Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt

PATIENTERS UPPLEVELSER AV KATETERISERING OCH ATT

LEVA MED URINKATETER

-

En litteraturöversikt

PATIENTS’ EXPERIENCES OF URINARY CATHETERIZATION

AND LIVING WITH URINARY CATHETER

-

A literature review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 200608 Kurs: 53

Författare: Martin Wärnberg Handledare: Linda Gellerstedt

SAMMANFATTNING Bakgrund

Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och

urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.

Metod

En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.

Resultat

De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.

Slutsats

Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering.

Nyckelord: Egenvård, kateterrelaterade urinvägsinfektioner, livskvalitet psykiskt lidande,

urinvägskateterisering

ABSTRACT Background

Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how

catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.

Aim

The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.

Method

A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.

Results

The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.

Conclusions

This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of

information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

Keywords: Catheter-related infections, psychological distress, quality of life, self care,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ...1 BAKGRUND...1 Urinvägarna ...1 Kateterisering av urinvägarna ...1 Indikationer för kateterisering ...2

Komplikationer i samband med kateterisering ...2

Sjuksköterskans uppgift ...3

Att vara patient ...5

Integritet ...5

Livskvalitet ...6

Teoretisk utgångspunkt - Lidande ...6

Problemformulering ...8 SYFTE ...8 METOD ...8 Design...8 Urval ...9 Datainsamling...10 Kvalitetsgranskning ...13 Dataanalys ...13 Forskningsetiska överväganden ...14 RESULTAT ...15

En vardag med urinkateter ...15

Livskvalitet ...18

Patientens relation till hälso- och sjukvården ...21

DISKUSSION ...23 Resultatdiskussion ...23 Metoddiskussion...28 Slutsats ...30 Självständighetsdeklaration ...31 REFERENSER ...32 BILAGA A-B

INLEDNING

Att behandla en dysfunktionell urinblåsa med kateterisering finns dokumenterat sedan mer än 3500 år. Genom historien har såväl material som metod utvecklats med det artificiella urinröret som gemensam princip och sedan tidigt 1900-tal har den idag vanliga så kallade Foley-katetern använts med samma gemensamma princip. Bakteriekolonisation av de nedre urinvägarna förekommer på grund av det konstgjorda urinröret och orsakar

urinvägsinfektion vilket är en vanlig och betydande orsak till lidande (Chenoweth & Saint, 2016; Feneley, Hopley & Wells, 2015; Foley, 1937). Kränkning av patientens värdighet såväl som uppkomst av fysiska åkommor i samband med medicintekniska åtgärder är vanliga former av vårdlidande (Eriksson, 1994) vilket sjuksköterskan har i uppgift att förebygga enligt beskrivna kompetenser om exempelvis integritet och säker vård (International Counsil of Nurses [ICN], 2014).

Föreliggande litteraturöversikt har initierats av dess upphovsmäns verkliga erfarenheter av katetervård. I samband med yrkesliv och verksamhetsförlagd utbildning har olika typer av katetrar hanterats åtskilliga gånger. Situationer har observerats där bristande hantering av både urinkateter och patient har orsakat lidande för patienten. Observerat lidande

tillsammans med urinkateterns vanliga förekomst har väckt intresse för utveckling inom området. Föreliggande litteraturöversikt avser att aktualisera behovet av utökad förståelse för ett vanligt medicintekniskt redskap och dess påverkan på patienten.

BAKGRUND Urinvägarna

När urinen producerats i njuren leds den från njurbäckenet till urinblåsan genom urinledaren. Urinblåsan har en god lagringsfunktion och innan den töms innehåller den vanligtvis 400-500 ml urin. Om blåstömningen hindras kan urinblåsan i värsta fall fyllas med flera liter urin. Urinblåsans glatta muskulatur utgör den inre slutmuskeln vid ingången till urinröret och en tvärstrimmig ringmuskel utgör den yttre slutmuskeln där urinröret fortlöper genom bäckenbotten. Den inre slutmuskeln innerveras av sympatiska (autonoma) nervfibrer och den yttre slutarmuskeln är viljestyrd. Allteftersom blåsan fylls och sträcks ut sänder sträckkänsliga sensorer signaler till ryggmärgen som påverkar de parasympatiska fibrerna i blåsans glatta muskulatur. Vid tillräckligt starkt stimuli relaxeras den inre slutmuskeln, de parasympatiska fibrerna i urinblåsan kontraheras och urinen i blåsan töms ut genom urinröret (Wilson, 2015).

Kateterisering av urinvägarna

Urinkatetern är en rörformad slang med en eller flera öppningar där urin kan rinna ut. Det finns flera olika typer av katetrar t.ex. kvarliggande kateter, tappningskateter och

suprapubisk kateter (Feneley et al., 2015). Kvarliggande kateter

Om det finns ett kontinuerligt behov av kateterisering under en kortare till en längre tid kan en kvarliggande kateter, även kallad KAD efter franskans ‘Kateter à Demeure’, användas. Vid insättningen rengörs urinrörsmynningen och lokalbedövning appliceras innan

kateterslangen förs in i urinröret. När slangen är inne i urinblåsan fylls en ballong med exempelvis sterilt vatten, detta för att förhindra förskjutning. Slangen kopplas till en

urinuppsamlingspåse som töms kontinuerligt. Katetern spolas igenom och byts ut regelbundet (Peate & Gault, 2013).

Aseptisk rengöring av området kring urinrörsmynningen har i studier påvisats ineffektivt i fråga om förebyggande av bakterier i urinvägarna. En studie med drygt 400 personer där hälften rengjordes aseptiskt och andra hälften med tvål och vatten resulterade i procentuellt fler urinvägsinfektioner hos den aseptiskt rengjorda gruppen (Webster et al., 2001).

Ren intermittent kateterisering

En fysiskt kapabel patient kan lära sig metoden ren intermittent kateterisering (RIK) med en tappningskateter. Att inte behöva en KAD med den vård och kontroll som krävs bidrar till självständighet och kontroll över sin situation. RIK kan användas även om

kateterisering skulle vara indicerat en längre tid. Metoden är att föredra då det är den minst invasiva metoden och därmed inte har samma risk för komplikationer. Katetern förs in genom urinröret till urinblåsan och ett spontant utflöde av urin uppstår eftersom de båda slutmusklerna öppnas. När urinflödet avstannat avlägsnas kateterslangen. En ballong behövs inte då katetern avlägsnas efter varje tömning. Ingen bedövning eller speciell rengöring av urinrörsmynningen behövs, dock uppmanas brukare att rengöra underlivet minst en gång om dagen (Gilbert, Naidoo & Redwig, 2018; Leach, 2018; Vahr et al., 2013).

Suprapubisk kateter

Vid tillfällen när de två förstnämnda metoderna inte är aktuella kan istället en suprapubisk kateter användas. Bukväggen punkteras ovanför symfysen för att nå urinblåsan, där kateterslangen fästs. När behandlingen kan avslutas avlägsnas katetern och fisteln växer åter ihop. Jämfört med KAD är den suprapubiska katetern enklare att rengöra och byta, det är mindre troligt att det uppstår flödeshinder och risken för kontamination av enteriska mikroorganismer reduceras. Den suprapubiska katetern bevarar även sexuell funktion (Feneley et al., 2015; Gilbert et al., 2018).

Indikationer för kateterisering

Kateterisering av urinblåsan bör undvikas tills dess att det finns klinisk indikation för det (Geng et al., 2012). När det är indicerat bör den minst invasiva metoden väljas för att minska komplikationsrisken. Valet av metod motiveras av patientens förmåga samt kateteriseringens frekvens och duration. Urinretention och residualurin efter miktion är ett par vanliga tillstånd där kateterisering är indicerat. Neurogen blåsrubbning,

ryggmärgstrauma, akut stroke, epiduralanestesi eller andra neurologiska tillstånd kan också innebära behov av kateterisering. Vid längre kirurgiska ingrepp med generell anestesi är kateterisering en rutinåtgärd och postkirurgiskt kan det användas för urinmätning eller i väntan på normal tömningsförmåga. Kateterisering är inget substitut för omvårdnad vid inkontinens men kan användas vid vissa fall av svår urininkontinens i syfte att öka välbefinnande och livskvalitet. Det förekommer även vid vård i livets slut med samma syfte (Burman, 2006; Gilbert et al., 2018; Lauritzen & Thulin, 2019).

