Utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården - En enkätstudie

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

UTLANDSFÖDDA MÄNS

INSTÄLLNING TILL

MÖTET MED DEN

SVENSKA

PRIMÄRVÅRDEN

EN ENKÄTSTUDIE

ANDRÈ JOHANSSON

TOVE LINDHOLM

(2)

UTLANDSFÖDDA MÄNS

INSTÄLLNING TILL

MÖTET MED DEN

SVENSKA

PRIMÄRVÅRDEN

EN ENKÄTSTUDIE

ANDRÈ JOHANSSON

TOVE LINDHOLM

Johansson, André & Lindholm, Tove. Utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad, 2011.

Bakgrund: Vårdcentralen, som är basen av primärvården, är oftast den första

kontakten för länsinvånarna vid sjukdom och frågor om hälsa. Vårdcentraler arbetar preventivt med levnadsvanor och har personal med kompetens inom många olika områden. Syfte: Studiens syfte var att undersöka utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. Metod: Datainsamling genomfördes med hjälp av enkäter vilka besvarades av utlandsfödda män i

väntrummet på någon av tre olika vårdcentraler belägna i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultat: Respondenterna var överlag positiva avseende

vårdcentralen, men svagt negativa till väntetiderna. Konklusion: Resultatet i arbetet går inte att generalisera med den population som undersökts på grund av brister i instrumentet och då urvalet var för för litet.

Nyckelord: Enkät, inställning, kvantitativ, mångkulturalitet, primärvård,

(3)

NON-NATIVE MEN'S

ATTITUDE TOWARDS

ENCOUNTERS WITH

SWEDISH PRIMARY

HEALTH CARE

A SURVEY STUDY

ANDRÈ JOHANSSON

TOVE LINDHOLM

Johansson, André & Lindholm, Tove. Non-native men’s attitude towards

encounters with swedish primary health care. A survey study. Degree Project, 15

Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society,

Department of Nursing, 2011

Background: Health care centres, which are the foundation of Swedish primary

health care, are often the primary alternative for residents concerning illness and health inquiries. Health care centres work in a preventative manner through building healthy lifestyle routines and hiring personnel with a wide range of competence. Aim: The aim of the study was to study non-native men’s attitude towards encounters with Swedish primary health care. Method: The collection of data was produced with the help of questionnaires which were answered by non-native men in waiting rooms at one out of three different health care centres in various areas of southern Sweden. Result: Respondents were generally positive regarding the health care centre, but slightly negative towards waiting times.

Conclusion: Results of the study cannot be generalized for the population due to

deficiencies in the study instruments and the limited size of the sample.  

Keywords: Attitude, Multicultural, Non-native, Primary Care,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Pluralistiskt samhälle och utlandsfödda 5

Primärvården 6

Upplevelser av hälso- och sjukvård 6

Fysisk och psykisk hälsa bland utlandsfödda 7

Utlandsfödda män 8 Sjuksköterskans roll 8 SYFTE 9 METOD 9 Urval 9 Instrument 10 Datainsamling 10

Databearbetning och dataanalys 11

Etik 11

RESULTAT 11

Beskrivning av respondenterna 12

Känslan med mötet med vårdcentralen 12

Kommunikationen med sjukvårdspersonalen 13

Tillit till vårdcentralen 14

Utfallet av besöket på vårdcentralen 15

Vårdcentralen som inrättning 16

Öppen fråga 16

Resultatöversikt 17

DISKUSSION 17

Inledning 17

Metoddiskussion 17

Urval och datainsamling 18

Instrument 19

Databearbetning och dataanalys 20

Resultatdiskussion 21

Konklusion 22

REFERENSER 24

BILAGA 1 26

(5)

INLEDNING

Idén till detta examinationsarbete väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet. Där upplevdes det att patienter ofta hade olika inställning till hälso- och sjukvården i Sverige. Just i kontakten med utlandsfödda patienter erhölls för författarna av detta arbete en hel del nya tankar. Detta inspirerade till att söka mer kunskap om patienters möte med den svenska primärvården. För att avgränsa arbetet söktes en tydlig studiepopulation såsom exempelvis utlandsfödda män som därtill bedöms vara en grupp som oftast inte synliggörs. Enkätundersökningen genomfördes på vårdcentraler inom områden med hög mångkulturalitet.

BAKGRUND

I Sverige är 14,3 % av invånarna i Sverige utlandsfödda enligt SCB (Statistiska centralbyrån) (2010-11-13). Sverige är ett mångkulturellt land och samhälle vilket Barbosa m fl (2003) anser är detsamma som ett pluralistiskt samhälle.

