En samlad politik
för klimatet
En sammanfattning av regeringens
klimatpolitiska handlingsplan
Produktion: RK Kommunikation Miljödepartementet
Fotografer:
s.1, (omslag) johner.se/Lina Arvidsson s.5, Jens Persson s.8, Maskot/Folio Images s.11, Astrakan/Folio Images s.12, Maskot/Folio Images s.15, Maskot/Folio Images s.17, johner.se/Susanne Kronholm s.19, johner.se/Viktor Holm s.25, Jens Persson s.27, johner.se/Peter Rutherhagen Publicerad juni 2020
Miljödepartementet 3
Innehåll Förord av Isabella Lövin ... 5
Bakgrund ... 6
Sveriges klimatmål ...6
Sveriges växthusgasutsläpp ... 8
Övergripande åtgärder ... 10
Pris på utsläpp är grunden för att nå klimatmålen ...10
Finansmarknaderna ska bidra till en hållbar utveckling ...10
Åtgärder för att underlätta hållbara konsumtionsmönster ...11
Offentlig upphandling kan bli en motor i klimatomställningen ...12
Lokalt och regionalt klimatarbete för fossilfrihet i hela samhället ...13
Transporter ... 14
Transportpolitiska mål som styr mot fossilfrihet ...14
Ett transporteffektivt samhälle ...14
Elektrifiering och hållbara förnybara bränslen ...16
Energieffektiva fordon och fartyg ...16
Industri ... 18
Översyn av miljöbalken och miljöprövningen ...18
Ekonomiskt stöd till industrin för att nå klimatmålen ...18
Andra sektorer ... 19
Jordbruk ...19
Skogsbruk och annan markanvändning ...20
Arbetsmaskiner ...20
Bygg och anläggning ...20
El- och värmesektorn ...21
Avfall ...21
Kompletterande åtgärder ...22
Europeiskt och internationellt klimatarbete ... 24
Höjda klimatambitioner och skärpta regler inom EU ...24
Handelsavtal som bidrar till Parisavtalet ...25
Exportfinansieringen ska bidra till klimatomställningen ...25
”För att klimatomställningen ska
vara möjlig måste klimatfrågan
Miljödepartementet 5 Vi kan göra något åt klimat-
krisen. Regeringen har tillsam-mans med Centerpartiet och Liberalerna tagit fram en klimat-politisk handlingsplan som tar ett helhetsgrepp om svensk klimat-politik. Genom att bli världens första fossilfria välfärdsland ska Sverige visa hur
omställ-ningen går hand i hand med ökad välfärd, ekonomisk utveckling och konkurrenskraft. Klimatfrågan är inte ett avlägset problem – den berör oss som lever nu. Torka, över-svämningar, bränder och andra följder av ett varmare och mer extremt klimat slår redan hårt mot människor och påverkar allt liv på planeten. Fattiga länder drabbas hårdast av ett förändrat klimat, men även vi i Sverige är sårbara. Här stiger temperaturen dubbelt så snabbt som världsgenomsnittet, och extrema väderhändelser blir allt vanligare. Varje steg vi tar för att
minska våra utsläpp minskar också klimatförändringarnas nega-tiva effekter på samhällen och eko-system. Ju snabbare vi ställer om, desto större blir möjligheten till ett gott och hälsosamt liv – både idag och för kommande generationer. För att klimatomställningen ska vara möjlig måste klimatfrågan genomsyra hela politiken. Den måste vara en integrerad del av hela ekonomin och allt vi gör. Alla politikområden måste dra åt samma håll. Vi når inte klimatmålen om vi gasar och bromsar samtidigt. Den klimatpolitiska hand-lingsplanen innehåller åtgär-der inom en lång rad politik-områden och är vår karta för mandatperioden. Med denna sammanfattning av handlingspla-nen hoppas jag att vi kan göra klimatpolitiken tillgänglig för fler.