Komplikationer i samband med kateterisering

Kateterrelaterad urinvägsinfektion är en vanligt förekommande så kallad nosokomial infektion (Magill et al., 2014) och en vanlig komplikation vid kateterisering. Den ständigt

öppna lumen hos en kateteriserad person utgör inlopp för bakterier och ökar risken för kolonisation. Infektion förekommer vid både långvarigt och kortvarigt bruk men risken ökar i relation till kateteriseringens duration, därför är det viktigt att ständigt överväga behovet av kateterisering. Personer som drabbas av urinvägsinfektioner upplever ofta feber, smärta i nedre delen av buken samt brännande känsla vid miktion eller vid urinrörsmynningen. Obehandlad urinvägsinfektion kan bland annat leda till pyelonefrit eller i värsta fall sepsis (Clayton, 2017).

Hemmavarande personer över 18 år med kvarliggande kateter uttryckte blandade besvär relaterat till urinkatetern i en amerikansk studie. Av 202 personer uppgav 43 procent problem med urinläckage, 31 procent hade drabbats av urinvägsinfektion, 24 procent hade upplevt flödeshinder i katetern, 23 procent uppgav kateter-relaterad smärta och 12 procent uppgav varit med om accidentell förskjutning av katetern (Wilde et al., 2013). Flera författare av studien genomförde sedan en sekundär analys för att utreda om det fanns samband mellan urinvägsinfektion och flödeshinder i kateterslangen, vilket kunde konstateras (Wilde, McMahon, Crean & Brasch, 2017).

Shuman och Chenoweth (2018) menar att förebyggande åtgärder kan minska risken för infektioner. Korrekt basalhygien, ett aseptiskt handhavande vid insättning samt ständigt övervägande om kateterns nödvändighet är de främsta åtgärderna för att minska antalet urinvägsinfektioner (Shuman & Chenoweth, 2018). En studie från 2012 visar att katetrar som har en beläggning med aseptiskt medel inte har någon påvisbar påverkan på bakterier i urinvägarna. Studien menar även att katetrar tillverkade i latex är lämpliga vid långvarig kateterisering då risken för urinvägsinfektioner minskar (Jahn, Beutner & Langer, 2012).

Sjuksköterskans uppgift

Institute of medicine [IOM] formulerade år 2003 grundläggande kompetenser för hälsoprofessioner. Quality and Safety education [QSEN](Cronenwett et al, 2007) anpassade och tydliggjorde sedan kompetensbeskrivningen specifikt för

sjuksköterskeprofessionen i syfte att göra den applicerbar till läroplaner vid olika utbildningsinstitut. Svensk sjuksköterskeförening (2017) har i Sverige formulerat

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska enligt Högskoleförordningens (SFS 1993:100) examensbeskrivning av sjuksköterskeexamen och baserat på QSEN:s arbete genom litteratur av Sherwood och Barnsteiner (2013). De fundamentala kompetenserna finns även beskrivna i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2014). De sex

kärnkompetenserna är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik (Cronenwett et al, 2007). Nedan följer en kort sammanställning av begreppen och dess väsentliga innebörd.

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård handlar om att i partnerskap med patienten utifrån dennes berättelse, önskemål och föreställning om vad hälsa är utforma vården. En förmåga att se vården och situationen från patientens synvinkel med patienten som expert på sin egen situation är att eftersträva som vårdare (Cronewett et al., 2007). ICN (2014) adderar viktiga begrepp till sjuksköterskeprofessionen såsom integritet, respekt, lyhördhet och medkänsla samt lägger vikt vid att sjuksköterskan ska främja mänskliga rättigheter i samband med

Samverkan i team

Sjuksköterskan ska samverka i det interprofessionella teamet där patienten och eventuella anhöriga spelar en central roll. I teamet verkar sjuksköterskan antingen som teammedlem eller ledare men framförallt som omvårdnadsansvarig. Inom teamet ska varje professions expertområde respekteras och samverka till patientens bästa. Arbetet ska ske med god kommunikation och omtanke gentemot varandra (Cronewett et al., 2007). Att stödja och visa vägen i utveckling av etisk medvetenhet inom teamet hör också till sjuksköterskans uppgift (ICN, 2014).

Evidensbaserad vård

Med utgångspunkt i patientens önskemål om hur vården ska utformas ska sjuksköterskan aktivt applicera bästa tillgängliga evidens och beprövad erfarenhet. Det kräver förmågan att söka, värdera och sammanställa vetenskaplig data (Cronewett et al., 2007). Även ICN (2014) lägger vikt vid utveckling av forskningsbaserad kunskap som grund för den evidensbaserade vården och sjuksköterskans givna plats i utvecklingen.

Förbättringskunskap

Förbättringsarbeten ska alltid ha god och säker vård som mål. Sjuksköterskan ska ha förmåga att se vikten av mätning och uppföljning av vårdkvaliteten och ha förståelse för förändringars långsiktiga inverkan på vårdorganisationen. Reflektion över rutiner och vårdmiljöns utformning samt möjligheten att implementera ny kunskap föds ur en attityd om förbättringsarbete som en nödvändig del av arbetsdagen (Cronewett et al.,

2007). Sjuksköterskan har även ansvar för upprätthållandet av patientens säkerhet, värdighet och rättigheter i tider av förbättring med ny teknik och forskning (ICN, 2014). Säker vård

Med riskmedvetenhet och proaktivt arbete såsom identifiering av risker och användning av avvikelserapportering arbetar sjuksköterskan för att minska risken för vårdrelaterade patientskador. Det handlar om att sträva efter säker vård inom vårdorganisationen men även i det individuella professionella handhavandet (Cronewett et al., 2007).

Informatik

Journalföring och planering samt användandet av e-hälsotjänster och

kommunikationsverktyg ska värna om patientsäkerheten. I utveckling och implementering av dessa kan sjuksköterskan ha en central roll (Cronewett et al., 2007).

Hälso- och sjukvårdslagen tydliggör att sjukvården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (SFS 2017:30, kap. 5 1 §). Att respektera patientens värderingar, önskemål och behov praktiseras genom att tillgodose patienten och närstående relevant information samt att aktivt planera vården i partnerskap med patienten efter önskad grad av delaktighet. Informationen ska anpassas till patientens individuella behov vilket kan vara en utmaning men ett område att utvecklas inom (Walton, 2013).

De sex kärnkompetenserna återfinns i sjuksköterskans uppgift vid en kateterisering. Den mest evidensbaserade metoden ska användas med god aseptik och säkert handhavande. Patienten ska informeras om syftet med katetern, tillvägagångssättet samt kateteriseringens bedömda duration. Undervisning om egenvård såsom vikten av personlig hygien och uppmärksamhet på vanliga symtom vid komplikationer hör också till sjuksköterskans

ansvar. Kateteriseringen ska utföras med ett gott bemötande och kontinuerlig information om nästa steg samt en attityd om patienten som expert på sin egen kropp och känsla. Slutligen journalförs kateteriseringen. Vid observation av bristande rutiner kan förbättringsarbete initieras (Cronewett et al., 2007).

Att vara patient

Patientlagen (SFS 2014:821, kap.1 1 §) klargör patientens ställning gentemot hälso- och sjukvården och syftar till att gynna patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienten har bland annat rätt till information angående hälsotillstånd, olika undersöknings- och behandlingsalternativ men även information om väsentliga risker för komplikationer samt biverkningar (SFS 2014:821, kap. 3 1 §). Delaktighet vid genomförandet av vården är en aspekt som i stor utsträckning ska tillämpas i mötet med patienten. Utifrån patientens önskan och förutsättningar ska denne ges möjligheten att utföra vissa vård- och

behandlingsåtgärder på egen hand (SFS 2014:821, kap. 5 1 §, 2 §). Om flera evidensbaserade och beprövade behandlingsalternativ är aktuella ska patienten ha

möjlighet att välja den behandling som han eller hon föredrar (SFS 2014:821, kap. 7, 1 §). Utförda studier har beskrivit vad patienter upplever är viktigt i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Rapport et al. (2019) presenterar flera olika ämnen och upplevelser i en intervjustudie. Känslomässiga behov kunde beskrivas i berättelser som upplevelsen av att dela patientsal; känslan av maktlöshet vid brist på information eller; bemötandet från empatisk och engagerad personal. Huruvida känslomässiga behov fylldes eller inte ansågs ha betydelse för upplevelsen. Kommunikation mellan vårdprofession, patient och anhöriga var ytterligare en viktig aspekt som var betydande för upplevelsen liksom huruvida

personalens beteende och professionella handhavande var korrekt (Rapport et al., 2019).

