Kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter enmastektomi vid bröstcancer – En litteraturstudie

33 

Full text

(1)

Kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter en

mastektomi vid bröstcancer – En litteraturstudie

Women’s nursing care needs after a mastectomy for

breast cancer – A literature study

Författare: Nanny Holmström och Madelene Rönnberg

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Ann Kördel, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor i världen

och 2,1 miljoner drabbas varje år. Orsak till uppkomsten av sjukdomen domineras av hormonella faktorer men ärftlighet spelar även in. Det finns flera behandlingsmetoder för bröstcancer men mastektomi är den vanligaste och hela 90% av kvinnorna genomgår operationen. En mastektomi kan skapa både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov och ha en påverkan på kvinnors identitet och kroppsbild. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter en mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. En systematisk sökning utfördes i databaserna PsychInfo, Medline och Cinahl. Tio artiklar valdes ut och granskades med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna (ca 90%) var nöjda med omvårdnaden i sin helhet efter mastektomin, men vissa brister framkom såsom brist på information och brister i bemötande. Resultatet visar även på vikten av adekvat smärtlindring och hjälp med strategier att hantera smärta och illamående. Kvinnor som genomgått en mastektomi kan uppleva en rädsla för att se sig själv i spegeln efter operationen och uppleva en förändrad kroppsbild och önskar samtal och stöd från sjuksköterskan.

Slutsats: Kvinnor kan behöva en mer personcentrerad vård efter en mastektomi där

informationen bör vara individuellt anpassad efter behov och önskemål samt kunskapsnivå. Det är också av vikt att informationen ges vid en tidpunkt då kvinnan är mottaglig för att undvika missförstånd och för att underlätta återhämtningen. Då en mastektomi kan innebära en stor psykisk påfrestning och svåra känslor kan det vara av vikt att en sjuksköterska finns närvarande som stöd då kvinnan ser sin förändrade kropp i spegeln för första gången.

(3)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1 2 Bakgrund ... 1 2.1 Förekomst av bröstcancer ... 1 2.2 Orsak ... 1 2.3 Symtom ... 1 2.4 Behandling ... 2 2.5 Mastektomi ... 2 2.6 Omvårdnad efter mastektomi ... 2 3 Problemformulering ... 3 4 Syfte ... 3 5 Metod... 3 5.1 Design ... 3 5.2 Sökstrategi ... 4 5.3 Urval ... 4 5.4 Kvalitetsgranskning ... 4 5.5 Dataanalys ... 4 5.6 Forskningsetiska överväganden ... 5 6 Resultat ... 5 6.1 Information ... 5 6.2 Fysisk och psykisk omvårdnad ... 6 6.3 Kommunikation och bemötande ... 6 6.4 Miljöns betydelse ... 7 7 Resultatsammanfattning ... 8 8 Diskussion ... 8 8.1 Metoddiskussion ... 8 8.1.1 Design ... 8 8.1.2 Sökmetod ... 8 8.1.3 Dataanalys ... 9 8.1.4 Forskningsetiska principer ... 10 8.2 Resultatdiskussion ... 10 9 Slutsats ... 13 9.1 Klinisk nytta ... 13 9.2 Vidare forskning ... 13 Referenslista enligt APA-2020 ... 14 Bilaga 1 Artikelmatriser Bilaga 2 Sökmatriser

(4)

1

1 Introduktion

Bröstcancer är en vanlig sjukdom, många känner någon som har drabbats och som

sjuksköterska är mötet med denna patientgrupp näst intill ofrånkomlig. Ordet cancer är laddat och många förknippar det med döden, medan en mastektomi är ett avgörande ingrepp som många gånger räddar patientens liv. Funderingar som lett till denna studie är hur

omvårdnaden efter en mastektomi upplevs och påverkar patientens mående fysiskt och psykiskt, samt om patienterna själva anser att omvårdnaden varit tillräcklig.

2 Bakgrund

2.1 Förekomst av bröstcancer

Enligt World Health Organisation (WHO, 2020) så är bröstcancer den vanligast

förekommande cancerformen hos kvinnor i världen och hela 2,1 miljoner kvinnor drabbas varje år. Antalet dödsfall i sjukdomen 2018 uppmättes till ungefär 627 000 kvinnor globalt. Tidig upptäckt och allt mer effektiva behandlingsmetoder har lett till en ökad överlevnad, 90% av alla drabbade kvinnor i utvecklade länder förväntas överleva sjukdomen i minst fem år efter diagnos (Brunet, Sabiston & Burke, 2013). Även om dödligheten minskat så visar Folkhälsomyndigheten (2020) att bröstcancer orsakar näst mest dödsfall av alla

cancersjukdomar hos kvinnor i Sverige och 2018 avled totalt 1407 kvinnor av bröstcancer, vilket motsvarar 34 av 100 000 kvinnor.

2.2 Orsak

Hormonella faktorer anses vara en dominerande riskfaktor för bröstcancer och cancerformen är 100 gånger vanligare hos kvinnor än hos män, vilket förklaras av de kvinnliga

könshormonerna östrogen och progesteron. Tidig menstruationsdebut, antalet

menstruationscykler, sen ålder vid första fullgångna graviditet, få eller inga barn samt sen menopaus anses vara riskfaktorer för att utveckla bröstcancer. En lång amningstid och graviditeter i tidig ålder anses skydda mot sjukdomen. Fem till tio procent av alla

bröstcancerfall orsakas av en medfödd bröstcancergen som är ärftlig både från mor och far (Bäcklund., Sandberg. & Åhsberg, 2016).

2.3 Symtom

De viktigaste strategierna för att minska dödligheten i bröstcancer är tidig upptäckt innan symtom uppkommit. För att öka möjligheten till detta så erbjuds screeningprogram i många länder (WHO, 2020). Bröstcancer som inte har spridit sig ger ofta inga symtom

(Socialstyrelsen, 2019). Men det rekommenderas att kvinnor undersöker sina bröst efter tecken såsom knölar, indragningar av huden, eksem, hudförtjockning och sekretion av vätska eller blod från bröstet (Bäcklund., Sandberg. & Åhsberg, 2016, s. 348). Genom att kvinnor har självkännedom om hur deras bröst känns i ett friskt tillstånd så kan cancer upptäckas tidigare, inte enbart genom sjukvårdens mammografier. Många kvinnor tar inte de egna upptäckta fynden direkt till sjukvården, utan väntar länge innan kontakt tas med sjukvården. Anledningar till den fördröjda kontakten kan vara en känsla av oro och rädsla för vad knölen kan vara, förnekelse, sociala faktorer samt okunskap om ämnet (O'Mahony, Hegarty & McCarthy, 2011).

(5)

2 2.4 Behandling

De flesta kvinnor som drabbas blir friska om bröstcancern upptäcks i ett tidigt stadie och inte har spridit sig och då behandling påbörjas snabbt. I Sverige är rekommendationen därför att alla kvinnor mellan 40 och 74 års ålder regelbundet genomgår mammografiundersökning (Socialstyrelsen, 2019). Det finns olika behandlingar vid bröstcancer där operation är den vanligaste. Om tumören är stor så kan kvinnan behöva behandlas innan operationen med cytostatika, antikroppar eller antihormoner. Några veckor efter operationen får kvinnan information om tumörens egenskaper, diagnos, eventuell spridning och därefter kan beslut om tilläggsbehandling (adjuvant behandling) tas. Strålning kan användas som ett komplement till operation och används lokalt för att få bort eventuella kvarvarande cancerceller.

Hormonsänkande läkemedel är en vanlig behandlingsmetod som ges till kvinnor som har en hormonkänslig tumör, denna behandling ger klimakterieliknande biverkningar. Infusion av cytostatika kan ges efter operationen om tumören är av ett mer aggressivt slag eller har spridit sig. Vanliga biverkningar vid en cytostatikabehandling är trötthet, illamående, håravfall, sköra slemhinnor, påverkan på sexliv och fertilitet. Vilken behandlingsmetod som används är

individuellt och flera behandlingsmetoder kan kombineras (Bäcklund et al., 2016, s. 349-354). 2.5 Mastektomi

Kirurgi är basen i en behandling av bröstcancer och ca 90% av alla som får diagnosen genomgår en operation. Ingreppet innebär att tumörvävnad tas bort genom en mastektomi eller bröstbevarande, partiell, kirurgi. Vilken operation som utförs beror på hur stor tumören är och vart den är lokaliserad. Vid en partiell mastektomi så är tumören tillräckligt liten i förhållande till bröstet för att en bevaring av bröstet ska kunna ske, medan en mastektomi innebär att all bröstvävnad, även bröstvårta, opereras bort vilket lämnar en platt bröstkorg. Vårdtiden efter en mastektomi varierar, beroende på kvinnans fysiska status och val av operationsmetod, från att vara ett dagkirurgiskt ingrepp till två till fyra dagar på avdelning (Bäcklund et al., 2016, s.350).

