Riskfaktorer för att utveckla
peri-implantit på
tandimplantat
En Litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Oral hälsovetenskap. FÖRFATTARE: Nahra Salmo & Nada Ibrahim. JÖNKÖPING 2020 juni
Sammanfattning
Bakgrund: Tandimplantat är en av de mest använda metoderna för ersättningen vid tandförlust. Tandimplantat misslyckanden är ett problem i tandvården. Peri-implantit är associerad i hög grad med tandimplantatförlust. En litteraturstudie utfördes för att kartlägga vilka riskfaktorer som är förknippade med peri-implantit, vilket kan öka kunskapen hos tandvårdspersonal för att hålla tandimplantat i funktion.
Syfte: Syftet med studien var att identifiera bakomliggande riskfaktorer för att utveckla peri-implantit på tandimplantatpatienter.
Metod: sökningar gjordes på relevanta sökord i databaserna Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS), CINAHL OCH Medline i februari 2020.
Resultat: 13 vetenskapliga artiklar ingick i denna studie. Resultatet från vetenskapliga artiklar visade att det fanns olika associerade riskfaktorer med peri-implantit. Riskfaktorerna var historia av parodontit, rökning, munhygienen, diabetes, mediciner, mikrobiologiska faktorer och högproducerande TNFa-308 GA/AA genotyper betraktades som riskindikator för peri-implantit.
Slutsats: En historik av parodontitsjukdom, dålig munhygien, diabetes, närvaro av några gener, implantatplats, användning av mediciner, kirurgi och felaktig placering av implantaten kan öka risken för att utveckla peri-implantit.
Risk factors for developing peri-implantitis on dental
implant: A literature study
Background: Dental implants are one of the most used methods for the replacement of tooth loss. Failed dental implants are a problem in dental care. Peri-implantitis is strongly associated with dental implant loss. Therefore, a literature study was conducted to identify which risk factors are associated with peri-implantitis. Which can increase the knowledge of dental professionals to keep dental implants in function.
Aim: The aim of the study was to identify underlying risk factors for the development of peri-implantitis in dental implant patients.
Method: Searches on relevant terms were performed in the databases Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS), CINAHL AND Medline in February 2020.
Results: 13 articles were included in this study. Results from the articles showed that there were various associated risk factors with peri-implantitis. The risk factors were history of periodontitis, smoking, oral hygiene, diabetes, medications, microbiological factors and high-producing TNFα-308 GA / AA genotypes were considered as risk indicator for peri-implantitis.
Conclusion: A history of periodontal disease, poor oral hygiene, diabetes, presence of some genes, implant place, medication, surgery, and incorrect placement of the implants may increase the risk of developing peri-implantitis.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Oral hälsa ... 1
Oral hälsan riskfaktorer ... 1
Parodontit ... 2
Tandimplantat ... 2
Peri-implantit ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Material och metod ... 6
Etiska aspekter ... 7
Resultat ... 8
Parodontit är en riskfaktor för att utveckla peri-implantit ... 8
Rökning är en riskfaktor för att utveckla peri-implantit ... 9
Dålig munhygien ... 9
Sambandet mellan peri-implantit och oralthälsostatus ... 9
Lokala och mikrobiologiska faktorer ... 10
Genotyper ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultat diskussion ... 12
Samband mellan peri-implantit och Parodontit ...12
Samband mellan rökning och peri-implantit...12
Samband mellan patientgenetik och peri-implantit ...13
Samband mellan dålig munhygien och peri-implantit ...13
Samband mellan oralt hälsostatus och peri-implantit……….…………...13
Orala och mikrobiologiska riskfaktorer och sambandet med peri -implantit ...14
Slutsats ... 15
Referenslista ... 16
Bilagor
Bilaga 1: Granskningsmall för kvantitativa studier Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod Bilaga 2: sammanställning av artiklarnas resultat och kvalitetsgranskning.
Inledning
Parodontit, tandlossning, är en sjukdom som drabbar många människor idag (1). Som konsekvens har funktionella och estetisk accepterade tänder blivit ett krav (2). Tandimplantaten är ett sätt att ersätta de förlorade tänder och många människor har fåt sin livskvalité tillbaka med hjälp av den (2,3). Men de är inte alltid fria från komplikationer (4). Peri-implantit är en av de komplikationer som förekommer efter implantatbehandlingen som är förknippad med implantatförluster (5). I denna litteraturstudie identifieras olika bakomliggande riskfaktorer som finns för att utveckla peri-implantit på tandimplantat. Kunskapen behövs för att hjälpa patienterna och för att kunna sätta in åtgärder i tidigt skede.
Bakgrund
Oral hälsa
Enligt World Health Organization (WHO) definieras en god oral hälsa som frihet från värk, infektion, symtom, sjukdom och biverkningar som kan sätta begränsningar för individens förmåga att tugga, tala bita eller le (6).
Vid en konsensuskonferens i Jönköping antogs en annan definition på oral hälsa som lyder:
”Oral hälsa definieras som en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom” (7). Detta betonar att oral hälsa har stor betydelse för
livskvalitet och välbefinnande.
Orala hälsan riskfaktorer
Enligt Statens beredning för medicinisk och social utvärdering definieras riskfaktor som ”Egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar” (8).
En av de primära orsakerna till orala sjukdomar är bakterier som fastnar på tandytan (9). Bakterier kan bidra till en förhöjd vävnadsinflammation runt tänder (10). Rökning har också en negativ effekt på parodontalt hälsostatus då majoriteten av rökare upplever sämre pradontal hälsa. Därmed försvårar rökning benläkning och orsakar större marginalbenförlust (11).
Vissa systematiska sjukdomar kan ha negativ inverkan på den orala hälsan. Diabetes är ett exempel, där har det visat sig att diabetespatienter har en ökad frekvens av parodontit och försenad sårläkning (12). Det framkom också att användning av mediciner för vissa typer av sjukdomar kan ge orala biverkningar. Mediciner kan påverka benomsättning och slemhinneläkning (13).
Parodontit
Kronisk parodontit är en inflammation i tandens stödjandevävnad som orsakar förlust av benvävnad och fäste samt djupa fickor i gingivan (1). Sjukdomen är en vanlig konsekvens av ekologiska förändringar i mikroorganismer som finns i den normala mikrofloran. Några Specifika gram-negativa anaeroba bakterier har en stor roll i att initiera parodontit. Fusobacterium nucleatum och Tannerella forsythia är en av de bakterier som är starkt associerad med kronisk parodontit. Dessa bakterier aktiverar vävnadsmekanismer, enzymer, att producera en serie inflammatoriska ochimmunologiska förändringar som bidrar till vävnadsdestruktion (15). Det finns några enzymer (prostaglandiner, cytokinerna interleukin (IL)-1, IL-6, IL-8 och Tumour Necrosis Factor) som frisätts från polymorfkärniga neutrofiler (PMN)-celler eller andra vävnadsceller. Dessa enzymer kan relateras till inflammationen och kan orsaka vävnadsnedbrytning (1).