Pluralistiskt samhälle och utlandsfödda

Ett pluralistiskt samhälle beskrivs som en självständig nation med etniska, religiösa, ras- eller klassmässiga eller språkliga olikheter (Nationalencyklopedin, 2010-09-30). Vidare är invandrare ett vanligt begrepp som används i

vardagsspråk. Begreppet utlandsfödd har dock visat sig vara mindre negativt laddat än begreppet invandrare (Allwood & Johnsson, 2009 a). Invandrare innefattar de människor som flytt sitt land på grund av rädsla för förföljelser eller dylikt i sitt hemland, men det innefattar inte de människor som flyttat till Sverige för att söka arbete (Ny, 2007).

Vare sig en individ kommer till Sverige på grund av flykt från krig, politiskt förtryck eller för att söka arbete så finns det problem som individen kan stöta på i det nya samhället (Ny m fl, 2008). Integrationsbarometern, en enkätundersökning som undersöker vad Sveriges invånare känner om invandring och integration, visar att nästan 90 % av befolkningen anser att invandrare diskrimineras i Sverige (Integrationsverket, 2006). Barbosa och Ljungquist (2003) anser att

diskriminering omöjliggör samförstånd och samexistens, vilket är viktigt i ett pluralistiskt samhälle. De utlandsfödda som inte kan återvända till sitt hemland av olika skäl kan drabbas mycket hårt av diskrimineringen i Sverige. Dessa individer är i behov av en fristad där de kan leva ett mänskligt och meningsfullt liv (a a). Diskriminering motverkar individens förmåga att känna tillit till det nya samhället enligt Allwood och Johnsson (2009 b).

Lag om förbud mot diskriminering (2003:307) beskriver direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att en individ särbehandlas negativt i jämförelse med andra på grund av kön, etnicitet, trosuppfattning, sexuell

(6)

särbehandlas med hjälp av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som verkar ha neutral grund, men som i verkligheten särbehandlar individer med viss kön, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder negativt (a a).

För att en utlandsfödd ska kunna känna tillit till det nya samhället behöver en förändring ske hos både individen och hos samhället enligt Allwood och Johnsson (2009 b). Primärvården som vårdinstans behöver successivt anpassa sig, dock krävs en viss konservativitet i förändringen. Detta då sociala myndigheter kräver en viss stabilitet vilket är svårt att uppnå vid konstant omorganisation (a a).

Primärvården

Primärvården anses vara grunden i ett läns hälso- och sjukvård (Landstinget i Uppsala län, 2010-09-30) och är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) den del av den öppna vården som är utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. I primärvården ingår till exempel vårdcentraler,

distriktsköterskemottagningar, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar, psykosocial verksamhet och rehabilitering (Region Skåne, 2010-11-13). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska primärvården arbeta efter

befolkningens behov med grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

Vårdcentralen, som är basen av primärvården, är oftast den första kontakten för länsinvånarna vid sjukdom och frågor om hälsa. Vårdcentraler arbetar preventivt med levnadsvanor och har personal med kompetens inom många olika områden (Landstinget i Uppsala län, 2010-09-30).

Upplevelser av hälso- och sjukvård

En enkätundersökning gjord av Wiking m fl (2009) med utlandsfödda från Chile, Iran och Turkiet undersökte erfarenheter och reflektioner av mötet med en läkare i primärvården. Det visade sig att majoriteten av de utlandsfödda var nöjda med mötet med läkaren. De ansåg att de fick tillräckligt med tröst och att de blev respekterade för sin personlighet, önskemål och kultur. Däremot upptäcktes det att om det tog längre tid än ca två veckor för patienten att få ett möte med läkare var färre utlandsfödda nöjda med mötet. Studien undersökte dock inte skillnader mellan utlandsfödda och svenskfödda invånare. Artikeln fann även att effektiv kommunikation och hur information gavs påverkade hur nöjd den utlandsfödde blev med mötet. De utlandsfödda associerade läkarens villighet att förstå dem med en känsla av respekt för utlandsföddas personlighet, önskemål och kultur (a a).

I en intervjustudie om utlandsfödda och svenskfödda anhörigas uppfattningar av Svensk psykiatrisk vård framkom det att villighet att förstå varandra gemensamt mellan sjukvårdspersonal och anhörig var viktigt för de utlandsfödda (Hultsjö m fl, 2009). Studien visade också att utlandsfödda anhöriga till patienter inom psykiatrin ville bli bemötta på samma sätt som svenskfödda. Anhöriga vill inte bli behandlade annorlunda och de vill ha tillräckligt med tid vid samtal med

sjukvårdspersonal. De anhöriga ansåg också att det behövdes en god

(7)

behov av kontinuerlig information visade sig vara viktigt vid introduktion av nya mediciner och behandlingsmetoder. Studien visade också att det kunde vara svårt för anhöriga att lita på tystnadsplikten. Detta för att tystnadsplikt hade en annan utformning alternativt sakandes som begrepp i en deras hemland (a a).

