Invandrarkvinnors situation på den svenska arbetsmarknaden : En studie om integrations förutsättningar och hinder.

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling/ HST Västerås/Eskilstuna

C- uppsats i Sociologi, SSO116 Höstterminen 2007

INVANDRARKVINNORS SITUATION PÅ DEN SVENSKA

ARBETSMARKNADEN

En studie om integrationsförutsättningar och -hinder

”Genom att sätta samman medarbetare med olika bakgrund kan mindre team maximera varje enskild

medlems bidrag och uppnå en mer kreativ form av problemlösning” (Anthony Giddens, 1998)

Författare: Lucyna Mouchtahi

Handledare: Professor Mekuria Bulcha Examinator: Tola Jonsson

Denna uppsats dedicerar jag till minne av

min far Tadeusz Wojcik

min bäste vän Leo Papirnij

och katterna Sottis och Tusse

Jag vill också tacka de invandrarkvinnor som medverkat i denna uppsats,

samt

Särskilt stort TACK till alla dem som stödde mig med goda råd och trodde på

mig, till

Monika Hedman

Lennart Hedman

Professor Mekuria Bulcha

SAMMANFATTNING

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förutsättningar och hinder de har haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.

Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden. Resultaten av dessa intervjuer visade att deras förutsättningar att få ett arbete i stort sett var samma, men att introduktionen för de utomeuropeiska kvinnorna tog längre tid i jämförelse med dem från Europa. Det visade sig även att invandrarkvinnor använt sig av olika strategier för att ta sig in på arbetsmarknaden och att deras styrka har bestått i att de har varit uthålliga och engagerade när det gäller den egna arbetslivssituationen.

INNEHÅLL 1. Inledning ………. 1 1.1 Syfte ……… 2 1.2 Begreppsförklaringar ……….. 2 1.3 Disposition ……….. 4 2. Bakgrund ……… 5

2.1 Från arbetskraftsinvandring till integration – kort historisk översikt …………. 5

2.2 Arbete för mångfald och integration i det svenska samhället 6 3. Tidigare forskning ………. 7

3.1 Kvinnlig arbetskraftsinvandring i tidigare forskning ……….. 7

3.2 Invandrarkvinnornas svenska medborgarskap ……… 9

3.3 Arbetsmarknad och invandrarkvinnors moderskap ……… 9

3.4 Utbildning och kompetens ……….. 10

3.5 Innvandrarkvinnors företagsamhet ………. 11

3.6 Svensk integrationspolitik i praktiken ……… 12

4. Studiens teoretiska anknytning ……… 13

4.1 Migration, genus och etnicitet ………. 13

4.2 Integration ………... 14 5. Metod ……….. 19 5.1 Val av metod ………... 19 5.2 Urval ………... 19 5.3 Respondenter ……… 20 5.4 Tillvägagångssätt ……… 20 5.5 Analysmetod ………... 22 5.6 Forskningsetiska ställningstaganden ……… 22

5.7 Validitet och reliabilitet ……….. 23

6. Resultat och analys………. 25

6.1 Sysselsättning ……….. 25

6.2 Språket, utbildning och arbetslivserfarenhet ………... 29

6.3 Socialt nätverk ……… 31 6.4 Bemötande ……….. 33 7. Diskussion ………... 34 8. Referenser ……….. 42 Bilaga Intervjuguide

1. INLEDNING

Integration på arbetsmarknaden borde tillhöra de viktigaste integrationspolitiska frågorna. Arbete är viktigt inte bara som inkomstkälla, utan även för att kunna etablera sig i ett samhäl-le och kunna samhäl-leva ett lyckligt liv. Därför borde strävan inom integrationspolitiken vara att göra den svenska arbetsmarknaden mera tillgänglig för de människor som kan och vill arbeta, men som p.g.a. olika orsaker inte får något arbete. Till den gruppen tillhör en del invandrar-kvinnor som p.g.a. sin etnicitet riskerar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden. Denna form av arbetsmarknadssegregation borde inte få förekomma i det svenska samhället där man sedan länge har satsat på att utöka mångfalden på arbetsplatserna. Dessutom borde man i da-gens läge, som präglas av globalisering och internationellt samarbete, ta till vara alla männi-skors kunskaper, skicklighet och rörlighet. På så sätt blir det lättare att upprätthålla goda för-bindelser inte bara mellan länder utan också mellan människor. Genom att öka anställnings-barheten bland invandrarkvinnor ger man dem chans till ett bättre liv. Samtidigt underlättas kvinnornas integration.

Särskild hänsyn bör tas till kvinnor som kommer från länder som har en annan kultur än den västerländska, eftersom de missgynnas mest på arbetsmarknaden. Enligt Europaparlamentet, som år 2006 utfärdade en resolution om ”Kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU”, har dessa kvinnor integrationsproblem som har en direkt koppling till marknaden. Dit räknas framförallt svårigheten att komma in på arbetsmarknaden, hög arbets-löshet och låg sysselsättningsgrad. Ofta arbetar de i låglöneyrken, har tillfälliga anställningar eller arbetar på den s.k. grå eller svarta marknaden och följaktligen saknar de både socialt och ekonomiskt skydd. Många av dem har medelmåttiga eller svaga språkkunskaper och deras deltagande i någon form av utbildning är begränsad. Ändå kommer det ganska många unga kvinnor med högskoleexamen till EU-länder och tar anställningar inom mindre kvalificerade arbeten. Det beror på att många av dem inte fick arbeta i sina hemländer och att lönerna för ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer är låga där (EU, 2006). Enligt Hirdman (2001) riskerar dessa kvinnor att bli utnyttjade på den västerländska arbetsmarknaden därför att ”det som behövs är den kompetens, villighet, rörlighet etc. som odlas fram hos kvinnor i deras underordnade situationer” (Hirdman, 2001:191) i hemlandet.

Enligt denna EU-resolution är integration en dubbelsidig process som förutsätter att det inte bara är invandrarkvinnor som ska integrera sig utan även att EU-medborgarna antas acceptera

och integrera dessa kvinnor. Integrationsinsatserna borde därför inriktas på att påverka bete-endemönstret både hos invandrarkvinnor och värdsamhällets invånare (EU, 2006).

1. 1. Syfte

Kvinnor från andra länder kommer från vitt skilda förhållanden och har olika bakgrund när det gäller utbildning och arbetslivserfarenhet. De har också olika kulturell bakgrund och deras personliga egenskaper och förutsättningar att klara sig i sin nya situation är olika. Det är fak-torer som har en inverkan på hur deras situation på arbetsmarknaden blir. För vissa av dem kan det bli lättare och de går raka vägen dit, medan det för andra kan ta längre tid. Trots det finns det idag många invandrarkvinnor på den svenska arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund vill jag undersöka invandrarkvinnors situation på den svenska arbets-marknaden. Syftet är att undersöka vilka förutsättningar och hinder som invandrarkvinnor har haft för att få ett arbete och ta reda på den betydelse som innehavet av ett arbete har haft för deras integration. Min fråga lyder:

» Vilka förutsättningar och hinder har invandrarkvinnor haft på den svenska arbetsmarkna-den och vilken betydelse har det haft för deras integration?

Avgränsning

Denna studie har en kvalitativ ansats och bygger på fem intervjuer med invandrarkvinnor i olika åldrar som bor och arbetar i Sverige. Studien åsyftar att beskriva deras arbetslivssitua-tion. Bakom detta ligger ett empiriskt kunskapsintresse. Det jag söker är inte enbart kunskap och förståelse för kvinnors situation, utan också deras perspektiv på den. Därför är kriteriet att de invandrarkvinnor som deltar undersökningen har en viss erfarenhet av arbetsmarknaden i Sverige.

1. 2. Begreppsförklaringar

Begreppet förutsättning innebär ett antagande om att någonting är givet. Från en förutsättning utgår människor för att kämpa för grundvillkoren för de möjligheter som finns i verkligheten (Svenska Akademiens ordbok, 2008). Det är en omständighet som är av betydelse för utveck-ling eller slutledning under förutsättning att ingenting oväntat inträffar. Begreppet betecknar också en passande egenskap som människor bör ha för att kunna utföra en viss arbetsuppgift (Axelsson & Josephson, 2002:340). Hinder däremot betyder ”kvarhållande”. Hinder är en

handling där någon hindrar någon annan, står i vägen för en annan person. (Svenska Akade-miens ordbok, 2008). Hinder är också när någon hindras i sin utveckling eller yrkesutövning (Axelsson & Josephson, 2002:426).