Under samma operation genomgår de flesta patienter även en biopsi av lymfkörteln för att undersöka eventuell metastasering och kan fynd av metastaser påvisas utförs en

axillarutrymning. För att undvika att lymfvätska samlas i tomrummet efter den borttagna lymfkörteln, sätts ett dränage in vilket tillsammans med stygnen efter operationen kräver omvårdnad och uppföljning (Harrison et al., 2018). Mastektomi kan, förutom som behandling av redan utvecklad bröstcancer, även utföras som en profylaktisk behandling. Detta vid fynd av den mutationsgen som ger en högre risk för att utveckla sjukdomen (Schott et al., 2017). Andelen kvinnor som väljer att genomgå en bröstrekonstruktion efter en mastektomi ökar (Socialstyrelsen, 2019). En rekonstruktion kan utföras direkt i samband med en mastektomi eller senare och innebär att ett nytt bröst byggs med en protes alternativt med vävnad från annat ställe på kvinnans kropp (Bäcklund et al., 2016, s.351).

2.6 Omvårdnad efter mastektomi

Syftet med en god omvårdnad för denna patientgrupp är att lindra fysiska, psykiska och sociala biverkningar som kan uppstå efter en mastektomi. Den postoperativa vården som sker direkt efter operationen har flera vitala delar som sjuksköterskan måste vara uppmärksam på. Mastektomi kan ge fysiska biverkningar såsom blödningar, risk för hematom och serom (Socialstyrelsen, 2019). Efter operationen finns en risk att utveckla en infektion i

(6)

3 operationssåret, vilket är viktigt att uppmärksamma patienten på. Studier visar att

infektionerna kan blossa upp så sent som 30 dagar efter operationen vilket stärker vikten av att informera patienterna om tecken och symtom på infektion, både vid vårdtillfället men även vid återbesök (Olsen et al., 2011).

Det är vitalt att smärtskatta och följa upp kvinnornas smärta med adekvata mätinstrument, då en obehandlad akut smärta kan leda till en kronisk smärtproblematik. Smärtan kan behandlas med läkemedel men även med metoder som varm/kall terapi, TENS, samt musikterapi. Illamående/kräkningar är en annan del hos kvinnorna som krävde uppmärksamhet och omvårdnad från sjuksköterskan. Ett obehandlat illamående kan leda till aptitförlust och i sin tur dehydration, vilket kan skapa en längre sjukhusvistelse samt en långsammare läkning och ett ökat lidande hos patienten (Claassens, 2017, s. 15-39).

En bröstcancerdiagnos är en påfrestande händelse och innebär att kvinnan behöver anpassa sig till en förändrad livssituation. Känslorna kan pendla mellan känslor som sorg, oro, trötthet, ångest, ilska och tacksamhet. Först och främst kommer kampen för att överleva men efteråt kan även anpassningen till den förändrade kroppen bli en kamp. Det kan också uppstå svårigheter gällande närhet, intimitet och sexualitet (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016, s.353). De förändringar en bröstcancerdiagnos innebär påverkar hur drabbade kvinnor ser på sina kroppar. En hög andel kvinnor har en sämre kroppsbild och ett ökat missnöje med sin kropp efter en mastektomi som kan hålla i sig i flera år efteråt. Dessa upplevelser kan påverka kvinnors livskvalité och är därav en viktig aspekt att ta hänsyn till i omvårdnaden efter en mastektomi (Brunet et al., 2013).

3 Problemformulering

Bröstcancer är en världsomfattande sjukdom som drabbar ett stort antal kvinnor varje år och de flesta av dessa kvinnor genomgår en mastektomi till följd av sin diagnos.

Idag har vården efter en mastektomi blivit mer komprimerad än vad den tidigare varit och kvinnor skrivs ofta ut samma dag eller dagen efter operationen. Det är därför av vikt att lyfta kvinnors upplevelse av den omvårdnad de mottagit under denna, oftast korta, tid. Detta för att skapa en större förståelse för kvinnors behov av omvårdnad efter en mastektomi, både fysiskt, psykiskt och socialt.

4 Syfte

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter en mastektomi vid bröstcancer.

5 Metod

5.1 Design

Denna studie är en litteraturstudie och en deskriptiv design användes tillsammans med en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar (Kristensson, 2014).

(7)

4 5.2 Sökstrategi

Sökningarna efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PsychInfo, MEDLINE och CINAHL som alla är anpassade för omvårdnadsvetenskap (Kristensson, 2014). Inför sökningen så identifierades nyckelbegrepp och närliggande begrepp utifrån syftet. I

sökningarna användes ämnesord som motsvarade syftets nyckelbegrepp och dessa ämnesord skiljde sig databaserna emellan.

I PsychInfo användes Subject heading med ämnesorden nursing, mastectomy samt breast neoplasms, och sedan fritextorden nurs*, perception*, experienc*, “patient attitudes” och emotion*. I databasen MEDLINE togs MeSH-termerna mastectomy, breast neoplasms, nursing care och emotions fram. Även fritextorden: nurs*, experienc*, perception* och “patient attitudes”. Slutligen gjordes en sökning i CINAHL med ämnesorden mastectomy, breast neoplasms, nursing care, “patient attitudes” och emotions samt fritextorden nurs*, perception* och experienc*. Efter de enskilda sökningarna kombinerades sökorden i sökblock med de booleska operatorerna OR och AND. Begränsningen English language samt Peer reviewed användes med ett årsspann på årtalen 2010-2020 metodiskt genom alla sökningar. Trunkering (*) används i slutet av fritextord för att alla ändelser skulle inkluderas i sökningen och för att öka sökningens sensibilitet (Kristensson, 2014). Se Bilaga 1.

5.3 Urval

Inklusionskriterier för studien var kvinnor som genomgått en mastektomi relaterat till

bröstcancer. Exklusionskriterier var personer som genomgått en mastektomi av andra orsaker exempelvis könsbyte. Artiklar som fokuserade på bröstrekonstruktion och behandling

exkluderades. Slutsökningen i Cinahl resulterade i 577 träffar där 21 abstrakt lästes, 9 artiklar lästes i sin helhet och 7 artiklar valdes till resultatet. Slutsökningen i PsychInfo resulterade i 655 artiklar där 11 abstrakt lästes, 5 artiklar lästes i sin helhet och 2 artiklar valdes att till resultatet. Slutsökningen i Medline gav 911 artiklar där 24 abstrakt och 5 artiklar lästes och 1 valdes ut. Se bilaga 1.

5.4 Kvalitetsgranskning

Totalt tio artiklar lästes i sin helhet och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallarna “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik-patientupplevelser” (SBU, 2014) och “Mall för bedömning av icke randomiserade studier av interventioner” (SBU, 2019). Samtliga artiklar bedömdes ha en medelhög till hög kvalitet och valdes att ingå i studien.

5.5 Dataanalys

En integrerad analys användes för att sammanställa resultatet i denna litteraturstudie. Analysen gjordes i flera steg. En genomläsning av alla artiklarna gjordes och de delarna i artiklarnas resultat som svarade mot studiens syfte färgmarkerades. Likheter i de

färgmarkerade styckena/meningarna urskildes och en sammanställning gjordes som sedan diskuterades gemensamt. I nästa steg sammanställdes likheter slutgiltiga kategorier: Information, Fysisk och psykisk omvårdnad, Kommunikation och bemötande och Miljöns betydelse (Kristensson, 2014).

(8)

5 5.6 Forskningsetiska överväganden

Alla studier som avser människor ska föregås av noggrann riskbedömning där forskningens betydelse måste väga tyngre än dess risker (Helsingforsdeklaration (2013), vilket tagits i beaktande i denna litteraturstudie. Studierna har präglats av ett respektfullt förhållningssätt där deltagarnas välbefinnande har värnats om genom att följa de krav som ställs vid forskning som inkluderar människor och all information har hanterats på ett korrekt sätt (Kristensson, 2014). Artiklarna i resultatet har alla blivit godkända av en etisk kommitté.

