SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Lagring och montage på fabriken Transport t byggarbets Mont byggL
h å till splatsen tering på arbetsplatsenLars Ols
n Färdigt hussson, Kr
Montering av temperaturlo Momentanm provtagning analys. Kontinu klimate K k fu m Nistina M
v fukt -och ogger. mätning av fuk för mikrobiolo uerlig mätnin et. Kontinuerlig m klimatet. Mom uktkvot. Prov mikrobiologisk Nedmonteringjörnell,
ktkvot och ogisk g av mätning av mentanmätnin tagning för k analys. g av logger. Studeras i e delprojekt.Pernilla
SP g av ett annatJohans
Energi P Rapport 20sson
teknik 010:02Kartläggning av fuktförhållanden vid
prefabricerat trähusbyggande
Abstract
The purpose of this investigation has been to investigate the actual moisture and tempera-ture conditions to which timber materials, as used in prefabricated houses, are exposed during storage, transport and at the construction site, with allowance for the effects of time of year and weather conditions. Specifically, this includes looking for the presence of any microbial growth. The work also included identification and description of any critical conditions or stages in the construction process that could be changed or improved in order to ensure the construction of moisture-safety buildings. The target group for the results of the work are developers of wooden buildings, who specify requirements in re-spect of the building process, manufacturers of prefabricated timber-based houses, de-signers, contractors and suppliers who prescribe, use or supply timber for the building process. The actual work has been concentrated primarily on prefabricated tim-ber-framed detached houses, erected by means of assembly from flat elements. Moisture and temperature conditions in wood were investigated in 24 prefabricated de-tached houses, three factory timber stores, and two apartment buildings. The buildings concerned were erected at different times of the year and at different sites in Sweden. Relative humidity and temperatures of elements were logged at the factory and until the buildings were more or less complete. In addition, material samples were taken, and moisture ratios measured, from timber materials during site visits to stores, in the factory and at site. Samples were taken for microbiological analysis in order to detect any pres-ence of microbial growth.
The results from this investigation consist of data on exposure climates during the con-struction process, moisture ratios in wood and microbiological analyses of wood at all stages from storage at the factory until assembly at site. We found dry wood with micro-bial growth, and we found wood that had recently been dampened and which, often at low temperatures, did not show any signs of growth. However, we also found several items during the investigation that had been exposed to free water, and on which microbial growth had occurred during the construction process. The exposure conditions depend to a very large extent on the weather conditions while the building is being erected and be-fore it is weatherproof. The results also seem to indicate that wood can have collected mi-crobial growths before it has reached the manufacturer’s stores or production in factory. Microbial growth was found on almost one-third of all the samples that were taken. Ele-vated or high moisture ratios were found in one-third of all the samples. The results show that growth was just as likely to be found on dry wood or materials as on damp wood or materials. Blue stain growth was found on two-fifths of the samples having some form of growth, and particularly on dry samples. As blue stain requires free water for growth, this indicates that it probably occurred before the wood reached the factory.
All the objects that we visited departed in one way or another from the hypothesis case of ‘not exposing wood to such conditions, in terms of dirt, moisture, temperature or dura-tion, during the building stage (from initial storage of the timber until completed build-ing) that could cause the growth of mildew’. It is possible that, the Swedish Building Regulations have not been met.
Material samples for microbiological analysis were taken twice from studs, these studs were exposed to ambient air but never free water, on elements/walls at the factory and at the construction site in order to provide information on how the wood withstands the cli-mate during the construction process. No microbiological growth was found on these studs.
We can state that the climatic conditions to which wood is normally exposed during the construction stage do not seem to contribute to the growth of mildew, provided that the wood has not been exposed to free water or has been kept under damp conditions for longer periods of time at favourable temperatures.
The work shows that, regardless of the particular manufacturer, the most
mois-ture-exposed and, at the same time, probably the most critical, part of the structure is gen-erally the bottom edge of the outer wall and the sill. The risk of materials being damp, and of microbial growth, can be reduced by appropriate changes to the method of erection and modifications of the design, or by better weather protection or coverage of the site.
Sammanfattning
Projektet Framtidens trähus skall stödja trähusindustrin i utvecklingen av framtidens trä-hus beträffande energieffektivitet, fuktsäkerhet, god innemiljö och låg miljöpåverkan. De nya byggreglerna (BBR 2008) ställer krav på minskad energianvändning och ökad fukt-säkerhet i byggprocessen. Innan denna studie påbörjades rådde det en oklarhet dels kring hur klimatförutsättningarna ser ut för prefabricerat trähusbyggande och dels hur mycket fukt som kan tillåtas påverka materialet under byggskedet innan skador uppstår.
Målet med denna delstudie var att kartlägga fukt- och temperaturförhållanden, nedsmuts-ning och eventuell förekomst av mikrobiell påväxt för trämaterial vid lagring, transport och på byggarbetsplatsen med hänsyn tagen till årstid och väderförhållanden. I detta in-gick också att redogöra för eventuella kritiska förhållanden och moment i byggprocessen som kan behöva förändras eller utvecklas för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Mål-gruppen för studien är byggherrar som bygger med trä och ställer krav på byggprocessen, småhustillverkare som bygger i trä, projektörer, entreprenörer och leverantörer som före-skriver och använder och levererar trä i byggprocessen. Studien har främst inriktats på prefabricerade småhus byggda med planelement.
Fukt- och temperaturförhållanden i trä i byggprocessen har studerats i 24 prefabricerade småhus, tre fabrikslager och två flerbostadshus. Av dessa så har 8 stycken småhus och 1 flerbostadshus inte besökts utan i dessa har endast klimatet mätts med logger som monte-rats i fabrik och plockats ned mer eller mindre sent i byggprocessen. Husen har uppförts vid olika årstider och på olika platser i landet. Fukt- och temperaturloggers har monterats i elementen på fabrik och demonterats när huset var mer eller mindre färdigt. Dessutom har materialprovtagning och fuktkvotsmätning gjorts på trämaterial vid platsbesök på la-ger, i fabrik och på byggplatsen. Prover har tagits för mikrobiologisk analys för att få en bild av eventuell förekomst av mikrobiell påväxt. I vissa objekt har inte mätningar och provtagningar kunnat ske i planerad omfattning beroende på objektens färdigställande-grad. Dessutom har uppföljande besök och provtagningar skett i några objekt varför anta-let provtagningar i de fallen har utökats. I samband med besöken har fotografier tagits och observationer noterats för att kunna beskriva situationen på plats.
Resultat och slutsatser från denna studie är:
• data på exponeringsklimat under byggprocessen, fuktkvot i trä och resultat från mikrobiologiska analyser på trä från lagring på fabrik till montering på byggplats, • att i nästan en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades mikrobiell
på-växt. I en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades förhöjd eller hög fuktkvot. Resultatsammanfattningen visar att det var påväxt lika ofta på torrt trä/material som fuktigt trä/material. Påväxt i form av blånad har konstaterats i två femtedelar av proverna som hade påväxt och framförallt på torrt material. Ef-tersom blånad kräver fritt vatten för tillväxt så talar mycket för att den uppkom-mit innan leverans till husfabrik.
• att samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypote-sen framförallt med avseende på att de utsatts för fritt vatten, fått påväxt på grund av fritt vatten och/eller att de använt material med påväxt. Därmed måste vi för-kasta vår hypotes ”att trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt”. Detta innebär också att kraven i Boverkets byggregler möjligen har överskridits,
• materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall,
• att det kan konstateras att de klimatförhållanden som trä normalt utsätts för under byggskedet inte verkar bidra till mögelpåväxt under förutsättning att inte träet ut-sätts för fritt vatten eller är fuktigt längre tid vid gynnsam temperatur.
• att flera objekt i studien har blivit utsatt för fritt vatten och där mikrobiell tillväxt skett under byggprocessen,
• att en del virke fått mikrobiell påväxt innan det nått lager och produktion i fabrik. • att den generellt mest fuktutsatta och samtidigt den sannolikt mest kritiska
kon-struktionsdelen, oberoende av hustillverkare, är nederkant av yttervägg och syll, Med modifierade montagemetoder och konstruktionslösningar eller heltäckande väder-skydd eller intäckning kan risken för uppfuktning och påväxt minskas. Exponeringsför-hållandena är mycket beroende av väderleken under montagedagarna innan huset är tätt. Resultaten ger en nyanserad bild av vilka klimatförhållanden som trä utsätts för och hur trä hanteras under byggprocessen för prefabricerade småhus samt förekomst av mikrobi-ell påväxt. Resultaten kan användas för att förbättra hanteringen under byggprocessen för att minska risken för uppfuktning och för att ställa krav på virkeskvalitet för trä innan och under byggprocessen. Resultaten skall även användas för val av klimat i laboratoriemät-ningar så att de skall vara så realistiska som möjligt.