Förord av Isabella Lövin
Miljö- och klimatminister samt
vice statsminister
Bakgrund
Sverige har sedan 2017 ett politiskt ramverk som styr klimat-politiken. Ramverket består av tre delar: klimatmål, en klimatlag som bland annat kräver att regering-ens politik ska utgå från klimatmå-len, samt ett oberoende klimatpoli-tiskt råd som utvärderar regeringens samlade politik utifrån klimatmålen. Detta ger en bred och
lång-siktig politisk förankring av hur vi i Sverige ska ta vårt ansvar i klimat-frågan och leva upp till Paris-avtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Parisavtalet är ett globalt och rätts-ligt bindande klimatavtal. Det anger att alla länder under avtalet ska arbeta för att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader, och att ansträng-ningar ska göras för att hålla den under 1,5 grader.
Enligt klimatlagen ska varje regering senast året efter ordi-narie riksdagsval lämna en kli-matpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen ska
visa hur regeringens samlade politik bidrar till att nå klimatmålen. I december 2019 presenterade regeringen den första klimat-politiska handlingsplanen. Den rymmer över hundra åtgärder, både inom specifika sektorer och på en övergripande nivå. Denna sammanfattning av handlingsplanen lyfter fram ett urval av åtgärder som är viktiga för att nå klimatmålen.
Sveriges klimatmål
Riksdagen har beslutat om flera klimatmål som anger inriktning-en för det klimatpolitiska arbetet. Senast 2045 ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av växthus-gaser, för att därefter uppnå nega-tiva utsläpp (se sida 22). På vägen finns etappmål för 2030 och 2040 för utsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Dess-utom finns ett mål för utsläppen från inrikes transporter till 2030. Målen innebär att Sverige ska vara ledande i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, och helst under 1,5 grader.
Miljödepartementet 7
Sveriges klimatpolitiska ramverk
* målet omfattar den s.k icke-handlande sektorn ** målet omfattar inrikes transporter exkl. flyget
Klimatmål
Klimatlag
Expertråd
Riksdagen har antagit ett långsiktigt måll om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Därefter ska Sverige uppnå nega-tiva utsläpp. På väg mot det långsiktiga målet finns också flera etappmål.
Klimatlagen anger att regeringens klimat-politik ska utgå från klimatmålen, och att arbetet med att nå målen ska redovisas i budgetpropositio-nen.Var fjärde år ska regeringen också lämna en klimat poli-tisk handlingsplan till riksdagen.
Ett oberoende klimat-politiskt råd ska konti-nuerligt utvärdera om regeringens samlade politik bidrar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen. De ska också identifiera politikområden där ytterligare åtgärder behövs.
2030
63 % lägre utsläpp jämfört med 1990* 75 % lägre utsläpp jämfört med 1990* 70 % lägre utsläpp från transporter jämfört med 2010** Noll nettoutsläpp av växthusgaser2040
2045
Sveriges växthusgasutsläpp
Sverige har tagit viktiga steg på vägen mot fossilfrihet. Växthus-gasutsläppen inom landets grän-ser har minskat med 27 pro-cent sedan 1990 och med 1,8 procent under 2018. Under 2018 uppgick utsläppen till 51,8
miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är positivt att utsläppen mins-kar, men Naturvårdsverkets beräkningar visar att vi med nuvarande takt inte kommer att nå
målen och att mer behöver göras. Med de åtgärder som fanns på plats i juni 2018 skulle Sverige bara nå halvvägs till målet för transporter, och ha långt kvar till 2045-målet. Enligt Klimatpolitiska rådet behöver utsläppen minska med 5–8 procent per år för att Sverige ska ta sitt ansvar enligt Parisavtalet, och för att nå målet om noll nettoutsläpp till 2045.
Miljödepartementet 9
Källa: Naturvårdsverket
Utsläpp fördelat per sektor
Historiska utsläpp med referensscenario Industri 32% Inrikes transporter 32% Jordbruk 13% El och fjärrvärme 10% Arbetsmaskiner 6% Produktanvändning inkl. lösningsmedel 3% Avfall 2% Egen uppvärmning av
bostäder och lokaler 2%
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045
Nettonollmålet med eller utan kompletterande åtgärder
Totala utsläpp
Scenario med planerade styrmedel juli 2018
Scenario med beslutade styrmedel juli 2018 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Övergripande åtgärder
Klimatfrågan påverkar alla delar av samhället, och för att nå klimat-målen måste hela samhället bidra till klimatomställningen. Det kom-mer att innebära många och långt-gående åtgärder som spänner över flera olika samhällsektorer. Därför är det viktigt att politiken skapar de förutsättningar som krävs för att sådana åtgärder ska vara möjliga. Regeringen arbetar därför med att integrera klimatpolitiken inom alla relevanta politikområden, vilket bland annat innefattar att:
• se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag,
• vid behov omformulera samhällsmål i samband med nästa översyn av respektive mål så att samtliga mål är förenliga med klimatmålen,
• tydliggöra regelverk så att det genomförs konsekvensanalyser av effekter för klimatet inom de politik-områden där det är relevant.
