14
2.4.2 Åtgärder vid mobbning – Olika modeller ... 16
2.5 Centrala Begrepp... 19 3 Problemprecisering... 20 4 Metodbeskrivning... 21 4.1 Metodval... 21 4.2 Urval... 23 4.3 Genomförande... 23 4.4 Analysbeskrivning... 25 4.5 Forskningsetniska övervägande ... 26
5 Resultat & analys ... 28
5.1 Handlingsplaner ... 28 5.1.1 Kränkande behandling... 28 5.1.2 Förebyggande arbete ... 30 5.1.3 Åtgärdande arbete ... 32 5.2 Intervjuer ... 34 5.2.1 Definition av mobbning ... 35 5.2.2 Förebyggande arbete ... 36 5.2.3 Åtgärd – Samtal... 39 5.3 Sammanfattning ... 43 5.3.1 Slutsatser ... 44 6 Diskussion ... 46 7 Referenslista ... 50 Bilagor... 52
1. Introduktion
Många barn går dagligen till skolan med oro för vad de ska utsättas för av sina plågoandar och lyckas exempelvis övertala lärarna till att slippa vara ute på rasterna i fasa för att bli mobbade och förföljda. Mobbning som många elever utsätts för, förekommer dagligen inom skolväsendet. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan eller omkring en av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Detta visar på att mobbning är ett stort problemområde (Olweus, 1999). I skollagen och läroplanerna används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Dessa olika former av kränkningar omfattar mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi (Skolverket, 2006). Vi anser att förekomsten av mobbning inom skolan bör sättas i ett större sammanhang. ”Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (Lärarförbundet 2002).
Vi blev intresserade av att skriva om mobbning på grund av att det är ett ämne ingen av oss hade så mycket tidigare kunskap om. Vi vill även i vårt kommande läraryrke vara verksamma tillsammans med elever, kolleger och föräldrar för att motverka mobbning. Vi anser att mobbning och dess handlingsplaner i högsta grad är relevant för yrket. Det är ett problem vi kommer att brottas med, mer eller mindre varje dag inom skolans värld. Det är därför av stor vikt att ha goda ämneskunskaper inom området. Därför har vi valt att undersöka om hur handlingsplaner är utformade då det gäller det förebyggande, utredande, åtgärdande arbetet samt eventuell uppföljning. Och med tanke på hur olika kränkande behandlingar tas i uttryck, försöker vi bland annat utreda begreppen kränkande behandling kontra mobbning och därefter lägger vi fokus på det sistnämnda.
Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill jämföra olika skolors handlingsplaner, vad befäster den ena som inte den andra gör och varför? Syftet är även att få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vi vill även få insikt i hur skolor agerar då mobbning uppdagas.
2. Bakgrund
Olika definitioner av mobbning och hur vi ska arbeta för att motverka och förebygga dess uppkomst, finns det idag många olika forskningsrön om. Vi kommer här nedan att redogöra för några forskares teorier och metoder inom området mobbning.
2.1 Olika begreppsdefinitioner av mobbning
Ända sedan 1970-talet har mobbning uppmärksammats som ett samhälleligt och socialt problem bland ungdomar. Olika forskare har utifrån sina undersökningar bland barn och ungdom definierat begreppet mobbning på olika sätt. Peter Paul Heinemann (1987) är en förgrundsgestalt inom detta område, det var Heinemann som 1969 lanserade det nya ordet mobbning. Han definierar mobbning som ett grupptryck. Heinemann menar att ”mobbning är den gemensamme makt gruppen har till att tvinga in någon person i dess likhet”.
Under 1980-talet efterföljs Heinemann av Anatol Pikas. Pikas (1987) begreppsdefinition av mobbning bygger på Heinemanns begrepp, han anser att ”mobbning innebär fysiskt eller psykiskt våld, som utövas av en grupp mot en person”. Pikas tar klart och tydligt upp i sin bok
Så bekämpar vi mobbning i skolan (1987), tre skäl till varför han anser att mobbning bör definieras som gruppvåld. För det första anser han att man ska visa respekt för den ursprungliga definitionen av ordet mobbning dvs. Heinemanns. För det andra anser han att behandling av förekommande gruppvåld kan ske med enkla metoder som, för att bli effektiva, måste hållas isär från metoder för bekämpning av annat våld än gruppvåld. Sist påpekar Pikas att Sveriges riksdag har genom sitt utbildningsutskott fastställt att mobbning är lika med gruppvåld. Pikas menar att ju vidare definition av begreppet mobbning desto högre siffror inom området blir det.
Dan Olweus (1992), nestor bland forskare definierar till skillnad från Heinemann och Pikas mobbning på följande sätt: ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer.” Pikas lägger stor tyngd på gruppvåld, medan Olweus belyser att mobboffret kan bli utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Enligt Karl Ljungström (1996) innebär mobbning: ”Skolmobbning är när en eller vanligen flera elever systematiskt trakasserar en annan elev, fysiskt eller psykiskt eller bägge delarna.” Ljungströms Farstametod har, som kommer delges
under modeller mot mobbning, stark koppling till Anatol Pikas olika modeller (se under rubrik 2.4.2). Trots detta anser Ljungström till skillnad från Pikas att mobbning kan vara både en eller flera som trakasserar. Han betonar dock att flera elever är vanligare.
Zelma Fors genomförde under 1990-talet omfattande studier kring mobbningproblemet. Bland annat har hon studerat Olweus forskning ingående. Till skillnad från ovanstående forskare har Fors (1994) definierat mobbning som en situation eller process, där det finns obalans i makten. Hennes definition är: ”I mobbning har plågaren mer makt än offret och plågaren har kontroll över offret. I mobbning förekommer negativa handlingar från plågaren mot offret i avsikt att skada offret. Dessutom förekommer de negativa handlingarna upprepade gånger och över viss tid”. Gunilla Björk (1999), liksom Fors, för in ett tydligt maktperspektiv i sin syn på mobbning. Hon, som många andra, utgår från Olweus definition och väljer att inte specifikt definiera en egen. Istället ser hon begreppet mobbning som en form av spel med olika regler för de inblandade.
2.2 Teorier
Mobbning är, som framgår av ovanstående definitioner, en form av aggressivt beteende som oftast är avsiktligt och som psykiskt eller fysiskt skadar någon. Det rör sig också om ett långvarigt och upprepat beteende. Bakom merparten av all mobbning ligger maktmissbruk och en önskan att dominera och trakassera någon annan. De flesta forskare inom området mobbning är överens om att mobbning kan anta många olika former. Sharp och Smith (1994) nämner bland annat följande:
• Fysisk eller kroppslig mobbning – sparka, slå, ta saker från någon och förstöra någons ägodelar.
• Verbal mobbning – retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar, rasistiska kommentarer.
• Indirekt mobbning – ryktesspridning, uteslutning, utstötning.
Stiftelsen Friends (friends.se) är en organisation som arbetar med elever, föräldrar och skolpersonal i arbetet mot mobbning. Dem tar även upp en fjärde form av mobbning vilken dem kallar e-mobbning: Det fungerar precis som ”vanlig” mobbning förutom att det sprids via
olika elektroniska kanaler som sms, mail, mms etc. Det kan vara hot, skitsnack, rykten, blockeringar, att sprida kränkande bilder och videofilmer osv.