Författarna till denna litteraturstudie har övervägt om artiklarna uppfyller de forskningsetiska huvudkraven för forskning som inkluderar människor, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Codex, 2004). Några artiklar under

urvalsprocessen sållades bort utifrån att konfidentialitetskravet inte uppfylldes på ett enligt författarna lämpligt sätt, eftersom det inte tydligt framkom hur deltagarnas konfidentialitet skyddades. Studiens författare har inte någon förförståelse avseende bröstcancer eller mastektomi sedan tidigare men risk finns att författarna har blivit påverkade av innehållet i artiklarna i samband med den integrerade analysen.

6 Resultat

Resultatet presenteras i fyra kategorier: Information, Fysisk och psykisk omvårdnad,

Kommunikation och bemötande samt Miljöns betydelse. Det gjordes ett avsiktligt val att inte benämna kvinnorna som patienter utan som kvinnor för en mer mänsklig approach i resultatet. 6.1 Information

Den postoperativa informationen gällande tiden efter operationen upplevdes som god av flera kvinnor som menade att sjuksköterskan delgivit relevant och detaljerad information vid rätt tidpunkt. Det upplevdes att sjuksköterskorna väl bemötte frågor och oro om operationen samt tiden efter och informerade om vad som väntade, vilket bidrog till en känsla av förtroende för sjuksköterskan och minskade oro och ångest. Det upplevdes viktigt att informationen var tydlig, individuellt anpassad efter inlärningsstil och upplagd på ett sätt att den inte kunde feltolkas eller missförstås då kvinnorna inte hade möjlighet att låta informationen sjunka in under en längre tid. Flera sjuksköterskor upplevdes var vänliga, noggranna och att dom tog sig tid att leverera informationen (Davies et al., 2017; Jørgensen, Garne, Søgaard & Laursen, 2015; Merencio & Ventura, 2020; Suplee, Jerome-D´Emilia & Boiler, 2016; Trescher et al., 2019). Flera gavs tydlig information om hur smärtan kunde komma att uttrycka sig, vilket gav en känsla av att vara väl förberedd (Greenslade, Elliott & Mandville-Anstey, 2010).

Flera kvinnor erfor att informationen rörande operationen, återhämtningen och postoperativa komplikationer som tecken på infektion inte var adekvat eller var obefintlig. Vissa upplevde att det inte framgick om komplikationer som att dränaget skulle sitta kvar vid hemgång samt upplevde en brist på instruktioner om begränsningar vid fysisk aktivitet och hur förbanden skulle skötas. En del sökte fram information självständigt via internet vilket kunde ge negativa och skrämmande känslor. Information vid fel tidpunkt kunde upplevas som en stressande faktor, främst i nära anslutning till operationen eller precis efter då yrsel och

påverkan av narkos kunde göra den svår att ta in (Greenslade et al., 2010; Suplee et al., 2016). Mer likvärdig standardiserad information från sjuksköterskorna var önskvärd då

(9)

6 omvårdnaden. Det fanns en känsla av att inte få ärlig information om tiden efter operationen för att sjuksköterskan inte ville skrämmas, utan att fokus låg på positivitet (Jørgensen et al., 2015; Suplee et al., 2016; Trescher et al., 2019). Den stressade situationen för kvinnorna kunde göra det svårt att ställa relevanta frågor och flera menade att ett mått på vad som anses vara normalt postoperativt hade varit till hjälp (Hovind, Bredal & Dihle, 2013).

6.2 Fysisk och psykisk omvårdnad

Kvinnornas välmående var beroende av effektiv smärtlindring, lindring av illamående och cirkulationsproblem i det postoperativa skedet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod av stöd vid den första mobiliseringen, stöd i en bättre sömn genom att hitta en bekväm, smärtfri sovställning och stöd vid illamående och kräkningar, vilket upplevdes positivt (Hovind et al., 2013; Remmers, Holtgräwe & Pinkert, 2010). Majoriteten upplevde att smärtlindringen varit adekvat (71,5%) och behövde inte vänta någon längre tid på hjälp vid omvårdnadsbehov (89,2%) samt upplevde att sjuksköterskorna la tillräcklig tid på

omvårdnaden (93,2%) (Larsson, Sandelin & Forsberg, 2010). En del kvinnor upplevde en avsaknad av stöd i att hitta copingstrategier vid smärta vilket skapade en känsla av

övergivenhet. Ett utökat behov av hembesök efter operationen uttrycktes avseende

omvårdnaden vid smärta då flera inte var förberedda på smärtans intensitet, långvarighet samt förändring av karaktär (Hovind et al., 2013). Andra upplevde en avsaknad av smärtlindring (1,5%), brister i omvårdnaden (4,1%) samt att personalen inte hade tillräckligt med tid vid omvårdnaden (2,8%) (Larsson et al., 2010).

För en del, oftast äldre, kvinnor upplevdes förlusten av ett eller båda brösten som mindre problematisk då bröstet kunde identifieras som en sjuk del av kroppen. Upplevelsen var då en lättnad över att denna del inte längre fanns kvar och därmed var behovet av psykiskt stöd och mental förberedelse från sjuksköterskan inte lika stort (Fallbjörk et al., 2012). Gemensamt för många av kvinnorna som genomgått en mastektomi var att den psykiska påfrestningen

upplevdes större än den fysiska. Vid avsaknad av mental förberedelse kunde första mötet med den förändrade kroppen upplevas traumatiskt och chockerande. Att ta steget att se sig själv i spegeln för första gången efter operationen kunde kännas som en näst intill omöjlig uppgift, förknippad med tvekan, sorg samt rädsla. För vissa blev förnekelse ett sätt att hantera traumat och den känsla av att ha blivit stympad som mastektomin inneburit. Dessa kvinnor undvek att konfronteras med den förändrade kroppen genom att inte vilja se och röra det opererade området vid byte av förband. Behovet av mentalt stöd från sjuksköterskan blev vitalt vid dessa tillfällen. Flera upplevde en förändring gällande sexualitet, kroppsbild och identitet efter operationen och uttalade en avsaknad av samtal och stöd kring detta (Davies et al, 2017; Fallbjörk et al., 2012; Jørgensen et al., 2015; Merencio et al., 2020; Remmers et al., 2010; Trescher et al., 2019).

6.3 Kommunikation och bemötande

Bemötandet upplevdes övervägande professionellt och genuint av majoriteten av kvinnorna (94,6%) och de flesta upplevde inga pinsamma situationer i omvårdnaden (95,9%) (Larsson, et al., 2010). Det upplevdes positivt och tryggt att åka hem efter operationen när stöd och möjlighet till råd om omvårdnaden från sjuksköterskor fanns att tillgå via telefon eller

hembesök (Hovind et al., 2013). Sjuksköterskorna upplevdes som vänliga, omtänksamma och stöttande samt gav svar på frågor som uppkom. En lägre stress och ångestnivå kunde uppvisas hos kvinnor som upplevt en god kommunikation och stöd från samma kontaktsjuksköterska genom hela processen. Kontinuitet gav en känsla av lättnad över att slippa upprepa

(10)

7 information och behov. Flera upplevde att omvårdnad i form av känslomässig närhet eller fysisk beröring var lika viktig som verbalt stöd och aktivt lyssnande. Kvinnorna uppskattade när sjuksköterskor uppmuntrade till samtal om något annat än sjukdomen och operationen, vilket kunde bli en viktig distraktion från det svåra. Det fanns en stor tilltro till

sjuksköterskans kunskap och kompetens men det viktigaste var sjuksköterskans känsla för bemötande och förmåga att se till människan och individen snarare än patienten. Vissa upplevde att sjuksköterskans tillåtande bemötande gav en befriande känsla av att få visa svaghet och sårbarhet (Davies et al., 2017; Jørgensen et al., 2015; Greenslade et al., 2010; Remmers, Holtgräwe & Pinkert, 2010; Trescher et al., 2019).

Ett fåtal (1,4%) i en utav studierna upplevde att sjuksköterskorna inte varit ödmjuka eller omtänksamma (Larsson et al., 2010). Vissa hade känslan av ett mekaniskt bemötande från sjuksköterskan och hade en önskan om en mer mänsklig approach i omvårdnaden samt

betonade vikten av att sjuksköterskorna såg till individuella behov och önskemål. Vid tidsbrist hos sjuksköterskan upplevde vissa kvinnor omvårdnaden bristfällig, vilket gav en känsla av övergivenhet (Jørgensen et al., 2015; Suplee et al., 2016; Trescher et al., 2019; Remmers et al., 2010).