Pris på utsläpp är grunden för att nå klimatmålen
Principen att förorenaren ska be-tala är grundläggande för klimat-politiken. Ett viktigt instrument
för att prissätta växthusgasutsläpp är EU:s system för handel med utsläppsrätter, även kallat EU ETS. Systemet utgör nästan 40 procent av utsläppen inom Sveriges gränser och omfattar industri och energi-produktion. Alla företag inom sys-temet måste ha utsläppsrätter för sina utsläpp. Genom attt EU årli-gen minskar antalet utsläppsrätter så minskar utsläppen, men idag är systemet för svagt. Sverige driver på för att EU ETS ska skärpas ytterli-gare. Därutöver behövs kostnads-effektiva nationella styrmedel som bidrar till tekniksprång och till att minska utsläppen från svenska anläggningar inom systemet. Koldioxidskatten är ett annat kost-nadseffektivt instrument som sedan 1990-talet har bidragit till att minska utsläppen i Sverige. Koldioxidskatten fortsätter att utgöra en bas för styrningen av de utsläpp som inte ingår i syste-met för handel med utsläppsrätter.
Finansmarknaderna ska bidra till en hållbar utveckling
Miljödepartementet 11 målen och målen i Parisavtalen
ommer kräva enorma investeringar i förnybar teknik under de närmaste decennierna. En metod för att gene-rera kapital till sådana investering-ar är genom obligationer, det vill säga räntebärande värdepapper som kan utfärdas av exempelvis staten, en bank eller en kommun. Riksgäl-den kommer därför under 2020 att utfärda statliga gröna obligatio-ner, vilket ska bidra till att främja marknaden för gröna obligationer och gröna investeringar generellt.
Placeringar av våra gemensamma pensionspengar är ett annat verk-tyg som kan bidra till hållbara investeringar på
finans-marknaden. Regeringen har änd-rat reglerna för de allmänna pen-sionsfonderna och kommer att utvärdera om dessa leder till att placeringar i fossil energi minskar som avsett.
Åtgärder för att underlätta hållbara konsumtionsmönster
Vår konsumtion av varor och tjäns-ter leder till klimatpåverkan både i Sverige och i andra länder. Det är
viktigt att arbeta mer med effektiva åtgärder som ytterligare underlät-tar för hållbara konsumtionsmöns-ter. Regeringen kommer att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. För att förenkla för investering-ar i grön teknik bör ett nytt av-drag för grön teknik införas.
Offentlig upphandling kan bli en motor i klimatomställningen
Varje år köper den offentliga sek-torn varor och tjänster för ungefär 700 miljarder kronor genom
offent-lig upphandling. Det motsvarar en sjättedel av Sveriges BNP och utsläppen utgör nästan en femte-del av Sveriges växthusgasutsläpp. Den offentliga sektorn kan fun-gera som en motor i klimatomställ-ningen genom att minska inköpens klimatpåverkan och främja markna-der för innovativa och klimatsmar-ta lösningar. Regeringen ska därför se över hur det klimatpolitiska ram-verket kan få genomslag i offent-lig upphandling och har gett Upp-handlingsmyndigheten i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att nå klimatmålen.
Miljödepartementet 13
Forskning och innovation
Forskning och innovation är en förutsättning för att bromsa den globala uppvärmningen och för att Sverige ska kunna vara ledande i klimatomställningen. Genom att satsa på innovation tar vi teknik-språng för att minska utsläppen samtidigt som möjligheten att ex-portera våra lösningar till resten av världen stärker vår konkurrenskraft. Det tioåriga nationella forsknings-programmet om klimat är ett viktigt uppdrag som fortsätter under denna mandatperiod. Regeringen kommer också att arbeta för ett regelverk som främjar och undanröjer hinder för innovation. Ytterligare innova-tionstävlingar inom områden som energi, transporter och samhälls-byggnad kan också vara intressant.