Olweus tar upp olika former av mobbning men sorterar in dem i två sorters mobbning, direkt och indirekt. Den direkta mobbningen består av relativt öppna attacker, slag, sparkar, användandet av skällsord, kränkande ord, hotelser och att bli retad. Exempel på indirekt mobbning är social isolering och att sprida rykten (Olweus, 1992). Ljungström (1996) sorterar även han in mobbning i två olika fack. Han nämner aktiv/direkt mobbning det vill säga en fysisk, verbal samt psykisk mobbning. Den mindre förekommande är enligt Ljungström den passiva/indirekta mobbningen, även kallad utfrysning. En ny och mer aktuell undersökning har utförts av Helle Høiby (2004) som menar, precis som de flesta forskare, att det finns en viss obalans i styrkeförhållandet vid mobbning. Den som blir utsatt för de negativa handlingarna har problem med att försvara sig och är ofta praktiskt taget hjälplös gentemot den eller dem som plågar honom eller henne. Utifrån både Fors och Björks forskningsarbeten anses att mobbning har sitt ursprung i maktförhållanden det vill säga intresse- värderings- eller sakkonfliktens övergående till en personkonflikt som sedan utvecklas till mobbning där den svage blir mobboffret (Forsman, 2003).
2.2.1 Orsaker
Pikas (1987) har funnit, genom omfattande undersökningar med bland annat enkäter och intervjuer, att yttre avvikelser är enligt elever en stor orsak till mobbning. Med yttre avvikelser menas ytliga saker som kläder, utseende och uppförande. Pikas menar dock att orsakerna till mobbning måste finnas mer på djupet, därmed tar han upp faktorerna:
Dissonans- behöver kopplas till en fiendebild och att alltid få kamraternas förstärkning av hårdhänt ”testbeteende” för att mobbning ska utlösas. Genom dessa tester placeras vederbörande i olika ”fack”. Bland annat yttre avvikelser testas. Fiendebild- den kraftigaste faktorn, angreppet utlöses först när den angripande gruppens medlemmar förstärker varandras beteende. Förstärkning- en dynamisk faktor, behövs en fiendebild eller dissonans för att locka fram de negativa reaktionerna. Kamraternas förstärkning behöver antingen dissonans eller fiendebild för att mobbning ska utlösas. Enligt Pikas (a.a) täcker dessa tre tillsammans flertalet fall av orsaksbeskrivningar. Olweus (1992) tar även han upp om de yttre avvikelsernas vikt inom mobbning. Han frågar sig vilken roll dessa spelar. Enligt forskning visar det att eleverna själva tar upp detta som grund för mobbning, medan andra
undersökningar emellertid inte fått något stöd för denna uppfattning. Den enda ”yttre avvikelse” som klart syntes var fysisk svaghet/styrka (Olweus, 1992). Mobboffren var fysiskt svagare än andra. Olweus påpekar även att lärarnas/skolpersonalens beteende, attityder och rutiner spelar avgörande roll för hur utbredd mobbningen kommer att bli i den enskilda skolan eller klassen. Enligt Ljungström (1996) beror mobbning på olika status som råder i skolan. Somliga blir så kallade högstatuselever och de får en ledande roll bland kamraterna. Det är ofta de som bestämmer vad som ska hända i klassen och många vill vara kompisar med dem. De så kallade lågstatuseleverna blir ofta behandlade nonchalant och om de beter sig annorlunda ökar risken för mobbning.
Björk (1999) tar i sin avhandling upp Olweus modell om bakgrundsfaktorer som kan tänkas ha inflytande över mobbningsuppkomsten. Björk nämner att denna, i allra högsta grad är aktuell. Orsaker till mobbning kan bero på olika faktorer i skolmiljön men även individuella faktorer som offrets längd, vikt, språk och så vidare kan ha betydelse. Även psykosociala och beteendemässiga faktorer spelar in det vill säga olika slags aggressivitet, grad av ängslighet. Familjebakgrund och hemförhållande kan även det, enligt Olweus, utgöra en avgörande faktor (Olweus, 1999).
Enligt Björk (1999) uppstår mobbning genom en serie kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring. Mobbningssituationer börjar på grund av den ordning som råder i klassrummet beträffande vilka som räknas eller inte verkar vara i ständigt behov av bekräftelse. Inkompetensförklaring gäller för det spel som för närvarande spelas, till detta spel hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden som råder för tillfället. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt. Hennes slutsats är därför att mobbning uppstår i konkreta handlingssystem vars utmärkande drag är spelen.
2.2.2 Aktörer
I situationer med mobbning finns det oftast minst ett mobboffer, en eller flera mobbare samt de så kallade medlöparna. De typiska mobboffren är enligt forskning försiktiga, känsliga, och stilla barn som är ängsligare och osäkrare än barn i allmänhet (Høiby, 2004). Som bland andra Evenshaug & Hallen (2001) säger, finns det två typer av mobbningsoffer: passiva och provokativa. De passiva offren kännetecknas, precis som Høiby (2004) tar upp, av att de är
ängsliga, försiktiga, osäkra samt ratade i skolan. Enligt henne har de oftast inga vänner, de är inte aggressiva och är fysiskt svagare än sina jämnåriga. De provokativa offren kännetecknas av att de är mer hetlevrade, rastlösa, klumpiga och ängsliga, de slår oftast tillbaka när de attackeras. De har häftigt humör och har lätt för att hamna i konflikter.
Mobbarna anses ha en mer positiv attityd till aggression och våld. Mobbare karakteriseras av att de är impulsiva, dominerande, har väldigt lite empati med offren, har aggressiva beteendeprofiler samt är fysiskt starkare än offren (Sweeny, 2002). Olweus (1992, 1999) undersökningar visar att mobbarna är något populärare än icke mobbare. Vissa forskare anser att svaga familjeförhållanden kan ligga till grund, som exempelvis brist på sammanhållning, skilsmässa, brist på anknytning till någon förälder, aggressiva hem etc. (Sweeny, 2002).
De så kallade medlöparna tar själva inte initiativ till mobbningen, men de är passiva mobbare genom att ställa upp på mobbarens agerande. Denna grupp är enligt Olweus olikartad. Den kan rymma ängsliga och osäkra barn som blir medlöpare för att de själva inte ska bli mobbade (Høiby, 2004). Utöver dessa tre aktörer finns även den tysta majoriteten, dem som inte är aktiva i mobbningen men som fungerar som åskådare och vittnen till det som försiggår.
2.3 Likabehandlingsplan
Enligt Lpo 94 är det ”rektorns ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteende bland elever och anställda”. Den 1 april 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen (SFS 2006:67). Enligt denna lag ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Enligt Skolverket (2006) ska en likabehandlingsplanen bland annat syfta till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det är viktigt att skolans förebyggande arbete är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete. Arbetet ska involvera personal, elever och föräldrar. Utbildning bör genomföras för nyckel- och kontaktpersoner och annan personal. Det är viktigt
att det finns ett tydligt och konsekvent ställningstagande från ledningens sida. Verksamheten bör utarbeta en tydlig policy för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Det bör konkretiseras vad som menas med annan kränkande behandling och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Det är särskilt angeläget i det förebyggande arbetet att elever görs delaktiga. Elever kan till exempel ingå i antimobbningsteam eller ha uppdrag som kamratstödjare. Det ska framgå av planen vilka åtgärder som påbörjas eller genomförs under året. Likabehandlingsplanen skall vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Den måste årligen följas upp, och nya målsättningar och åtgärder kan behöva formuleras. Det ska framgå av likabehandlingsplanen hur verksamheten arbetar för att förebygga och förhindra uppkomsten av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska bland annat innehålla rutiner för hur skolan arbetar för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Rutiner bör finnas för att garantera en god uppsikt över hela skolområdet såsom utanför klassrum, på raster och i omklädningsrum. Det är angeläget att skolan är uppmärksam även på vuxnas kränkningar av elever.
