Radonfritt boende: Stegen till att eliminera radongas med rätt Grundläggningsmetod

0

KTH Byggvetenskap

Samhällsbyggnad

Kungliga Tekniska Högskolan

Radonfritt boende

Stegen till att eliminera radongas med rätt

Grundläggningsmetod

Radon Resistant Homes

Steps to eliminate Radon gas with the right foundation method

Examensarbete för kandidatexamen AF101X

Byggvetenskap 2012-05-10

Fuad Ahmed och Pedram Tabatabaei Araghi

Handledare

Folke Björk, KTH Byggvetenskap

1

Radonhalt, Platta på mark, Krypgrund, Ventilation

Förord

I denne rapport redovisas vägen till radonfritt boende för småhus. Detta kandidatarbete har under Vt. 2012 utförts vid avdelningen för Byggvetenskap, Kungliga Teknisk Högskolan. Idén och frågeställningen till arbetet är framtagna i samråd med handläggare Folke Björk och Axel Siren från Byggnadsteknik, KTH.

Arbetet har utförts av teknologerna Fuad Ahmed och Pedram Tabatabaei vid

3

Sammanfattning

Människor vistas större delen av livet inomhus, kvaliteten på boende världen över är olika. Vi som bor i norr spenderar betydligt mer tid inomhus än de som bor i varmare länder. Förutom att hemmet ska vara tryggt, ska det även skydda från värme, kyla, solstrålning och föroreningar. De olägenheter som syns, känns eller luktar kan avhjälpas, men det är betydligt svårare om dessa egenskaper saknas. Att bygga hus i Sverige innebär att man har restriktioner att följa. Man måste anpassa hus så att svensk standard upprätthålls. Boverkets Byggregler (BBR) måste följas, plan- och bygglagen (PBL), förordningar och föreskrifter ska uppfyllas. Under projekterings- och utformningsskedet av huset har hänsyn tagits till dessa bestämmelser. Rapporten kommer därför att beskriva hur de olika parametrarna har samverkat för projekteringen av huset. Fördjupningsdelen av uppsatsen kommer att belysa hur man bygger ett radonsäkert hus. Tyngdpunkten i arbetet kommer att behandla hur luften vi inandas i våra hem på sikt kan vara skadlig och hur detta problem ses i globalt. Internationella studier visar att radongas i inomhusluften ökar risken att få lungcancer. År 2020 ska alla småhus och allmänna lokaler vara radonsanerade till en bestämd nivå årsmedelvärde. Det är ett av sexton miljökrav som riksdagen har satt som mål för inomhusmiljön. Socialstyrelsen har riktvärde som en rekommendation medan boverkets gränsvärde för nybyggnation, är bindande. Enligt strålskyddsmyndigheten tillskrivs radongas i bostaden för 15 % av alla lungcancer fall per år i Sverige. Procentsatsen ökar med ökad befolkningsmängd. Radon kommer in i huset genom grundläggning, genom brunnsvatten som används i hushållet och byggmaterial. Enligt boverkets rapport 2010 utsätts människor för de största radonhalterna just i hemmet. Konsumenterna blir allt mer medvetna om risken att under långt tid utsättas för höga radonhalter. Nybyggnation av radonfria hus skulle gynna båda producenterna och konsumenterna. Innan det målet nås måste man förstå vikten av grundläggningen. Resultatet visar att krypgrundläggning är den mest effektiva metoden att bygga radonsäkert.

Abstract

People who live in northern part of the world spend much more time indoors than those who live in warmer countries. In addition that home should be safe, it should also protect one against heat, cold, sunlight and pollution. The indoor environment is affected by installations, material and how the building is formed. Those anomalies that are visible, felt or smelled can be noticed and be rectified. But it’s much more difficult if these abilities are missing. Building houses in Sweden means that you have restrictions to follow. One has to adapt its house so that Swedish standards are maintained. Planning’s Building Regulation must be followed. Planning and Building Act and regulations must be met. Account has been takes for these provisions during the planning and design stage of the house. The following thesis will describe how various parameters have interacted for the design of the house. In depth the essay will illustrate how to build a radon resistant house and address how the air we inhale in our homes may eventually be harmful and finally how this problem is seen globally. International studies show that radon gas in indoor air increases the risk of getting lung cancer. By 2020, all single-family homes and public facilities must be remediated to a statutory value annual average level. It is one of sixteen environmental requirements that the parliament has set as a target for indoor environment. The National Board of health and Welfare has a guideline as a recommendation for indoor radon for existing homes while Planning´s Building Regulation has a limit for new constructions, which is binding. The quality of accommodation differs worldly. According to the Radiation Authority radon gas is attributed to 15 % of all peace lung cancer cases per year in Sweden. The percentage increases with population. Radon gas enters through foundation, through well water used in household and through building materials. Planning

4

and Building Regulations survey 2010 showed that people are exposed to the highest radon levels at home. Consumers are becoming more aware of the risk of exposure to high radon levels over long period. New dwellings of radon resistant homes would benefit both producers and consumers. Before this goal will be achieved one has to know the significance choice of foundation. Result show that crawlspace is the most effective foundation method to radon build radon resistant homes.

5

Innehållsförteckning

5.5 Effektbehovet och energibehovet ... 29

5.5.1 Effektbehov ... 29 5.5.2 Energibehov ... 29 6. Bedömning av kostnaderna ... 30 7. Fördjupning ... 31 7.1 Bakgrund ... 31 8. Radonmätning ... 33 9. Frågeställning ... 35 10. Toxicitet ... 36

11. Hur kommer radon in i Huset? ... 37

12 Grundläggning ... 39

13 Platta på mark... 40

14. Krypgrund ... 41

15. Byggtekniska lösningar ... 42

6

15.2. Krypgrund Byggtekniska lösningar ... 44

16. Internationellt ... 45

17. Resultat ... 47

18. Diskussion ... 48

19. Förslag till framtida arbeten ... 49

20. Källförteckning ... 50

20.1 Tryckta och elektroniska källor ... 50

20.2 Intervjuer ... 53 B.1 Lastberäkningar Ritningar ... 55 B.2 Planlösning ... 68 B.3 Byggteknik ... 78 B.4 Golvvärme ... 86 B.5 Spill ... 89 B.6 Tappvatten ... 91 B.7 El ... 96 B.8 Ventilation ... 98 B.9 U-värde ... 99 B.9 U-värde ... 100

B.10 Effekt och energibehov ... 102

B.11 Kostnad ... 104

Elektriciteten ... 104

VVS ... 104

8

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Radon är en osynlig, luktlös ädelgas och väger åtta gånger mer än luft. Gasen är en sönderfallsprodukt av uran. Halterna av uran varierar med bergartens bildningssätt. Sveriges jordarter har bildats under många olika tidsförlopp och idag befinner vi oss i kvartärtiden som startade för 2,5 miljoner år sedan. Jordarter bildas genom sediment på havs och sjöbotten, vittrande berg och jordarter som avsätts på nytt. Sten från uran rik berggrund har används som byggmaterial, vatten från borrade brunnar i uran rik område har används och man har uppfört byggnader på markområde med höga radonhalter. Kunskapen om strålning är idag bättre i många avseende. All stenmaterial som används inom byggindustrin kvalitets testas och viktas för sitt ändamål. Men det har byggts med material som än idag utsöndrar radongas i våra hem. Det är något som kommer att avta med tiden eftersom drabbade hus kan radonsäkras, rivas och byggas radonsäkert.

Det finns lovvärda metoder att avlägsna radon i hushållsvatten. Radonkällan som behandlas i rapporten är även den som vållar mest lungcancerfall i Sverige. Markradon finns överallt där vi bygger och transporten från marken sker i olika etapper. De viktigaste faktorerna är jordarternas kornstorlek, vattenhalt, jordlagrens sammansättning, jordluft och porositet. Morän är Sveriges vanligaste jordart, transporten av radon är begränsad tack vare dess genomsläpplighet av jordluft När gasen strålar ut från marken neutraliseras den med omgivningen medan när den tränger upp i huset och det tryckskillnaden som råder orsakar det långsiktiga skador. De olika instanserna som se till att statens regelverk följs har blivit effektiva. För att uppföra ett småhus kräv en säker grundläggningstyp tillämpas. Många gånger är det andra faktorer som styr än människans välbefinnande vid uppförande av hus världen över. Det är viktigt att förstå vad olika grundläggningstyper har för betydelse för genomsläppande av radongas.