I en dansk enkätundersökning utreddes relevansen av och motiveringen för besök till akuten bland utlandsfödda i Danmark och patienter av danskt ursprung

(Norredam m fl, 2007). Det visade sig att fler utlandsfödda än danskar övervägde att kontakta en vårdcentral innan de gick till akuten. Samtidigt gick fler

utlandsfödda till akuten eftersom de inte kunde få kontakt med en vårdcentral eller att de inte, på grund av språkproblem, kunde förklara sina problem över telefon. Därför hade de utlandsfödda fler irrelevanta besök till akuten (a a).

Resultat från flera studier pekar mot vikten av en god kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonalen (Norredam m fl, 2007; Hultsjö m fl, 2009; Wiking m fl, 2009).

Fysisk och psykisk hälsa bland utlandsfödda

Hedemalm m fl (2010) har gjort en intervjustudie som jämför rapporterad följsamhet till medicinering och socialt stöd mellan utlandsfödda och svenskfödda. Det visade sig att utlandsfödda hade bättre följsamhet till

medicinering för deras hjärtsvikt jämfört med svenskfödda. Studien visade också att alla tester som kontrollerade informanternas välmående, exempelvis genom att mäta stress, symtom eller fysisk funktion, var likvärdiga mellan de utlandsfödda och de svenskfödda. Det upptäcktes att fler utlandsfödda än svenskfödda upplevde att de inte hade någon att vända sig till angående sina sjukdomsproblem.

Forskarna nämnde vidare att sjukvårdspersonal behöver vara medvetna om att utlandsfödda kan ha större behov av emotionellt stöd än svenskar på grund av ett potentiellt mindre socialt nätverk i det nya landet (a a).

Läkemedelsförbrukning och kostnader mellan utlandsfödda och spanskfödda studerades hos befolkningen i Lleida, Spanien (Rue m fl, 2008). Forskarna kom fram till att de utlandsfödda i studien köpte mindre läkemedel. Orsaken till att konsumtionen av läkemedel hos utlandsfödda var mindre än de spanskfödda berodde på flera anledningar. Kommunikationsproblem mellan de utlandsfödda och läkaren skapade sämre medicinsk följsamhet. De förskrivande läkarna skrev dessutom ut billigare läkemedel till utlandsfödda för att patienterna skulle hämta ut sina läkemedel och på så vis öka den medicinska följsamheten. Detta gjordes för att patienterna måste stå för en del av läkemedlets kostnad i Spanien (a a).

Riskfaktorer för att drabbas av psykisk ohälsa bland utlandsfödda har undersökts genom en enkätstudie av Tinghög m fl (2010). Där undersökte forskarna

associationen mellan utlandsfödda- och ickeutlandsfödda specifika faktorer för att drabbas av psykisk ohälsa bland utlandsfödda i Sverige. Det visade sig att psykisk ohälsa bland utlandsfödda är förknippad med riskfaktorer som inte bara är

specifika för utlandsfödda. Dessa faktorer kunde vara att gå igenom många typer av traumatiska episoder, vara frånskild eller änkling, att ha ett dåligt socialt nätverk, att leva med en ekonomisk osäkerhet och att vara kvinna. Dessa

(8)

riskfaktorer förekommer dock oftare hos utlandsfödda än svenskfödda på grund av exempelvis socioekonomiska skäl. Studien fann även att låg sociokulturell anpassning orsakade psykisk ohälsa vilket var en utlandsföddspecifik faktor (a a).

Folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2009) beskriver utlandsföddas psykiska och fysiska hälsa i Sverige. Folkhälsorapporten visar exempelvis att det är vanligare att utlandsfödda har en sämre psykiskt hälsa och mer besvär med smärta än svenskfödda. I rapporten diskuterades att de sociala livsvillkoren för de utlandsfödda i Sverige påverkar deras hälsa i stor utsträckning. Nyinflyttade utlandsfödda får oftast tunga arbeten med låg lön, bostäder med låg status och kan bli utsatta för diskriminering. Denna typ av livssituation medför att dessa

individer har en markant sämre självrapporterad hälsa. Denna grupp är dock inte homogen och skillnader finns avseende hälsa relaterat till ursprung och orsak till migrationen till Sverige. Exempelvis har de utlandsfödda som flyttat till Sverige för att arbeta bättre hälsa än de som flytt sitt land på grund av krig, förtryck och förföljelse (a a).