Nyckelord: Fuktförhållanden, fuktkvot, relativ fuktighet, mikrobiell påväxt, blånad, syll, byggprocessen, prefabricerade trähus.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2010:02
ISBN 978-91-86319-37-3 ISSN 0284-5172
Innehållsförteckning
Abstract 3
Sammanfattning 5
Innehållsförteckning 7
Förord
8
1
Inledning 9
1.1 Bakgrund 9 1.2 Mål 10 1.3 Hypotes 10 1.4 Begränsningar 102
Mätningar och undersökningar
12
2.1 Översiktlig objektbeskrivning 12
2.2 Besöks- och studiebeskrivning 12
2.3 Mätning 14 2.3.1 Fuktkvot 14 2.3.2 Relativ fuktighet 14 2.3.3 Provtagning 15 2.3.4 Mikrobiologisk analys 15 2.3.4.1 Allmänt 15
3
Resultatsammandrag 17
3.1 Mätningar 173.1.1 Fuktkvot och påväxt för respektive objekt 17
3.1.2 Fuktkvot och frekvens påväxt för samtliga objekt 18
3.1.3 Antal prover med påväxt 18
3.1.4 Antal prover med påväxt för de olika faserna i byggprocessen 19
3.1.5 Antal prover med påväxt i konstruktioner 20
3.1.6 Uppmätt klimat på fabrikslager 21
3.1.7 Uppmätt klimat på några väggelement/hus 22
3.2 Observationer 25
3.3 Kommentarer till resultatet 26
3.3.1 Kommentarer till mätningar 26
3.3.2 Kommentarer till observationer 27
4
Diskussion 28
5
Slutsatser 30
6
Rekommendationer 31
7
Samtliga mätresultat och observationer
32
Förord
Under bygg och bruksskedet finns det ofta risk för att trä fuktas upp till nivåer där det finns risk för mögeltillväxt. Frågan är hur träet påverkas av att bli uppfuktat under bygg-skedet. Idag finns det inga tydliga anvisningar om hur länge man kan låta trä exponeras i olika klimatbetingelser innan det finns risk för mögeltillväxt. Man vet heller inte under vilka omständigheter det är möjligt att torka ut uppfuktat trä utan att mikrobiell tillväxt påverkat träet i oacceptabel omfattning. Inom projektet Framtidens trähus, delprojekt WP2 – ”Fuktsäkerhet i bygg- och bruksskedet” har man studerat vilka fukt- och tempera-turförhållanden som trä utsätts för i byggprocessen. Detta redovisas i denna rapport ”Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande” och resultatet kommer från undersökningar av prefabricerat småhusbyggande. Dessutom har man följt upp ett flerfamiljshus med prefabricerade massivträelement. I rapporten redovisas upp-mätt fuktkvot i trä, det klimat (relativ fuktighet och temperatur) som trä exponeras för, samt mikrobiologiska analyser på trä från lagring på fabrik till montering på byggplats. Rapporten är en delrapport inom WP2 Exponering av trä i klimatskärmen som är ett del-projekt inom del-projektet Framtidens trähus, initierat inom ramen för Branschforskningspro-grammet 2006-2012 för skogs- och träindustrin. ProBranschforskningspro-grammet finansieras gemensamt av staten, näringslivet och andra intressenter inom, eller med anknytning till, den svenska skogs- och träindustrin.
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Projektet Framtidens trähus skall stödja trähusindustrin i utvecklingen av framtidens trä-hus som skall vara energieffektiva, fuktsäkra med god innemiljö samt låg miljöpåverkan. De nya byggreglerna, BBR 2008, (Boverket, 2008) ställer krav på minskad energianvänd-ning och ökad fuktsäkerhet i byggprocessen och i nya byggnader. Det är viktigt att de åt-gärder som görs för att minska energianvändningen inte innebär ökade risker för fuktpro-blem. Under byggskedet finns det alltid en risk att träet fuktas upp och konsekvensen är dels att mikroorganismer kan börja växa. Idag vet man inte helt säkert hur länge man kan låta trä exponeras för fuktiga klimatbetingelser innan det uppstår mikrobiell tillväxt. Man vet inte heller i vilken grad det är möjligt att torka ut redan uppfuktat trä utan att mikrobi-ell tillväxt sätter igång. Vissa anser att risken för mikrobimikrobi-ell tillväxt är större på trä som en gång varit blött, torkat ut och återuppfuktats än trä som fuktas upp första gången. Andra menar att det har gått bra att bygga under bar himmel. Frågan är alltså hur väl trämaterial klarar de klimatbetingelser och produktionsmetoder som råder eller om det krävs modifie-rade konstruktioner och produktionsmetoder.
I HUS AMA 98 (Svensk Byggtjänst, 1999) föreskrivs att virke till regelstommar och syl-lar får vid inbyggnad ha en fuktkvot som högst uppgår till 18%. Dessutom anges att ris-ken för mögel efter inbyggnad av virke ska minska med denna föreskift. I handboris-ken Fukt i trä för byggindustrin (Esping, Salin, & Brander, 2005) kan utläsas att en fuktkvot över 18% eller en relativ fuktighet över 84% är en kritisk nivå för mögeltillväxt i trä-slaget gran vid 15°C med en varaktighet på minst 2 månader, se Figur 1 och Figur 2. Den kritiska nivån är i denna handbok baserad på tolkningar av laboratorieförsök enligt (Viitanen, 1996).
Figur 1 Bedömning av mögelrisken vid en viss temperatur och relativ fuktighet i den omgivande luften efter 2 månader (Esping, Salin, & Brander, 2005).
Figur 2 Bedömning av mögelrisken vid en viss virkestemperatur och ytfukt-kvot efter 2 månader (Esping, Salin, & Brander, 2005).
I Boverkets byggregler (Boverket, 2008) återfinns bland annat dessa krav som ska uppfyl-las:
• Kapitel 6:51”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt el-ler hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.”
• Kapitel 6:52 ” För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid be-stämning av ett materials kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell ned-smutsning. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd.”
• Kapitel 6:53 Fuktsäkerhet ”Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt.”
1.2
Mål
Målet med denna delstudie är att kartlägga verkliga fukt- och temperaturförhållanden, nedsmutsning av material och eventuell förekomst av mikrobiell påväxt för trä vid lag-ring, transport och på byggarbetsplatsen med hänsyn tagen till årstid och väderförhållan-den. I detta ingår också att redogöra för eventuella kritiska förhållanden och moment i byggprocessen som kan behöva modifieras eller utvecklas. Dessutom skall resultaten an-vändas för att besluta om klimatet i kommande laboratoriemätningar så att de skall vara så realistiska som möjligt.
Målgruppen för studiens resultat är olika aktörer som bygger med trä såsom byggherrar som ställer krav på byggprocessen, småhustillverkare som bygger i trä, projektörer, ent-reprenörer och leverantörer som föreskriver och använder och levererar trä i byggproces-sen.
1.3
Hypotes
Kartläggningen har utgått från en “nollhypotes” som lyder: “trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt”. Byggnaders bekläd-nad har undantagits.
1.4
Begränsningar
Tre stycken trähusföretag med förtillverkning av element i fabrik samt ett bostadsbolag med ett byggprojekt av flervåningshus i trä har ställt sin byggproduktion och byggobjekt till förfogande för studien.
Det är svårt att uttala sig om några generella förhållanden eftersom verkligheten har näst intill oändligt många varianter av klimatförhållanden vilket innebär att dessa mätningar och resultat inte kan återge verkligheten ur statistisk säkerställd synvinkel. De utförda mätningar och provtagningar som gjorts i denna studie visar dock hur det såg ut i respek-tive mätpunkt och objekt vid mättillfället och kan anses ge en uppfattning över klimatför-hållandena som vanligtvis råder på en byggplats. De resultat som framkommer kan ställas mot hypotesen som antas eller förkastas.
Klimatmätningar under byggskedet begränsades för några fall till att slutföras tidigt i byggskedet i samband med besök. Materialprovtagning har inte alltid skett i önskad om-fattning beroende av färdigställandegrad vid besöket. På grund av långa avstånd till vissa objekt eller förhinder i arbetet så besöktes inte alla objekt.