Lokalt och regionalt klimatarbete för fossilfrihet i hela samhället
Mycket av den omställning som krävs för att minska Sveriges ut-släpp behöver ske med hjälp av in-satser på lokal och regional nivå. Klimatmålen behöver därför in-tegreras i kommunernas och
re-gionernas ordinarie verksamhe-ter. Regeringen ska bland annat att se över möjligheterna att stärka kommunernas mandat och verk-tyg i klimatarbetet, bland annat genom att undanröja hinder i regel-verk som begränsar deras klimat-arbete.
För att nå klimatmålet för trans-porter behöver kommunerna också få bättre verktyg för att minska utsläppen från transporter. Reger-ingen ska därför se över hur man kan förbättra möjligheterna att etablera och använda bilpooler. Regeringen ska också se över olika möjligheter för kommunerna att använda differentierade avgifter och flexibla parkerings-antal. Det innebär att kommun-erna exempelvis kan sätta lägre parkeringsavgift för miljöbilar, och att de själva kan bestämma om hur många parkeringsplatser som behöver etableras vid bostads-byggen.
Transporter
Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges växthusgas-utsläpp. För att nå målet om net-tonollutsläpp senast 2045 behöver transportsektorns utsläpp i prin-cip ha upphört till dess. Riksda-gen har antagit ett mål som anger att växthusgasutsläppen från inri-kes transporter (utom inriinri-kes flyg) ska ha minskat med minst 70 pro-cent senast 2030, jämfört med 2010. Utsläppen från transporter har minskat över tid, men inte tillräck-ligt snabbt. För att nå klimat-målen behöver hela samhället ställa om. Förutsättningarna för att ställa om skiljer sig dock mellan olika delar av landet, mellan stads-delar, mellan människor och mellan olika verksamheter. Med hänsyn till de här olika förutsätt-ningarna intensifierar regeringen arbetet med att minska trans-portsektorns klimatpå-verkan i hela landet.
Transportsektorn har stora möjlig-heter att minska utsläppen genom transporteffektivitet, elektri-
fiering, hållbara förnybara driv-medel samt energieffektiva fordon och fartyg. Regeringen presenterar åtgärder inom alla dessa områden.
Transportpolitiska mål som styr mot fossilfrihet
Den samlade utvecklingen inom transportsystemet behöver leda till att klimatmålet för trans-porter uppnås. Regeringen har nyli-gen tydliggjort betydelsen av att nå klimatmålet i förhållande till andra mål inom transportpolitiken, och kommer att noga följa upp att ändringen får önskat genomslag. Regeringen kommer även att ge Miljömålsberedningen i upp-drag att ta fram mål för fly-gets klimatpåverkan och analy-sera möjligheterna för mål även för sjöfartens klimatpåverkan.
Ett transporteffektivt samhälle
Det räcker inte med klimatsmar-ta fordon och drivmedel för att nå klimatmålen. Genom bland annat bättre samhällsplanering kan Sverige bli ett mer trans-porteffektivt samhälle, där tra-fikarbetet kan minska utan att
Miljödepartementet 15 människors tillgänglighet till
olika funktioner i samhället för-sämras. Klimatmålen kommer att vara en central utgångspunkt i den kommande planeringen av infra-struktur. Det handlar bland annat om att nyttja befintlig infrastruktur mer effektivt istället för att bygga nytt. Regeringen har även beslutat om stora satsningar på järnvägen. Ökad digitalisering och au-tomatisering kan också bidra till en mer effektiv använd-ning av infrastrukturen. För
övrigt kan ökad digitalisering också bidra till att uppnå tillgäng-lighet på andra sätt. Konsument-information är ett annat viktigt verktyg för att bidra till transport-effektivitet. För att det ska bli lätt-are att agera klimatsmart i valet av resa kommer regeringen att infö-ra en obligatorisk klimatdeklainfö-ra- klimatdeklara-tion för långväga resor med flyg, tåg, buss och färja. Regeringen ska se över viktiga ekonomiska styr-medel på transportområdet. Utö-ver en kraftfull grön skatteväxling, där höjda miljöskatter växlas mot
sänkt skatt på jobb och företagande, så ska reseavdraget förändras. Och inom den regionala tillväxtpoliti-ken ska transportbidraget analyse-ras. Sverige ska också fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle. När ett system för flyg-bränsleskatt finns på plats ska det ersätta dagens biljettskatt på flyget.
