Utveckling av nya honungsprodukter för ökad svensk honungsproduktion : slutrapport

(1)

SIK-rapport Nr 807

Utveckling av nya honungsprodukter

för ökad svensk honungsproduktion

Slutrapport

Agneta Broberg, Jesper Lindström, Mats Mellblom, Stefan Olofsson, och Annika Åström

(2)

SIK-rapport

Nr 807

Utveckling av nya honungsprodukter för ökad svensk

honungsproduktion

Projektnummer P0932002

Dnr SLF: 010/09. Kst: 320 FoU-program: Bin

Agneta Broberg, Jesper Lindström, Mats Mellblom, Stefan Olofsson, och

Annika Åström

(3)

Projektinformation

Projekt påbörjat Januari 2009 Projektledare Annika Åström Projektgrupp

Annika Åström, Agneta Broberg och Jesper Lindström från SIK, Mats Mellblom Biodlingsföretagen, Christer Ankarlid Svensk Honungsförädling AB, Stefan Olofsson och Bengt Flink Frödinge AB

Distributionslista

Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning samt projektgruppen

Nyckelord

(4)

Sammanfattning

Honung är en naturlig produkt som ligger väl i linje med dagens trender. Rätt nyttjad i olika livsmedel kan honung tillföra många fler värden än bara sötma. Ett bekymmer är dock att antalet bisamhällen och biodlare i Sverige minskar, vilket gör att pollinerings- behovet av frukt, bär, frö- och oljeväxter inte kan tillgodoses. LRF har därför, med finansiering från EU, tagit initiativ till ett projekt som syftar till att fördubbla antalet bisamhällen och finna avsättning för den ökade mängden honung.

Merparten av den svenska honung som saluförs i detaljhandeln är en standardhonung som är blandad för att få så lik smak, doft och färg från år till år. Men konsumenternas intresse för lokalproducerat och kvalitetshonung från olika regioner och sorthonung från specifika blommor eller blad ökar. Vilka smak- och luktintryck karaktäriserar olika honungsprodukter och hur kan vi beskriva och jämföra honung från olika regioner och olika sorters honung där bina hämtat nektar från en specifik blomsort? Det var

frågeställningar som skulle bearbetas i det delprojekt som SIK genomfört – i samarbete med Svensk Honungsförädling, olika mindre biodlingsföretag samt Frödinge Mejeri AB och finansierat av Sveriges Lantbruksforskning och meNY.

Den metod som användes för att karaktärisera och beskriva de nio honungsprodukterna var kvantitativ beskrivande sensorisk analys, QDA (Quantitative Descriptive Analysis). Metoden innebär att panelen i samarbete med panelledaren arbetar fram och definierar vilka sensoriska egenskaper som bäst beskriver och karaktäriserar produkterna, dvs tar fram ett sensoriskt språk för de undersökta produkterna. I metoden ingår att man enas om hur produkterna skall testas, hur man bedömer utseendet, lukt, smak, konsistens och eftersmak så att alla genomför bedömningen på ett likartat sätt. Det är också viktigt att alla bedömare enas om betydelsen av egenskapsorden och att man menar samma sak med exempelvis blommig eller fruktig doft. Dessutom skall de upplevda sensoriska egenskaperna kvantifieras, vilket innebär att intensiteten av t ex blommig doft graderas på en skala. Flera träningstillfällen krävs för att panelen skall vara överens om hur skalan skall användas.

Undersökningen visar tydligt att det är stora individuella skillnader mellan olika honungsprodukter och att mycket unika och specifika dofter och smaker kan uppnås genom att producera sorthonung från särskilda blomsorter. Ljunghonungen i denna undersökning har en mycket intensiv lukt och smak jämfört med rapshonung, och det är framförallt egenskaperna blomlukt, naturlukt och smak av torkad frukt som dominerar.

(5)

INNEHÅLL

PROJEKTINFORMATION ... 2

SAMMANFATTNING ... 3

BAKGRUND ... 5

MATERIAL OCH METODER ... 5

RESULTAT ... 8

RESULTATDISKUSSION... 32

BILAGA 1………...…35

BILAGA 2 ... 37

(6)

Bakgrund

Svensk honung är en produkt som ligger helt i linje med vad dagens konsumenter önskar, då efterfrågan på inhemskt producerade livsmedel ständigt ökar. Honung är lokalproducerad, naturligt framställd utan tillsatser och sägs ha gynnsamma effekter på hälsa.

Antalet bisamhällen och biodlare i Sverige har minskat under en rad följd av år

beroende på att intresset för att starta biodling varit lågt och medelåldern bland biodlare är hög. Antalet biodlare i Sverige riskerar på sikt, om denna utveckling fortsätter, att komma under den nivå där effekterna på rapsskörd och annan växtskörd blir märkbara då binas pollinering är ett nödvändigt komplement till självpollinering för att få goda skördar. LRF har tagit initiativ till ett projekt genom EU vilket syftar till att fördubbla tillväxten inom Svensk binäring. Inom projektet ingår ett flertal delprojekt.

Detta delprojekt som redovisas här syftade till att ta fram generell kunskap om honungsprodukters unika sensoriska egenskaper, samt skapa förutsättningar för nya innovativa honungsprodukter och stimulera produktutveckling i både liten och stor skala. Delprojektet har skett i form av ett samarbete mellan SIK- Institutet för

Livsmedel och Bioteknik AB, Svensk Honungsförädling AB, Biodlingsföretagen samt Frödinge AB och finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning samt meNY.

Material och metoder

Sensorisk analys

Den metod som användes för att karaktärisera och beskriva de unika sensoriska egenskaperna hos de nio honungsprodukterna var kvantitativ beskrivande sensorisk analys, QDA (Quantitative Descriptive Analysis). Metoden förutsätter att man dels har tillgång till en analytisk sensorisk panel som i sensoriska urvalstest visat sig ha

förmågan att vara tillräckligt känslig för olika sensoriska stimuli och samtidigt kunna identifiera och beskriva dessa stimuli på ett reproducerbart och tillförlitligt sätt samt en sensorisk panelledare som har kunskap och erfarenhet från denna metod. SIK har tillgång till en sådan analytisk panel samt kompetent panelledare. Metoden innebär att panelen i samarbete med panelledaren arbetar fram och definierar vilka sensoriska egenskaper som bäst beskriver och karaktäriserar produkterna, dvs tar fram ett

sensoriskt språk för de undersökta produkterna. I metoden ingår också att man enas om hur produkterna skall testas och i vilken ordning man bedömer valda egenskaper t ex utseendet, lukt, smak, konsistens och eftersmak så att alla genomför bedömningen på ett

(7)

tresiffriga koder. Varje prov bedömdes två gånger av varje panelmedlem. Panelen bestod av 8 bedömare från SIK:s externa analytiska panel. Datainsamlingen skedde med datasystemet FIZZ från Biosystemes, och bearbetades statistiskt för att utröna för vilka honungsprodukter och för vilka sensoriska egenskaper som det fanns signifikanta skillnader. Resultatet sammanställdes till en avslutande panelträff då de olika skillnaderna kommenterades.