En studie genomförd på svenska sjukhus beskriver aspekter om informell respektive formell delaktighet. Informell delaktighet avsåg bland annat den mänskliga gemenskapen mellan patient och vårdare som kunde manifesteras i samtal om intressen och vardagen. Formell delaktighet avsåg bland annat patientens rättighet om delaktighet i dokumentation och beslutsfattning. Dessa två aspekter ansågs dock ha betydelse för varandra när informell delaktighet menades kunna leda till en miljö där formella samtal om hälsotillstånd och behandling kunde hållas (Wolf et al., 2017).

Integritet

Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att hälso- och sjukvård ska byggas på respekt för patientens integritet så att god vård kan uppfyllas (SFS 2017:30, kap. 5 1 §). Andersson (1994, s.37) definierar integritet som tillstånd av helhet: “Respekt för patientens integritet som tillstånd av helhet innebär att den enskilde patientens värderingar och önskemål utifrån sin upplevelse av sjukdom och dess konsekvenser i hans eller hennes livssituation alltid skall beaktas”. För att passa in begreppet i litteraturöversiktens kontext kan

definitionen om patientens integritet som personlig sfär användas: “Respekt för patientens integritet som personlig sfär innebär att den enskilde patientens värderingar och önskemål vad gäller gränserna för den personliga sfären alltid ska beaktas” (Andersson, 1994, s.44). Det kan anses självklart i många vårdsituationer att vårdpersonal får tillgång till dels patientens uppgifter men också patientens kropp. Det krävs medvetenhet om att de

integritetsintrång som görs med medicinsk orsak är oacceptabla enligt social princip. Vårdpersonalen måste vara känslig för patientens upplevelse av eventuella intrång i den personliga integriteten. De för vårdpersonalen dagliga rutinerna kan för patienten vara en engångsföreteelse som skapar en negativ erfarenhet. En negativ upplevelse kan ha inverkan på huruvida en patient väljer att söka för framtida vårdbehov eller ej (Andersson, 2012).

Livskvalitet

Begreppet ‘Quality of life’ avser enligt Nationalencyklopedin (u.å.) ‘livskvalitet’ på svenska och beskrivs som “livsvärde som inte mäts med pengar”. World Health Organization ([WHO]; u.å.) beskriver begreppets komplexitet och bredd med följande definition:

… individual's perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations,

standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person's physical health, psychological state, personal beliefs, social

relationships and their relationship to salient features of their environment.

Fumincelli, Mazzo, Martins och Mendes (2019) analyserar begreppet och menar att hälso- och sjukvårdspersonal genom beslutsfattande i komplexa situationer dels kan förbättra men också kompromissa med patientens livskvalitet. Det framhålls att förståelse för etik och livskvalitet är essentiellt för att ha möjlighet att delta i diskussion om

omvårdnadsprocessen. Grundläggande etisk kunskap ger förutsättningar för att analysera och kritisera sitt eget handhavande och dess påverkan på patienters livskvalitet (Fumincelli et al., 2019). Haraldstad et al. (2019) visar i en systematisk litteraturöversikt att skattning av livskvalitet är viktigt för beslutsfattande samt för att förstå konsekvenser av sjukdom och behandling. Förbättrad livskvalitet för patienter kan anses vara målet med medicinsk forskning. Fumincelli, Mazzo, Martins, Henriques, Cardoso och Rodrigues (2017) menar att förståelsen av en patients livskvalitet kan ge vägledning i det terapeutiska valet med de aspekter som det kan innebära. Det ger också inblick i patientens verkligen behov och kan ge grund till implementering av nya riktlinjer och kvalitetsförbättring gällande vård av exempelvis patienter med ren intermittent kateterisering.

Teoretisk utgångspunkt – Lidande

Svenska Akademien (2009) definierar begreppet lidande som “att utstå smärta fysiskt el. psykiskt”. I vårdvetenskaplig kontext beskrivs begreppet lidande som fysisk, emotionell, andlig eller existentiell ångest alternativt smärta. Wright (2005) menar att upplevelsen innefattar faktorer som en sjukdoms påverkan på livet och relationer; ett eventuellt dysfunktionellt vardagligt liv; strävan att härda ut samt akut eller kronisk smärta (Wright, 2005).

Komplexiteten i begreppet lidande framhävs i Carnevales (2009) analys där Cassells (1982) definition av begreppet beskrivs. Betoning läggs på den lidande personens subjektiva upplevelse och poängteras att lidandets omfattning inte kan sättas i samband med storleken av observerbara skador eller lidande. Detta eftersom det observerbara upplevs individuellt av olika personer. I lidandet ingår även att personens integritet hotas

genom faktiska eller potentiella kompromisser med viktiga aspekter av personens liv (Carnevale, 2009; Cassell, 1982).

Rehnsfeldt och Eriksson (2004) illustrerar lidandet som en process där lidande går från outhärdligt till uthärdligt. Vårdarens plats i processen är att i partnerskap med patienten skapa mening och göra lidandet uthärdligt. Vårdarens egen förståelse av processen och egen uppfattning av livet som motiv för omvårdnad är en förutsättning för att hjälpa patienten att hitta mening genom lidandets process.

Katie Eriksson (1994) beskriver tre olika typer av lidande: Sjukdomslidande

Sjukdomslidande är det lidande som uppstår i samband med sjukdom eller behandling. Det kan vara fysiskt eller själsligt lidande. Smärta är inte identiskt med lidande, vilket betyder att patienten inte behöver lida av smärta, dock har smärta och lidande en stark koppling. Det själsliga lidandet är ofta kopplat till skam och förnedring från sig själv eller vårdpersonal vid en sjukdom eller behandling (Eriksson, 1994).

Livslidande

Livslidande kan enligt Eriksson (1994) innefatta hela livssituationen i form av att inte kunna fullfölja betydelsefulla skeenden eller att behöva kompromissa med omständigheter på grund av exempelvis sjukdom.

Vårdlidande

Vårdlidande upplevs relaterat till vårdorganisationen och kan indelas i fyra kategorier. Den första kategorin handlar om kränkning av patientens värdighet vilket är den vanligaste formen av lidande inom vården. Fördömelse och straff är den andra kategorin där

fördömelse handlar om uppfattningen kring att det är vårdarens uppgift att avgöra vad som är bra för patienten, och straff kan innebära att vårdpersonal nonchalerar patientens vilja. Utebliven vård eller icke-vård avser att patienten inte får den vård som är indicerad och utgör den tredje kategorin. Det kan innebära helt utebliven vård eller att delar av vården inte utförs, problemet ligger oftast i att vårdpersonal har svårt att bedöma vilken vård som är indicerad i situationen. Den sista kategorin är maktutövning som kan ske direkt eller indirekt. Direkt maktutövning är då vårdpersonalen till exempel tvingar patienten till vård den inte vill ha. Indirekt maktutövning kan ske genom attityder hos personalen (Eriksson, 1994).

Eriksson (1994) beskriver svårigheten i att kommunicera lidande då det saknar tydliga och överenskomna språkliga uttryck. Vårdlidande är en form av lidande som utvecklas där maktutövning och kränkning av patientens värdighet menas vara bidragande till att försumma hennes hälsoresurser. Råholm (2008) belyser vårdarens ansvar i att genom sårbarhet och öppenhet försöka föra patientens berättelse om lidande till ytan - en aspekt som många studier har i periferin (Råholm, 2008). Vårdpersonal som istället genom känslighet uppmärksammar patientens främsta oro kan förstå patientens situation och lindra hennes lidande då oro kan orsakas av fysiska symtom eller existentiella dilemman (Fridh et al., 2015).