Skolverket (2006) betonar även de rutiner som bör finnas om hur kommunikationen skall ske mellan rektor, personal, elever och föräldrar när kränkande behandling upptäcks. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Inblandade elever bör informeras om att så kommer att ske. Likabehandlingsplanen skall även innehålla riktlinjer hur en utredning skall gå till. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Skolan bör ha rutiner för hur utredningen skall dokumenteras och om anmälan till socialtjänsten skall göras. Likabehandlingsplanen skall vidare innehålla rutiner för hur skolan skall agera när kränkningar uppstått. Det är viktigt att ansvarsfördelningen och rutinerna är tydliga för hur fall av kränkande behandling skall hanteras. Åtgärder skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Både akuta och långsiktiga åtgärder skall vidtas och det är viktigt att åtgärderna dokumenteras. Om skolan inte har den nödvändiga kompetensen för att
kränkande behandling ska göras känd bland barn, elever, föräldrar och anställda. I samband med att skolan tar emot nya elever bör samtliga få information om skolans policy och likabehandlingsplan. Det ska tydligt uttalas att man inte tolererar annan kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, kön (Skolverket.2006).
2.4 Metoder mot mobbning
Enligt skollagen ska ”särskilt den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden”. Precis som Olweus (1992) tar upp är medvetenhet och engagemang en viktig förutsättning för att förverkliga ovanstående mål. Samtliga inom skolverksamheten ska ha eller öka sin kunskap om mobbningsproblem samt utveckla klara regler mot mobbning.
2.4.1 Förebyggande arbete
Enligt läroplanen ska läraren ”uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, läraren ska tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen” (Lärarförbundet, 2002, s. 14.). Förutsättningarna för att mobbning ska kunna förhindras kräver att skolan tar ställning mot all form av mobbning. All personal samt elevråd, övriga elever och föräldrar bör delta i det viktiga förebyggande arbetet (Isacsson, 1997). Olweus (1992) betonar att kärlek och engagemang från uppfostrarens sida till deras barn skapar harmoniska och självständiga barn. Uppfostraren ska även sätta gränser för vad som är tillåtet och icke-tillåtet beteende, samt användning av icke-fysiska uppfostringsmetoder. Det är alltså viktigt att man som förälder försöker undvika att barnen utvecklar aggressiva reaktionsmönster och att man använder så goda uppfostringsmetoder som möjligt.
Enligt Höistad (1994, 2001) innebär det förebyggande arbetet mot mobbning att man ska bry sig, respektera varandra, ta ansvar och att skapa bra relationer. På skolnivå kan man som lärare skaffa sig kunskaper och öka sin medvetenhet genom studiedagar. De flesta skolor har diskuterat fram en handlingsplan där de tar upp förebyggande metoder mot mobbning. Man bör även se över ett rastvaktsystem där de vuxna är ute på rasterna. Mobbning sker ofta på undanskymda platser på skolgården och på toaletter där vuxna inte finns. Vad man kan göra
på en klassnivå är att skapa en vi-känsla i gruppen där alla har lika värde. För att barnen ska trivas i gruppen markeras allas gemensamma ansvar och man hittar på positiva aktiviteter tillsammans. I klassen för man även en kontinuerlig dialog om kamratrelationer och man tar ställning i vissa moraliska och etiska frågor. Det är viktigt att man förstärker statusen hos den elev som riskerar att bli mobbad. Något annat man kan göra är att utöva rollspel för att sätta sig in i offrets situation (a.a).
Olweus (1992) anser att klassmöten är en av grundstenarna i det förebyggande arbetet mot mobbning. I klasser där man regelbundet har veckovisa klassmöten minskar mobbningen.
Klassregler är en andra grundsten i det förebyggande arbetet mot mobbning. Barnen tillsammans med läraren diskuterar vilka regler som ska gälla i klassen och utvecklar därigenom ett gott kamratskap. Barn håller oftare fast vid regler som de själva har varit med och utfört. Enligt Høiby (2004) ska man vid klassregler tänka på att formulera dem positivt och inte som ”Du ska inte…” eller ”Du får inte…”. Hon anser även att föräldrarna kan hjälpa till i ett förebyggande arbete genom att ta del av information på föräldramöten om handlingsplanen på skolan och skolans ställningstagande mot mobbning. På föräldramötet diskuterar man fram ett gemensamt förhållningssätt mot mobbning och de får även information om var de ska vända sig om de misstänker att deras barn är utsatt eller utsätter någon annan för mobbning.
Den fysiska miljön
På de flesta skolor finns platser där det är mer sannolikt att mobbning förekommer än andra. Det kan vara platser där det är svårt med insynen och kontrollen, och därför bör rastvakter och annan personal besöka dem här platserna, och även göra det tydligt så att eleverna vet att de vuxna har koll. Detta gör att eleverna blir mindre benägna att mobba varandra på dessa platser. Det gör också att barnen känner sig trygga och kan vistas var de vill. Olweus (1992) har undersökt sambandet mellan skolans rastvaktssystem och förekomsten av mobbning vid skolan. Olweus fann ett klart samband mellan ”lärartäthet” under rasterna och förekomsten av mobbning vid skolan. Han menar att det är mycket viktigt att ha ett tillräckligt antal vuxna ute bland eleverna under rasterna.
Om en utemiljö är dålig det vill säga att det saknas omväxling och stimulans och att det även finns få möjligheter till pedagogiska, sociala, fysiska och kreativa aktiviteter kan mobbning
uppstå. Vissa barn som saknar stimulans kan av frustration börja slåss, retas med och mobba andra. Trånga utrymmen eller för många elever på för litet område kan starta gräl, konflikter och slagsmål. Finns det endast aktiviteter som gynnar en viss typ av sociala relationer, utesluts de som inte trivs med dessa aktiviteter. Utrymmen för barnen ska inte vara likgiltiga eller negativa, utan barnen ska tycka om att befinna sig där (Sharp & Smith, 1994).
”Utemiljön ska vara innehållsrik, varierad, olikartad, flexibel och fylla många funktioner – olika delområden och vad som finns där ska inbjuda till många olika lekaktiviteter. Den ska vara färgrik, med mycket grönt, och den ska vara trygg, säker och lätt att övervaka och underhålla. Den ska också vara av den arten att den möjliggör ett engagemang från elevernas sida, både under utvecklingsfasen och efteråt.” (Sharp & Smith, 1994, s. 150)
Andra viktiga faktorer när det gäller den fysiska miljön är hur toaletterna, matsalen, uppehållsrummen och omklädningsrummen på en skola ser ut. Toaletterna: klotter är vanligt på elevtoaletter och kan vara starkt kränkande. Låsen på toaletterna måste fungera och bör inte gå att öppna lätt utifrån. Många barn håller sig hela dagen på grund av att toaletterna är skitiga och upplevs som snuskiga, och även för att slippa utsätta sig för risken att någon öppnar dörren utifrån. Matsalen: i en matsal kan det bli trångt och bullrigt. Kösystemet är något som man kan se över och även om mattiderna fungerar. I matsalen är det också viktigt att det finns tillräckligt med personal. Uppehållsrummen: detta är rummen eleverna tillbringar en stor del av sin icke-lektionsbundna tid och bör därför vara trivsamma. Man kan se över vilka som är där och om där finns behov av särskilda rum för flickor. Omklädningsrummen: i ett omklädningsrum kan mycket hända, där man tränger ihop både plågoandar och offer på en minimal yta. Man ska klä av sig och man kan få slag med våta handdukar, tvångsduschning, kläder gömda och man kan få kränkande kommentarer om hur man ser ut. Spontana besök av vuxna är något man bör göra regelbundet och/eller att det ingår i rastvaktandet (Höistad, 2001).