Produkter

Följande nio honungsprodukter valdes av projektgruppen att ingå i den sensoriska karaktäriseringen i projektet. Dessa sorter förmodades ha varierande sensoriska egenskaper. ”Flytande honung” ”Blandhonung” ”Rapshonung” ”Ljunghonung” ”Maskroshonung” ”Hallonhonung” ”Lindhonung” ”Sundsvallhonung” ”Ängelholmshonung”

Samtliga honungsprodukter var honung från nektar inhämtat av bin under 2008 och levererades av de i projektet ingående samarbetspartnerna ”Svensk Honungsförädling AB. Flera av honungsprodukterna kom från lokala biodlare som kontaktades av Mats Mellblom projektledare inom LRF.

Pollenanalys

De ingående produkterna förväntades ha olika karaktär beroende av polleninnehåll och region. För att säkerställa samt få information om de ingående produkternas

polleninnehåll beslutades om att genomföra pollenanalys av produkterna. Pollenanalyserna av samtliga honungsprodukter genomfördes av Botaniska Analysgruppen (vilket valdes i samråd med projektgruppen) vilket är ett

forskningsbaserat kunskapsföretag vid Göteborgs Universitet. Bolaget är ett dotterbolag till GU Holding och är hyresgäster vid institutionen för växt- och miljövetenskap.

Sorthonung

Sorthonung är ett begrepp för honung där merparten av nektarn bina hämtat kommer från en och samma blomtyp. För att honungen skall få namn efter blomsort krävs en pollenhalt på över 50 % från blomman. Om detta står även skrivet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning; Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung;

” – produktens ursprung från blommor eller växter, under förutsättning att den uteslutande eller huvudsakligen kommer från den angivna källan och har källans

(8)

Produktutveckling

Produktutvecklingsarbetet genomfördes i nära samarbete mellan SIK och Frödinge och baserade sig på två utvecklingsstrategier. Den ena strategin innebar att ersätta helt eller delvis vissa utvalda ingredienser i en produkt med olika typer av honung, medan den andra innebar att undersöka kombinationer av honung och andra ingredienser i en produkt för att hitta nya intressanta smaksensationer. Efter ett antal inledande screenings försök valdes ett antal av de undersökta ”sorthonungarna” ut för vidare tester i några intressanta produktkoncept. Slutligen utvärderades ett produktkoncept som ansågs mest intressant också av en mindre konsumentgrupp (fokusgrupp) för att få en indikation på konsumenternas intresse och acceptans av de framtagna produkterna.

Fokusgrupp

För att få reda på konsumenters tankar, uppfattning, åsikter och köpvanor om honung tillämpades fokusgrupp som metod. Fokusgrupp är en gruppdiskussion med 6-10 utvalda konsumenter som diskuterar ett valt tema, i detta fall honung. Diskussionerna leds av en moderator som använder sig av en frågeguide för att styra diskussionerna. Det är viktigt att moderatorn förhåller sig neutral i ämnet och inte framför sina egna åsikter. Moderatorn ser till att alla deltagare i fokusgruppen kommer till tals. Resultatet från en fokusgrupp används ofta som ett underlag för fortsatta undersökningar.

Frågeställningarna till den utförda fokusgruppen i honungsprojektet var att få information och preferenstesta den valda produkten från produktutvecklingsdelen.

Attityder och köpvanor av honung Hur honung konsumeras

Kännedom om honungsvarumärken

Vilka varumärken föredras, är ursprunget viktigt

Hur ska en god honung vara, spelar förpackning någon roll Kännedom om sorthonung

Provsmakning av sorthonung Provsmakning av ny produkt Produktkännedom

I vilka produkter skulle honung kunna ingå i Provsmakning av en citronpaj med lindhonung Bedömning av förpackningsförslag

(9)

Resultat

Sensorisk karaktärisering av honung

Till första panelträffen valdes fyra av de mest sensoriskt särskiljande

honungsprodukterna ut. Bedömarna i den sensoriska panelen arbetade var och en individuellt med dessa honungsprodukter för att ta fram ord som beskrev den sensoriska upplevelsen av dessa fyra sorter för egenskaperna lukt, smak och konsistens. För en komplett lista på alla de beskrivande orden/attribut från panelen se Bilaga 1. Under ett flertal träningstillfällen utvecklade panelen i samarbete med panelledaren en slutlig ordlista eller ett sensoriskt språk som beskrev de undersökta honungsprodukterna:

Egenskap/attribut Förklaring

Lukt

Totallukt Intensitet, oavsett vad honungen luktar

Blomlukt Lukt av blomster, eteriska oljor, parfym, ”färsk doft”

Natur Hö, halm, gräs, trä, äng (utan blommor),

”gammal doft”

Röklukt Bränd, rökig, frän, stickig, syrlig

Bivax Lukt av bivax

Smak

Totalsmak Intensitet, oavsett vad honungen smakar

Sötsmak Söthet

Syrlig smak Syrlig

Torkad frukt Smak av russin, katrinplommon, fikon, dadlar, brun farin

Pikant/Vass-upplevelse Skarp, ”kick”, ”rus”

Eftersmak Styrkan av eftersmaken efter 2 minuter

Konsistens i munnen

Fast lite = rinnig

mycket = fast

(10)

Med denna ordlista tränades panelen att karaktärisera honungsprodukterna som ingick i testet och att kvantifiera respektive egenskap på en kontinuerlig linjeskala 100 mm lång, markerad med lite vid 10 mm och mycket vid 90 mm. Resultatet från de avslutande huvudbedömningarna då alla prover bedömdes två gånger, dvs i duplikat,

sammanfattades i spindeldiagram med medelvärden. Signifikanta skillnader mellan proverna (se stapeldiagram Bilaga 2) analyserades med 2-vägs variansanalys. Detta resultat var grunden till en sensorisk karaktärisering och beskrivning av varje

honungsprodukt vilket panelen diskuterade och kommenterade med panelledaren vid en avslutande panelträff (konsensusdiskussion). Vid detta tillfälle beskrevs förutom de av panelen framtagna orden även utseendet och bredbarheten av respektive honungssort. Varje honungssort redovisas med ett spindeldiagram samt en efterföljande beskrivning av produkterna.