Omvårdnaden från vissa sjuksköterskor upplevdes negativ då kvinnorna fick en känsla av att sjuksköterskorna inte lyckades lägga sina fördomar åt sidan eller dölja känslor av tveksamhet, avsmak och motvilja (Remmers et al., 2010). Obekväma situationer som belystes var;

delgivning av privat information, undersökning av brösten med andra patienter eller anhöriga närvarande samt närvaro av manliga sjuksköterskor. Detta kunde göra kvinnorna illa till mods och upplevas som pinsamt (Larsson et al., 2010; Suplee et al., 2016).

Vikten av att främja det sociala stödet lyftes och flera önskade att familjen inkluderades i större utsträckning i omvårdnaden (Davies et al., 2017; Merencio et al., 2020). För kvinnor med barn så fanns en upplevelse av att bröstcancern och mastektomin påverkat rollen som förälder och identiteten som mamma, vilket gav ångest och en känsla av svek gentemot barnen. Vissa kvinnor upplevde en större oro för hur barnen påverkats än för den egna hälsan. Det var för dessa kvinnor viktigt att bli sedda som mammor i första hand och inte som

patienter samt lyftes vikten av att föräldrarollen integrerades i omvårdnaden (Jørgensen et al., 2015, Remmers et al., 2010).

6.4 Miljöns betydelse

Behovet av en lugnande och vänlig atmosfär beskrivs. Detta skapades när kommunikationen och samspelet mellan de olika yrkeskategorierna i teamet fungerade väl och bidrog då till en trygg och god upplevelse av miljön på avdelningen. När kommunikationen däremot brast, yrkeskategorier emellan, uppstod en känsla av otrygghet. Kvinnorna beskrev ett större välmående om miljön på avdelningen var personlig och hemlik då detta gav en välkomnande känsla. En inbjudande inredning i kombination med ett vänligt välkomnande och lättsamt tonfall från vårdpersonalens kunde skapa en känsla av lugn och trygghet. Det upplevdes som viktigt att ha någonstans att dra sig tillbaka till och få privat tid och utrymme, något som ibland saknades på avdelningarna (Remmers et al., 2010; Trescher et al, 2019).

(11)

8

7 Resultatsammanfattning

Resultatet visar att kvinnorna i stort var nöjda med omvårdnaden efter mastektomin. En viss informationsbrist kunde påvisas vilket påverkade upplevelsen av omvårdnaden negativt. En önskning om en mer individuellt anpassad information utformad efter behov och

kunskapsnivå efterfrågades. Vikten av tidpunkten för informationsöverföring visade sig vara av stor vikt för att minska risk för missförstånd och informationsluckor.

Upplevelsen av att smärtlindringen var adekvat kunde påvisas men resultatet visade även på att stödet från sjuksköterskan i copingstrategier vid smärta och illamående kunde ökas. Många kvinnor upplevde en förändring i kroppsbild och identitet och resultatet visade på ett bristfälligt stöd från sjuksköterskan. För en del, framförallt äldre kvinnor, ansågs förlusten av ett bröst som mindre problematiskt då bröstet förknippades med något sjukt som behövde avlägsnas.

En lägre ångestnivå kunde uppvisas där kommunikationen med sjuksköterskan fungerat väl en god relation skapats. Viktiga aspekter för en god omvårdnad var fysisk beröring, aktivt lyssnande och ett tillåtande bemötande. Vikten av att bli sedd som en människa och individ snarare än en patient lyftes samt en önskan om att familjen i högre utsträckning skulle inkluderas i omvårdnaden. Tidsbrist och en oförmåga att lägga egna känslor och fördomar åt sidan hos sjuksköterskan kunde leda till en negativ upplevelse för vissa kvinnor. Resultatet lyfter miljöns inverkan på en trygg och god upplevelse genom en hemlik känsla och möjlighet till avskildhet samt vikten av ett fungerande samspel mellan olika yrkeskategorier.

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion 8.1.1 Design

Designen som valdes till denna studie var en litteraturstudie som används för att få en översikt av forskningen inom ett område, i detta fall “kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter en mastektomi”. Metoden är fördelaktig för denna studie då flera studier sammanställs till ett resultat när syftet är att ta reda på en upplevelse hos en kategori patienter då det ger ett helhetsresultat. En intervjustudie hade fungerat till syftet, men valdes bort då tiden inte fanns för att göra en sådan till denna kandidatuppsats.

8.1.2 Sökmetod

Studiens validitet ökar vid ett ökat antal sökbaser och därför valdes tre databaser ut för studien (Henricson, 2017). Databaserna som valdes var Cinahl, PsychInfo och Medline. Ämnesord valdes genom att söka fram ämnesord specifika för varje databas och till hjälp användes hemsidan Svensk MesH. En åtgärd som valdes för att öka specificiteten i sökningen var att kombinera fritextord med ämnesord i sökningen. Ämnesorden som användes i alla databaserna var “Mastectomy” och “Breast neoplasms”. Fritextordet nurs* användes i alla slutgiltiga sökningar. Ordet perception* valdes som fritextord istället för ämnesord då “Perception” som ämnesord gav för få träffar. Andra sökningar som inte nådde slutresultatet var “breast surgery” eftersom resultatet var mer inriktat på rekonstruktion av brösten samt på andra bröstoperationer som inte var relevant för syftet. Fritextordet “postoperative” test söktes även i kombination med ämnesord men gav inte rätt fokus i artiklarna.

(12)

9 I efterhand går sökstrategin att kritisera. Flera sökord har dykt upp som inte användes i sökningen, men som troligtvis hade kunnat ge ett annat resultat. Exempel på sådana ord är: surgery, mastectomies (som fritextord), satisfaction, operation, postoperation, “patient perspective” och care. Metodkunskapen har utvecklats hos författarna under processens gång och hade samma kunskap och säkerhet funnits från början hade resultatet kunnat se

annorlunda ut.

Nyckelord Ämnesord, fritextord, alternativ stavning samt synonym

Mastectomy Mastectomy Breast

Neoplasms Breast Neoplasms Nursing nurs*, Nursing care

Experience perception*, experienc*, Emotions, “Patient attitudes”, emotions* Tabell 1, en översikt av nyckelord som användes i litteratursökningen samt ämnesord, fritextord, alternativ stavning samt synonymer och alternativ till stavningar

Begränsningen “English language” lades till då sammanställningen av artiklar på språk som författarna behärskar underlättar och minskar risken för feltolkning i analysen. En

begränsning till åren 2010-2020 användes för att få fram relevanta artiklar för att få en så aktuell studie som möjligt (Kristensson 2014). För att förstärka trovärdigheten av studien användes även begränsningen Peer reviewed som visar att artiklarna som valdes ut har blivit bedömda som vetenskapliga vilket ger en ökad trovärdighet.

Då syftet var att ta reda på kvinnors upplevelse av omvårdnaden efter en mastektomi vid bröstcancer exkluderades artiklar om mastektomi vid könskorrigering samt artiklar om mastektomi vid fynd av BRCA1/BRCA2 då den operationen utförs i profylaktiskt syfte. Artiklar som beskrev upplevelsen hos kvinnor som utfört en rekonstruktion i direkt anslutning mastektomin uteslöts för att begränsa området ytterligare.

Slutsökningarna i samtliga databaser genererade alla i över femhundra artiklar. Det var ett medvetet val att basera resultatet på så stora sökningar då syftet gjorde det svårt att hitta relevanta artiklar samt att inga potentiella artiklar ville uteslutas. Slutligen valdes endast tio artiklar ut av 2143 artiklar totalt, vilket berodde på att flera artiklar låg som dubbletter på samma sökning och återkom i samtliga databaser samt var vinklade från en sjuksköterskas perspektiv eller var för medicinskt inriktade. Artiklarna som beskrev anhörigas upplevelser uteslöts samt artiklar som beskrev upplevelser en längre tid ifrån operationen än önskat. 8.1.3 Dataanalys

Studien kvalitetssäkras genom att artiklarna granskades både gemensamt och individuellt. Artiklarna lästes först individuellt för att få en helhetsbild i artiklarna, sedan gemensamt för att hitta kategorier som blev resultatet. Författarna hade en samsyn på kategorier och innehåll. Några av rubrikerna ändrades under processen för att bättre svara på studiens syfte. Trots att majoriteten av resultatet visade på negativa upplevelser och lyfter fram förbättringsområden

(13)

10 har författarna valt att även lyfta fram de positiva delarna från varje artikel för att inte vinkla resultatet.

Resultatet av studien baseras på vetenskapliga artiklar från Sverige, Norge, Danmark, USA, Kanada, Brasilien, Tyskland och Portugal. I dessa länder ser sjukvårdssystemen olika ut exempelvis i Sverige där vården är beskattad jämfört med USA där vården är privat. Vårdtiden för en kvinna som genomgått en mastektomi kunde även variera från att vara dagkirurgi till att vara inlagd flera dagar.