För att kunna lindra lidande krävs enligt Eriksson (1994) vissa förutsättningar. Patienten ska känna sig välkommen, respekterad och vårdad. Att patienten får behålla sin autonomi

genom möjlighet att hjälpa till i behandling och vårdmoment kan reducera lidandet. Eriksson nämner även att lidande kan lindras genom beröring, att skratta tillsammans eller att personalen ger en vänlig blick (Eriksson, 1994).

Problemformulering

Kateterisering av urinvägarna är en rutinåtgärd i hälso- och sjukvården vid kirurgi och urinvägsrelaterade besvär. Kateterisering kan innebära lidande för patienten dels genom vanliga komplikationer men även genom bristande handhavande och skötsel av katetern. Vid behov av och vid tillfället för kateterisering är patienten i beroendeställning gentemot vårdpersonalen och intima delar av kroppen exponeras. Patientens integritet hotas av kränkning och vårdpersonalens attityd kan orsaka lidande genom utnyttjande av den maktpositionen de besitter i stunden. Situationen kräver därför att sjuksköterskan arbetar utifrån grundläggande kompetenser om; integritet, respekt och medkänsla (ICN, 2014); riskmedvetenhet och proaktivt arbete samt personcentrerad vård med förmåga att se situationen utifrån patientens perspektiv (Cronewett et al., 2007). Det är viktigt att sjuksköterskan har rätt kunskap om handhavandet vid kateterisering men även om den omvårdnad och information som situationen kräver.

Att beskriva patienters helhetsupplevelse av att erhålla och leva med urinkateter kan bidra till kunskap om hur sjuksköterskans attityder tillsammans med tekniska handhavande kan påverka upplevelsen. Föreliggande litteraturöversikt utförs genom att analysera resultat från studier där personers upplevelser med att erhålla och leva med kateter står i fokus.

SYFTE

Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.

METOD Design

En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Friberg (2017a) med syftet att skapa överblick kring kunskapsläget inom ett visst problemområde; i det här fallet patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter. Målet med en icke-systematisk litteraturöversikt är att erhålla uppfattning om forskningsläget inom ett problemområde. Förutom att beskriva kunskapsläget kan en litteraturöversikt användas som bakgrund för att motivera ny forskning (Forsberg & Wengström, 2016). Polit och Beck (2017) förklarar att forskare genom en noggrann litteraturöversikt kan avgöra hur de bäst kan bidra till ny forskning. Vidare menar Polit och Beck (2014) att en

icke-systematisk litteraturöversikt håller hög kvalitet om den är opartisk och gedigen med tydliga avgränsningar som gör den reproducerbar. Trots att metoden benämns som icke-systematisk ska den utföras med systematik och varje steg i processen ska redovisas. Vetenskaplig litteratur eftersöks, sammanställs och analyseras. Analysen kan ge inblick i hur detaljerat ett område är beforskat och kan mynna ut i nyvunna kunskaper beträffande praktiskt omvårdnadsarbete (Segesten, 2017). Utifrån definitionen och utformandet av en icke-systematisk litteraturöversikt ansågs metoden lämplig för att besvara uppsatt syfte i föreliggande litteraturöversikt.

Urval

I enlighet med Friberg (2017a) samt Polit och Beck (2014) utfördes avgränsningar i syfte att skänka reproducerbarhet och vetenskaplig relevans till föreliggande litteraturöversikt. Med samma anledning beskrivs likaså bestämmande inklusions- respektive

exklusionskriterier. Avgränsningar

Avgränsningar syftar till att sortera bort litteratur som är irrelevant för det område som litteraturöversikten har för avsikt att beskriva (Östlundh, 2017). Att redogöra för utförda avgränsningar är en del i att motivera och visa hur valet av artiklar har gått till (Friberg, 2017a) samt är väsentligt för att läsaren ska kunna bedöma relevansen av inkluderade artiklar (Friberg, 2017b). En vanlig avgränsning i en litteraturöversikt är att inkluderade artiklar ska vara ’peer reviewed’ (Östlundh, 2017), vilket betyder att artiklarna har granskats av ämnesexperter innan publicering. Ämnesexperterna har i uppgift att bedöma värdet av artikeln men också att komma med förslag till ändringar (Helgesson, 2015). Att en artikel är ‘peer reviewed’ innebär att den är publicerad i en vetenskaplig tidskrift men det medför inte att den är vetenskaplig, en sådan bedömning görs vidare under urvalet (Östlundh, 2017). Med stöd av Östlundh (2017) utfördes avgränsningar enligt följande: Artiklarna skulle vara ‘peer reviewed’; publicerade mellan januari 2010 och december 2020; skrivna på engelska eller svenska samt inkludera vuxna forskningspersoner från 19 år. Inga avgränsningar utfördes vad gäller kön eller etnicitet på forskningspersonerna samt geografi. I databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) användes avgränsningen ‘Research article’ med önskan om att endast erhålla primärkällor i sökresultaten.

Inklusionskriterier

I föreliggande litteraturöversikt var patientens upplevelse av intresse som framgår av syftet, därför inkluderades endast vetenskapliga artiklar där patientperspektivet gick att utläsa. Artiklar med flera perspektiv såsom vårdprofessioner eller anhöriga kunde inkluderas förutsatt att patientperspektivet var en övervägande och urskiljbar del. Alla typer av urinkatetrar och metoder för kateterisering inkluderades såsom ren intermittent kateterisering (RIK), kvarliggande kateter (KAD) och suprapubisk kateter. Inga

begränsningar utfördes heller i fråga om vårdmiljö med förhoppningen att erhålla ett bredare urval. I enlighet med Friberg (2017a) utfördes inga begränsningar gällande valet mellan kvantitativa och kvalitativa studier.

Exklusionskriterier

Vetenskapliga artiklar som utgick från fler upplevelser än patientens sorterades bort om upplevelserna inte var urskiljbara och tydliga. Studier som inkluderade personer från 18 års ålder och nedåt exkluderades. Litteraturöversiktens resultat ska baseras på primärkällor därav exkluderades alla former av översikter som exempelvis systematiska

litteraturöversikter. Publicerade artiklar utan abstrakt inkluderades inte i urvalet.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes i de två databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Artiklar som har fokus på omvårdnadsvetenskap publiceras i CINAHL och den medicinska vetenskapen

publiceras i PubMed (Kristensson, 2014). Subject Heading List (CINAHL Subject heading) och Medical Subject Heading (MeSH)-termer användes vid datainsamlingen. Sökorden kombinerades med fritextsökningar i vissa fall. Datainsamlingen inleddes med en generell sökning i de båda databaserna utifrån litteraturen och syftet i försök att konstruera relevanta sökord.

Östlundh (2017) förklarar att sökningar sammansatta av flera sökord resulterar i bredare sökresultat och därmed breddar möjligheterna till litteratururval. För det ändamålet

använder sig de valda databaserna av så kallad ‘boolesk söklogik’ som kombinerar sökord med vanligtvis tre sök-operatorer. “AND” sätter samman två söktermer och ger ett resultat kombinerat av dem båda. “OR” ger resultat utifrån något alternativt båda sökorden.

Slutligen beskrivs operatorn “NOT” där sökningens resultat begränsas till att innehålla det ena sökordet men inte det andra (Östlundh, 2017).

Utförda sökningar adderade flera sökord med “AND” eller breddade sökningen genom “OR”. Sökord som användes var Urinary catheters, Urinary Catheterization. Då det inte finns någon lämplig MeSH-term eller CINAHL Subject Heading som beskriver patientens upplevelse eller perspektiv konstruerades sökblock innehållande sökord som Attitude, Emotions, Adaptation/ Psychological, Patient attitudes sammansatta med “AND” eller “OR” för att så långt som möjligt lyckas komma åt patientens upplevelse. Förutom det genomfördes sökkombinationer med ‘Patient perspective’ och ‘Patient experience’ som fritextsökningar samt ‘Experience’ i title/ abstract. När artiklarna sedan valdes ut var patientperspektivet något som eftersöktes i de olika rubrikerna och abstrakten. Under litteratursökningen beslutades även att sökningar kombinerat med ‘Quality of life’ skulle genomföras i försök att nå patientupplevelser i fråga om livskvalitet relaterat till

kateterisering.