Elektrifiering och hållbara förnybara bränslen
För att nå klimatmålen behöver fossila drivmedel successivt ersät-tas av örnybar el och hållbara förnybara drivmedel. Regering-en har därför gett Regering-en utreda-re i uppdrag att föutreda-reslå ett årtal för när fossila drivmedel för inri-kes transporter och arbetsmaski-ner inom Sverige ska ha fasats ut. En elektrifieringskommission ska påskynda arbetet med att elek-trifiera de tunga vägtransport-erna och transportsektorn som hel-het. Det ska också genomföras flera åtgärder för att bygga ut laddinfra-strukturen i hela landet, bland annat genom finansiering av laddinfra-struktur längs större vägar.
Sve-rige kommer även att driva på inom EU för att skapa bättre för-utsättningar för hållbar utveck-ling och produktion av batterier. Hållbara drivmedel behöver ersätta fossil bensin och diesel. Produktion av hållbara förnybara drivmedel ska främjas och reduktionsplikten för bensin och diesel ska skärpas så att den bidrar till att nå klimat-målet för transporter. Reduktions-plikten innebär att drivmedelsföre-tag är skyldiga att minska utsläppen från bensin och diesel genom att successivt öka andelen biodriv-medel. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bräns-le ska införas även för flyg. Från 2021 är det även obligatoriskt för drivmedelsleverantörer att till-handahålla miljöinformation för drivmedel när man tankar.
Energieffektiva fordon och fartyg
För att nå klimatmålen behövs en snabb och omfattande om-ställning av fordonsflottan till fordon med låga utsläpp.
Miljödepartementet 17 vare bland annat teknikutveckling,
skärpta EU-krav på fordons-tillverkare och ekonomiska styr-medel som gynnar köp av for-don med låga utsläpp. Samtidigt måste politiken skapa möjligheter för en ännu snabbare omställning av samtliga fordons- och fartygs-kategorier inom samtliga trafikslag. Sedan 2018 finns ett så
kall-lat bonus–malus-system för per-sonbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Systemet innebär att for-don med låga utsläpp belönas med en premie (bonus), medan fordon med relativt höga utsläpp
belastas med en högre skatt (malus). För att förstärka och förenkla bonus-malus-systemet ska systemet ses över under 2020. En ny klimat-premie införs också, bland annat för den som köper miljölastbilar. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar från 2030 ska kunna genomföras. Möjligheter för bättre vägled-ning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och kol-dioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.
Industri
Industrisektorn står för omkring en tredjedel av Sveriges växthus-gasutsläpp. Svensk industri lig-ger dock i framkant när det gäller användningen av förnybar teknik och har relativt låga utsläpp i förhållande till sin produktion. Inom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har dessutom branschföre-trädare för stora delar av industri-sektorn samlats och tagit fram färd-planer för fossilfri konkurrenskraft. Industrin behöver stabila och lång-siktiga styrmedel för att kunna behålla lönsamheten vid investe-ringar i ny och hållbar teknik. Regeringens utgångspunkt är där-för att bidra till ett investerings-klimat som skapar förutsättningar för industrin att ställa om för att nå klimatmålen, samtidigt som kon-kurrenskraften och exportpotenti-alen ökar. Genom att ta vara på vår spetskompetens, infrastruktur och goda resursbas kan Sverige vara le-dande i det teknikskifte som indu-strins klimatomställning innebär.
Översyn av miljöbalken och miljöprövningen
I samband med att all relevant lag-stiftning ses över ska man prio-ritera miljöbalken och andra bestämmelser som bedöms kunna bidra till stora och kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Det rör i syn-nerhet delarna om tillståndspröv-ning av verksamheter som medför utsläpp av växthusgaser i Sverige. Regeringen ska också utreda hur man kan åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöpröv-ning, vilket är viktigt för att möjlig-göra industrins klimatomställning.