Utlandsfödda män

Ny m fl (2007) beskriver att utlandsfödda män på vissa sätt är åsidosatta. Exempelvis finns det i flyktingläger oftast fler aktiviteter och speciella

supportgrupper för kvinnorna än för männen. Även om denna referens inte speglar förhållandet inom den svenska primärvården visar den på vilken kontext som utlandsfödda män kan bära med sig inför möten med den svenska Vårdcentralen.

Upplevelser och syn på mödra- och barnhälsovården studerades hos män från mellanöstern i en studie av Ny m fl (2008). Studien baserades på enskilda intervjuer samt fokusgruppdiskussioner. I studien framkom det att om

barnmorskorna bemöter de havande kvinnorna med empati och respekt ökade männens engagemang. Till exempel ökade intresset hos männen för hur de ska hjälpa sin partner vid födseln av sina barn. Bemötandet påverkade även männens intresse för deras nyfödda barn, ett område som annars enbart varit aktuellt för kvinnorna. Männen kände att de hade mer kontroll över situationen i den svenska mödravården i jämförelse med deras hemland. Framförallt när

sjukvårdspersonalen tog sig tid och besvarade frågor. Männen tyckte även att det var positivt att bli informerad i grupp (a a).

Folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2004) beskriver skillnader mellan män och kvinnors hälsa samt vårdutnyttjande. Rapporten visar att män har en kortare medellivslängd än kvinnor, trots att kvinnor har mer hälsobesvär än män. Detta syns även i vårdutnyttjandet av primärvården där män mer sällan söker sig till läkare än kvinnor, därmed är kvinnors kostnad för vård högre. Rapporten beskriver även att utlandsfödda män har mindre rapporterad ohälsa jämfört med utlandsfödda kvinnor (a a).

Sjuksköterskans roll

Målet med primärvården ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vara att vård ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

(9)

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskrivs i kompetensområdet bemötande, information och undervisning att en sjuksköterska ska ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt (Socialstyrelsen, 2005). Med mer information om utlandsföddas inställning till den svenska primärvården kan sjukvårdspersonalen, däribland sjuksköterskor, få en djupare förståelse och kunskap om de kulturella skillnader som kan föreligga mellan olika vårdtagare.

SYFTE

Syftet med studien var att undersöka utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården.

METOD

Studien var designad som en kvantitativ enkätundersökning vilket enligt Polit och Beck (2006) lämpar sig vid exakt mätning och kvantifiering av fenomen, där ofta en noggrann och kontrollerad design är involverad.

Urval

Då vårdcentralen är den huvudsakliga vårdinstansen Sveriges invånare möter då de söker sjukvård (Landstinget i Uppsala län, 2010-09-30) genomfördes

datainsamling på tre vårdcentraler belägna i södra Sverige. Av dessa var två vårdcentraler belägna i stadsdelar med hög andel utlandsfödda invånare. Vidare genomfördes studien som en väntrumsundersökning vilket enligt Ejlertsson (2003) karakteriseras av ett selekterat urval. Detta innebär att urvalet består av respondenter som av eget intresse befinner sig på en viss plats eller i en viss lokal (a a). I inklusionskriterierna för urvalet ingick att respondenten var myndig, av manligt kön och född i ett land utanför Sverige samt sökte vård på en av de utvalda vårdcentralerna.

De män som var utlandsfödda och vistades på de aktuella vårdcentralerna vid författarnas besök tillfrågades om intresset av att medverka i en undersökning och att besvara en enkät. Männen som ville medverka, respondenterna, fick muntlig information om enkäterna och dess syfte. En kort summering av undersökningen fanns även skriftligt på enkäten (bilaga 1). De respondenter som hade för låg svenskförståelse under samtalet med författarna exkluderades ur urvalet.

Instrument

I samband med undersökningar används begreppet instrument. Detta är ett verktyg som används för att samla in data, exempelvis en enkät (Polit & Beck, 2006). I en kvantitativ undersökning ska instrumentet utformas så att

svarsalternativen möjliggör en mätning av respondenternas svar (a a). Enkäten var utformad med frågor grupperade i följande fem teman: Generellt, Personalen, Behandling, Information och Vårdcentralen. Trost (2008) rekommenderar

(10)

grupperingar av frågor då stora sammanställningar med liknande svarsalternativ kan trötta ut den respondent som skall svara. Det föreligger i annat fall en risk att respondenterna svarar på måfå eller glömmer bort vad frågor och svar handlar om (a a). Stor vikt lades även på utformningen av instrumentets layout då Trost (2008) rekommenderar en tilltalande design som är lättläst och behaglig att fylla i och på så sätt visa empati för respondenterna.

Enkäterna innehöll bakgrundsfrågor för demografisk data om respondentens ålder, födelseland, hur länge respondenten levt i Sverige, civilstatus samt huruvida respondenten hade barn. Därefter fanns 20 attitydfrågor där den första frågan var en inledningsfråga. Enligt Trost (2008) ska första frågan göra respondenten intresserad och välvilligt stämd.