Det är även viktigt att skilja på gränsvärdet och riktvärde. Socialstyrelsen ansvarar för riktvärde i befintliga bostäder och boverket för nybyggnation och ombyggnad(SGU, 2012). Radonhalt i bostäder mäts med enhet Bq/m3_{, Becquerel per kubikmeter. Bq är SI-enheten för radioaktivt} sönderfall. 1 Bq motsvarar ett sönderfall per sekund. Hårdare krav ställts för radonhalten i bostäder. När radonhalten överstiger dagens gränsvärde (200 Bq/m3_{) ökar antalet anmälda} lungcancerfall (Boverket, 2012). Radonproblemet är i allra högsta grad närvarande. Tidigare i år kunde man läsa på SVT text följande:

”En radonmätning som strålsäkerhetsmyndigheten gjort i kulturskolans lokaler i Östersund visar mycket höga värden, skriver landstingen. Gränsvärde för offentliga lokaler är 200 Bq/m3_{. En av undervisningssalarna hade} nästan 2900 Bq/m3_.

9

Under 15 år har många anställda fått problem med luftvägarna och flera har fått cancerbesked. Vi kan inte vara kvar här, det är en hälsorisk (C Kjäll, SVT, 2012)

Boverket föreslår revidering av delmålet God inomhusmiljö Befintlig formulering Förslag till reviderat mål

År 2020 skall byggnader ochderas egenskaper inte påverka hälsan negativt . Därför skalldet säkerställas att:

År 2020 ska byggnader och derasegenskaper inte påverka hälsannegativt . Därför ska detsäkerställas att:

– samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år

2015 har en dokumenterat fungerande ventilation

– radonhalten i alla skoloroch förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft, och att

– radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft.

– samtliga byggnader somomfattas av kraven på återkommande ventilationskontroll, OVK, senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,

– radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att använda de införskaffade kunskaperna de första tre åren i Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH, att på detaljnivå konstruera ett småhus. Vidare har undertecknade fördjupat sig i hur man bygger ett radonfritt hus. I båda momenten har nödvändiga frågeställningar behandlats. Resultaten har analyserats, utvärderats och slutligen presenterats muntligt och skriftligt.

Kandidatarbetet är indelat i tre delar. Del ett beskriver husets materialval och dess planlösning. Del två beskriver installationsdelen. Slutligen beskrivs fördjupningsdelen och därefter följer bilagor med beräkningar och ritningar. Vidare är syftet att i viss mån förstå och kartlägga hur val av grundläggningsmetod påverkar radoninträngning i huset. Därefter är syftet att föreslå vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst mot radongas.

1.3 Metod

Arbetet påbörjades vårterminen 2012 och bestod av flera moment, där den första delen bestod av utformning, installation och konstruktion av huset. När arkitekturen fastställdes påbörjades beräkningar med avseende på konstruktionens bärighet. Auto cad, Excel och Mathcad är några av programmen vi hade till vår hjälp. Parallellt med detta påbörjades fördjupningsdelen.

I inledningsfasen av fördjupningen studerades litteratur för att bli mer insatt och få en djupare kunskap om området. Utifrån litteraturstudierna formulerades frågeställningar och avgränsningar

10

för arbetet. En viktig punkt har i det här arbetet varit att söka nyutgiven information från myndigheter och pålitliga källor.

För att få idéer om hur radonproblemet löses vid nyproduktion, togs kontakt med sakkunniga inom byggbranschen. Tidskrifter, avhandlingar, tidigare studier har eftersökts och examensarbeten som behandlar radonproblematiken har studerats för att få ett bredare perspektiv.

1.4 Avgränsning

På grund av tid och utrymmesskäl så kommer vi inte kunna beskriva om radons hälsoeffekter eller markensbeskafenhet ingående. Radon från byggmaterial och brunnsvatten kommer att nämnas i förankringsnivå. Istället avgränsar vi uppsatsen till att specifik behandla inträngning av radon mellan grundläggningsmetoderna platta på mark respektive krypgrundläggning. För krypgrundläggning fokuserar uppsatsen enbart på uteluftventilerad krypgrund.

11

2. Fastigheten

Huset placeras på en befintlig tomt i Borlänge och sedan förläggs den i ett tankeexperiment till en tomt i Huddinge, Stockholm. De avgörande faktorer som låg till grund för beslutet att bygga ett hus med ett våningsplan, var bland annat den sluttande tomtmarken, som föregick i situationsplanen och att kravet för handikappanpassning uppfyllts. Eftersom området ligger nära vatten så har vindar och havsutsikt varit en del av beslutet av placeringen. Husets fasad är av stående träpanel (se bilaga 3) dels för att det är estetiskt tilltalande och att det är mer prisvärt. Som grundläggningsmetod valdes platta på mark, efter att marken först planats ut. Under resultat på fördjupningen kommer den valda metoden bestämmas om det var ett radonsäkert val.

2.1 Planlösning

Den beräknade boarean på 126 kvm har utnyttjats på bästa möjliga sätt och där kravet för BBR-regler uppfylldes. Planlösningen (se bilaga 2) är gjord för en familj med ett till två barn, med gott om utrymme. Sovrummen har placerats så att morgonsolen undviks medan vardagsrummet (som vetter mot nordost) och köket får del av det. När man kommer in genom entrén ser man rakt igenom huset och hur ljuset kommer in hallen. Alla rum är strategiskt placerade för sitt ändamål. I vardagsrummet har ett burspråk placerats med stora öppningsbara fönster/dörrar som ska ge både ljus och luft med möjlighet till avskärmning. Där finns en skyddad uteplats med gott om platser för sittbänk, kaffebord, grill och krukor. Detta ger en ombonad känsla. Fönster mot söder passar bra i kallt klimat. Det är lätt att orientera sig runt i huset. T.ex. när man har storhandlat är avstånden mellan ytterdörr och köket relativt nära.

I tvättrummet har en dörr placerats vilket gör det möjligt att hänga kläderna ute, utan att vandra igenom huset. Klädkammare i väster är att föredra och dess placering gör att man kan använda den till ytterkläder om man skulle få gäster. Hallen är rymlig för plats med barnvagn. Från hallen har man genomsikt mot vardagsrummet som är husets hjärta och en glimt av burspråket, vilket ger känsla av att rummet fortsätter. Möjligheter finns att dela av till ett extra sov-eller arbetsrum. Till vänster ser man HWC/dusch. Husets många fönster gör det till ett flexibelt hus med ljus och plats för många. Träpanelen på fasaden valdes både ur ekonomisk och estetiskt synvinkel.

12

3. Materialval

För att en byggnad ska vara trivsamt, säkert och uppnå dem generella krav, är valet av byggmaterial exceptionellt viktigt för att byggnaden ska bestå diverse olägenheter. Vid valet har olika parametrar vägts samman, där brand-och fuktegenskaper varit viktigast. För tak, golv och yttervägg har lämplig materialval gjorts, respektive material har fått betyg och ett viktat betyg för att sedan välja det lämpligaste för just vårt hus. Betyg skala som används för kravföreteckningar är mellan 1 till 5 där 5 motsvarar bäst betyg medan 1 motsvarar sämst. Värdeanalys har gjorts utförligt varav fem av respektive grupp presenteras utförligt.

3.1 Tak

I BBR hittar man riktlinjer för vilka material som lämpar sig för utformning av hustak. Inledningsvis tittade vi på brandnormerna:

Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även utföras med brännbart material.

5:7 540 Taktäckning

Taktäckningen på byggnader skall utformas på sådant sätt att brandspridning för- svåras. Taktäckning på material av klass A2-s1,d0 (obrännbara underlag) får utföras med BROOF (t2) (klass T). Taktäckning på brännbara underlag skall utföras med material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material) utom i sådana fall då viss brandspridning kan tillåtas.