Beskrivning av ”Flytande”

Rinnig, tunn och len i konsistensen

"Flytande" 0 20 40 60 80 100Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Pikant smak Eftersmak

Fast

(11)

Beskrivning av ”Blandhonung”

Fast och len honung

Svag doft, något mer natur och bivax Söt smak med söt eftersmak

Konsensusdiskussion

Smakar mer bivax än den luktar Smaken tog lång tid

Klassisk svensk honung Konsistens som mjuk fudge

Utseende: Inte genomskinlig, färgnyans blekgul, gulvit Bredbar: Ja "Blandhonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(12)

Beskrivning av ”Rapshonung”

En mellanfast, något mjukare och grusig honung Mild lukt, något mer naturlukt

Mycket sötsmak med pikant inslag

Lite kåda, även rök

Blomlukt, vidhängande – klistrig i munnen, trådig Utseende: Blekgul, matt, inte genomskinlig, skiktad färg Bredbar: Nej. "Rapshonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(13)

Beskrivning av ”Ljunghonung”

En mjuk grusig (sockerkristaller) honung Mycket intensiv lukt av blommor, natur och rök Mycket intensiv smak, söt, syrlig och torkad frukt Pikant och lång eftersmak

Bittert inslag – bränd- smak

Utseende: Aprikos-orangefärgad, skirat smör, både matt och glansig med skinn Bredbar: Något för lös "Ljunghonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(14)

Beskrivning av ”Maskroshonung”

Mycket fast och grusig/sandig honung Mycket lukt av rök och bivax

Syrlig och pikant

Stark lukt av hö, halm, äng Smakar mintaktigt

Lukt av kåda och brun farin Ladugårdsdoft

Utseende: Gul, lite grönt ”påskgul”

Bredbar: Ej bredbar, för klistrig på mjukt bröd

"Maskroshonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(15)

Beskrivning av ”Hallonhonung”

En mycket fast honung med lite grus/sandkänsla Svag luktintensitet med inslag av bivax

Mild honungssmak Mer smak än lukt

Smak: stickig, pikant, syrlig, ”parfym”

Hårdare än blandhonung. Mjuk liknande fudge

Utseende: Ljusgrågul, blek ”askblond”, grått inslag, melerad färg Bredbar: Nej, för hård "Hallonhonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(16)

Beskrivning av ”Lindhonung”

En mjuk och grusig honung

Mycket lukt av natur och blommor Hög smakintensitet, sötsyrlig och pikant

Mentol, påminner om halstablett Lukt av kåda

Smak av fläderblom

Lukt av lösningsmedel, fläder Utseende: gul, lite åt havre. Bredbar: ja, mycket bra

"Lindhonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(17)

Beskrivning av ”Sundsvallhonung”

En mycket tunn, slät honung

Utpräglad lukt av blommor och natur Söt-syrlig med inslag av torkad frukt

Russin smak

Lång eftersmak, en svagare variant av ljunghonung men inte lika mycket röklukt, citrussmak

Utseende: Väldigt lik flytande, dvs bärnstenslyster, grumlig men ändå genomskinlig Bredbar: Nej "Sundsvallhonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(18)

Beskrivning av ”Ängelholmhonung”

Slät honung

Doftlös, smakar mer än den luktar, framförallt sötma.

Lite lukt och smak av kål Bränner lite på läppar och tunga Börjar med mindre smak som tilltar

Mycket munkänsla, klibbar sig fast inuti munnen Seg och tunn i konsistensen

Utseende: Genomskinlig, svagt gul Bredbar: Ja "Ängelholmhonung" 0 20 40 60 80 100 Totallukt Blomlukt Naturlukt Röklukt Bivaxlukt Totalsmak Sötsmak Syrlig smak Torkad frukt smak

Fast

(19)

För att få en helhetsbild över de olika honungssorterna och deras sensoriska karaktärer bearbetades de sensoriska data m.h.a. multivariat statistik och nedan visas en s.k. bi-plot där honungsprodukter och sensoriska egenskaper illustreras i en och samma graf.

Bi-plot, Panel Check V1.3.2

Den multivariata analysen grupperar honungssorterna, där Ängelholmshonungen, Sundsvallshonungen och Flytande honung bildar en egen grupp med liknande sensorisk karaktärer. Det mest utmärkande för denna grupp var i konsistens där samtliga var flytande. Ljunghonungen skiljer sig från övriga honungssorter framförallt i sin

”grusighet” med partiklar men också med sin mycket intensiva lukt och smak jämfört med t ex Blandhonung, Hallonhonung och Rapshonung. Den sistnämnda gruppen som har mindre lukt och smakintensitet är också fastare i konsistensen. Maskroshonung och Lindhonung är ytterligare två honungssorter som skiljer ut sig från övriga honungar.

(20)

Resultat pollenanalys

Honungssorternas individuella pollenanalyser redovisas i cirkeldiagram, där varje växt har en egen färg vilken är samma för alla honungssorter.

* I gruppen övriga ingår växter vars beräknade andel av nektarn är mindre än 1 %. Där ingår följande:

Apiaceae (flockblommiga), Impatiens (balsamin), Lotus (käringtand), Ranunculus (smörblommor), Salix

(viden), Syringa (syren), Trifolium pratense (rödklöver) samt okända pollenslag. Flytande Pollen % 61 15 5 5 4 3 3 2 2

Rubus idaeus - Hallon, björnbär m.fl. 61 %

Rosaceae - Rosväxter 15 %

Asteraceae, div.sort

-Korgblommiga aster-, klint- o. maskros 5 %

Trifolium repens - Vitklöver 5 %

Brassicaceae spp. - Kål, raps m. fl. 4 % Medicago - Lucern 3 % Övriga* 3% Calluna - Ljung 2 % Vicia - Vicker 2 %

(21)

Asteraceae (korgblommig, klinttyp), Impatiens (balsamin), Lotus (käringtand), Ranunculus

(smörblommor), Salix (viden), Syringa (syren), Trifolium pratense (rödklöver) samt okända pollenslag. Blandhonung Pollen % 69 8 7 3 3 2 2 2 2 2

Rubus idaeus - Hallon, björnbär m.fl. 69 % Rosaceae - Rosväxter 8 % Brassicaceae spp. % Kål, raps m. fl. 7 % Vaccinium - Blåbär m.fl. 3% Övriga* 3 Asteraceae, Aster -Korgblommig växt, aster-typ 2 % Asteraceae, Taraxcum -Korgblommig växt, maskros-/fibbletyp 2 % Medicago - Lucern %

Trifolium repens - Vitklöver 2%

(22)

* I gruppen övriga växter ingår växter vars beräknade andel av nektarn är mindre än 1 %. Där ingår följande: Apiaceae (flockblommiga), Melilotus (sötväppling), Salix (viden), Syrynga (syren). Tilia (lind),

Trifolium pratense (rödklöver) och Vaccinium (blåbär m.fl.).