2
Mätningar och undersökningar
2.1
Översiktlig objektbeskrivning
Småhusen som ingår i projektet förtillverkas på fabrik i delar i form av planelement och takstolar Delarna levereras till byggplatsen med lastbil. Väggar, tak och mellanbjälklag består av träregelstomme och grundkonstruktionen utgörs i alla objekten av platta på mark, se Figur 3 och Figur 4. I det ena flerbostadshuset består stommen av massiva trä-skivor. I det andra flerbostadshuset har vi inga uppgifter annat än att utfackningsväggar levererades från en småhustillverkare. Väggelementen är våningshöga och flera meter långa. Ytterväggarna görs färdiga på fabrik inklusive fasadmaterial, fönstermontage och förberedelser för installationsdragning. Om fasaden t.ex. ska bestå av puts eller tegel så utförs det i efterhand på byggplatsen.
Montering av stomme tar för småhus i allmänhet en till två dagar och kräver lyftkran. Ef-ter att väggar och takstolar lyfts på plats kan underlagstaket oftast monEf-teras inom tre da-gar efter påbörjad stomresning. Vanligtvis brukar betongplattan förberedas med att syll-tätning och styrsyllar av trä förmonteras någon eller några dagar innan elementen/ huset levererats. Det är ganska vanligt att de material som ska användas inne i huset lyfts in buntvis med lyftkran innan taket monteras.
Figur 3 Pågående stomresning Figur 4 Pågående stomresning
2.2
Besöks- och studiebeskrivning
Kartläggningen omfattar 24 småhus, 3 fabrikslager och 2 flerbostadshus. Av dessa så har 8 stycken småhus och 1 flerbostadshus inte besökts utan i dessa har endast klimatet log-gats med en logger som monterats i fabrik och plockats ned sent i byggprocessen. Mät-ningar och besök har skett under alla fyra årstider. Husen har valts ut av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på ett slumpmässigt sätt, utifrån företagens leveranslistor, och tidpunkten för besökstillfället under byggskedet har valts relativt slumpmässigt med viss inverkan av koordinering av arbetstid och resor. Besöken har av praktiska skäl i övervägande utsträckning skett på byggplatser i sydvästra och sydöstra delarna av Sverige för att minimera resorna. Fyra stycken småhus finns i norra Sverige eller Mellansverige. Några enstaka objekt/ hus besöktes vid flera tillfällen beroende på tillgänglighet. Fabriks-besök och Fabriks-besök på lager har skett vid minst ett tillfälle för respektive småhustillverkare.
Följande studier har utförts: Lagring och montage på fabriken Transport till byggarbetsplatsen Montering på byggarbetsplatsen Färdigt hus
1-2. Montering av fukt -och temperaturlogger.
Momentanmätning av fuktkvot och provtagning för mikrobiologisk analys. 3. Kontinuerlig mätning av klimatet. 3-4. Kontinuerlig mätning av klimatet. Momentanmätning av fuktkvot. Provtagning för mikrobiologisk analys. Nedmontering av logger.
5. Studeras i ett annat delprojekt.
Figur 5 Schematisk skiss på de olika faserna i byggprocessen som har studerats. Se utför-ligare beskrivning nedan.
1. Loggning/kontinuerlig mätning har skett av luftens relativ fuktighet och tempera-tur i virkeslager på fabrik, under alla årstider. Dessutom har minst ett besök på respektive företags virkeslager skett. Minst tre virkesbuntar har granskats okulärt samt flera takstolar med avseende på smuts och missfärgningar. Oftast har 5-10 stycken utspridda fuktkvotsmätningar och materialprovtagningar för mikrobiolo-gisk analys utförts. En kvalificerad bedömning har också gjorts av eventuella av-vikelsers omfattning.
2. Minst ett besök har gjorts på respektive tillverkares fabriksproduktion och lager. Okulär kontroll har skett av pågående produktion och färdiga element. Oftast har mellan 10 och 15 utspridda fuktkvotsmätningar och materialprovtagningar för mikrobiologisk analys utförts. Okulära iakttagelser med avseende på synliga missfärgningar och smuts har noterats. Provpunkterna har fördelats över bygg-nadsdelarna. En bedömning har gjorts av eventuella avvikelsers omfattning. 3. Loggning/kontinuerlig mätning av relativ fuktighet och temperatur i omgivande
luft för byggsatser/väggelement har skett från tillverkning i fabrik, under trans-port till färdig byggnad. Efter stomresning och montage av omslutande ytor så representerar mätningarna klimatet på insidan av väggelementet. Loggern var monterad på insidan av ett av respektive hus väggelement vid fönsterregeln. Pla-ceringen är (förutom utifrån praktiska aspekter) intressant eftersom insidan av yt-terväggen inte är avsedd att utsättas för långvarigt uteklimat. Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (synlig vid föns-tersmyg) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras och därmed dra slutsatser om trä klarar klimatet under byggprocessen. 4. Besök på byggplatser har gjorts i 16 husobjekt under byggtiden. Okulärt har
byggnadsdelar/ytor översiktligt granskats med avseende på smuts, missfärgningar och brister. Materialprovtagningar för mikrobiologisk analys och fuktkvotsmät-ningar har skett. Dessutom har virkesupplag/-lager granskats på byggplats och kontroll skett i princip på sammat sätt som vid besök på virkeslager i fabrik.
Stra-tegin vid provtagning har varit att varje konstruktionsdel ska omfattas av helst minst 5 provpunkter med utspridd fördelning. En bedömning har gjorts av even-tuella avvikelsers omfattning.
I vissa objekt har inte mätningar och provtagningar kunnat ske i den omfattning som be-skrivs ovan beroende på objektens färdigställandegrad. Dessutom har uppföljande besök och provtagningar skett i några objekt varför antalet provtagningar i de fallen har utökats. I samband med besöken har fotografier tagits och observationer noterats.
2.3
Mätning
2.3.1
Fuktkvot
Mätning av fuktkvot i trä har skett momentant genom resistansmätning. Två elektro-der/stift slås in i trämaterialet och mäter resistansen/motståndet som omräknas i mätin-strumentet (Protimeter Timbermaster) till träets aktuella fuktkvot. I samband med fukt-kvotsmätning har temperaturkompensering skett. Mätinstrumentet var kalibrerat med spårbarhet till normal/riksmätplats och mot Träteks fuktkvotskurva (Esping &
Samuelsson, 1994) för gran. Mätosäkerheten uppskattas vara bättre än ±1,5 % -enheter inom 8-25 % fuktkvot. Över 25 % antas en större osäkerhet och därför redovisas alla upp-mätta värden över det som 25 %. Instrumentet kan inte mäta under 8 % varför alla värden där under redovisas som 8 %.
Mätinstrumentet har ibland används som fuktindikator för att detektera förhöjd fuktighet hos träbaserade material såsom kartongklädda gipsskivor och träskivor. Angivna mätvär-den kan i dessa fall inte direkt tolkas och användas som verklig fuktkvot hos materialet. Eftersom mögelpåväxt på trä i första hand uppträder på ytan så har materialprovtagning och mätningar begränsats till materialytan (0-3 mm). Dessutom har fuktkvotsmätningar skett på ca 10 mm djup i träet för att ge upplysningar om eventuell fukttransportriktning. Registrering av mätvärde på 10 mm djup har endast skett i de fall fuktkvoten varit högre än på ytan.
2.3.2
Relativ fuktighet
Mätning av relativ fuktighet och temperatur i luft, se mätplacering för väggelement i Fi-gur 6, har skett med logger (fabrikat: Testo 175-H2) som var inställda att mäta en gång per timme eller varannan timme. Valet av mätplacering grundar sig på att loggern skulle sitta skyddad vid lagring, transport och montage samt för att kunna spegla klimatet för yt-terväggens insida. Mätinstrumenten var kalibrerade med spårbarhet till normal/riks-mätplats på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Mätosäkerheten uppskattas vara bättre än ±3,5 % -enheter för RF och ± 0,7 °C för temperatur.
Fi
2.
Pr lo cir fö riu sk2.
D (H fö kv Pr tej en M na sa tä2.