2.4.2 Åtgärder vid mobbning – Olika modeller
Enligt skolans värdegrund och uppdrag ska ”ingen i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (Lärarförbundet, 2002). Dessa aktiva insatser kan ta sin grund i olika modeller som används för att minska risken för mobbning i skolan. De olika modellerna skiljer sig från varandra när det gäller dess synsätt och arbetssätt. När det
gäller skolmobbning är det, som tidigare nämnts, Anatol Pikas och Dan Olweus namn som är de mest förkommande. 1975 gav Pikas ut en bok där han som forskare redogjorde för hur man i Uppsala behandlat akut mobbning. Han skapade därigenom en modell för hur man kan behandla mobbningsfall: Gemensamt-Bekymmer-metoden (GBm). GB-metoden består av fem faser där den första fasen bygger på att ett gemensamt förtroende mellan berörda etableras. Läraren är alltid ensam och ska sträva efter att förstärka samtalspartnerns yttrande och mobbarna ska själva få komma med lösningar på problemet. I fas två planeras ett gemensamt möte med mobbarna och i fas tre även tillsammans med den mobbade. Fjärde fasen kallar Pikas för toppmötet. En kommunikationskontakt upprättas och ett skriftligt kontrakt undertecknas. I femte och sista fasen utmynnar det optimala utfallet i att det före detta offret och de före detta mobbarna fortsättningsvis lever i god sämja med varandra och att trakasserier är förgången tid. Efter den femte fasen återstår att följa upp fallet genom fortsatta kontakter med de inblandade. Pikas anser att om mobbningen behandlas som en konflikt mellan parter där läraren går in som en medlare så finns goda förutsättningar till en båda-vinner-lösning (Forsman, 2003).
Pikas modell ligger till grund för en behandlingsmetod vid mobbning som Karl Ljungström utvecklade 1986-1987, Farstametoden. Där finns vissa tillvägagångssätt som avviker från Pikas, så som att vid de enskilda samtalen deltar två stycken ur mobbningsteamet. Metodens syfte är att den akuta mobbningen omedelbart ska upphöra. Nedan följer en kortfattad behandlingsgång i Farstametoden.
• Skolan får besked om misstänkt mobbning. Någon från behandlingsteamet (bt) kontaktas.
• Bt samlar försiktigt informationen om mobbningen. Först samtalar man med den som kom med beskedet om mobbningen och sedan med mobbningsoffret. Det är samtal med mobbningsoffret som är det viktigaste.
• När kan behandlingssamtalen ske? Under vilken lektion? Undervisande lärare informeras i förväg (påminn om tystnadskravet) om man kommer och hämtar elever/mobbare.
• Behandlingssamtal med mobbarna.
• Ev. ett ytterligare behandlingssamtal. (Tiden från första besked om misstänkt mobbning till inledda behandlingssamtal bör om möjligt vara max 3-4 dagar.)
• ”Kontroll” av mobbarna och klassen. Kontakt med det f d mobbningsoffret. • Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1-2 veckor. (Ljungström, 1998 s. 17)
I denna metod läggs stor vikt på att det är samtalet med mobbningsoffret som är det viktigaste, samtalet följs efter en särskild frågemall. Denna är enligt Ljungström (1998) helt realistisk och kan tjäna som mall vid individuella samtal. Enligt denna metod ska föräldrarna till mobbarna inte kontaktas förrän fallet är slutbehandlat, föräldrars engagemang räcker inte alltid för att lösa akut mobbning. Skälet är att mobbaren ganska säkert blir förvarnad, vilket Ljungström tror omöjliggör en lyckad behandling av fallet. Ett annat skäl Ljungström tar upp är att föräldrarna kan bli chockade, vilket i sin tur medför komplikationer i behandlingen (Ljungström, 1998).
En annan forskare är som tidigare nämnts Dan Olweus. Han har kommit fram till ett åtgärdsprogram där huvudmålet är att minska eller helt förhindra existerande mobbningsproblem i och utanför skolan, och att förebygga uppkomsten av nya sådana problem (Forsman, 2003). Medvetenhet och engagemang är två viktiga förutsättningar för att förverkliga de angivna målen. Olweus åtgärdsförslag är ett brett program och riktas mest mot förebyggande åtgärder i nedskriven information till skolpersonal. Olweus (1992) tar upp olika åtgärder som kan användas på skolnivå, klassnivå och individnivå. På skolnivå ges det bland annat förslag på frågeformulär, studiedagar, rastvaktsystem, upprättande av kontakttelefon, utvecklingsgrupper etc. På klassnivå finns förslag på åtgärder som klassregler, klassråd, inlärningsövningar i form av rollspel samt föräldramöten. På individnivå föreslår Olweus allvarliga samtal med mobbare och mobboffer, samtal med föräldrar till inblandade elever osv. Olweus lägger inte samma tonvikt, som Ljungström, inför och i de allvarliga samtalen, men det framkommer någon viss likhet med Olweus åtgärdsprogram i Farstametoden. Han vill klargöra att mobbningen inte är accepterad och den ska uteslutas. Olweus (1999) förespråkar att hellre agera och ingripa för ofta än för sällan. Om man från skolans sida underlåter att ingripa mot enbart tendenser till mobbning, kan detta innebära att det uppfattas som ett accepterande av trakasserierna. Räcker inte detta så tillämpas de ”allvarliga” samtalen. Olweus betonar även vikten av att mobboffret garanteras skydd samt vikten att ha nära samarbete och utbyte med elevernas familjer.
Helle Høiby finner i sin bok Mobbning kan stoppas (2004), stöd hos Olweus för sina teorier och sitt åtgärdsprogram. Høibys metod kan översiktligt, precis som Olweus nivåer, delas in i
tre olika faser: 1. Orienterings- och undersökningsfasen, som innebär bland annat att man börjar med information till skolledning, föräldrar och till barnen, därefter undersöks händelsen/händelserna genom samtal med alla barnen i klassen både i grupp och enskilt. 2. I
Förändrings- eller omvälvningsfasen utförs ytterligare enskilda samtal men då endast med mobboffer, mobbarna och medföljarna, som sedan leder till ett första klassmöte med temat: från mobbning till gott kamratskap. Därefter inleds samtal med samtliga inblandade parters föräldrar. Samtalen genomförs tätt inpå varandra. 3. Uppföljningsfasen säkerställer att samtliga barn lär sig bete sig som goda kamrater. Arbetet följs upp med klassmöte, eventuellt samtal med mobboffer, mobbare, medlöpare och föräldrar.
2.5 Centrala begrepp
• Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar kan vara trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur.
• Med mobbning menar vi när kränkningar blir systematiska, återkommande och sträcker sig över en längre tid. Kräkningarna kan utföras av en eller flera.
• Med Skolan menar vi en generell bild av svenska grundskolor från förskoleklass och upp till sjätte klass. I detta arbete är våra tre undersökningsskolor i fokus.
• Handlingsplan är varje skolas upprättande text för att motverka och förebygga mobbning. Enligt lag ska denna från och med 1 april 2006 heta Likabehandlingsplan.
• Åtgärder är de insatser man tar till när mobbning uppdagats.