De egentliga sökningarna inleddes i PubMed följt av CINAHL. Av tabell 1 framkommer dubbletter i somliga sökresultat för att påvisa att relevanta sökningar har utförts, likväl vid tillfällen utan framgång. Utifrån titlar och abstrakt genomfördes en grovsållning där fortsatt inkluderade artiklar avsågs att läsas i fulltext. De artiklar som lästes i fulltext inkluderades sedan i litteraturöversikten utifrån de bestämda inklusionskriterierna likväl som artiklarnas relevans för det uppsatta syftet. I enlighet med Rosén (2017) granskades de artiklar som lästs i fulltext och initialt inkluderats i litteraturöversikten. I de fall där artiklarnas

möjlighet till att besvara uppsatt syfte ifrågasattes upprepades granskningen (Rosén, 2017).

Tabell 1. Presentation av databassökning i PubMed och CINAHL

Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar 19/4 PubMed Sökning 1 ((Urinary catheter[MeSH Terms]) OR (Urinary Catheterization[MeSH Terms]) AND (((Adaptation, Psychological[MeSH Terms]) OR (Attitude[MeSH Terms]))

OR (Emotions[MeSH Terms]))

Limiters - Published Date: 20100101-2020123;

Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult 19/4 PubMed Sökning 2 ((Urinary catheter[MeSH Terms]) OR (Urinary Catheterization[MeSH Terms]) AND ((Experiences[Title/Abstract]) OR (Psychology[MeSH Subheading]))

Limiters - Published Date: 20100101-2020123;

Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult

72 13 (Exkl. dubbletter från föregående sökning) 6 4 20/4 PubMed Sökning 3 ((Urinary catheter[MeSH Terms]) OR (Urinary Catheterization[MeSH Terms]) AND (Patient perspective)

Limiters - Published Date: 20100101-2020123;

Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult

17 1 (Exkl. dubbletter från föregående sökning. 1 0 20/4 CINAHL Sökning 4 (MH "Catheters, Urinary+") OR (MH "Urinary Catheterization+") AND (MH "Adaptation, Phychological+") OR (MH "Attitude+") OR (MH "Emotions+") Limiters - Published Date: 20100101-20201231; Peer Reviewed; Research Article; Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult Search modes - Boolean/Phrase 88 15 (Exkl. dubbletter från sökningar i PubMed) 15 5 20/4 CINAHL Sökning 5 (MH "Catheters, Urinary+") OR (MH "Urinary Catheterization+") AND TI experiences OR AB experiences

Limiters - Published Date: 20100101-20201231; Peer 64 3 (Exkl. dubbletter från föregående sökningar varav 1 3 2

Reviewed; Research Article; Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult Search modes - Boolean/Phrase dubblett med sökning i PubMed) 20/4 CINAHL Sökning 6 (MH "Catheters, Urinary+") OR (MH "Urinary Catheterization+") AND “Patient experience” (fritext) Limiters - Published Date: 20100101-20201231; Peer Reviewed; Research Article; Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult Search modes - Boolean/Phrase 9 4 (Samtliga dubbletter från föregående sökningar) 0 0 20/4 CINAHL Sökning 7 (MH "Catheters, Urinary+") OR (MH "Urinary Catheterization+") AND (MH "Patient Attitudes")

Limiters - Published Date: 20100101-20201231; Peer Reviewed; Research Article; Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult Search modes - Boolean/Phrase 36 13 (Samtliga dubbletter från föregående sökning) 0 0 21/4 CINAHL Sökning 8 (MH "Catheters, Urinary+") OR (MH "Urinary Catheterization+") AND (MH "Quality of Life+") Limiters - Published Date: 20100101-20201231; Peer Reviewed; Research Article; Language: English, Swedish; Age Groups: All Adult Search modes - Boolean/Phrase 52 3 (Exkl. dubbletter från föregående sökningar varav 1 dubblett med sökning i PubMed) 3 2 TOTALT 427 67 38 19 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning av utvalda artiklar utfördes enligt Sophiahemmets

klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Granskningsmallen är modifierad utifrån Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) samt Berg, Dencker och Skärsäter (1999). Artiklarna granskades och bedömdes sedan att vara av låg, medel eller hög vetenskaplig kvalitet; I = hög kvalitet, II = medel kvalitet och III = låg kvalitet. Kvalitetsgranskningsmallen återfinns i bilaga A.

Att kvalitetsgranska inkluderade artiklar ger validitet och pålitlighet till litteraturöversikten och är en del i säkerställandet av litteraturöversiktens vetenskapliga kvalitet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Med strävan efter att upprätthålla hög vetenskaplig relevans i

litteraturöversiktens resultat prioriterades artiklar som bedömdes vara av hög kvalitet. Artiklar av medel respektive låg kvalitet användes i de fall där de efter noggrann reflektion ansetts kunna besvara uppsatt syfte.

Kvalitetsgranskningen utfördes integrerat i genomläsning av 19 artiklar i fulltext. Inledningsvis eftersöktes i enlighet med Kristensson (2014) studiedesign och ansats då granskningen bör anpassas efter designens och ansatsens förutsättningar. En kvantitativ studie kan exempelvis inte granskas utifrån kvalitativa kriterier (Kristensson, 2014). Merparten av inkluderade artiklar utfördes med kvalitativ ansats och bedömdes därmed utifrån aspekter som hur utförligt metod, urval och resultat beskrivits samt förekomsten av metodkritik. Tre artiklar exkluderades i samband med kvalitetsgranskningen då de ansågs vara av låg kvalitet med avsaknad av väsentliga delar eller redovisning av etisk granskning. Resterande 16 artiklar bedömdes fortsatt ha möjlighet att besvara litteraturöversiktens syfte och ansågs därmed vara aktuella för inkludering i resultatanalysen. Upphovsmännen av föreliggande litteraturöversikt har granskat artiklarna enskilt och jämförde sedan

bedömningarna. I enlighet med Wallengren och Henricson (2012) har resonemang skett om konsensus inte uppnåtts vad gäller granskningen av en specifik artikel. Därefter har artikeln granskats igen tills likvärdig mening råtts. Se bilaga B för matris över inkluderade artiklar.

Dataanalys

Enligt Whittemore och Knafl (2005) innebär integrerad analys en jämförelseanalys där kategorier, teman och koder framställs av tidigare empirisk och teoretisk litteratur, vilket lämpar sig väl vid en icke-systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden används

exempelvis för att omvandla kvalitativa data till kategorier och Kristensson (2014) menar att författare genom integrerad analys har möjlighet att presentera resultat på ett

överskådligt och enkelt sätt. Integrerad analys beskrivs utifrån Whittemore och Knafl (2005) och Kristensson (2014) i tre steg. Första steget är att framställa ett övergripande klassificeringssystem, där artiklarna delas in i undergrupper. Undergrupperna kan

kännetecknas av liknande kronologisk ordning, plats eller resultat. Syftet är att underlätta arbetet när artiklarna ska jämföras (Whittemore & Knafl, 2005). Kristensson (2014) förklarar att likheter och skillnader artiklarna emellan identifieras i första steget. I nästa steg delas resultatet från artiklarna in i olika teman och subteman (Kristensson, 2014). Whittemore och Knafl (2005) menar att indelningen är individuell efter vad som lämpar sig arbetet ifråga utifrån vilken metod som tillämpats. Indelningen kan utföras i matriser, grafer eller diagram för att underlätta jämförelse och tolkning av de olika resultaten. Avslutningsvis jämförs data, identifierade mönster och relationer. Liknande mönster och relationer hos artiklarna grupperas (Whittemore & Knafl, 2005).

I likhet med Kristensson (2014) inleddes föreliggande dataanalys med att identifiera likheter och skillnader mellan de inkluderade artiklarna. Bärande konklusioner, meningar och i intervjuer beskrivna upplevelser sammanfördes och bildade kategorier respektive underkategorier. Indelningen skedde med inspiration av Whittemore och Knafl (2005) i matriser för att åstadkomma en överskådlighet där varje bärande faktor fotnoterades till dess ursprungliga artikel. De framställda kategorierna samt underkategorierna

presenterades sedan i löpande text. Följaktligen diskuterades kategorier och

underkategorier verbalt mot bakgrundens bärande begrepp innan resultatdiskussionen formulerades i text.