Detta är en studie om integrationens förutsättningar och hinder. Av den anledningen är det angeläget att förklara vad jag menar med förutsättningar och hinder. Med förutsättningar me-nar jag de förutsättningar som förbinds med invandrarkvinnors kvalifikationer, arbetslivserfa-renhet och villkoren som finns på arbetsmarknaden. I denna studie innebär förutsättningarna möjligheter som framförallt kvinnorna i denna studie har haft när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden. Hinder i detta fall handlar alltså inte om motsatser till de förutsättningar, d.v.s. uteblivna eller bristande förutsättningar, utan om de hinder som invandrarkvinnor har haft p.g.a. sina etniska bakgrunder. Enligt Popoola (2002:72) är gränsen mellan integration och segregering hårfin därför att kulturen allt för ofta blandas in i frågor om integration på alla samhällsområden, däribland när det gäller arbete. Vidare menar hon att när människor med olika etniska bakgrunder möts kan de kulturella banden som de känner antingen leda till ökad sammanhållning eller utesluta dem som står utanför. För de senare kan detta bli ett hin-der.

Begreppet invandrare är synonymt med immigrant och är en beteckning på en person som har invandrat till ett visst land (Axelsson & Josephson, 2002:490). I Sverige började ordet invand-rare användas först på 1950-talet. Innan dess kallades de som inte var födda i Sverige för ut-länningar. Tanken bakom införandet av begreppet invandrare var att få människor från andra länder känna sig välkomna. Istället har begreppet blivit en etikett på en grupp människor som inte är svenskar (Allwood & Franzén, 2000). Begreppet saknar idag entydighet och förklaras på olika sätt. I första hand betecknar det personer som är födda i ett annat land eller som är födda av föräldrar från ett annat land (Darvishpour, 2004:17). I statistisk betydelse betecknar begreppet människor som får ett permanent uppehållstillstånd för att bosätta sig och blir folk-bokförda (Popoola, 2002:9). Det är också en beteckning på s.k. ”naturaliserade invandrare”, d.v.s. de som har fått svenskt medborgarskap (Ekberg & Gustafsson, 1995:10). Enligt Knocke, skriver Abbasian (2003:28) är begreppet invandrare könsneutralt. Hon anser att be-greppet ”invandrade kvinnor” vid beskrivningen av kvinnor som har invandrat är ett mera passande uttryckssätt.

Begreppet arbetsmarknad är en nationalekonomisk term för ”utbud och efterfrågan på arbe-te”. Det kan gälla en region, ett bestämt verksamhetsområde eller en viss yrkesgrupp (Bonni-ers Lexikon, 1997:227). Begreppet innebär alltså en relation mellan mängden av alla arbets-tillfällen som finns disponibla och mängden efterfrågade arbetsarbets-tillfällen. Då förknippas ter-men ofta med föreställningen om bl.a. möjligheter (Axelsson & Josephson, 2002:40).

Villkoren som finns på arbetsmarknaden regleras främst genom lagstiftning och genom avtal ingångna mellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Den arbetsmarknads-politik som förs ska framförallt leda till att minska arbetslösheten och förbättra sysselsättning-en (Bonniers Lexikon, 1997:227).

Begreppet integration kommer från det latinska ordet integrer och betyder bl.a. ”hel”, ”oskadd”, ”oförminskad”. Verbformen integrare innebär ”att fullständiggöra” och ”att full-borda”. Substantivformen interatio betyder ”förnyelse” och ”återupprättande av ett tidigare (fullkomligt) tillstånd”. I sociologiska sammanhang används begreppet om socialt umgänge mellan människor som leder till att de blir en del i en gemenskap (Österberg, 1991). I annat fall kan begreppet integration avse invandrare och deras delaktighet i sociala relationer, både på individ- och samhällsnivå. Det första betyder deltagande i olika aktiviteter och det andra medlemskap i samhällsgemenskapen (Popoola, 2002:13.). Integration är också en samman-smältning av blandade/heterogena delar till en enhet med betoning på att utjämna ekonomiska och kulturella skillnader mellan dessa delar (Axelsson & Josephson, 2002:486).

1. 3. Disposition

Uppsatsen är förutom inledningen indelad i sju kapitel. I bakgrundskapitlet kommer bl.a. po-licyfrågor angående integrationspolitik. Därefter kommer teorikapitlet där jag presenterar re-levanta teorier för denna studie som handlar om integration. Den ena utgår utifrån Durkheim (1984, 1993) och den andra utifrån Carlgrens och Diaz (2004) resonemang. Efter det kommer tidigare forskning. De olika teman som förekommer där är till för att ge en allsidig bild av invandrarkvinnors situation med anknytning till arbetsmarknaden. Kapitlet åtföljs av metod-kapitlet som handlar om studiens planering och genomförande. Resultat- och analysmetod-kapitlet kommer efter. Uppsatsen kommer att avslutas med en diskussion där jag redogör för alla de slutsatser jag har fått. Referenskapitlet och bilagan innehållande intervjuguiden kommer allra sist.

2. BAKGRUND

2. 1. Från arbetskraftsinvandring till integration – kort historisk översikt

I början av 1900-talet hade Sverige fem miljoner invånare. Av dem var 0.3 % invandrare. Det tog tid innan man började ta in ”utlänningar” som invandrare kallades då. Först år 1942 ändrades politiken och allt fler invandrare började komma till Sverige, främst från de skandi-naviska länderna. Det var också nordbor som dominerade på den svenska arbetsmarknaden. Efter andra världskriget, år 1945, kom ca 21 000 fångar från koncentrationsläger. År 1945 var gynnsamt för den svenska ekonomin, vilket innebar att situationen på arbetsmarknaden även var gynnsam för de flyktingar som valde att stanna kvar eftersom de lätt kunde få ett arbete. Under 1960-talet ökade arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa. Efter det steg den och nåd-de kulmen med en nettoinvandring på 78 000 invandrare i början av 1970-talet, varav 7 % av dem kom från länder utanför Europa. När sedan oljekrisen kom år 1973 avstannade arbets-kraftsinvandringen från de utomeuropeiska länderna. Det dröjde inte heller länge tills landet år 1980 drabbades av en strukturell och ekonomisk kris, vilket ledde till restriktivare arbets-kraftsinvandringspolitik. Det blev svårare att få arbetsstillstånd. Trots det steg antalet invand-rare från utomeuropeiska länder upp till 34 % och när flyktingar från krigets Jugoslavien kom, kunde Sverige börja kalla sig för ”invandringsland”. År 1997 hade Sverige en halv miljon första och andra generationens invandrare. Den siffran stiger alltjämt i. o. m. att allt fler män-niskor har börjat ta sig till Sverige för att söka skydd, särskilt från länderna i Mellanöstern. Det är inte arbete de söker, utan deras skäl att stanna handlar i första hand om flykting- och anhörigskäl. Invandringen har ändrat karaktär och därför har den svenska staten varit tvungen till att vidta åtgärder för att hjälpa de nyanlända invandrarna att integrera sig i det svenska samhället (Holgersson, 2004:74, ff.).

De första åtgärderna för att underlätta för invandrare kom i mitten av 60-talet. Det var dock inte arbetskraftsinvandringen som uppmärksammades även om den var en viktig stöttpelare för den svenska ekonomin. Först år 1968 fattade riksdagen ett beslut om att ”invandrare skall ha samma möjligheter att leva på samma standardnivå som den inhemska befolkningen” (Po-poola, 2002:28, ff.). Syftet var att ge invandrare rätt till jämlika sociala och ekonomiska förut-sättningar. Andra rättigheter som handlade om att bibehålla kultur, språk och traditioner spe-lade mindre roll. Man ville inte isolera invandrare. Under samma tid kom också LO och SAF överens om grundreglerna för integration av utländskt arbetskraft. Fokus lades främst på vik-ten av att kunna det svenska språket för att öka kommunikationen med svenskar och det svenska samhället. Bristande språkkunskaper uppfattades som ett problem på den tiden. Året

därefter, 1969 inrättades Statens Invandrarverk, vars arbete gick ut på att assimilera invandra-re eftersom någon sammanhållen minoritets- och invandrar politik inte fanns. Inte förrän år 1976 kom en grundlag som gav olika minoriteter möjlighet att bibehålla och utveckla kultur på sina egna villkor. Det dröjde ytterligare tio år tills riksdagen år 1986 fattade ett beslut om att göra minoritets- och invandringspolitik till invandrarpolitik. År 1996 skildes asyl- och in-vandringsfrågor från integrationsfrågor och den första integrationsministern blev tillsatt (Leif Blomberg). Året efter, 1997 ändrades invandrarpolitiken genom regeringens proposition 1997/98:16 till integrationspolitik. Det innebar att mångkulturalism förvandlades till mång-fald, som även kom att innefatta sexuell läggning, kön och handikapp. På så sätt kom integra-tionen att avse fler samhällsgrupper förutom invandrare (Popoola, 2002:29, ff.). I propositio-nen fastslogs bl.a. ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. Följande år, 1998 bildades Integrationsverket vars ansvar är integrations-politiska frågor. För verkställigheten ansvarar staten och kommunerna tillsammans. Deras huvuduppgift är att utöka invandrarnas delaktighet i samhället genom att för dem skapa för-sörjningsmöjligheter och samtidigt arbeta för att motverka diskriminering, rasism och främ-lingsskap. Kommunernas huvudansvar är att introducera invandrare i det svenska samhället genom att se till att de får tillgång till undervisning i svenska språket (sfi), utbildning och praktik. För olika arbetsmarknadspolitiska insatser ansvarar Arbetsmarknadsverket (Holgers-son, 2004:75, ff.)