• Modell eller metod är de sätt skolorna arbetar efter när det gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning.
3. Problemprecisering
Med denna studie vill vi med vårt empiriska material få ytterligare kunskap kring skolors handlingsplaner mot kränkande behandling. Vi kommer att lägga tyngdpunkten på mobbning då detta är den form av kränkande behandling som kräver större åtgärder och utredning. För att få mer kunskap har vi valt att undersöka om hur skolans handlingsplaner är utformade då det gäller det förebyggande, utredande, åtgärdande arbetet samt eventuell uppföljning. Och med tanke på hur olika kränkande behandlingar tas i uttryck, försöker vi bland annat utreda begreppen kränkande behandling kontra mobbning därefter lägger vi, som nämnts tidigare, fokus på det sistnämnda. Genom intervjuer av de som format handlingsplaner, vill vi få inblick i vad som låg bakom dess utformning samt få ökad förståelse kring de olika rutiner som handlingsplanerna innehåller.
Syfte med studien är att få ökad kunskap om skolans handlingsplaner och även se vad dessa belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill beskriva tre olika skolors handlingsplaner, vad befäster den ena som inte den andra gör? Syftet är även att få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vi vill även få insikt i hur skolor agerar då mobbning uppdagas. Utifrån ovanstående vill vi presentera följande frågor som vi ska försöka få svar på i detta examensarbete.
• Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot
mobbning/kränkande behandling?
- Vad finns med i en handlingsplan?
- Vem formar handlingsplanerna mot mobbning och varför?
• Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning?
- Vilka metoder använder de sig av och varför dessa? - Var ligger tyngdpunkten i arbetet då mobbning uppdagats?
4. Metodbeskrivning
Vi genomförde vår undersökning på tre kommunala skolor hemmahörande i olika mindre orter. För att få förståelse för handlingsplanens utformning och dess innehåll granskade vi tre skolors handlingsplaner och gjorde intervjuer med de personer som varit direkt involverade i handlingsplanens utformning. Här nedan följer vår undersöknings händelseförlopp samt motivering till valet av metoder.
4.1 Metodval
För att få en uppfattning och fördjupande kunskaper om handlingsplaner mot mobbning och olika åtgärder i skolan, valde vi att göra kvalitativa metoder som intervjuer och textundersökningar. Inom kvalitativa undersökningar är forskaren intresserad av att ta reda på hur något är konstruerat. Det betyder i praktiken vilka kännetecken det studerade ämnesområdet har (Repstad, 2006). För att söka svar på våra frågeställningar har vi valt att kombinera textanalyser och intervjuer. Både Repstad (2006) och Johansson & Svedner (2004) menar att en kombination av olika metoder ger ett bredare dataunderlag och därmed också ett mer tillförlitligt underlag för tolkning och slutsatser. Då vi diskuterade olika undersökningsmetoder var vi även inne på enkäter och observationer. Men efter en del övervägande kom vi fram till att dessa inte var aktuella för vårt undersökningsområde. Observationer var inte aktuellt eftersom vi anser att det inte går att observera mobbning inom skolan under så kort period. Mobbning är också svårt att observera då det oftast sker när inte vuxna är i närheten. När det gäller enkätundersökningar är det en mindre bra metod när syftet är breda frågeområden där det är svårt att formulera specifika, väl avgränsade frågor (Johansson & Svedner, 2004). Därmed ansåg vi att en enkätundersökning inte var relevant för vår undersökning då vi vill gå in på djupet i handlingsplanerna och dess konstruktion. Med textanalyser av skolors handlingsplaner och med kvalitativa intervjuer vill vi få en djupare kunskap om vad handlingsplanerna mot kränkande behandling uttrycker, med fokus på mobbning, och hur de är konstruerade.
Textundersökningar är en kvalitativ metod som använts i många sammanhang i tidigare undersökningar. I många fall väljer forskare att använda och analysera tidigare forskning för att vidareutveckla sin undersökning/metod, detta i kombination med andra
undersökningsmetoder. Med textunderökning menas att man analyserar texter som på olika sätt anknyter till bland annat undervisning: läroplaner, kursplaner, läroböcker etc. (Johansson & Svedner, 2004). Författaren Arne Forsman (2003) bygger sin avhandling Skolans texter mot
mobbning bland annat på att analysera och tolka skolrelaterade texter. Han ser textanalys som ett sammanfattande begrepp över ett antal metoder att lösa upp och sönderdela texten i dess beståndsdelar för att utreda vad texten säger. I vårt fall analyserade vi tre stycken handlingsplaner med stöd från de teorier som vi tagit del av. Vi ville precis som Forsman utreda vad de olika skolornas handlingsplaner tar med och enligt vår mening utesluter. Vid analys av texter är det viktigt att kategorisera och systematisera, detta är en hjälp till den kommande sammanställningen (Johansson & Svedner, 2004).
I vårt fall gick den kvalitativa intervjun ut på att få kunskap som är direkt användbart för vårt examensarbete och för vårt yrke. Enligt Kvale (1997) går kvalitativa undersökningar ut på att skildra intervjupersonernas subjektiva bild av det studerade fenomenet genom att framställa och tolka det i olika tema. I en kvalitativ intervju är endast frågeområdena, bestämda, själva intervjuformuläret som används kan utformas med öppna frågor eller teman, medan frågorna kan variera från intervju till intervju (Patel & Davidsson, 2003). Syftet är att ge intervjupersonen stort utrymme att styra intervjuns gång, medan intervjuaren kan ändra ordningsföljd och form på frågorna. Man vill få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt om det intervjun handlar om (Johansson & Svedner, 2004). Kvalitativa intervjuer ger information som gör det möjligt att förstå lärarens syn på undervisning, förhållningssätt, målsättningar och planering. Intervjun ger kunskap som är direkt översättbar till läraryrket (Johansson & Svedner 2004). Syftet med intervjuerna var att få en större och djupare kunskap om handlingsplanernas innehåll och dess bakgrund samt hur de formats och var de lägger vikten vid mobbning.
Valet av de kvalitativa undersökningsmetoderna upplever vi som relevanta metoder för studiens syfte. Genom våra intervjuer fick vi inblick i intervjupersonernas subjektiva upplevelser om skolmobbning och handlingsplaner mot kränkande behandling. Vi tycker det var fördelaktigt att intervjua olika skolpersonal med olika historia och även två från samma skola. Detta innebar att vi fick olika yrkesperspektiv på samma fenomen.
4.2 Urval
Då vi valde ut våra undersökningsskolor hade vi inga större krav förutom att de skulle ha en aktuell handlingsplan mot mobbning. Vi ville även att de skulle vara hemmahörande i olika kommuner samt att de skulle vara på mindre ort. Därför valde vi tre olika skolor från mellanstora kommuner i Skåne. Vi har valt att kalla skolorna för skola 1, 2 och 3 då dessa inte ska kunna kännas igen av läsaren. Vi väljer även att skriva med siffror, detta blir mer lättöverskådligt för läsaren. Med tanke på att alla skolor ska ha en handlingsplan mot kränkande behandling ringde vi upp utan förvarning tre skolor och presenterade vår undersökning och frågade om vi fick ta del av deras handlingsplan och sedan intervjua två personer som varit med i dess utformning. Till vår förvåning fick vi positiv respons på de tre första. Skolorna visade sig bli relativt likvärdiga i storlek. Skola 1 är en F-6 skola, där det går ca 280 elever i 14 klasser. Skola 2 är även den en F-6 skola med ca 290 elever uppdelat på 18 klasser. Skola 3 är en F-6 skola med, där går ca 420 elever uppdelat på 19 klasser.