Frågorna utformades som kategorivariabler där respondenten skulle välja det alternativ som bäst överensstämde med dennes inställning. Denna typ av skala benämnes Likertskala och används enligt Polit & Beck (2006) för att mäta åsikter. Respondenten fick svara i boxar utan gradering, då en graderad skala kan göra att svarsalternativen inte känns neutrala (Trost 2008). Svarsalternativet ”Vet ej” fanns även med baserat på Trost (2008) rekommendationer. Sista enkätfrågan var en öppen fråga för att ge respondenten möjlighet att kunna reflektera ytterligare kring ämnet. Trost (2008) rekommenderar en öppen fråga i slutet på en enkät då detta är ett sätt för respondenten att avreagera sig på och samtidigt kunna ge värdefulla synpunkter. Denna typ av synpunkter kan ge goda idéer som kan vara bra vid tolkning och analys (a a).

De tre första enkäterna betraktades som pilotenkäter och respondenterna som besvarade dessa fick ge muntlig feedback till författarna. Feedbacken ledde till några mindre justeringar av instrumentet. Pilotenkäterna inkluderades dock i det statistiska materialet då förändringarna av instrumentet var av marginell art.

Datainsamling.

Enkäterna delades ut och samlades in av författarna i vårdcentralernas väntrum där respondenterna även besvarade enkäterna. För att ge kontinuitet i bemötandet och informationen så frågade en och samma författare individer om de var villiga att medverkan i en enkätundersökning. Enkäten besvarades av alla de 39 personer som accepterade att medverka varav sju enkäter senare exkluderades vid

databearbetningen. Anledningen härtill var att ursprungslandet inte var angivet eller att färre frågor än nio besvarats.

Databearbetning och dataanalys

För sammanställning av materialet användes OpenOffice.org Calc. Då materialet endast bestod av 32 enkäter så kodades dessa och registrerade manuellt i en OpenOffice.org Calc fil. Vid ett litet material kan författarna bearbeta materialet manuellt, men det är en fördel att använda annan teknik vid mer än 50 formulär (Trost, 2008). Materialet i datafilen kontrollerades flera gånger mot enkäterna av båda författarna för att undvika fel i sammanställningen.

(11)

Bakgrundsdatan bearbetades dels separat för att redovisa åldersfördelning,

ursprungsland, civilstatus och dels huruvida respondenten hade barn eller inte. Det kvantitativa materialet presenterades sedan deskriptivt. Data har sedan redovisats i kategorier inom vilka de kvantitativa frågorna grupperats. Vid

resultatredovisningen sammanställdes utfallet i matriser, kategori för kategori, där även median redovisas. Svar från enkätens öppna fråga sammanställdes och redovisas med exempel av citat i resultatdelen.

Etik

Tillståndet att samla in data på vårdcentralerna inhämtades av enhetschefer efter muntlig och skriftlig information. Informationen till enhetscheferna innefattade information om syfte, metod, kontaktuppgifter och kriterierna för respondenter. Tillstånd inhämtades även från lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Etikprövningens godkännande erhölls 2010-12-17 och innehar diarienummer HS60-10/982:8.

Enkäterna delades ut i en miljö med många svaga och sjuka respondenter. Därför lade författarna stor vikt vid att informera om att deltagandet var frivilligt. De tilltänkta respondenterna informerades även om sin rätt att avböja deltagandet i enkätundersökningen när de så önskade och då utan någon som helst förklaring. Forskning får nämligen endast utföras när det finns samtycke från respondenter och detta samtycke får tas tillbaka när som helst av respondenten enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). De personuppgifter som begärts för undersökningen behandlas enbart av forskarna och förvarades i låst utrymme. Helsingforsdeklarationen (WMA, 2010-09-21) beskriver att alla försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda respondenternas privatliv och sekretessen av deras personliga information. Även om det är ofullständiga personuppgifter skall de behandlas under sekretess enligt Personuppgiftslagen (1998:204) vilken beskriver personuppgifter och all information vilken direkt eller indirekt identifiera en levande människa. I syfte att säkerställa

konfidentialliteten av materialet så efterfrågades inte respondenternas namn eller personnummer i enkäten. Inga enkäter presenteras heller i sin helhet och födelseår redovisas inte tillsammans med nationalitet för att på så vis undvika risk för identifiering av enskild respondent.