2. 2. Arbete för mångfald och integration i det svenska samhället

Nyamko Sabuni (2007), ministern för integration och jämställdhetsfrågor, skriver i en artikel med titeln ”Integration och mångfald” om regeringens arbete för att öka integration och mångfald i det svenska samhället. Detta arbete, menar hon, ska gå ut på att man med hjälp av integrationspolitiska åtgärder kommer att riva bort alla barriärer som leder till diskriminering och rasism på alla samhällsområden och särskilt på arbetsmarknaden. Denna integrationspoli-tik ska hjälpa människor att ta fram inneboende krafter och ta bort känslan av utanförskap som länge har varit ett problem i det svenska samhället. Framförallt ska invandrare och andra utsatta grupper i samhället ges bättre förutsättningar till egen försörjning genom arbete. För invandrare ska det också bli lättare att komplettera utländska utbildningar eller validera ut-ländska kvalifikationer och för arbetsgivare lättare att anställa invandrare. Dessutom för att hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden kan en tänkbar åtgärd bli de s.k. anony-miserade ansökningsförfaranden som innebär avidentifierade ansökningshandlingar. Det in-nebär t.ex. att dölja icke svensktklingande namn. Lagstiftningen mot etnisk diskriminering

från år 1999 och ”lagen om lika behandling av studenter i högskolan” från år 2002 ska nyttjas flitigare för att motverka diskriminering. Förutom det är det redan från 1 juli, 2003 helt för-bjudet att diskriminera människor på högskolan och i arbetslivet (Sabuni, 2007).

Angående arbetsinsatser när det gäller integration, så har även Rådet för Mångfald i

Arbetsli-vet bestående av representanter från svenskt näringsliv år 2002 utarbetat en policy för att öka

mångfalden i det svenska arbetslivet. Detta mot bakgrund att enligt dem är diskrimineringen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden ett stort slöseri med mänskliga resurser. Den mångfald av kunskap och kompetens som finns i samhället måste tas till vara på ett bättre sätt utan hänsyn till människors etniska bakgrund. Invandrare är en tillgång och deras närvaro på den svenska arbetsmarknaden kan enbart gynna tillväxten, bidra till att bevara välfärden och öka stabiliteten i samhället. På arbetsplatser bidrar invandrare till att effektiviteten ökar, nya idéer strömmar in, respekten hos kunder ökar och det förbättrar företagets image. Det förbätt-rar hela verksamheten och det gynnar hela samhället, menar Rådet. Därför ska arbetsmarkna-dens alla verksamheter inrikta sig på att göra arbetsplatserna helt fria från diskriminering. Fokus ska i första hand läggas på arbetsgivarens uppgift att bedriva verksamheten på ett sätt så att det leder till ökad mångfald. Detta arbete ska främja ”lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet i fråga om arbete, anställnings – och arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet” (Rådet för Mångfald i Arbetslivet, 2002).

3. TIDIGARE FORSKNING

3. 1. Kvinnlig arbetskraftsinvandring i tidigare forskning

För de människor som kom till Sverige efter andra världskriget var vägen till arbetsmarkna-den rak. De fick tillfälliga jobb direkt inom arbetsmarkna-den privata tjänstesektorn och inom industrin (de los Reyes, 2001:66). På den tiden var andelen invandrarkvinnor på den svenska arbetsmark-naden förhållandevis stor och fram till 1950-talet uppgick den till hälften (55 %) av hela den invandrade befolkningen. Den tidens invandrarkvinnor var ekonomiskt oberoende och aktiva på den svenska arbetsmarknaden och kom också in i arbetslivet mycket tidigare än idag (Knocke, 2005). Majoriteten av dem var sysselsatta inom livsmedel- och textilindustrin eller så var de anställda inom husligt arbete (de los Reyes, 2001:63).

På 1960-talet var läget fortfarande ljust för invandrare och de välkomnades med öppna armar för att arbeta i Sverige. Då var målen om full sysselsättning nästan uppnådda, vilket var en ovanlig situation för Sverige (Andersson & Scott, 2004). På den tiden expanderade den

svenska industrin och behovet av arbetskraft var stort. Män från Finland och Sydeuropa rekry-terades och tillsammans med dem kom kvinnorna. Dessa kvinnor såg en bättre framtid för sig själva och för sina barn i Sverige. Många av dem började arbeta. Flera av dem fick arbete inom hälso- och sjukvården eller inom industrin (Knocke, 2005). Andra fick arbete inom ho-tell- och restaurangbranschen. Trots att de var relativt väletablerade på arbetsmarknaden och integrerade i det svenska samhället blev de ofta diskriminerade. Därför fick de också sämre och psykiskt påfrestande jobb. Detta tillsammans med sämre arbetsförhållanden ledde till att många av dem blev långtidssjukskrivna och fick förtidspensionera sig (de los Reyes, 2001:63, 75, ff.).

På 1980-talet var antalet invandrarkvinnor på den svenska arbetsmarknaden fortfarande rela-tivt högt (de los Reyes, 2001:89). Det fanns dessutom invandrarkvinnor som hade högre in-komst än vad både svenska män och kvinnor hade (Ekberg & Gustafsson, 1995:89). Ändå fick dessa kvinnors roll på den svenska arbetsmarknaden aldrig någon riktig uppmärksamhet, varken i samhället eller inom forskningen. Det var först när jämställdhetssträvandena kom som deras situation synliggjordes. Detta p.g.a. att hemmafruar blev föremål för granskning och hemmafrurollen förknippades med invandrarkvinnor (de los Reyes, 2001: 89).

I början på 1980-talet minskade industriarbetena och det skedde stora strukturomvandlingar som radikalt påverkade invandrarnas närings- och yrkesstruktur (de los Reyes, 2001:66). Si-tuationen försämrades ytterligare på 1990-talet p.g.a. omfattande nedskärningar som drabbade hela samhället. Många människor fick lämna sina jobb. Så när invandrarkvinnors deltagande på arbetsmarknaden fram till 1981 uppgick till 73 % i jämförelse med svenska kvinnors delta-gande på 65,3 %, sjönk det år 1991 till 67,1 %, medan svenska kvinnors deltadelta-gande ökade till 81,7 %. Orsaken var att invandrarkvinnor var överrepresenterade inom industrin och när indu-strijobben försvann drabbades dessa kvinnor först (Knocke, 2005).

Sedan dess har det blivit svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt p.g.a. att kraven har blivit högre. Kraven har inte bara ökat på utbildningen, utan även på de s.k. personliga egenskaperna. För arbetsgivaren är det viktigt att hitta en lämplig person för en bestämd uppgift. Detta gör att arbetssökande invandrare riskerar att inte uppfattas som lämp-liga personer, trots utbildning och arbetslivserfarenhet. Samtidigt har nya yrken tillkommit inom den privata tjänstesektorn och de s.k. företagsnära tjänsterna har ökat. Restaurangbran-schen har expanderat och p.g.a. arbetskraftsbristen inom vård och omsorg har

anställnings-möjligheterna ökat där (Gonäs & Knocke, 2004:20, ff.). Detta kom att innebära att nästan var femte invandrarkvinna idag har anställning inom servicesektorn (de los Reyes, 2001:67).

3. 2. Invandrarkvinnors svenska medborgarskap

I artikeln ”Invandrarkvinnor och medborgarskapsbegreppet i Sverige – en studie av integra-tion ur feministiskt perspektiv” beskrev Karin Lind år 2000 hur invandrarkvinnor upplever sin situation som medborgare i Sverige och hur detta medborgarskap fungerar i verkligheten. En-ligt henne borde det svenska medborgarskapet gälla alla människor som bor och är folkbok-förda i Sverige. När det gäller invandrarkvinnor fungerar tankarna om medborgarskap inte till fullo, menar Lind (2000:40). Detta beror på den svenska officiella inställningen som har en socialliberal utgångspunkt när det gäller medborgarskap, vilket innefattar en manlig norm. Medborgarstyret handlar i detta perspektiv om vita, heterosexuella medelklassmän. Detta bi-drar enligt henne till särbehandling av vissa grupper och människor i samhället. Det bibi-drar dels till en indelning efter genus och etnicitet och dels till en etnocentrisk syn, d.v.s. en åsikt om att den egna kulturen är överlägsen andras. Därför drabbas framförallt invandrarkvinnor som p.g.a. sin kultur inte ses som fullvärdiga medborgare, menar hon.