Författarna till denna litteraturstudie ansåg trots detta att resultatet i studien kan vara

användbart för svenska sjuksköterskor då omvårdnadsåtgärderna som lyftes kan appliceras till omvårdnaden efter en mastektomi oavsett land.

Endast en utav de 10 artiklarna som ingår i resultatet är baserad på en kvantitativ studie, därav framgår få siffror i resultatredovisningen.

8.1.4 Forskningsetiska principer

Författarna till litteraturstudien har vid sammanställning av resultatet strävat efter att vara så neutrala som möjligt under processen för att inte påverka resultatet och har därför redovisat både negativa och positiva upplevelser. En etisk diskussion kring artiklarnas etiska

granskning har förekommit eftersom det var av vikt för författarna till denna litteraturstudie. Författarna har inte hittat några ekonomiska intressen i någon utav artiklarna och vid

granskning har alla deltagare från respektive artikel deltagit i studierna frivilligt vilket är viktigt för att inte överträda samtyckeskravet samt att alla artiklar har fått ett godkännande från en etisk kommitté i respektive land. Artiklarna med en kvalitativ metod har använt sig av numrering eller pseudonymt namn vid intervjuer för att inte kunna hänvisa tillbaka till en specifik individ, vilket är av vikt för att inte påverka anonymiteten (Kristensson, 2014). Tidigare erfarenheter och förförståelse har diskuterats författarna emellan och det framgick att det inte fanns någon förförståelse gällande bröstcancer eller mastektomi innan studiens start. Trots detta går inte helt att utesluta att förförståelse har påverkat dataanalysen och resultatet då artiklarna kan ha påverkat författarna åt något håll med tanke på de starka upplevelser som lyfts.

8.2 Resultatdiskussion

Nyckelfynden från resultatet ansågs vara områdena information, kommunikation och bemötande där flertalet brister identifierats. Utifrån dessa områden vill författarna visa hur personcentrerad omvårdnad kunnat förbättra omvårdnaden för kvinnor efter en mastektomi. Personcentrerad omvårdnad bör vara i fokus, oavsett vart sjuksköterskan befinner sig eller vilken patient som vården avser. För att arbeta på ett personcentrerat sätt krävs det att

sjuksköterskan utför omvårdnad från ett holistiskt perspektiv med bland annat patientens vilja, sociala & kulturella aspekter samt patientens egna förmågor i fokus (McCance &

McCormack, 2013).

Resultatet visar att god information till stor del påverkade kvinnornas upplevelse av omvårdnaden och var avgörande för återhämtning postoperativt. Det upplevdes viktigt att informationen var individuellt anpassad och gavs vid rätt tidpunkt då kvinnorna var

mottagliga för den. Skulle informationen erbjudas tidigare skulle det finnas större möjligheter att korrigera eventuella missförstånd och fylla i kunskapsluckor innan vårdtidens slut. Tryckt utbildningsmaterial skulle kunna vara till hjälp genom processen för att inte riskera att viktig information glöms bort samt underlätta vid tidsbrist då patienten själv kan upprepa

(14)

11 informationen. Vikten av rätt mängd information framkommer även i resultatet, då för mycket information kan skrämma eller överväldiga. En informationsfolder om operationen och dess omvårdnadsbehov skulle enligt författarna till litteraturstudien behöva finnas på olika nivåer för att kvinnan själv ska kunna välja, både gällande mängd och kunskapsnivå. Tidigare forskning av Dawe, Bennett, Kearney & Westera., 2014, styrker vikten av att rätt mängd information anpassad efter behov och önskemål efter en mastektomi är av vikt, samt att tidpunkten för att ge informationen ska vara lämplig. Information nära inpå operationen kunde enligt resultatet vara svår att ta in och därmed påverka kvinnans upplevelse av omvårdnaden, samtidigt som information direkt efter operationen var opassande när kvinnorna fortfarande var påverkade av narkosen, vilket även lyfts av Dawe , Bennett, Kearney & Westera (2014).

Om ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas vid informationstillfället så skulle

upplevelsen av omvårdnaden kunna bli bättre. Detta kan uppnås genom att se till kvinnornas kunskapsnivå, önskemål gällande mängden information samt tillvägagångssätt, då detta är individuellt och inlärningsstilen varierar från person till person. Sjuksköterskan kan även kontrollera att informationen är förstådd, genom teach-back metoden. Scott, Andrews, Bulla., & Loerzel (2019) beskriver teach-back metoden som en evidensbaserad metod för

patientutbildning där patienten ombeds upprepa vad sjuksköterskan sagt med egna ord. Sjuksköterskan får bekräftelse på att patienten uppfattat informationen korrekt och ges möjlighet att rätta till eventuella missförstånd. Metoden kan bidra till en starkare kommunikation mellan patient och sjuksköterska, vilket i sin tur minskar risken för missförstånd, medicinska misstag och återinläggningar. I och med dagens moderna

bröstcancerkirurgi, då kvinnan ofta åker hem samma dag, kan det vara speciellt viktigt med personcentrerad information. Informationstillfällena är ofta få på grund av den korta vårdtiden så det var av betydelse att ge personcentrerad information för en ökad möjlighet att ta till sig informationen och minska uppkomsten av frågor som riskerar att bli obesvarade. Brister i informationsöverföring skulle i längden kunna leda till ett sekundärt vårdbehov som ger ett ökat lidande för kvinnorna och deras anhöriga.

Enligt resultatet så var en god kommunikation från sjuksköterskan av största vikt för kvinnans välmående, samt för att en tillitsfull och omtänksam relation skulle kunna skapas. En

kontaktsjuksköterska som följer kvinnan genom hela processen är att föredra för att

möjliggöra skapandet av den relation som i sin tur kan minska stress och ångest. Ett hinder för god omvårdnad avseende denna patientgrupp skulle kunna vara tidsbrist och att

sjuksköterskan saknar kunskap om kommunikationsstrategier. Detta styrks av McCance & McCormack (2013) som menar att god kommunikation är en oumbärlig förutsättning för att skapa en personcentrerad och i och med det en god omvårdnad.

Dagens samhälle upplever ekonomiska utmaningar där regioner och landsting brottas med att få ihop ekonomin. Vården blir mer och mer ansträngd med både personalbrist, begränsade resurser och färre sjuksköterskor på ett arbetspass, samtidigt som förväntningarna på vården och antalet personer som söker vård ökar. I och med denna brist på resurser och tid finns en risk att sjuksköterskans bemötande och omvårdnaden påverkas negativt, vilket kan leda till en negativ upplevelse av sjukhusvistelsen samt ha påverkan på både den fysiska och psykiska rehabiliteringsprocessen. Tidigare forskning lyfter även kommunikation som ett

grundläggande instrument i omvårdnaden efter en mastektomi och beskriver vikten av tid, för sjuksköterskan att lära känna kvinnan för att kunna skapa ett band. För att lyckas med detta krävs att sjuksköterskan skapar förståelse för känslor samt livssituation och behov, något som

(15)

12 sjuksköterskan inte alltid hinner med i sitt dagliga arbete (Araújo IMA, da Silva RM, Bonfim IM, & Fernandes AFC, 2010)

Sjuksköterskans egna rädslor och fördomar kan påverka bemötandet och resultatet visade dessutom att vissa patienter upplevde att sjuksköterskan brast i förmågan att lägga sina egna känslor åt sidan i omvårdnadssituationer. En högre kompetens gällande kommunikation kan vara önskvärd hos de sjuksköterskor som vårdar kvinnor efter en mastektomi och även vikten av ett öppet klimat i arbetsgruppen där etiska frågor lyfts regelbundet, detta för att ge

möjlighet till reflektion och utveckla det etiska förhållningssättet. Resultatet lyfter även ett etiskt dilemma gällande genus som kan uppstå där kvinnan, på grund av den intima

omvårdnaden en mastektomi innebär, inte önskar en manlig sjuksköterska närvarande vid omvårdnaden men där det är den enda personal som finns tillgänglig. Det är av vikt att en tillitsfull relation skapats för att möjliggöra för kvinnan att se bortom könet på

vårdpersonalen. Undersökningar av brösten nämns även i resultatet som ett möjligt etiskt dilemma då det av vissa kvinnor kan upplevas obehagligt, intimt och som en form av beröring kvinnorna inte skulle tillåta i annat fall men som är ett måste vid omvårdnaden efter en

mastektomi. Sjuksköterskans uppgift bör då vara att tillämpa personcentrerad omvårdnad för att få kvinnorna att känna sig så bekväma som det går i situationen. Det kan vara av vikt att ta reda på vad varje individ har för gränser och främja kvinnans autonomi vid intima

undersökningar. Enligt resultatet framgick det att det kunde vara en obehaglig upplevelse att visa sina sjuka bröst för vissa sjuksköterskor, anhöriga eller andra patienter, något som bör tas i beaktning av sjuksköterskan utifrån kvinnans individuella behov. Oavsett etiska dilemman ska bemötandet av patienten ske så personcentrerat som möjligt och det är av vikt att

sjuksköterskan lämnar sina egna värderingar och övertygelser åt sidan så att det inte påverkar beslut, omvårdnad eller behandling av patienten (McCance & McCormack, 2013).