RESULTAT

Resultatet i föreliggande studie baseras på enkäter besvarade av 32 respondenter vars demografi beskrivs nedan. Därefter följer en resultatredovisning där enkätens olika frågeställningar med likartad innebörd grupperats till kategorier. Initialt beskrivs kategoriernas uppbyggnad och sammansättning, därefter redovisas resultatet kategori för kategori. Skalstegen i redovisningen har graderats på följande vis: Mycket dåligt - Dåligt - Nästan dåligt - Nästan bra - Bra - Mycket bra och används i löpande text inom apostroftecken för att de inte skall förväxlas med övrig text.

(12)

Beskrivning av respondenterna

Åldern på respondenterna varierade mellan 20 - 78 år med en median på 44 år. Antalet år respondenterna levt i Sverige var väldigt spritt och varierade mellan 2 - 53 år (median = 17 år). Majoriteten av respondenterna hade både barn och partner (n=26). Huvuddelen av respondenterna var från Europa och Asien. Vidare var Afghanistan och Bosninen/Herzegovina de länder som flest respondenter uppgav som födelseland (n=5, n=5). Respondenternas urprungsländer presenteras i diagram 1.

Diagram 1. Antal medverkande med ursprungsland (n=32).

Känslan av mötet med vårdcentralen

I denna kategori ingår respondenternas svar på följande frågor:

 Hur känner du dig inför ett besök på vårdcentralen?

 Hur känner du det när du får svar på dina frågor som du ställer på

vårdcentralen?

 Hur upplever du det att behöva gå på återbesök till vårdcentralen?

 Hur upplevde du att det var att få någon medicinering utskriven från

personal på vårdcentralen?

(13)

Tabell 1. Känslan av mötet med vårdcentralen

Sammantagen median inom denna kategori var “Bra”. Av resultaten från de individuella frågorna inom kategorin kan bland annat följande noteras; på frågan hur respondenten kände när de fick svar på sina frågor svarade 18 av 30 “Bra”

eller “Mycket bra” (median = ”Bra”).På frågan hur respondenterna upplevde att

få medicin utskriven till sig av personal på vårdcentralen var det ingen som svarade “Mycket dåligt” eller “Dåligt”. Dessutom svarade endast tre respondenter “Nästan dåligt” (median = ”Bra”). Endast fyra av de 28 respondenter använde betygen “Mycket dåligt”, “Dåligt” eller “Nästan dåligt” för att beskriva hur de upplevde vårdcentralen överlag (median = ”Bra”).

Kommunikationen med sjukvårdspersonalen

 Hur känner du att personalen förstår dina problem?

 Hur tycker du att personalen hanterar språksvårigheter?

Tabell 2. Kommunikationen med sjukvårdspersonalen

Myc ke t d ålig t Då lig t Nä sta n d ålig t Nä sta n b ra Bra Myc ke t b ra Me dia n Ve t e j Ej s va rat

Hur känner du dig inför ett besök

på vårdcentralen? 2 4 6 5 6 6

Nästan

bra 2 1

Hur känner du det när du får svar på dina frågor som du ställer på

vårdcentralen? 1 2 5 3 10 8 Bra 1 2

Hur upplever du det att behöva gå

på återbesök till vårdcentralen? 1 4 5 9 5 6

Nästan

bra 2 0

Hur upplever du det att få någon medicinering utskriven från

personal på vårdcentralen? 0 0 3 10 7 7 Bra 1 4

Slutligen, hur upplever du

vårdcentralen överlag? 1 1 2 6 10 6 Bra 2 4

Myc ke t d ålig t Då lig t Nä sta n d ålig t Nä sta n b ra Bra Myc ke t b ra Me dia n Ve t e j Ej s vara t

Hur känner du att vårdpersonalen

förstår dina problem? 0 5 5 5 9 7 Bra 1 0

Hur tycker du att vårdpersonalen

(14)

Sammantagen median inom denna kategori var “Bra”. Av resultaten från de individuella frågorna inom kategorin kan bland annat följande noteras; respondenternas omdöme var väldigt spridda vad gällde frågan hurvida

personalen förstod deras problem. Det fanns dock en viss riktning mot de positiva omdömena vilket framförallt synnliggörs via medianen som var ”Bra” samt att ingen respondent använt svarsalternativet “Mycket dåligt”. Av 28 respondenter ansåg 17 att personalen hanterade språksvårigheter “Bra” eller “Mycket bra” (median = “Bra”).

Tillit till vårdcentralen

 Hur upplever du att behöva berätta om dina problem för personalen på

vårdcentralen?

 Hur upplever du ditt förtroende gentemot vårdcentralen?

 Hur känns det att få svar på dina problem av personal på vårdcentralen?

 Hur tycker du att det är att bli undersökt eller vara med om provtagningen

gjord av personal på vårdcentralen?

 Hur känns det att behöva gå till en ny läkare eller sjuksköterska på

vårdcentralen?

 Hur upplever du att få hjälp eller behandling på vårdcentralen?