Forskningsetiska överväganden

När det kommer till forskning på människor belyser Helgesson (2015) vikten av att ett informerat samtycke ska finnas för att forskningspersonernas autonomi och integritet ska kunna bevaras. Om relevant information saknas kan inte ett autonomt beslut fattas. Det handlar om att forskningspersonerna ska veta vad de ger sig in på. Helgesson (2015) menar att informationen även bidrar till ökad delaktighet för forskningspersonerna och öppenhet kring forskning i allmänhet vilket hör till god forskningssed. Att på detta sätt bibehålla allmänhetens förtroende och intresse främjar forskningen (Helgesson, 2015).

Vid utförandet av föreliggande litteraturöversikt ansågs det vara av vikt att inkluderade studier baserades på forskningsprojekt som genomgått granskning av etisk kommité. Om en studie saknade sådan redovisning eller etiska överväganden bedömdes detta vara tillräcklig anledning till exkludering ur föreliggande litteraturöversikt.

God forskningssed präglas av öppenhet, prövbarhet och upprepbarhet. Det hör även till god forskningssed att aktivt undvika plagiering. Plagiering innebär att kopiera någon annans arbete och använda i eget namn och det är forskarens ansvar att undvika plagiering genom att referera och citera korrekt (Helgesson, 2015). För att undvika plagiering har systematisk referenshantering och källhänvisning applicerats till föreliggande litteraturöversikt.

Litteraturöversikten har sedan genomgått plagiatkontroll för att upptäcka förekomst av plagiering.

Vad gäller metoden problematiserar Rosén (2017) författarnas valmöjlighet när det kommer till urvalet av litteratur vid en icke-systematisk litteraturöversikt. Teoretiskt sett menar Rosén att litteratur kan väljas ut till fördel för en åsikt eller förutfattad föreställning (Rosén, 2017). Tydliga avgränsningar och uppmärksamhet på eventuell partiskhet vid urvalet av litteratur syftar till upprätthållande av opartiskhet och vetenskaplig relevans i föreliggande litteraturöversikt.

RESULTAT

Resultatet i föreliggande litteraturöversikt sammanställdes från 16 vetenskapliga artiklar vilka är redovisade i bilaga B. Litteraturöversikten baserades på patienters upplevelser av att erhålla eller leva med urinkateter och har tre övergripande kategorier med sju

underkategorier. Skildrade kategorier respektive underkategorier är: En vardag med urinkateter, anpassning till urinkateter och praktiska aspekter kring urinkateter;

Livskvalitet, livskvalitet i relation till urinkateter, inverkan på självbild och sexualitet och komplikationer i samband med urinkateter; Patientens relation till hälso- och sjukvården,

information och upplevelser kring sjukvårdspersonalens förhållningssätt. Kategorierna och deras underkategorier är redovisade i tabell 2.

Tabell 2. Presentation av resultatets kategorier respektive underkategorier

Kategori Underkategori Underkategori Underkategori

En vardag med urinkateter Anpassning till urinkateter Praktiska aspekter kring urinkateter Livskvalitet Livskvalitet i relation till urinkateter Inverkan på självbild och sexualitet Komplikationer i samband med urinkateter Patientens relation till hälso- och sjukvården

Information Upplevelser kring sjukvårdspersonalens förhållningssätt

En vardag med urinkateter

Upplevelser som påverkas av en vardag med urinkateter är mer eller mindre genomgående i resultatet. Möjligheten till att anpassa sig till kateterbruk i vardagen och att uppleva normalitet trots proceduren beskrevs med blandade upplevelser inkluderat praktiken med urinkateterisering.

Anpassning till urinkateter

McClurg et al. (2018) betonar i en kvalitativ studie den psykologiska anpassningens längd för personer med ren intermittent kateterisering (RIK). Deltagare beskrev bland annat initialt motstånd och okunskap som orsak till fördröjd anpassning. Flertalet deltagare uttryckte vikten av att normalisera självkateterisering för att lättare acceptera metoden och därmed kunna betrakta RIK som i stort sett likvärdigt med miktion utan hjälpmedel. Ett antal individer ansåg att RIK var bidragande till ökat oberoende och personlig autonomi men det förekom negativa upplevelser angående RIK i det vardagliga livet exempelvis svårigheter i att njuta av sociala aktiviteter och umgänge med vänner. Rutiner ansågs vara bidragande i att acceptera metoden som en normal del av livet och genom att integrera den praktiska skötseln av urinkatetern i vardagen kunde deltagarna känna sig mer positiva till processen (McClurg et al., 2018). I en intervjustudie utförd av Shaw och Logan (2013) beskrev flera personer hur de placerade ut kit med kateteriseringsmaterial på olika platser för att lättare anpassa metoden till vardagen.

Ur ett holländskt projekt gällande implementering av nationella riktlinjer för intermittent kateterisering utfördes en kvalitativ och en kvantitativ studie i syfte att beskriva den vardagliga upplevelsen av intermittent kateterisering respektive att belysa

framgångsfaktorer för metoden (Cobussen- Boekhurst et al., 2016a; Cobussen-Boekhurst, Hermeling, Heesakkers & Van Gaal, 2016b). Deltagarna i projektet instruerades i RIK utifrån nationella riktlinjer och skriftlig information av specialiserade sjuksköterskor. Vid händelse av kateterrelaterade problem hade deltagarna delgivits telefonnummer att kontakta. I den kvantitativa studien (Cobussen-Boekhurst, 2016a) inkluderande 129 deltagare som ombads besvara en uppföljande enkät efter ett år. Av de 59 personer som fortfarande nyttjade intermittent kateterisering efter ett år, besvarade 55 personer enkäten. Anpassningen med RIK i det vardagliga livet rapporterades positivt av 47 personer medan 14 procent rapporterade fortsatta psykiska besvär relaterat till kateterisering. En person

upplevde kateterisering som ett dominerande bekymmer (Cobussen-Boekhurst, 2016a). I den kvalitativa studien av Goldstine, Leece, Samas och Zonderland (2019) framkom positiva kvalitativa resultat. Flera deltagare ansåg att ren intermittent kateterisering gav mer frihet, integritet och självständighet. I flera fall där personer tidigare varit i behov av hjälp med kateteriseringen upplevdes istället självständighet med RIK. Deltagare beskrev enkelheten i att utföra av kateteriseringen på närliggande toalett för att sedan fortsätta med pågående aktivitet, på så sätt fanns möjlighet att fortsätta med tidigare utförda aktiviteter (Goldstine et al., 2019).

Majoriteten av deltagarna i studien av Shaw och Logan (2013) menade att RIK som metod kunde bidra till att upprätthållandet av möjligheten till att känna sig “normal”. Eftersom det yttre uppträdandet inte skiljer sig från andra kunde RIK som metod ha positiv inverkan på upplevelsen ur både psykiska och praktiska aspekter. Deltagarna uttryckte även skillnader mellan RIK, KAD och suprapubisk kateter. Vid KAD och suprapubisk kateter kunde självbilden påverkas på grund av den kroppsliga modifieringen med den ständigt kopplade kateterslangen vilket inte uttrycktes vara fallet vid RIK då metoden kunde utföras mer eller mindre privat och obemärkt av andra (Shaw & Logan, 2013). Känslan av normalitet

återfinns i en intervjustudie av Kelly, Spencer och Barrett (2014) med uttryck om att katetermaterialet vid RIK inte ständigt är fäst till kroppen och därför kunde ge mer frihet och kontroll. I likhet med Goldstine et al. (2019) återfinns uttryck från personer att RIK skänkte självständighet då behovet av andras stöd minskade (Shaw & Logan, 2013). I en intervjustudie av Chapple, Prinjha och Feneley (2015) uttrycks upplevelser av suprapubisk kateterisering. Suprapubisk kateter valdes vid somliga tillfällen, utan fysisk indikation, av hygieniska skäl eller med bekvämlighet som förhoppning. Flera deltagare vittnade om fördelarna att kunna observera urinens utseende och lukt; instickshålets

utseende och renlighet samt kateterns funktion. Förutom det nämndes att den suprapubiska katetern inte genererade smärta. En deltagare beslutade däremot att ersätta den

suprapubiska katetern med KAD på grund av den odör som orsakades av den suprapubiska katetern (Chapple et al., 2015)

Flera av deltagarna i studien av Kelly et al. (2014) uttryckte ett samhällsansvar relaterat till kateteranvändning. Tio av de 16 deltagarna uttryckte oro över den påverkan på

nationalekonomin som deras kateterbehov innebar. Två deltagare rapporterade hur de försökte minska användandet av för-insmorda katetrar för att reducera kostnaden. En del av deltagarna uttryckte även oro över den påverkan på miljön som deras kateteranvändning innebar och problematiserade mängden material som en kateterisering medförde.