I resultatet framkommer vikten av god kommunikation mellan yrkeskategorier då detta kan skapa en känsla av trygghet, vilket även styrks av Berlin (2013) som lyfter vikten av att sjuksköterskan uppmärksammar behov i omvårdnaden som tillhör andra yrkeskategorier och förmedlar dessa vidare, för en så god omvårdnad som möjligt. Vidare kan en effektiv

kommunikation mellan yrkeskategorierna minska de tillfällen patienten behöver uttrycka sina behov samt minska risken att viktig information faller bort.

En mastektomi kan enligt resultatet ha en negativ påverkan på den psykiska hälsan och upplevas som ett trauma för många kvinnor. Detta styrks av tidigare forskning som visar på en känsla av att kroppen blivit stympad samt att kroppens integritet blivit påverkad och liknar upplevelsen med ett övergrepp (Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul., & Delaloye, 2010). Resultatet visar även på svårigheten det kan innebära att se den förändrade kroppen för första gången efter mastektomin, framförallt för kvinnor som upplevde en brist på förberedelse, information och stöd från sjuksköterskan. Genom personcentrerad information kring förväntat mående, både fysiskt och känslomässigt, kan det vara möjligt att minska ångesten det kan innebära att se ärret efter mastektomin för första gången. Det kan vara viktigt som sjuksköterska att vara närvarande vid det första tillfället då kvinnan ser sig själv i spegeln för att erbjuda stöd, närhet och fånga upp svåra känslor. Tidigare forskning styrker detta och beskriver även att speglar kan erbjudas vid omläggning av förband till kvinnor som önskar, för att tillsammans med sjuksköterskan se det opererade området för första gången (Freysteinson, Deutsch, Lewis, Sisk, Wuest., & Cesario, 2012).

(16)

13

9 Slutsats

Bröstcancer är en sjukdom som drabbar många kvinnor varje dag och innebär en stor livsförändring. Denna litteraturstudie beskriver den stora påverkan som en mastektomi innebär, både fysiskt och psykiskt och trots en kort vårdtid så kan omvårdnadsbehovet vara stort. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till kvinnan som en person snarare än en patient och ser till de unika behoven. Det kan finnas en möjlighet att förbättra omvårdnaden för dessa kvinnor genom att applicera personcentrerad vård genom hela processen som en mastektomi innebär.

9.1 Klinisk nytta

Sjuksköterskor kan behöva stöd och utbildning gällande kommunikationsstrategier för bemötande av denna grupp då en brist inom området påvisades.

Då tidsbrist från sjuksköterskorna framkommer i resultatet skulle uppföljande telefonsamtal till kvinnorna efter operationen kunna underlätta tidsmässigt samt kunna lindra känslan av övergivenhet som vissa kände i och med utskrivning efter den oftast korta sjukhusvistelsen. 9.2 Vidare forskning

Vid den systematiska sökningen framkom få kvalitativa artiklar kring hur kvinnor upplever den fysiska omvårdnaden från sjuksköterskan efter en mastektomi, vilket skulle kunna fylla en kunskapslucka. Vidare skulle ämnet omvårdnad i hemmet efter en mastektomi även kunna lyftas då resultatet visar på vikten av en god uppföljning och behovet av stöd för tiden hemma efter operationen.

(17)

14

Referenslista enligt APA-2020

*Artiklar använda i resultatet.

Araújo IMA., da Silva RM., Bonfim IM. & Fernandes AFC. (2010). Nursing communication in nursing care to mastectomized women: a grounded theory study. Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 18(1), 54–60. doi: 10.1590/S0104-11692010000100009

Brunet, J., Sabiston, M. C. & Burke, S. (2013). Surviving breast cancer: Women´s experiences with their changed bodies. Body Image, 10, 344-351. doi:

10.1016/j.bodyim.2013.02.002

Berlin, J. (2013). Teamarbete -ett livsviktigt samspel. I A. Leksell, J & Lepp, M (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.159-177). Stockholm: Liber AB

Bäcklund, J., Sandberg, M. & Åhsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. I A. Kumlien, C. & Rystedt, J. & (red.), Omvårdnad & Kirurgi (s.345-361). Lund: Studentlitteratur.

Claassens, T. (2017). Nursing a patient with acute pain. Kai Tiaki Nursing New Zealand. 23(7), 15–39.

*Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J. & Lengerich, A. (2017). Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy. Cancer Nursing, 40(5), 361-368. doi: 10.1097/NCC.0000000000000413

Dawe, D.E., Bennett, L.R., Kearney, A. & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20-24. doi:10.5737/1181912x2412024

*Fallbjörk, U., Salander, P. & Rasmussen, H, B. (2012). From “No Big Deal” to “Losing Oneself” - Different Meanings of Mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), 41-48. doi: 10.1097/NCC.0b013e31823528fb

Folkhälsomyndigheten (2020). Dödlighet i bröstcancer. Hämtad 5 november 2020 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/brostcancer-dodlighet/

Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing Forum, 39(4), 361–369. doi: 10.1188/12.ONF.361-369

*Greenslade, VM., Elliott, B. & Mandville-Anstey S-A. (2010). Same-day breast cancer surgery: A qualitative study of women’s lived experiences. Oncology Nursing Forum, 37(2), E92-7. doi:10.1188/10.ONF.E92-E97

Harrison, C., Remoundos, D. D., Harvey, K. L., Stoker, G. V., MacLean, G., Adwani, A. & Roy, P. G. (2019). Increasing the incidence of drain‐free day‐case mastectomies with the use of a fibrin tissue sealant; data from a single surgical center in the United Kingdom. Breast Journal, 25(6), 1090–1096. doi:10.1111/tbj.13419

(18)

15 Helsingforsdeklarationen (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 30 november 2020 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Hovind, L.J., Bredal, S.I. & Dihle, A. (2013). Women´s experience of acute and chronic pain following breast cancer surgery. Journal of Clinical Nursing, 22,1044-1052.

doi:10.1111/jocn.12167

*Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M. & Laursen, B. S. (2015). The experience of distress in relation to surgical treatment and care for breast cancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19, 612-618. doi: 10.1016/j.ejon.2015.03.009

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I A. Henricsson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s.57-77.). Lund:

Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

*Larsson, J., Sandelin, K. & Forsberg, C. (2010). Health-related quality of life and healthcare experiences in breast cancer patients in a study of Swedish women. Cancer Nursing, 33(2), 164–170. doi:10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05

McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I A. Leksell, J & Lepp, M (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.81-110). Stockholm: Liber AB

*Meréncio, K. M. & Ventura, M. C. (2020). Experiences of women after mastectomy: rehabilitation nursing care in promoting autonomy. Revista de Enfermagen Referéncia, 5(2), 1-6. doi: 10.12707/RIV19082

O`Mahony, M., Hegarty, J. & McCarthy, G. (2011). Women’s help seeking behaviour for self-discovered breast cancer symptoms. European Journal of Oncology Nursing, 15, 410-418, doi: 10.1016/j.ejon.2010.10.011

Olsen, A. M., Nickel, B. K., Fox, K. I., Margenthaler, A. J., Ball, E. K., Mines, D., Wallace, A. & Fraser, J. V. (2011). Incidence of Surgical Site Infection Following Mastectomy With and Without Immediate Reconstruction Using Private Insurer Claims Data. Infection control & hospital epidemiology, 36(8), 907-914. doi:10.1017/ice.2015.108

*Remmers, H., Holtgräwe, M. & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14, 11-16. doi: 10.1016/j.ejhon.2009.07.002