Lind (2000:41, ff.) kom fram till att det på en rad områden finns stora brister när det gäller invandrarkvinnors rättigheter. Arbetsmarknaden är det område där bristerna är mest uppenba-ra både på organisations- och individnivå. På arbetsmarknaden bemöts kvinnorna inte som medborgare, för de ignoreras och ses inte som en resurs. Deras etniska bakgrund står i vägen och är den främsta orsaken till att de har svårt att få ett arbete. Det betyder att de inte kan göra rätt för sig genom att klara egen försörjning och samtidigt bidra till samhällets bästa genom att arbeta. När de sedan lyckats ta sig in på arbetsmarknaden stöter de på andra hinder. De bemöts inte som individer utan klumpas ihop, osynliggörs och diskrimineras genom fördoms-fulla attityder, som i första hand har med deras kulturella bakgrund att göra. Detta är inte rätt, menar hon eftersom många av dessa kvinnor är starka och välmotiverade. Många av dem har mot alla odds kunnat övervinna svårigheterna genom att komma in på arbetsmarknaden och följaktligen skapa sig en trygg tillvaro i Sverige.

3. 3. Arbetsmarknad och invandrarkvinnors moderskap

Andersons och Scotts studie ”Labour-market attachement and entry into parenthood: The ex- perience of immigrant women in Sweden” från år 2004 handlar om arbetsmarknadens inställ-ning till kvinnors graviditet och moderskap. Fokus läggs på de effekter som

arbetsmarknads-aktivitet och inkomst har på kvinnornas moderskap. Det var p.g.a. den höga nativiteten under 1990-talet som intresset för ämnet väcktes. Att det föddes många barn under denna period var ett resultat av en generös socialpolitik som riktades till nyblivna föräldrar för att öka jämlikhe-ten mellan könen. Det bidrog till en positiv inställning till barnfamiljen, för både svenskar och invandrare. Förutom det visade det sig att kvinnors inkomster under denna period enbart hade en positiv inverkan på deras moderskap. På den tiden var det också vanligt att invandrarkvin-nor arbetade under graviditeten. Det var först på slutet av 1990-talet som situationen vände. P.g.a. strukturförändringar och nedskärningar försämrades situationen på arbetsmarknaden och det drabbade också invandrarkvinnor. Deras inkomster har sjunkit eller så blev de avske-dade. Detta visade att ekonomin har stor inverkan på nativiteten, för med en minskad inkomst minskade antalet födslar. Dessutom visade det sig att barnafödandet ökar i goda tider, d.v.s. när situationen på arbetsmarknaden ser positiv ut (Andersson & Scott, 2004).

Så småningom förändrades bilden på kvinnors moderskap och graviditet blev ett hinder för kvinnor som ville arbeta. För många invandrarkvinnor försvårades situationen ytterligare ef-tersom deras moderskap förklarades utifrån deras kultur som framställs som tillbakasträvande och som hindrar kvinnors aktiviteter utanför hemmet. Det uppgavs att det kan bli en konflikt-fylld situation för dem att både bilda familj och samtidigt delta i arbetslivet. Det beror på upp-fattningen att deras status i deras kultur vilar på barnafödande och att många barn ses som framgång och stärker familjens position i gruppen. Med hjälp av denna förklaring hålls in-vandrarkvinnorna från arbetsmarknaden. Fast underlaget för denna bedömning utgjordes bara av en enda grupp invandrare. I verkligheten skiljer sig inställningen till barnafödande mellan olika invandrargrupper. Här har individualism, oberoende och en liberal familjesyn en stor inverkan. Slutsatsen är dock att möjligheter för att kunna förena familjelivet med arbetslivet finns för alla i Sverige, enligt Andersson och Scott (2004).

3. 4. Utbildning och kompetens

På 1990-talet var kravet på social kompetens ganska stort vid sidan av formell utbildning (Gonäs & Knocke, 2004:45). Med uttrycket social kompetens avses i första hand människors förmåga till samspel med andra människor. Alltså en förmåga att kunna anpassa sig till och vara välfungerande i olika sociala sammanhang och inom olika sociala grupper utan att ifrå-gasätta deras värden och samtidig bibehålla de egna. Det är att acceptera andra och bli accep-terad av andra. Detta för bättre samarbete och kommunikation. Det är framförallt en förmåga till snabba förbindelser med människor oavsett parternas olikheter angående karaktär och

in-tressen, vilka ska leda till en produktiv utväxling av kunskaper, erfarenheter och färdigheter oftast inom gemensamma intresseområden (Alm, 1996-1999). Utgångsläget när det gällde etnisk mångfald var att det alltid var ”de andra”, invandrarna, som saknade social kompetens. Denna inställning var vanlig på den tiden, hävdar Gonäs och Knocke (2004:45).

Så småningom har uttrycket ”social kompetens” blivit ersatt med ”sverigespecifika kunska-per” (de los Reyes, 2001:69). Med det menas att ha goda kunskaper i svenska språket och en utbildning som passar den svenska arbetsmarknaden. Invandrarkvinnor drabbades först efter-som de ofta förbinds med traditioner och kultur på ett negativt sätt. Det är de efter-som saknar de s.k. sverigespecifika kunskaperna och det etniska ursprunget är alltså den främsta markören för detta. Därför dras också slutsatsen att de saknar rätt kompetens. Det innebär att i jämförel-se med svenska utbildningar och examinationer på högskolenivå har deras motsvarande do-kument mindre värde och vissa av dem är tvungna att göra om sina utbildningar. Har de rätt kompetens tar det lång tid för dem att få sin utbildning accepterad av byråkratin. Detta hindrar dem från att komma in på arbetsmarknaden och många av dem går långa tider arbetslösa. Där-för har de också svårt att integrera sig, anser de los Reyes (2001:69, ff.).

3. 5. Invandrarkvinnors företagsamhet

Saeid Abbasian skriver i sin doktorsavhandling Integration på egen hand. En studie av

in-vandrade kvinnoföretagare i Sverige från år 2003 om invandrarkvinnors företagande i

Sveri-ge. Det gör han mot bakgrund av att småföretagandet, särskilt bland invandrarkvinnor, har ökat lavinartat de senaste åren. Enligt honom är orsaken till det de långa perioder av arbets-löshet som har präglat den svenska arbetsmarknaden. Därför ville han undersöka varför in-vandrarkvinnor startar eget och om det leder till integration i arbetslivet (Abbasian, 2003:13).

De flesta invandrarföretag som startas i Sverige är oftast små företag som kallas levebrödsfö-retag eller enmansfölevebrödsfö-retag. Det är fölevebrödsfö-retag som har upp till tio anställda. Sådana fölevebrödsfö-retag startas med ett litet kapital, men kräver stor arbetsinsats. Verksamheten är enkel och serviceinriktad. Denna form av företagande är vanlig bland kvinnliga invandrarföretagare. Det är ett sätt för dem att skapa eget arbete och egen försörjning. De startar dessa företag av två skäl, personliga och strukturella. Första skälet handlar om självständighet, frihet, personlig utveckling, att ha ett arbete man är intresserad av, framtidsinvestering eller önskan om att förverkliga en affärs-idé. Det andra skälet gäller främst att undgå arbetslöshet, hitta ett passande arbete, motverka

diskriminering, skapa försörjning och undvika mindre värderade arbeten med uteblivna karri-ärmöjligheter, usla arbetsförhållanden och även privatiseringen på den ordinarie arbetsmark-naden. De flesta invandrarkvinnors motiv att starta eget är ofta strukturella (Abbasian, 2003:35, 181, ff.).

Abbasians (2003:182, ff.) undersökning visade att de invandrarkvinnor som startat eget var resursstarka personer med hög utbildning, lång arbetslivserfarenhet, hade goda kunskaper i det svenska språket och brett humankapital, d.v.s. kunskap och kvalifikationer utöver den formella utbildningen och arbetslivserfarenheten. Flera av dem kom från medelklassfamiljer, där deras uppväxtmiljö präglades av välutbildade föräldrar med allmänt moderna värderingar. De har också använt sig av olika strategier för att starta eget, i första hand genom praktik eller tillfälliga anställningar inom det område som de vill vara verksamma i. Ofta startade de också sina företag med små medel och med hårt arbete.

Angående integrationsfrågan, visade sig de kvinnliga företagarna i Abbasians (2003:184, ff.) undersökning i allmänhet vara nöjda med sin situation. De hade ett arbete, kunde bidra till familjeförsörjningen och även ge arbete åt andra. På så sätt blev de ekonomiskt oberoende och självständiga personer. Det är ett tecken på en långtgående arbetsmarknadsintegration.