Ekonomiskt stöd till industrin för att nå klimatmålen
Satsningen industriklivet ska un-derlätta klimatomställningen inom svensk industri. Initiativet ger fi-nansiellt stöd till åtgärder för att minska industrins processrelate-rade utsläpp av växthusgaser, hela vägen från forsknings- och innova-tionsprojekt till demonstrations-anläggningar och fullskaliga anläggningar. I budgetpropo-sitionen för 2020 har stödet
fördubblats. Möjligheterna att bidra till etablering av ett plastretur-raffinaderi ska också analyseras.
Miljödepartementet 19
Andra sektorer
Jordbruk
Svensk livsmedelsproduktion är avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden. Sverige ska kunna ha en konkurrenskraftig och väx-ande jordbruksproduktion och ändå nå klimatmålen. Det svenska jord-bruket är klimateffektivt i en global jämförelse, och en ökad svensk livs-medelsproduktion kan därmed bidra till lägre global klimatpåverkan om den ersätter importerade livs-medel med större klimatpåverkan.
Idag står jordbrukssektorn för 13 procent av Sveriges nationella växt-husgasutsläpp. En utredning är till-satt som ska föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveck-ling mot ett fossiloberoende jord-bruk. Insatser för att minska läckage av metangas från gödselhanter-ingen bör fortsätta. Även den nationella planen för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska vara ett verktyg för att minska växthusgasutsläppen från sektorn.
Skogsbruk och annan markanvändning
Skog- och markanvändning bi-drar till klimatarbetet genom sin förmåga att ta upp och binda kol-dioxid och genom den så kall-lade substitutionseffekten. Det sistnämnda innebär att fossil-intensiva material och fossila bränslen byts ut mot biobaserade. En hållbar markanvändning som möjliggör substitution av fossil-intensiva material och fossila brän-slen med förnybara produkter är betydelsefull för en växande bio-ekonomi och för att nå de nationella klimatmålen. Samtidigt bör lång-siktiga kolsänkor bevaras över tid, biologisk mångfald värnas och ekosystemtjänster vidmakthålls. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare bidra till en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Regeringen ska tillsammans med de gröna näring-arna ta fram en svensk bioekono-mistrategi som ska bidra till ökad tillgång till biomassa och syssel-sättning i hela landet samt skapa
miljö- och klimatnytta. Regering-en avser att ha Regering-en fortsatt hög am-bition med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Arbetsmaskiner
Arbetsmaskiner står för cirka sex procent av utsläppen inom Sveriges gränser. Det finns idag många maskintyper med olika förutsättningar för att ställa om till fossilfrihet. För att minska utsläppen från arbetsmaskiner krävs en bättre uppföljning av hur stora utsläpp olika maskin-typer orsakar. Regeringen ska därför ge lämplig myndighet i upp-drag att se över förutsättning-arna för att utveckla registerföring-en av arbetsmaskiner. I budget-propositionen för 2020 har regeringen infört ny klimat-premie som bland annat ska stödja marknadsintroduktion av eldrivna arbetsmaskiner.
Bygg och anläggning
I samband med nybyggen finns det stora möjligheter att ställa om till mer levande och
Miljödepartementet 21 en sådan utveckling
kommer regeringen bland annat att införa krav på klimatdeklara-tioner för att underlätta klimat-smart byggande från och med 2022. Vid byggande ska det
stäl-las krav utifrån ett livscykel-perspektiv för att minska klimat-påverkan, och att byggande i trä ska öka. Ett sätt att bidra till detta är genom att ta fram nya upp-handlingskriterier. Även miljörisk-bedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas, och användning av schaktmassor ska bli enklare.
El- och värmesektorn
Sverige har i internationell jäm-förelse kommit långt med att minska utsläppen från el- och värmeproduktionen. Sveriges mål om att nå noll nettoutsläpp av växt-husgaser innebär dock att utsläp-pen i el- och värmesektorn i princip behöver vara noll senast 2045. Inom vissa delar av el- och värmesektorn finns det också förutsättningar för att bidra till negativa utsläpp genom
att avskilja och lagra koldioxid från biobränsleförbränning. El- och värmesektorn skapar dessutom för-utsättningar för att övriga sektorer att ställa om. Det ska tas fram en nationell strategi för elektrifiering, där elektrifieringens betydelse för transportsystemets klimatomställ-ning kommer att vara en viktig del.
Avfall
Utvecklingen av en resurs-effektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi är viktig för att mins-ka utsläppen och nå klimatmålen. Regeringen arbetar bland annat med att utveckla en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Dessutom kommer ett pro-ducentansvar för textil att utredas för att åstadkomma miljönytta genom återanvänd-ning och återvinåteranvänd-ning av textil.
Målet om nettonollutsläpp senast 2045 och etappmålen för 2030 och 2040 ska huvudsakligen nås genom att minska utsläppen av växthus-gaser. Men en del av målen får nås genom så kallade komplet-terande åtgärder. Möjliga kom-pletterande åtgärder är ökat nettoupptag av koldioxid i skog och mark, avskiljning och lagring av koldioxid från för-bränning av biobränslen (s.k. bio-CCS) och åtgärder som minskar utsläppen i andra länder. För att nå nettonollutsläpp senast 2045 får kompletterande åtgärder tillgodo-räknas med maximalt 15 procent. Den utredning om komplet-terande åtgärder som reger-ingen tillsatte i juli 2018 presen-terade sitt betänkande i janua-ri 2020 med ett förslag till en strategi för hur Sverige ska nå ne-gativa utsläpp av växthusgaser efter 2045 och hur kompletterande åt-gärder kan bidra till det. Reger-ingen avser bereda utrednReger-ingens förslag vidare och återkomma i frågan om kompletterande åtgärder.
Regeringen understryker redan i handlingsplanen vikten av att förbereda sig och pekar bland annat på vikten av att undanröja rättsli-ga hinder för koldioxidavskiljning och lagring (CCS). Bland annat ska Sverige ratificera en ändring av Londonprotokollet som ska göra det möjligt att exportera koldioxid för lagring. Ett stöd till forskning, demonstration och tester för minusutsläpp har också införts. Sverige driver även på för ett robust regelverk inom Parisavtalet som säkerställer att klimatprojekt som bedrivs i andra länder leder till verifierbara
utsläpps-minskningar.
Miljödepartementet 23
Så fungerar kompletterande åtgärder
Kr Ökning av kolsänkan över tid
En kolsänka kan beskrivas som en process där kol binds upp och hindras från att nå atmosfären, ex-empelvis i skog och mark. En ökning av kolsänkan innebär åtgärder som ytterligare stärker upptaget av koldi-oxid i skog och mark.
Bio-CCS
Bio-CCS är en metod som skapar ne-gativa utsläpp genom att den koldi-oxid som uppstår vid förbränning av bioenergi avskiljs, transporteras och lagras i stabila formationer under marken, oftast under havsbotten. Förbränningen av bioenergi kan t.ex. ske i pappersmassaindustrin eller i bioeldade kraftvärmeverk.
Klimatåtgärder i andra länder Genom att investera i klimatprojekt som minskar utsläppen i ett annat land så skapas s.k. utsläppsenheter. Varje utsläppsenhet motsvarar ett ton minskade utsläpp, och enhe-terna kan användas för att möta delar av Sveriges nationella mål. Utsläppsminskningar från sådana projekt måste dock först kvantifieras och verifieras av en oberoende part i enlighet med Parisavtalets regelverk.
Europeiskt och internationellt
klimatarbete
Klimatfrågan är en global utma-ning som måste lösas gemensamt. Tack vare Parisavtalet arbetar värl-dens länder nu tillsammans för att minska de globala utsläppen. Samtidigt visar vetenskapen att var-ken Sverige eller något annat land gör tillräckligt för att nå målen i Parisavtalet. Arbetet med att minska våra nationella utsläpp måste därför ske i betydligt snabbare takt än idag. Sverige driver därför på för att fler länder ska ta ett större ansvar, bland annat genom arbetet inom EU och inom FN:s klimatförhandlingar. Sverige använder även de regio-nala samarbetena i Norden, Arktis och Barentsregionen för att genom-föra de klimatpolitiska målen och höja den globala ambitionsnivån.