Schott, S., Vetter, L., Keller, M., Bruckner, T., Golatta, M., Eismann, S., Dikow, N., Evers, C., Sohn, C. & Heil, J. (2017). Women at familial risk of breast cancer electing for

prophylactic mastectomy: frequencies, procedures, and decision-making characteristics. Gynecologic Oncology, 295, 1451-1458. doi: 10.1007/s00404-017-4376-y

(19)

16 Scott, C., Andrews, D., Bulla, S. & Loerzel, V. (2019). Teach-Back Method: Using a nursing education intervention to improve discharge instructions on an adult oncology unit. Clinical Journal of Oncology Nursing, 23(3), 288–294. doi: 10.1188/19.CJON.288-294

Socialstyrelsen (2019). Bröstcancer. Hämtad 14 december 2020 från https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/brostcancer/632

Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 5 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf

*Suplee, P. D., Jerome-D’Emilia, B. & Boiler, J. L. K. (2016). Women’s educational needs and perceptions about survivorship following bilateral mastectomy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(4), 411–418. doi:10.1188/16.CJON.411-418

Statens Beredning för medicinsk utvärdering (2020).Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 25 november 2020 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf

Statens Beredning för medicinsk utvärdering (2020). Bedömning av icke-randomiserade studier av interventioner. Hämtad 28 november 2020 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_icke_randomiserade_studier_tilldelas.pdf *Trescher, P. G., Amante, N. L., Martins da Rosa, L., Balbinot Reis Girondi J., Severo Varela, I. A., Oro, J., Mancia Rolim, J. & Jeci de Santos, M. (2019). Needs of women with breast cancer in the pre-operative period. Journal of Nursing, 13(5), 1288-1294. doi: 10.5205/1981-8963-v13i05a239229p1288-1294-2019

Vetenskapsrådet (2004). Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

World Health Organisation (2020). Breast cancer. Hämtad 5 november från https://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/breast-cancer/en/

(20)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy. Cancer Nursing, 40(5), s. 361-368. doi: 10.1097/NCC.0000000000 000413. USA

The purpose of this study was to explore, through an in-depth interview process, the lived experience of women immediately following mastectomy when they see their scars for the first time.

Population: Kvinnor i USA. Inklusionskriterier:

Kvinnliga

bröstcanceröverlevare som genomgått en mastektomi under de senaste 6-12

månaderna och var äldre än 18 år. God variation gällande ålder, yrke och civil status.

Exlusionskriterier:

Kvinnor som genomgått rekonstruktionskirurgi.

Urvalsförfarande:

Avsiktligt urval.

Urval, ev. bortfall:

15 kvinnor tillfrågades att delta i studien, av dessa avböjde 4 kvinnor. 11 deltagare

intervjuades. Bortfall av 1 transkrift på grund av att annan diagnos. 10 transskript

analyserades till studien.

Beskrivning slutgiltig studiegrupp: 10 kvinnor. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: Tydligt urvalsförfarande. Forskningsgruppen och deras relation med deltagarna väl beskriven. God variation av deltagare. Relevant diskussionsdel. Svagheter: inga uppföljande intervjuer eller slutgiltig validering av teman från deltagarna.

Flera upplevde att den informationen som god.

Sjuksköterskorna beskrevs som stöttande och gav tid till frågor. Brist på förberedelse och

individuellt anpassad information inför operationen.

Vikten av sjuksköterskans närvaro, förberedelse och stöd i att hantera den traumatiska situation som det innebär att se sin förändrade kropp för första gången. Vissa kvinnor reagerade med förnekelse över den förändrade kroppen.

Kvinnor önskade att familjen inkluderades i större utsträckning omvårdnaden.

Vikten av att sjuksköterskan främjar patientens sociala stöd.

(21)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Fallbjörk, U., Salander, P. & Rasmussen, H, B. (2012). From “No Big Deal” to “Losing Oneself” - Different Meanings of Mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), 41-48. doi: 10.1097/NCC.0b013e3182 3528fb Sverige To investigate women’s narratives about the impact of mastectomy on their lives, as well as their reflection on breast reconstruction.

Population: Kvinnor i Sverige. Inklusionskriterier:

Exlusionskriterier:

Urvalsförfarande: strategiskt

urval av deltagare från en tidigare populationsbaserad studie utifrån ålder,

utbildningsnivå, yrke, civil status och om deltagarna genomgått en

bröstrekonstruktion eller ej.

Urval, ev. bortfall:

16 kvinnor tillfrågades att delta, en person avböjde.

Beskrivning slutgiltig

studiegrupp: 15 kvinnor som

alla var födda i Sverige.

Datainsamlingsmetod:

Tematisk narrativ intervju.

Analysmetod: Tematisk analys. Styrkor: Tydlig dataanalys. Tydligt redovisat resultat. Metoddiskussion finns. Svagheter: redovisning av hur deltagarna informerades om studien saknas. Presentation av forskarna och eventuell relation till deltagarna saknas.

Påverkan på kvinnors självbild, identitet, femininitet och sexualitet. En upplevelse av förlust av sin kvinnliga identitet.

Svårigheterna att se sin kropp efter mastektomin.

För vissa, oftast äldre kvinnor, så var förlusten av ett bröst befriande då bröstet förknippades med sjukdom.

(22)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Greenslade, M.V., Elliott, B. & Mandville-Anstey, S.A. (2010). Same-day breast surgery: a qualitative study of women´s lived experiences. Oncology Nursing Forum, 37(2), 92-97. doi:10.1188/10.ONF.E92-E97 Kanada To understand the experiences of women having same-day breast cancer surgery and make recommendations to assist healthcare professionals effect change to enhance quality of care. Greenslade MV, Elliott B, & Mandville-Anstey SA. (2010). Same-day breast surgery: a qualitative study of women´s lived experiences. Oncology Nursing Forum, 37(2), E92-7.

Population: Kvinnor i Kanada

med bröstcancer som hade genomgått en ”samma dag” operation.

Inklusionskriterier:

Exklusionskriterier: De som

fick stanna kvar över natten.

Urvalsförfarande: Anges ej Urval, ev. bortfall:

37 kvinnor tillfrågades. 11 skulle stanna över natten, 7 kvinnor ville inte vara med, 5 kvinnor gick inte att kontakta och 1 kvinna dog.

Slutgiltig grupp: 13 kvinnor

mellan 32-74 år Datainsamlingsmetod: ostrukturerade intervjuer Analysmetod: Tematisk analys Svagheter: Alla deltagare levde med familjer vilket gör att ensamstående patienters upplevelser faller bort. Endast 13 av 37 kvinnor som blev tillfrågade resulterade i att vara med i studien.

Styrkor:

Ostrukturerade intervjuer vilket gav patienterna en större chans att belysa deras egen upplevelse. Intervjuerna utfördes endast 8 veckor efter operation och upplevelsen är fortfarande färsk i minnet.

Över hälften upplevde informationen som relevant, detaljrik och väl förberedande för tiden efter operationen.

Sjuksköterskorna upplevdes som vänliga och omtänksamma. Andra hälften upplevde

informationen otillräcklig och har sökt upp informationen

självständigt. En informationsbrist gällande begräsningar vid fysisk aktivitet eller hur förbandet skulle skötas efteråt lyftes. Tidpunkten av informationen upplevdes delvis negativ då den kom för nära inpå operationen eller för nära efter då narkosen var kvar. Andra upplevde tidpunkten som tillfredställande. Vården efteråt upplevdes negativ vid tidsbrist hos sjuksköterskan.

(23)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Hovind, I. L., Bredal, I. S. & Dihle, A. (2013). Women´s experience of acute and chronic pain following breast cancer surgery. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), 1044-1052.

doi:10.1111/jocn.12167

Norge

”To gain knowledge of how women experience pain and pain treatment after breast cancer surgery and to identify areas of pain

management that they believe could be improved”

Population: Kvinnor i Norge Inklusionskriterier: Kvinnor

diagnostiserade med bröstcancer i tidigt stadium utan metastaser. kronisk smärta skattad mellan 3-5 av 11, ålder 18-65 år och flytande i norskt tal och skrift.

Exklusionskriterier: Kvinnor

med skattad skala över 5 på NRS

Urvalsförfarande: Avsiktligt

urval med kvinnor från en tidigare större kvantitativ studie

Urval ev. Bortfall: Anges ej Slutgiltig grupp: 8 kvinnor

mellan 44-65 år

Datainsamlingsmetod:

Semi strukturerade intervjuer

Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys Styrkor: Kvinnorna kom från olika delar i Norge och vårdades på tre olika sjukhus vilket kan göra det lättare att generalisera resultatet till hela Norges befolkning.