3. 6. Svensk integrationspolitik i praktiken

I artikeln ”Integration into the Social Democratic Welfare state” från 2005 skriver Mikael Hjerm att trots integrationsverkets policy om åtgärder för att förbättra situationen för invand-rare råder i detta avseende en negativ bild på den svenska arbetsmarknaden idag. Enligt ho-nom är orsaken att den socialdemokratiska välfärdsstaten kännetecknats av hegemoni. I Gra-meis (de los Reyes & Mulinari, 2005) tappning innebär det att svenskar har en ledande ställ-ning när det gäller det politiska och kulturella livet i Sverige. P.g.a. sin majoritetsstatus befin-ner de sig automatiskt i en överordnad position i förhållande till andra etniska och kulturella grupper i samhället, vilket betyder att det är deras normer och attityder som gäller i hela sam-hället. Det är de som bestämmer vad som är rätt, riktigt och normalt (de los Reyes & Mullina-ri, 2005:66, 79). Av den anledningen anser sig den socialdemokratiskt styrda välfärdstaten ha rätt att ta hand om invandrare och hjälpa dem att integreras. Ett pluralistiskt samhälle, där det råder kulturell mångfald och med olika åsikter skulle vara ett bättre alternativ, anser Hjerm (2005:122, ff.).

Han jämförde fyra generationer invandrare med svenskar och deras villkor på arbetsmarkna-den samt deras välfärd och kom fram till att invandrarna har en marginell roll på arbetsmark-naden. Många av dem är arbetslösa och mest drabbade är kvinnorna. Deras andel på arbets-marknaden blir allt mindre för varje ny generation. Även angående hälsan är situationen för invandrarkvinnor sämre vilket beror på ogynnsamma arbetsförhållanden som stressiga och monotona arbeten. Att deras situation på arbetsmarknaden förvärras hela tiden är tecken på att den svenska välfärden inte fungerar i praktiken. Det beror även på normalisering och konfor-mitet, menar han, vilket betyder att invandrarkvinnor betraktas som avvikare och därför inte passar in. Följaktligen menar han att den socialdemokratiska regeringen inte är bättre än andra regeringar på att integrera människor. Framför allt har det visat sig att oavsett vem som har den politiska makten i Sverige har invandrare, och i synnerhet invandrarkvinnor, tidigare haft det lättare på arbetsmarknaden. De fick arbete nästan direkt efter ankomsten och därför har de också kunnat integrera sig förhållandevis snabbt sig i det svenska samhället (Hjerm, 2005:122-135).

4. STUDIENS TEORETISKA ANKNYTNING

Det finns ett flertal teorier som är intressanta och skulle kunna vara användbara i en studie som handlar om invandrarkvinnor. Några av dem och somliga delar av dem kommer jag att presentera kortfattat i detta kapitel. Senare kommer en presentation av integrationsteorin, som är central i denna studie. Diskussionen om integration introduceras med Durkheims (1984, 1993) teori om den sociala sammanhållningens betydelse för integration och avslutas med Carlgrens och Diaz: s (2004) resonemang om arbetsmarknadsintegration. Dessa resonemang kommer också att kompletteras med hjälp av annan litteratur av olika författare.

4. 1. Migration, genus och etnicitet

Den första teorin är Giddens (2003) beskrivning av migration. Intressant är det han skriver om de nya migrationsmönstren, där det nya bl.a. är att det har skett en feminisering av migratio-nen, vilket innebär att även kvinnor har börjat emigrera för att arbeta i andra länder. Orsaken till det är globaliseringen och den förändrade arbetsmarknaden där efterfrågan på kvinnlig och billig arbetskraft ökat. Även orsakerna till migration har ändrats och de tidigare teorierna som förklarar dessa orsaker, push och pull, gäller idag bara i vissa fall, skriver han. Jag anser att orsaker till migration i vissa fall kan ha betydelse för hur den framtida situationen blir i det nya landet, t.ex. kan familjeanknytning påskynda integrationsprocessen. Eftersom jag är

in-tresserad av kvinnors situation efter ankomsten till Sverige ser jag begränsningar med denna teori.

En annan teori som hade kunnat användas i denna studie är den som handlar om etnicitet. Bland dem som har skrivit om etnicitet finns teorikerna, Cornell och Hartmann (1998) samt Lewellen (2002). Det de har gemensamt är att de använder begreppet för att beskriva skillna-der mellan olika etniska grupper och andra grupper i samhället som befinner sig i en minori-tetsställning. De skriver också om olika problem som förknippas med etnicitet. T.ex. enligt Cornell och Hartmann (1998) kan etnicitet bl.a. ge upphov till etnocentrism, som är en upp-fattning om den egna gruppens överlägsenhet. Enligt Lewellen (2002) kan etnicitet även ge upphov till nationalism. Han menar att globaliseringen har släppt loss nationalistiska känslor hos människor som kräver rätten till sin egen mark. Etnicitet, enligt min mening, har särskilt betydelse när det gäller hur människor från andra länder bemöts i det nya samhället. Det kan vara en orsak till diskriminering som kan utgöra ett hinder i integrationsprocessen. I detta av-seende är teorin om etnicitet intressant.

En ytterligare intressant teori är Hirdmans (2001) genusteori. I den är hon bl.a. kritisk till ge-nussystemet som hon menar är orättvist, för det skapar stereotypa föreställningar som hindrar människors tankar och handlingar. Genus handlar inte enbart om skillnader mellan män och kvinnor, utan den präglar hela samhället och alla situationer, menar hon. I synnerhet förknip-pas den med ”över- och underordning, makt och vanmakt” (Hirdman, 2001:16). På flera stäl-len i studien förekommer detta tema där invandrarkvinnor beskrivs utifrån genusperspektivet. Annars påverkas invandrarkvinnors situation på arbetsmarknaden inte bara av den kvinnliga underordningen utan också den underordning de får p.g.a. sitt invandrarskap. För som Abba-sian (2003:76) skriver, är genus och etnicitet oskiljaktiga när det gäller invandrarkvinnors situation.

4. 2. Integration

Social sammanhållning och integration

I sitt verk The Division of Labour in Society presenterar Durkheim (1984:32) sin variant av integrationsteorin. Inspiration till det fick han huvudsakligen av Ferdinand Tönnies bok

Ge-meinschaft und Gesellschaft som beskrev den sociala sammanhållningens utveckling. I denna

bok behandlar han frågor som handlar om den sociala samanhållningens villkor, förändringar och påstådda sönderfall med koppling till den ökande individualiseringen i det moderna

sam-hället. Enligt Boglind, Eliason och Månson (2005:209, ff., 239) hade Durkheim en huvudtes som handlar om att den sociala sammanhållningens mönster, och i. o. m. den individualis-mens förutsättningar och olika uttryck, bestäms av samhällsstrukturen, alltså av arbetsdel-ningens utveckling. Arbetsdelning, som betyder differentiering av alla arbetsuppgifter i sam-hället, har visat sig ha stor betydelse inte bara för den sociala sammanhållningen utan också för integrationen. Angående integration, nyckelfrågan i Durkheims resonemang, gällde sär-skilt i vilken grad som människor är inblandade i ett system av en ömsesidigt beroende genom omsorgen och kontrollen.

I The Division of Labour in Society presenterar Durkheim två olika samhällstyper som kom att representera två skilda former av social solidaritet: mekanisk solidaritet och organisk

soli-daritet. Samhällen med mekanisk solidaritet är arkaiska förindustriella mindre samhällen som

t.ex. bondesamhället (Durkheim, 1984:67). I sådana samhällen är den sociala sammanhåll-ningen/solidariteten nödvändig för att kunna stå upp mot den allmänna fientligheten som kan uppstå i brist på kommunikation med omvärlden. Denna fientlighet eller hotet utifrån påtving-ar stpåtving-arkpåtving-are integration vilket innebär att den sociala sammanhållningen blir stor. Den sociala sammanhållningen förstärkts ytterligare av hårda religiösa trossatser och moraliska krav. Re-ligion i ett sådant integrerat samhälle fungerar som skydd och stärker kollektivet. Den sociala kontrollen är stor. Individens betydelse är liten, då denne är bara en liten del av den stora mas-san. Samtidigt ger den starka sammanhållningen förutsättningar till livligt samarbete mellan samhällsmedlemmarna när det gäller utväxling av tankar, idéer och känslor vilket gör att öm-sesidigheten är stor (Durkheim, 1993:100, ff., 175, 163). Integrationen i ett sådant samhälle beror i först hand på att människor är lika i många avseenden. Framförallt delar de grundläg-gande värderingar och normer. I sådana samhällen är allting gemensamt inklusive sysselsätt-ningen. Antalet roller är begränsat vilket innebär att arbetsdelningen är förhållandevis liten (Durkheim, 1984:67).

