Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Process eller punktinsats?

- Karriärlärande i samband med prao och andra

arbetslivsorienterande aktiviteter

A Process or selective efforts?

- Career learning in connection with 'prao' and other work-life activities

Kajsa Christiansson

Linnéa Edsand

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

Förord

Först vill vi starta med att tacka Frida Wikstrand, för kloka ord och tankar kring vårt valda ämne vid ett tidigt skede. Det var dina ord och tankar som inspirerade till vad som skulle komma att bli vårt färdiga examensarbete. Vi vill tacka alla SYV:are som tagit sig tid ur sin dag för att svara på vår enkät. Till Lars Pålsson Syll vill vi rikta ett speciellt tack för givande feedback som fört oss framåt i skrivandet. Utan den hade vi stått och stampat alldeles för länge. Tack även till våra kära familjer och vänner samt klasskamrater i SYV15, Malmö Universitet som peppat och stöttat oss under skrivandeprocessen. Det största tacket måste vi ändå ge varandra. Vi har kämpat oss igenom examensarbetet tillsammans, med långa dagar och sena nätter och vi har gett varandra energi när den andra inte orkat.

Arbetet har delats lika, och det är nästintill omöjligt att urskilja vem som skrivit vad. Vi har båda haft mer fokus på olika delar, Linnéa på resultat och analys och Kajsa på metod och teori, men i slutet blev vi lika involverade i varandras områden ändå. Klyschigt nog vill vi konstatera att vi verkligen gjort arbetet tillsammans.

Abstract

Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärande genom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande: Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?

I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer i undervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterande aktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val.

Innehållsförteckning

3. REGERING OCH STYRDOKUMENT ... 7

3.1REGERINGENS UTLÅTANDEN ... 8

3.2SKOLVERKETS STYRDOKUMENT ... 8

3.3ARBETSMILJÖVERKET ... 9

4. TIDIGARE FORSKNING ... 10

4.1CAREER MANAGEMENT SKILLS ... 10

4.2INDIVIDERS UTVECKLINGSFASER ... 11

4.3ERFARENHETSBASERAT LÄRANDE ... 12

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 15

5.1CIRCUMSCRIPTION &COMPROMISE ... 15

5.2PIAGETS UTVECKLINGSTEORI ... 17

5.3DOTS MODEL ... 18

6. METOD ... 21

6.1GENOMFÖRANDE ... 21

6.2ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 21

6.3URVAL OCH ÖVERVÄGANDEN ... 22

6.4RELIABILITET OCH VALIDITET ... 22

7. RESULTAT ... 24

7.1OPPORTUNITY AWARENESS -AVSNITT 3 I ENKÄT ... 24

7.1.1 Första kontakten med arbetsplatserna ... 24

7.2SELF AWARENESS ... 25

7.2.1 Arbetslivsorienterande aktiviteter och kunskap inför val ... 25

7.2.2 Utveckling av egenskaper genom arbetslivsorienterande aktiviteter ... 26

7.2.3 Uppföljning av arbetslivsorienterande aktiviteter i skolämnena ... 27

7.3DECISION LEARNING ... 28

7.4TRANSITION LEARNING ... 29

7.4.1 Övergångar och arbetslivsorienterande aktiviteter ... 30

7.4.2 Ålder för att börja arbeta med arbetslivsorienterande aktiviteter ... 31

8. ANALYS OCH DISKUSSION ... 32

8. ANALYS OCH DISKUSSION ... 32

8.1FÅR UNGDOMAR TILL SIG KARRIÄRLÄRANDE UTIFRÅN DOTS MODELLEN? ... 32

8.2NÄR BÖR ETT ARBETE MED KARRIÄRLÄRANDE STARTA? ... 35

8.3SLUTSATSER ... 38

REFERENSER ... 40

BIFOGADE FILER ... 42

BIFOGAD FIL 1 ... 42

1. Inledning

Studie - och yrkesvägledning är en långsiktig process som hjälper individer att fatta väl underbyggda beslut och val. Det är möjligt att se på vägledning som en engångsföreteelse, ett möte man går till innan ett stort val för att få sina tankar bekräftade, eller någon som kommer berätta vad man “borde bli”. Genom att se på vägledningen på detta sätt minskar automatiskt både dess status och användningsområden drastiskt. Om man istället väljer att titta på vägledning som en livslång process, där det alltid finns mer att lära, mer att hämta och mer att utforska får den en helt annan betydelse. Fokuset flyttas från punktinsatser till en lärandeprocess där vägledarens främsta roll är att erbjuda aktiviteter och stöd som rustar individen med olika nödvändiga kompetenser som behövs för att hantera återkommande val och en föränderlig vardag (Thomsen, 2014). I samband med förändringen av läroplanen år 1994 hamnade obligatorisk prao i bakgrunden och avskrevs (Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU9, 6). I nya bestämmelser från Riksdagen kommer det fram att en obligatorisk prao återigen ska införas i grundskolans årskurs 8- 9. Detta införlivas i skolor från och med den 1 Juni år 2018 (ibid. 1). En av många som kritiserar den nya lagen är Lena Hartvigsson, en aktiv studie- och yrkesvägledare samt utredare hos Lärarnas Riksförbund med fokus på SYV- frågor. I en artikel på Skolvärldens hemsida förklarar hon utförligt problematiska områden i samband med obligatorisk prao. Dessutom presenterar hon ett tillvägagångssätt som gett liknande resultat som prao, på skolan där hon arbetar (Skolvärlden, 2017).

Att arbeta för att lära eller lära för att arbeta? Sultana (2012, 233) menar i sin avhandling att dessa begrepp ofta missförstås. Att arbeta för att lära förklarar han innebär att individer genom arbete lär sig att ta beslut kring sina karriärval, vilket är av stor vikt. Är det tillräckligt för eleverna att lära sig hur det fungerar på enskilda arbetsplatser, alltså att lära för att arbeta? Eller är det viktigare för eleverna att faktiskt reflektera kring dessa upplevelser som en byggsten för att senare kunna lära sig att ta beslut kring framtida yrkesliv, alltså att arbeta för att lära? Enligt Piaget kan individer vid 12 års ålder tänka abstrakt och dra kopplingar i det ‘formal-operationella’ stadiet (Karlsson, 2012, 95) och om så är fallet, behöver man verkligen en konkret praoplats för att kunna göra detta till det kommande arbetslivet? Regeringen vill att prao ska fungera som ett kompletterande inslag i “övriga” arbetslivsorienterade insatser (Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU9, 9). Även om idén kring prao låter bra, är verkligheten begränsad av styrdokument som fråntar unga elever att på riktigt kunna genomföra yrket i sin helhet. Vissa viktiga psykiska och fysiska moment som ofta är centrala i yrken såsom exempelvis tunga lyft, eller möten med olika individer bortses

(Arbetsmiljöverket, 2015, 4). Bidrar prao till ökad självmedvetenhet eller är det ett inslag i skolan som tar för mycket energi samt tid utan ett djupgående resultat?

1. 1 Syfte

Genom att flytta fokus från vägledning samt arbetslivsorienterande aktiviteter som punktinsatser till en längre process ökar både yrkets status och användningsområden. Istället för att en gång med ett samtal försöka ge eleven karriärkompetens, kan man under en längre period ge de verktyg för karriärlärande, vilket i sin tur leder till en breddad kompetens i att ta välgrundade karriärbeslut. På många ställen är prao idag en engångsföreteelse som inte har ett tillräckligt uppföljningsarbete och därför kan man i de fall titta på det som en punktinsats. Om man istället skulle arbeta mer med praon, både före och efter skulle det kunna vara en process som utrustar elever med verktyg för karriärlärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärande genom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv.

1. 2 Frågeställningar:

1. Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen?