Vi har använt oss av ändamålsenligt urval då vi valt intervjupersoner, vilket innebär att forskaren söker en specifik kunskap (Hartman, 2004). Vi valde ut de intervjupersoner som kunde bidra med den kunskap och information som efterfrågades i studiens syfte. Intervjupersonerna visade sig till slut bli en lärare och en fritidspedagog från skola 1, båda kvinnor. En kvinnlig speciallärare, och en manlig träslöjdslärare från skola 2, samt en manlig skolpsykolog och en kvinnlig rektor från skola 3. Fritidspedagogen på skola 1 är i början av sin lärarkarriär medan resten av intervjupersonerna har minst cirka 20 år i branschen. Den skiftande bakgrunden hos de utvalda var inte medveten utan slumpade sig på detta sätt då vi valde ut två från varje skola som varit delaktiga i handlingsplanens konstruktion. Med tanke på att vi i vår underökning endast koncentrerade oss på handlingsplanernas utformning och dess innehåll, kändes det självklart att intervjua de personer som direkt varit delaktiga i denna process.
4.3 Genomförande
Första steget i vår undersökning var att utforma en projektplan inför vårt kommande arbete. I samband med denna gjorde vi en omfattande litteraturgenomgång inom ämnesområdet för att kunna förstå begreppet mobbning. Den mesta litteraturen har vi hämtat från Malmö Högskolas bibliotek och Lunds universitet men även från Internet. Vi lånade en rad böcker för
att få ökad kunskap inom ämnesområdet och sedan valde vi ut den litteratur som var användbar. Det var inga större problem att hitta relevanta fakta kring vår studie, dock börjar de mesta teorierna bli lite till åren.
Därefter tog vi kontakt, via telefon, med de utvalda skolorna. Som vi nämnt tidigare var dessa skolor mer eller mindre slumpmässigt utvalda. Det ända krav var skolans placering samt att dem skulle ha en aktuell handlingsplan mot mobbning. Via telefon presenterade vi oss och vår undersökning för rektorn på respektive skola. Alla var villiga att ställa upp och gav utan tvekan ut sina handlingsplaner till vår undersökning. Vi tittade först igenom handlingsplanerna väldigt övergripande, sedan tog vi reda på (om det inte stod i handlingsplanen) vilka som varit delaktiga i handlingsplanens utformning. På skolan 1 och 3 valde vi själva intervjupersoner då de angett i handlingsplanen vilka som varit delaktiga. På skola 2 tog rektorn ut två lämpliga intervjupersoner. Samtliga kontaktades via telefon och åter igen presenterade vi oss och vår undersökning. Efter en del ändringar av tider fastställdes sex intervjutider utbrett under en vecka.
När intervjutiderna var bestämda gick vi, med litteraturkunskaper som grund, åter igenom handlingsplanerna. Vid textundersökningen av varje skolas handlingsplan använde vi oss av analysmall (se bilaga A), för att på ett lättare sätt kunna analysera alla tre handlingsplanerna på ett likvärdigt sätt (se mer under analysbeskrivning). Vid analysen av handlinsplaner mot mobbning insåg vi att det var omöjligt att utesluta begreppet kränkande behandling, detta med tanke på den nya lag som trädde i kraft 2006. Dagens likabehandlingsplaner tar nämligen upp all kränkande behandling där mobbning är en del av den. Därför började vi även titta närmre på kränkande behandling och vad handlingsplanerna tar upp.
Därefter gjorde vi en intervjumall (se bilaga B). Denna mall hade syftet att täcka upp de områden som vi ville få med under intervjun. I övrigt hade vi inga fasta frågor utan de kom under intervjuns gång. Detta med tanke på att man i kvalitativa intervjuer endast bör ha frågeområdena bestämda och frågorna bör variera från intervju till intervju. Vi arbetade fram en mall för de övergripande intervjufrågeområden som senare godkändes av vår handledare på lärarutbildningen. Denne användes sedan som underlag vid varje intervjutillfälle. Intervjuerna bokades på fyra olika dagar, på skola 1 och 3 gjorde vi två intervjuer på en dag medan skola 2 intervjuer bokades på två olika dagar. Alla intervjuerna skedde avskilt i
intervjupersonen. Intervjuerna spelades in med diktafon för att materialet skulle vara hanterbart och korrekt vid analysen av datamaterialet. Varje intervju pågick i ungefär 45 – 60 minuter. Vi gjorde totalt sex intervjuer och vi var båda var med på samtliga. Den ena hade en mer framträdande roll medan den andra antecknade relevant fakta och så mycket som möjligt, samt kom med lite instick. Vi valde att båda skulle vara delaktiga i intervjuerna då den ena kan täcka upp vad den andra missar. Efter varje intervju skrev vi ut det som sagts, detta gjordes så ordagrant som det nu gick med tanke på att bandspelaren i vissa skeden skorrade. Tyvärr blevintervjun med läraren inte fullständig då bandet tog slut efter halva intervjun utan att vi märkte det. Med tanke på att vi hade väl utförda anteckningar samt halva intervjun på band valde vi att använda den ändå i vårt arbete. Därefter började vi tillsammans bearbeta materialet.
Samarbetet mellan oss skribenter har fungerat utomordentligt bra, vi kompletterar varandra bra och vi kommer mycket bra överens. När det gäller arbetsfördelningen under undersökningens gång har vi i stort sett gjort allt gemensamt. Vid inläsningen av de teoretiska aspekterna har vi läst samma litteraturbakgrund, detta för att båda skulle ha mer eller mindre samma förutsättningar inom ämnet. Vi har båda varit delaktiga under samtliga intervjutillfällen, där turades vi om att intervjua och föra anteckningar. Vid själva skrivprocessen har vi delat upp vissa bitar i bakgrundkapitlet, därefter har vi gått igenom varandras och sedan skrivit samman det. Övrigt skrivande har vi i stort sett arbetat fram gemensamt.
4.4 Analysbeskrivning
I vår underökning har vi först gjort en så kallad textundersökning där vi analyserat våra undersökningsskolors handlingsplaner och därefter har vi analyserat resultatet från våra intervjuer. Analysens och tolkningens ursprungliga syfte (och resultat) är att klargöra budskapets mening och innebörd (Forsman, 2003). Med våra litteraturstudier som bakgrund analyserade vi handlingsplanerna för att se vilka metoder de använt sig av, vad de tagit med och vad som uteslutits. Vad betonas och vad tonas ned? Denna metod är ett utmärkt sätt att komma in på djupet av en text, dock blir aspekterna färre men samtidigt öppnas möjligheter till jämförelse mellan dem (Johannson & Svedner, 2004). För att kunna göra de olika handlingsplanernas analys likvärdiga samt för att underlätta jämförelsen dem emellan, gjorde vi en analysmall (se bilaga A). Som tidigare nämnts är det viktigt att man har en
systematisering, därför använde vi i vår mall tydliga tematiska kategorier som gjorde analysen systematisk och logisk. I handlingsplanerna valde vi att titta närmare på olika definitioner, det förebyggande arbetet, åtgärder mot mobbning samt var fokus läggs och vilka mål man har. Här skrev vi ner vad som togs upp och vad som uteslöts och jämförde skolorna med varandra, för att sedan sammanställa och beskriva detta i en analys. Vi valde att lägga analys och egna reflektioner under resultatdelen. Liksom Repstad (2006) anser vi att presentation, analys och tolkning kan vävas in i varandra i kvalitativa undersökningar. Det kan lätt bli tjatigt med många upprepningar och hänvisningar till tidigare kapitel.