Rapshonung Pollen % 46 16 9 6 6 6 4 4 3 Brassicaceae spp. - Kål, raps m. fl. 46 %

Vicia - Vicker 9 %

Trifolium repens - Vitklöver 6 %

Lotus - Käringtand 4 %

Övriga* 4%

(23)

Apiaceae (flockblommiga) och Salix (viden).

Ljunghonung Pollen % 44 38 5 5 4 1 1 1

1 Rubus idaeus - Hallon, björnbär_{m.fl. 44 %} Calluna - Ljung 38 %

Brassicaceae spp. - Kål, raps m. fl. 5 %

Lotus - Käringtand 1

Trifolium pratense - Rödklöver 1 %

Vicia - Vicker 1 %

(24)

Aesculus (hästkastanj), Asteraceae (Aster-typ), Brassicaceae (raps m.fl.), Syringa (syren), Trifolium pratense (rödklöver) och Trifolium repens (vitklöver).

Maskroshonung Pollen % 68 12 10 8 1 1 Asteraceae, Taraxcum -Korgblommig växt, maskros-/fibbletyp 68 % Rosaceae - Rosväxter 12 %

Vaccinium - Blåbär m.fl. 8 %

Salix - Viden 1 %

(25)

Apiaceae (flockblommiga), Asteraceae (Aster-typ och maskros-typ), Brassicaceae (raps m.fl.), Lotus

(käringtand), Salix (viden), Syringa (syren), Trifolium pratense (rödklöver) och Vaccinium (blåbär m.fl.). Hallonhonung

Pollen %

93 4 3 1

Rosaceae - Rosväxter 4 % Övriga* 3%

(26)

Aesculus (hästkastanj) och Salix (viden).

Lindhonung Pollen % 42 14 13 7 7 5 5 4 3

Rubus idaeus - Hallon, björnbär m.fl. 42 % Brassicaceae spp. - Kål, raps m. fl. 14 % Tilia - Lind 13 % Rosaceae - Rosväxter 7 % Vicia - Vicker 7 % Asteraceae, Taraxcum -Korgblommig växt, maskros-/fibbletyp 5 %

Trifolium pratense - Rödklöver 5 %

Asteraceae, Aster

-Korgblommig växt, aster-typ 4 %

(27)

Apiaceae (flockblommiga), Brassicaceae (raps m. fl.) och Chamaenerion (mjölkört).

Sundsvall Pollen % 38 31 8 8 6 5 2 2 Vaccinium - Blåbär m.fl. 38 %

Rubus idaeus - Hallon, björnbär m.fl. 31 % Medicago - Lucern 8 % Salix - Viden 8 % Asteraceae, Taraxcum -Korgblommig växt, maskros-/fibbletyp 6 % Rosaceae - Rosväxter 5 % Asteraceae, Aster -Korgblommig växt, aster-typ 2 % Övriga* 2%

(28)

Salix (viden), Syringa (syren), Trifolium repens (vitklöver) och Vicia (vicker).

För att utvärdera pollenhalternas påverkan på de olika egenskaperna och attributen gjordes en Pearson Correlation matrix i Systat version 10. Med hjälp av denna

utvärdering går det bland annat att utläsa att Calluna (ljung) ger mer röklukt och smak av torkad frukt. Pollen från Asteraceae (korgblommiga växter), Brassicacea (raps) och Trifolium Repens (vitklöver) ger mer sötsmak.

Produktutveckling

Ett flertal screeningsförsök med utbyte av i första hand socker med olika sorters honung genomfördes liksom tester av att blanda in honung i andra ingredienser och därefter togs ett antal produkter fram för provsmakning inom projektgruppen.

Provsmaknings tillfälle 1:

Två olika slags produkter provsmakades, hallonmousse och chokladtårta. Av

Ängelholm Pollen % 69 9 7 5 3 3 2 2

Rubus idaeus - Hallon, björnbär m.fl. 69 % Lotus - Käringtand 9 % Rosaceae - Rosväxter 7 % Brassicaceae spp. - Kål, raps m. fl. 5 % Medicago - Lucern 3 % Melilotus - Sötväppling 3 % Aesculus - Hästkastanj 2 % Övriga* 2%

(29)

Provsmakningstillfälle 2:

Två olika slags produkter provsmakades, chokladtårta och lemoncurd. Fyra

chokladtårtor bestående av en mandelbotten täckt med smält mörkchoklad på toppen ingick och i tre av dessa hade chokladen blandats med rapshonung, lindhonung respektive ljunghonung. I den fjärde tårtan var ljunghonung ripplat på mandelbotten mellan mandelbotten och chokladöverdraget .

I de tre chokladtårtorna där den smälta chokladen var blandad med honung var det svårt att känna honungskaraktären från de olika sorterna. I chokladtårtan där honung var ripplad framträdde en tydlig honungssmak men inte sortspecifik.

Lemoncurd (citronkräm) med lindhonung provsmakades, men precis som i chokladtårtorna framträdde inte smakkaraktären av lindhonungen.

Provsmakningstillfälle 3:

Fem olika produkter provsmakades,

Tarte au Citron med 12 % lindhonung i fyllningen Jordgubbspaj med 3,2 % lindhonung i fyllningen

Pineappleparfait med chokladfyllning, 26 % lindhonung Hallonmousse med 18 % lindhonung

Chokladtårta med 10 % lindhonung i mandelbotten och 5 gram lindhonung ripplat på två chokladbottnar.