Tandlöshet kan vara svårt att acceptera och det kan betraktas som en funktionell begränsning. Det påverkar individens liv negativt eftersom det leder till funktionella begränsningar såsom påverkan på tal, tuggfunktion och estetiska problem. Vid tandlöshet kan individen förlora sitt självförtroende, vilket påverkar förmågan att fungera i dagligt arbete, även den sociala förmågan påverkas. På grund av detta prioriteras tänders utseende av de flesta patienter (2). För att ersätta människors förlorade tänder så finns idag olika metoder. En av de metoderna är tandimplantat (3).
Tandimplantat
Tandimplantat än en uppfinning som har funnits länge. Redan på den tidiga medeltiden gjordes många försök att ersätta förlorade tänder och att utveckla proteser. Efter många misslyckade försök, kom vändpunkten med implantatbehandling 1965 när Per Ingvar Brånemark upptäckte osseointegration och den första patienten fick titanimplantat (16,17).
Tandimplantat är en icke biologisk enhet som sätts in i käkbenet genom kirurgi (18). Tandimplantat kommer i olika typer. Singelimplantat används vid mindre luckor i bettet för att ersätta en tand eller som ett stöd för en bro, för estetiska skäl. Delimplantat används för att förbättra tuggfunktion som stöd för en bro i partiellt tandlösa käkar. Helkäksimplantat används när patienten har en helt tandlös käke (19).
Dentalt implantatsystem är uppbyggt på två huvuddelar, fixtur är den del som opereras in i käkbenet och fungerar som en rot. Ämnet som fixturen är gjord av är titan. Titan är en benvänlig metall som har dålig förmåga att leda värme och elektricitet, därför ses det som ett idealiskt ämne för tandimplantat. Den andra huvuddelen är implantatstöd som kallas för distans och den placeras också i käkbenet och fästs med fixturen. Den sticker ut helt eller fullständigt genom gingivans vävnad i munnen och stöder kronan eller protesen (18). Den ursprungliga metoden består av tvåstegkirurgi. Vid första operationstillfälle fästs fixturen i käkbenet. Efter cirka 3–6 månader läkningstid ansluts den andra implantatdelen (distans). Senare fästs protetisk konstruktion på distansen, vilket oftast behövs några
veckor att läkas. Den totala behandlingstiden för den metoden är cirka 4–7 månader. Under 1990-talet utvecklades en metod som sker under enstegkirurgi och detta kallas enstegmetoden. Vid enstegkirurgi, inopereras samtliga delar av implantat i ett steg. Det krävs också en läkningsperiod på cirka 3–6 månader innan tandkonstruktionen kan fästas på implantaten (19).
Det finns många skillnader när det gäller vävnader kring en tand och ett implantat, vilka beaktas i följande.
Runt om en vanlig tand så finns det en stödjande vävnad (rotcement, sharpey´s fibrer), medan ett tandimplantat saknar de stödjande vävnaderna som finns i ett parodontium runt tanden. Djupet på ett friskt parodontalt sulcus är vanligtvis inte djupare än 0,5–1,5mm. Den peri-implantära mukosan kan vara betydligt djupare på grund av olika faktorer såsom den lokala anatomin och djupet av implantatplaceringen. Detta resonemang leder till att sulcus vid ett implantat kan vara 3–5 mm djupt. Både tand och implantat har stödjande kollagenfibrer. Kollagenfibrernas arrangemang runt ett implantat verkar vara sämre organiserade och strukturerade vid jämförelse med den naturliga tanden. Tanden har dessutom sharpey´s fibrer som sträcker sig från tandens rotcement till alveolärbenet. Frånvaro av parodontium runt ett implantat resulterar även i en sämre blodförsörjning i den periimplantära vävnaden. Detta innebär att mjukvävnaden har ett sämre motstånd mot inflammationer runt om implantatet än runt den naturliga tanden.
Tandimplantat har sämre perception och kan jämföras med en bedövad tand. Därmed har patienten med tandimplantat sämre finmotorisk kontroll och automatisk reglering vid tuggning än när det gäller naturliga tänder. Det kan resultera i att protetiken utsätts för böjning (20).
Implantatbehandlingar har varit väldigt framgångsrika under de senaste decennierna men de är inte alltid fria från komplikationer (4).
Peri-implantit
Komplikationer vid dentala implantat kan förekomma i olika former.
Mukosit är en reversibel inflammatorisk reaktion i stödjande mjuka vävnader runt ett fungerande
implantat (21). Det följs med blödning vid sondering och ökade sonddjup runt implantat. Det har visat att det är liknande bakteriella etiologiegenskaper vid gingivit, dock behövs det längre tid för behandling jämfört med gingivit (21,22).
Peri-implantit kännetecknas av inflammation i vävnaden runt implantat och är en irreversibel
progressiv benförlust. Andra tecken på fördjupade tandköttsfickor är i kombination med blödning eller pus vid sondering, rodnad och svullnad gingiva runt implantat. Vid peri-implantit kan benförlusten vara mer än 3mm och fickdjupet mer än 6mm (5,23).
Problemformulering
Många patienter har fått sin livskvalité tillbaka med hjälp av tandimplantat (2). För att undvika problem och komplikationer som kan förekomma är det viktigt att alla vårdgivare inom tandvården känner till vilka de bakomliggande orsakerna är (18). Inom tandvården är tandhygienister de som brukar träffa patienter med tandimplantat regelbundet, därför är det viktig att tandhygienister har kunskaper om ämnet för att snabbt kunna identifiera och sätta in åtgärder i tidigt skede.
Syfte
Syftet med studien var att identifiera bakomliggande riskfaktorer för att utveckla peri-implantit på tandimplantatpatienter.
Material och metod
Denna studie var en litteraturöversikt, vilket innebar att sammanfatta data och kunskaper från vetenskapliga artiklar som var betydelsefulla och relevanta i förhållande till studiens syfte (24).
De mediciniska databaser som användes för artikelsökningen var Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Sökorden som har använts för artikelsökningen var Dental periimplatitis, periimplant disease, dental implants, riskfactors. Olika kombinationer av sökorden har använts för att mer specificera sökningsträff. Sökorden kombinerades på olika sätt med hjälp av And och OR (Tabell 1).
Inklusionskriterier för de valda artiklarna är följande: kvantitativa studier skrivna mellan 2000–2020, Peer review är genomförd, studier skrivna på engelska.
Tabell 1: sammanställning utav databaser, sökordkombination och antal träffar artiklar.
Databas
Sökordkombination
Sökresultat
Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS)
Periimplantitis and risk factors 39
Dental implants and periimplantitis disease and risk factors
199
CINAHL Dental implant and periimplantitis and risk factors
160
Medline Periimplantitis and risk factors 92
Urvalet begränsades till de artiklar som identifierade olika riskfaktorer på tandimplantat och komplikationer för utveckling av peri-implantit. Urvalet av artiklar uppdelas i tre steg. Antalet artiklar i varje steg framgår i tabell 2. I första urvalet utgick granskningen från artiklarnas titel. Artiklarna där titeln speglade syftet inkluderades. I andra urvalet granskades artiklarna genom att läsa sammanfattning noga. De artiklar inkluderades vars abstrakt stämde med studies syfte. I det tredje urvalet lästes alla artiklar som kvarstod i fulltext och de artiklar vars fulltext besvarade syftet valdes ut. Då blev det 13 artiklar totalt.
Tabell 2: sammanställning av urval processen
Databaser Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 sekundärgransknin g Dentistry and Oral Sciences Source (DOSS) 39 10 6 3 3 199 11 8 5 5 CINAHL 160 13 9 5 5 Medline 92 4 2 0 0
Efter urvalsprocessen sekundärgranskades och poängbedömdes artiklarna med hjälp av granskningsmall från Forsberg och Wengström för kvantitativa studier (Bilaga 1) (24). Det är 15 frågor som ingår i mallen, vilka diskuterar över artiklarnas syfte och hur resultatet besvarade syftet, studiernas design, kontrollgrupp försöksgruppens storlek, mätningens tillförlitlighet, redovisning av alla väsentliga uppgifter, beskrivet bortfall, tillräckliga statistiska metoder. Varje fråga besvarades med ja eller nej. Till slut räknades alla poäng för varje studie. Omräkning skedde till en procentsats som sen värderades till Grad I 80–100% (12-15p) god, grad II 70–79 % (11p) medelgod, grad III 60–69% (9-10p) svag. Alla 13 artiklar som kvalitetsgranskades har använts för att sammanställa studiens resultat och ingen exkludering av artiklarna har skett.
Etiska aspekter
Till denna litteraturstudie valdes artiklar som har blivit etisk godkända, men även artiklar som inte har någon noggrann etisk övervägande, eftersom artiklars resultat gav kunskap och nytta till studien. Endast originalkällor har använts, samlade data studerades objektivt, inga egna värderingar har gjorts. Resultatet av artiklarna hänvisade korrekt till rätt referens
Resultat
I denna studie ingick 13 vetenskapliga artiklar (25–37). De flesta artiklarna var eniga om att den viktigaste riskfaktorn för att utveckla peri-implantit var en historia av parodontitsjukdomen (25–31). Vidare visade andra studier att det fanns andra riskfaktorer, till exempel rökning (32–35). Där hade parodontit i kombination med rökning större samband med peri-implantit (35). Resterande studier påvisade att peri-implantit var förknippad med andra riskfaktorer såsom dålig munhygien (28,30), närvaro av några gener som kan öka risken för att utveckla peri-implantit (37), diabetes samt användning av mediciner (26,31), implantatplats, protetiska faktorer, kirurgi och felaktig placering av implantaten (36,39). Av bilaga 2 framgår en tabell över kategorisering och resultat av vetenskapliga artiklar.
Parodontit är en riskfaktor för att utveckla peri-implantit
Enligt de lästa vetenskapliga artiklarna påvisades att majoriteten av patienter med en historia av parodontit löper stor risk att drabbas av peri-implantit (25–31). En tvärsnittsstudie av Arunyanak et al. (25) visade att den högsta förekomsten av peri-implantit var observerats hos patienter med en historia av svår kronisk parodontit. Studien undersökte 200 patienter med tandimplantat där 72 (36%) var diagnostiserade med en kronisk parodontit. Peri-implantitförekomst upptäcktes hos 16% av de patienterna. Vidare påvisade en pilotstudie utförd av Altay et al. (26) att de flesta patienter i medelåldern på 55,2 som hade peri-implantatsjukdomar i form av mukosit och peri-implantit hade en historia av kronisk parodontit. I studien framkom att förekomsten av peri-implantit hos deltagare med parodontit var 3 patienter av 13, medan resterande hade mukosit. Dessutom undersökte Gatti et al. (27) ifall patienter med en tidigare historia av parodontit löper större risk att utveckla problem kring implantaten. Resultatet från denna studie indikerade att patienter med en historia av svår och måttlig parodontit förlorade i genomsnitt mer implantatmarginalben (2,6mm respektive 2,7mm) jämfört med patienter utan historia av parodontit sjukdom(1,2mm). Liknande resultat framkom i en retrospektivstudie utförd av Guven et al. (28) som påvisade att antalet implantat med >2 mm implantatmarginalben var signifikant högre hos patienter med en historik av parodontit.
I en studie utförd av Dalago et al. (29) undersöktes 183 patienter rehabiliteras med 938 implantat, var det 150 (84%) hade parodontithistoria och 24 (16%) som hade parodontit diagnostiserade med peri-implantit. En annan omfattande tvärsnittsstudie utförd av Ogata et al. (30) undersöktes patienter som hade behandlats för parodontit i folktandvården eller i privata kliniker där totalt 267 patienter följdes upp i 3 år efter implantatbehandling. I resultatet framkom att förekomsten av peri-implantit var 33,3% respektive 9,7%. Gurgel et al. (31) utförde ytterligare en tvärsnittsstudie, där resultatet påvisade att mukosit var den vanligaste peri-implantatsjukdomen hos 54% patienter med parodontitsjukdom medan peri-implantit observerades hos 28%.
Rökning är en riskfaktor för att utveckla peri-implantit
Fyra studier visade att rökning är en riskfaktor för att utveckla peri-implantit runt tandimplantat (32– 35). En studie utförd av Gurlek et al. (32) undersökte 43 friska patienter (20 rökare och 23 icke rökare). Resultatet från denna studie visade att frekvensen av peri-implantit var högre hos rökare än hos icke rökare. I samma studie framkom att vävnaden hos rökare var mer infekterad än hos icke rökare och hade högre förekomst av pus. Dessutom var blödningen och plackmängden runt implantaten signifikant högre hos rökare än hos icke-rökare. Vidare konstaterar en fallkontrollstudie utförd av Pimentel et al. (33) att det fanns en statistisk signifikant koppling mellan rökning och sjukdomsassocierande bakterier. Resultatet från studien visade att patienternas sulcus som hade diagnostiserats med peri-implantit var främst bebodd av Fusobacterium och andra arter som T.forsythia.
En kohortstudie av Grucia et l. (34) undersökte både rökare deltagare (53) och icke rökare (127) som fick implantat och följdes upp under en viss period. Resultatet påvisade en synergistisk effekt mellan en positiv IL-1-genotyp och rökning. Sex av tolv rökande deltagare och IL-1 genotyppositiva fick implantatkomplikationer under uppföljningsperioden.
I en tvärsnittsstudie utförd av Rinke et al. (35) framkom att kombinationen av rökning och historia av parodontitsjukdom var större riskfaktor för att utveckla peri-implantit. Uppgifterna från 89 patienter samlades in. totalt 17 patienter av dessa var rökare och resterande 72 var icke rökare. Av icke rökare var det 49 (68%) och 15 (88%) av rökare diagnostiserade med parodontitsjukdom. Prevalensen för peri-implantit hos icke-rökare utan parodontithistoria var 2,8% och hos rökare med parodontithistoria 53,3%.
Dålig munhygien
Två studier visade att dålig munhygienen förknippades med peri-implantit hos patienter med tandimplantat (28,30). En tvärsnittsstudie utförd av Ogata et al. (30) visade att sannolikheten för prevalensen av plack var signifikant associerad med utveckling av implantat mukosit och peri-implantit. Studien inkluderade 267 patienter totalt. Prevalensen av peri-implantit mukosit var 33,3% medan peri-implantit 9,7%. Patienterna som diagnostiserades med peri-implantit påvisade höga indexen för plack. Därmed har en studie av Guven et al. (28) visat att patienter med dålig munhygien hade betydligt marginalbendestruktion runt implanten på >2mm än patienter med god munhygien. Totalt 304 patienter med 1,126 implantat inkluderades. Marginal bendestruktion observerades i 271 (24,1%) implantat varav 160 hade <2mm och 111 hade >2mm.
Sambandet mellan peri-implantit och oralt hälsostatus
Den studie av Altay et al. (26) som undersökte patienter diagnostiserade och behandlades för kronisk parodontit, har kommit fram till att 3 patienter av 13 diagnostiserade med peri-implantit. De 3 patienterna som diagnostiserade med peri-implantit hade diabetes mellitus. Dessutom har den
tvärsnittsstudien som utfördes av Gurgel et al. (31) påvisat att 64 patienter utav 155 som var diagnostiserade med peri-implantit rapporterades som medicinanvändare.
Lokala och mikrobiologiska faktorer
Gällande lokala och mikrobiologiska faktorer så har det påvisat att modifierbara faktorer såsom kirurgisk (dvs. misslyckad benrekonstruktion och felaktig placering av implantat), överbelastning samt protetiska faktorer (protesdesign och otillräckligt implantatstöd) var förknippade med peri-implantit (39). En retrospektiv studie utförd av Guven et al. (36) påvisade att implantat placerade med användning av tvåstegskirurgi var mer benägna att förlora marginalt ben runt implantaten än implantat som är placerade med enstegskirurgi. Patienter med fullbågsproteser var också mer benägna att förlora marginalt ben än patienter med andra typer av proteser.
Genotyper
Resultat från en studie utförd av Petkovic-Curcin et al. (37) belyste betydelsen av polymorfismer TNFa- och IL1ra generna för peri-implantit. I resultatet framkom att patienter med peri-implantit oftare hade IL10-1082 GA/GG och TNFa-308 Ga/GG genotyper jämfört med patienter med frisk implantatvävnad, då högproducerande TNFa-308 GA/AA och IL10-1082 GA/GG genotyper borde ses som riskindikator för peri-implantit.
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och analysera aktuell forskning inom ämnet i en litteraturöversikt. Studien är baserad på forskning med kvantitativa vetenskapliga artiklar. Utvalda artiklar har analyserats utifrån en kvantitativ ansats för att identifiera och belysa betydelsen av olika riskfaktorer som har samband med att utveckla peri-implantit hos patienter med tandimplantat. Det ansågs att kvantitativa artiklar stärker arbetes tillförlitlighet. Detta beror på att studier med kvantitativ ansats anser att verkligheten existerar oberoende på individens tro och tolkningar och kan mätas direkt utan att forskaren påverkar insamlade data från deltagaren (40).
För att inrikta sökningen till vårdrelaterade och medicinisk vetenskapliga artiklar valdes databaserna Medline, Dentistry and Oral Sciences (DOSS) och CINAHL (24). På grund av svårigheten att hitta tillräcklig med relevanta studier, har flera databaser använts. När det gäller sökningsprocessen har sökorden formulerats och använts dels i kombination med varandra och separat. De valda sökorden som användes i de olika databaserna tillämpades utifrån studiens syfte för att täcka så många sökområden som möjligt. Möjligtvis kunde fler artiklar fått fram om det användes andra eller flera sökorden men överlag ansågs de använda sökorden adekvata för studiens syfte.
Utifrån modifierade mallar för kvantitativa studier (24) har en kvalitetsbedömning av artiklarnas innehåll gjorts individuellt av både författarna. Därefter utfördes en gemensam bedömning. Detta för att undvika felbedömning av artiklarnas innehåll som kan påverka studiens reliabilitet och för att öka validiteten. Alla artiklar som kvalitetsgranskades används i studien och ingen exkludering har skett. Att inkludera artiklar med låg kvalitet kan vara en svaghet i studien, men samtidigt kan det påverka resultatet positivt om dess resultat innehåller relevanta information för studiens syfte.
Avseende inklusion- och exklusionskriterier valdes artiklar ut baserade på studier utförda i olika delar av världen. Resultatet från inkluderade studier skilde sig inte så mycket mellan länderna. Det visade likheterna i resultatet identifierade samma riskfaktorer som kan initiera och/eller utveckla peri-implantit runt ett fungerande tandimplantat. Detta ökar överförbarheten. Endast Peer-review artiklar valdes ut. Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket kan leda till feltolkningar av resultatet. Artiklarnas text lästes igenom mer än tre gånger för att reducera feltolkning som kunde uppkomma. Tidsramen för artiklarna begränsades till 20 år på samtliga sökningar i olika databaser för att ta del av senaste kunskapen
Artiklar med relevanta rubriker valdes ut för genomläsning av abstrakt och för att se om dessa artiklar svarade på studiens syfte. Att ha olika steg i urvalprocessen är en styrka för denna studie detta på grund av att det minimerar risken att missa relevanta artiklar. Artiklarna lästes flera gånger av två författare vilket ökade reliabiliteten. Så länge artiklarna svarade på litteraturstudiens syfte var ett etiskt
godkännande inget krav. Detta kan minska trovärdigheten men samtidigt bidra till ökad kunskap hos läsaren.
Resultatdiskussion
Tandimplantat är en av de mest använda metoderna för rehabilitering vid tandförlust. Tandimplantat har en hög framgång och efterlevnad (39). Ett tandimplantat riskerar att förloras på grund av olika riskfaktorer som kan orsaka peri-implantit och andra komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera olika riskfaktorer som har samband med att utveckla peri-implantit på tandimplantat. I forskningsresultat framkom det att det fanns många viktiga riskfaktorer som var relaterade till peri-implantit. Av dessa riskfaktorer var parodontit den vanligaste.
Samband mellan peri-implantit och Parodontit
Avseende tidigare studier om hur historia av parodontitsjukdomen kan vara en riskfaktor för att utveckla peri-implantit hos patienter med tandimplantat, var studiers resultat förståeligt. Att patienter med kronisk parodontit har stor risk att utveckla peri-implantit kan antagligen bero på några anledningar. En tidigare forskning har relaterat sambandet mellan parodontit och peri-implantatet till att mikroorganismer associerade med parodontit och peri-implantit har likheter (40). Det vill säga att mikroorganismer är en anledning till att patienter med parodontit i högre utsträckning utvecklar peri-implantit vid tandimplantat. Det kan vara möjligt att bakterierna som finns i patologiska fickor på patienter med kronisk parodontit kan utbreda sig till implantat, vilket ökar risken för peri-implantit. Det kan också bero på att patienter med en tidigare historia av parodontit löper högre risk för marginalbenförlust och potentiell peri-implantit. Detta styrks av en gammal studie utförd av Makris et al. (41) som kom fram till att parodontitsjukdomen kan påverka benvävnad så att det blir svårt att den byggs om.
Samband mellan rökning och peri-implantit
Flera studier har bedömt risken för peri-implantit i samband med rökning och det genomsnittliga resultatet var att peri-implantitprevalensen var högre hos rökare än hos icke rökare (32-35). Denna sammanställning av resultatet från olika studier påvisade att rökare hade sämre parodontal hälsa runt implantaten än icke rökare. Ytterligare en förklaring till det kan vara att rökning påverkar tandimplantat sämre genom en ökad blödning och infektionsgrad i vävnaderna runt implantatet. Det är också välkänt att rökning påverkar den parodontala hälsan så den blir sämre samt att den ger ett sämre behandlingsresultat. När det kommer till de negativa effekterna i benvävnaden har en studie utförd av Tsigarida et al. (42) betraktat att nikotin är den viktigaste komponentdel en av cigaretten och var i hög grad kopplad till benläkningsmisslyckanden, vilket försvårar ny benbildning och minskar kalciumabsorptionen.
Det sågs också att patienter som var rökare med en historia av parodontit hade högre risk för att få peri-implantit och andra implantatkomplikationer (35). Detta kan kopplas till att parodontit i kombination med rökning ger sämre parodontal behandlingsresultat och detta är sannolikt fallet vid peri-implantit. Parodontitkänsliga patienter behöver uppmanas att sluta röka före implantatbehandlingen för att uppnå ett långsiktig hållbart resultat.
Samband mellan patientgenetik och peri-implantit
Det noterades ett samband mellan rökning och positiv IL-1-genotyp i en studie utförd av Grucia et al. (34). Antagligen kan detta bero på att specifika genetiska markörer som är förknippad med ökad IL-1 produktion var stark indikator på mottaglighet för parodontit enligt en tidigare studie utförd av Kornman et al. (43). Samt att rökning har ett samband med förekomsten av parodontit och historia av parodontitsjukdomen är en stark riskfaktor för att utveckla peri-implantit hos patienter med tandimplantat.
I andra studier gällande gener hittades ett samband mellan högproducerande IL10-1082 GA/GG och TNFa-308 Ga/GG genotyper och peri-implantit (37). Det finns en studie (12) som illustrerar den genetiska känsligheten för implantatsvikt när det gäller biologiska komplikationer. Frågan om eventuellt genetisk inflytande på tandimplantat kan inte ignoreras och det verkar att ytterligare forskning behövs.
Samband mellan dålig munhygien och peri-implantit
Två studier har påvisat att munhygienen var en riskfaktor för att utveckla peri-implantit (28,30). En motivering till det är att dålig munhygien kan ge högre plack/bakteriebeläggning/ biofilm. Kraftig biofilm är förknippad med förhöjd vävnadsinflammation runt tänder i form av gingivit (10) mokusit och peri-implantit vid tandimplantat (40). Därför är det viktigt att uppmuntra patienten med tandimplantat att förbättra deras munhygien för att behålla implantatet i funktion och förhindra utveckling av mukosit till peri-implantit som kan vara en orsak för tandimplantatförlust.
Samband mellan oralt hälsostatus och peri-implantit
Enligt forskningsresultat så har det hittats ett samband mellan diabetes och peri-implantit (26). Detta kan förknippas med att diabetespatienter har ökad frekvens av parodontit samt att diabetes påverkar sämre bensläknings process, vilket utgör en stark indikator för att utveckla implantatkomplikationer.
Det ansågs också att användnings av olika typer av medicinering hade ett samband med att utveckla peri-implantit runt implantaten (31). Troligen kan detta bero på att läkemedel kan påverka benomsättningen eller slemhinneläkning och ombyggnad, orsaka patologiska förändringar i parodontala vävnaden samt även försämra den inflammatoriska processen.
Orala och mikrobiologiska riskfaktorer och sambandet med peri -implantit
En studie (36) antydde att det fanns modifierbara lokala och mikrobiologiska faktorer som kunde påverka uppkomsten av peri-implantit hos patienter med tandimplantat, såsom kirurgisk, implantatplacering, överbelastning samt protetiska faktorer (protesdesign och otillräckligt implantatstöd). En genomgång av tidigare studie ansågs att överbelastning av implantat, dålig kirurgi vid implantatinsättning, korta implantat eller andra faktorer relaterade till kirurgi tekniken och protesdesign, kunde påverka implantatutgången och orsaka implantatkomplikationer i from av peri-implantit (12). Implantatmisslyckande beror på benkvalitet där implantaten ska placeras, det vill säga att sämre benkvalitet bidrar till implantatkomplikationer och därefter till implantat förluster. Vad gällde protetiska faktorer så kan detta förklaras med att en olämplig protes kan blir lös. En lös protes leder på sikt till ökad belastning på implantatet. Förmodligen följs detta av implantatkomplikationer i from av mukosit och peri-implantit, vilket bidrar till implantatförluster.
Att öka kunskapen om olika grundläggande faktorer bakom implantatkomplikationer har varit en övergripande målsättningen med denna litteraturstudie. Detta för att undvika olika implantatkomplikationer och att kunna bidra till ett bättre behandlande resultat i framtiden. Studiens resultat är av betydelse för tandvården. Tandhygienister inom tandvården har en viktig uppgift genom att utföra individuellt anpassade och teoribaserade åtgärder i syfte till att förändra munhygienvanor, mat eller tobaksvanor hos patienter med tecken på sjukdom eller har förhöjd risk för att utveckla peri-implantit.
Slutsats
Granskningen av olika vetenskapliga studier har visat att en historia av parodontit, rökning, munhygienen, oralt hälsostatus med påverkan av diabetes och mediciner, misslyckad kirurgis (benrekonstruktion och felaktig placering av implantat), överbelastning, protetiska faktorer (protesdesign och otillräckligt implantatstöd) samt högproducerande gener IL10-1082 GA/GG och TNFa-308 Ga/GG genotyper bör ses som riskindikatorer för utveckling av peri-implantit hos patienter med tandimplantat.
Referenslista
*=vetenskapliga artiklar som inkluderas i resultatet.
1.
SBU, Kronisk parodontit – prevention, diagnostik och behandling [internet].[citerad 2020 jan 20]. Hämtad från:https://www.sbu.se/contentassets/069737d798e04b9a9c1adeb758b25caa/kronisk_parodontit_ fulltext.pdf (19)
2.
Bagewitz, IC, Söderfeldt. B, Nilner, K. & Palmqvist S. Dimensions of oral healthrelated quality of life in an adult Swedish population [internet]. Acta Odontologica Scandinavica2005[citerad2020 jan20];63:353-60.
3.
Allen E, Ziada H, Irwin C, et al. Periodontics:10. Maintance in periodontal therapy. Department of Restorative Dentistry[internet].2008 [citerad 2020 janurai 3];35(3):150-1524.
SBU. Tandförluster, en systematisk litteraturöversikt [Internet]. 2010[citerad 2020 jan 3]. Hämtad från:https://www.sbu.se/contentassets/92aa175e9369403894843b59b2e4fce5/tandforluster_fulltex t.pdf
5.
Roos-Jansåker, A-M., Lindahl, C., Renvert, H. & Renvert, S. Nine-to fourteen-year follow-up of implant treatment. Part II: presence of peri-implant lesions [internet] Journal of Clinical Periodontology 2006 [citerad 2020 jan 21];33(4): s290s-295.6.
World Health Organization (WHO). Strategies for oral disease prevention and health promotion. [Internet] Geneva: World Health Organization. 2017 [cited 2017-11-22] Hämtad från:http://www.who.int/oral_health/en/
7.
Odontologiska institutionen i JönköpingSveriges tandläkarförbund. Oral hälsa:sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö 12–14 november 2002. Stockholm: Gothia; 2003.
8.
SBU, ordförklaringar [internet]. 2004 [citerad 2020 jan 23]. Hämtad från:https://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/#9.
Lindhe J, Karring T, Lang NP. Clinical Periodontology and Implant Dentistry, Fourth Edition, 2003.10. Chiapinotto FA, Vargas FF, Demarco FF, Corrêa FOB, Masotti AS. Risk factors for gingivitis in a
group of Brazilian schoolchildren. [internet] Journal of Public Health Dentistry. 2013 [cited 2020 Apr 21];73(1):9–1711. SBU, Rökning och parodontal sjukdom [internet].[cited 2020 maj 5]. Hämtad från:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kartlagger/rokning-och-ohalsa-i-munnen/12. Chrcanovic B. On failure of oral implants [internet]. Malmö: Department of Prosthodontics,
Faculty of Odontology, Malmö University; 2017. Hämtad från: https://dspace.mah.se/handle/2043/22587
13. Heasman, P.A. & Hughes, F.J. Drugs, medications and periodontal disease [internet] British
Dental Journal 2014 [cited 2020 maj 5];217: 411–41914. Klinge B, Världens vanligaste sjukdomar finns i munnen.[internet] Tandläkartidning[citerad
2020 maj 7]; 2016;12(1):106-108 Hämtad från https://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2016/11/B-Klinge.pdf?x8044615. Rajendra P. Settem,
a Ahmed Taher El-Hassan,a Kiyonobu Honma,a Graham P. Stafford,b andAshu Sharma a, Fusobacterium nucleatum and Tannerella forsythia Induce Synergistic
Alveolar Bone Loss in a Mouse Periodontitis Model. [internet]. American society for microbiology [cited 2020 feb 20] 2012; 80(7): 2436–2443
16. Walsh MM, Darby ML, editors. Dental hygiene theory and practice. 2. ed. Philadelphia:
Saunders; 200317. Rudy R J, Levi P, Bonacci FJ, Weisgold A S, Engler-Hamm D. Intraosseous Anchorage of Dental
Prostheses: An Early 20th Century Contribution Dentistry [internet]. Compendium ofContinuing Education in Dentistry 2008 [Cited 2020 Jan 3]; 29:(4). 232-237.
18. Nield-Gehrig JS, Willmann DE, editors. Foundations of periodontics for the dental hygienist. 4.
ed. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2016.19. Nkenke E, Fenner M. Indications for immediate loading of implants and implant success
[Internet]. Clinical Oral Implants Research 2006 Oct 2 [Cited 2020 Jan 13];17:19–34.20. Schittek Janda M, Ekenbäck J, Larsson C, Mattheos N. Implantat: att förebygga, diagnostisera
och hantera komplikationer [Internet]. Andra upplagan. Stockholm; Gothia fortbildning; 2020. [Cited 2020 Apr 26]. Hämtad från:
https://www.smakprov.se/bok/pocket/implantat-att-forebygga-diagnostisera-och-hantera-komplikationer-9789172058347/
21. Heitz-Mayfield L J A, Salvi G E. Peri-implant mucositis [Internet]. J Clin Periodontol 2018[cited
2020 Jan 24]; 45 (Suppl. 20): S237-S24522. Renvert S, Persson G R, Pirih F Q, Camargo P M. Peri-implant health, peri-im plant mucositis,
and peri-implantitis: case definitions and diagnostic considerations [Internet]. J ClinPeriodontol 2018[cited 2020 Jan 26]; 45 (Suppl. 20): S278-S285
23. Schwarz F, Derks J, Monje A, Wang H L. Peri-implantitis [Internet]. J Clin Periodontol
2018[cited 2020 Jan 24]; 45 (Suppl. 20): S246-S26624. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och
presentation av omvårdnadsforskning. Fjärde upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. 201625. *Arunyanak SP, Sophon N, Tangsathian T, Supanimitkul K, Suwanwichit T, Kungsadalpipob K.
The effect of factors related to periodontal status toward peri‐implantitis. Clinical Oral Implants Research [Internet]. 2019 Aug [cited 2020 Feb 17];30(8):791–9
26. *Altay MA, Tozoğlu S, Yıldırımyan N, Ozarslan MM. Is History of Periodontitis a Risk Factor for
Peri-implant Disease? A Pilot Study. International Journal of Oral & Maxillofacial Implants [Internet]. 2018 Jan [cited 2020 Feb 17];33(1):152–60.27. *Gatti C, Gatti F, Chiapasco M, Esposito Men:
Outcome of dental implants in partially edentulous patients with and without a history of periodontitis: a 5-year interim analysis of a cohort study [internet].2008 [cited 2020 feb 6]; 1(1):45-5128. *Güven SŞ, Cabbar F, Güler N. Local and systemic factors associated with marginal bone loss
around dental implants: a retrospective clinical study. Quintessence International [Internet]. 2020 Feb [cited 2020 Feb 17];51(2):128–41.29. *Dalago HR, Schuldt Filho G, Rodrigues MAP, Renvert S, Bianchini MA. Risk indicators for
Peri-implantitis. A cross-sectional study with 916 implants. Clinical Oral Implants Research [Internet]. 2017 Feb [cited 2020 Feb 6];28(2):144–50.30. *Ogata Y, Nakayama Y, Tatsumi J, Kubota T, Sato S, et al. Prevalence and risk factors for
peri-implant diseases in Japanese adult dental patients [internet]. 2017 [cited 2020 feb 10]; 31;59(1):1-131. *Gurgel BC de V, Montenegro SCL, Dantas PMC, Pascoal AL de B, Lima KC, Calderon P dos S.
Frequency of peri-implant diseases and associated factors. Clinical Oral Implants Research [Internet]. 2017 Oct [cited 2020 Feb 17];28(10):1211–732. *Gürlek Ö, Gümüş P, Buduneli N. Smokers have a higher risk of inflammatory peri‐implant
disease than non‐smokers. Oral Diseases [Internet]. 2018 Mar [cited 2020 Feb 17];24(1/2):30– 2.33. *Pimentel SP, Fontes M, Ribeiro FV, Corrêa MG, Nishii D, Cirano FR, Casati MZ, Casarin RCV
.Smoking habit modulates peri‐implant microbiome: A case‐control study [internet] 2018 Dec [cited 2020 feb10]; ;53(6):983-991
34. *Gruica B, Wang HY, Lang NP, Buser D..Impact of IL‐1 genotype and smoking status on the
prognosis of osseointegrated implants. [internet]2004 Aug [cited 2020 feb 17]; 15(4):393-40035. *Rinke S, Ohl S, Ziebolz D, Lange K, Eickholz P..Prevalence of periimplant disease in partially
edentulous patients: a practice-based cross-sectional study. [internet] 2011 [cited 2020 feb 10]; 22(8):826-3336. *
Canullo L, Peñarrocha M, Monje A, Catena A, Wang HL, Peñarrocha D. Association Between Clinical and Microbiologic Cluster Profiles and Peri-implantiti. [internet] 2017 Sep [cited 2020 feb 17];32(5):1054-106437. *Petkovic-Curcin A, Zeljic K, Cikota-Aleksic B, Dakovic D, Tatic Z, Magic Z. Association of
Cytokine Gene Polymorphism with Peri-implantitis Risk. International Journal of Oral & Maxillofacial Implants [Internet]. 2017 Sep [cited 2020 Feb 6];32(5):e241–8.38. SBU. Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik [Internet].
2017[Cited 2020 6 maj]. Hämtad från:https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
39. Moraschini V, Porto Barboza E. Success of dental implants in smokers and nonsmokers: A
systematic review and meta-analysis [Internet]. Int J Oral Maxillofac Surg 2016 [cited 2020 Apr 9]; 45:205–215.40. Ferreira SD, Silva GLM, Cortelli JR, Costa JE, Costa FO. Prevalence and risk variables for
peri-implant disease in Brazilian subjects. Journal of Clinical Periodontology [Internet]. 2006 Dec [cited 2020 Apr 21];33(12):929–35.41. Makris GP, Saffar JL. Disturbances in bone remodeling during the progress of hamster
periodontitis. A morphological and quantitative study. J Periodontal Res [internet] 1985[cited 2020 maj 10];20(4):411-42042. Tsigarida AA, Dabdoub SM, Nagaraja HN, Kumar PS. The Influence of Smoking on the
Peri-Implant Microbiome. Journal of Dental Research [Internet]. 2015 Sep [cited 2020 Apr 10];94(9):1202–17.43. Kornman K.S et al. The interleukin-1 Genotype as a Severity Factor in Adult Periodontal Disease.
Journal of Clinical Periodontology[internet], 1997 jan [citerad 2020 juni 1];24(1):72-7Bilagor
Bilaga 1: Modifierad granskningsmall*
Granskningsmall för kvantitativa studier Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod 1. Är syftet väl beskriven och avgränsat? * Ja___1p Nej___0p
2. Är forskningsmetoden (designen) beskriven och är den lämplig utifrån syftet? * Ja___1p Nej___0p 3. Framgår det tydligt vilka som är deltagare i undersökningsgruppen avseende kön, ålder, hälsotillstånd? * Ja___ 1 p Nej ____0p
4. Var gruppstorleken adekvat? * (Minst 20 st) Ja___1p Nej___0p
5. Var undersökningsgrupperna likartade (avvseende kön, ålder) Ja___1p Nej___0p 6. Blev undersökningsgrupperna likande behandlat? *Ja____ 1p. Nej____0p 7. Är randomiseringsförfarandet beskrivet? * Ja____ 1p. Nej____0p
8. Redogörs för och analyseras bortfallet (antalet och varför)? * Ja__1p Nej___0p 9. Var den statistiska analysen lämplig? * Ja___1p Nej___0p
10. Hur tillförlitligt är resultatet ± är instrumenten valida? * Ja___1p Nej___0p 11. Hur tillförlitligt är resultatet ± är instrumenten reliabla? * Ja___1p Nej___0p 12. Instämmer du med författarnas slutsats om resultatet? * Ja___1p Nej__0p
13. Blev arbetet godkänt av etisk nämnd (beskrivs det i texten)? * Ja_____1p. Nej ____0p. 14. Kan resultatet generaliseras? * Ja___1p Nej___0p
15. Kan resultatet ha klinisk betydelse? * Ja___1p Nej___0p Summa ________p (högst 15, minst 0)
Grad I 80–100% (12-15p)
God Grad II 70–79 % (11p) Medelgod Grad III 60–69% (9-10p) Svag
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja___ Nej__ Varför/varför inte?
Bilaga 2:
sammanställning av artiklarnas resultat och kvalitetsgranskning.Titel
Årtal
syftet
Urval
Resultat
Studiens
Kvalitet
Ref.
The effect of factors
related to periodontal status toward peri‐ implantitis 2019 Att undersöka sambandet mellan parodntal status och peri-implantatsjukdom
200 patienter med tandimplantat
Patienter med en historik med kronisk parodontit hade en signifikant högre prevalens av peri-implantit. låg 25 Is History of Periodontitis a Risk Factor for Peri-implant Disease? A Pilot Study 2018 utvärdera kliniska resultat av implantatbehandling hos patienter som periodiserat komprometterats 13 patienter som diagnostiserades och behandlades för kronisk parodontit Patienter med en historia av periodontit löper stor risk att drabbas av peri-implantatsjukdomar om inte peri-implantit
Hög 26
Risk indicators for Peri-implantitis. A cross-sectional study with 916 implants 2017
Att identifiera systemiska och lokala riskindikatorer förknippade med peri-implantit
183 patienter behandlade med 916 osseointegrerade titanimplantat, i funktion under minst ett år En historia av parodontisk sjukdom är riskindikator för peri-implantit Hög 29 Outcome of dental implants in partially edentulous patients with and without a
history of
periodontitis: a 5-year interim analysis of a cohort study 2008
utvärdera resultatet av tandimplantat placerade i delvis tandlösa patienter med en historia av svår parodontit, måttlig parodontit och ingen parodontit.
62 patienter deltog i denna studie. Patienterna delades in i tre grupper beroende på deras initiala parodontala tillstånd Patienter med en historia av svår och måttlig parodontit förlorade i genomsnitt mer benvävnad jämfört med patienter utan historia av parodontal sjukdom Medel 27 Smoking habit modulates peri‐ implant microbiome: A case‐control study 2018 Utvärdera mikrobiologiska peri-implantatmiljö hos rökare med friska peri-implantatförhållanden
12 icke-rökare och 12 personer som röker
Rökning påverkade negativt tandimplantat, vilket ledde till ett sjukdom associerat tillstånd Hög 33 Impact of IL‐1 genotype and smoking status on the prognosis of osseointegrated implants 2004 utvärderar effekterna av IL-1-genotypen och rökningsstatus på prognosen och utvecklingen av komplikationer av osseointegrerade implantat över 180 antagna patienter analyserades med avseende på förekomsten av biologiska komplikationer i samband med orala implantat
Ett samband mellan IL-1-genotyp och rökning anses som hög risk för
att utveckla tandimplantat biologiska komplikationer hög 34 Smokers have a higher risk of För att jämföra utvärdering av hälsotillstånd peri-Totalt inkluderade 142 implantat (74 implantat hos
icke-Peri-implantit var signifikant vanligare
Local and systemic factors associated with marginal bone loss around dental implants: a retrospective clinical study 2020 Bestämma påverkan av patientrelaterade faktorer på peri-implantat marginell benförlust (MBL)
Patienter som fick tandimplantat och återkallades för undersökningar minst 3 år efter avslutad behandling Historia med parodontit, munhygien, skador, rökning, implantatplats, typ av kirurgis och protestyp är riskfaktorer
Hög 28
Frequency of peri-implant diseases and associated factors, 2017
För att utvärdera frekvensen av peri-implantatsjukdomar och faktorer associerade med dess förekomst. Hundra femtiofem patienter med tandimplantat utvärderades De vanligaste faktorerna som var förknippade med peri-implantatsjukdomar var användning av mediciner,
Medelhög 31
Prevalence and risk factors for peri-implant disease in Japanese adult dental patients 2016 Prevalenser och riskfaktorer för peri-implantatsjukdomar hos japanska vuxna Patienter med tandimplantat som deltog i regelbundna kontroller som en del av ett parodontal underhållsprogram
Resultat tyder på att dålig munhygien och en historia av periodontit är starka riskfaktorer för peri-implantatsjukdomar Hög 30 Association Between Clinical and Microbiologic Cluster Profiles and Peri-implantitis, 2017
Undersöka sambandet mellan de kliniska och mikrobiologiska profilerna och periimplantit
Totalt 554 patienter som behandlades med 1 507 tandimplantat
lokala faktorer kan vara förknippade såsom kirurgisk (dvs. felaktig placering av implantat Hög 36 Association of Cytokine Gene Polymorphism with Peri-implantitis Risk 2017 undersöka om polymorfismer av kluster av differentiering 14 (CD14), tumörnekrosfaktoralfa (TNFa), interleukin (IL) 6, IL10 och IL1ra gener är associerade med risken
för
peri-implantitkänslighet
Studien inkluderade 98 patienter med tandimplantat i funktion under minst ett år
Resultaten tyder på att närvaron IL10-1082 GA/GG och TNFa-308 Ga/GG genstyper kan öka risken för peri-implantit
Medelhög 37
inflammatory peri- disease than non- implant smokers, 2018
implantat hos rökare och icke-rökare
rökare, 68 hos rökare) hos 43 rökare eller icke-rökare systemiskt friska patienter.
hos rökare än hos icke-rökare. Prevalence of peri-implant disease in partially edentulous patients: a practice-based cross-sectional study 2011 Utvärdering av prevalensgraden för peri-implant mukosit och periimplantit hos delvis tandlösa patienter i en privat tandvård
89 patienter samlades
in vid
implantatplacering Alla patienter hade behandlats med tandimplantat av samma typ
Rökning är viktig riskfaktor hos delvis tandlösa patienter.