Praktiska aspekter kring urinkateter

Kateterns egenskaper och utformning uttrycks i flera studier påverka upplevelsen och har identifierats som praktiska faktorer. I fråga om anpassning till vardagen verkar somliga praktiska faktorer ha betydelse.

I Kelly et al. (2014) framkommer upplevelser av personer som tillämpar ren intermittent kateterisering som direkt relaterar till urinkateterns egenskaper såsom längd, diameter och rigiditet samt om katetern redan är insmord med glidmedel eller ska smörjas in före användning. Urinkateterns egenskaper menades kunna vara källa till oro om eventuell smärta eller obehag orsakades av dem. I en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie av Wilde, Brasch och Zhang (2011) återges liknande åsikter om kateterns specifika

utformning. En del material föredrogs framför andra beroende av deras styvhet eller följsamhet. Hanteringen av för-insmorda katetrar varierade beroende på dess utformning men även av brukarens fingerfärdighet. Många personer uttryckte att katetern lätt kunde falla i golvet eller toaletten på grund av sin glatta yta.

Kateterisering utanför hemmiljön med de praktiska svårigheter det medför uttrycktes i Kelly et al. (2014) vara det största bekymret i fråga om anpassning till vardagligt liv. Vistelsen utanför hemmiljön kunde innefatta arbetsplatser och offentliga sammanhang (Kelly et al., 2014) samt i vissa fall resor (McClurg et al., 2018; Wilde et al., 2011). Att till exempel hitta en toalett eller vattenkälla; ha möjligheten att utföra kateteriseringen med god hygienisk standard; samt att möta svårigheter vid kateteriseringen relaterat till kateterns längd och avståndet till toaletten från en rullstol var några av de praktiska dilemma som nämndes (Kelly et al., 2014). Ur andra studier (Cobussen-Boekhurst et al., 2016b; McClurg et al., 2018; Wilde et al., 2011) kan liknande upplevelser med svårigheter utanför hemmet utläsas. Cobussen-Boekhurst et al. (2016b) delger deltagares beskrivning av försöka att förminska kateterbördan genom att skapa struktur och att utföra intermittent kateterisering vid färre tillfällen under en dag. Uttryck om att anpassa dagliga aktiviteter till kateteriseringen snarare än tvärtom förekom. De flesta deltagarna föredrog att utföra kateteriseringen i hemmiljön. Trots upplevda svårigheter med RIK och vistelse utanför hemmet uttrycktes mer frihetskänsla än vid andra metoder som exempelvis kvarliggande kateter (Cobussen-Boekhurst et al., 2016b). I somliga fall uppskattades RIK bättre i fråga om mobilitet och självständighet än kvarliggande kateter uttryckt i en retrospektiv studie av Cameron et al. (2011).

Ur Wilde et al. (2011) framkommer flera personer som påpekade badrums storlek. Det förekom att badrum både hemma och på offentliga platser var för trånga, speciellt i de fall där rullstol användes. Badrumsstorlek påverkade hur enkelt kateteriseringen kunde utföras och i vissa fall där personen använde rullstol gick det inte att stänga dörren vilket

genererade genans. Det material som medtogs var ofta tvunget att läggas på toalettlocket eller golvet i badrum utan avlastningsytor. I vissa fall behövde personer utföra

kateteriseringen utomhus på en parkering eller i en trädgård på grund av badrummets storlek (Wilde et al., 2011).

Flera gånger uttrycktes vikten av att kunna vara diskret med sin kateteranvändning vid vistelse utanför hemmet (Cobussen-Boekhurst et al., 2016b; Goldstine et al., 2019; Kelly et al., 2014). I Cobussen-Boekhurst et al. (2016b) återfinns uttryck om att känna sig iakttagen vid medtagande av material in på offentliga toaletter samt hur det kan medföra en känsla av skam och kränkning av integriteten. Deltagare i Kelly et al. (2014) uttryckte i fråga om att vara diskret att kateterns storlek och paketering mer eller mindre möjliggjort diskretion. En deltagare önskade att katetern kunde paketeras i en diskret förpackning snarare än en färgglad förpackning med produktnamn utskrivet. Goldstine et al. (2019) lägger vikt vid att kateterns förpackning inte sticker ut utan bevarar brukarens integritet genom att möjliggöra diskretion. I McClurg et al. (2018) beskriver deltagare hur de valde att stanna hemma på grund av de inte ville avslöja sin kateter för andra. Kvalitativa data i Mackay et al. (2017) beskrev eventuella komplikationer som exempelvis urinläckage kunde hindra möjligheten att vara diskret med sin kateter. En deltagare uttryckte besvär med urinläckage vid vistelse utomhus och berättade om situationer där han var tvungen att gå hem och byta kläder (Mackay et al. (2017).

Livskvalitet

Litteraturöversiktens inkluderade studier redogör för upplevelser kring livskvalitet på olika sätt. De faktorer som beskrivs påverka livskvaliteten negativt respektive positivt har delats in i tre underkategorier.

Livskvalitet i relation till urinkateter

I en kvantitativ studie utförd 2014 uppgav 1193 personer bruk av kvarliggande kateter, ren intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter. Av dessa rapporterade 52,4 procent positiv inverkan på livskvaliteten och 25,3 procent uppgav negativ påverkan på

livskvaliteten samt 260 personer uppgav varken negativ eller positiv påverkan på livskvaliteten. Med stigande svårighetsgrad av underliggande sjukdom tenderade

skattningen av livskvalitet relaterat till urinkateter att stiga. Resultatet visar ingen statistisk signifikant påverkan i fråga om typ av kateter relaterat till livskvalitet (James, Frasure & Mahajan, 2014). I Cobussen-Boekhursts et al. (2016a) användes Visual Analogue Scale

(VAS) för att visa hur livskvaliteten kan påverkas vid långvarig kateterisering. Resultaten

visar ingen statistiskt signifikant ökning i fråga om livskvalitet hos den totala gruppen, däremot ökade livskvaliteten mest hos personer som avslutade kateterisering inom tre månader. Personer som efter ett år fortfarande använde kateter skattade i genomsnitt sin livskvalitet till 6,93 på en 10-gradig skala. Medan personer som avslutade kateteriseringen inom tre månader i genomsnitt skattade sin livskvalitet till 7,08.

Cameron et al. (2011) finner delvis stöd för uppsatt tes om lägre skattning av hälsa och livskvalitet hos personer med kvarliggande kateter med hjälp av ‘Satisfaction with life scale’ [SWLS], statistisk signifikant skillnad påvisas jämfört med personer med andra blåstömningsmetoder. Hos personer med andra blåstömningsmetoder visas skattningen likvärdig. Kelly et al., (2014) delger blandade upplevelser om urinkateterns påverkan på livet innefattande självbild, smärta, möjlighet till diskretion eller vistelse utomhus.

Tre av fem personer som deltog i en intervjustudie av Ramm och Kane (2011) upplevde att ren intermittent kateterisering hade en negativ påverkan på relationer, dagliga aktiviteter och generell livskvalitet. En deltagare var mycket besvärad på många sätt och beskrev vardagen som centrerad runt toaletten. Två personer uttryckte positiv inverkan på livskvaliteten av RIK tack vare upplevd bekvämlighet. Att ha möjligheten att tömma blåsan ordentligt menades också innebära minskad nokturi och därmed förbättrad sömn (Ramm & Kane, 2011). Till skillnad från dessa återger Goldstine et al. (2019) aspekter med RIK som bidrog till upprätthållandet av livskvalitet som beskrivet av patienter. Möjligheten att leva livet på sina egna villkor fri från restriktioner i samband med aktiviteter var ett par av de aspekter som beskrevs (Goldstine et al., 2019).