M på vä dj ve gur 6 L.3.3
P
rovtagning av ssats mekani rka 5 och 10 örvarats luftig um. Några pr kickats i pake.3.4
M
e prover som Hallenberg & örstoring. Där vantifiera den reparaten gör jpavtryck på n droppe lösn Mikroorganism ad noteras de am, måttlig e cks..3.4.1
A
Mögelsvampa åväxt kan ses äxt av mögel upare ner i v er dessa svam Loggern var plProvtagni
v trämaterial iskt med stäm 0 cm2. Provbi gt i normal ru rovtagningar et med postgMikrobiol
m tagits i fält & Gilert, 1988 rigenom kan nna påväxt g rs genom att å ytan. Dessa ning av kaliu merna klassif etta separat. F ller riklig baAllmänt
ar växer gene s med blotta lsvamp inte k veden och ors mpar mycket lacerad på insing
l har skett ge mjärn och ha itarna placera umsklimat u r har utförts a gång till SP Slogisk ana
analyserade 8). Proverna n materialytan görs preparat en del av yta a läggs sedan umhydroxid p ficeras som h Förekomsten aserat på hur erellt på ytan ögat med de kan ses med sakar där en t fukt och omida väggeleme
enom att tunn ammare. Prov ades i varsin nder transpo av personal p Sveriges Tekn
alys
es i mikrosko studeras för n studeras oc från materia an skrapas m n i en droppe på ett objektg hyfer, sporer n av mikroorg stor del av e av virke. De e kan även va blotta ögat. E missfärgnin m det finns blent vid fönster
na ytskikt (2-vbitarnas sto n papperspåse ort till SPs mi på husfabrike niska Forskn op enlig meto st i stereomik ch eventuell alytan som st med en skarp mjölksyra m glas och täck r eller actinom ganismerna k ett rutnät i mi
essa kan vara ara opigment En del pigme g som kallas lånad på virk r för respektiv -5 mm) av m orlek har vari e och därefte ikrobiologisk erna och des ningsinstitut. od beskriven kroskop vid påväxt kons tuderas i hög preparatnål med cottonblu ks sedan med myceter. För klassas som ikroskopets o a pigmentera terade så att enterade svam s blånad. Gen ke i en byggn ve objekt. materialet har ierat mellan er har provern ka laborato-ssa prover ha av 10-40 gånge tateras. För a gre förstoring eller genom ue alternativt d ett täckglas rekommer bl ingen, spar-okular som ade så att en en riklig på-mpar kan vä nerellt så krä nad kan man r na ar ers att g. t i s. lå-äxa
ä-sluta sig till att det någon gång har utsatts för mycket fukt eller fritt vatten. Blånad kan uppkomma redan efter trädets fällning, och således innan postningen och torkning på sågverket, och alltså finnas på virke under produktionen redan från början. I detta fall kommer inte de svampar som orsakat blånaden att vara aktiva.
3
Resultatsammandrag
Klimatmätningar och resultatet från den mikrobiologiska analysen av materialprover och fuktkvotsmätningar redovisas för respektive objekt i kapitel 7. Sammandrag av resultaten för materialprovtagningar och klimatmätningar redovisas i detta kapitel. Klimatmätningar åskådliggörs i form av isopleter för att kunna redovisa kombinationen fukt, temperatur och tid för flera objekt som visat höga fuktigheter.
I resultatet har vi valt att inte redovisa förekomst av sporer eftersom de inte kan kategori-seras som påväxt på trä. Dessutom vet vi inget om sporernas ursprung eller frekvensen av sporer eftersom virkeshanteringen kan påverka detta. Mikroorganismer i form av blånad kräver mycket vatten eller fritt vatten för tillväxt varför dessa har redovisats särskilt. Observera att materialproverna gäller för respektive provpunkt vid besökstillfället och därför har vi begränsad kännedom om resultatets utbredning i respektive virkesbunt, kon-struktion och objekt.
3.1
Mätningar
3.1.1
Fuktkvot och påväxt för respektive objekt
Figur 7 Redovisning av antal prover som tagits på respektive objekt och antal prover med hyfer(+blånad), enbart blånad och actinomyceter. Dessutom redovisas antal prover med fuktkvot över 18%. Diagrammet redovisar 15 småhus, 3 husfabriker (A2, I2 and G2-HX) och ett flervåningshus (VH).
Främsta syftet med Figur 7 är att kunna jämföra objekten sinsemellan vad gäller antalet provtagningar, andelen förhöjd/hög fuktkvot och påväxt.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 A B C D E A2 F H G2 HX I I2 VG VH B2 H2 D2 E3 H3 Antal prov
3.1.2
Fuktkvot och frekvens påväxt för samtliga objekt
Figur 8 Staplarna är grupperade i uppmätt fuktkvot. Stapeln med fuktkvot 25 representerar alla prover med fuktkvot över 24%. Respektive stapel anger antal prover och an-delen prover med graden av påväxt.
Frekvens 0 = ingen påväxt, 1 = sparsam, 2 = måttlig, 3 = riklig påväxt
3.1.3
Antal prover med påväxt
Figur 9. Staplarna är grupperade i prover med påväxt (+blånad) eller blånad. Röd stapel visar antalet prover med fuktkvot under eller lika med 18%. Grön stapel visar antalet pro-ver med fuktkvot öpro-ver 18%. Violett stapel visar totalt antal propro-ver med påväxt. Streckad stapel visar antal provtagningar 276 stycken, som utförts i denna studie. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Antal prov
Frekvens 0 Frekvens 1 Frekvens 2 Frekvens 3
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 Påväxt varav Blånad Antal prov <=18 >18 Totalt Antal prov
3.1.4
Antal prover med påväxt för de olika faserna i
byggpro-cessen samt fuktkvot över eller under 18 %
Figur 10 Byggnad på byggplats Figur 11 Byggnad på byggplats
Figur 12 Lager på byggplats
Figur 13 Lager på byggplats
Figur 14 Fabrik Figur 15 Fabrik
Figur 9 har delats upp i olika faser i byggprocessen enligt följande: Figur 10 - Byggnad på bygg-plats, Figur 12 - Virkeslager på byggplats och Figur 14 - Fabrik hos hustillverkare. Detta för att åskådliggöra eventuell inverkan av byggprocessens olika faser. Dessutom har dessa diagram kom-pletterats med Figur 11, Figur 13 respektive Figur 15 för att redovisa resultaten i procent (%).
0 50 100 150 200 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt 0 10 20 30 40 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt 0 20 40 60 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt
3.1.5
Antal prover med påväxt i konstruktioner samt
fukt-kvot över eller under 18 %
Figur 16 Yttervägg på byggplats Figur 17 Yttervägg på byggplats
Figur 18 Innervägg på byggplats Figur 19 Innervägg på byggplats
Figur 20 Tak på byggplats Figur 21 Tak på byggplats
Figur 10 har delats upp i olika konstruktionsdelar enligt följande: Figur 16 - Yttervägg på bygg-plats, Figur 18 - Innervägg på byggbygg-plats, Figur 20 - Tak på byggplats. Detta för att kunna åskådlig-göra eventuella skillnader. Dessutom har dessa diagram kompletterats med Figur 17, Figur 19 re-spektive Figur 21 för att redovisa resultaten i procent.
0 20 40 60 80 100 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt 0 10 20 30 40 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt 0 20 40 60 Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov 0% 10% 20% 30% 40% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt
3.1.6
Uppmätt klimat på fabrikslager
Det främsta syftet med diagrammen nedan är att åskådliggöra om klimatet och dess varaktighet varit gynnsamt för eventuell mikrobiologisk aktivitet.
Figur 22 Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två tim-mar) under ett år från november 2008 till oktober 2009.
Figur 23. Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två tim-mar) under ett år från november 2008 till oktober 2009.
30 40 50 60 70 80 90 100 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30
RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (A2)
30 40 50 60 70 80 90 100 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (G2)
Figur 24. Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två tim-mar) under nästan ett år från december 2008 till november 2009.
3.1.7
Uppmätt klimat på några väggelement/hus
Figur 25 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 3 oktober 2008 till 16 december 2008.
30 40 50 60 70 80 90 100 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30
RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (I2)
30 40 50 60 70 80 90 100 0 5 10 15 20 25 30RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (E)
Figur 26 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 23 januari 2009 till 25 april 2009.
Figur 27 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 24 september 2008 till 21 november 2009.
30 40 50 60 70 80 90 100 -5 0 5 10 15 20 25 30
RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (D2)
30 40 50 60 70 80 90 100 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (H)
Figur 28 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 17 februari 2009 till 29 maj 2009.
Figur 29. Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 17 au-gusti 2009 till 27 oktober 2009.
30 40 50 60 70 80 90 100 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30
RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (H2)
30 40 50 60 70 80 90 100 0 5 10 15 20 25 30RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (Ö)
Figur 30 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 28 september 2009 till 3 november 2009.