Svagheter:

Kvinnorna intervjuades upp till ett år efter operationen vilket kan medföra ett visst bortfall av information.

Kvinnorna var i behov av adekvat smärtlindring.

Majoriteten kände sig oförberedda på smärtans intensitet och för risken att smärtan kunde byta karaktär efter operationen. En del kvinnor tyckte uppföljning på telefon positiv och kände en trygghet i det, andra hade ett behov av hembesök.

Kvinnorna saknade ett mått på vad som kunde vara ett normalt mående efter operationen.

(24)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B. S. (2015). The

experience of distress in relation to surgical treatment and care for breastcancer: An interview study. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), s. 612-618. doi:

10.1016/j.ejon.2015.03.00 9.

Danmark

The purpose of this study was to explore the experience of distress in Danish women taking part in surgical continuity care for breast cancer.

Population: Kvinnor i

Danmark.

Inklusionskriterier:

Kvinnor som nyligen

genomgått bröstcancer kirurgi.

Exlusionskriterier:

Redovisas ej.

Urvalsförfarande:

Kvinnor som nyligen

genomgått bröstcancer kirurgi på 6 avdelningar i Danmark tillfrågades. För att få variation i urvalet användes en

urvalsstrategi som täckte demografiska och kliniska egenskaper såsom ålder, antal hemmaboende barn, typ av kirurgi och stressnivå.

Urval, ev. bortfall:

Inget bortfall.

Beskrivning slutgiltig

studiegrupp: totalt 12 kvinnor

mellan 37-70 år som nyligen genomgått bröstcancer kirurgi på ett av 6 bröstcancer

avdelningar i Danmark.

Datainsamlingsmetod:

Semi-strukturerade intervjuer.

Analysmetod: Kvalitativ

analys ur ett fenomenologisk-hermeneutiskt perspektiv. Styrkor: Variation av deltagare eftersträvades. Väl strukturerat och tydligt resultat.

Svagheter:

Otydligt

urvalsförfarande. Bortfall redovisas ej.

Vikten av en god kommunikation och tydlig, samstämmig

information från vårdpersonalen. Att bli behandlad som en person med individuella behov.

Vikten av personcentrad vård utifrån patientens livssituation. Ett behov av att prata om kroppsbild och sexualitet.

Kvinnors identitet som förälder och en önskan om att bli sedd som mamma i första hand. Vikten av att rollen som förälder integreras i omvårdnaden.

(25)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Larsson, J., Sandelin, K. & Forsberg, C. (2010). Health-related quality of life and healthcare experiences in breast cancer patients in a study of Swedish women. Cancer Nursing. 33(2), 164-170.

doi:10.1097/NCC

Sverige

”The aim of the present report was to study health-related quality of life two weeks before and after and 6 months after the surgery. Also, the satisfaction with hospital stay after surgical treatment was evaluated”

Population: Kvinnor i Sverige Inklusionskriterier: Ej

angivet

Exklusionskriterier: Ej

angivet

Urvalsförfarande: Avsiktligt

urval. 100 kvinnor var

inbjudna att delta i studien som hade genomgått en mastektomi på Karolinska sjukhuset.

Urval ev. Bortfall: 85 kvinnor

tackade ja att delta i studien, varav 6 hoppade av efter två veckor samt ytterligare 15 hoppade av efter 6 månader.

Slutlig studiegrupp: 64

kvinnor mellan 30 och 80 år som alla kunde prata och förstå svenska i tal och skrift.

Datainsamlingsmetod: Två

frågeformulär

Analysmetod: Statistisk analys

Styrkor: Bra med

flera kategorier för att definiera begreppet "quality of life".

Upplevelsen om vården togs upp redan 2 veckor efter vårdtiden. Svagheter: Antalet bortfall i studien kan hota valideringen av resultatet. Det finns en risk att kvinnorna med låg HRQoL hade svårt att fylla i formulären vilket kan ge ett snedvridet resultat. Låga antalet deltagare gör det svårt att generalisera resultatet till andra populationer.

Majoriteten av kvinnorna (71-94% fördelat på 6 kategorier) var nöjda med omvårdnaden efter

operationen.

Ett fåtal kvinnor kände sig obekväma i omvårdnaden och beskrev pinsamma situationer som uppstått.

Några kvinnor upplevde att de inte fick den smärtlindring som

behövdes eller att det inte fanns tillräckligt med tid till omvårdnad från sjuksköterskorna.

En kvinna upplevde av att inte fått ett omsorgsfullt bemötande av sjuksköterskan.

(26)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Merêncio, K. M., & Ventura, M. C (2020). Experiences of woman after mastectomy:

rehabilitation nursing care in promoting autonomy. Revista de Enfermagem Referência, 2, s. 1-6. doi: 10.12707/RIV19082 Portugal To describe the experiences of women with mastectomy at home and identify the importance attributed by women with mastectomy to the rehabilitation nursing intervention. Population: Kvinnor i Portugal. Inklusionskriterier: Kvinnor

som genomgått en mastectomy >1 år till följd av bröstcancer. Orienterade och har kunnat ge sitt medgivande. Exlusionskriterier: Kvinnor som ej uppfyllt inklusionskriterierna. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval, Snöbollsmetoden.

Urval, ev. bortfall: 9 kvinnor,

bortfall anges ej.

Beskrivning slutgiltig studiegrupp: totalt deltog 9

kvinnor i studien. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ analysmetod. Styrkor: tydlig redovisning av informationen deltagarna mottog innan medgivande lämnades. En slutgiltig validering av transkriptionerna från deltagarna på email eller telefon. Noggrann bakgrundsanalys inom forskningsområdet. Svagheter: information om forskningsgruppen och eventuell relation till deltagarna saknas.

Vikten att skapa möjligheter för patienten att ställa frågor. Behov av individanpassad

information efter kvinnornas behov och inlärningsstil.

Sjuksköterskan ansvar att

möjliggöra för patientens familj att vara delaktig i omvårdnaden. Svåra känslor av att se sig i spegeln efter en mastektomi.

Operationens påverkan på kroppsbild och sexualitet.

(27)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Författare enligt APA Syfte Metod Värdering Resultat

Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: a qualitative study. European Journal of Oncology Nursing. 14(1), s. 11-16. doi: 10-1016/j.ejon.2009.07.002 Tyskland

The aim of this study was to find out the specific strains

influencing the women undergoing primary surgical treatment for breast cancer, and the needs and expectations they had of the nurses.

Population: Kvinnor i

Tyskland.

Inklusionskriterier:

Bröstcancertumör i ett tidigt stadie (upp till T2), inga metastaser, inga tidigare maligna sjukdomar, förmåga att förstå tyska språket och uttrycka sig.

Exlusionskriterier: Anges ej. Urvalsförfarande: Avsiktligt

urval. Sjuksköterskor på bröstcancer center tog kontakt med lämpliga patienter. Efter initialt muntligt godkännande kontaktades forskningsteamet.

Urval, ev. bortfall: 42

kvinnor, bortfall anges ej.

Beskrivning slutgiltig studiegrupp: totalt deltog 42

kvinnor i studien. Åldern på dessa kvinnor var mellan 33-79 år.

Datainsamlingsmetod:

Strukturerade intervjuer med riktlinjer utvecklade inför studien.

Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.

Styrkor:

Intervjuer som utfördes nära inpå (2-5 dagar) operationen. Tydligt redovisat resultat. Tydligt redovisad metod. Bias i metoden redovisas. Svagheter: Kortfattad redovisning av dataanalys. Resultatet kan ha påverkats av att intervjuerna utfördes under vårdtiden på sjukhuset.

Det psykologiska lidandet var större än det fysiska.

Kvinnorna beskrev behovet av en tydlig och individuellt anpassad information.

Vikten av en god relation med sjuksköterskan och behovet av emotionellt stöd, närhet, fysisk beröring och ett personligt bemötande.

Kvinnorna önskade att bli sedda som en person, människa och individ i omvårdnaden.

Vikten att sjuksköterskan lyckas lägga sina egna känslor och

fördomar åt sidan och dölja känslor av tveksamhet, avsmak och

motvilja.

Miljöns betydelse och möjligheten till privat utrymme var av vikt för patientens upplevelse av

omvårdnaden.

Vissa kvinnor var mer oroliga för hur barnen påverkades av

situationen än för sin egen hälsa. Att se den förändrade kroppen för första gången kunde vara en traumatisk upplevelse som sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på.

(28)

Bilaga 1 Artikelmatriser

Vikten av stöd vid illamående, smärta och mobilisering.

Upplevelse av förändrad självbild och känsla av femininitet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :