Gymnasiearbete 100 p Läsåret 2014/2015
Handledare: Lena Wellhagen och Annika Ehn Magnusson
Författare: Anna Söderman, Jacob Schönning, Katarina Milanovic, Maja Skotte och Martin Rismyhr
Arctic School Network
Arktis i förändring
Abstract
The Arctic has a sensible environment, and it is being set out of balance. This is of international concern, and may very well have large effects on climate, environment and geopolitics outside of the region’s borders. The same goes in the other direction, which is why the Arctic is now more strongly affected by climate change than any other place on Earth. To ensure cooperation on these issues between all the Arctic states, the Arctic council was founded. They still play a very important role in creating and promoting a sustainable development, regionally as well as globally.
This project was based on the idea of raising awareness of the issues that the Arctic council is facing, especially among young people, and to take promote political youth engagement. We wanted to come up with ideas on how to tackle pollution problems, protecting the environment and strengthening the rights of indigenous peoples. And then we wanted those ideas to have an impact on the decision making in the Arctic council.
Our work involved a seminar and discussions for younger students, the writing of a draft for a declaration, networking with other youths, the revision of, voting on and signing of the declaration at a conference in Rovaniemi, Finland, and the submitting of the declaration to the ministry of foreign affairs.
Innehåll
1. Inledning...4
1.1 Bakgrund...4
1.1.1 Definitionen av Arktis:...4
1.1.2 Tidigare projekt...5
1.1.3 Natur och miljö i ett förändrat klimat...6
1.1.4 Naturresurser...7
1.1.5 Oljeborrning...8
1.1.6 Båttrafik...9
1.1.7 Sociala och kulturella perspektiv...10
1.1.8 Arktiska rådet...11
1.1.9 Det militära spelet...12
1.1.10 Anspråk på Arktis...13
1.1.11 Politiskt påverkansarbete...15
1.1.12 Ungdomsråd och ungdomsinflytande...16
1.1.13 Framtiden...17
1.2 Syfte...18
1.3 Frågeställning...19
2. Metod och material...19
2.3 Källhantering...20
3. Undersökning...21
4. Diskussion...25
4.1 Arktis-eftermiddagen...25
4.2 Rovaniemi...27
4.3 Har vi lyckats påverka?...28
4.4Felkällor...29 5. Källförteckning...29 Kontaktpersoner:...30 Tryckta källor:...30 Digitala källor:...30 Bildkälla:...32
1. Inledning
De flesta som väljer att studera naturprogrammet i allmänhet och främst Rosendalsgymnasiets profil i Biologisk mångfald och Hållbar utveckling i synnerhet är antagligen intresserade av att bevara den unika miljön på Arktis. När vi ser Arktis framför oss så tänker vi också oftast på stora vita isberg med isbjörnar på. Denna bild är dock inte längre helt korrekt. De allt mer alarmerande rapporterna om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser brukar ofta innehålla varningar om att isbjörnen är på väg att dö ut och att isarna försvinner. Hotade isbjörnar och sjunkande isberg har blivit symboler för den kommande katastrofen och de oåterkalleliga förluster vi kan komma att lida av. Även om orsaker och samband mellan människans utsläpp av växthusgaser, den globala uppvärmningen och risken för utrotning av arter som isbjörnen kanske inte alltid framstår som helt glasklara.
Vårt syfte eller mål med detta arbete är heller inte riktigt att utreda och klargöra de sambanden, även om vi hoppas få med det på vägen, utan att göra vad vi kan för att rent praktiskt ge ungdomar mer möjlighet att påverka politiska beslut som tas i de närmast kringliggande länderna om Arktis. Detta så isbjörnen och resterande Arktis på bästa möjliga sätt kan skyddas och bevaras. För att påverka så måste man börja från grunden, alltså med ungdomarna, och det är precis det vi gör. Det är ungdomarna som är framtiden, och det är vi som kommer få leva med de besluts som tas. Förhoppningsvis så kommer våra enade röster även höras någonstans i någon persons bakhuvud som gör att de tänker annorlunda och därmed gör ett beslut som gynnar den arktiska miljön.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Definitionen av Arktis:
Det finns idag ingen enhetlig definition av vad Arktis faktiskt är. Arktis är, till skillnad från Antarktis, ett hav eller ett område snarare än en kontinent. Därför har det uppkommit flera olika definitioner av vad Arktis är.
Med Arktis kan man mena hela området ovanför den norra polcirkeln, vilket markerar latituden där solen inte går ned vid sommarsolståndet. Om man använder denna definition så kommer däremot områden som inte har ett arktiskt klimat att definieras som Arktis. När Arktiska rådet etablerades så behövde man ha en definition av vad
Arktis var, därför antogs en gemensam politisk definition vilket omfattar allt norr om polcirkeln, vilket då omfattar åtta länder.1
Ur klimatsynpunkt är det dock mer logiskt att definiera Arktis som allt som ligger norr om trädgränsen, men används idag inte i särskilt stor utsträckning.2 En tredje definition av Arktis är det område norr om där medeltemperaturen aldrig blir högre än 10-grader på sommaren. Om dessa definitioner skulle vara den politiska så skulle vissa länder inte tillhöra Arktis och därmed inte Arktiska rådet.
Vi valde därför att utgå från den politiska definitionen när vi avser Arktis. Detta är främst för att det är denna definition Arktiska rådet anger och det därför blir det enklaste för att inte blanda ihop de olika definitionerna. Det är även denna definition som är den vanligaste och vi anser att den därmed är mest pålitlig.
1.1.2 Tidigare projekt
Läsåret 2013/14 genomförde en grupp inom profilen Biologisk mångfald och Hållbar utveckling ett med projekt som syftade till att undersöka hur väl ett rollspel kring det Arktiska rådet kunde öka kunskap och medvetenhet bland ungdomar om problematiken kring exploateringen av Arktis, samt om hur Arktiska rådet arbetar och tar beslut. Deras målsättning var att dels hjälpa ungdomarna som deltog till en djupare förståelse för de sociala, politiska och ekonomiska frågorna som rör Arktis, samt att långsiktigt bidra till att rusta nästa generations beslutsfattare och skapa förutsättningar för en diplomatisk lösning på frågor som rör både Arktis och hela världens framtid.
Vid två tillfällen genomfördes rollspelet, en gång med en grupp skolelever i Uppsala samt en med en grupp skolelever från Norge och Finland i Tromsö. Det gjordes genom att de deltagande eleverna inledningsvis fick lyssna till en presentation innehållande grundläggande fakta om Arktis. Därefter delades de in i grupper som representerade länder som ingår i det Arktiska rådet. Varje grupp fick samla fakta kring sitt land och diskutera kring frågor som uppkom under spelets gång. Både innan och efter rollspelet gjorde eleverna ett kunskapstest. Resultaten visade tydligt att kunskaperna förbättrades efter genomfört rollspel vid båda tillfällena. En annan aspekt som undersöktes av
1 http://www.openaid.se/wp-content/files_mf/1406794759Sverigesstrategif %C3%B6rdenarktiskaregionen.pdf (2015-04-23)
gruppen som genomförde projektet var vilka frågor som varje landgrupp prioriterade högst och hur lätt ett gemensamt beslut kring den Arktiska regionen kunde tas.3
I samband med det arbetet söktes och tilldelades subvention av Nordiska rådet, från vilket det var tillräckligt mycket pengar över för att göra en uppföljning på liknande sätt men med en ny ingång.
1.1.3 Natur och miljö i ett förändrat klimat
Arktis har en väldigt unik men känslig miljö. På grund av det hårda klimatet i Arktis är det få arter som kan leva där, vilket är anledningen till att det nästan inte finns några växter på Arktis.
Arktis är det område i världen som drabbats hårdast av klimatförändringar. Medeltemperaturen i Arktis har ökat dubbelt så mycket som den globala medeltemperaturen under de senaste 100 åren, vilket redan nu utsätter samhällen och ekosystem för stora påfrestningar.4
Arktis har ett rikt och myllrande ekosystem som under många år har anpassats till det hårda och kalla klimatet. Nästan alla djur som lever på Arktis är på något sätt beroende av isarna, och är därmed hotade när isarna riskerar att försvinna helt under sommarhalvåret.5
Exempelvis leder det till problem för isbjörnar och sälar som lever på och runt isen. Öppnare och varmare vatten leder också till ökade men indirekta hot. Den nuvarande artsammansättningen förändras idag genom att mer sydligare arter börjar tränga ut arktiska arter. De arktiska arterna har svårt att stå emot detta eftersom att det har anpassats så länge till det tidigare klimatet och eftersom att det varit relativt ostört.6 Å andra sidan växer populationer hos vissa arter dramatiskt, exempelvis torsk, blåval och späckhuggare. Dessa arter är, till skillnad från bland andra isbjörnen, inte beroende av isarna och hotas därmed inte av att de kan försvinna. Ekosystemen i stort kommer dock att lida då artsammansättningen av växt- och djurplankton ändras när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. I isen lever nämligen de mikroorganismer som i sin tur plankton lever på. Plankton är grunden i nästan alla 3 Arctic school network – ett hotat Arktis. Julia Bäckström, Ylva Henriksson, Sofia Lundberg, Rebecca Segelsjö, Hanna Stenborg. (2014)
4 http://www.regeringen.se/sb/d/14762/a/167598 (2015-04-24) 5 Ibid.
ekosystem och de arktiska kommer därmed genomlida stora förändringar. Den kemiska strukturen kommer även att ändras i och med försurning av haven vilket kommer leda till att många djur som är beroende av kalk kommer att få det svårare.7
Under den arktiska isen på land och i havet är metangas bundet. Metangas är en 30-35 gånger starkare växthusgas jämfört med koldioxid.8 I och med att isarna nu smälter hastigt så släpps också mycket av metangasen ut och hamnar i atmosfären och påskyndar den globala uppvärmningen. Man uppskattar att omkring 50 miljarder ton metangas finns inkapslade i havsbottnen och enligt forskarna skulle kostnaderna för att hantera de här utsläppen landa på 390 tusen miljarder kronor.9
De kosmiska strålarna som kommer till vår jord absorberas lättare av mörka ytor. På vita ytor studsar strålningarna tillbaka till atmosfären. Detta är även fallet på Arktis: den vita isen reflekterar bort solstrålar som gör att jorden upphettas och därmed blir den kallare. Men när mer och mer av isen försvinner lämnar den mörka ytor, det vill säga öppna havsytor, kvar, vilket leder till att solstrålarna absorberas och jorden upphettas. Det är som en dominoeffekt som måste stoppas för att det inte ska skapa förödande konsekvenser.
Arktis är en av världens mest känsliga platser, och lider hårt av ett nytt klimat. Dess rika biologiska mångfald och känsliga ekosystem har och kommer skadas kraftigt av detta, och risken finns att de inte återhämtar sig. Detta kommer inte bara påverka Arktis utan hela världen då bland annat Arktis är rikt på fisk och andra djur som vi äter dagligen runt om vi världen.
1.1.4 Naturresurser
I de mest bebyggda delarna av Arktis finns det fyndigheter av grundämnen. Detta gäller i bland annat Sibirien i Ryssland och Alaska i USA. Där har man stora tillgångar på bland annat uran, guld och kol.10 Detta finns antagligen också på många andra ställen, men eftersom dessa är så otillgängliga och dyra att utforska har de inte undersökts. Under Arktis is finns dessutom en fjärdedel av världens samlade resurser av olja och gas.11 Idag producerar regionen även ungefär en tiondel av all världens olja och en
7 http://www.wwf.se/vrt-arbete/hr-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis (2015-04-23) 8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3203049 (2015-05-03) 9 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5599964 (2015-04-25) 10 Ibid. 11 http://www.mariawetterstrand.se/artiklar/om-politisk-taktik-och-att-skydda-arktis-9339722 (2015-04-23)
fjärdedel av all naturgas.12 Det är Ryssland som står för den största produktionen av olja och naturgas, de står för ca 80 % av oljeproduktionen och nästan all naturgas. Andra länder som är ledande i exploateringen är Norge, USA och Kanada.13
Klimatförändringarna och issmältningen har fört med sig att dessa olje- och naturgasresurser har blivit enklare att ta upp. Olja som tidigare varit gömd under isen blottas nu i allt högre utsträckning under öppna vatten. Detta har lett till en ständigt ökande exploatering av naturresurserna. Fler länder har dessutom intresserat sig för oljefyndigheterna vilket har lett till konflikter mellan kustländer om rätten till att göra anspråk på vissa havsområden. Eftersom Arktis tidigare inte var ett eftertraktat område har större delen av Arktis inte tillhört någon specifik stat. Det är nu svårt att göra upp om vem som har rätt att ta upp oljan.14
1.1.5 Oljeborrning
I takt med att olja och gastillgångarna har blivit allt mer tillgängliga har stora oljebolag startat en kapplöpning i den arktiska regionen. Det finns dock stora problem med att ta upp olja vid sådana låga temperaturer som råder på Arktis. Till exempel kan järnrör som tar upp oljan riskera att spricka om temperaruren rör sig ned mot minus 60 grader.15 Det finns inte heller idag någon teknik för att sanera olja i sådan kall miljö. Oljan bryts inte ned i det kalla vattnet och man kan inte använda metoder som bränning, lösningsmedel och bommar på grund av isen. Däremot så kan det skötas lättare om oljan endast hamnar i vattnet än om det fryser. Det beror på att för att få bort olja ifrån is måste den transporteras till land och smältas innan man kan sanera den.16 Oavsett omständigheter kan en oljeolycka leda till fruktansvärda konsekvenser för den biologiska mångfalden och det känsliga ekosystemet i regionen.
På grund av problemen med att utvinna olja och gas i Arktis är det även dyrt, det kräver stora investeringar som bara kan motiveras med höga priser.17 Varför det fortfarande är ett stort intresse trots de dyra investeringarna beror på att Arktis har de största oljereserverna kvar i världen. Uppskattningsvis finns upp till 30 procent av världens
12 http://arctic.ru/natural-resources (2015-04-23) 13 http://arctic.ru/natural-resources (2015-04-23)
14 Arctic school network – ett hotat Arktis. Julia Bäckström, Ylva Henriksson, Sofia Lundberg, Rebecca Segelsjö, Hanna Stenborg(2014)
15 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/kol_och_olja/article3874469.ece(2015-05-03)
16 Arctic school network – ett hotat Arktis. Julia Bäckström, Ylva Henriksson, Sofia Lundberg, Rebecca Segelsjö, Hanna Stenborg(2014)
oupptäckta gasreserver och 13 procent av oupptäckta oljereserver i Arktis.18 Detta har gjort att fler och fler företag har fattat intresse för Arktis.
Även länder som Kina har fått upp ögonen för Arktis. Därför har Kina fått observatörsstatus i Arktiska rådet. Eftersom att Kina är i behov av att importera extra energi ser de detta som en bra investering.19
1.1.6 Båttrafik
I och med att isarna smälter så har nya transportvägar för gods öppnats upp. Tidigare har endast en transportväg varit möjlig, men endast under sommaren. Idag är denna möjlig och åka på hela året runt och i och med den dramatiska issmältningen har även en ny transportväg öppnats, dessa kallas Nordostpassagen och Nordvästpassagen. I framtiden kan det även öppna sig en isfri väg tvärsöver Nordpolen.20
Fördelen med de nya transportvägarna är att det är kortare avstånd än att åka genom Suezkanalen. Till exempel är transportsträckan mellan Shanghai till Hamburg 35 procent kortare, vilket gör att länder som Kina är väldigt intresserade av att få använda sig av dessa. Det som intresserar de flesta länderna är en transportväg rakt genom nordpolen, som är av internationellt farvatten och därmed kan ingen kräva avgifter.21 Transportvägarna kan vara positiva. Transportsträckan genom Arktis är kortare än de nuvarande alternativen och därmed släpps det ut mindre koldioxid på en resa. Transportsträckorna kan även skapa nya jobb för de som lever i Arktis. Idag är arbetslösenheten ett problem vilket skulle kunna lösas med nya arbetstillfällen längs dessa transportsträckor.22
I och med att båttrafiken ökar så kan även det förvärra saker för Arktis. Exploatering av olja, gas och mineraler innebär också en ökad sjöfart. Det störta hotet med båttrafiken är oljespillet, och i och med att trafiken bara ökar kommer är det troligt att en olycka snart kan ske. Detta skulle få förödande konsekvenser för det känsliga ekosystemet som råder på Arktis.
18 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17113054.ab (2015-05-03)
19 Ibid.
20 http://www.svd.se/naringsliv/smaltande-polaris-oppnar-nya-handelsvagar_2730631.svd (2015-05-03)
21 Ibid.
22 Arctic school network – ett hotat Arktis. Julia Bäckström, Ylva Henriksson, Sofia Lundberg, Rebecca Segelsjö, Hanna Stenborg(2014)
1.1.7 Sociala och kulturella perspektiv
Idag lever ca 4 miljoner människor på Arktis var av 10 % är ifrån olika ursprungsbefolkningar. Folk lever väldigt utspritt på dessa tre kontinenter och kulturer och traditioner skiljer sig därför åt. Det är en definitionsfråga vilka som ska kallas för Arktis folk eller cirkumpolära folk som det också heter. Cirkumpolära folk betyder de som lever kring nordpolen. Klimatet har stor betydelse över vart man bosätter sig och desto nordligare desto kallare och mindre tätbefolkat. 23
Beroende på hur klimatet har sett ut och förändrats har det funnits tydliga samband med befolkningsgraden på Arktis. Under stora delar av historien har dessa områden inte varit bebodda. Här har vi exemplet vikingarna som kom till Grönland och levde gott mellan åren 900-1400 men sedan troligen försvann på grund av naturliga klimatförändringar. Vad som kan vara intressant att observera är att idag så varierar befolkningsgraden till största del av våra klimatförändringar.24
Tre stora folkslag som bosatta i Arktis är samer, inuiter och Aleuterna. De lever alla nära inpå med naturen, renskörtelkulturen symboliserar ofta samerna då det redan sedan år ett 1 har varit deras stora källa till mat. Samer bor traditionellt sett i norra Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Aleuterna lever i Alaska och östra Ryssland där livnär man sig traditionellt sätt på fiske, säljakt och även valjakt. Slutligen har vi det arktiska folket inuiterna som bor på stora delar av Arktis nämligen Kanada, Alaska, Grönland, och Ryssland detta folk är uppdelade i mindre folkslag men de delar traditionen att livnära sig på fiske och en hel del jakt. 25
Som det ser ut idag så ökar temperaturen i Arktisk och isarna smälter. Det medför att mineraler som skyddats av isen lättare blir tillgängliga, transportvägar öppnas upp, oljeföretag får det lättare att borra. Arktis bli bara allt mer intressant för både företag, turister och forskare. Detta kan leda till mer jobbmöjligheter och ökad ekonomisk tillväxt för folket i Arktis. Men de finns även andra effekter av all denna föreändring för ursprungsbefolkningarna. 26
23 http://www.greenpeace.org/sweden/se/skydda-arktis/ 24 http://polarisen.se/manniskan/ursprungsbefolkning-i-arktis/, 25 http://polarisen.se/manniskan/ursprungsbefolkning-i-arktis/ 26 http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/77/86/23e2edf0.pdf
Låt oss börja med forskning som innebär att undersöka och komma fram till nya slutsatser. I Arktisk sker det olika slags forskning som exempelvis de som forskar om klimatförändringar eller dess ekosystem. Den typen av forskning är nödvändigtvis inte störande men de finns en hel del forskning som kan och har lätt till att vara det. När oljeföretag sickar ut sina forskare för att leta efter olja finns det exempel på inuiter som har kämpat emot då de menar att oljeborrning kan skada det marina livet. I många fall så är vattnet där stora mängder olja finns fyllda av djur som är otroligt viktiga för folket som valar, sälar och fisk. Det är då förståeligt att människor som livnär sig på den typen av kost inte stödjer denna typ av forskare och forskning. 27
Under en lång tid har man sätt turism som något viktigt då det har skapat jobb och även hjälpt till att sätta värde så skyddade platser i Arktisk. Turister och turism har på senare tid expanderat främst på grund av naturresurserna som mineraler. Detta nya intresse av mineraler har skapat en ny typ av turism. Om detta är att föredra återstår att se men de som är säkert att det inte är svårt att störa ekosystem som har levt orört i flera tusen år. Att transportvägar upp och isflak som skyddat djur under dem smält bort har gjort så att större företagsfiskare har kunnat fiska högre upp i Arktis. Förutom att de skapar stor konkurrens för lokal befolkningens eget fiske så ökar det risken att förstöra den biologiska mångfalden. Kallvatten korallreven som länge varit skyddade och ostörda har idag en tror chans att förstöras på grund av storfiskarnas bottentrålningar. 28
1.1.8 Arktiska rådet
Arktiska rådet är ett internationellt samarbetsorgan med fokus på miljö- och klimatfrågor samt forskning och utveckling. Dess medlemmar är de åtta så kallade arktiska länderna USA(med Alaska), Kanada, Ryssland, Norge(inklusive Svalbard), Finland, Danmark(med Grönland och Färöarna), Island och Sverige. Alla dessa länder har territorier inom eller nära Arktis, och därför påtog de sig ansvaret att ta sig an de utmaningar som förknippas med Arktis.29
27 http://www.kuriren.nu/nyheter/inuiter-kampar-mot-oljeprospektering-7750912.aspx, hämtad 2014-07-29
28 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/7479.pdf, hämtad 2013-12-01
Med i rådet sitter även sex urfolksorganisationer, som är så kallade permanenta deltagare(permanent participants). Dessa utgörs av samer, aleuter, athabasker, inuiter, gwich’infolket samt en grupp av ett flertal urfolk i norra Ryssland. Dessa har inkluderats för att ge urfolken så stor insyn och inflytanderätt över besluten som möjligt, eftersom deras rättigheter påverkas så mycket av vad rådet beslutar. Rådet kan besluta att ta in fler permanenta deltagare, men har även slagit fast att dessa inte får vara fler än medlemmarna. Utöver dessa så tillåts även ett antal länder samt mellanstatliga och ickestatliga organisationer närvara som observatörer vid rådets möten.
Rådet bildades 1996 genom Ottawadeklarationen och sedan dess har alla länder haft ordförandeklubban i en period på två år, Kanada har haft den under två perioder. Ottawadeklarationen är visserligen inget rättsligt bindande avtal men vissa beslut som rådet har tagit, exempelvis kring regler om oljeutvinning, har varit bindande.30 Vartannat år, som avslutning på ett lands ordförandeskap och inledning på nästa, träffas ministrar från alla länderna för att skriva under en deklaration som har förberetts av tjänstemän under minst ett halvår i förväg.31
Varje lands och organisations ”arktisambassadörer”(Senior Arctic officials) träffas var sjätte månad för att se över det pågående arbetet och sammanställa rapporter. Utöver det utförs det mesta arbetet i sex arbetsgrupper. Dessa kallas ACAP(Arctic Council Action Plan), CAFF(Conservation of Arctic Flora and Fauna), AMAP(Arctic Monitoring and Assessment Programme), EPPR(Emergency Prevention, Preparedness and Response Working Group), PAME(Protection of the Arctic Marine Environment) och SDWG(Sustainable Development Working Group).32
1.1.9 Det militära spelet
Eftersom Arktis inte tillhör ett specifikt land så finns det olika åsikter om vilka lagar som gäller i området. Därmed har även den militära närvaron ökat kraftigt de senaste åren där länder som Ryssland och USA har lagt stora militära baser på Arktis.
Ottawadeklarationen slog fast vilka frågor Arktiska rådet ska hantera, men även vilka det inte ska hantera. I denna deklaration kom man fram till följande:
30 Sveriges strategi för den Arktiska regionen, Regeringskansliet(2011) 31 Mikael Anzén (2015-04-21)
“The Arctic Council should not deal with matters related to military security.33 The use of the term "peoples" in this Declaration shall not be construed as having any implications as regard the rights which may attach to the term under international law.”34
Vilket intresse de olika länderna har på anspråk är fortfarande diffust, främst till följd av Rysslands anspråk som visat att den suveränitet de trott haft, nödvändigtvis inte är sann, då anspråk på suveränitet från Danmark uppstått, så det är ännu inte bestämt vilket land som ska sägas ha ägandet av Lomonosovryggen. Fokus läggs på vilka de större och mindre aktörerna i Arktis egentligen är.
Sverige hade innan upprustningarna en ambition att “verka för att Arktis förblir ett
säkerhetspolitiskt lågspänningsområde”.35 Hur det går är ännu inte känt, men risken finns att krisen i Ukraina försvårar samarbetsklimatet inom Arktiska rådet. Då Kanada har kanske starkast markerat distans och motvilja gentemot Ryssland inför det nyligen genomförda ministerrådsmötet i Iqaluit i Kanada.
1.1.10 Anspråk på Arktis
Bland länderna inom Arktis har det ständigt pågått konflikter och diskussioner om vilket land som egentligen ska få ha störst anspråk på Arktis och på de naturtillgångar som finns där. Frågan om ägandet av Arktis aktualiserades 2007 då ett par ryska miniubåtar dök ner rakt under Nordpolen och fäste en rysk flagga av titan drygt en kilometer under den isbelagda havsytan. Att detta skedde lämnade de arktiska staterna kluvna på om det var på allvar eller en politisk symbolhandling. Kanada och USA såg dock denna aktion som en provokation och invände mot detta genom att Kanadas premiärminister gav löfte om att satsa över 40 miljarder kronor på att skydda trafik runt isvidderna.36
33 http://debatt.svt.se/2011/05/19/ryssland-leder-den-militara-kapplopningen-i-arktis/ (2015-05-03)
34 Ottawa declaration, 1996
35 Sveriges strategi för den Arktiska regionen, Regeringskansliet(2011) 36 Sveriges strategi för den Arktiska regionen, Regeringskansliet(2011)
För att försöka kartlägga ägandet över Arktis så enades de åtta arktiska nationerna om att en FN-panel borde tillsättas, som en följd av att det växt en oenighet över den undervattenbergskedja som är belägen i mitten av Arktis. Panelen består av 21 medlemmar som har till syfte att utreda anspråken på området och försöka genom vetenskapliga bevis kartlägga vilken rätt länderna har till Arktis.
Det pågår även en aktiv diskussion om vilket land som äger själva Nordpolen, och med nya bevis har Danmark som tidigare varit en passiv aktör, gett sig in i kampen om Arktis. Danmark, tillsammans med Ryssland, Norge, Kanada och USA sade 2008 att den territoriella tvisten bör lösas inom ramen för FN:s Havsrättskonvention (UNCLOS, United Nations Convention on the Law of the Sea). Efter att ha ratificerat konventionen, har ett land 10 år på sig för att lämna in en ansökan om att förlänga sin kontinentalsockel 200 nautiska mil från dess landsgräns. Detta har genomförts av Kanada, men trots visat intresse är Danmarks deadline nära på att ta slut.37 Vilket intresse de olika länderna har på anspråk är fortfarande diffust, främst till följd av Rysslands anspråk som visat att den suveränitet de trott de haft inte är så klar, på grund av tron på att de skulle ha ägandet till följd av Lomonosovryggen. Det anspråket är just nu det enda kända. Det vi fokuserar på är att se de större och mindre aktörerna i Arktis.
1.1.10.1 Ryssland
Den största aktören i diskussionerna om Arktis är Ryssland. Med hela sin norra kust belägen i den Arktiska Oceanen och kunskapen om de gömda naturresurserna vill de äga majoriteten av området inom polcirkeln och länders landsgräns. Ryssland ratificerade UNCLOS år 1997 och genomförde 2007 en aktion, tidigare nämnd, om anspråk på en förlängd kontinentalssockel. Ryssland yrkar för större ägande, ända till Nordpolen med Lomonosovryggen inom deras arktiska sektor. De menar att östra Lomonosovryggen är en förlängning på den sibiriska kontinentalsockeln. Med utdrag från artikel 76 från UNLOCS så menar de att denna förlängning styrker möjligheten att 37 http://www.bbc.com/news/world-europe-30481309 (2015-04-05)
Figur 1: Lomonosovryggen sträcker sig över Nordpolen och det område som Danmark vill ta över är markerat.
expandera territoriet som redan är inom ägande. 2002 avslog FN-kommissionen Rysslands yrkande och föreslog fortsatt forskning. Expeditioner och forskning fortsätter än.38
1.1.10.2 Danmark
En av de mindre aktörerna är Danmark och de ratificerade UNCLOS år 2004. Deras anspråk inom Arktis är via deras suveränitet på Grönland, ett autonomt land inom det danska styret som har sin kustlinje i polarcirkeln, och Danmark menar att Lomonosovryggen är en förlängning av Grönland.39 Denna oenighet med Ryssland över suveräniteten av kontinentalsockeln via Lomonsovryggen har lett till expeditioner i Arktis, för att bevisa danskt delägande av Arktis. Expeditionerna är främst för att undersöka om vem som egentligen har rätt om Lomonosovryggen och om den ens är kopplad med Rysslands Sibirien. Att genomföra detta och lämna ett anspråkskrav till FN.40
1.1.10.3 Kanada
Kanada har alltid haft en tydlig roll inom det arktiska arbetet och de ratificerade UNCLOS år 2003 och tillkännagav i december 2013 att de skulle föra ett anspråk på Arktis vilket Nordpolen ingår i. Som svar till den ryska Arktiska expeditionen 2007 som innebar ett visat anspråk från Ryssland, sa Kanadas utrikesminister Peter MacKay: ”This is posturing. This is the true north strong and free, and they’re fooling themselves if they think dropping a flag on the ocean floor is going to change anything. There is no question over Canadian sovereignty in the Arctic. We’ve made that very clear. We’ve established – a long time ago – that these are Canadian waters and this is Canadian property. You can’t go around the world these days dropping a flag somewhere. This isn’t the 14th or 15th century. – Peter MacKay says”
Premiärministern i Kanada, Stephen Harper har lovat att försvara Kanadas menade suveränitet genom att tillsätta åtta arktiska patrullskepp för att vaka området.41
38 http://www.un.org/depts/los/clcs_new/submissions_files/submission_rus.htm (2015-04-21) 39 http://arcticcontroversy.weebly.com/territorial-claims.html (2015-04-21)
40 http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=/news/2007/08/11/warctic111.xml (2015-04-23) 41 http://news.bbc.co.uk/2/hi/in_depth/7423787.stm (2015-04-23)
1.1.10.4 USA
USA har ännu inte ratificerat UNCLOS och har därför inte kunnat yrka något anspråk på någon förlängning av kontinentalsockeln. I augusti 2007 hade amerikanska kustvaktens isbrytare riktat in sig till den Arktiska Oceanen för att kartlägga sin arktiska region i följd av Alaskas belägenhet inom polarcirkeln.42
1.1.11 Politiskt påverkansarbete
Begreppen politiskt påverkansarbete och aktivism verkar inte ha några tydligt definierade skillnader, så i den här rapporten kommer båda begreppen att användas och då med samma betydelse. Grunden i vår definition på politiskt påverkansarbete är att försöka åstadkomma en förändring i politiken jämfört med hur den bedrivs för tillfället. Aktivism kan göras på en mängd olika sätt, exempelvis genom affischering, brevkampanjer, civil olydnad, demonstrationer, dörrknackning, bojkott och insamling, mediala utspel, namninsamlingar eller bland extrema rörelser genom våldshandlingar såsom hot och terrorism. Gemensamt för dessa metoder är att de kan sammanfattas i de mer övergripande begreppen lobbying, nätverksbyggande eller mediearbete och
mobilisering.
Lobbying går ut på att genom direkta metoder gentemot makthavare, förebilder eller någon annan målgrupp försöka påverka dem. Det kan handla om att överlämna namninsamlingar, skicka brev eller ha möten med målgruppen.
Nätverksbyggande eller mediearbete handlar om indirekta metoder där man en tar hjälp av medier eller bekanta för att nå ut till målgruppen med sitt budskap, till exempel med debattartiklar.
Mobilisering står för att påverka målgruppen indirekt genom att engagera fler människor i arbetet, till exempel genom att knacka dörr eller ha en manifestation. Grunden i mobilisering kan sägas handla om att sprida kunskap och medvetande kring sina frågor, för att sedan kunna väcka engagemang.
För att uppnå en förändring är det optimalt om en kombination av de tre listade metoderna används.43
42 http://www.stimson.org/infographics/evolution-of-arctic-territorial-claims-and-agreements-a-timeline-1903-present/ (2015-05-03)
1.1.12 Ungdomsråd och ungdomsinflytande
Ungdomar lyfts ofta fram av politiker som ”framtiden”. Man talar om ungas roll som framtida arbetskraft, framtida innovatörer och framtida beslutsfattare. Samtidigt finns det många unga som redan idag- nu- har intresse och kunskap för att kunna påverka och förbättra samhället, i frågor som framför allt rör unga men också i andra frågor. I vägen för dessa personer finns dock en del hinder. Gemensamt för dessa brukar vara att de gör det svårt att som ung nå fram och bli hörd av beslutsfattare. För att även dessa yngre engagerade medborgare ska få delta fullt ut i demokratin vill en del sänka rösträttsåldern, men även bland unga med åldern inne finns det en del som upplever att deras röst inte har så stor påverkan.
Andra åtgärder handlar om att inrätta olika former av ungdomsråd. Sådana finns idag i en hel del kommuner i Sverige och kan, om de fungerar bra, ge ungdomar verktyg för att på riktigt påverka sin vardag eller politiken i stort och stärka ungdomars engagemang, kunskap och förtroende för demokratin. Risken finns dock att ungdomsråden inte bidrar till att göra och få ungdomar att känna sig mer inflytelserika i sin kommun. I vissa fall kan tvärtom det motsatta hända, att de unga upplever att det de gör i ungdomsråden inte får någon påverkan och därmed växer deras misstro mot beslutsfattare. Viktiga faktorer för att ett ungdomsråd ska bli framgångsrikt verkar vara att det finns en bra ungdomslots eller -samordnare, det vill säga en kunnig vuxen som kan stötta och stärka ungdomarna i sitt påverkansarbete, samt att det även från beslutsfattares sida finns en verklig vilja att involvera dem och att det finns en plan för hur det ska göras.44
Huruvida dessa principer gäller även för ungdomsråd kopplade till större politiska sammanhang än kommuner, där frågor diskuteras som inte alltid berör ungdomar direkt i vardagen, är mer oklart, men ett rimligt antagande är att de spelar än en större roll i sådana sammanhang för att bibehålla engagemanget bland de unga när de konkreta resultaten av arbetet kan dröja lång tid.
1.1.13 Framtiden
Ingen annan plats i världen påverkas så mycket av klimatförändringar som Arktis. De förödande konsekvenserna som det redan har lett till kommer att fortsätta och bli värre om vi inte vänder den dåliga trenden nu. Tråkigt nog så ser framtiden mörk ut för
Arktis. Temperaturen ökar mer och mer samtidigt som isarna bara minskar, vilket i sin tur leder till att havsnivåerna ökar och mer och mer metangas släpps ut i atmosfären. Framtiden för Arktis urinvånare ser även den mörk ut. De har tvingats att ändra sitt sätt att leva för att kunna överleva och passa in i det moderna samhället. Detta trots att det inte är de som har orsakat klimatförändringarna. Det är vi, i den rikare delen av världen, som orsakat detta och det är dem som tvingas lida av det.
Intresset för olja och naturgas i Arktis fortsätter bara att öka och fler och fler företag startar upp oljeriggar i Arktis. Detta ser inte ut att upphöra i framtiden, utan tvärtom; det kommer fortsätta att öka då Arktis just nu har de störta oupptäckta oljeresurserna i världen. Även intresset för de nya transportvägarna kommer att öka. Vidare riskerar den militära aktiviteten att öka eftersom länderna vill säkra ”sin” del av Arktis.
I framtiden planerar man att bygga ut ett järnvägsnät som ska kunna transportera den mängden olja och mineraler man tar upp från Arktis. Denna järnväg skulle kunna påverka samernas renskötsel vilket inte Arktiska rådet eller företagen verkar ta hänsyn till.45
Kina, som är i ett stort behov av att importera energi har gått in i ett samarbete med Island där de planerar att göra en hamn för deras fartyg. De är även väldigt intresserade av de nya transportvägarna och investerar därmed mycket pengar i Arktis. Samarbetet har gjort att de just förbereder för en djuphamn och ett oljeraffinaderi i Thórshöfn, ett litet fiskeläge. I framtiden ska man kunna ta emot kinesiska oljefartyg som tar sig till Europa via en isfri väg genom Arktis. För fartygen blir resan 20 dagar kortare än normalt.46 Därför väntar även många företag med att bygga ut sina resurser för att se vad Kina gör.
I april 2015 tog USA över ordförandeskapet i Arktiska rådet från Kanada. Kanada hade lagt sitt fokus på urbefolkningen, främst eftersom att deras situation är en viktig fråga i landet. Nu när USA tar över ordförandeskapet så kommer fokus att skifta från ursprungsbefolkningen till en mer global syn med fokus på miljön, vilket flera länder är positiva till.47
I och med den ökade aktiviteten i Arktis målas bilden om. Från att varit en relativt orörd plats med stor biologisk mångfald till en plats där denna minskar och blir bortträngd av 45 Marrtii Rukolainen, Information Officer, Ministry for Foreign Affairs of Finland
46 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17113054.ab (2015-05-03)
oljeriggar och gasrör. Idag står naturen mot ekonomin, och det gäller för Arktiska rådet att begränsa exploateringen så att den arktiska miljön fortsätter att finnas kvar.
1.2 Syfte
Projektets syfte är att låta ungdomar från så många Arktiska länder och grupper som möjligt komma till tals inför Arktiska rådet. Målet är att kunna sammanfatta ungdomars åsikter om vilka beslut som borde tas och framföra dessa genom en deklaration inför representanter för Arktiska rådet, samt att detta ska leda till att medlemmarna i Arktiska rådet tar innehållet i dokumentet i beaktande inför sitt fortsatta beslutsfattande. På så sätt kan ungdomar bidra till en hållbar utveckling i regionen. I andra hand finns även en tanke att sprida kunskap om och öka intresset för utmaningar kopplade till Arktis och länderna i Arktiska rådet.
1.3 Frågeställning
Det vi vill undersöka i projektet utgår ifrån vilka åtgärder som ungdomar från de arktiska länderna tycker är väsentliga att ta upp till medlemmarna i Arktiska rådet. Hur kan vi ge ungdomar i Finland, Sverige och Norge möjlighet att påverka politiska beslut om Arktis? Och kan den deklarationen sedan påverka Arktiska rådet att ta viktiga beslut?
2. Metod och material
De verktyg som använts i vårt projekt har varit av skiftande karaktär. För att skapa en fördjupad kunskap om Arktis användes till en början artiklar från olika webbplatser som bland annat Greenpeace, Dagens nyheter och andra nyhetssidor. Vi tog tidigt kontakt med Mikael Anzén som idag sitter som kansliråd på utrikesdepartementet och i arktiska rådet för att försöka få till ett möte redan innan vi skulle skriva vår deklaration. Det mötet hanns aldrig med. Vid mailkorrespondens hänvisade han oss dock till deras officiella hemsida aric-council.org, samt till nyhetssidan barentsobserver.com. Dessa använde vi för att kontinuerligt hämta in kunskap och nyheter på området.
En idé om att blogga om detta ytterst händelserika och informationsrika projekt kom upp och det första inlägget publicerades redan i november av den finska eleven Noora Pumpanen. Där skrev hon om den veckan med ett Arktis-tema som de hade i Lyseonpuiston lukio, skolan i Rovaniemi. Sedan dess har det publicerats nio andra
inlägg, bland annat nyhetsinlägg men även ett inlägg om Arktis-eftermiddagen som vi höll på Rosendalsgymnasiet har publicerats.
I december anordnades en Arktiseftermiddag där klasserna Na14a och Jo14 bjöds in till att medverka. Syftet med denna eftermiddag var dels att sprida information om läget i Arktis, men också att skapa en diskussion som skulle ge underlag för en deklaration som vi skrev under vårterminen.
Deklarationen användes sedan som underlag för att skapa diskussioner under konferensen vi anordnade i Rovaniemi, Finland tillsammans med finska elever från Lyseonpuiston lukio, en finsk same från Soumi Samí Nourat och norska elever från Tromsö. Utifrån diskussionerna färdigställdes en slutgiltig deklaration som sedan lämnades vidare till Martti Ruokolainen, Norska Utrikesdepartementet och Mikael Anzén.
2.3 Källhantering
Det problematiska läget i Arktis är för tillfället mycket uppmärksammat och det finns därför mycket information om Arktis att ta del av. Det har och genomförs många olika forskningar om Arktis samt olika politiska intresses som har gjort att det finns mycket och bra information om Arktis och dess problem idag. Eftersom att det fanns väldigt mycket om Arktis var det lätt att hitta nya och uppdaterade artiklar.
Regeringen.se är regeringens egen hemsida. Denna användes för att hitta relevant
information om Sveriges ställningstaganden samt för fakta om de problem Arktis möter och hur Sverige ska försöka lösa detta. Eftersom hemsidan är regeringens egen så är den väldigt trovärdig. Artiklarna uppdateras ständigt vilket gör informationen ännu mer trovärdig. Regeringens hemsida visar endast Sveriges ställningstagande, därför användes kompletterande källor för att få de andra ländernas ställningstagande.
BBC News är en världskänd nyhetsredaktion och skriver om nyheter över hela världen.
Denna källa användes främst för att se de aktioner som de stora länderna inom Arktis gjort som påverkat andra länder och skapat debatt. Detta är som sagt en av världens största nyhetssidor och dess trovärdighet är rätt stor. Sidan uppdateras med nya artiklar varje dag och vidare händelser uppdateras inom artiklarna.
Grunden i resonemanget i texten om politiskt påverkansarbete kom från en text från
samhället, inte minst på senare tid inom klimatfrågan. De har dessutom länge varit en viktig biståndsaktör. Man kan därmed anta att de besitter mycket kunskap om hur man kan påverka politiskt. De är politiskt men självklart inte religiöst obundna, vilket dock inte borde vara ett problem i fråga om det här fallet, eftersom texten inte tar sin utgångspunkt i bibeln. Källan har visserligen inget datum, men det är rimligt att anta att de stora dragen inom påverkansarbete inte förändras över tid.
Vid beskrivningen om ungdomsinflytande användes en avhandling (Ungdomsinflytande- en chimär?, Sofia Almlöf, HT07) vid Göteborgs Universitet som undersökt vad som påverkar hur mycket inflytande ungdomar ges genom ett ungdomsråd. I och med att den har publicerats med Göteborgs universitet så måste den ha genomgått en opponering samt blivit godkänd, vilket ger den tillförlitlighet. Dock är den en aning gammal, från 2007. Det kan alltså hända att det finns mer och djupare kunskap på området vid det här laget, varför det går att konstatera att det kanske skulle ha funnits bättre källor att använda sig av. Dessa var i så fall inte lika lättillgängliga, därför valde vi inte att använda oss av dessa källor.
Arktiska Rådets hemsida, arctic-council.org, innehåller all information om rådet och
uppdateras ofta med nyheter. Denna källa användes främst för att hitta allmän fakta om Arktiska Rådet och Arktis, samt som underlag för deklarationen. Vid utformningen av Rovaniemi Declaration användes den senaste deklarationen av Arktiska Rådet, Kiruna Declaration (2013), som utgångspunkt. Vi ansåg att arcticcouncil.com var en pålitlig eftersom den representerar en seriös, politisk sammanslutning av högt uppsatta ministrar från ett flertal länder. Ett råd som detta bör vara ständigt uppdaterat och likväl dess hemsida.
3. Undersökning
Syftet med projektet var att göra en deklaration tillsammans med ungdomar från de andra arktiska länderna. Detta eftersom ungdomar idag inte har chansen att påverka Arktis framtid, även fast det är de som får leva med konsekvenserna. Vi vill att ungdomar ska få en större kunskap om de problem Arktis idag möter, för att bilda sig en uppfattning om vad som är rätt eller fel. Detta syfte har vi definitivt uppnått, vi har gjort en deklaration och samtidigt gett ungdomar från de arktiska länderna en större uppfattning om Arktis.
Vår Arktiseftermiddag i december började med två föreläsningar; en med Jacob Schönning, samt en med hans bror, Calle Schönning, som arbetar som turistguide på Svalbard. Detta gav en grundläggande bild av problemen i det Arktiska klimatet samt hur turismen var utbredd i Arktis. Dessa föreläsningar följdes av BBC:s dokumentär
Frozen Planet, som gav en överblick över hur urbefolkningen i Arktis lever och
påverkas av klimatförändringar. Syftet med detta var att ge information om Arktis från olika vinklar samt att få en god inblick i vilka problem som finns i Arktis. Sedan fördes en diskussion i smågrupper på cirka sju personer per grupp. I dessa grupper diskuterades frågorna:
1. Vilken fråga är mest relevant för Arktiska Rådet att fokusera på?
2. Varför har det bildats ett sådant starkt miljöskydd över Antarktis men inte över Arktis då de har väldigt liknande miljöer?
3. Varför har utmaningarna med Arktis inte uppmärksammats som de gjorts på Antarktis? Varför tror ni att vi anser att de är viktiga att uppmärksamma, och hur bör de uppmärksammas?
Dessa frågor diskuterades i grupperna och redovisades sedan framför hela stora gruppen. Grupperna fick motivera sina svar och reflektionerna nedtecknades. Det vi gjorde på denna eftermiddag kan betecknas som medvetandegöring och mobilisering. Vi försökte engagera fler i vårt arbete och ta in deras synpunkter för vidare användning. Reflektionerna från denna eftermiddag, samt våra egna åsikter och kunskaper, användes senare till att skriva ett första utkast av en vår deklaration. Som inspiration användes även deklarationen från Arktiska Rådets senaste möte; Kiruna Declaration (2013). Från denna kunde vi se vad som redan beslutats inom det Arktiska Rådet och därmed skriva vår deklaration utifrån detta. Vi valde att utgå från rubrikerna: Improving economic and social conditions, Acting on climate change, Protecting the Arctic environment och Strengthening the Arctic Council. Deklarationen skickades sedan till de elever som skulle närvara under konferensen i Rovaniemi, Finland.
För att ytterligare mobilisera inför Rovaniemikonferensen sökte vi efter personer, andra grupper eller organisationer som kunde hjälpa oss att hitta fler ungdomar inom de arktiska länderna för att delta i konferensen. Först försökte vi med Life-link, en organisation vars syfte är att hjälpa skolor och skolelever att hitta ”friendshipschools” och att lära människor att bry sig om sig själva, andra och naturen. Grundaren Hans
Levander, som hade hjälp förra årets grupp inom Arctic school network gick tyvärr bort förra året och ingen svarade längre på de mail vi skickade till dem. Vi fann sedan Youth Arctic Coalition(YAC), en organisation som bildades för ett par år sedan för att skapa en plattform för unga i de arktiska länderna och bland ursprungsbefolkningarna för att träffas, diskutera politiska förslag och lägga fram dem till Arktiska rådet. Det var helt i linje med vår tanke, och det visade sig att de jättegärna ville ha med oss att göra, eftersom de inte hade någon organisation i Sverige ännu. På så sätt byggde vi oss ett större nätverk som dels kunde bidra med kontakter till fler unga, men också med kunskap om lobbying mot beslutsfattarna, och om att det kan gå rätt trögt i arbetet med att öka ungas inflytande på politiken. Kontakten hade vi dels på mail, men också via ett flertal skypesamtal på söndagseftermiddagar. Tack vare YAC fick vi kontakt med Anni-Sofia Niittyvopio ur den finska samiska ungdomsorganisationen Suoma Sámi Nuorat, som kunde komma på vår konferens. Vi har därefter lovat att försöka komma själva eller hitta några andra svenskar som kan komma på deras reda planerade konferens i Stockholm i september i år.
Deklarationen användes sedan som grund för diskussionerna i Rovaniemi då de medverkande ungdomarna från Finland, Norge och Souma Sámi Nourat, fick möjlighet att framföra eventuella frågor, tillägg och önskade ändringar. Detta följdes av en diskussion i grupper av ca sju elever/grupp. I grupperna diskuterades frågorna:
1. SHIPPING: Do we want to strengthen the restrictions on shipping? In that case, how do we do that, what should be restricted?
2. OIL: Can oil production be managed within sustainable regulations if taking into account the prevention of uncontrolled oil spills.
3. INDIGENOUS PEOPLES: is a truth and reconciliation commission needed? What should it be tasked with? How should the work for preserving minority languages be managed? How should we/them shed light on past and contemporary oppression of indigenous peoples, such as colonization of their lands? Should it for example specifically be brought up in the curriculum (indicates what topics are to be brought up in schools) in each country?
4. MONEY/FINANCIAL RESOURCES: who pays for the investments? All states collectively? - in that case, How should the resources be taken in? Through special taxes or fees on companies in the region? Other taxes? Funds,
loan? Or is this an issue for each country respectively? (What is best for future accountability? Subsidiarity principle?)
5. CLIMATE: Is it fair to calculate historic debts? If so, from what point in time should emissions be taken into account? When a country started emitting or when they gained knowledge of the entailing consequences? Or other time? Where should the money go? (UN green climate fund?)
6. FUTURE EMISSIONS: How ambitious should emission goals be? How could this be put into practice, can the society readjust at the same speed/quickly enough?
7. TECHNOLOGY: Should technology be more invested in? How? How could scientific development be supported?
8. BIODIVERSITY/ECOSYSTEMS: How do we preserve biodiversity in the Arctic? Through what regulations?
9. DIVISION OF POWER: Today, the Arctic Council is organized more like the UN than the EU. It is not a supranational organization. Should it stay that way or should it be developed more like the EU, or for that matter the US, with a body of directly elected representants, similar with the European Parliament? What about the subsidiarity principle(explanation below)? Also, how could more people be made aware of and interested in the Arctic issues?
10.TURISM: Turism is already self-regulated in some or all countries, but what is the value of turism? Is there only a shere existestial value for individuals, or does it contribute to something bigger, for all of society? Economic values, ecologic, for scientific development, for local peoples?
Responsen från dessa diskussioner sammanställdes sedan och ytterligare åsikter togs emot. Dessa synpunkter och reflektioner användes sedan för att göra tillägg och förändringar i deklarationen som sedan röstades om i gruppen. Vi använde ett demokratiskt förfarande med majoritetsbeslut, till skillnad från Arktiska rådet som vanligtvis beslutar i konsensus.
Den slutgiltiga deklarationen godkändes och skrevs sedan på av representanter från varje land och organisation. Strax innan fick vi besök av en föreläsare- Martti Ruokolainen. Ruokolainen sitter i Arktiska rådet och har ungefär samma position som
Mikael Anzén har i Sverige, och kom att bli den första som fick den färdigställda deklarationen i sin hand. Det var då lobbyarbetet satte igång. Vi var inte helt färdiga med deklarationen när han lämnade skolan, så därför lämnade vi den åt Annukka Kurvinen för att ge den till honom. Tack vare att den norska läraren Oddrun Johnsen kände några som arbetar på det norska arktiska centret i Tromsö, så kunde vi dessutom lämna åt henne att se till att lämna över deklarationen även till norska UD. Vi kunde alltså utnyttja vårt nätverksbyggande för att nå fram till även Finland och Norge.
Till sist besökte vi Mikael Anzén på utrikesdepartementet. Han gav oss information kring den kommande konferensen i Kanada- programblad och broschyrer samt ett häfte om Sveriges strategier kring Arktis, som därefter har använts till skrivandet av rapporten. På slutet av mötet fick han även deklarationen överlämnad. Det var det som var det stora syftet med mötet där, och nu kunde vi alltså även själva få bedriva lobbying. Efter mötet lovade han att läsa igenom och ge oss respons på deklarationen, men den har vi ännu inte fått.
Det sista vi gjorde för att försöka påverka innan denna rapport skrevs var att skicka in en text till UNT, som beskrev vad vårt arbete har handlat om och vad vi gjorde hos Mikael Anzén, med bilder från besöket. Genom det mediearbetet hoppas vi få en artikeln publicerad om oss och därmed sätta ytterligare press på regeringen i Sverige att verka för mer ungdomsinflytande och att ta hänsyn till våra förslag i det fortsatta arbetet genom Arktiska rådet.
Vi har därmed använt oss av alla de tre övergripande metoderna; lobbying, nätverksbyggande och mediearbete samt mobilisering.
Vi hoppas att deklarationen gör att beslutsfattarna får upp ögonen för ungdomsengagemang i dessa frågor och ser vad vi ungdomar tycker om hur Arktiska rådet idag sköts och bör prioritera. Deklarationen har som sagt blivit mottagen av en som sitter i Arktiska Rådet för Sverige. Vi hoppas därmed att han läser igenom det vi har skrivit och tar till sig det. Vi tror inte att vi kommer förändra världen deklarationen. Men vi hoppas att vi kan påverka och få någon människa att tänka annorlunda och göra beslut som därmed gynnar den arktiska miljön.
Om arktiska rådet väljer att helt ignorera vår deklaration kommer vi ändå att påverka. Genom att aktivt ignorera deklarationen när vi för hand har lämnat in den, säger arktiska rådet i princip att de inte bryr sig om vad ungdomarna tycker bör åtgärdas om Arktis. Vi
hoppas innerligt att deklarationen leder någon vart och att den sätter en prägel på vad vi ungdomar tycker.
Deklarationen är bifogad denna rapport.
4. Diskussion
4.1 Arktis-eftermiddagen
Under Arktiseftermiddagen i december genomförde vi vår första undersökning då två klasser diskuterade frågor i mindre grupper. På första diskussionsfrågan- vilken fråga är
mest relevant för Arktiska Rådet att fokusera på?- var alla grupper enhälligt överens om
att klimatfrågan var den viktigaste. Detta med motiveringen att klimatförändringarnas påverkan på den arktiska isen har förödande effekt för hela världen.
Uppfattningarna om andra prioriteringen i ordningen var dock spridd i de olika grupperna. En vanlig uppfattning var att forskningen bör utvecklas, dock var anledningen till ökad forskning av olika uppfattningar i olika grupper. Exempelvis tyckte man att man bör finna andra, lika effektiva, energikällor som olja och därmed kunna sluta ta upp olja ur det Arktiska havet. Alla var dock överens om att forskning krävs för att kunna behålla en hållbar miljö som gynnar både ekosystem och urbefolkningen.
På andra diskussionsfrågan, varför har det bildats ett sådant starkt miljöskydd över
Antarktis men inte över Arktis då de har väldigt liknande miljöer, var svaren relativt
enhälliga om att det svaga miljöskyddet över Arktis beror på det politiska intresset i Arktis naturresurser, samt att problemen i Arktis upptäcktes relativt nyligen.
Detta svar var också den allmänna uppfattningen på sista frågan, ”varför har
utmaningarna med Arktis inte uppmärksammats som de gjorts på Antarktis? Varför tror ni att vi anser att de är viktiga att uppmärksamma, och hur bör de uppmärksammas?”
Anledningen till att utmaningarna bör uppmärksammas var också relativt enhällig; eftersom det påverkar hela jordens befolkning. När det gällde hur utmaningarna bör uppmärksammas var alla dock inte samstämmiga. En vanlig uppfattning var dock att det är viktigt att sprida information av denna typ till elever i skolor, på liknande sätt som vi gjorde i och med Arktiseftermiddagen.
Generellt kunde alltså sägas att eleverna på Rosendal vill att Arktiska rådet ska fokusera på att hindra klimatförändringarna. Detta är något som Arktiska rådet ensamt har svårt
att kontrollera. Idag pågår redan hårda klimatmöten och det kan bli svårt för Arktiska rådet att kunna påverka dessa ytterligare. Vad Arktiska rådet skulle kunna göra i denna fråga är att de stärker samarbetet mellan länderna och lägger andra konfliker åt sidan. Ett ytterligare fokus på klimatet inom Arktiska rådet kan vara att få enskilda medlemsländer att gå före och ta större ansvar än vad som nu krävs av dem. Eftersom alla medlemsländerna är eller har varit stora utsläppare så kan det betyda väldigt mycket för de globala förhandlingarna om dessa tar sitt ansvar, gemensamt eller var och en för sig.
Om man samarbetade bättre så skulle man tillsammans kunna hitta ny teknik som man kan dela med sig av. På så sätt får man en säkerhetsbuffert om en oljeolycka skulle inträffa. Detta tyckte ett antal grupper var viktigt att fokusera på.
Anledningen till att många tyckte att det var viktigt att motverka klimatförändringarna var den att den biologiska mångfalden skulle bevaras. Det finns flera sätt att påverka den biologiska mångfalden på Arktis. Den åtgärd som skulle ge störst effekt skulle vara att minska antalet oljeriggar, vilket minskar antalet oljeläckor. Detta är en enkel men dyr åtgärd, vilket är anledningen till att det inte har gjorts.
Det är vi ungdomar som är framtiden, och det är vi som kan påverka den. Om fler får upp ögonen för de problem som Arktis möter så kan vi påverka hur framtiden kommer att se ut.
Nackdelen med denna typ av undersökning är att resultaten inte blir lika tydliga som med exempelvis enkäter. Svaren blir därmed mer svävande och det är svårt att urskilja ett tydligt resultat. Denna typ av undersökning kräver också att man är relativt engagerad i ämnet som diskuteras. Fördelen med detta är dock att det kan skapas en diskussion som kan bidra till att man ser problemen från olika perspektiv, samt att man får fler, varierande svarsresultat. Denna typ av undersökning ansåg vi vara mest lämplig inför vårt kommande projekt i Rovaniemi.
Anledningen till att vi fick dessa resultat, som var relativt enhälliga, kan bland annat vara för att alla deltagande i diskussionerna hade samma kunskaper om Arktis i och med informationen vi hade delat med dem. Det kan också ha att göra med hur vi gav informationen eftersom den då kan ha varit vinklad så att deltagarna påverkades i någon riktning. Men i stora fick vi ett resultat som vi är nöjda med, som gav oss en generell uppfattning om vad ungdomarna hade för åsikter. Med dessa åsikter fick vi även en bra grund för att sedan kunna skriva det första utkastet av deklarationen.
4.2 Rovaniemi
Under konferensen som hölls i Rovaniemi i Finland diskuterades ett antal frågor för att kunna ta fram den deklaration som slutligen färdigställdes under konferensen. Dessa frågor diskuterades i mindre grupper och reflektionerna nedtecknades och sammanfattades. Utifrån dessa gjordes ändringar i deklarationen. Ändringarna röstades sedan om i helgrupp med hjälp av handuppräckning. I denna omröstning gällde majoritetsbeslut och inte konsensus. Anledningen till detta var för att förenkla beslutsfattandet och hålla oss inom de begränsade tidsramarna. Beslut tagna i konsensus ger en mer rättvis bild av ungdomars uppfattning, men innebär också större diskussioner och kräver mer tid. Besluten var dock till största del enhälliga med endast ett fåtal vattendelare vilket underlättade arbetet.
Det kan vara värt att notera att vårt förslag om att kräva medlemsländerna att räkna på historiska skulder för sina växthusgasutsläpp inte var populärt bland de övriga ungdomarna. De tyckte att världens länder måste fokusera på att lösa problemen inför framtiden, men inte se tillbaka på gamla ogärningar. Detta tyckte även några av oss från Rosendal, så förslaget om att räkna historiska skulder röstades ner av en majoritet. Istället kom de med viktiga nya perspektiv. De såg till att vi föreslog att inte bara höja skatten på varor som har orsakat utsläpp, utan även att sänka skatten för de varor som ligger inom hållbara utsläppsgränser. Vidare ville främst några finländare ha in förslag på mer jämn skogsavverkning, istället för koncentrerad till vissa delar av landet, som tydligen sker i Finland. De ville även förbjuda all nyexploatering av oljeresurser, det vill säga förbjuda att något land tillåter att nya oljeriggar sätts upp. Några norrmän tyckte detta var ett dåligt förslag, men även det röstades fram av en majoritet. Dessutom fick vi in ett krav på att alla länder ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolkens rättigheter. Det var dels tack vare vår samerepresentant, men också tack vare det föredrag om just samers rättigheter och beslut kring ILO-konventionen i norden och framförallt Finland.
De olika deltagarnas engagemang verkar ha varierat mellan de mindre grupperna. Få av grupperna hann ta upp alla diskussionsfrågorna under den timme vi hade, men eftersom vi hade valt att några skulle börja med frågorna nerifrån så fick vi i alla fall in respons från några på alla diskussionsfrågorna. Vissa ville dessutom plocka upp punkter och teman på egen hand som de var nyfikna på eller tveksamma till i deklarationen. De flesta verkade dock tycka att vi hade fått med oss allt viktigt i stora drag från början.
Men vi kan konstatera att utan deras erfarenheter och kunskap hade vi inte fått den deklarationen som vi till slut enades om.
Vid omröstningarna dagen efter lästes de diskuterade styckena upp och röstades om via handuppräckning. De flesta verkade vara ovana vid den demokratiska röstningsprocessen, men efter ett tag vande de sig. Vid vissa omröstningar var det inte så många som brydde sig, så då kunde ett fåtal röster avgöra utslaget. Vid andra gav i princip alla sin röst för det ena eller andra förslaget.
4.3 Har vi lyckats påverka?
Frågan om vi har lyckats påverka är nog den svåraste att svara på. Vi har ju anammat alla tre typer av påverkansarbete: det direkta, det indirekta och organiseringen- eller med de tidigare använda orden lobbying, nätverkande och mobilisering. Om man lyckas med alla tre delarna på ett bra sätt så borde det vara receptet för framgång. Det är dock mest korrekt att säga att vi inte har påverkat, ännu. Åtminstone gäller det om man med påverkan menar att en förändring kommer till stånd. En sådan har vi ännu inte sett på de förslag vi gav. Deklarationen som Arktiska rådet enades om i april i år innehöll ingen skrivelse om ett nytt ungdomsråd. Det närmaste var att stärka unga, och särskilt ledare, inom ursprungsbefolkningen. Men däremot kan man kanske säga att vårt arbete kommer att påverka. Förhoppningsvis har de arktiska länderna våra förslag i åtanke när de fortsätter sitt arbete, eller åtminstone vårt engagemang. Och tillsammans med det fortsatta arbetet som medlemmar i YAC kommer bedriva, så kan vårt arbete bli viktigt för att förr eller senare få beslutsfattarna att se de unga och ge dem en plattform att verka på.
4.4Felkällor
Det är svårt att avgöra vad som ska bedömas som felkällor i vårt arbete, eftersom det inte bedrivits strikt enligt den vetenskapliga metoden. Vi kanske dock kan säga att det arbete som inte får med en utförlig helhetsbild av vad unga i alla de arktiska länderna tycker i dessa frågor har i någon mån drabbats av felkällor. Den mest uppenbara i en sådan bedömning är att vi inte hade deltagare på Rovaniemikonferensen från alla de arktiska länderna, och inte heller representanter för alla minoritetsgrupperna, eller urfolken. Antagligen är det enda sättet att skapa ett tillförlitligt forum i det syftet att göra det i någon form genom det Arktiska rådet, med dem som en sorts “sponsor”. Vad som också bör nämnas är möjligheten att vissa åsikter inte nått fram till oss och därmed inte kunnat läggas in i deklarationen samt röstats om. Detta kan handla om
rädsla för att uttrycka sin åsikt i diskussionsgrupperna, missförstånd eller att åsikten försummats då reflektionerna från diskussionerna sammanfattades.
De ojämna grupperna är också en potentiell felkälla, då uppdelningen av norrmän, svenskar och finnar var ojämn till finnarnas fördel. Det stora antalet finnar i förhållande till svenskar och norrmän kan ha bidragit till att finnarnas gemensamma åsikter kan ha vägt tyngst, trots att svenskar och norrmän röstade emot. Exempelvis röstades norrmännen ned i frågan om nya oljeriggar, vilket kanske inte hade skett om antalet representanter från varje land var jämbördigt.
5. Källförteckning
Kontaktpersoner:
Mikael Anzén, kansliråd på UD – 2015-04-21
Marrtii Rukolainen, Information Officer, Ministry for Foreign Affairs of Finland – föreläsning 2015-04-10
Tryckta källor:
Arktiska Rådet, Kiruna declaration – 2013-05-15
Julia Bäckström, Ylva Henriksson, Sofia Lundberg, Rebecca Segelsjö, Hanna Stenborg,
Arctic school network – ett hotat Arktis. – 2014
Arkiska Rådet, Ottawa declaration – 1996
Regeringskansliet, Sveriges strategi för den Arktiska regionen – 2011
Digitala källor:
Regeringskansliet, Svenska prioriteringar i Arktiska rådet: Miljö och klimat – 2015-04-24, http://www.regeringen.se/sb/d/14762/a/167598
Världsnaturfonden, Arktis – 2015-04-23,
http://www.wwf.se/vrt-arbete/hr-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis
Allt om vetenskap, Sommar i Arktis? – 2015-04-23,
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/sommar-i-arktis
Malin Olofsson, Sveriges radio, Metangas starkare än beräknat – 2015-05-03,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3203049
Sveriges radio, 390 tusen miljarder kronor för ett smält Arktis – 2015-04-25, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5599964
Maria Wetterstrand, Om politisk taktik och att skydda Arktis – 2012-05,
http://www.mariawetterstrand.se/artiklar/om-politisk-taktik-och-att-skydda-arktis-9339722
Lars Anders Karlberg, nyteknik, Oljeborrning i Arktis kräver segare järn – 2015-05-03,
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/kol_och_olja/article3874469.ece
Arne Lapidus, Expressen, Rysk draghjälp för att nå olja i Arktis – 2015-05-03,
http://www.expressen.se/nyheter/rysk-draghjalp-for-att-na-olja-i-arktis/
Erik Melin, Aftonbladet, Kina vill vara med om Arktisoljan – 2015-05-03,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17113054.ab
Björn Lindahl, Svenska dagbladet, Smältande polaris öppnar nya handelsvägar – 2015-05-03,
http://www.svd.se/naringsliv/smaltande-polaris-oppnar-nya-handelsvagar_2730631.svd
Världsnaturfonden, Arctic tourism – 2015-05-03,
http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/arctic/what_we_do/tourism/#TB Globalis, Arktiska rådet – 2015-05-03,
http://www.globalis.se/Organisationer/Arktiska-raadet
Jan Prawitz, Ryssland leder den militära kapplöpningen i Arktis – 2015-05-03, http://debatt.svt.se/2011/05/19/ryssland-leder-den-militara-kapplopningen-i-arktis/ Ryan Faith, Russia's Massive Military Exercise in the Arctic Is Utterly Baffling – 2015-05-03, https://news.vice.com/article/russias-massive-military-exercise-in-the-arctic-is-utterly-baffling
Jägarchefen, Kampen om Arktis – 2015-05-03,
http://jagarchefen.blogspot.hu/2013/12/ryssland-och-omvarlden-del-1-kampen-om.html Joanna Rose, Forskning & framsteg, Vem äger Arktis? – 2015-03-24,
http://fof.se/tidning/2007/7/vem-ager-arktis
BBC news, Denmark challenges Russia and Canada over North Pole – 2015-04-05,
http://www.bbc.com/news/world-europe-30481309
FN, Commission on the Limits of the Continental Shelf - 2015-04-21,
http://www.un.org/depts/los/clcs_new/submissions_files/submission_rus.htm Paul Reynolds, bbc news, Trying to head off an Arctic 'gold rush' – 2015-04-23,
http://news.bbc.co.uk/2/hi/in_depth/7423787.stm
CBC news, Russia plants flag staking claim to Arctic region – 2015-04-23, http://www.cbc.ca/news/world/russia-plants-flag-staking-claim-to-arctic-region-1.679445
Stimson, Evolution Of Arctic Territorial Claims And Agreements: A Timeline – 2015-05-04, http://www.stimson.org/infographics/evolution-of-arctic-territorial-claims-and-agreements-a-timeline-1903-present/