3.2
Observationer
Följande noteringar är en sammanställning av observationer i samband med besök i fabrik och på byggplatser.
En hustillverkare lagrade färdiga väggelement utomhus på fabriksområdet under minst 3 veckor. Elementen var inplastade men delar påträffades som inte var inplastade samt i vissa fall hade plasten gått sönder på flera ställen. Elementen var lokalt väldigt blöta och några hade fått påväxt (se kapitel 7, objekt HX).
I de fall när det regnade under stomresning så blev syllar blöta (se kapitel 7, objekten B2, F, H, H2, VG, VH) och de har påträffats blöta i minst 2-3 veckor efter stomresning för samtliga tillverkare.
Hos alla tre småhustillverkare påträffades ytterväggslösningar där syllen var synlig ut-ifrån sett. Syllarna exponeras för uteluft och eventuellt vattenstänkt snett underut-ifrån (se bilder i kapitel 7 för objekten D2, H2, Ö)
Underlagstak utgörande enbart av impregnerade byggskivor används av en hustillverkare och de verkar vara otäta för direkt regnbelastning (se kapitel 7, objekten B, E). Dessutom påträffades påväxt på undersidan av underlagstaket i objekt B.
I sex objekt har vindskyddet exponerats för regn under längre perioder trots att det funnits otäta skarvar och anslutningar (se Kapitel 7, objekten E, E3, D2, F, H,VH).
I fem objekt, med liggande spikläkt i luftspalten i ytterväggen, var läkten monterad dikt an mot vindskyddet (se kapitel 7, objekten A, B, E, D2, I).
I tre objekt påträffades uppvikt plastfolie i nederkant insida yttervägg samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan (se kapitel 7, objekten D2, F, H2). 30 40 50 60 70 80 90 100 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30
RF [%]
Temperatur [°C]
Objekt (5)
Smuts på virke och byggdelar påträffades i fem objekt (se kapitel 7, objekten A, D, C, B2,D2).
Otäta tak på lagerbyggnader påträffades hos två husfabriker (se kapitel 7, objekten A2, G2).
I två objekt påträffades sylltätningen vara monterad med tätningslisterna uppåtvänd men enligt anvisning ska de vändas med tätningslisterna nedåt för att fylla ut ojämnheter i be-tongplattan (se kapitel 7, objekten A, D).
Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare påträf-fades ofta vara luftotäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats (se kapitel 7, objekt H).
3.3
Kommentarer till resultatet
3.3.1
Kommentarer till mätningar
Samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypotesen. 96 av 276 provtagningar visar på förhöjd eller hög fuktkvot över 18 % vilket motsvarar en tred-jedel av samtliga prover, se Figur 7. Objekten E, H, I, VG och VH har besökts vid mer än ett tillfälle vilket gjort att de i vissa fall omfattas av mer provtagningar än övriga objekt, varför detta har påverkat resultatet.
Syftet med Figur 8 är att åskådliggöra eventuella samband mellan hög fuktkvot och påväxt. Om ett sådant samband finns tyder det på att de uppmätta, aktuella fuktvärdena har orsakat påväxt. Något sådant samband är dock svårt att urskilja utifrån
sammanställningen av samtliga provtagningar. Istället kan vi konstatera att påväxt fanns ganska jämnt fördelat på proverna oberoende av fuktkvot. Förmodligen har påväxt uppstått på många prover innan materialleverans till husfabriker.
Av 276 prover hade 81 (ungefär var tredje) påväxt varav hälften hade förhöjd eller hög fuktkvot (fuktkvot >18 %), se Figur 9. Blånad är en mikrobiologisk aktivitet som kräver mycket fukt eller fritt vatten för tillväxt. I en femtedel av alla prover med påväxt fanns blånad samtidigt som de var ”torra”. Detta innebär att mycket av den påträffade blånaden sannolikt har uppstått innan materialet levererats till husfabriker.
Figur 14 visar att blånad är den dominerande påväxten vid materialprovtagning på fabrik. Vi har inte funnit någon förklaring till påväxt vid fabriksbesök varför blånad troligen har skett tidigare. Utifrån Figur 11, Figur 13, Figur 15 så verkar det vara vanligare med på-växt utan blånad och fuktigt material på byggarbetsplatser jämfört med husfabriker. Detta visar att påväxt också har uppstått under byggprocessen. Dock bör tilläggas att provtag-ningar i fabrik har endast skett under sensommaren och hösten 2008.
Utifrån Figur 17 och Figur 21 så verkar det vara dubbelt så vanligt med förhöjd fuktighet (fuktkvot >18 %) för prover med påväxt för ytterväggar jämfört med innerväggar och tak. I nästan två femtedelar av proverna från innerväggar fanns det påväxt trots att denna kon-struktion vanligtvis är mera skyddad än de övriga. Förmodligen har påväxten skett innan inbyggnad. Påväxt på takkonstruktioner verkar inte vara lika vanligt såsom på väggar. Figur 22, Objekt (A2), uppvisar förhållandevis få tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 °C. Figur 23, Objekt (G2), uppvisar betydligt fler tillfällen än Objekt (A2) då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt
som temperaturen varit över 10 °,C men förhållandevis kort tid då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 15 °C. Figur 24, Objekt (I2) uppvisar ganska många tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 °C och över 15 °C.
Figur 27, Objekt (H) uppvisar höga relativa fuktigheter samtidigt som temperaturen legat under 13°C. Figur 25, Objekt (E) och Figur 28, Objekt (H2) uppvisar förhållandevis få tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 °C. Figur 23 och Figur 26, Objekt (D2) och Figur 30, Objekt (5) uppvisar att den relativa fuktigheten varit över 80 % endast vid låg utetemperatur, under 5°C.
3.3.2
Kommentarer till observationer
I flera objekt, hos alla tre småhustillverkare, påträffades ytterväggslösningar där syllen var oskyddad och synlig utifrån sett. Det finns en risk att den utsätts för hög relativ luft-fuktighet och eventuellt vatten från luftspalten bakom fasadbeklädnad och vattenstänk snett underifrån.
I många ytterväggar, med liggande spikläkt i luftspalten, var läkten monterad dikt an mot vindskyddet. Detta kan innebära att eventuellt förekommande vatten i luftspalten kan bli stående på läkten mot vindskyddet med risk för inträngning i väggen.
I sex objekt har vindskyddet exponerats för regn under längre perioder. Samtidigt har det funnits otäta skarvar och anslutningar (se E, E3, D2, F, H,VH). I Objekt H har vi kunnat konstatera omfattande inläckage men i de övriga objekten skulle det ha krävts ingrepp och håltagningar i konstruktioner för att undersöka detta vilket inte har tillåtitis.
I flera objekt påträffades uppvikt plastfolie i nederkant insida yttervägg samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan. Fuktproblemet har förmodligen orsakats av nederbörd, som runnit på skivan, under stomresning av vägg-element.
Smuts på virke och byggdelar påträffades i många objekt. I några fall har de kommit i kontakt med marken i samband med avlastning och stomresning och i andra fall orsakats av smutsiga skor. Generellt sett kommer smutsen från markytan nära byggnaden. Otäta tak på lagerbyggnader påträffades hos två husfabriker vilket orsakade uppfuktning av virke/takstolar.
Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats vilket innebär att det förmodligen är fuktkänsligt.
4
Diskussion
Studien omfattar observationer, mätningar och analyser från tre fabriker och husobjekt (två flerbostadshus och 24 småhus) runtom i landet, byggda med prefabricerade plan-element av träregelstomme. Husen har producerats på fabrik och monterats under relativ kort tid (någon till några dagar) på byggplatsen. Småhusen monteras under bar himmel och kan utsättas för regn framförallt innan underlagstaket monterats. Ett av
fler-våningshusen har monterats under väderskydd. Resultaten kan inte anses vara representa-tiva för lösvirkeshus utan väderskydd eftersom dessa utsätts för höga fukttillstånd och ne-derbörd under lång tid (månader). Mätningar och provuttag har gjorts dels på ställen där man observerat avvikelser i form av fukt, smuts eller påväxt och dels på ställen där detta inte observerats. Provuttaget måste ses som stickprov och resultaten kan därför inte an-vändas för att förutsäga förhållandena generellt.
Resultaten från studien visar att trä kan utsättas för nederbörd och temperaturförhållanden som kan medföra mögelpåväxt under byggtiden. Därmed måste vi förkasta vår hypotes ”att trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mö-gelpåväxt”. I denna studie har en tredjedel av samtliga prover (96 av 276 stycken) en för-höjd eller hög fuktkvot (över 18 %). Dessutom hade nästan hälften av samtliga prover på-växt.