Känslomässiga aspekter, social tillvaro och livskvalitet hos personer som tillämpade RIK undersöktes i en kvantitativ studie (Markiewicz, Goldstine och Nichols, 2020). Män och kvinnors skilda upplevelser om undersökta aspekter relaterat till behovet av assistans med kateterisering redovisades också. Känslomässiga aspekter delades in i negativa aspekter; depression, ångest och självförakt respektive positiva aspekter; egenmakt (empowerment), självständighet och självförtroende. Aspekten om att uppleva självständighet skilde sig könen emellan beroende på om individen var i behov av assistans med kateteriseringen eller inte. Hos män med assistansbehov påvisades ingen statistisk signifikant skillnad i att uppleva självständighet jämfört med hos män utan assistansbehov, däremot kunde en

statistiskt signifikant skillnad påvisas hos kvinnor med respektive utan assistansbehov i fråga om självständighet. De negativa aspekterna depression, ångest och självförakt uppskattades likvärdigt hos de män och kvinnor som inte var i behov av assistans vid kateterisering. Där assistansbehov förekom identifierades skillnader mellan könen i dess skattning av de negativa aspekterna. Hos kvinnor kunde en statistiskt signifikant skillnad påvisas i fråga om alla de beskrivna negativa aspekterna jämfört med kvinnor utan assistansbehov. Hos män kunde endast upplevelsen av självförakt statistiskt signifikant påvisas jämfört med män utan assistansbehov. Social tillvaro undersöktes med

frågeställningar som relaterar till andra personer, möjligheten att tala om sina känslor samt graden av eventuell isolering och ensamhet. Bedömd social tillvaro sattes sedan i samband med uppskattad livskvalitet och visade ingen påvisbar skillnad mellan män och kvinnor varken i fråga om upplevd social tillvaro eller uppskattad livskvalitet, däremot tenderade uppskattningen av livskvalitet att öka parallellt med att social tillvaro upplevdes positiv (Markiewicz et al., 2020).

Inverkan på självbild och sexualitet

Behovet av urinkateter är enligt flera studier orsak till förändrad kroppsbild och påverkad självkänsla (Chapple, Prinjha & Salisbury, 2014; McClurg et al, 2018; Ramm & Kane, 2011; Shaw & Logan, 2013). I en intervjustudie av Chapple et al. (2014) uttryckte flera deltagare att sjukdomen, i studiens fall ryggmärgsskada, i sig orsakade förändrad kroppsbild och självbild på grund av upplevd ‘avhumanisering’ eller medförd

‘avsexuelisering’ men att behovet av kateterisering förvärrade upplevelsen. Liknande upplevelser återfinns i Ramm och Kane (2011) där deltagare återgav upplevelsen av att i och med kateterisering förlora funktioner som tidigare varit självklara.

Den negativa påverkan på självkänsla och självförtroende som kateterisering kunde associeras med var exempelvis upplevd förlust av kvinnlighet, vilket också uttrycktes i Chapple et al. (2014) tillsammans med uttryck om det faktum att aldrig åter bli den man hade varit. Markiewicz et al. (2020) hypotetiserade att män och kvinnor som brukar RIK skulle ge liknande svar i fråga om självförakt vilket påvisades. Dock påvisades statistisk signifikans i fråga om självförakt där assistansbehov förelåg hos båda könen, där det förekom i större utsträckning. McClurg et al. (2018) skildrar påverkan av RIK vid intima relationer där metoden av en kvinnlig deltagare betraktades som ett övermäktigt hot mot självkänslan. Chapple et al. (2014) beskriver i sin studie att sex var viktigt för flera deltagare, speciellt för yngre personer. En person betonade vikten av sex men hävdade också den negativa påverkan som urinkatetern hade. På grund av nedsatt självkänsla relaterat till katetern uppger flera deltagare att de undvikit sexuella relationer. Deltagare beskriver samlag som smaklöst med tanke på attribut relaterade till katetern som

exempelvis en urinuppsamlingspåse på benet eller en kateterslang från underlivet. Fysiska aspekter relaterat till urinkateter uttrycktes också påverka möjligheten till sexuell aktivitet. En man beskrev hur sexuell aktivitet var möjligt med KAD men hur han

upplevde ömhet efteråt. Efter byte till suprapubisk kateter upplevde mannen sex som mer bekvämt till skillnad från en kvinna som inte upplevde samma förbättring (Chapple et al., 2014). Deltagare i Goldstine et al. (2019) betraktade istället RIK som en möjlighet till att kunna bevara sexuell intimitet vilket även framkom i studien av Cobussen-Boekhurst (2016b).

En majoritet av deltagarna i Chapple et al. (2014) upplevde att sex som samtalsämne undvikits av vårdprofessioner. En man med suprapubisk kateter beskrev hur han tillsammans med sjukvårdsprofessioner konstruerade ett frågeformulär om långvarig kateterisering för en forskningsstudie. Frågan om sex kom aldrig på tal vilket förvånade honom. En kvinna berättade hur hon hade haft samma urologkonsult under nio år utan att frågor om sex någonsin tagits upp i samtal (Chapple et al., 2014).

I McClurg et al. (2018) beskrev flera deltagare upplevd smärta vid samlag på grund av ömtålig hud och sköra slemhinnor som uppkommit i samband med urinkatetern. I överensstämmelse betonade deltagare ur Chapple et al. (2014) skör hud runt urinrörsmynningen relaterat till KAD som betydande faktor vid intima relationer. En deltagare upplevde i likhet med en person ur McClurg et al (2018) att samlag hade negativ påverkan på den hygieniska standard som behövdes vid kateterisering och att sex därför undveks på grund av risken för urinvägsinfektion. Flera deltagare upplevde även blödningar efter samlag som bekymrande (Chapple et al., 2014). Urinvägsinfektion rapporterades ofta i studien av McClurg et al. (2018) vilket även kan riskera att drabba intima relationer negativt. En manlig deltagare beskriver att urinvägsinfektioner leder till dålig självkänsla och ett avståndstagande från andra personer. Relationen till partnern var särskilt påverkad.

Komplikationer i samband med urinkateter

Cameron et al. (2011) menar att kvarliggande kateter mer oftare associerades med medicinska komplikationer och fler sjukhusinläggningar jämfört med andra typer av blåstömningsmetoder. I studien analyserades kvantitativa data från 23 198 personer som använde kvarliggande kateter, ren intermittent kateterisering och uridom. Data visade att personer med kvarliggande kateter hade fler medicinska komplikationer. Komplikationer som exempelvis njursten var sällsynt men mer frekvent hos personer med kvarliggande kateter (Cameron et al, 2011). Oro för urinvägsinfektion återgavs även av personer med KAD i MacKay et al. (2017). Deltagare i Chapple et al. (2015) berättade hur läkare rekommenderat suprapubisk kateter istället för kvarliggande kateter på grund av den höga risken för bakterier i urinröret som föreligger vid KAD.

I studien av McClurg et al. (2018) beskrevs urinvägsinfektioner som normalt och något för personer med ren intermittent kateterisering fick räkna med. Symtomen som upplevdes varierade beroende på individ, frekvensen av urinvägsinfektion och upplevd störning i vardagen. Ett antal deltagare beskrev att urinvägsinfektioner var mycket utbredda i deras liv och att de fick anpassa sig till att leva med symtomen. För andra upplevdes

urinvägsinfektioner ha en negativ och begränsande inverkan på deras liv. Antibiotika accepterades av patienter i de situationer där medicinska experter förskrivit till det

(McClurg et al., 2018). I Wilde et al. (2011) uppgav fler än hälften av 34 deltagare som brukade RIK upplevd urinvägsinfektion mellan en och åtta gånger. Flera av

urinvägsinfektionerna resulterade i sjukhusinläggning (Wilde et al., 2011). När 25 personer fritt berättade om deras upplevelser kring ren intermittent kateterisering, var

urinvägsinfektion ett tema som identifierades. Deltagarna rapporterade att

urinvägsinfektion eller risken för urinvägsinfektion var frekvent och återkommande. En deltagare beskrev vanliga symtom vid urinvägsinfektion som feber, desorientering, smärta och spasmer i benen. Åtgärder vidtogs på grund av risken och oron för infektioner. Det innebar att hålla en hög hygienisk standard, vilket i sin tur var svårt vid självkateterisering i offentlig miljö där tillgång till vatten inte alltid fanns (Goldstine et al., 2019).