Höjda klimatambitioner och skärpta regler inom EU
Att minska utsläppen inom EU är avgörande och EU bör arbeta för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet. Genom att visa att det är möjligt att förena låga utsläpp med god ekonomisk utveckling har EU också möjlighet att ta en ledarroll i det globala klimatarbetet.
Klimatfrågan är en av reger-ingens främsta
prioriter-ingar i EU-arbetet. EU har som mål att senast 2050 vara världens första klimatneutrala världsdel. Sverige stödjer därför att EU ska nå nettonollutsläpp senast 2050 och att målet ska göras rättsligt bindande genom en klimat-lag på EU-nivå. För att säker-ställa att EU:s långsiktiga mål nås vill Sverige också att EU skärper sitt utsläppsmål för 2030. Även EU:s lagstiftning och finan-siella ramverk behöver reformeras så att de bidrar till och inte mot-verkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalets 1,5-gradersmål. Samtidigt får inte regelverket hindra en lång-siktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livs-medel och fossilfria material. Därutöver driver Sverige bland annat på för att på sikt införa skärpta utsläppskrav för lätta och tunga fordon samt skärpta regler för flyget inom EU:s
Miljödepartementet 25 system. Sverige arbetar också för
att EU:s statsstödsregler och stöd-system ska reformeras så att de bidrar till att nå målen i Parisavtalet.
Handelsavtal som bidrar till Parisavtalet
Handel är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling. Sverige fortsät-ter att verka för att EU:s handels-avtal ska bidra till minskade utsläpp och genomförandet av Parisavtalet. Sverige uppmanar EU att analyse-ra möjligheten att inkludeanalyse-ra Paris-avtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal, inklusive
fri-handelsavtal med tredje part. Sverige fortsätter också att driva på för att generellt avskaffa tullar och handelshinder, in-klusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik i EU:s handels-avtal så att dessa kan bidra till att öka takten i klimatomställningen.
Exportfinansieringen ska bidra till klimatomställningen
Export av grön och klimatsmart teknik kan bidra till att både minska utsläppen och stärka svensk konkurrenskraft. Exportkrediter är statliga garantier eller lån med
förmånliga villkor. Hittills har det varit tillåtet med krediter till fossila verksamheter. Senast 2022 ska dock de svenska export-krediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra. Exportkreditnämnden ska dess-utom få i uppdrag att tillsam-mans med Svensk Exportkre-dit AB se över hur det svenska och internationella exportfinan-sieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.
Fortsatt stöd till utvecklingsländer
Utvecklingsländer släpper ut minst, men är ofta de som drabbas hårdast av klimatföränd-ringarna. Störst blir konsekven-sen för barn, kvinnor och andra grupper som i dessa länder redan befinner sig i en särskilt utsatt position. Samtidigt har utveck-lingsländer sällan den finans-iella, teknologiska eller institu-tionella kapacitet som krävs för
att hantera de stora utmaningar som klimatförändringarna med-för. En av Parisavtalets hörnste-nar är därför att rika länder ska gå före och minska sina utsläpp samtidigt som de stöttar ut-vecklingsländernas klimatarbete. Sverige ska vara ledande när det gäller klimatfinansiering och är idag en av världens största givare av klimatbistånd per capita. Klimatfinansiering ska hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatföränd-ringarna och att ställa om till en hållbar utveckling. Stödet ska också bidra till att utvecklingsländerna effek-tivt minskar sina utsläpp. Sveriges utvecklingssam-arbete ska vara i linje med Parisavtalet. Sida har därför fått i uppdrag att analysera det bi-laterala utvecklingssamarbetet och föreslå åtgärder som ska bidra till detta. En utgångspunkt är att medel från biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet.
Miljödepartementet 27 Läs mer:
På regeringens hemsida kan du läsa hela den klimatpolitiska handlings-planen. Där finns också en samman-fattad lista med 132 åtgärder som ingår i handlingsplanen. Klicka här för att läsa mer.
Miljödepartementet
Växel: 08-405 10 00
Besöksadress: Fredsgatan 6 Stockholm