I handboken Fukt i trä för branschen står att det kritiska fukttillståndet för trä ligger över ca 84 % RF och över 18 % fuktkvot vid 15°C temperatur vid en varaktighet av 2 måna-der. I vår studie verkar detta stämma för träslaget gran.
Mätningarna på byggplatserna visar aldrig på högre temperatur än 13°C när relativa fuk-tigheten varit över 80 % RF. De objekt som i undersökningen hade högst RF avvek från de övriga objekten så till vida att väggelementen utsattes för utomhuslagring, utsattes för onormalt lång byggprocess innan tätt hus eller utsattes för inläckage och fritt vatten i hu-set. Generellt sett visade mätningarna på relativa fuktigheter lägre än 84 % RF och tempe-ratur under 15°C. Vi har inte funnit att de klimat (luftfuktighet och tempetempe-ratur) som byggdelar utsatts för under transporter och byggskeden varit tillräckligt gynnsamma för påväxt. Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall. Dock har det konstate-rats i flera objekt att påväxt uppstått under byggprocessen i de fall trä utsatts för fritt vat-ten.
I denna studie har långtidsmätningar av klimat på ett utomhusvirkeslager under tak visat på klimat som avsevärt överstiger 84% RF och 15°C under lång tid. Detta skulle kunna bli kritiskt om virket lagras i flera månader. Materialomsättningen på fabrikslager har inte studerats varför vi inte har några uppgifter om hur länge material utsatts för detta.
Det verkar inte finnas något tydligt samband mellan uppmätt fuktkvot och mögelpåväxt. På de fuktiga proverna finns inte alltid mögelpåväxt, medan prover som vid provtagnings-tillfället varit ”torra” uppvisar påväxt. Att de fuktiga proverna inte har påväxt kan förkla-ras med att dessa inte varit fuktiga tillräckligt länge eller varit så blöta att påväxt kunnat ske. Vid lägre temperaturer går allmänt sett tillväxten långsammare. Många av provtag-ningarna har gjorts vid förhållandevis låga temperaturer och detta kan delvis förklara av-saknaden av påväxt trots fuktiga förhållanden. Påväxten på de torrare proverna har för-modligen skett då provet tidigare varit fuktigt.
Blånadssvampar kräver generellt höga fukttillstånd för tillväxt. Förekomst av blånad kan därför indikera att virket varit utsatt för i princip fritt vatten under en längre tid. I vår stu-die har en femtedel av proverna, med påväxt och låg fuktkvot, uppvisat blånad. Speciellt vanligt förekommande är blånad på virket på fabrikerna. Denna har sannolikt funnits med på virket redan vid leverans, kanske redan innan torkningen på sågverket.
Det verkar vara vanligare med påväxt på material på byggarbetsplatser jämfört med kal-lager på husfabriker. Det beror sannolikt på en uppfuktning genom nederbörd under byggskedet. Det har observerats att styrsyllar och syllar i många objekt ofta hade en hög fuktkvot och i flera fall även påväxt. Denna del av konstruktionen kommer att ha begrän-sade möjligheter att torka ut och risken för påväxt i kommande tiden är därför stor.
I flera objekt, hos alla tre småhustillverkare, har brister observerats i konstruktionslös-ningar som innebär risk för förhöjd fuktnivå. Det finns både konstruktionsfel och utföran-defel. Exempelvis finns det ytterväggskonstruktioner där syllen är oskyddad och synlig utifrån sett. Det finns en risk att den utsätts för hög relativ luftfuktighet och eventuellt vatten från luftspalten bakom fasadbeklädnad och vattenstänk snett underifrån. I många ytterväggar, med liggande spikläkt i luftspalten, var läkten monterad dikt an mot vind-skyddet. Detta kan innebära att eventuellt förekommande vatten i luftspalten kan bli stå-ende på läkten mot vindskyddet med risk för inträngning i väggen. I flera objekt påträffa-des uppvikt plastfolie på insidan av ytterväggens nederkant samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan. Eventuellt har detta orsakats av nederbörd under stomresningen. I flera objekt har hela eller delar av vindskyddet expone-rats för regn under längre perioder trots att det fanns otäta skarvar och anslutningar. Om fasader inte är täta eller att kondensvatten bildas i luftspalten så finns det en risk för in-läckage genom otäta vindskydd. Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser ut-ifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats vilket innebär att det förmodligen inte är mögelresistent vid avsedd användning.
5
Slutsatser
Samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypotesen framför-allt med avseende på att de utsatts för fritt vatten och/eller att de använt material med på-växt. Detta innebär också att kraven i Boverkets byggregler möjligen har överskridits. I nästan en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades mikrobiell påväxt. I en tred-jedel av samtliga provtagningar konstaterades förhöjd eller hög fuktkvot. Resultaten visar att det var påväxt lika ofta på torrt trä/material som fuktigt trä/material. Påväxt i form av blånad har konstaterats i två femtedelar av proverna som hade påväxt och framförallt på torrt material. Eftersom blånad kräver fritt vatten för tillväxt så talar mycket för att den uppkommit innan leverans till husfabrik.
Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall.
Vi har inte funnit att de klimat (luftfuktighet och temperatur) som byggdelar utsatts för under transporter och byggskede varit tillräckligt gynnsamma för påväxt. Dock kan vi konstatera att i en hel del fall har påväxt uppkommit på material och byggdelar som ut-satts för fritt vatten på byggplatser och fabrikslager. Exempelvis sker stomresning i all-mänhet oberoende av väderlek förutom under kraftiga vindförhållanden.
I 4 av 24 husobjekt har relativa fuktigheten befunnit sig i princip kontinuerligt över 84% RF men temperaturen har varit under 13°C vid en varaktighet av en månad. I dessa ob-jekt fanns det avvikelser som förklarar detta. I övriga obob-jekt har relativa fuktigheten ald-rig eller kortvaald-rigt befunnit sig över 80% RF. Generellt sett så har temperaturen varit låg ca 10°C under den tiden RF varit över 80% i omgivande luft.
Klimatmätningar från två fabriker, med ouppvärmt utrymme för virkeslager, visar att enda perioden då relativa fuktigheten ligger kontinuerligt över 80 % är under vintern (no-vember-mars) då temperaturen är under 10°C. I den tredje fabriken gjordes klimat-mätningar i ett virkeslager under tak som exponerades för uteluft. Under vintern uppmät-tes ungefär liknande klimat som för de andra virkeslagren men under sommaren var rela-tiva fuktigheten över 84% under långa perioder samtidigt som temperaturen var över 15°C.
Resultaten tyder på att påväxt på torrt virke i innerväggar är vanligare än för tak och yt-terväggar. En förklaring skulle kunna vara att virkeskvaliteten och/eller materialhanter-ingen skiljer sig för trä som används i olika konstruktioner.
6
Rekommendationer
Studien visar att stomresning sker under bar himmel och att åtminstone betongplattan, styrsyllar, väggar, underlagstak och takstolar utsätts för nederbörd om sådan väderlek rå-der. Exempel på lösningar som kan förhindra detta är:
• använda heltäckande väderskydd,
• utforma byggdelarna på sådant sätt att uppfuktning och inläckage inte kan ske (i så fall bör det utvärderas) och att stomresning inklusive tätt tak kan utföras snabbt eller på en dag,
• undvika stomresning under nederbörd och samtidigt använda ekonomisk kom-pensation för väntetider (kan vara svårt om dålig väderlek råder under långa pe-rioder).
Väggens anslutning mot betongplattan bör vara utformad på sådant sätt att nederkant vägg inte blir utsatt för det vatten som ofta står på plattan. Studien visar att vatten ofta fanns stående på betongplattan framförallt i samband med nederbörd och att vatten sögs upp av anslutande ytter- och innerväggar. Exempel på lösningar kan vara att träsyllar byts ut mot icke fuktsugande och fukttåligt material eller att en högplatå anordnas på betong-plattan av icke fuktsugande och fukttåligt material där väggar ställs. I samband med detta bör köldbryggor och lufttäthet beaktas. Denna åtgärd kan också minska risken för vatten-uppsugning i väggar vid vattenläckage på installationer under bruksskedet.
Förbättra inplastningsmetoder och utvärdera dessa alternativt lagra, förvara, transportera och montera väggelement och material under tak. Idag verkar det vara svårt att praktiskt säkerställa regntäta inplastningar av väggelement och virkesbuntar under transport och lagring.