I analysen av intervjuerna har vi som tidigare nämnts skrivit ut varje intervju och sedan använt dessa i vår resultat- och analysdel. Vi har använt oss av vad Kvale (1997) förmodar vara den vanligaste formen av intervjuanalys, ad hoc, vilken innebär att man inte använder sig av någon speciell metod för analysen utan växlar fritt mellan olika tekniker. Vi har först läst igenom intervjuerna och skaffat oss ett allmänt intryck, sedan har vi gått tillbaka till särskilda avsnitt och gjort djupare tolkningar av speciella yttranden. I analysen av intervjuerna valde vi att använda samma kategorier som vid handlingsplanerna och förutom dessa har vi även tagit med det viktiga samtalet då mobbning uppdagats samt uppföljning. Precis som i analysen av handlingsplanerna har vi valt att integrera resultat, analys och tolkning i ett stycke. Liksom Repstad (2006) anser vi det vara bättre att ha de empiriska beläggen direkt i samband med tolkningarna i ett enda kapitel. Skillnaden från handlingsplanernas analys är att vi valde presentera intervjuerna med citat, detta för att ge läsaren en tydligare och mer levande bild.
4.5 Forskningsetniska övervägande
I vår underökning har vi utgått från de grundläggande individskyddskraven, som konkretiseras i fyra huvudkrav inom forskningsetiken nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har informerat alla berörda parter om vårt examensarbetes syfte. Detta genom att kontakta skolornas rektorer där vi fick ett medgivande genom att de delade ut handlingsplanerna. Intervjupersonerna tillfrågades om de ville ställa upp på en intervju. Efter deras samtycke informerades samtliga om att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under intervjun. Vårt material har använts konfidentiellt vilket innebär att intervjupersonerna inte kan kännas igen av läsaren. Vi har därför valt att kalla intervjupersonerna vid deras titlar. Vi väljer att bifoga handlingsplanerna (utan försättsblad), då vi anser risken vara liten att de
utvalda skolorna skall kunna identifieras. Till sist har vi endast använt intervjupersonernas intervjuer i studiens syfte och inte i något annat sammanhang. Datamaterial har förvarats oåtkomligt för obehöriga och kommer att förstöras efter opponeringstillfällena. I övrigt var vi väldigt noga att poängtera att vi inte var ute efter att ifrågasätta skolans kompetens om att arbeta mot mobbning utan att vår underökning går ut på att vi som blivande lärare ska få mer kunskap och förståelse kring ämnet.
5. Resultat & analys
I vårt resultat kommer vi att analysera, tolka och sammanställa vårt empiriska material med hjälp av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning inom vårt problemområde. Vi har valt att använda våra två undersökningsformer som huvudrubriker, där vi sedan använder oss av underrubriker vilka täcker de områden vi fokuserat på. Vi kommer konsekvent att benämna skolorna med siffrorna 1-3, för att göra det lättöverskådligt för läsaren. I resultatdelen sammanställer vi likheter och skillnader från våra textundersökningar och intervjuer. Vi kommer även att benämna handlingsplanerna som skola 1, 2 och 3 och sedan skolpersonalen vid deras yrkestitlar: lärare, fritidspedagog, specialpedagog, träslöjdslärare, skolpsykolog och rektor.
5.1 Handlingsplaner
Våra undersökningsskolors handlingsplaner innefattar samtliga, med tanke på den nya lag som trädde i kraft den 1 april 2006, om kränkande behandling. Samtliga titulerar sina planer på olika sätt. Skola 1 kallar sin för Handlingsplan mot kränkande behandling och skola 2 sin för Trygghetsprogram. I skola 2: s trygghetsprogram finns en handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning. Skola 3 däremot, som har en alldeles ny handlingsplan, kallar sin för Likabehandlingsplan. I och med att skolorna använder olika titlar så kommer vi konsekvent att använda begreppet handlingsplan. Det vill säga om det inte är skola 3: s likabehandlingsplan vi tar upp, då hänvisar vi till deras titel. Vidare i detta avsnitt kommer vi att behandla olika kategoriområden som vi anser vara övergripande och viktiga områden att lägga fokus på vid en handlingsplans utformning.
5.1.1 Kränkande behandling
Samtliga skolor har, i sina handlingsplaner, en tydlig definition av kränkande behandling. Vi har valt att endast ta upp definitionen för skola 1 då skola 2 och 3 överensstämmer med skola 1. Enligt handlingsplanen kan kränkningar vara:
• fysiska – t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar • verbala – t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög
• psykosociala – t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning
Ovanstående förklaring om kränkande behandling skrivs i samtliga handlingsplaner på olika sätt. Innebörden blir dock densamma. Skola 1 och skola 3 tar, till skillnad från skola 2, upp att kränkningar kan ta sig uttryck som mobbning, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Skola 1 däremot förtydligar de olika uttrycken, genom en närmre beskrivning (se bilaga C). Då man tittar närmre på när enstaka kränkningar blir mobbning har skola 1 och 2 en tydlig definition, medan man på skola 3 kan skönja en. Här följer ett utdrag från skola 2 handlingsplan:
”Mobbning är när någon eller några utsätter en person som är ensam, rädd eller i underläge för kränkande behandling upprepade gånger och över tid. Den som blir utsatt känner sig kränkt. Mobbning sker medvetet och vid upprepade tillfällen.”
Skola 1 har en liknande definition men påpekar även att det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Dem tynger även på att mobbning till skillnad från andra former av kränkande behandling sker vid upprepade tillfällen. Skola 3 däremot, belyser att kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande (se bilaga E). Här ges ingen tydlig förklaring att denna sortens kränkning skiljer sig från de övriga, det vill säga att det rör sig om mobbning.
Kommentar
Att ha en klar och tydlig definition av kränkande behandling och när kränkande behandling övergår till mobbning, anser vi vara väldigt viktigt i en handlingsplan. Handlingsplanerna är en offentlig handling det vill säga att bland annat föräldrar har tillgång till den, därför är det viktigt att skolorna visar klart och tydligt vad som menas med de olika begreppen. Utifrån våra undersökningsskolors handlingsplaner kan man på ett eller annat sätt få vetskap om hur de ser på kränkande behandling och mobbning. Samtliga skolor visar klart och tydligt begreppet kränkande behandling och vad det kan vara. Alla har koppling till bland annat Sharp och Smith (1994) och Olweus (1992) och hur de anser att mobbning kan tar form. Man har dock valt, med tanke på den nya lagen, att kalla det för all kränkande behandling istället för endast mobbning. Man har även valt att modernisera genom att lägga till text- och bildburna kränkningar, vi har i vår teoridel valt att kalla det e-mobbning. Som nämnts tidigare så tar alla tre undersökningsskolorna upp hur kräkningar tas i uttryck men det är endast skola
1 som ger en mer utförlig presentation av dem olika det vill säga mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism och så vidare.
Begreppet mobbning, som är en del av vårt undersökningsområde, får en tydlig definitionsbeskrivning i både skola 1 och skola 2: s handlingsplaner. Intressant att påpeka är att skola 1, precis som Fors (1994) och Björk (1999), även tar upp om obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Här ger skola 1 läsaren ytligare belägg för hur mobbning särskiljer sig från övriga kränkningar. I skola 3: s likabehandlingsplan kan man dock urskilja en förklaring av mobbning i deras definition om kränkande behandling. Detta på grund av att de skriver att kränkningar utförs av en eller flera, samt kan äga rum systematiskt och återkommande. Med våra personliga och teoretiska kunskaper som grund, med bland annat Olweus (1992) och Fors (1994) och Björks (1999) olika definition av mobbning, kan vi utläsa att skola 3 tar upp när kränkning blir mobbning i sin likabehandlingsplan. En person med liten erfarenhet och kunskap kring ämnet ser kanske inte hur de tolkar begreppet mobbning.