Tabell 3. Tillit till vårdcentralen

Sammantagen median inom denna kategori var “Bra”. Av resultaten från de

individuella frågorna inom kategorin kan bland annat följande noteras

;

respondenterna upplevde att det överlag var positivt att berätta om sina problem

Myc ke t d ålig t Då ligt Nä sta n d ålig t Nä sta n b ra Bra Myc ke t b ra Me dia n Ve t e j Ej s vara t

Hur upplever du det att behöva berätta om dina problem för

personalen på vårdcentralen? 2 0 5 6 8 10 Bra 1 0

Hur uppplever du ditt förtroende

gentemot vårdpersonalen? 0 4 2 5 9 8 Bra 4 0

Hur känns det att få svar på dina problem av personalen på

Hur tycker du det är att bli undersökt eller vara med om provtagning gjord av personal på

Hur känns det att behöva gå till en ny läkare eller sjuksköterska på

vårdcentralen? 0 4 4 6 7 4

Nästan

bra 4 3

Hur upplever du att få hjälp eller

(15)

för personalen på vårdcentralen vilket återspeglas i medianen för frågan som var “Bra”. Endast två respondenter valde svarsalternativet “Mycket dåligt” och ingen valde svarsalternativet “Dåligt”. Respondenternas förtroende för vårdcentralen var överlag högt, 17 av 30 respondenter valde svarsalternativen “Bra” eller “Mycket bra” (median =“Bra”). När det gäller respondenternas upplevelse av att få behandling på vårdcentralen så skattade 18 av 28 den som “Bra” eller “Mycket bra” (median = “Bra”).

Utfallet av besöket på vårdcentralen

 Hur gick det när du sökte hjälp på vårdcentralen senast?

 Hur upplever du informationen du får på din vårdcentral?

 Hur påverkade bemötandet av vårdpersonalen din motivation för att ta tag

i dina hälsorelaterade problem?

 Hur känner du att du förstått all information du fått av vårdpersonalen på

vårdcentralen?

Tabell 4. Utfallet av besöket på vårdcentralen

Både för enskilda frågor och sammantaget inom denna kategori var en större andel av respondenterna nöjda med utfallet av besöket. Sammantagen median inom denna kategori var “Nästan bra”. Av resultaten från de individuella frågorna

inom kategorin kan bland annat följande noteras.Åtta av 32 respondenter ansåg

att det gick “Mycket dåligt” eller “Dåligt” när de senast sökte hjälp på

vårdcentralen. Medianen för frågan var dock “Nästan bra”. Av de 28 respondenter som svarade ansåg 20 att de förstått den information de erhållit av

sjukvårdspersonalen “Bra” eller “Mycket bra”. Medianen var ”Bra”.

Myc ke t d ålig t Då ligt Nä sta n d ålig t Nä sta n b ra Bra Myc ke t b ra Me dia n Ve t e j Ej s vara t

Hur gick det när du sökte hjälp på

vårdcentralen senast? 5 3 2 7 7 6

Nästan

bra 2 0

Hur upplever du information du får

på din vårdcentral? 0 3 7 7 4 7

Nästan

bra 3 1

Hur påverkar bemötandet av vårdpersonalen din motivation för att ta tag i dina hälsorelaterade

problem? 0 2 4 9 4 6

Nästan

bra 3 4

Hur känner du att du förstått all information du fått av

(16)

Vårdcentralen som inrättning

 Hur upplever du miljön på vårdcentralen?

 Hur känns väntetiden för att få ett besök på vårdcentralen?

Tabell 5. Vårdcentralen som inrättning

Sammantagen median inom denna kategori var “Nästan bra”. Dock var resultatet i denna kategorin väldigt spritt. Både det positivaste resultatet och det mest

negativa resultatet går att återfinna under denna kategori. Av resultaten från de individuella frågorna inom kategorin kan bland annat följande noteras;

respondenterna var nöjda med miljön på vårdcentralen, 21 av 30 svarade “Bra” eller “Mycket bra” (median = “Bra”). Däremot var respondenterna missnöjda med väntetiden för att få ett besök på vårdcentralen, vilket resulterade i det lägsta resultatet på någon av enkätfrågorna. Nära hälften av alla respondenter som svarade (n=14) ansåg att väntetiden var “Mycket dåliga” eller “Dåliga” (median = “Nästan dåligt”).

Öppen fråga

Av de 32 respondenterna valde 12 att besvara på den öppna frågan. Nio av dem beskrev en frustration över väntetiderna för att få komma till vårdcentralen. Två

respondenter ansåg att problemet med väntetider berodde på brist på personal.En

av respondenterna skrev följande:

”Jag tycker att sjukvårdspersonalen ska bemöta folket bättre, det är jätte svårt att få tider och komma fram genom telefonkön. Man kommer aldrig fram och det behövs lite mer personal så att alla kan få hjälp.”