Allmänt råd

Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även utföras med brännbart material. Materialet bör då vara i BROOF (t2) (klass T). Sådan tak- täckning kan även användas på byggnader inom en koncentrerad centrum- bebyggelse, om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass REI 60 med obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring e.d.

Husets tak lutar med 270 _{grader och för takmaterial hade vi att välja mellan tegeltakpannor,} betongtakpannor, plåttak och takpapp. Som hjälpmedel till det slutgiltiga valet har lämpliga kravförteckningar rangordnats, betygsatts och slutligen sammanställs i tabellform. Boverkets bestämmelser har bejakats vid valet av material val.

Kravförteckningar  Miljö o Miljöpåverkan o Livslängd  Ekonomi o Investeringskostnad o Underhållskostnad  Klimatskydd  UV-tålighet  Nötningstålighet  Brandsäkerhet

13  Besiktbarhet  Rengörbarhet  Konstruktionsenkelhet  Lokal anknytning Undersökta material

Motivering till eventuella takmaterial som valt att studeras

 Takpapp

 Betongtakpannor

 Falsad plåt (Zink)

 Tegeltakpannor. 2-kupig Estetiska krav

Förutom att taket ska skydda från naturens krafter och väderlek så ska det även uppfylla de estetiska målen vi har. Målet med det valda material är att det skall ge utryck för stilrent i olika tider på året, det ska kunna smälta i huset och kännas som ett skal och dess utseende ska vara representativt för huset.

Värdeanalys

Tabell 2.0 visar investeringskostnad Investeringskostnad

Material Kr/m2 _{Källa Vårt betyg}

Takpapp 162 Beijer.se 4

Betongpannor 73 Beijer.se 4

Falsad plåt 206 Beijer.se 3

Tegeltakpannor 170 Beijer.se 4

I Tabell 2.2 visar att tegeltakpannor inte är särskilt billigt med dess höga betyg beror på hållbarheten. Då flera material sammanfaller med samma betyg kommer det slutgiltiga avgörandet visas i tabell 2.5.

Tabell 2.1 visar livslängd på material Livslängd

Material Antal år Källa Vårt betyg

Takpapp 20-30 Fastighetsbyrån.se 4

Betongpannor 30-40 Fastighetsbyrån.se 5

Falsad plåt 40-50 Byggmentor.se 1

14 Tabell 2.2 visar rengörbarhet

Rengöringsbarhet

Material Behandling Källa Vårt betyg

Takpapp Var 4e år Krukväxter.se 4

Betongpannor Var 4e år Bensalklorid.se 5

Falsad plåt Var 4e år Byggmagasin.se 1

Tegeltakpannor Var 4e år Viivilla.se 2

Tabell 2.3 mått på brandegenskaper Brandegenskaper

Material Brand Källa Vårt betyg

Takpapp Brinner Byggahus.se 3

Betongpannor Brinner ej Svenskbetong.se 5

Falsad plåt Står emot brand i

minst 60 min Svenskforsakring.se 5

Tegeltakpannor Brinner ej Byggahus.se 5

Tabell 2.4 åskådliggör miljöpåverkan: Där A-C , A : bäst för miljön C: sämst för miljön

Miljöpåverkan

Material Påverkan Källa Vårt betyg

Takpapp B www.sundahus.se 4

Betongpannor A www.sundahus.se 5

Falsad plåt C www.sundahus.se 3

Tegeltakpannor B www.sundahus.se 4

Tabell 2.5 slutgiltig tabell

Generella krav Kredit Tegeltakpannor Betongtakpann

or Zinkplåt tak Takpapp

Betyg Viktat

betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg betyg Viktat betyg

Miljöbedömning 0,15 4 0,6 5 0,75 3 0,45 5 0,75 Ekonomi 0,05 4 0,2 5 0,25 4 0,2 4 0,2 Klimatskydd 0,1 5 0,5 5 0,5 3 0,3 3 0,3 UV-strålning 0,05 5 0,25 5 0,25 3 0,15 3 0,15 Nötningstålighet 0,1 3 0,3 4 0,4 3 0,3 3 0,3 Brandsäkerhet 0,1 5 0,5 5 0,5 5 0,5 3 0,3 Besiktbarhet 0,05 4 0,2 4 0,2 5 0,25 3 0,15 Rengöring 0,1 3 0,3 3 0,3 4 0,4 4 0,4 Konstruktion 0,1 3 0,3 3 0,3 4 0,4 4 0,4 Livslängd 0,2 5 1 3 0,6 4 0,5 3 0,6 Summa 1 - 4,15 - 4,05 - 3,75 - 3,55

15

Av värdeanalysen framgår att det mest lämpliga takmaterial i alla punkter av kravförteckningen är tegeltakpannor.

Materialnamn: Röd Höjslev ofalsat, RT 804 Tillverkare: RANDERSTEGL

Typ/form: 2-kupig Färg: röd

Teknisk specifikation: Enkelt att stapla på varandra

Figur 2. 1 Tegeltakpannor,(RANDERSTEGL, 2012)

3.2 Fasadbeklädnad

Fasaden på huset ska fungera som ett klimatskal. Den ska inte kunna transportera ut fukt inifrån och vara motståndskraftig mot regn och väta. Det fösta besökarna ser av huset är taket och fasaden därför har fasaden mycket stort estetiskt värde.

I Boverkets byggregler BBR 18, BFS 2011:6 framgår: 5:63 Yttervägg och fönster

Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för personer som vistas i närheten.

Allmänt råd

Fasadbeklädnader bör vara av svårantändligt material eller uppfylla kraven för klass D-s2,d0 (klass III). (BFS 2002:19)

De undersökta fasadmaterialen är följande:

 Trä (stående träpanel)

 Puts på tegel

 Tegel

 Natursten

Till vår hjälp hade för valet av det utvändiga fasad materialet har följande generella kravförteckningar gjorts.  Utseende  Kostnadseffektivt  Livslängd  Underhåll  Funktion  Miljöpåverkan  Montering  Beständighet  Brandegenskaper  Avrinning

16

Värdeanalys har gjort för 5 av tio kravförteckningar. Resultatet för dess presenteras i tabellform nedan i Tabell 2.4 till 2.5.0. En sammanställd värdeanalys för fasadmateriel Redovisas i Tabell 2.9.2

Tabell 2.6 livslängd på fasadmaterial Livslängd

Material År källa Vårt betyg

Puts 50 RexStone.se 3

Trä, stående träpanel 8-10 Bygga hus 3

Tegel 100 Falu Rödfärg 4

Natursten, skiffer 40-70 www.jankallman 3

Tabell 2.7. visar kostnadseffektivitet hos Fasadmaterial

Kostnadseffektivt

Material kr/m2 _{källa Vårt betyg}

Puts 230 RexStone.se 4

Trä, stående träpanel 154 Bygga hus 5

Tegel 25 Falu Rödfärg 1

Natursten, skiffer 550 viivilla 2

Tabell 2.7 visar bedömning av betygsättning och prisen i kostnadseffektiviteten. Extra åtanke har lagt åt tillgängligheten av respektive material. Stående träpanel är ingen bristvara

Tabell 2.8 visar materialen miljöpåverkan vid tillverkning Miljöpåverkan

Material Helhetsbedömning källa Vårt betyg

Puts B Sundahus.se 2

Trä, stående träpanel A Sundahus.se 5

Tegel A Sundahus.se 3

17

Helhetsbedömning för miljöpåverkan i tabell 2.8 har natursten fått lågt betyg därför att det går åt mycket energi vid formning av stenen och att materialet kräver transport. Bedömningsskalan är att A ska vara bäst för miljön C är sämst.

Tabell 2.9. Visar materialets estetiska värde. Estetik

Material Bedömningsgrund källa Vårt betyg

Puts Naturligt Egenbedömning 4

Trä, stående träpanel Still rent Egenbedömning 5

Tegel Frostbeständig Egenbedömning 3

Natursten, skiffer Modernt utseende Egenbedömning 2

Vid bedömning av estetisk i Tabell 2.4 har egen bedömning gjorts. Samtidigt har det som är djup förankrat i Sverige gett högst betyg.