5.1.2 Förebyggande arbete
Våra undersökningsskolor tar alla upp om det förebyggande arbetet och alla nämner vad de strävar efter. Alla vill ha en öppen och positiv skola där man visar respekt för den enskilda individen. Man ska aktivt motverka och stoppa varje tendens till kränkande behandling och mobbning. I det förebyggande arbetet mot kränkande behandling tar alla tre skolorna upp om olika övergripande insatser. Alla har så kallade kamratstödjare, skola 1 har valt att kalla dem för ”VALP- Vänner att lita på” som är elever från årskurs 3-6. Det görs dock ingen närmre presentation på vad VALP innebär. Skola 2 och 3 har valt att kalla det för Mombusverksamhet. Skola 3, till skillnad från skola 1, har en tydlig förklaring till vad en Mombusverksamhet går ut på samt vilka elever som deltar. De nämner att en mombus är ute på rasterna enligt uppgjort schema. De ska hålla uppsikt på skolgården med extra ögon och öron. Man påpekar att eleverna inte har ansvaret för vad som händer. I alla situationer är det vuxna som har ansvaret. Elevvårdsteamet har utbildning med eleverna samt uppföljningsträffar ca en gång i månaden (se bilaga E). Förutom att skolorna ska ha stödjande elever ute på rasterna tar alla upp om att man strävar efter en hög personaltäthet ute på skolgården, då eleverna har rast. Ingen av skolorna tar upp om den fysiska miljön och hur man ser över den och hur ofta detta görs.
Samtliga handlingsplaner visar att klasserna ska arbeta med gruppstärkande aktiviteter. Alla tre tar upp om kompissamtal men det görs ingen närmare presentation av vad det innebär. Skola 3 talar dock om att det ska ske inom klassen och det varje vecka. Klassråd nämns i skola 1 och 2: s handlingsplan, även här görs ingen presentation förutom att det ska ske regelbundet. Skola 3 arbetar med värdegrundsfrågor i ett EQ- arbete, där ingår exempelvis samarbetsövningar, värderingsövningar och rollspel. Även skola 1 tar upp om att de använder sig av värderingsövningar, etiskt samtal, klassrumsmassage, pedagogiskt drama samt ART- som innebär riktad träning i sociala färdigheter och ilskekontroll. Skola 3 använder sig även av fadderverksamhet mellan klasserna där äldre barn är faddrar åt yngre barn.
Varje undersökningsskola tar upp om samarbetet med föräldrarna i det förebyggande arbetet. Skola 1 tar allmänt upp att skolan ska ha en öppen och ömsesidig kommunikation med föräldrar. Medan skola 2 och 3 uttrycker att årlig information till föräldrar om arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska förekomma. Skola 3 uttrycker sig mer utförligt, de tar upp om att samtliga ska minst en gång per läsår informeras om likabehandlingsplanen och dess innehåll. Skolpersonal ska även varje hösttermin gå igenom skolans och klassens regler. Både elever och föräldrar skriver under att de tagit del av dessa regler och även tänker samarbeta med dessa. Skola 3 tar även upp om att elever och föräldrar ska göras delaktiga genom att likabehandlingsplanen presenteras för dem och de får tillfälle att framföra sina synpunkter. Skola 1 och 2 nämner inget om utomstående inblandning vid handlingsplanens konstruktion.
Kommentar
När det gäller det förebyggande arbetet får det, mer eller mindre, stort utrymme i våra undersökningsskolors handlingsplaner. Precis som vi nämnt tidigare är det förebyggande arbetet viktigt, förutsättningarna för att mobbning ska kunna förhindras krävs det att skolan tar ställning mot all form av mobbning (Isacsson, 1997). Alla tre skolorna visar sin ståndpunkt i sitt förebyggande arbete då man tillsammans med personal, elever och föräldrar samt med olika gruppstärkande aktiviteter arbetar för att motverka all kränkande behandling. Handlingsplanerna har en kort och koncis men ändå detaljerad lista om vad skolan gör i det förebyggande arbetet, detta tycker vi är viktigt. En mer utförlig presentation om vad de olika åtgärderna innefattar är mindre väsentligt. Om föräldrar, elever eller övrig personal har frågor kring detta kan de alltid fråga om vad som menas med exempelvis kompissamtal.
Föräldrar och elevers involvering vid handlingsplanernas framställning får inget större utrymme. Skola 3 nämner kort om att de ska göras delaktiga. Som vi nämner tidigare och som bland annat Olweus (1992) och Høiby (2004) samt Skolverket (2006) uttrycker, är det viktigt att elever och föräldrar involveras i allt förebyggande arbete. Vi anser att handlingsplanernas sammansättning är ett slags förebyggande arbete. Det är viktigt att elever och föräldrar får vara delaktiga, därmed bör det kort påvisas i handlingsplanerna att även dessa ska involveras.
Vi saknar dock en presentation om den fysiska miljön och hur skolorna ser över den i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Med den fysiska miljön menar vi bland annat utemiljön, den är precis som Sharp & Smith (1994) tar upp, viktig då det kan vara svårt med insyn och kontroll på många platser. Trånga utrymmen kan starta gräl, konflikter och slagsmål. En presentation om vad som görs på skolan samt hur ofta man ser över miljön hade varit relevant att ta upp. Skola 2 nämner att man har personal/vuxna ute på skolgården. Men med tanke på Olweus (1992) undersökning om sambandet mellan lärartäthet under rasterna och förekomsten av mobbning, saknar vi trots att det nämns, en tydlig rutin när det gäller detta i samtliga planer. Slutledningsvis kan man säga att skolorna har haft det förebyggande arbetet som grund då de format sina handlingsplaner, där finns tydliga rutiner för hur de arbetar. Vi saknar dock tydliga rutiner som anbelangar den fysiska miljön samt att alla handlingsplanerna nämner lärartäthet på rasterna.
5.1.3 Åtgärdande arbete
Samtliga undersökningsskolor har så kallat mobbningsteam som kopplas in vid misstänkt mobbning och kränkande behandling. Skola 3 använder sitt elevvårdsteam och visar i sin handlingsplan vilka som ingår. Skola 1 kallar sitt mobbningsteam för team mot kränkande behandling och skola 2 kallar sitt för team mot mobbning. Ingen av de två sistnämnda skolorna tar i sina handlingsplaner upp vilka som ingår. Varje skola har bestämda åtgärder som de olika teamen arbetar efter. Skola 1 och 3 tar i sina handlingsplaner upp vilken metod och vilka åtgärder dem vidtar. Skola 1 nämner att dem företar åtgärder vid mobbning enligt Farstametoden, och även hur man arbetar efter den. Skola 3 har punktvis skrivit ner vilka upptäckande åtgärder och rutiner som tas vid, och har då inte kallat det för någon speciell metod. Skola 2 utesluter i sin handlingsplan vilken eller vilka åtgärder de vidtar. Däremot finns ett separat dokumentationsunderlag och program att använda sig av vid misstänkt kränkande behandling, där dem följer Helle Høibys bok ”Mobbning kan stoppas”. De