När ett sådant samhälle försvagas eller lösgörs skiljs dess medlemmar från gruppen och från sitt sociala liv där. De individuella skillnaderna blir större eftersom individens vilja och de individuella målen kommer att väga tyngre än kollektivets. Det gör att självständigheten ökar och individualismen frodas. Detta även p.g.a. att de gemensamma värdena förmedlade genom kyrkan blir mindre. Den sociala sammanhållningen påverkas även av att människor tillåts vara olika eftersom det råder större frihet och tolerans. Samtidigt minskar samhörighetskäns-lan och banden melsamhörighetskäns-lan samhällsmedlemmarna blir mera anonyma och abstrakta. Dessutom

minskar de gemensamma aktiviteterna och det innebär att umgänge mellan människor blir mindre vilket påverkar den sociala integrationen negativt. Så är det i det moderna samhället där integrationen sker genom organisk solidaritet med hjälp av arbetsdelningen (Durkheim, 1993:100, ff., 155, 162, 220).

Med moderniseringen försvann inte den gamla sociala ordningen utan den har bara omstruk-turerats på nytt och till det bättre, påpekar Durkheim (Boglind et al., 2005:213, ff.). Den ge-mensamma moralen finns alltså kvar men den sociala samhällskontrollen har blivit mindre. Alltså har det kollektiva medvetande blivit mindre. Så småningom ersattes det också allt mer av arbetsdelningen som blev en framgångsrik strategi i det moderna samhället för att kunna hålla olika sociala enheter samman (Durkheim, 1984:123). Det var en utveckling som inte gick att hejda eftersom industrialiseringen i sig redan medförde en differentiering i mindre enheter överallt i samhället. Samhället var alltså tvunget att anpassa sig till dessa förändringar för att förhindra desintegration, menar Durkheim (Cuff & Payne, 1996:44, ff.).

I ett samhälle med högt utvecklad arbetsdelning kan det inte finnas ett normsystem och en världsbild som är enhetlig, menade Durkheim (Boglind, et al., 2005:213, ff.). Den ökade indi-vidualiseringen har redan medfört en mängd olika sociala grupper som var och en har utveck-lat sina egna normer, ideal och värden. En sådan funktionell mångfald förutsätter också nya samarbetsformer för att öka sammanhållningen och integrationen. Följaktligen innebär det att integration, som förut upprätthållits genom gemensamma normer, regler och värderingar, er-sattes av ett funktionellt beroende genom arbetsdelningen. Tanken var att göra parterna ömse-sidigt beroende av varandra trots deras olikheter och vilja (Durkheim, 1984:298). Förutom detta, är vissa grundläggande värden som reglerar människors och gruppers sätt att agera och uppträda inför varandra nödvändiga för samexistensen, samarbetet och för att hela samhället ska kunna fungera, menade Durkheim (Cuff & Payne, 1996:42).

Durkheim (1984:67, ff., 313) ansåg också att i takt med att samhället utvecklades genom ar-betsdelningen så förbättrades även människornas förmåga att handla moraliskt riktigt. De blev mer öppna för nya impulser och mer rättvisekrävande när det gäller de existentiella villkoren. Samhället, menade han, går hela tiden mot större rättvisa och det innebär ständigt ökade krav på lika möjligheter, i synnerhet på arbetsplatserna. I och med det ökade även respekten för människor som blev det moderna samhällets överideologi. Därför, enligt Boglind, et al. (2005:211, ff.), bidrog arbetsdelningen till att skapa förutsättningar för fredlig samexistens

mellan människor och den medverkade till att förbättra relationer mellan människor. Enligt Durkheim (1984:208) blev den ett fredlig alternativ till djungels lag.

Särskilt inom arbetslivet blev det viktigt eftersom arbetet och arbetslivet är det område som betyder mest för människorna i det moderna samhället. Arbetsplatsen har blivit ett viktigt forum inte bara för gemensamma aktiviteter, utan också för social sammanhållning och för integration. Därför bör arbetsorganisationer och yrkesgrupper arbeta för att skapa ett mora-liskt regelverk som utökar integrationsmöjligheterna, menade Durkheim (Boglind, et al., 2005:209, ff.). Det krävs framförallt en ”intelligent” arbetsledning som motarbetar improduk-tivitet och som arbetar för effekimproduk-tivitet och större social sammanhållning genom att bl. ta bort onödiga arbetsuppgifter och fördela arbetet på ett sätt att alla får tillräckligt att göra. Den ska också se till att människor respekteras och behandlas rättvist när det gäller deras möjligheter på arbetsmarknaden (Durkheim, 1984:323, 313). Ingen ska behöva dömas utifrån sin sociala bakgrund, utan utifrån sina arbetsinsatser, menade Durkheim (Boglind, et al., 2005:209)

Arbetsmarknadsintegration

Carlgren och Diaz (2004:23, ff.) skriver att samhällsvetenskapen länge var intresserad av kun-skapen om vad det är som bidrar till att skapa en samhällsgemenskap och att det sedan bibe-hållits trots motgångar. De tankarna gav upphov till teorin om social integration. Samtidigt och i samband med det har intresset för fenomenet migration väckts när det gäller nutida sam-hällen. Av den anledningen blev integration en reformistisk politisk strategi och särskilt den normativa betydelsen av den gav upphov till en mängd politiska åtgärder i form av regelverk och policy, däribland rörande arbetsmarknaden. På individnivå kom integration att gälla de satsningar som ska understödja individuella livsprojekt. I samband med det betonas delaktig-heten. Med det menas att alla människor ska vara delaktiga i samhället på lika villkor och även kunna bevara sin kulturella särart. Av den anledningen kom integration att företrädesvis gälla invandrare.

I Sverige har integration ersatt assimilation, som bedöms som en verkningslös anpassnings-strategi. Enligt assimilationsprincipen var minoritetsgrupper tvungna att ge upp sin kultur, religion, språk och värderingar för att kunna smälta samman med majoritetskulturen och för att bli accepterade. Det är detta tvång som idag uppfattas som en ideologisk skiljelinje mellan assimilation och integration (Popoola, 2002:9, 19).

Integration är alltså den process som gör att invandraren kommer att bli en fungerande del i samhället och ha tillgång till eftertraktade resurser såsom arbete, yrkesposition, inkomst, ut-bildning och andra sociala resurser. Processen är långsiktig och med tiden uppnår invandraren en viss grad av jämlikhet med svenskar genom att delta i olika kategorier av sociala relationer, däribland i arbetslivet (Carlgren & Diaz, 2004:31, 59, ff.). På så sätt, enligt Popoola (2002:20, ff.) förknippas integrationen med kvaliteten på invandrarnas delaktighet i olika samhällsfält. Vid långtgående integration är invandraren delaktig i flera samhällsfält samtidigt och kan be-traktas som jämlik med majoritetsbefolkningen, utan att behöva ge upp sin kultur.

Integration är alltså en process som har inverkan på flera samhällsfält samtidigt. De samhälls-fält inom vilka invandrare innesluts eller utestängs utgör i Carlgrens och Diaz: s (2004:31, ff.) analys olika integrationsdimensioner. Dit räknas social integration,

arbetsmarknadsintegra-tion, boendeintegraarbetsmarknadsintegra-tion, kommunikativ integraarbetsmarknadsintegra-tion, medborgerlig integration och subjektiv integration

Den dimension som är mest intressant i det här sammanhanget är arbetsmarknadsintegratio-nen. ”Arbetsmarknadsintegration omfattar de invandrades inlemmande i mottagarsamhällets arbets- och när-ingsliv. Genom avlönat arbete och företagande skaffar sig invandrade personer tillgång till ekonomiska resurser (inkomster, materiella tillgångar) och socioekonomiska resurser (yrkesstatus)”, skriver Diaz (2004:63). Alltså leder arbetsmarknadsintegration till ekonomisk integration eftersom invandraren får tillgång till inkomst och andra ekonomiska resurser och på så kan sätt kan försörja sig. Egen försörjning är huvudmålet när det gäller integrationsfrågan (Carlgren & Diaz, 2004:23).

Inom integrationspolitiken betonas innehavet av ett arbete som det primära för integration, just med tanken på försörjningen, menar Carlgren och Diaz (2004:23, ff.). Samtidigt tillskrivs arbetslivet särskild betydelse därför att invandrare genom att delta i arbetslivet kommer i kon-takt med svenskar. Det leder till att de mellanetniska sociala konkon-takterna ökar. Dessa relatio-ner bygger i stort sett på den tillit som kan uppstå mellan människor som möts och som följ-aktligen kan underlätta samvaron och sammanhållningen mellan dem. Förmodligen kommer de också att dela vissa idéer med varandra om t.ex. normer, värderingar eller språk och det gynnar den sociala integrationen.