Vindskyddets egenskaper, lösningar vid skarvar och anslutningar och helhetsfunktion bör klarläggas. Studien påvisar generella brister och otätheter hos vindskydd och väggstom-mar riskerar att bli utsatta för inläckage. Dessutom finns det oklarheter kring dräne-ringsförmåga och tryckutjämning i luftspalten eftersom många luftspalter mer eller mind-re är igensatta av horisontella läkter.
Undvik långvarig virkeslagring utomhus eller i kalla utrymmen. Virke som lagras utom-hus under tak utsätts för höga fukttillstånd med risk för påväxt. Virke som lagras långa perioder, i ouppvärmda utrymmen, framförallt under vintern kan förväntas bli fuktiga. Detta bör beaktas framförallt med avseende på avsedd materialanvändning.
Bättre vindavledare behövs. Vindavledare bestående av framförallt materialet wellpapp används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrö-relser utifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och ytter-vägg. Detta kan medföra att konvektion uppstår i takisoleringen. Dessutom riskerar de att bli drabbade av påväxt eftersom materialet kan vara fuktkänsligt.
Ventilationsöppningar skall skyddas i överkant fasad, på byggnader med liten eller ingen takfot, för horisontellt regn och yrsnö. Det finns en risk att nederbörd tränger in i tak och väggar.
7
Samtliga mätresultat och observationer
I denna bilaga redovisas resultatet från mätningar och provtagningar. Bilder och observa-tioner redovisas för att åskådliggöra objekten. Dessutom redovisas de klimat som vägg-elementen varit utsatta för från fabrik till färdig byggnad.
Fuktkvotsmätning skedde enbart i träslaget gran utifrån okulär bedömning. Dock före-kommer mätningar i andra material vilket ska ses som indikationsmätning och redovisas inom parentes i tabellerna.
Följande förkortningar används för att beskriva mätplatsen:
YV = yttervägg IN = innervägg
INT = innertak T = tak
INS = insida UTS = utsida
NK = nederkant ÖK = överkant
BP = byggplats F = fabrik
LI = lager inomhus LP = lager och material täckt med plast/presenning LT = utelager under tak LUV = lager utan värme
2V = två våningar * = Mätpunkt som särskilt följts upp
Klimatlogger för husen har varit placerad i en fönstersmyg vid en av ytterväggarnas in-sida. För somliga objekt finns det exakta uppgifter på när olika händelseförlopp inträffade såsom montering av logger på väggelement i fabrik (1), lagring av väggelement utomhus under presenning/plastfolie (2), pålastning av väggelement på lastbil (3) och ankomst på byggplats och avlastning av väggelement (4). Dessa siffror finns noterade i respektive ob-jekts klimatdiagram. I övriga objekt saknas exakta uppgifter på de olika faserna.
Dessa objekt redovisas på följande sidor:
Fabriksbesök på objekt (A2) i Götaland den 12 september 2008 34 Byggplatsbesök på objekt (A) i västra Götaland den 1 oktober 2008 36 Byggplatsbesök på objekt (B) i västra Götaland den 20 november 2008 38 Byggplatsbesök på objekt (C) i västra Götaland den 25 september 2008 40 Byggplatsbesök på objekt (D) i västra Götaland den 26 september 2008 42 Byggplatsbesök på objekt (E) i västra Götaland den 15 och 22 oktober 2008 44 Byggplatsbesök på objekt (B2) i västra Götaland den 28 januari 2009 46 Byggplatsbesök på objekt (D2) i östra Götaland den 6 mars 2009 49 Byggplatsbesök på objekt (E3) i östra Götaland den 28 augusti 2009 51 Byggplatsbesök på objekt (H3) i västra Götaland den 10 september 2009 53
Klimatmätning på objekt (E2) i östra Norrland 55
Klimatmätning på objekt (F3) i västra Götaland 56
Klimatmätning på objekt (B3) i västra Götaland 57
Fabriksbesök på objekt (G2) i Götaland den 12 september 2008 58 Fabriksbesök på objekt (HX) i Götaland den 1 oktober 2008 60 Byggplatsbesök på objekt (F) i västra Götaland den 22 oktober 2008 62 Byggplatsbesök på objekt (H) i västra Götaland den 22 oktober 2008 64 Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (H) i västra Götaland den 19
november 2008 67
Byggplatsbesök på objekt (H2) i östra Götaland den 6 mars 2009 70
Klimatmätning på objekt (J2) i östra Svealand 73
Klimatmätning på objekt (N) i västra Götaland 74
Klimatmätning på objekt (3) i västra Götaland 75
Fabriksbesök på objekt (I2) i Götaland den 17 september 2008 76 Byggplatsbesök på objekt (I) i västra Götaland den 25 september 2008 78 Byggplatsbesök på objekt (VG) i Götaland den 30 oktober 2008 81
Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (VG) i Götaland den 19 november
2008 83
Byggplatsbesök på objekt (Ö) i östra Svealand den 26 oktober 2009 85
Klimatmätning på objekt (F2) i östra Svealand 87
Klimatmätning på objekt (J) i Götaland 88
Klimatmätning på objekt (5) i östra Norrland 89
Byggplatsbesök på objekt (VH) i Götaland den 19, 26 november 2008 och
Fabriksbesök på objekt (A2) i Götaland den
12 september 2008
Tabell 1 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat.
Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Provtags-datum Fuktkvot Mögel-påväxt Blånad Actino-myceter Okulärt yta 0-10 mm
A2 F,LUV Virke 45/240 9 2008-12-09 16 17 0 0 0
A2 F, LI UK takstol 10 2008-12-09 19 1 1 0 synlig blånad A2 F,LUV Virke 45/240 11 2008-12-09 16 17 0 0 0 missfärgat A2 F,LUV Virke 45/240 12 2008-12-09 14 15 0 0 0
A2 F,LUV Virke 45/240 13 2008-12-09 16 0 0 0
Figur 31 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under en månad (29 oktober 2008 -20 oktober -2008) ‐20 ‐10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 ‐10 ‐11 00:00 2008 ‐10 ‐18 00:00 2008 ‐10 ‐25 00:00 2008 ‐11 ‐01 00:00 2008 ‐11 ‐08 00:00 2008 ‐11 ‐15 00:00 2008 ‐11 ‐22 00:00 2008 ‐11 ‐29 00:00 2008 ‐12 ‐06 00:00 2008 ‐12 ‐13 00:00 2008 ‐12 ‐20 00:00 2008 ‐12 ‐27 00:00 2009 ‐01 ‐03 00:00 2009 ‐01 ‐10 00:00 2009 ‐01 ‐17 00:00 2009 ‐01 ‐24 00:00 2009 ‐01 ‐31 00:00 2009 ‐02 ‐07 00:00 2009 ‐02 ‐14 00:00 2009 ‐02 ‐21 00:00 2009 ‐02 ‐28 00:00 2009 ‐03 ‐07 00:00 2009 ‐03 ‐14 00:00 2009 ‐03 ‐21 00:00 2009 ‐03 ‐28 00:00 2009 ‐04 ‐04 00:00 2009 ‐04 ‐11 00:00 2009 ‐04 ‐18 00:00 2009 ‐04 ‐25 00:00 2009 ‐05 ‐02 00:00 2009 ‐05 ‐09 00:00 2009 ‐05 ‐16 00:00 2009 ‐05 ‐23 00:00 2009 ‐05 ‐30 00:00 2009 ‐06 ‐06 00:00 2009 ‐06 ‐13 00:00 2009 ‐06 ‐20 00:00 2009 ‐06 ‐27 00:00 2009 ‐07 ‐04 00:00 2009 ‐07 ‐11 00:00 2009 ‐07 ‐18 00:00 2009 ‐07 ‐25 00:00 2009 ‐08 ‐01 00:00 2009 ‐08 ‐08 00:00 2009 ‐08 ‐15 00:00 2009 ‐08 ‐22 00:00 2009 ‐08 ‐29 00:00 2009 ‐09 ‐05 00:00 2009 ‐09 ‐12 00:00 2009 ‐09 ‐19 00:00 2009 ‐09 ‐26 00:00 2009 ‐10 ‐03 00:00 2009 ‐10 ‐10 00:00 2009 ‐10 ‐17 00:00 2009 ‐10 ‐24 00:00 2009 ‐10 ‐31 00:00 2009 ‐11 ‐07 00:00 2009 ‐11 ‐14 00:00 Objekt (A2) RF % Temp. C
Kommentarer
Klimatmätningar i ouppvärmt utrymme för virkeslager visar att enda perioden då relativa fuktigheten ligger förhållandevis konstant över 80 % är under vintern (november-mars). Temperaturen var då under 10 °C. Takdropp orsakade sannolikt smuts-/vattenstänk på de takstolar som lagrades utomhus under läckande tak. Synlig påväxt påträffades på taksto-lar. Logger (A2) har varit uppsatt i ett ouppvärmt utrymme.
Figur 32. Takstolslager utomhus under tak. Smuts påträffades på takstolarna på grund av takdropp och stänk från marken.
Figur 33. Virkeslager utan uppvärmning.
Figur 34. Synlig påväxt påträffades på några takstolar som låg paketerade inför leverans.
Byggplatsbesök på objekt (A) i västra Götaland den
1 oktober 2008
Tabell 2 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat.
Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Provtags-datum Fuktkvot Mögel-påväxt Blånad Actino-myceter Okulärt yta 0-10 mm
A F, LI *YV INS stående regel 1 2008-09-16 8 10 0 0 0 A BP YV ÖK vägg/hammarband 28 2008-09-18 11 0 0 0 A BP *YV INS stående regel 29 2008-09-18 10 0 0 0 A BP T NK takstol 30 2008-09-18 12 0 0 0 A BP LP IN regel 31 2008-09-18 13 3 0 0
A BP LP IN syll 32 2008-09-18 13 1 0 0 Synlig påväxt
Figur 35 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under tre dagar (16-18 september 2008)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 ‐09 ‐16 09:36 2008 ‐09 ‐16 12:00 2008 ‐09 ‐16 14:24 2008 ‐09 ‐16 16:48 2008 ‐09 ‐16 19:12 2008 ‐09 ‐16 21:36 2008 ‐09 ‐17 00:00 2008 ‐09 ‐17 02:24 2008 ‐09 ‐17 04:48 2008 ‐09 ‐17 07:12 2008 ‐09 ‐17 09:36 2008 ‐09 ‐17 12:00 2008 ‐09 ‐17 14:24 2008 ‐09 ‐17 16:48 2008 ‐09 ‐17 19:12 2008 ‐09 ‐17 21:36 2008 ‐09 ‐18 00:00 2008 ‐09 ‐18 02:24 2008 ‐09 ‐18 04:48 2008 ‐09 ‐18 07:12 2008 ‐09 ‐18 09:36 2008 ‐09 ‐18 12:00 2008 ‐09 ‐18 14:24
Objekt (A)
RF % Temp. C 1 3 4Kommentarer
Besöket gjordes samma dag som huset levererades till byggplatsen. Viss nedsmutsning påträffades på takstolar. Förmodligen skedde detta i samband med avlastning från lastbil.
Figur 36.Objektets framsida. Pågående stomresning. Figur 37. Takstolsdelar lastades av direkt på marken.
Figur 38.Fuktspärren hade vänts med tätningslis-terna uppåt.
Figur 39.Takstolen verkar ha varit i kontakt med marken eftersom den var smutsig.
Figur 40.Bilden visar ovandel yttervägg/väggele-ment och otät vindskyddsskarv.
Figur 41.Virkeslager på byggplats. Analysen visade på sparsam mögelpåväxt och blånad på innerväggs-reglar. Fuktkvoten var 16-20 % i flera reglar och de var smutsiga.
Byggplatsbesök på objekt (B) i västra Götaland den
20 november 2008
Tabell 3 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat.
Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Provtags-datum Fuktkvot Mögel-påväxt Blånad Actino-myceter Okulärt yta 0-10 mm
B F, LI *YV INS stående regel 2 2008-09-16 8 9 0 0 0 B BP T vindavledare wellpapp 148 2008-11-20 (13) 0 0 0 B BP T vindavledare wellpapp 149 2008-11-20 (14) 0 0 0 B BP T INS underlagstak 150 2008-11-20 (21) 0 0 0 B BP T INS underlagstak 151 2008-11-20 (19) 0 0 0 B BP T INS underlagstak 152 2008-11-20 (21) 1 0 0 B BP T INS underlagstak 153 2008-11-20 (22) 1 0 0 B BP T ÖK takstol 154 2008-11-20 14 15 1 0 0 B BP T ÖK takstol 155 2008-11-20 16 17 1 0 0 B BP T NK takstol 156 2008-11-20 13 14 0 0 0 B BP YV ÖK hammarband 157 2008-11-20 15 0 0 0
Figur 42 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (17 september 2008 till 20 november 2008). 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 ‐09 ‐13 00:00 2008 ‐09 ‐15 00:00 2008 ‐09 ‐17 00:00 2008 ‐09 ‐19 00:00 2008 ‐09 ‐21 00:00 2008 ‐09 ‐23 00:00 2008 ‐09 ‐25 00:00 2008 ‐09 ‐27 00:00 2008 ‐09 ‐29 00:00 2008 ‐10 ‐01 00:00 2008 ‐10 ‐03 00:00 2008 ‐10 ‐05 00:00 2008 ‐10 ‐07 00:00 2008 ‐10 ‐09 00:00 2008 ‐10 ‐11 00:00 2008 ‐10 ‐13 00:00 2008 ‐10 ‐15 00:00 2008 ‐10 ‐17 00:00 2008 ‐10 ‐19 00:00 2008 ‐10 ‐21 00:00 2008 ‐10 ‐23 00:00 2008 ‐10 ‐25 00:00 2008 ‐10 ‐27 00:00 2008 ‐10 ‐29 00:00 2008 ‐10 ‐31 00:00 2008 ‐11 ‐02 00:00 2008 ‐11 ‐04 00:00 2008 ‐11 ‐06 00:00 2008 ‐11 ‐08 00:00 2008 ‐11 ‐10 00:00 2008 ‐11 ‐12 00:00 2008 ‐11 ‐14 00:00 2008 ‐11 ‐16 00:00 2008 ‐11 ‐18 00:00 2008 ‐11 ‐20 00:00 2008 ‐11 ‐22 00:00 2008 ‐11 ‐24 00:00
Objekt (B)
RF % Temp. C 1 34Kommentarer
Besöket gjordes strax innan inflyttning varför väggarna inte var åtkomliga för fuktmät-ning. Fuktmarkeringar påträffades på undersida underlagstak/fanerskiva vid infäst-ningar/spikar. Omfattningen av mögelpåväxt på takstolar/underlagstak bedömdes före-komma punktvis och var lokaliserade till vissa infästningar.
Figur 43. Objektets framsida. Nästan färdigt för målning och tapetsering invändigt.
Figur 44. Vindsutrymme före vindsbjälklaget skulle isoleras.
Figur 45. Fuktindikation (0,22) och fuktmarke-ring vid infästningar i
underlags-tak/impregnerad fanerskiva.
Figur 46. Ingen fuktindikation (0,15) i under-lagstak/impregnerad fanerskiva.
Byggplatsbesök på objekt (C) i västra Götaland den
25 september 2008
Tabell 4 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat.
Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Provtags-datum Fuktkvot Mögel-påväxt Blånad Actino-myceter Okulärt yta 0-10 mm
C F, LI *YV INS stående regel 3 2008-09-16 9 13 0 0 0
C BP IN syll 39 2008-09-25 14 15 2 2 0 synlig blånad C BP *YV INS stående regel 40 2008-09-25 13 16 0 0 0
C BP LP Virkeslager/regel 41 2008-09-25 20 22 0 0 0 C BP L Virkeslager/regel 42 2008-09-25 15 17 0 0 0 C BP L Gipsbunt, gipsskiva 43 2008-09-25 (18) 0 0 0 C BP L Virkeslager/innerväggssyll 44 2008-09-25 14 17 1 0 0 C BP T ÖK takstol 45 2008-09-25 21 0 0 0 C BP T ÖK takstol 46 2008-09-25 24 0 0 0 C BP T NK takstol 47 2008-09-25 18 1 0 0 smuts C BP YV ÖK hammarband 48 2008-09-25 18 19 1 0 0 C BP T NK takstol 49 2008-09-25 16 18 0 0 0 C BP YV INS syll 50 2008-09-25 15 17 0 0 0 smuts
Figur 49 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under tre dygn (23-26 september 2008).
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 ‐09 ‐23 12:00 2008 ‐09 ‐24 00:00 2008 ‐09 ‐24 12:00 2008 ‐09 ‐25 00:00 2008 ‐09 ‐25 12:00