Tabell 2.9.1 visar brandegenskaper

Brandbeständighet

Material Grad källa Vårt betyg

Puts Brinner Karneva.se 4

Trä, stående träpanel Brinner Träguiden.se 5

Tegel Ej brännbart Tegelinfomatuion.se 3

Natursten, skiffer Ej brännbart Paroc.se 3

Tabell 2.9.2 slutgiltig tabell

Generella krav Kredit Puts Trä stående panel

Tegel Natursten

Betyg Viktat

betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg betyg Viktat betyg

Utseende 0,05 3 0,15 5 0,25 5 0,25 4 0,2 Kostnadseffektivitet 0,05 4 0,2 5 0,25 1 0,05 1 0,05 Livslängd 0,05 3 0,15 3 0,15 4 0,2 3 0,15 Underhåll 0,15 4 0,6 5 0,75 5 0,75 5 0,75 Funktion 0,05 3 0,15 4 0,2 3 0,15 3 0,15 Miljöpåverkan 0,05 2 0,1 5 0,25 3 0,15 1 0,05 Monteringssvårighet 0,15 4 0,6 5 0,75 3 0,45 2 0,3 Beständighet 0,05 4 0,2 5 0,25 3 0,15 3 0,15 Brandegenskaper 0,35 5 1,75 4 1,4 5 1,75 3 1,05 Avrinning 0,05 3 0,15 4 0,2 5 0,25 3 00,15 Summa 1 - 4,05 - 4,45 - 4,15 - 3

18 Valda material

Fasadmaterial bestämdes till trä stående panel som framgår i Tabell 2.9.2. Poängsumman för tegel och trä blev relativt nära. Några av orsakerna till att tegel minskade i poäng var bland annat att det går åt mycket energi vid tillverkningen och att det är tidskrävande montering.

Teknisk specifikation;

Materialnamn: Stående träpanel Tillverkare: Woody bygghandel Typ/form: stående

Färg: Vit

3.3 Invändigt golvmaterial

Det finns inte särskilda normer för golvmaterial i boverkets byggregler för småhus. De undersökta golvmaterialen för vardagsrum är följande:

 Betonggolv

 Parkettgolv (stavparkett),

 Klinker

 Laminatgolv

De kravförteckningar vi hade att studera för golvmaterial är följande:

 Brandskydd  Investeringskostnad  Underhåll  Ombyggnad  Vattenavvisande  Konstruktions möjlighet  Komfort  Livslängd  Estetisk  Miljöpåverkan

Tabell 2.9.3 -28 är tre värdeanalyser som beskrivs närmare är livslängd, underhåll och ombyggnad för golvmaterial. Slutligen presenteras hela tabellen.

19 Tabell 2.9.3 Golvmaterialens livslängd

Livslängd

Material År Källa Vårt betyg

Betong Ca 20 byggnadsvård 4

Laminatgolv 15-20 Bostad.se 4

Parkett 30 fastighetsbyrån 4

Klinker 25 golvpoolen 4

Tabell 2.9.4 Golvmaterialens brandegenskaper

Brandskydd

Material Brandegenskaper Källa Vårt betyg

Betong Brinner inte Swerock.se 5

Laminatgolv Brinner Science partner 2

Parkett Trä brinner Egen bedömning 3

Klinker Brinner (keramik) Egenbedömning 5

Tabell 2.9.5 mått på estetiska krav

Estetik

Material Tilltalande källa Vårt betyg

Betong Attraktivt Egenbedömning 4

Laminatgolv Mindre attraktiv Egenbedömning 1

Parkett Still rent Egenbedömning 4

20 Tabell 2.9.6 slutgiltig tabell

Generella krav Kredit Betonggolv Laminatgolv Parkett Klinker Betyg Viktat

betyg Betyg Viktat betyg Betyg Viktat betyg betyg Viktat betyg

Brandskydd 0,05 5 0,25 2 0,1 3 0,15 5 0,25 investering 0,05 2 0,1 4 0,2 2 0,1 3 0,15 Underhåll 0,05 3 0,15 3 0,15 5 0,25 4 0,2 Ombyggnad 0,15 1 0,15 2 0,3 5 0,75 2 0,3 Vattenavvisande 0,15 3 0,45 5 0,75 3 0,45 5 0,75 Konstruktion 0,15 2 0,3 5 0,75 3 0,45 4 0,6 Komfort 0,05 5 0,25 3 0,15 5 0,25 3 0,15 Livslängd 0,05 4 0,2 4 0,2 4 0,2 5 0,25 Estetik 0,15 2 0,3 1 0,15 5 0,75 4 0,6 Miljöpåverkan 0,15 3 0,45 2 0,3 4 0,6 3 0,45 Summa 1 - 2,6 - 3,05 - 3,95 - 3,7 Tabell 2.9

Vi valde 20 mm parkett golvet är viktigt för helhetsbedömning. En anledning är att vi tycker det är lättstädat och är attraktivt.

Golv typ: 20mm parkett Monterring: klickgolv Tillverkare: Bjorn

21

4. Byggteknik

4.1 Stomme

Som grundläggning för hus har platta på mark valts med förstyvad kantbalk av betong(bilaga 3). Huset är konstruerat av bärande regelstomme bestående av standardreglar, limträbalkar och sågat virke. och som är väljs utifrån kravet på bärförmåga enligt Eurocode samt Boverkets författning. Takets lutning är 27 grader med hänsyn till valt takmaterial, lutningen medger även litet utrymme för vindsförråd. Följande resultat erhölls ur beräkningen se bilaga (se bilaga 1)

Tabell 4.1 dimensionering Höjd (m) Bredd (m) Överrarmsstång 0,22 0,045 Underarmstång 0,17 0,045 D1 0,07 0,045 D2 0,07 0,045 4.2 Fönster

5:312 Fönster som utrymningsväg Allmänt råd

Fönster som ska användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. (BFS 2005:17).

Vid byggandet av radonsäkert boende har valet av fönster en stor vikt. Vi har valt att ha treglasfönster med strypventiler och 0,8 U-värde. Strypventiler är viktiga för att öka möjligheten att få in friskluft in i bostaden och bidrar med neutraliseringen av möjlig radongas inomhus.

22

5. Installationer

5.1 Värme

Redan vid utformningsskedet av huset bestämde vi för att ha en öppen planlösning och möjligheten att kunna flytta väggar har vägt tung och att kunna växla värmekälla om det skulle behövas. Där blev det naturligt för oss att välja vattenburen golvvärme som värmekälla. Det är en effektiv energikälla eftersom energin alstras men låg temperatur på står yta, det går även att sänka temperaturen några grader utan påverka komforten(Kompassen, 2012). En annan orsak till valet var att kunna reglera temperatur till önskvärd komfort. Vi har 20 mm parkettgolv och det är viktigt att den är självreglerandet och ger jämn temperatur längs hela golvytan(värmegolv, 2012). Trä material är beroende av relativa luftfuktigheten, RF. Då luftens temperatur över golvytan höjs när golvvärme är påslagen i bidrar till lägre luftfuktighet över golvytan i förhållandet till rummet. Trägolvens yttemperatur får inte överstiga (ama, 2012).

Plattan har rikligt med isolering vilket passa utmärkt till golvvärme. Vid projektering av radonfritt boende så är vi väl medvetna att ett av kritiska momenten är att vid rörläggning av golvvärme ska man se till att betongen är torr så att innan golvmaterial läggs på, att luftspalt mellan golvvärme och trägolv inte få förekomma, för ritning se bilaga 4.

F F

i I dimensioneringen av golvvärme användes

Danfoss beräknings program

(http://quickplanner.danfoss.com/) som hjälpmedel för att räkna ut längd och flöden i golvvärmeslingorna. Slingorna har dimensionen 20mm, och c/c med 300mm. För dimensionering av golvvärme var följande indata nödvändiga(bilaga 4):

 Rumsyta

 Effektbehov för Ytan

 Effektbehov per kvadratmeter

 Rör dimension

 Slinglängd

 Temperaturfall

 Flöde

 Slingans Tryckfall per meter

 Slingans tryckfall

 Fördelarens tryckfall

OBS!! Notera att fördelaren har placerats direkt under fjärrvärme centralen, och därför får vi inget tryckfall däremellan.

23 5.2 Sanitet

Huset kommer att ha kommunalt vatten och avlopp. Ett av de kritiska momenten är dragning av rör för vatten och avlopp. Syftet är att uppnå målet till att bygga radonsäkert. För att få effektiv draggning, hålla budgeten och kunna begränsa eventuell vattenskada så har all vatten krävande apparatur är samlats i tvättstugan. Se bilaga5 för dimensioneringen. Det är viktigt att alla ledningar monteras med självfall för spillvatten se bilaga5 för flöden, rörmaterial och systemritningar.

5.2.1 Spillvatten

Spillvattnet har dimensionerat med hjälp av de krav som redovisades under kursens gång. Ledningar är tillverkade av Plast, PE(polyeten). Ledningarna i huset har fått fallen 10 ‰ medan servisledningen har fått en dimensionerande värde på 12,2‰.

De summerande normflödena som räknades fram blev mer än 5 l/s. Den dimensionerande utomhustemperaturen i Borlänge är -28ᵒC. Normflöde och temperaturen ger en luftlednings dimension på 100mm som genomgår i taket. Luftningsledning har placerats i HWC hörnan som täcks med fastinredning.

5.2.2 Tappvatten

Tappvatten ledningar består av koppar och har dimensionerats efter kursens instruktioner. Dimensionering av tappvattenledningar har gjorts med hänsyn till den längsta ledningssträckan som sluts med kökets blandare se fig. 4. Vattenledningarna numrerades och infördes i tabell. Blandarens normflöde är 0,2 l/s, och ger en tryckfall på 270Kpa(Kursens material, 2012). Den totala tryckfall över blandaren blev 362,56kPa och består av summeringen av blandarens höjdskillnad, och vattenmätaren. Med ett tillgängligt tryck på totalt 550kPa vid tomtgränsen kontrollerades tillgängligt tryck vid tappställena.

Blandare:

För diskbänks blandare använder vi oss av FM Mattsson 9000 grundmodell. Dimensionering och beräkningar redovisas i Bilagan.

24 5.3 EL

Dimensioneringen av elektricitet innebär att man grupperar alla extremt elkrävandet apparatur var för sig. Apparaturerna är spis, kyl, diskmaskin, ventilation m.m. Gruppering av belysning har gjort så strategiskt som möjligt för just det här huset. Det innebär att möjligheten att åtgärda

kortslutningen med ljus då vid möjlig kortslutning påverkas endast de sammankopplade belysningar. Huset totala el-effektbehov är ca17.9 KW. El ritning och tabell bifogas i bilaga7. Husets är dimensionerade med säkring på 17.5A

Där

Varefter hämtades värdet 25 A ur tabellen i installationsboken.

25 5.4 Ventilation

För att dimensionera luftflöde i huset utgick vi ifrån dem krav som boverket ställer på luftkvalitet. Ventilationen har en viktig funktion för inomhus miljön. För radonhalten innebär att ventilationen bidrar till neutraliseringen av radongas i inomhusmiljön. Ventilationen minskar radonhalter i inomhus och andra föroreningar. Det innebär att luft ska tillföras i rummen där människor vistats mest och strömma till förorenade området av huset (badrum, kök tvättstuga etc.( se bilaga8).

Den tekniska beskrivningen för den dimensionerade ventilationen är att byggnaden ventileras med 1st luftbehandlingsaggregat bestående av:

 Ute-och frånluftsfilter,

 värmebatteri (el),

 roterande värmeväxlare (återvinning) samt

 till-och frånluftsfläktar.

Uteluft tas in via ett st. ytterväggsgaller placerat i fasad (NO). Avluften bortförs via 1 st. takhuv. Samtliga ute-, av-, till-och frånluftskanaler installeras på vind. Kanalsystem isoleras i erforderligt med värmeisolering. Luften tillförs vardags- och sovrum medan frånluften bortförs i HWC/D, tvättstuga, KLK och kök. Här nedan följer systemprodukter för ventilationen.

Aggregatet:

Vid valet av ventilationsaggregat valdes ett värmeåtervinningsaggregat med roterandevärmeväxlare som uppfyllde våra krav, Swegon CASA R85A, se figur 5.3. Spiskåpan ansluts direkt till en kanalslutning på aggregatets undersida. Aggregatet kan användas för villor, flervåningshus och fritidsbostäder under 170 m2_{. R85 har låg ljudnivå och kan placeras} tillsammans med spiskåpa se fig. 5.3. På aggregatets ovan och undersida finns extra kanalanslutningar för frånluft dimensioneringen av flödes diagramen se bilaga 8. Styrning av aggregatet görs manuellt från spiskåpan men det finns även möjlighet att styra aggregatet från en separat kontrollpanel. Aggregatet är programerbart och kan programmeras efter behov för att minska el förbrukningen under perioder som huset inte behöver ventileras lika mycket. Aggregatets luftkapacitet och temperaturverkningsgrad visas nedan:

 Maximalt luftmängd 80 l/s.

 Tempratur verkningsgrad cirka 80 %..

26

Förhållande mellan disponibelt tryck(Pa) och luftflöden(l/s) visas i fig. 5.4 Avläsningen bekräftar att aggregatet tål till -och frånlufts tryckfallen.

Figur 5.4 visar till-pvh frånluftsflöde(swegon,2012)

Tilluftsdon:

De tilluftsdon som valts är modellen KTI-125 från Fläkt Woods se fig5.5 Med spridning 180o _i samtliga tillufts behövande utrymmen. Donet är tillverkat av varmförzinkad stålplåt. För att erhålla önskat luftflöde snurras ventiltallriken och låset läget genom att trycka in ett spärrstift i mitten av tallriken. Ur diagramet i fig.5.6 kan tryckfall, ljudnivå, luftflöde och kastlängd avläsas.

Fig.5.5 Fläkt Woods KTI-125, (Swegon, 2012)

fig.5.6

visar luftflöde, tryckfall och ljudnivå (Swegon, 2012)

27 Frånluftsdon:

För bortförande av förbrukad luft valdes frånluftsventiler med storlek 0.8, 0.100, 0.125 m av märket

Fläkt Woods frånluftsventil GPDF i kök, HWC och tvättstugan, se fig.5.7. Donen har

fjärderinfästning och ventilernas grundflöde är förintällda. Fig.5.8 visar donens tryckfall, ljudnivå, luftflöde och kastlängd.

Fig.5.7 frånluftsdon GPDF (Fakt Wood, 2012)

Fig.5.8 frånluftsdon GPDF (Fakt Wood, 2012)

I köket har installerats en frånluftsdon för att ha en jämnt frånluftflöde på 10 l/s, och forceringen sker genom spiskåpan vid behov.

För att undvika tryckfallsförluster i klädkammaren installeras frånluftsdon BYBA och är avsett att användas i villor med mekanisk till och frånlufts ventilatiosystem, se fiqur 5.9. Den har låg

ljudnivå och är enkel att reglera, se fiqur 5.10.

Fig.5.9 frånluftsdon BYBA (Fakt Wood, 2012) Fig.5.10 frånluftsdon GPDF (Fakt Wood, 2012)

28 Ytterväggsgaller:

För ytterväggsgaller valdes en cirkulärt avluftsgaller, EKO-YR se fig.5.10 Gallret består av infästningsram med insvetsade plåtlameller och ett trådnät för att förhindra smådjur. Lamellerna är formade så att regnvatten förhindras och ge samtidigt lågt luftmotstånd.

För att undvika den varma sommarluften placeras ytterväggsgallret i fasaden mot nord ost. (se Bilaga 8).

Fig.5.10 ytterväggsgaller, EKO-YR (ekovent, 2012)

Takhuv:

För monteringsenkelhet valdes takhuv från samma tillverkare, Roof takfläkt från Swegon. Se fig 5.11

För radonsäkeing erbjuds det även radon proof fläkt.

29 5.5 Effektbehovet och energibehovet

5.5.1 Effektbehov

Husets effektbehov beräknades per rum för att få en bättre översikt över vart energin letar sig ut ur huset. Beräkningar genomfördes med (A) beräkningarna sammanställdes i tabell form se tabell 5.12. Formeln består av transmissionsförluster, förluster p.g.a. köldbryggor

läckluftflödesförluster och ventilationsförluster. Ur tabellen framgår resultatet. Slutsaten blir att de rummen med stora fönsterarareor förlorar mest energi.

{∑ ( )} ( ) (A)

Totala Effektbehovet:

Tabell 5.12 Effektbehovet per rum

Rum del Effektbehov, (W)

Kök 645,49 Vardagsrum 1 398,31 Sovrum1 534,12 Sovrum2 387,01 Tvättstuga 100,52 HWC 95,48 Klädkammare 78,11 3 239,05 5.5.2 Energibehov Formel 1 för energiberäkning ∑ ( ) ⁄ ⁄ ⁄ ⁄ ⁄ ⁄

30

6. Bedömning av kostnaderna

Vid byggandet av huset har det inte funnits någon budget restriktioner utan all materialval och utformningen av huset har fått väljas fritt. En kostnadskalkyl har gjorts utefter

schablonkostnaderna.

En enkel bedömning av kostnaderna för uppförande av huset, grundat på mängd ingående material visar att huset kommer att medföra kostnader på 657 545 kr. Vi tror summan skulle eskalera om det huset skulle byggas, dels för att byggprojekt tar ofta längre tid att uppföra än för projekteringstiden. Det kan även vara lönsamt att flytta på huset av geotekniska skäll eller om marken är klassad som högradonmark. För driftkostnader erhålls 138 137 kr vilket låter mer trovärdigt. Se bilaga 11, för vidare kostnader.

Tabell 6.1 visar kostnaderna för huset.

Kategori Pris

El 37 060,71

VVS 101 076,55

Byggnadsdelar 556 468,172

31

7. Fördjupning

7.1 Bakgrund

I slutet på 1400-talet uppmärksammades att dödligheten hos gruvarbetare var orsakad av lungsjukdomar. Fenomenet eskalerade och under 1800-talet dog 75 % av gruvarbetarna i lungcancer. Nobelpriset i kemi år 1903 tilldelades kemisterna och makarna Marie och Pierre Curie för upptäckten av bl.a. Radongas år 1898. Skadligheten hos radon upptäcktes år 1901 av fysikerna Ernst Rutherford och tyska fysikern Friedrich Ernst Dorn. Tidigare hyste man misstankar, att dödligheten hos gruvarbetarna var orsakad av arsenik, asbest eller kiseldamm. Medan radongas ansågs ha helande effekter. Radonvatten sålde även på flaska se fig.7.1med beskrivande hur man skulle dricka det på etiketten kunde man läsa ” Drickes med glas eller vassrör, direkt ur flaskan. Ett dricksglas innehöll 6,034 voltenheter”. 1935 marknadsfördes hälsovatten ”radonvatten” (G A Swedjemark. 2012).

Radon är ett radioaktivt grundämne med kemiskt tecken (222_{Rn) och tillhör gruppen ädelgaser. Radon} sönderfaller till metaljoner, s.k. radondöttrar. 222_{Rn är} en radioaktiv gas som utgör hälsorisk i bostäder, har sitt ursprung i metallen Uran (238_{U) och} sönderfallsserien slutar med bly se tabell 7.1 (Radonutredning 2001:7, 2012). Ur tabellen framgår sönderfallsserien från uran till bly sker i olika halveringstider och strålningstyp. Radium i jordarternas innehåll beror av ursprungsberget, transportmekanismer, markprocesser och radonhalten beror på hur mycket radon som övergår till jordluft. I sand, grus och morän ligger emanationsgraden >40 %. Lerpartiklarna är små till storlek vilket ökar emanationsgraden till 70 % (Jelinek, 2012).

Figur 7.1 visar radon vatten på flaska, med reklamerande affisch på hälsovatten

Länsstyrelsen skrev i rapport 2010 att 35 % av alla småhus i Sverige har förhöjda radonhalter, det är ungefär 280 000 småhus, för att bringa ännu mer oklarhet lät strålsäkermyndigheten utför en likdanande undersökning under samma period där uppskattades siffran till 500 000 bostäder.

32

Tabell 7.1 visar sönderfallsserie för Uran-238, rödstreckade visar radon-222

De huvudsakliga stålningstyperna är alfa-, beta- och gammastrålning. Radium bildas ständigt och har en halveringstid på 1600 år, den finns överallt i naturen och sönderfaller till radon utan yttrepåverkan. Sönderfallet sker konstant. Det innebär att radon produktionen är konstant(Clevensjö, 2009). Skillnaden mellan de tre joniserade strålningstyperna är att alfapartikeln förfogar över två protoner och två neutroner och är vanligt i t.ex. grundämne som Uran-234 och radon-222. Alfastrålning har hög energi och kort räckvidd. De kortlivade atomer i vilken en radon atom sönderfaller egentligen är radondöttrar isotoper av polonium, bly och vismut. Dessa atomer svävar omkring under sina få minuter av existens och blir ett med dammpartiklar (strålskyddsmyndigheten, 2012). Radonhaltens medelvärdeshalt i svenska bostäder är ca 110Bq/m3_{. Eftersom radon är lätt att upptäcka betraktas det inte som dolt fel.} Ansvaret ligger därför hos konsumenten att ta reda på husets radonstatus (Strålsäkers myndighet, 2012).

Tabell 7.2 Förebyggande åtgärdar (Clavesjö.2010) Riskklass Åtgärdskrav

Högradonmark Radonsäkert

Normalradonmark Radonskyddande

33

8. Radonmätning

Strålsäkermyndigheten är en myndighet som har ett samlat ansvar inom området strålskydd och kärnsäkerhet. Stålsäkermyndigheten och flera andra organ har publicerat en mät metodbeskrivning av radon i inomhusmiljön som ska gälla över hela Sverige (Strålsäkermyndigheten, 2012). I Sverige finns det många företag som är specialiserade inom radonmätning och radonsanering, det är företag som har en godkänd radonutbildning. Det innebär att dem följer den givna mät metodbeskrivningen. Strålsäkermyndigheten publicerar på sin websida deltagare som klarat utbildningen. Långt innan en byggnation ska projekteras måste byggherren inneha nödvändig information om markområde och markförhållandet. Förutom att veta vilken jordmekanism som råder i det tilltänkta området, ska byggherren även ha radonkartor. Kartor som anger information om markens riksklass, d.v.s. vilket

åtgärdskrav som ska tillämpas (se tabell 7.2 ). Radonkartor finns hos kommunen framtagna av Sverige geologiska institut (SGU). Innan en geoteknisk undersökning utförs kan en markradonmätning göras för att säkerställa rådande radonhalt. Syftet är att ta reda på radonkoncentrationen i det befintliga området. Om det uppmäta värdet är större än 50 KBq/m3, klassas det som högradonmark och byggnader ska där uppföras radonsäkert (Sweco, 2010). Markradon kan mätas på det tilltänkta området antingen genom provtagning av jordluften

Fig. 8.1 Markus 10, en radonhaltmätare (Sweco,2012)

eller med en emanometer (Markus 10) se fig.8.1. Markus 10 är en relativ snabb mätmetod. Instrumentet analyserar alfasönderfall av polonium-218 med (halveringstid på 3 minuter), resultatet erhålls efter ca 15 min (Sundvall, 2002). För att göra en markradonmätning enligt strålsäkermyndighetens publicerande så måste en radonmätning utföras med spårfilmsdosor fig. 9. Spårfilmsdosor fungerar så att alfapartiklar som diffunderar från radon och radondöttrar som utbildas i dosan träffar ytskiktet på en film av cellulosanitrat eller polyester och ger upphov till spår. Genom att kemiskt etsa filmen blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Mängden spår per ytenhet är proportionell mot halsen an de alfastrålade isotoperna i den luftvolym som finns inom radien för alfapartiklarnas räckvidd och mot mättiden (SOU 2001:7, 2012)

Tillvägagångssätt:

1. Spårfilmsdoserna ska hänga fritt i bostadsutrymmena i två till tre månader under mätsäsongen, som är från 1a okt till 31 april. Man skickar in dosorna till rätt instans och ett protokoll skickas till fastighetsägaren d.v.s. års medelvärde. Om medelvärdet överstiger 200 Bq/m3 _{behöver man göra} följande

2. Göra en Radonbesiktning: En sakkunnig ska

utgöra besiktningen på det aktuella huset. Syftet är att samla in data om fastigheten. Det Fig. 7.2. Spårfilmsdosa, synliggör alfastrålning eftermätning. 58mm i diameter och 20 mm tjock (markman, 2012)

34

innefattar ventilationen, eventuella läckor från golv, rörgenomföringar, golvbrunnar, inspektionsluckor i golven och samt en intervju med fastighetsägaren för att ta reda på vad som har hänt mellan olika mätningar. Med hjälp av formler och beräkningar får man en radonbild och kan avgöra om det är från byggnadsmaterialet eller marken. Därefter kan man bedöma nästa steg. Husägaren får ett åtgärdsförslag.

3. För radonsanering kan få ett så kallat Radonbidrag. Det är ett bidrag som man söker innan man sätter igång med åtgärdsplanen. Man bör i god tid skicka in en ansökan och få ett ärendenummer, innan man beställer något jobb. Man inväntar klartecken från Länsstyrelsen och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som är de två instanser som värderar och bedömer riktigheten i åtgärdsförslaget. Bidraget ges till högst halva kostnaden för sanering och som mest med 15 000 kronor(Boverket, 2012). Radonsanering görs beroende på vilken radonkällan är. Därefter är det husägarens ansvar att kontrollera radonvärdet på nytt.

35

9. Frågeställning

Utifrån beskriven hypotes har ett antal frågeställningar rörande radon i hemmet blivit aktuella. 1. Toxicitet: För att ta reda på skadligheten hos radongas.

2. Hur kommer Radon in i huset? Med den här frågeställningen är tanken att få ett brett perspektiv och kartlägga möjlig radoninträngning in till bostaden

3. Byggtekniska lösningar: Här kommer möjliga byggtekniska lösningar som finns att tillgå för respektive grundläggningsmetod att diskuteras.

4. Problemet utanför gränserna: Hur radonproblemet ser ut internationellt kommer att belysas olika länders gräns-och riktvärde kommer att presenteras i tabellform.

36

10. Toxicitet

Radon är en hälsofarlig gas som inte kan förnimmas med våra sinnen, gasens enda indikator är blåbetong. Lungcancern som förknippas med radon orsakas främst av radonisotoperna-222 och den sällsynta radonistopen-220(Boverket, 2012). Ur tabell 7.2 kan egenskaperna hos Rn(222) avläsas.

När radon kommer in i huset sönderfaller den till radioaktiva partiklar (radondöttrar) och får en laddning som lockar till sig aerosolpartiklar i luften. En del av dessa radioaktiva partiklar kommer att fastna i luftvägarna vid inandning. Radondöttrarna utsöndrar en alfastrålning. Det är en strålning som har en kort räckvidd fast med hög energi se fig.10.1. Alfastrålning kan inte tränga in genom hudens yttrelagar och dess räckvidd är <0,1 mm(strålsäkerhetsmyndigheten, 2012). Alfastrålningen skadar cellerna i slemhinnan och vid långvarig exponering kan bestrålningen av alfastrålningen leda till lungcancer(Ström, 2010). Cancerrisken har studerats igenom att man samla och studerar fakta om personer som drabbats av lungcancer där parametrarna var rökvanor och radonexponering. Dessa epidemiologiska-fall upprepades i olika poolningsprojekt för att får ett bredare underlag för utlåtande i riskbedömning (Clevensjö, 2012). I figur 9, ser man resultatet av dem epidemiologiska studierna rörande lungcancer, rökning och radon. Resultaten visar bl.a. att lungcancerrisken i förhållande till radongas ihop med rökning ökar med 16 % per 100Bq/m3 (Boverket, 2012).

I Sverige drabbas ca 500 personer per år av lungcancer på grund av inomhus radon, det motsvara ungefär 15 % av totala

lungcancerfall per år. Varav cirka 50 personer är icke rökare Slutsatsen är att inandning av radongas är folkhälsoproblem och rökare har större risk att drabbas av lungcancer om de samtidigt utsatts för höga strålningsdosor än icke rökare

(strålskyddsinstitutet, 2012). För de som har slutat röka är risken väsentliga lägre än för de som fortsätter att röka, men löper större risk att drabbas av radonrelaterad lungcancer än en person som aldrig rökt (Darby et al, 2012). Världshälsoorganisationen (WHO) är ett av FNs fackorgan. Ett av organens syfte är att alla

F

igur 7.1 illustrerar att en alfastrålning stoppas av papper( ,2012)

människor ska ha så god hälsa som möjligt. Sverige är trogen medlem till FN och ska följa alla dess lagar. WHO rekommenderar en sänkning av radonhalten i inomhusluften till 100 Bq/m3_. WHOs förslag bygger på att antalet lungcancerfall av inomhusradon ökat trots det gällande riktvärdet 200 Bq/m3 _{(WHO, 2012). Boverket lät 2010 göra en konsekvensanalys om införande} av WHO: nya rekommendationer på radonvärden. I rapporten kom man fram till bland annat att sänkning av riktvärdet skulle minska antal lungcancerfall till 40 fall per år och att saneringsåtgärder inte är samhällsekonomisk rimliga.

fig. 10.2 visar risken av att få lungcancer av radon(Strålsäkerhetsmyndigheten, 2012)

37

11. Hur kommer radon in i Huset?

Det är en rad faktorer som måste samverka för att radonhalten i våra hem ska överstiga tillåtna värden. De tre kända radonkällorna är markradon, vatten som pumpas upp från marken och används i hushållet och från byggmaterial som innehåller stenmaterial. För att få ett sammanhang om hur markradon uppkommer måste vi förstå hur berggrunden ser ut i Sverige. Berggrundens sammansättning är viktigt för hur mycket radon som bildas ur uran. Sveriges berggrund bildades under olika istider och är gammal i förhållande till jordlagren(SGU, 2012). Berggrunden består av sedimentära-, metamorfa och magmatiska bergarter. Dessa bergarters radonhalt skiljer sig beroende på bergartens kemiska sammansättning. Sedimentära bergarter har högsta uranhalter av dessa tre bergarter. Alunskiffer är en uran rik sedimentär bergart som är över 485 miljoner år gammal och förekommer i många plaster i Sverige men stor utbredning. Andra bergarter men kan tillskrivas radon problemet är uranrika graniter och pegmatiter(Åkerblom, 2012). Stora delar av Sverige är täckt av morän i förhållande till blottade berggrund. Jorden består av 30 % av luft. I morän är radonhalterna på en meters djup ~40 000 Bq/m3_{. Om alunskiffer ingår i den uppmätta} moränen uppgår radongashalterna till ~2 Miljoner Bq/m3_{(Markradon, 2012).}

Ju genomsläppligare en jordart är desto enklare är transportmekanismen. Markradon transporteras med jordluft, luft som tillsammans med vatten finns markens porer och sugs in i huset genom grundkonstruktionens springor (Sundevall, 2002) I Sverige är luften utomhus normalt kallare än inomhus. Under kalla årstider

uppkommer luftströmmar inomhus på grund av att värmen är påslagen. Det medför att den varma luften stiger upp och ett undertryck uppstår i husets nedre del. Undertrycket suger in luft från marken under bottenbjälklaget. Eftersom trycket är högre i jordluften strävar lufttrycket mot utjämning(fig.11.1).

Markradon som stiger upp späds ut i atmosfären, däremot kan radon som kommer i slutna utrymmen i byggnader nå relativt höga halter. Särskilt i byggnader med otillräcklig ventilation. För markradon är det inte bara mängden radongas som finns i berggrunden som huset står på som är avgörande utan även hur mycket av det som verkligen tränger in i huset. Inträngningen kan ske genom rör-och ledningsgenomföringar, hur stora otätheter som finns i grundkonstruktionen,

sprickor, hustyp och ventilationen i det enskilda huset (Radonkonsult, 2010) se tabell 11.1. I likhet med markradon kan flyktiga markföroreningar transporteras till bostaden via konvektion med markluft samt med diffusion(Clevensjö, 1998). Men det finns en skillnad. Radon sönderfaller vid inandning och blir då skadlig, medan flyktiga markföroreningar reagerar med andra ämnen och bildar reaktionsprodukter (SSI 2010). Andra orsaker till radon i bostaden är igensatta tilluftsventiler i krypgrund, otätt plastskikt i krypgrunden och montering av luftkanaler genom kantisolering(Clevensjö 2004). Vid utvinning av vatten i borrade brunnar förekommer det förhöjda radonhalter.

I Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten finns det fastställda gränsvärden. Man skiljer mellan tjänligt och otjänligt vatten, d.v.s. om radonhalten i vattnet överstiger 100 Bq/l klassas det som tjänligt med anmärkning. Det innebär att vattnet inte medför någon omedelbar hälsorisk. Medan om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l klassas det som otjänligt och bör inte användas

38

som livsmedel (7.vlivsmedelverket 2012). Socialstyrelsen har tagit fram riktvärde vid tjänlighetsbedömning, det innebär att ett antal parametrar analyseras ur ett vattenprov, där bland annat radonhalten. Radongasen från vattnet bidrar till förhöjda radonhalter inomhus och därmed förhöjd lungcancerrisk(Boverket, 2012).

Mellan år 1925-75 var materialet blåbetong det dominerande byggmaterialet i Sverige och användes i ytterväggar, innerväggar och bjälklagsfyllning i hus och storskaligt under miljonprogrammet. Blåbetong uppfanns år 1925 av teknologi doktorn Axel Ericsson, i byggmaterial på KTH. Byggmaterial som är baserade på sten avger radium och uran, dock inte i lika stor utsträckning som markradongas(SSI. 2012). Blåbetong består av stenmaterialen alunskiffer och kalksten. I samband med tillverkningen av byggmaterialet insåg man att det gav en betydande radonhalt inomhus och tillverkningen upphörde därför år 1975. Man uppskattar att ca 300 000 bostäder är byggda med blåbetong. I boverkets författningssamling (BFS 2006:12) framgår det att material och byggprodukter som används i en byggnad, inte får påverka inomhus- och närmiljö negativt. Gammastrålningsnivå för rum man vistas i mer än tillfälligt får inte överstiga (9. BFS, 2012)

Tabell 11.1 Radongas i småhus(BBR, 2011)

Radongas Småhus

Byggmateril 6 procent

Vatten 3 procent

39

12 Grundläggning

All konstruktion på mark uppbärs praktiskt taget av jord eller berg och kräver en ordentlig grund. Grundläggning är den nedersta delen av konstruktionen som finns under jordytan. Det finns olika typer av grundläggningsmetoder beroende på vad marken består av. De grundläggningsmetoder som vanligen tillämpas i Sverige för småhus är platta på mark eller krypgrundläggning. Grundläggningens syfte är att undvika sättning genom ändrade grundvattenförhållandet och överföra byggnadens tyngd på lämpligt sätt till underliggande mark lager. Radonproblemet uppmärksammades 1978 av Statenes geotekniska institut (SGU) och har varit föregångare med att kartlägg radon och grundläggningstyper se fig. 12.3 för Sveriges radonkarta. I en undersökning gjordes i Linköping (Ljungsbro) 1981 visade det sig att hus som låg på högriskområde hade radonhalter <70Bq/m3 _{(Radon i mark, 2012).}

Vi har valt att studera markradon och jämföra spridningen mellan platta på mark och krypgrundläggning samt hur man kan förhindra det. Dessa två grundläggningsmetoder har inte varit problemfria, i begynnelse har fokus lagts på fuktrelaterade problem. När radonproblem blev känt har behovet av radonsäkra bostäder vid nybyggnation fått stor efterfråga. Vägen till radonsäkert boende måste börja med grundläggningen. Gemensamt för de valda grundläggningsmetoderna är att de måste vara väldränerad så att vatten och fukt kan ledas bort, planteringen inte ska anläggas mot husväggar, därför att på lång sikt orsakar det att fukt i marken omvandlas till flytande medium(Lindberg, 2011). Förutom att avleda fukt ska man skydda grundläggningen från markradon. Sveriges geologiska institut har till uppgift att fram nödvändiga geologiska kartor till samhällets för olika ändamål. Sveriges yta är uppdelat i låg-normal och högriskområde beträffande radon (SGU, 2012). Dess tre markområden har respektive byggkrav se fig12.1. Uppdelningen bygger på gränsvärden se fig. 12.2 (markmiljö, 2012).

Fig. 12.3 Sveriges radonkarta. (trygghetsvakten, 2012) Till högriskområdet räknas området där uranrika bergarter finns t.ex. alunskiffer, radioaktiv granit, pegmatiter och leror som innehåller fragment av alunskiffer. Vid byggande i högradonområde krävs radonsäker konstruktion för platta på mark och ventilation under husgrunden för krypgrund. Marktypen för normalradonområdet, merparten av all mark i Sverige ca 70 % yta är mark område med berggrund där enstaka hög radonområde kan förekomma. Byggkravet som ställs på normalradonområde är att byggnader ska uppföras radon skyddat, d.v.s. förhindra läckor och otätheter. Till lågradonmark hör mark med väldigt låg uranhalt och ska där finns det inga särskilda byggkrav (Strålskyddsmyndigheten, 2012).

F i

gfig.12.2 gällande gränsvärden för radonklassificering av mark, (markmiljö 2012).

40

13 Platta på mark

Marken i Sverige består till 12 % av ”berg i dagen ovan mark” (1. 2010). Det innebär att vid grundläggning av platta på mark, marken måste planas ut genom t.ex. schaktning. Platta på mark har sitt ursprung från USA och är den vanligaste grundläggningsmetoden och kom till Sverige runt 1950-talet (Språngberg, 2012). Metoden blev populär i Sverige, man fick varmt golv inne i huset men det orsakade problem och bidrog till att man byggde platta på mark med isolering över botten plattan. Detta orsakade skador och problem i konstruktionen. Metoden fick dåligt ryckte och termen sjuka-hus-sjukan eller Sick Buildings Syndrom förknippas med platta på mark där markfukt är problemet(Anozan, 2012).

De problemen som var känt var fukt och mögelproblem, bristande ångspärr, ingjuten trämaterial och dräneringsproblem(Språngberg, 2012). En annan nackdel var att det inte var möjligt att t.ex. göra om köket eller flytta på toaletten. Den relative fuktigheten under och i betongplattan kommer att ständigt vara hög, framför allt i byggnadens centrala delar (Science Partner, 2012). Problemet var inte lika brett i USA, eftersom det råder annan typ av jord och väderlek. Trotts detta valde man att fortsätta den amerikanska metoden. Efter 70-talet när problemen ur fuktteknisk synpunkt uppmärksammandes byggde man platta på mark med underliggande isolering för småhus. Det tillämpas än idag.

Radoninträngning i bostaden kan uppstå när betongplattan spricker eller via rör- och ledningsgenomföringar och andra otätheter. För att bygga radontätt grund användes följande material för platta på mark. se bilaga 3

- Kantförstyvad betongplatta av L-element, h=100 mm se figur 6.7 - 200 mm betongplatta

- 3x100 mm cellplastisolering:

Materialet ger bra isolering och klara att bära tyngden av betongplattan och är kapillärbrytande.

- 150 mm krossmaterial 8-16

- Fiberduk, (vid undergrund av fint material):

Förhindrar jord att blandas med dräneringsmaterial och förlora sina kapillärbrytande egenskaper.