Diaz (Popoola, 2002:20, ff.) utgår från en syn på människan som en handlande individuell aktör som gör egna val. I fråga om integration påverkas dessa val av barriärer och möjligheter

som finns i samhället. De kan både hindra eller ge förutsättningar för integration. Därför har staten och myndigheterna ansvar och skyldighet att hjälpa dem som hindras i integrationspro-cessen, menar han. Från den enskilde aktörens sida handlar det om att känna sig motiverad att bli integrerad, praktiskt kunna klara av de krav som finns i samhället och vara beredd på att betala den mänskliga kostnad som han/hon kan acceptera, menar han. Integration är enligt Carlgren och Diaz (2004:31 ff.) alltså en ömsesidig process där både invandrare och samhället bör anpassa sig till varandra.

5. METOD 5.1. Val av metod

För studien valde jag en kvalitativ ansats, eftersom människors uppfattningar och synsätt bäst framkommer på detta sätt (Bryman, 2001:300). Genom denna metod finns det en möjlighet att få fram verklighetstrogna beskrivningar av de känslor, erfarenheter och upplevelser som i mitt fall förbinds med invandrarkvinnors liv och olika situationer (Kvale, 1997:9). Med en kvanti-tativ ansats skulle detta inte vara möjligt, eftersom metoden vanligen handlar om statistiska sifferberäkningar.

En vanlig datainsamlingsteknik vid kvalitativ forskning är intervjun. I detta fall handlar det om en semistrukturerad intervju. Den var mest lämplig i denna studie eftersom kvinnorna genom den kunde blicka tillbaka på sin situation på arbetsmarknaden och sedan redogöra för sina upplevelser och uppfattningar (Kvale, 1997:9, ff.). En sådan intervju ger också större utrymme till öppenhet och flexibilitet, vilket betyder att de kunde styra den genom att deras subjektiva utsagor stod i centrum. Enligt Franzén och Jansson (2004:41) står detta i motsats till den standardiserade intervjun, där intervjufrågorna som ställs till respondenterna är exakt samma och ska följas strikt. Därför skulle inte en kvantitativ ansats vara användbar här. Den skulle förhindra att fritt kunna följa det oväntade och det väsentliga i kvinnornas åsikter. Dessutom skulle den styra informanterna och detta i sin tur skulle påverka resultatet. Enligt Svenning (2003:34) kan en semistrukturerad intervju även användas vid explorativa

undersökningar på outforskade områden.

5. 2. Urval

I denna studie gäller ett bekvämlighetsurval, även kallat tillfällighetsurval. Det kännetecknas genom att respondenterna oftast kommer från intervjuarens egen bekantskapskrets, eftersom det är svårt att få tag på någon som vill ställa upp eller det går inte att få tag på människor

som passar in (Bryman, 2001:313). Så är fallet med denna undersökning. De fem kvinnorna som deltog i denna undersökning är alla mer eller mindre bekanta med mig. De är i olika åld-rar mellan 30 år och 57 år, kommer från olika länder och tiden för deras ankomst till Sverige varierar. Tre kvinnor kommer från Europa och två från utomeuropeiska länder. Två av dem är bosatta i stora städer och tre i en medelstor stad i Mellansverige. Det är vanliga kvinnor som valts p.g.a. att de är födda utomlands och har en viss arbetslivserfarenhet i Sverige. Att få tag på kvinnorna var inte så svårt. Jag behövde bara ta telefonkontakt och tillfråga dem om de vill ställa upp på en intervju och de tackade ja. Därefter fastställdes tidpunkten för intervjun.

5. 3 Respondenter

Kristina är 56 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 25 år.

Kristina arbetar som tandsköterska. Hon kom till Sverige år 1976 från Centraleuropa på grund av familjeanknytning.

Sara är 36 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 1 år.

Sara arbetar som undersköterska. Hon kom till Sverige år 2002 från ett utomeuropeiskt land på grund av familjeanknytning.

Anna är 48 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 17 år.

Anna är egen företagare och har egen frisörsalong. Hon kom till Sverige år 1978 från ett ut-omeuropeiskt land på grund av familjeanknytning.

Claudia är 57 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 18 år.

Claudia är egen företagare och arbetar som översättare och teknikkonsult. Hon kom till Sveri-ge år 1984 från ett västeuropeiskt land p.g.a. av familjeanknytning.

Elisabeth är 30 år och har varit arbetssökande på den svenska arbetsmarknaden 1 år.

Elisabeth praktiserar sedan ett halvår tillbaka i ett privat företag. Hon kom till Sverige år 2000 från ett västeuropeiskt land på grund av familjeanknytning.

5. 4. Tillvägagångssätt

I studien använde jag en intervjuguide (se bilaga) vilket är vanligt förekommande vid semi- strukturerade intervjuer (Bryman, 2001:301). Den konstruerades med tanke på studiens syfte, frågeställning och teorierna. Frågorna i den delade jag in i olika delområden. Jag inledde med

bakgrundsfrågor om bl.a. respondenternas namn, ålder och deras ställning i arbetslivet. Däref-ter ställde jag frågor som har anknytning till deras tidigare erfarenheDäref-ter från hemlandet när det gäller utbildning och arbetslivserfarenhet, deras erfarenheter av arbetsmarknaden i Sverige samt frågor om arbetets betydelse för integrationen. Intervjuguiden var till stor hjälp för inne-hållet i de i förväg fastställda frågorna underlättade intervjuutfrågningen och senare analysen.

Samtliga intervjuer genomfördes efter överenskommelse angående tid och plats. De utfördes under december månad år 2007. Varje kvinna intervjuades för sig och intervjun tog ungefär en timme. Samtliga intervjuer utfördes hemma hos kvinnorna i en ostörd och lugn miljö. Vid intervjuerna hade jag till min hjälp en bandspelare. För de kvinnor som inte ville bli bandade använde jag penna och anteckningsblock. Före intervjun informerade jag respondenterna om de etiska principer som gäller och också om syftet med denna studie och den använda meto-den. Sedan ställde jag frågorna. Förutom bakgrundsfrågor kom frågor av allehanda slag såsom uppföljningsfrågor, sonderingsfrågor och direkta frågor för att få raka svar och lättare komma ihåg vad de sade. Däremot undvek jag att använda ledande frågor för att inte påverka intervju-svaren. Eftersom intervjuformen var öppen och flexibel dök hela tiden nya frågor upp och därför var ingen av intervjuerna den andra lik.

Det är viktigt att påpeka att jag visade respekt för respondenterna genom att visa dem empati, vara lyhörd och öppen även om situationen var sådan att jag var tvungen att ingripa t.ex. vid motsägelser eller upprepningar. Särskild hänsyn tog jag till tystnaden eftersom det var då de riktigt genomtänkta svaren kom fram som var värda större uppmärksamhet. Varje intervju avslutades med en reflektion. Jag har även erbjudit respondenterna att få läsa uppsatsen när den är klar.

Efter varje intervju transkriberade jag allt bandat material i sin helhet. Samtidigt såg jag till att ändra de uppgifter som skulle ha kunnat avslöja kvinnornas identitet, bl.a. fick de sina namn ändrade till svenskklingande för att skydda deras integritet. Förutom detta kompletterades vissa oklarheter eller utebliven information med fler uppgifter från respondenterna via tele-fonsamtal i efterhand.

5. 5. Analysmetod

Analysen påbörjades genom att allt material lästes noggrant flera gånger. Genom klarläggning sållades irrelevant material bort och bara det mest informativa blev kvar. Det fanns alltså ett induktivt förhållningssätt i detta arbete, där strävan var att finna olika mönster i den mängd av det empiriska materialet som gick att utnyttja vid beskrivningen och för att dra slutsatser. Se-dan användes Kvales (1997) meningskoncentreringsmodell som analysmetod. Den gick ut på att hela den stora mängden text som transkriberingen gav, krymptes ihop. Bara relevanta de-lar/tema fick vara med. Sedan har dessa teman satts ihop till en deskriptiv utsaga som kommer att redovisas dels i resultatet i strukturerad form och dels i diskussionen i löpande text.

5. 6. Forskningsetiska ställningstaganden

Etik är något som gäller hela forskningen, inte bara vissa delar av den. Jag som forskare har ansvar för att följa de forskningsetiska principerna för att skydda personer som deltar i min undersökning från oönskade konsekvenser (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 1990).