Honungskaraktären var tydlig i alla produkter, men det var något svårare att identifiera att det var lindhonung. Att den speciella karaktären förlorade i intensitet var tydligt i tillverkningssteget, då doftfrigöringen kändes tydligt under tillverkning för att sedan förlora i intensitet efter några dagar.

Resultat fokusgrupp

En mindre grupp av konsumenter rekryterades ur SIKs konsumentdatabas för att delta i en fokusgrupp diskussion kring honung. Dessa personer använde honung regelbundet och åt frysta pajer/tårtor relativt ofta, vilket var kriteriet för att få delta i fokusgruppen. Resultatet redovisas som svar på frågorna som ställdes i fokusgruppen.

Hur associeras honung?

Sött, gott, bin, sommar och kletigt.

Hur används honung?

• I thé, brödbakning, matlagning, efterrätter, glass, yoghurt och marinader (till grillning)

• Honung är en vardagsprodukt

Har konsumtionen av honung förändrats de senaste åren? Varför?

(30)

• Enklare att använda när honung finns förpackad på flaska

Är ursprunget viktigt för honung?

• De flesta tycker att ursprunget är viktigt, att honungen är svensk och lokalproducerad

• Köttursprunget var viktigare än honungsursprunget • Deltagarna visste inte ursprunget på sin honung hemma

Nöjda med sortimentet, förpackningar?

• De var mycket nöjda med sortimentet i vanliga livsmedelsbutiker men det var roligt att köpa honung på marknad också

• De befintliga förpackningarna i glas eller plast för fast honung fungerar bra • Plastflaskan framhölls som mycket bra

Hur skall en god honung smaka/vara?

• Utan tillsatser

• Klassisk honungssmak • Smidig konsistens • Hellre len än grusig • Som smörkola

• Inte smaksatta med någon annan smak

Vilka fördelar har honung framför socker?

• Naturlig • Mjukare sötma • Flashigare • Nyttigt

Är det smaken eller känslan som är viktigast?

• En kombination av båda

Respons på begreppet sorthonung

• Ingen har hört talas om begreppet sorthonung innan men var mycket nyfikna på att smaka

(31)

• ”Hallon från svenska hallonbuskar”

• Alla tror att det skulle finnas en marknad för sorthonung

Vilka produkter kände konsumenten till som finns med honung?

• Bars

• Santa Maria marinader • Yoghurt

• Halstabletter • Kalaspuffar

Ger honung ett mervärde till produkterna?

• Nja, bara gott • Beror på produkten • I mat är det positivt

Vilka produkter skulle få ett mervärde genom att tillsätta honung?

• Bröd • Glass

• Färdigmarinerat kött • Crème Fraiche, såser

• Byta ut sockret känns mer naturligt!!

Provsmakning av citronpaj sötad med socker och lindhonung Bedömning av utseende

• ”Lyxigt med florsocker” • ”Fräsch”

• ”Förknippas med sommar, lantligt, gräs”

Bedömning av smak • God • Smakar surt/sött • Fräsch (citron) Bedömning av konsistens • Bra • Gott • OK Åsikter om pajen

• Smakar inte honung, någon känner honung i eftersmaken • Citronen tog bort honungssmaken

(32)

• Den allmänna åsikten var att det inte var smaken utan det naturliga/nyttiga som var viktigt

Tre förpackningsförslag visades med olika rubriker

• 1 – ”Citronpaj med honung” • 2 – ”Citronpaj sötad med honung” • 3 – ”Citronpaj med lindhonung”

Rubrikförslag 1 ansågs vara det bästa av fokusgruppsdeltagarna. Rubrikförslag 2 kunde tolkas som att den innehöll sötningsmedel och rubrikförslag 3 ansågs annorlunda men att ingen visste vad lindhonung var.

Resultat nätverksträffar i form av en meNY-cirkel för biodlare

Parallellt med sensorik och produktutvecklingsprojektet initierades och genomfördes en meNY-cirkel där syftet var att samla biodlare till ett antal nätverksträffar kring produkt- och processutveckling. Målgruppen för meNY cirkeln var små och medelstora biodlare med intresse för kunskapsutbyte och produkt- och processutveckling. Cirkelarbetet leddes av en certifierad processledare från SIK och cirkelmedlemmarna träffades vid 4 endagsträffar och en tvådagarsträff. Program för träffarna återfinns i Bilaga 3.

Definitionen av produktutveckling varierar beroende på vem man frågar. Ambitionen med meNY-cirkeln var att göra en bred ansats som omfattar ämnesområden från idé till färdig produkt. I en meNY-cirkel är det deltagarna som sätter agendan, så även i detta fall. Vid den första träffen i Jönköping listades ett 50-tal rubriker där man såg ett kunskapsbehov för att kunna ta sig vidare. Genom att dela in frågorna i ämnesområden blev behoven tydligare och föreläsare inom rätt ämnesområde kunde engageras.

Ett behov utgår så gott som alltid från kunden och den första skarpa frågan som kurs-deltagarna fick i det första utbildningsmomentet var ”Vem är din kund”. Efter att ha definierat olika kundkategorier och köpbeteenden hade deltagarna skaffat sig en bild av vem dagens kund är och vilken sorts kund de ville ha i framtiden. Att skapa förståelse för kundens uppfattning och beteende är en förutsättning för att lyckas med att ta fram och lansera nya produkter.

Honung kopplas ofta samman med hälsa och ämnet stod högt upp på listan över kunskap som söktes. Är honung nyttigt och hur skall man i så fall presentera sina produkter? Efter en webbkurs i ämnet föreläste dietisten Ina Granlund (Uppsala

(33)

för att först beskrivande sina produkter för att sedan gå in på hur man lägger upp en bra försöksplanering.

Under utbildningen gick gruppen dessutom igenom ett stort antal ämnen som man kanske inte direkt kopplar till produktutveckling men som ändå behövs. Kunskap om lagstiftning, produktsäkerhet, finansiering, trendspotting, produktsäkerhet, hållbarhet, förpackningar, lagringstester med mera har många produktutvecklare nytta av. Vissa av ämnena finns som webbkurser hos meNY och i kombination med föreläsare i ämnet var detta en bra kombination för lärande. Några ämnen bearbetades i grupparbeten eller med hjälp av föreläsare som var kunniga inom respektive område.