2. När bör ett arbete med karriärlärande starta?

1. 3 Avgränsningar

Studien kommer inte behandla praons historia. Inte heller tar den

upp elevers perspektiv på karriärlärande eller deras syn på praon

eller andra arbetslivsorienterande aktiviteter i skolan. I denna studie

räknas inte LIA eller annan praktik med, utan endast den praktik

som finns i årskurs åtta och nio i grundskolan. I och med att

empirin är anonym tas inte heller hänsyn till skillnader i de

geografiska områdena där informanterna arbetar, en analys kring

faktorer såsom ekonomiska begränsningar i skolorna tas alltså inte

med i beräkningen. Varken kön, klass, ålder, erfarenhet eller andra

faktorer behandlas i empiriinsamling.

2. Centrala begrepp

Under studiens gång används några återkommande begrepp som beskrivs i detta kapitel. Nedanstående förklaringar av begreppen prao och karriärlärande underlättar förståelsen av studien.

2. 1 Prao

Praktisk arbetslivsorientering, PRAO, är en obligatorisk aktivitet för grundskolans elever. Praon innebär kort att eleven under en period vistas på en arbetsplats, där de får ta del av hur en arbetsplats fungerar och prova på vissa enklare arbetsmoment. Enligt Skolverket (2018) är det huvudmän för grundskolor och specialskolor som ansvarar för att anordna praon. De nya bestämmelserna som gäller från och med den 1 juli 2018 fastslår att alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan ska ha prao som ska omfatta minst tio dagar sammanlagt (Skolverket 2018).

2. 2 Karriärlärande

Studien har utgått från DOTS-modellens begrepp ‘karriärlärande’ som kortfattat är ett samlingsbegrepp av framför allt fyra utvecklingsunderlag som Bill Law och A. G Watts (2003) anser att individer behöver få med sig i utbildningen. Detta för att kunna ta välgrundade beslut kring framtida val av yrke och utbildning baserat på personliga preferenser parallellt med existerande samhälleliga hinder och möjligheter. Karriärlärande kan beskrivas som en process som leder fram till karriärkompetens. En vidare redogörelse kring begreppets omfattning syns i kapitel 5.3 i de teoretiska utgångspunkterna.

3. Regering och styrdokument

När det gäller prao finns det styrdokument och lagar att förhålla sig till. Nedan följer exempel på riksdagens utlåtanden och skolverkets styrdokument. Skolverket fastställer att prao i första hand skall anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Vidare kan eleven, om det finns synnerliga skäl, få praon ersatt av andra former av arbetslivsorienterande insatser. Statens officiella utredningar (SOU 2015:97) ger lagförslag som går igenom i början av 2018. Skälen bakom denna reglering är att det anses mer lämpligt att obligatorisk prao genomförs från en ålder då eleverna kan förväntas ha uppnått en viss mognad. När eleven uppnått en viss

mognad kan hen lättare tillgodose sig kunskaper om hur det kan gå till på en arbetsplats (Skolverket, 2018).

I sitt utskott framhåller Riksdagen att skolor som i dagsläget redan arbetar med prao inte verkar hämmas i utvecklingen av övriga former av insatser relaterade mot arbetslivet. De skriver att avsikten med prao därmed inte är att ersätta dessa utan istället verka som ett komplement i undervisningen och att de ser ett värde i en bredd av arbetslivsorienterande insatser. Förhoppningen med detta är att eleverna kan utveckla kunskaper för att kunna franska och ta ställning till valmöjligheter och frågor kring deras framtid (Utskottets betänkande 2017/18, 14). Riksdagen skriver dessutom i sitt utskott att för att eleverna på bästa sätt under sin prao ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt bör den även integreras i undervisningen. Den praktiska verksamhetens mål och syfte bör även redan innan eleverna kommer ut i prao vara tydligt framfört för samtliga (Utskottets betänkande, 2017/18, 9).

3. 1 Regeringens utlåtanden

10 kap. Praktisk arbetslivsorientering för grundskolan. 13a§

I årskurs 8 och 9 ska alla elever ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i grundskolan omfattar enligt 4§. Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbetslivsorientering ersätta prao för en elev.

12 kap. Praktisk arbetslivsorientering för specialskolan 13b§

I årskurs 9 och 10 ska alla elever som tillämpar specialskolans kursplaner ges möjlighet att genomföra sammanlagt minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao). Praon ska ges inom ramen för de ämnen som undervisningen i specialskolan omfattar enligt 4§. Praon ska genomföras på en arbetsplats eller genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Endast om det finns synnerliga skäl får andra former för arbetslivsorientering ersätta prao för en elev.” (SOU 2015:97)

3. 2 Skolverkets styrdokument

Skolverket menar att prao är en samverkansmodell mellan skola och arbetsliv där kunskaper om arbetslivet ska gynna elever inför kommande studie- och yrkesval. Något eleverna förväntas få med sig från praon är inblick i arbetslivets olika delar, såsom tempo, yrkeskulturer, yrkesetik, hur samarbetet ser ut på ett annat ställe än i skolan och en känsla för

vilka yrken som kan passa individen eller inte. Praon används alltså också som ett sätt att förbereda eleven för framtida yrkesval och etablering på arbetsmarknaden. Det ses också som ett bra sätt för eleven att börja lära sig att knyta värdefulla kontakter som kan komma väl till hands längre fram (Skolverket 2018).

3. 3 Arbetsmiljöverket

Enligt arbetsmiljöverket får äldre barn, vilka är barn mellan åldern 13-16 år endast ha ett lätt och ofarligt arbete. Arbetet i sig får inte innebära ett stort ansvarstagande eller vara varken fysiskt eller psykiskt tungt (se 4 § AFS 2012:3).

“Barn och Ungdomar har inte samma fysiska och psykiska förutsättningar som vuxna för att klara vissa arbetsuppgifter. Det innebär att det är större risk för fysiska och psykiska skador hos en person som inte är färdigutvecklad. Exempel på fysiskt påfrestande arbete som kan vara farligt för en växande människa är bland annat tunga lyft, ensidigt upprepade arbetsuppgifter och arbete i miljöer med höga ljudnivåer eller vibrationer. Psykiskt påfrestande arbetsuppgifter kan till exempel vara att ta hand om personer i kris eller utföra arbetsuppgifter som är för svåra eller för omfattande.” (Arbetsmiljöverket, 2015, 4)

4. Tidigare Forskning

4.1 Career Management Skills

Ronald G. Sultana, professor inom utbildningssociologi- samt jämförbar utbildning vid Maltas universitet, studerar med kritiska ögon den forskningen samt reflektioner kring ‘Career management skills’ som tar plats inom nätverket för den livslånga policyn kring vägledning inom EU. “...The lifelong acquisition of Career Management Skills (Sultana 2012, 226)” var en av de fyra nyckelfrågorna som ELGPN tog med sig till ‘Lifelong Guidance Group (2002-2007)’ där fokus låg på att förändra den integrerade och livslånga vägledningen inom EU till att istället få en strategi för ett livslångt lärande (ibid. 226). CMS, eller Career Management Skills, är nära besläktat med det svenska ordet karriärkompetens. Begreppet i sig behandlar alla de kompetenser och färdigheter som är nödvändiga för att fatta välgrundade karriärval och ELGPN anser att CMS på ett bra sätt beskriver dessa kompetenser och färdigheter som spelar en avgörande roll i genom hela livet (Thomsen, 2014, 2).

CMS riktar fokus till individuella prestationer och tillvägagångssätt i en föränderlig värld, men detta kan enligt Sultana ibland ifrågasättas. Kritiker uttrycker att om CMS inte används på ett kritiskt sätt kan misslyckanden riktas till individen personligen och individen kan då klandra sig själv för problem som egentligen befinner sig på ett strukturellt plan. Ett sätt som enligt Sultana kan motverka detta missförstånd är att notera skillnaden mellan ‘lärandet för arbete’ och ‘lärandet om arbete’. CMS läroplan lägger vikt vid det förstnämnda lärandet och innefattar ett utvecklande av färdigheter hos individer som behövs för att kunna anpassa sig efter en situation. ‘Lärandet om arbete’ handlar däremot om en kritisk förståelse kring sig själv inom ett specifikt kontext. Sultana anser dock att båda färdigheterna går att implementera i CMS men att det senare alternativen används i många länder med program som står nära arbetsmarknaden på grund av realism och matchning (Sultana, 2012, 233). Enligt Sultanas artikel är det av stor relevans att individer är väl utrustade med en vid kunskap kring sitt handlingsutrymme då detta hjälper dem att få grepp om sin individuella karriär. Han menar att genom att använda CMS program vid tillfällen som inte enbart förenas med företags egen vinning, kan bland annat dessa potentiellt bidra till en stärkande känsla hos individerna vid beslut, snarare än en känsla av att bli kontrollerade av arbetslivet (ibid. 235). Att anta att unga människor benämns som 'vita dukar' och att detta är felaktigt är något som CMS har kritiserats för, detta innebär således att skolorna inte lär eleverna någonting. Att det alltså

behövs som en kompensatorisk insats som fyller den luckan (ibid. 234). Men i avhandlingen skriver Sultana att färdigheter för att kunna hantera den individuella karriären borde vara ett resultat av den vanliga läroplanen och att åtminstone några av dessa kompetenser utvecklas, så som författaren skriver “...rather caught than taught (Sultana 2012, 234)". Detta vill säga spontant genom exempelvis praktiska inslag snarare än genom ett lektionstillfälle med syfte att lära. Enligt Sultana kan kompetenser inte läras ut genom utbildning, men däremot kan utbildningen tillföra en varierad, rik samt pedagogiskt lämplig erfarenhet i god miljö som främjar individers utveckling (ibid. 234). Det finns varierande tillvägagångssätt att få in CMS i den dagliga undervisningen. Enligt Sultana står framgången i arbetet kring CMS program i relation till huruvida engagerade lärarna är i att integrera karriärlärande i deras respektive skolämnen, samt om de har fått en utbildning för att kunna göra detta på ett bra sätt (ibid. 237). Nedan följer några exempel som visar på hur ett integrerat arbete mellan CMS och övriga skolämnen kan gå till:

I Australien får lärarna en handbok i hur CMS relaterade uppdrag kan implementeras i undervisningen. Detta främjar samarbetet då lärarna ser CMS som ett gemensamt uppdrag för skolan. Genom detta underlättas även kopplingen mellan skolan - och yrkeslivet för eleverna, då de väver ihop ett lärande kring karriärutvecklingen på ett självreflekterande och meningsfullt sätt (ibid 237). I Danmark får studenter reflektera kring sitt CMS- relaterade lärande genom att skriva loggbok som de kan ta med till diskussioner med aktiv studie- och yrkesvägledare och även till föräldrarna (ibid 237). I Frankrike väljer de att använda sig av CMS som en extra aktivitet dels innanför, men även utöver läroplanens ramar. Där arbetar de i avgörande övergångsperioder intensivt med bland annat workshops där studenter får utvecklas i och reflektera kring CMS relaterade problem (ibid 237). Kritiker anser dock att detta sättet att arbeta intensivt med arbetsrelaterade insatser strax inpå viktiga händelser får CMS att framstå som oväsentligt i det dagliga arbetet och även att det är för sent. För sent i den bemärkelsen att insatser verkställs under en period där studenter i många fall redan har tagit ett preliminärt beslut kring vidare utbildning, arbete samt träning. Följden av dessa sporadiska insatser kan alltså bli att kunskapen och budskapet inte når in på djupet hos individerna (ibid 238).

4.2 Individers utvecklingsfaser

Kognitivismen studerar hur människors tankar och intellekt fungerar och påverkar beteendet. Ett av de viktigaste elementen i inlärningsprocessen inom den kognitiva psykologin är det individen redan har med sig till inlärningstillfället, såsom kunskap eller erfarenhet. Sådant

människan redan kan och vet sedan innan avgör i hög grad vad denne kommer lära sig, uppfatta, minnas och uppmärksamma (Karlsson, 2012, 91-93). För att elever ska ha med sig erfarenheter och kunskaper till exempelvis prao måste de fått chansen till sådant lärande innan den.

Praktik kan betyda mycket för ungdomar som annars inte kommer i kontakt med yrkesroller på ett analyserande och iakttagande sätt. Det menar i alla fall Lucy Robinson & Boitumelo Diale, doktorer vid institutionen för pedagogisk psykologi på Johannesburgs Universitet. Deras studie påvisar att det finns ett behov av att utforska elevernas karriäraspirationer redan från en tidig ålder (Robinson och Diale, 2017). Detta för att kunna exponera dem till de olika karriärvalen som finns i en värld av konstant förändring. Robinson och Diale menar också att det är en fördel med praktik i avseendet att man får träffa vuxna förebilder med egenskaper man själv beundrar och vill ta till sig. De beskriver även hur en praktik hos föräldrar inte nödvändigtvis måste innebära något dåligt, då eleven får en chans att se sin förälder i en annan roll och i en annan kontext. Oavsett vilket yrke man testar på under sin prao menar Robinson och Diale alltså att de förebilder man träffar inspirerar genom egenskaper snarare än specifika karriärval. Uthållighet, envishet och beslutsamhet är tre exempel på egenskaper som informanterna i Robinson och Diales studie anser vara eftersträvansvärda. Genom observation lär sig ungdomar och barn att ta efter vuxna människors beteenden och egenskaper, vilka har betydelse i den framtida egna karriärutvecklingen. Att se dessa påstådda förebilder på prao-platser arbeta lär alltså elever mer än bara yrket i sig. Förutom ren yrkeskunskap får de även med sig en utveckling av egenskaper och karaktärsdrag (ibid).

4.3 Erfarenhetsbaserat lärande

Simons m.fl. påvisar i sin artikel att studenter som besitter kunskap nog att göra informativa val av karriärvägar är de som har applicerat verklighetsförankrade erfarenheter i samband med det akademiska innehållet. Lori Simons, professor i psykologi vid Widener universitet, är en av de som skapat artikeln som vars huvudsakliga uppgift är att utifrån en pilotstudie summera lärdomar hos psykologstudenter som genomgått en praktikperiod under sin utbildning (Simons m.fl 2012, 325). Målet med det praktiska momentet inom psykologprogrammet enligt artikeln var att främja studenternas mellanmänskliga, personliga, medborgerliga samt professionella utveckling (ibid 326).

Under den praktiska perioden tilldelas studenterna uppgifter som ska genomföras och i slutet av terminen får de utvärdera samt diskutera kring sina upplevelser och erfarenheter (ibid

327). Simons m.fl. förklarar att de reflekterande momenten i programmet tillåter studenterna att dra paralleller mellan det akademiska innehållet med det valda områdets innehåll. Dessa reflektioner, baserat på artikelns undersökning som även styrker tidigare forskning inom området, bidrar till ett ökat värde i programmens praktiska moment (ibid 326). Grundat på de slutsatser som framkom ur undersökningen skriver författarna att studenterna generellt sett ökade sin förståelse för olika de olika områdena inom yrket- och studierna genom praktiken. Bland annat fick de en uppskattning för det psykosociala innehållet och en förståelse för de psykosociala interventionerna (ibid 326). Vidare beskrivs det hur studenterna genom programmet fick en djupare förståelse för det psykologiska innehållet då de kunde länka samman deras tidigare bearbetade teoretiska principer med praktikens innehåll. Detta medförde att majoriteten av studenterna, utöver en växande kulturell kompetens, även kände att fältarbetet ökade deras intresse för deras val av karriär (ibid 332). Det vida erfarenhetsbaserade lärandet i programmet utvecklades för att kunna hjälpa studenterna att få till sig ett brett register av kompetenser och praktisk erfarenhet, men även att främja och utveckla deras professionella och personliga mål (ibid 327). Utöver utvecklingen av yrkesinriktade färdigheter, som tidigare nämnt, framhåller Simons m.fl. även att studenterna fick med sig mer generella lärdomar efter genomförd praktik. Bland annat synliggjordes de olika ansvar och krav som ställs på den professionella rollen, även förmågan att passa tider. Dessa moment var enligt studenterna utmanande, men genom att få med sig dessa lärdomar kände de sig överlag mer förberedda inför sitt framtida yrke och/ eller sina fortsatta studier än tidigare (ibid 332).

En annan tidigare forskning som berör området praktik är Gregory Reddans (2015) artikel ‘Enhancing students’ self-efficacy in making positive career decisions’. I artikeln undersöker Reddan ‘fältprojektet A’ som är en del av en kurs inom vetenskapsprogrammet på Griffith University, där Reddan är doktorand med fokus på utbildningsområdet. ‘Fältprojekt A’ går ut på att skapa ett medvetande kring kraven samt arbetsmiljön som finns inom industrin som studenterna i årskurs två önskar att arbeta inom i framtiden. Kursen är designad för att sammankoppla och komplettera studenternas studier genom att förbereda- och introducera dem till arbetsmiljöer (ibid 294). En viktig slutsats i undersökningen var det faktum att studenterna upplevde att de blivit mer medvetna kring resurser som finns för att finna information kring valt yrke. Några av studenterna indikerade att praktiken stärkte deras val av karriär medan andra fick med sig en tankeställare som fick dem att se på andra möjliga vägar att gå. ‘Fältprojekt A’s moment verkade med andra ord vara nyttig för studenterna då de inte bara fick med sig den teoretiska kunskapen- utan även det praktiska perspektivet av yrken.

Reddan citerar en av studenterna som deltog i kursen som säger att: “The course has given me

a greater idea of Exercise Physiology and what the position involves. I had completely the wrong idea (ibid 296)”. Studenten menar alltså att det erfarenhetsbaserade lärandet fick hen

att ändra sin förutbestämda mening kring vad yrket skulle innebära då hen själv fick en erfarenhet på plats. I det skotska dokumentet career management skills framework for Scotland (SDS, 2012, 9) hänvisar man till den amerikanske psykologen David Kolbs modell ELT för erfarenhetsbaserat lärande och utveckling i fyra faser:

1. Konkret erfarenhet - personlig erfarenhet

2. Reflekterande observation - det jag har lärt mig av erfarenheten 3. Teoretisering - hur denna inlärning har förändrat min syn på världen 4. Aktivt experiment - sätta lärandet i praktiken

ELT är ett dynamiskt syn på lärande som är baserat på en konstant cykel driven av handling, reflektion, erfarenhet och abstraktion. Det är i sig en holistisk teori som involverar hela personen och definierar lärande som huvudprocessen för mänsklig anpassning (ibid 9).Teorin förutsätter också att människan är rörlig och dynamisk i sitt sätt att tänka och bearbeta information, och i samband med dagens föränderlig samhälle blir dessa egenskaper allt mer viktiga.

5. Teoretiska utgångspunkter

För att förstå och begripliggöra empirin används ett flertal teorier och modeller. Linda S Gottfredsons yrkesvalsteori, Jean Piagets utvecklingsstadier och DOTS är de som kommer användas till störst del. Förhoppningen med studien är att skapa en kunskap kring den nyttan, och de lärdomar som elever får i mötet med arbetslivet i skolan. Genom Jean Piagets utvecklingsstadier fås det även med ett holistiskt tänk kring människors utveckling i de lägre åldrarna. Med hjälp av denna teori är det lättare att förstå hur mycket eleverna egentligen kan ta till sig av den information som ges i arbetslivsorienterande syften. Gottfredsons yrkesvalsteori kommer vara till stor hjälp i att analysera hur väljande av yrke går till, speciellt i samband med vad man väljer bort. Den beskriver hur individers val påverkas av flera olika faktorer, hur man kompromissar med sina drömmar för att göra dem realistiska och hur begränsningar i den sociala zonen gör sig påminda. DOTS är en teori av Bill Law och A. G Watts. Den innehåller fyra steg som författarna anser vara grundläggande utbildningsuppdrag som varje enskild individ bör fullborda för att underlätta processen kring den individuella karriärutvecklingen. Teorin kommer till nytta vid granskande av karriärlärande som en process, och tillsammans med de andra teorierna om utvecklingen som sker hos individen genom dennes uppväxt.

5.1 Circumscription & Compromise

En teori som beskriver val och väljande utifrån begränsningar och påverkansfaktorer som spelar in i bortväljande heter Circumscription and Compromise och är framtagen av Linda S Gottfredson, professor i pedagogisk psykologi vid Delawares universitet. Teorin behandlar tre nyckelbegrepp, self-concept, circumscription samt compromise (Gottfredson, 2002, 85). Hon menar att varje individ har en viss självbild, vilket är ordet som valts att använda som översättning för self-concept. Självbilden innehåller både en offentlig och en privat sådan. Självbilden som sådan har många spektran, såsom utseende, värderingar, förmågor, klasstillhörighet, kön, personlighet och plats i samhället. Det Gottfredson menar är den starkaste begränsningen i ett val är individens kön. Vidare lyfter hon fram fenomenet kring stereotypa bilder av yrken både i förhållande till kön och klasstillhörighet. Vissa yrken ses som stereotypa manliga eller kvinnliga, eller hög- eller lågstatusyrken och väljs därför bort av många individer. Beroende på vilken social klass individen tillhör kommer hen se på andra klasser från olika synvinklar. Stereotypa bilder av yrken och deras tillhörande personligheter

får alltså en stor betydelse i teorin. Gottfredson menar att människor från olika klasser i samhället i stora drag har samma stereotypa bild av yrken. Här innefattas vilken prestige och status yrket har, vilka som utövar yrket och hur människor i yrket lever (ibid, 88).

Det engelska ordet circumscription översätts till begränsningar. Som tidigare nämnt delar man, enligt Gottfredson, in yrken efter några huvudkategorier såsom manligt, kvinnligt och utefter yrkets status. Detta är en process som kan vara såväl medveten som omedveten, och en viktig del i begränsningsbegreppet circumscription. Efter begränsningarna matchas olika yrken ihop med den egna självbilden och resultatet blir drömyrken och ideala situationer i karriärväg. Dessa drömscenarion är dock inte alltid realistiska och det är här det tredje begreppet compromise kommer in i bilden (ibid. 91). Ordet compromise översätts till kompromiss och innebär i denna teori att individen efter att ha hittat sina drömscenarion måste ta hänsyn till realiteter och tillgängligheter. Endast de yrken individen ser som realistiska och faktiskt möjliga är kvar, och det är själva kompromissen. De yrken som individen kommit fram till är acceptabla organiseras i dennes kognitiva karta. Självbilden kommer återigen in i bilden, fast denna gång i form av vart samhället anser att individen i fråga passar bäst in. Alla dessa faser eller processer menar Gottfredson är delar av yrkesval som individer går igenom. Teorin berör alltså sättet på vilken individen gör yrkesval utifrån självbild, egenbegränsningar och kompromisser, där kön och klass sätts i första rummet (ibid, 93).

Figur 1. Gottfredson's theory of circumscription and compromise. I figuren syns ett diagram där den färgade delen av diagrammet visar den zon av acceptabla yrken för en individ. Yrket har inte för låg, eller för hög status och det är inte heller för maskulint eller för feminint kodat. Ju högre upp man kommer inom sin zon, ju mer eftersträvansvärt anses det vara.

5. 2 Piagets Utvecklingsteori

En av kognitivismens mest inflytelserika personer Jean Piaget var en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, biolog och utvecklingspsykolog. Piaget menar att tänkandets utveckling sker i stadier, där den främsta utvecklingen i tänkandet beror på ålder och den naturliga mognad som uppnåtts (Karlsson, 2012, 95). Enligt Piaget kan individer redan vid 12 års ålder tänka logiskt, abstrakt och dra kopplingar i de ‘formella-operationernas’ stadium. De olika stadierna inträffar passande nog under hela den svenska skolgången, från det att man är 5 år tills man fyllt 18. Beroende på ålder och vilket stadium individer befinner sig i rent kognitivt kan de alltså, enligt Piaget, ta till sig olika mycket och på olika sätt. Dessutom resonerar individer på helt olika sätt beroende på vilket stadium de befinner sig i, vilket har betydelse för de uppgifter de blir tilldelad och de upplevelser de får under skoltiden (ibid. 104). Utvecklingen en människa genomgår har enligt Piaget fyra drivkrafter. Fysisk eller

neurologisk mognad som har att göra med den faktiska biologiska utvecklingen av vårt

kognitiva centrum, hjärnan. Socialt samspel och relationer är en drivkraft som Piaget menar har en stor del i utvecklingen av individens personlighet. Den tredje drivkraften är människans aktiva handling, som utgår från lärande genom erfarenhet. Han menar att individen lär sig bäst genom att uppleva, testa på och prova saker och problem och att det är då hen bäst kan förstå deras innebörd och egenskaper. Den sista drivkraften är strävan efter

anpassning, även kallad adaption. Processen kan förklaras som en aktiv strävan mot en bättre

förmåga att lösa vardagliga problem. Människan försöker tankemässigt ständigt anpassa sig till omgivningen i de olika stadierna. Piaget menar att anpassningen sker på två olika sätt, genom assimilation eller ackommodation. Assimilation innebär att man tar till sig nya erfarenheter och för in dem i gamla kunskaper, ackommodation innebär att våra tidigare begrepp och kunskaper förändras av nya erfarenheter. Man lär sig alltså nya saker och utökar befintliga kunskaper genom erfarenhet. I Piagets teori återfinns fyra stadier som han menar att alla barn går igenom under sin uppväxt.

1. Det sensomotoriska stadiet

Från födsel till 2 års ålder menar Piaget att barn befinner sig i det sensomotoriska stadiet. Här lär sig barnet att skilja mellan föremål och hur de upplever dem samt att förstå att saker finns där även om barnet inte ser dem. Just detta kallar Piaget för objektkonstans. 2. Det preoperationella stadiet

Nästa stadium kallas för det preoperationella stadiet och här är barnet mellan 2-7 år, barnet bedömer en sak i taget och kan därför inte hålla en hel handlingskedja i minnet. 3. De konkreta operationernas stadium

Mellan 7-12 år befinner barnet sig i de konkreta operationernas stadium. Här lär barnet sig att längd, mängd, volym och vikt är konstanta. Generaliserande tänkande blir vanligt och de förstår att saker kan förändras för att sedan återställas. Det är här lärdomar såsom: Alla pudlar är hundar, men alla hundar är inte pudlar växer fram. Tänkandet blir i sig mer abstrakt.

4. De formella operationernas stadium

Nästa stadium heter de formella operationernas stadium och här är barnet mellan 12-15 år. I den svenska skolan går man vanligtvis i klass 6- 9 under dessa åldrar. En formell operation för Piaget handlar exempelvis om att lösa matematiska och logiska uppgifter utan att behöva se objekten som räknas på framför sig. Resonemang kan föras på ett mer formellt sätt och i tanken prova längre handlingskedjor. Man lär sig resonera på ett abstrakt sätt om religion, politik och moral samt ifrågasätta och diskutera värderingar på principiella grunder (ibid. 95-105).

5. 3 DOTS model

Enligt DOTS grundare Bill Law och A. G Watts (2003), från the National Institute for Careers Education and Counselling, finns det fyra grundläggande utbildningsuppdrag som varje enskild student bör fullborda för att underlätta processen kring den individuella karriärutvecklingen. Dessa utbildningsuppdrag är följande: Opportunity awareness, self awareness, decision learning samt transition learning. För att tydliggöra de enskilda uppdragen redovisas nedan en beskrivning på dessa.

‘Opportunity awareness’ kan förstås som en kunskap kring den generella strukturen- samt vidden av möjligheter som finns inom arbetslivet. Vidare bör individer förstå att det finns varierande möjligheter inom arbetslivet som, baserat på individuella preferenser, leder till mer eller mindre tillfredsställande belöningar beroende på hur de tas tillvara på. I samband med karriärval handlar det således att ta hänsyn till att kombinera individens karaktäristiska drag

tillsammans med aktuella krav, erbjudanden och strategier. Däremot förklarar Law och Watts att kärriärlärande inte enbart reduceras till utbildnings- och yrkesmässiga möjligheter. Även individens roll som en familje- och samhällsmedlem samt individens fritid går inom ramarna för ‘opportunity awareness’ för att användas som karriärlärande (Law & Watts 2003, 1).

Att hjälpa studenter att utveckla en känsla av att vara sin egen, unika individ är en del av uppdraget ‘self awareness’ i DOTS modellen. Law och Watts framhäver en huvudsaklig fråga som kan ställas till studenten, nämligen: “What kind of personality it is that I take with me to implement in the world of opportunities that exist for me?”. I uppdraget som handlar om självmedvetenhet handlar det alltså om att föra fram befintliga personliga styrkor, förmågor, samt personliga kvalitéer och även att upptäcka potentiella sådana. Det är även i detta stadiet som begränsningar framkommer och dessutom individens personliga behov, värderingar och aspirationer utforskas och formas. Law och Watts förklarar att till en viss mån får eleverna till sig detta utforskandet av självet genom innehållet i skolans läroplan. I deras artikel menar de dock att genom att inkorporera självmedvetenhet som en komponent i kärriärlärande, underlättar det skapandet av självbilden i samband med val kring karriären (ibid 2).

Tidigare uppdrag kan ses som metoder för att få studenter att upptäcka samt orientera sig i möjligheterna som finns runt omkring de i förhållande till personliga preferenser. Nästkommande uppdrag, ‘decision learning’, handlar om att använda sig av möjligheterna i kombination med sitt självmedvetande och att sedan kunna konvertera dessa till ett genomförbart beslutstagande. Detta kan enligt Law och Watts innebära att hjälpa individerna att få en förståelse kring förväntningarna och pressen som kan uppstå i en beslutstagandesituation och följderna av besluten som tas. Det kan handla om att hjälpa dem att anpassa de olika sätten som ett beslut kan tas på, baserat på vad som är lämpligt för varje unik individ. Studenter kan behöva vissa färdigheter som gör beslutstagandet mer tillfredsställande för dem, så som att jämföra information och sortera bland prioriteringar. Till sist menar författarna att det verkar som att unga människor behöver hjälp med att lära sig ta ansvar för sig själva och sitt beslutstagande, att acceptera auktoriteter och få en insikt i att den som styr deras liv är trots allt de själva (ibid. 3).

Det sista uppdraget för att unga människor ska få till sig ett karriärlärande är att utbilda dem kring hanteringen av övergångar, ‘transition learning’. Detta uppdraget är till för att hjälpa studenterna att få till sig en realistisk förståelse kring vad som kan komma senare i karriärutvecklingen. Att färdigheter för att kunna hantera dessa övergångar på ett lämpligt och framgångsrikt sätt, beroende på individens behov, utvecklas. Studenter kommer konsekvent genom livet vara med om övergångar och Law och Watts vill skapa ett medvetande kring det.

Detta genom att exempelvis; belysa skillnader mellan skola / arbetsliv eller låta studenter dra kopplingar mellan lärdomar i skolan och hur dessa kan implementeras i kommande stadier i livet. I uppdraget får studenterna även hjälp med att få till sig färdigheter och information som krävs för att hantera nya situationer, såsom kommunikativa och samhälleliga färdigheter, samt givna mönster på arbetsplatser och så vidare. Generellt sätt bedömer Law och Watts att lärdomar kring övergångar borde vara ett essentiellt element i karriärlärande, där tidigare nämnda uppdrag kopplas till verkligheten framöver. “Transition learning...helping students to prepare not only for making decisions but also for implementing them (Law & Watts 2003, 4).”

Figur 2. The dynamics of career learning. Figuren visar hur dynamiken mellan samtliga delar av DOTS modellen samverkar i processen mot en individs karriärutveckling.

6. Metod

6.1 Genomförande

Genomförandet av vår studie startade med att studera DOTS-modellen, vilken är den modell som används för analysen av empirin. Utifrån den kom det till frågor som gav oss fördjupad information kring syftet med studien. Det funderades på metodval, och det lutade länge mest åt kvalitativ metod, men efter seminarium och samråd med lärare beslutades det för att göra en kvantitativ studie. Både för att utmana oss själva då vi aldrig jobbat med den metoden innan, men också för att vår studie skulle kunna genomföras på båda sätten. Eftersökande en bredd av svar uppstod insikten att det inte hade varit praktiskt genomförbart med kvalitativ metod. Intervjuformen som använts är i form av en enkät (Larsen, 2009, 47), det vill säga en intervju där frågorna är bestämda sedan innan. Frågorna som ställdes var både stängda och öppna och på vissa frågor hade informanterna möjlighet till att svara fritt och inte bara följa svarsalternativ. Anledningen till att denna intervjuform valts är att förutom jämförbar fakta dessutom komma åt informanternas tankar. Förutom det praktiska är det också viktigt att tänka på det estetiska i en enkät, och svarsfrekvensen påverkas av enkätens utformning. För att man ska bli motiverad att fylla i en enkät behöver den vara enkel och logisk, vilket var något som lades fokus på (ibid, 47-49). Den insamlade empiriska datan bearbetas genom en teoretisk analys samt meningskodning (Kvale & Brinkmann, 2009). Frågorna sammanställdes i ett enkätformulär och skickades ut till våra SYV- kontakter. De personer som fått enkäten är yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare eftersom det är deras perspektiv på frågan syftet är ute efter. Dessutom lades enkäten upp i ett SYV-forum på facebook. Efter tre veckor hade den fått ca 50 svar.

6. 2 Etiska ställningstaganden

Arbetet följer de fyra forskningsetiska principer som återfinns i Vetenskapsrådets publikation “Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning” (2002). Medverkande i studien var frivilligt och namn på eventuella deltagare samt arbetsplatser kommer fingeras. Personerna som svarat på enkäten är helt anonyma och behöver inte skriva in några uppgifter om sig själva eller sin arbetsplats.

6. 3 Urval och överväganden

I valet av respondenter till enkätundersökningen övervägdes om enkäten endast skulle skickas ut via mail eller läggas upp på nätet. En grupp där vi själva är medlemmar, och där vi vet att det finns många yrkesverksamma SYV-ar är i facebookgruppen SYV -forum. Gruppen är sluten och har 3160 medlemmar, där kraven för att få vara med är att en arbetar eller studerar till att bli studie- och yrkesvägledare. Givetvis finns medvetenhet om att det kan finnas individer som deltar i gruppen som inte är något av detta, därför valdes även att lägga in en fråga i början av vår enkät där vi specifikt frågar om informantens roll. Personerna i facebookgruppen fick svara frivilligt. Detta är något som Larsen (2009, 77) kallar för urval enligt självselektion. Det innebär kort att informanterna själva bestämmer om de vill delta i studien eller inte. Valet var bekvämt och enkelt, men det medförde också vissa saker att ta i beaktning. Alla Sveriges SYV:ar är inte medlemmar i gruppen och alla är inte heller aktiva på facebook. Inlägget som gjordes i gruppen syntes bara på sidan under en begränsad period, och även det påverkar antalet svar.

6. 4 Reliabilitet och Validitet

I insamlingen av den empiriska datan stöttes det på ett antal oväntade problem. Först och främst blev vi förvånade över hur mycket våra vägledare ville förklara och motivera sina svar. En initial tanke var att det vore smidigast att ha några få svarsalternativ, och så fick man välja ett av dem. Men många valde att lägga till egna alternativ, och det var intressant att läsa. Det var en hel del av de egna svaren som utan tvekan ingick i våra alternativ, men vissa av informanterna ville förklara sig ändå. Med enkäter är det omöjligt att förklara frågan på ett annat sätt om någon inte förstår, det blir inga följdfrågor och det märktes speciellt på frågorna där alternativet att lämna egna svar fanns. Enkäten i vår studie fick 48 svar, av ett mål på 100 svar. Validiteten i studien därför inte blir så hög som förväntat, men oavsett hoppas vi kunna belysa karriärlärande under arbetslivsorienterande aktiviteter skolan ändå, utan att generalisera och dra några specifika slutsatser.

Dessutom spelar vårt sätt att sprida enkäten på roll för resultatet. Kanske är det en viss slags syvar som är aktiva på facebookforumet där vi fick majoriteten av våra svar. Är det främst äldre eller yngre personer? är alla utbildade? hur mycket erfarenhet har dem? Då enkäten är helt anonym är det inte möjligt att garantera att alla är aktivt arbetande syvar, men eftersom de enda personerna som direkt fått enkäten är just yrkesverksamma syvar, och då majoriteten av människorna i facebookgruppen är yrkesverksamma eller har varit

yrkesverksamma syvar känns validiteten ändå tillräckligt hög för att våga lita på resultatet. Eftersom enkäten endast fanns tillgänglig en viss tid kan det inte heller garanteras att alla i gruppen fått se inlägget, och därför har kanske inte alla i gruppen fått möjligheten att svara. Ett formulärs/en enkäts reliabilitet är beroende av att frågorna ställs på rätt sätt, alltså att de är korrekta till syfte. Mindre bra ställda frågor kan ge slumpmässiga svar, och då ger det låg reliabilitet. Frågorna ska alltså vara ställda på ett sådant vis att det inte går att feltolka dem.

7. Resultat

Resultatet av vår empiriska insamling presenteras genom olika teman som grundar sig i DOTS modellens olika uppdragsområden, nämligen; opportunity awareness, self awareness,

decision learning samt transition learning. Läs mer om dessa i kapitel 5.2.

7.1 Opportunity awareness - Avsnitt 3 i enkät

Den första delen i DOTS-modellen är ‘Opportunity awareness’ vilken kan förstås som en kunskap kring den generella strukturen, samt vidden av möjligheter som finns inom arbetslivet.

7.1.1 Första kontakten med arbetsplatserna

Enkätens första del riktades till frågor som rör ‘opportunity awareness’, och där framkom en del intressanta svar. Hur eleverna kommer i kontakt med arbetsplatser inför prao eller annan arbetslivsorientering är av intresse för utfallet av vår undersökning. Detta då man tydligt ser vem som har det främsta ansvaret för att se till att arbetet blir av kvalitét.

[tabell 1]

Hur kommer eleverna i kontakt med arbetsplatserna inför arbetslivsorienteringen?

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Valid SYV tar kontakt med

arbetsplatsen

5 10,4 10,4 10,4

Eleverna tar själva kontakt med arbetsplatsen

24 50,0 50,0 60,4

Övrigt 19 39,6 39,6 100,0

Total 48 100,0 100,0

Av frekvensdiagrammet går att utläsa att på de allra flesta skolor är det eleverna själva som tar kontakt med arbetsplatser där de vill genomföra sin prao, närmare bestämt 50% av informanterna svarade detta. Även under rubriken 'övrigt' svarade många av informanterna att elever tar kontakt via en extern hemsida skapad för just detta. Till viss del är det SYV som tar kontakt och förmedlar den mellan elev och arbetsplats (10,4%) och på vissa skolor sker kontakten på annat sätt. Exempelvis genom lärare, praktiksamordnare eller platsbanker i kommunen. Av 48 informanter är det ingen som har svarat att det är rektor som tar kontakt

med praoplatser. Huvudmannen är enligt skollagen ansvarig för prao (10 kap. 8 a§ skollagen) och eftersom att alla som svarat på frågan har prao på sin skola är det lätt att dra slutsatsen att rektor, eller vem huvudmannen nu är, har delegerat uppgiften vidare till någon annan på skolan.

7. 2 Self awareness

Som tidigare nämnt i den teoretiska förankringen handlar 'self awareness' om ett sökande efter att få fram elevernas självmedvetenhet och öka deras självkännedom. Många studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån modeller som handlar om kunskap om sig själv, kunskap om omvärld och alternativ samt kunskap om val och väljande. Därför är det intressant att fråga om sättet på vilket syvare bearbetar exempelvis prao eller andra arbetslivsorienterande aktiviteter i vägledningssamtal. Nedan följer exempel på och resultat av frågor som handlar om just elevernas utveckling av självmedvetenhet i förhållande till arbetslivsorienterande moment i grundskolan.

7.2.1 Arbetslivsorienterande aktiviteter och kunskap inför val

I en fråga gällande huruvida de arbetslivsorienterande insatser som görs idag upplevs som tillräckliga svarade informanterna som följer.

[tabell 2]

Tror du att era arbetslivsorienterande aktiviteter ger eleverna tillräcklig kunskap om sig själva för att kunna ta väl

underbyggda val för framtiden?

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative Percent

Valid Nej 44 91,7 91,7 91,7

JA 4 8,3 8,3 100,0

Total 48 100,0 100,0

Ovan går att utläsa att av samtliga 48 informanter är andelen som svarat att ‘nej aktiviteterna räcker inte’ är 91,7% medan andelen som anser att ‘ja det räcker’ är 8,3%. Resultatet påvisar alltså att de som genomfört enkätundersökningen anser att arbetslivsorienterande aktiviteter som finns idag inte räcker för att tillgodose eleverna med tillräcklig kunskap kring sig själva för att kunna genomföra väl grundade val för framtiden. I en öppen följdfråga kring vad som ytterligare krävs för att eleverna ska få just detta så kom det fram att en starkare koppling

skola- arbetsliv som ett komplement i skolämnena är ett alternativ. Även ett arbete med arbetslivsrelaterade frågor från tidigare åldrar var att rekommendera. Några exempel på svar från personer som svarat ‘nej, aktiviteterna räcker inte’ var bland annat:

“Det är alltid svårt för människor att ta viktiga beslut, och jag tror inte att kunskaperna kan vara "tillräckliga". Men alla kontakter med arbetslivet kan bygga upp en kunskapsbas som kan hjälpa. De unga behöver dock hjälp av pedagoger eller vägledare för att lägga in kunskaperna i ett användbart fack.” - Informant A

“Mer koppling mellan skola- arbetsliv, samt vägledning” - Informant B “Ett tydligare syfte” - Informant C

“Skolans gemensamma ansvar för SYV måste stärkas upp” - Informant D

“Många elever har fått väldigt knapp kunskap under tidigare skolår, man behöver verkligen börja redan i förskoleklass med yrken och arbetslivskunskap. Mer samverkan med lokala näringslivet.” - Informant E

7.2.2 Utveckling av egenskaper genom arbetslivsorienterande aktiviteter

I enkäten ställdes en öppen fråga till informanterna angående vilka kunskaper de anser att eleverna får med sig från arbetslivsorienterande aktiviteter. Givetvis kom det in spridda svar (se ‘bilaga 1’) men en generell röd tråd genom svaren är att informanterna anser att eleverna framför allt får med sig; ökad självkännedom, en kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande (inkluderat utvecklingen av förmågan att passa tider och förhålla sig till regler) samt den generella erfarenheten av att söka- och komma ut till arbetsplatser. Några exempel på svar lyder som följande:

“1) Skola och jobb är väldigt olika 2) Det är viktigt att vara i tid 3) Skolan är viktig för kommande yrkesliv” - Informant F

“Insikter om hur det fungerar i arbetslivet, initiativförmåga och samarbetsförmåga” - Informant G

7.2.3 Uppföljning av arbetslivsorienterande aktiviteter i skolämnena

[Diagram 1]

Diagrammet visar en spridning vad gäller huruvida informanterna anser att lärarna följer upp de arbetslivsrelaterade aktiviteterna under lektionerna. 25% (12 stycken) anser att uppföljning inte finns alls, 18.8% (9 stycken) väldigt lite, 29.2% (14 stycken) helt okej, 22.9% (11 stycken) tycker att det är bra medan 4.2% (2 stycken) anser att det funkar väldigt bra. Utifrån diagrammet svårt att på rak arm kunna se något signifikant och genomgående mönster. Det som går att läsa ut däremot, är det faktum att enbart två informanter av 48 anser att det fungerar väldigt bra. Från en annan vinkel innebär dessa siffror alltså att 46 stycken informanter anser att det finns förbättringsmöjligheter inom detta område.

I en öppen följdfråga ombads informanterna att redogöra hur en eventuell förbättring skulle kunna se ut. Trots att det procentuella resultatet i diagrammet är relativt jämnt fördelat mellan svarsalternativen, syns ändå ett mönster i vad informanterna anser bör förbättras för att nå ett bättre resultat i uppföljningsarbetet kring arbetslivsorienterande aktiviteter (se bilaga 2). Bland annat handlar det om; en tydligare koppling till läroplanen, ett fokus på vägledning som hela skolans ansvar och att få mer tid för sådana aktiviteter. Frågan är en följdfråga på

huruvida man anser att lärarna på skolan uppfyller önskemålen om uppföljning. Av de som svarat nej kommer här ett axplock av mer utförliga svar. I bilaga 2 går det att läsa resten av svaren. Några exempel på svar lyder som följer:

“Skapa ett ordentligt för och efterarbete som tvingar eleven att faktiskt ställa frågor och lära sig om branschen och arbetsplatsen så att de sedan kan redovisa detta i skolan.” - Informant H

“Fler aktiviteter och uppgifter med tydligare koppling till kunskapskraven. Även arbeta i nära samarbete med studie- och yrkesvägledaren.”- Informant I

“Mer delaktighet, hela skolans ansvar. Att ledningen ser denna verksamhet som viktig och inte som idag, något som ger lärare tid för rättning.” - Informant J

7. 3 Decision learning

I den teoretiska förankringen kan vi läsa om hur ‘decision learning’ handlar om att lära sig om beslutsfattande. Tidigare uppdrag i DOTS-modellen kan ses som metoder för att få individer, i detta fall elever, att upptäcka samt orientera sig i olika möjligheter som finns runt omkring dem i förhållande till personliga preferenser. 'Decision learning' handlar om att använda sig av de tidigare inlärda kunskaperna och därefter kombinera dessa kunskaper med eventuella möjligheter. I samband med detta konverteras dessa uppdrag till ett realistiskt och genomförbart beslutstagande hos eleverna och övergången mellan skola och arbetsliv blir förhoppningsvis smidigare. I fråga 'H' var målet att ta reda på hur väl informanterna anser att arbetslivsorienterande aktiviteter förbereder eleverna inför dessa övergångar.

Hur väl anser du att er arbetslivsorienterande verksamhet bidrar till en ökad förmåga för eleverna att hantera övergången från skola till

arbetslivet?

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative Percent

Valid 1 Inte alls 2 4,2 4,3 4,3

2 5 10,4 10,6 14,9

3 Medel 23 47,9 48,9 63,8

4 15 31,3 31,9 95,7

Total 47 97,9 100,0

Missing System 1 2,1

Total 48 100,0

[tabell 3]

Tabellen visar att majoriteten av informanterna anser att arbetslivsorienterade aktiviteter bidrar till en bra kunskap hos eleverna för att hantera övergången. Ur tabellen syns det att alternativet med högst svarsfrekvens på 47.9% är att aktiviteterna förbereder eleverna medialt. Därefter kommer mer än medel på 31.3%, mindre än medel på 10.4%. En slutsats utifrån resultatet visar att majoriteten av informanterna anser att eleverna inte kan göra väl underbyggda val. I en följdfråga svarar många att det handlar om att självmedvetenheten samt kunskapen kring sig själv är två viktiga komponenter valprocessen som eleverna eventuellt saknar.

7. 4 Transition learning

Det sista området som undersöktes i DOTS modellen är området ‘transition learning’, som i svensk översättning handlar om att ge eleverna underlag till att kunna lära sig att hantera övergångar. Uppdraget innehåller ett holistiskt tänk där en realistisk förståelse hos eleverna angående vad som kommer senare i karriären är central. Där eleverna kan använda sig av sina tidigare utvecklade lärdomar genom DOTS modellen för att kunna möta dessa förändringar på ett framgångsrikt, individuellt vis (Law & Watts 2003, 4). Även här är svar från fråga ‘E’ av allra största betydelse som lyder: Vilka är de tre främsta kunskaperna du anser att eleven får med sig under sin arbetslivsorientering? Några av svaren från informanterna lyder:

“De får träna inför arbetslivet, se något annat än grundskola och om de hamnar på en bra praoplats kan det ge en hint om vad de ska välja till gymnasiet.” - Informant K

“Ovärderliga erfarenheter från arbetslivet som inte går att anskaffa sig genom någon annan form. Det är oerhört viktigt att elever under en sammanhållen period får prova på arbetslivet. Att känna av hur det är att arbeta och komma in i en annan social kontext och sammanhang än skolan. Att träffa vuxna och få ta del av deras arbete. PRAO går inte att ersätta av andra aktiviteter, däremot kan man komplettera PRAO med t.ex. SKAL-projektet, studiebesök, yrkesbesök på skolan osv. Men dessa aktiviteter ger eleverna inte en chans att förvärva kunskaper och erfarenheter som de kan få genom PRAO.” - Informant L

7.4.1 Övergångar och arbetslivsorienterande aktiviteter

Det ställdes en fråga till informanterna som handlade om just övergången mellan skola- och arbetsliv. Syftet med frågeställningen var att ta reda på vilken av de olika arbetslivsorienterande aktiviteterna informanterna ansåg har störst inverkan när det kommer till att underlätta övergången skola- arbetsliv för eleverna. Frågan lyder: Vilket av dessa alternativ anser du underlättar övergången mellan skola och arbetsliv på bästa sätt för eleverna? Välj endast 1 alternativ.

Vilket av dessa alternativ anser du underlättar övergången mellan skola och arbetsliv på bästa sätt för eleverna?

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative Percent Valid Prao 12 25,0 25,5 25,5 Studiebesök på gymnasieskolor 1 2,1 2,1 27,7 Studiebesök på arbetsplatser 10 20,8 21,3 48,9

Besök av yrkesgrupper till skolan 9 18,8 19,1 68,1 Besöka mässor 1 2,1 2,1 70,2 Övrigt 14 29,2 29,8 100,0 Total 47 97,9 100,0 Missing System 1 2,1 Total 48 100,0 [tabell 4]

Av tabellen går det att utläsa framför allt två framstående alternativ: Prao med 25% samt studiebesök på arbetsplatser med 20.8%. Utöver dessa tydliga valen går det även att utläsa den högsta procentuella andelen på i alternativet 'annat'. Gemensamt för informanternas svar på 'annat' är att de vill se samtliga alternativ som en gemensam insats i arbetet för att underlätta elevernas övergångar genom karriären. Resultatet av enkäten tyder på att direkta möten med arbetslivet där fokus ligger på ett yrke åt gången verkar mest lovande enligt informanterna. Alternativ som att besöka mässor (2.1%) samt att besöka gymnasieskolor (2.1%) kom därför i skymundan.

7.4.2 Ålder för att börja arbeta med arbetslivsorienterande aktiviteter

[Diagram 3]

Diagrammet ovan visar tydligt hur majoriteten av informanterna menar att arbetslivsorienterande aktiviteter bör starta redan innan årskurs åtta i grundskolan. Faktum är att över en tredjedel, nämligen 34% av informanterna anser att arbetet bör inledas redan i åk. F-1. Fortsättningsvis delar; tidigare än åk. F-1, åk. 2-3 samt åk. 4-5 en andraplats på 18,8% vardera. Åk. 6 fick 4,2% av rösterna och åk. 7 och 9 fick en röst vardera och därmed 2,1%. Resultatet av enkätundersökningen visar alltså att informanterna till stor del anser att arbetslivsorienterande insatser bör starta långt innan regeringens lagförslag om att inleda prao i årskurs 8 som en obligatorisk aktivitet.

8. Analys och diskussion

8. 1 Får ungdomar till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen?

Law och Watts menar att självkännedomen är en vital del i väljande, och att det utan den inte är möjligt att göra välgrundade val. Med hjälp av olika medel kan vägledare arbeta med elever för att hitta ord att beskriva sin självbild och sina kunskaper. Detta stärker elevers personliga sätt att hitta- och därefter implementera individuella styrkor och förmågor med omgivande möjligheter. Trots att många av dessa insikter kommer fram naturligt genom den befintliga läroplanen, menar ändå Law och Watts att det är av stor vikt att få in självmedvetenhet som en komponent i samband med karriärlärande (2003, 2).

De mottagna svaren i frågeställningen: Tror du att era arbetslivsorienterande

aktiviteter ger eleverna tillräcklig kunskap om sig själva för att kunna ta väl underbyggda val för framtiden? påvisar att majoriteten av studie- och yrkesvägledarna anser att, nej det gör det

inte. Vi ställer oss frågan om individer någonsin kan bli helt klara med karriärlärandet och vad avgör isåfall den gränsen? Handlar det om att finna sin plats i samhället genom Gottfredsons självbild baserat på erfarenheter och samhälleliga begränsningar och möjligheter, eller handlar det snarare om att nå karriärlärandemål i förhållande till Piagets utvecklingsstadier? Decision learning i vägledning kan enligt Law och Watts innebära att hjälpa eleverna att få en ökad förståelse kring förväntningarna och pressen som kan uppstå i en beslutstagandesituation och följderna av de beslut som tas. De menar även att det verkar som att unga människor behöver hjälp i att lära sig ta ansvar för sig själva och sitt beslutstagande, att acceptera auktoriteter och få en insikt i att den som styr deras liv trots allt är de själva (ibid, 3).

För att eleverna på bästa sätt under sin prao ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt, anser Regeringen enligt deras utskott att den bör integreras i undervisningen. Den praktiska verksamhetens mål och syfte ska redan innan eleverna kommer ut i prao vara tydligt framfört (Utskottets betänkande, 2017, 9). I grundskolans läroplan finns det i dagsläget inga tydliga riktlinjer för vad en praktikperiod bör ge eleverna och hur detta ska bearbetas i skolan. Genom att studera resultatet av enkätfrågan: Hur väl

anser du att lärarna följer upp elevernas arbetslivsorientering vidare i skolarbetet? är det

märkbart att majoriteten av personalen som arbetar med arbetslivsorienterade insatser, trots relativt spridda enkätsvar, vidare ser utvecklingsmöjligheter. Detta i form av bland annat en stärkt, tydligare koppling mellan arbetslivsorienterande aktiviteter och läroplanen för att kunna möjliggöra ett genomgående och tydligt arbete mellan skola- och arbetsliv. Genom att