I denna studie följde jag dessa principer som beskriver hur en forskare ska förhålla sig till respondenterna och sin forskning. Enligt individskyddskravet ska forskaren hitta en balans i sitt forskningsarbete. Denne ska vara konsekvent och målmedveten och samtidigt visa sina respondenter respekt genom att vara lyhörd. Angående konsekvenser så bör den erhållna kun-skapen, hur intressant än den är, uppvägas mot de skaderisker som den kan utsätta undersök-ningspersonerna för. Ingen ska drabbas, vare sig respondenterna eller personer i deras omgiv-ning. Individskyddskravet består av fyra delar; informationskravet, samtyckeskravet,

konfi-dentialitetskravet och nyttjandekravet.

• Informerat samtycke

Först gällde det informationskravet, vilket innebar att jag före intervjun informerade respon-denterna om syftet, uppläggningen och om de risker och fördelar som kan uppkomma under och efter undersökningen. Därefter delgav jag dem information om samtyckeskravet, som betyder information om att deras medverkan i undersökningen var frivillig och att de kunde lämna den när de ville. Intervjuförfarandet skedde alltså på deras villkor och de kunde avbryta det vid obehag.

• Konfidentalitet

Enligt konfidentalitetskravet underrättade jag respondenterna om tystnadsplikten. Förutom det dolde jag allt som kunde avslöja kvinnornas identitet. Jag ändrade deras riktiga namn till svenskt klingande namn och tog bort deras nationalitet och andra viktiga uppgifter som kunde avslöja dem. Dessutom blev de utlovade att bandinspelningen och transkriberingen av inter-vjun skulle förstöras efter användningen och att deras uppgifter endast kommer till använd-ning i denna uppsats och inte för någonting annat.

5. 7. Validitet och reliabilitet

All forskning oavsett metoden handlar också om studiens trovärdighet, noggrannhet och gil-tighet, alltså om reliabilitet och validitet.

Reliabilitet eller tillförlitlighet gäller undersökningens data, d.v.s. vilka uppgifter som an-vänds, datatinsamlingseknik och bearbetning. Reliabilitet handlar framförallt om att mätning-arna som förekommer i undersökningen är genomförda på rätt sätt. Det handlar även om att vid en upprepning av samma undersökning komma fram till samma resultat oavsett av vem och när som den nya undersökningen genomförs (Johannessen & Tufte, 2003:28, 47).

Brister som kopplas ihop med reliabiliteten handlar i första hand om slarvfel gjorda under datainsamlingen och bearbetningen. Det kan gälla slarvigt genomförda och otydliga anteck-ningar, eller fel gjorda p.g.a. att man hört fel eller missuppfattat svaren, bristande uppmärk-samhet eller skrivfel (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2003: 67). Den typen av problem har jag kunnat undvika genom att vara noggrann under och efter intervjuerna. Jag har försökt bearbeta insamlade data direkt efter avslutad intervju. På så sätt har jag kunnat undvi-ka de minnesluckor som hade kunnat uppstå om jag hade väntat en tid. Jag har även vid be-hov konsulterat respondenterna för att kontrollera datas riktighet. Detta gäller särskilt för de respondenter vars intervjuer gjordes utan bandspelare. Med de bandade intervjuerna har jag däremot inte haft några problem, eftersom det inte fanns några tekniska fel på vare sig band-spelare eller kassetter.

För att öka reliabiliteten har jag följt de regler som gäller vid det som kallas en god intervju och de gällande etiska ställningstagandena. Däremot gick det inte att undvika vissa brister. En av bristerna i reliabiliteten i denna studie beror på urvalet. Urvalet ska gå rätt till och helst

vara slumpmässigt, eftersom det är den bästa sorten av urval angående generaliserbarhet. Denna form av urval resulterar nästan alltid till miniatyrkopior av befolkningen (Esaiasson, et al., 2003:191). I min studie har jag använt mig av bekvämlighetsurval och det förknippas med begränsningar. Enligt Esaiasson, et al. (2003: 67, 210, ff.) är det p.g.a. att det är svårt att få tag på undersökningspersoner. Det innebär att man gör det lätt för sig och tar det som är enklast att få tag på utan att tänka på om gruppen som väljs har de egenskaper eller den information som eftersträvas. Därför finns anledning till att ifrågasätta representativiteten av den grupp som deltog i min undersökning. Det enda gemensamma för samtliga kvinnor i denna studie är att de har invandrat till Sverige. Annars är de olika angående ålder, ursprungsland eller vistel-setiden i Sverige. En annan brist är att jag känner respondenterna. Det underlättade intervjuer-na och stämningen var trevlig, men intervjuer-nackdelen med det var att atmosfären var för vänskaplig

.

Undersökningen skulle ha blivit bättre om jag inte hade känt respondenterna. Esaiasson, et al. (2003:286), anser att i vänskapsrelationer tar man saker och ting för givet för man tror sig veta allt om personer man känner. Samtidigt vågar man inte ställa allt för närgångna eller de-taljerade frågor. För respondenter kan det också bli lättare att öppna sig för en intervjuare de inte känner och som de inte kommer att umgås med efter en avslutad intervju. På så sätt kan jag tänka mig en del information föll bort i denna undersökning.

När det gäller validitet är det ett svårare problem för dem som sysslar med den empiriska de-len inom samhällsvetenskapen än för exempelvis inom naturvetenskapen. Samhällsforskare måste ta särskild hänsyn till validiteten under hela forskningsprocessen (Esaiasson, et al. 2003:61). Validiteten gäller framförallt datas giltighet. Det handlar om hur bra de data som framkom genom undersökningen kan representera undersökningsfenomen och också om fors-karen verkligen har undersökt det som hon/han avsåg att undersöka. Det finns två former av validitet; extern validitet och intern validitet (Johannessen & Tufte, 2003:28, 47).

Den interna validiteten handlar om hur man tolkar insamlade data så att den information man var ute efter kommer fram (Esaiasson, et al., 2003:61). Man tänker på om frågeställningen är den rätta som ställs i syftet, om undersökningen ger svar på frågan eller om tolkningen av det empiriska materialet har gått rätt till. Medveten om att min tolkning kunde ha inverkan på resultatet har jag vid tolkningen av insamlade data enbart utgått ifrån invandrarkvinnornas berättelser för att besvara frågan som finns i syftet. Jag ansträngde mig så långt det gick att vara objektiv vid bedömningarna och inte blanda in egna värderingar eftersom jag själv är

invandrare. I stället har jag försökt utnyttja de egna erfarenheterna på ett positivt sätt. Det var på så sätt lättare för mig att kunna bilda mig en egen uppfattning om det som var relevant och värt att ta upp. Det underlättade både analysarbetet och redovisningen av resultat. Därför an-ser jag också att viss information kom fram även om vissa delar av den kan framstå för de utomstående som rena självklarheter.

Den externa validiteten handlar om i vilken mån det erhållna resultatet kan vara generaliser-bart till hela befolkningen (Esaiasson, et al., 2003:286). I min undersökning har syftet inte varit sådant. Att uppnå några representativa resultat eller finna några generaliserbara mönster som kan överföras på större grupper av befolkning var svårt just p.g.a. bekvämlighetsurvalet. Esaiasson, et al. (2003:193), skriver att icke slumpmässiga urval ofta medför bristfälliga re-sultat. Särskilt svårt är det att få fram den information som man är ute efter. Dessutom resulte-rade min undersökning i två grupper invandrarkvinnor med skilda erfarenheter på arbets-marknaden. Det är en utomeuropeisk grupp bestående av två personer och en europeisk bestå-ende av tre personer. Det fanns även skillnader inbördes inom dessa grupper. Grupperna var alltså för små, vilket betyder att det inte gick att dra några generella slutsatser, inte ens till en mindre del av befolkningen.

6. RESULTAT OCH ANALYS

I följande kapitel presenteras resultatet. Det handlar om en presentation av de olika teman som har kommit fram genom analysen av det empiriska materialet och som har tagits fram med tanke på frågeställningen i syftet. Grunden för dessa teman utgörs huvudsakligen av det gemensamma i kvinnornas utsagor. Dessa framställs med stöd av litteratur och citat tagna ur deras uttalanden. Temana är: sysselsättning, språket, utbildning och arbetslivserfarenhet,

so-cialt nätverk och bemötande.

6. 1. Sysselsättning

Temat sysselsättning handlar framförallt om deltagande i en meningsfull aktivitet. Tre ämnen kom fram i sammanhanget: vikten av innehavet av ett arbete, eget företagande och praktik. Det första tema som kvinnorna nämnde gäller arbete. I allra första början, skriver Bauman (2002:27, ff.) betraktades arbete som kroppslig påfrestning ämnad till att enbart uppfylla hällets materiella krav. Med tiden ändrades detta och arbetets betydelse ökade. Det fick sam-ma värde som jorden och pengarna. Arbete kom alltså att beteckna en psykisk och fysisk an-strängning som blev den viktigaste källan till rikedom och välstånd. Enligt Giddens