Det sista momentet i cirkeln var att se och förstå en förädlare som använder sig av honung. För att bredda tankarna från enbart livsmedel var siktet inställt på att titta på kosmetikaproduktion delvis baserad på honung och vax. Genom att få en insikt i de krav som en industriell tillverkning ställer (t ex på hygien, leveransförmåga och andra

inköpskrav) skulle deltagarna få en ökad förståelse för hur man själv skall kunna agera som råvaruleverantör.

Deltagarna har under cirkeln visat på stor entusiasm och stort engagemang. En

förhoppning är att detta kommer att sprida sig och att fler producenter visar ett intresse att lära sig produktutveckling ur ett brett perspektiv.

Resultatdiskussion

Honungsprodukterna som undersökts i projektet visade på tydliga sensoriska skillnader och att mycket unika och specifika dofter och smaker kan uppnås genom att producera sorthonung från särskilda blomsorter. Denna sensoriska karaktärisering av svensk-producerad honung är vad vi känner till den första som någonsin gjorts i Sverige. Däremot finns det publicerade data från andra länder, framförallt Frankrike, Italien, Spanien och Indien samtliga stora honungsproducenter och länder där honung alltid varit en mycket viktig produkt. Den första systematiska sensoriska karaktäriseringen som publicerats och som föreslagit en standardiserad terminologi för honung var däremot ett belgiskt forskarteam (IHC 2000). Från deras pionjärarbete har sedan ett sensoriskt språk och ett s.k. honungshjul utvecklats. Flera av de egenskaper och attribut som återfinns i honungshjulet finns också i den sensoriska karaktärisering av

honungsprodukterna som gjorts i detta projekt. Nedan följer ett försök till beskrivning av de undersökta honungssorterna utifrån de framkomna data från dels pollenanalysen och dels den sensoriska analysen i detta projekt.

”Flytande honung”

Den flytande honungen innehåller 10 % fruktos, därav namnet ”flytande”, den får ej kallas för honung. Honungen har en liten andel pollen av ljung, men den är så liten att den inte påverkar karaktären. Produkten har däremot en stor andel av pollen från hallon, björnbär m fl. (61 %) men detta gav inte någon specifik sensorisk karaktär åt produkten.

(34)

Blandhonung

Blandhonungen hade med sin höga andel hallon, björnbär m fl. kunnat klassas som sorthonung, men har precis som ”flytande” en mild karaktär men något mer lukt av natur och bivax. Honungens övriga ingående pollenslag påverkade inte dess karaktär nämnvärt.

Rapshonung

Det går att få rapshonung som är betydligt renare än denna. Pollen från Käringtand och kanske också Asteraceae kan bidra till att honungen har en kraftigare smak och lukt än renare rapshonung. Rubus smakar ju också mer än raps. Om andelen Vicker kan bidra till smak och lukt är osäkert, men sannolikt är smaken kraftigare än raps.

Denna honung var nära att klassas som sorthonung (46 %). Den upplevda söta smak- karaktären kan möjligtvis förklaras av pollensorterna Vicia (Vicker 9 %) och Asteraceae (6 %) samt Raps (Brassicacea 46 %) vilken även stöds av Pearson korrelation. Den pikanta smaken kan härröra från Vitklöver (Trifolium repens 6 %).

Ljunghonung

Trots att ljunghonungen är uppblandad med annan honung slår smak och lukt från ljung igenom. Oftast är det denna blandade honung med ljungkaraktär som säljs som

"ljunghonung" i Sverige. Renare ljunghonung får en annan färg och konsistens. Liksom lindhonungen innehåller den mycket fruktos, och den kristalliserar därför inte. Det finns dessutom något ämne som gör den tixotrop. När den tappas på något kärl får

den geléartad konsistens.

Ljunghonung är en vanlig honung i Göteborg, mycket ljung framförallt i Bohuslän. Trots att ljung inte dominerar just denna produkt slår ljungkaraktären igenom. Ljunghonungen karaktäriseras av intensiv lukt av natur och rök, där röklukten kan kopplas till Calluna (ljung). I smaken framträder karaktär av torkad frukt.

Maskroshonung

Detta är nog så ren maskroshonung som det praktiskt går att få. Den har en

karaktäristisk doft och smak. Maskroshonung är druvsockerrik. De andra pollensorterna man hittat är tidigt blommande växter, och på våren växlar bina fort från ena dragväxten till den andra.

Honungen kan klassas som sorthonung bestående av 68 % pollen från maskros. Den har luktkaraktär av rök och bivax och syrlig smakkaraktär med pikantinslag.

(35)

Lindhonung

Trots att andelen lind inte är större än 13 % slår lindsmaken och lukten igenom. En renare lindhonung får naturligtvis tydligare smak och lukt. Dessutom innehåller

lindnektar så mycket fruktos att honungen kristalliserar mycket långsamt. Vid förvaring i rumstemperatur kan den hålla sig flytande i över ett år. Tillgången på lindnektar varierar med vädret och skörden blir därför mycket ojämn mellan åren.

Den speciella karaktären påminner om mentol och fläder samt något kemiskt, liknande lösningsmedel.

Sundsvall

Den innehåller nektar från Vaccinium och Rubus till 69 %, vilket skulle kunna motsvara innehållet i honung från skogstrakter i hela landet. Vad som är karaktäristiskt är

avsaknaden av slättlandets pollen med undantag från inslaget av Lucern, som inte brukar odlas så långt norrut. Men en titt i floran visar att humlelusern förekommer förvildad längst norrlandskusten, och i så fall skiljer det denna honung från en typisk skogshonung.

Påminner om ljunghonungen men inte lika intensiv karaktär och inte heller lika mycket röklukt.

Ängelholm

Här framkommer den kraftiga och syrliga smaken från kärringtand . Kanske kan också hästkastanjen ge smak, men andelen är så liten att den förmodligen inte slår igenom i någon större utsträckning.

Skulle kunna klassas som sorthonungen beroende av sin höga andel Rubus. Har en speciell karaktär som påminner om kål vilket skulle kunna vara käringtand.

(36)

Bilaga 1

Komplett ordlista från den sensoriska analysen Rapshonung

Lukt Smak Konsistens

Blommig Bitter Fast

Trä Blommig Följsam

Rökig Citrus Försvinnande Parfym Druvsocker Grynig Gammalt äpple Godis Klibbig Ros Kola/toffee Klistrig Sötaktig Lång eftersmak Kristaller Mjuk/rund lukt Mint Krämig

Unken Naturlig Len

Kåda Ren honungssmak Mjuk

Mörk Smör-mjölk Seg

Doftrik Socker Slät

Vax Stark Smälter

Halm/hö Stickig Stickig Bittermandel Söt Sträv Sträv bilukt Vanilj Tjock Nektar Äpple

Vått tyg Ängsdoft

Ljunghonung

Blomdoft Banan Försvinner

Dammig Besk Klibbig efterkänsla

Djup Besk Len

Hö Blommig Lätt krämig

Höst Brun farin Lättsmält Instängd Citronkaramell Ngt grynig

Lim Dadlar Oljig

Ljung Dov eftersmak Rinnig

Murrig Fikon Slät

Osöt Fruktigt Små sockerkristaller Ruttet Gräddkola Smälter

Skarp Jordig Sockerfras

Skog Kittlande Tunn

Stark Konstgjord Vattnig Surt Mild

(37)

Lindhonung

Barrträd Bär Försvinnande Blomdoft Fläder Halvfast Bränd Färg/olja Krämig

Bröd Gummi Kärv

Frisk Hav Lättsmält

Gräs Kamomill Seg

Halm Kryddig* (eftersmak) Smetig Kamomill Kvardröjande Smågrynig Kraftig Lime Stickig/klibbig Kryddor* Lösningsmedel Sträv

Kåda Parfym Sträv

Mild Persika Tjock

Syrlig Petroleum Vidhängande Sötaktig Rengöringsmedel Tjära Syrlig Trä Syrlig Unken Sötsyrlig Sött Tallbarr Tvål Vanilj Ängelholmshonung

Bark Besk Elastisk

Blomdoft Blommig Försvinnande Bränt Fläder Geléaktig Frigolit Fruktig Jämn konsistens Frukt Järn/metall Klibbig/kletig Frän Katrinplommon Len/mjuk

Humle Kål Lätt krämig

Hö/gräs Mild Lös

Rök Oljig Mjuk

Sirap Russin Oljig

Syrligt Sirap Rinnig

Sädesfält Syrlig Seg

Sötaktig Söt Slät

Söta äpplen Viol/rosor Smälter Äpple Trögflytande

Tunn Vattnig

(38)

Bilaga 2

Totallukt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng Blomlukt 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 B B A B B B B B C BC BC BC _A BC BC B AB _C

(39)

Naturlukt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng Röklukt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng B B AB A AB BC AB AB _C BC BC _C A AB _C _C BC _C

(40)

Bivaxlukt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng Totalsmak 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ng ng _ung _ung _ung ng ng _ung ng CDE AB ABC BCD A AB BCD DE E BC B BC A B BC B B C

(41)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Syrlig smak

ABC AB ABC A BC ABC BC BC C

(42)

Torkad frukt smak 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng Pikant smak 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ng ng g g g ng ng g ng AB BC C A BC BC BC BC BC C BC BC AB AB BC A C C

(43)

Eftersmak 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng Fasthet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng BCD ABC BCD A ABC BCD AB CD D F AB C E A B D F E

(44)

Partiklar 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyta nde honu ng Blan d ho nung Raps hon ung Ljung hon ung Mas kros h onun g Hallo n ho nung Lind honu ng Sund sval l hon ung Änge lholm honu ng E DE C A B CD AB E E

(45)

Den nya honungs-meNY:n

Arbetar du med biodling och är intresserad av honung? Tycker du det vore spännande att lära dig mer om hur man kan utveckla produkter av honung och hur man skall agera för att komma ut på en marknad?

Vi skall genomföra en meNY-cirkel med målet att öka kunskap och förståelse för hur man löser just dessa frågeställningar. Men vad är en meNY-cirkel och hur genomförs den? Vad är en meNY-cirkel?1

meNY-cirklarna är ett sätt för ditt företag att tillsammans med forskare och andra experter lösa problem, höja kompetensen och utbyta erfarenheter på ett sätt som gynnar företagets tillväxt. Cirkeln består av ca 10 företag som har gemensamma frågeställningar. Det kan vara företag från samma geografiska område eller kanske samma bransch.

Expertkompetens

En processledare från Meny lotsar företagsgruppen från problemformulering till identifiering av lösning och genomförande. När gruppen formulerat sina fråge- och problemställningar bjuder processledaren in tänkbara experter eller skapar förutsättningar för att lösa problemen. Det kan vara experter på mikrobiologi för som berättar hur man fastslår sin nya produkts hållbarhet eller bokning och planering av lokaler där vi producerar nya produkter.

Målgrupp

Målgrupp för cirkelprogrammet är små och medelstora företag som har intresse av utvecklingsfrågor och som dessutom är intresserade erfarenhetsutbyte med andra företag. Vi hoppas få med biodlare av olika storlek och erfarenhet för att kunna få utbyte av varandra. Arbetssätt

Cirkelarbetet leds av en processledare som ska lotsa företagsgruppen från problemformulering till identifiering av lösning och genomförande. Till cirkeln inbjuds forskare och experter som kan dela med sig av sin kunskap. Kompetensutveckling sker dels genom kunskapsöverföring från forskarna/experterna dels genom erfarenhetsutbyten mellan företagen. De personliga mötena kan även kompletteras med ett webbaserat diskussionsforum och webb-baserade kurser som genomförs mellan träffarna.

Mål

Målet med cirkeln är att deltagarna skall ha kunskap om hur man kan utnyttja metodiken för att ta fram nya produkter samt att man förstår hur marknaden fungerar och hur man kan närma sig denna.

(46)

•

Att höja kompetensnivån samt öka tillväxten och konkurrenskraften hos deltagande företag.

• Att stimulera till ökad och/eller effektivare samverkan mellan företag och universitet/högskola/institut.

• Att ge underlag för en projektsamverkan mellan företag och universitet/högskola /institut för initiering av utvecklings- eller problemlösningsprojekt. Speciellt skall möjligheterna att utveckla kommersiellt intressanta innovationer uppmärksammas. Varför genomför vi en honungs-cirkel just nu?

Cirkeln ingår i projektet Lönsam binäring vilket är initierat av SBR men som ägs av LRF – Lantbrukarnas Riskförbund. I projektet ingår olika intressenter kring biodlingen, utöver SBR bland annat Svensk Honungsförädling AB.Projektets huvudmålsättning är att öka antalet biodlare och antalet bisamhällen. Lönsam binäring finansieras av LRF, EU och Stiftelsen Lantbruksforskning.

SIK Institutet för livsmedel och bioteknik deltar i Lönsam binäring för att finna nya vägar att utveckla honungsbaserade produkter. Något som i förlängningen hjälper till att utveckla honungsmarknaden och därmed förutsättningarna för branschen. SIK genomför två del-projekt, ett som syftar till att utveckla nya industriella produkter med honung, ett som består av denna cirkel.

Budget

Den totala budgeten för cirkeln är ca 150 000 kr (det beror på antalet deltagare). Grund-finansieringen på 100 000 för cirkeln kommer från KK-stiftelsen och resten kommer från deltagaravgifter. I detta fall har vi dock valt att sänka halvera avgiften (till 2500 kr) och kompensera bortfallet genom att söka bidrag från det nationella programmet av Landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU) från jordbruksverket. Sänkningen gör vi för att även nystartade biodlare med mindre omsättning skall ges möjlighet att delta. Budgeten täcker själva träffarna med föreläsare och aktiviteter samt eventuella webb-baserade aktiviteter mellan träffarna. Deltagarna står själva för rese och logikostnader i samband med träffarna. Egen finansiering av resor och logi

Kontakta din länsstyrelse och prata med ansvarig för landsbygdsutveckling. Det kan finnas möjlighet att söka bidrag för resekostnader i samband med cirkelträffar.

(47)

Deltagarna skapar själva de frågeställningar som skall bearbetas under cirkeln men som inspiration följer här några exempel på formuleringar.

• Förpackningskunskap - vilka material finns det, vad är lämpligt för min produkt, vad säger lagstiftningen?

• Marknadskopplingar – hur ser mina kunder på mina produkter? Hur kan jag utveckla mitt varumärke? Vad är rätt betalning för min produkt?

• Hur tar man fram kunskap om sin nya produkts hållbarhet och bäst före datum

• Produktutvecklingsmetodik – hur skall jag tänka för att få fram en bra produkt? Vilka fallgropar finns och hur skall jag undvika dem?

• Genomförande av praktiska försök i en livsmedelslokal

• Värdekedjan, var finns pengarna och hur ökar jag mina intäkter Har du fler frågor, tveka inte att kontakta mig

MVH

//Jesper Lindström SIK

(48)

Tid Måndagen den 27/4 kl 10.00-17.00

Välkomna till träff två i Den nya Honungs-meNY:n som har visst fokus på förpackningar. Här kommer agenda med hålltider, gäster vid denna träff är Mats Mellblom och Dag Holmberg.. Hemuppgifterna till träffen var:

• Gå igenom två utbildningar på meNY om förpackningar

• Spana och hitta två-tre produkter där honung är en möjlig ingrediens • Ta med de egna produkter som ni vill visa upp

10.00-10.20 Dagens träff Summering möte 1 Jesper 10.20-11.00 Övergripande projekt Lönsam Biodling Mats Mellblom LRF

11.00-11.30 Presentation egna produkter Alla 11.30-12.00 Genomgång observationer nya

potentiella honungs-produkter i butik

Alla

12.15-13.00 Lunch

13.00-14.00 Förpackningen är även en viktig del av produkten

Dag Holmberg

Jönköpings Universitet 14.00-14.30 Återkoppling meNY-kurser på nätet

och Dags föreläsning

Jesper/Alla

14.30-15.00 Fika

15.00-16.00 Lagstiftning relevant för livsmedelsproducenter

Jesper

16.00-16.30 Finansiering – vilka möjligheter finns det?

(49)

Linköping längs E4:an)

Tid: Måndagen den 19/26 oktober kl 10.00-17.00

Välkomna till träff 3 i Den nya Honungs-meNY:n. Här kommer en agenda med hålltider. Dagens gäster (o värd) är Christer Ankarlid Svensk Honungsförmedling och Ina Granlund från Uppsala universitet.

Hemuppgifter denna gång var:

• Gå igenom del av meNY-kursen Kost och hälsa samt Produktkalkylskursen • Om du vill. Ta med en kalkyl från din produktion för att jämföra och diskutera Tid Rubrik Ansvarig

9.xx-10.00 Kaffe & diskussion om årets skörd?

Vid ankomst 10.00-10.30 Kort repetition tidigare

övningar och diskussioner Jesper/Alla 10.30-11.00 Presentation Svensk honungsförmedling Christer Ankarlid 11.00-12.00 Rundvisning i fabriken Christer Ankarlid

12.00-13.00 Lunch Alla

13.00-14.00 Marknad och trender, vad kan man läsa ut av

försäljningsstatistik

Christer Ankarlid

14.00-16.00 Honung och socker ur ett nutritionellt perspektiv. Frågor och diskussion Ina Granlund 14.30-15.00 ca Fika 16.00-16.30 Genomgång meNY kurser på nätet. Produktkalkyl Kost o hälsa Jesper Ina

16.30-17.00 Summering & Avslut Boka nya datum Nya meNY-kurser

Jesper

Välkomna //Jesper

(50)

Tid: onsdag 2/12 10.00ca 16.00 och torsdag 3/12 09.00-16.00

Välkomna till träff 4 i Den nya Honungs-meNY:n. Här kommer en agenda med hålltider. Vi kommer att gå igenom många sensoriska frågeställningar kopplade till produktutveckling med hjälp av Ingela och Agneta. Birgitta Bergström kommer att berätta hur man kan bestämma sin produkts hållbarhet, Maria Lövenklev går igenom vad man skall tänka på när det gäller produktsäkerhet.

Hemuppgift denna gång var att gå igenom meny kursen i sensorik.

2 december

10.00-10.45 Inledning, kort repetition Jesper

10.45-11.30 Konsumenter och konsumentundersökningar, Agneta 11.30-12.15 Grupparbete – att välja rätt metod, Agneta

12.15-13.15 Lunch

13.15-14.30 Beskrivande produktegenskaper och gillande, Ingela

14.30-15.00 Kaffe

15.00-16.00 Hur bestämmer min produkts hållbarhet? Birgitta 3 december

9.00-10.00 Resultat från honungsprojektet, Agneta

10.00-10.15 Försöksplanering i produktutveckling, teori, Ingela

10.15-10.45 Kaffe

10.45-11.45 Försöksplanering i produktutveckling, praktisk övning, Ingela

11.45-12.45 Lunch

12.45-13.30 Sinnesfysiologi och lukttest, Ingela och Agneta 13.30-13.45 Lagringstester, Ingela

13.45-14.45 Produktsäkerhet Maria

14.45-15.15 Kaffe