Känslan av att vara rädd för att inte få hjälp i tid omnämndes också. En respondent skrev:

”Naturligtvis söker man hjälp när man är sjuk eller när det inte känns bra, men jag förstår inte varför man måste vara så svårt sjuk för att få hjälp. Man måste få hjälp tidigare så att läkaren kan ta kontroll över sjukdomen, annars är allting för sent. Hoppas man kan få hjälp innan man blir så svårt sjuk”.

Myc ke t d ålig t Då lig t Nä sta n d ålig t Nä sta n b ra Bra Myc ke t b ra Me dia n Ve t e j Ej s va rat

Hur upplever du miljön på

Hur känns väntetiden för att få

besök på vårdcentralen? 6 8 2 5 2 6

Nästan

(17)

Resultatöversikt

Av enkätens 19 frågor har 18 av dessa bedömts positiva, 12 har fått medianen “Bra” och sex frågor har fått medianen “Nästan bra”. Endast en av frågorna hade medianen svagt negativt, “Nästan dåligt”. Det negativa resultatet erhölls på frågan “Hur känns väntetiden för att få besök på vårdcentralen?”, vilket även förstärktes av svaren på den öppna frågan. Sammantaget förefaller undersökningsgruppen vara nöjda med mötet av den svenska primärvården.

DISKUSSION

Studiens diskussion består av två delar, en metoddiskussion följt av en

resultatdiskussion. Utgångspunkt för diskussionen är begreppen validitet, intern validitet, extern validitet, reliabilitet och generaliserbarthet vilka förklaras nedan.

Validitet visar graden av hur väl ett instrument undersöker det tänkta ämnet (Polit

& Beck, 2006). Om många exempelvis missuppfattar en fråga och svarar felaktigt sjunker validiteten (Trost, 2008). I föreliggande studie var författarna oroliga över att respondenterna skulle svara på frågorna utifrån ett perspektiv som även

inkluderade vård utanför primärvården och därmed sänka validiteten. Frågorna i enkäten specificerades därför mot primärvården men det går ändå inte att

garantera att detta är vad respondenterna svarade på. Det finns flera sätt att mäta validitet på. Intern validitet indikerar hur olika störkällor påverkar resultatet av det som ska mätas. Hög intern validitet medför liten påverkan av omgivande

störningar och vice versa. En hög intern validiteten i examensarbetet blir därav ett mått på hurvida de erhållna svaren i enkäterna ger en rättvisande bild för gruppen utlandsfödda män. Den externa validiteten är ett mått på om ett

undersökningsresultat genomfört på ett litet urval kan generaliseras till att vara giltigt även för en större population (Polit & Beck, 2006). Föreliggande studies externa validitet kan ifall denna är hög således generaliseras och vara giltig även för en större grupp än den undersökta gruppen.

Reliabilitet anger graden av pålitlighet i en undersökning och ifall instrumentet

ger ett repeterbart resultat oavsett om det används idag eller om ett par månader (Polit & Beck, 2006). Reliabiliteten i föreliggande studie är osäker då till exempel respondenternas inställning till primärvården kan vara föränderlig över tid.

Generaliserbarhet anger i vilken grad resultaten i kvantitativa studier kan

användas för en bredare grupp än deltagarna i studien (Polit & Beck, 2006). I anslutning till föreliggande studie är således frågan i vilken grad slutsatser och resultat kan generaliseras till att gälla på en större population aktuell.

Metoddiskussion

Det finns för- och nackdelar med att välja en enkätundersökning istället för att intervjua respondenter. Enkätundersökningarnas för- och nackdelar påverkar undersökningens interna validitet. Enligt Polit och Beck (2006) så kan enkäter göras till en begränsad kostnad, de ger beroende på hantering en garanterad anonymitet och tar mindre tid att administrera. En enkätundersökning erfordrar

(18)

ingen intervjuare, vilket kan vara en fördel, då det inte blir några snedvridningar i materialet på grund av respondentens reaktion orsakade av intervjuaren.

Nackdelarna är att det finns en högre risk att respondenten inte svarar på frågor, att det kan finnas problem med att läsa och förstå frågor, att det är svårt att veta om respondenten förstått frågan samt att det inte finns någon observation av respondenten (Polit & Beck 2006).

Genom att undersöka individer som söker sig till vårdcentralen erhålls respondenter ur en spridd patientgrupp. En negativ sida med att genomföra datainsamlingen på vårdcentraler var att de individer som i huvudsak utnyttjar andra delar av primärvården inte nåddes. Enkätsvar inhämtades vid tre olika vårdcentraler för att skapa variation i materialet. Tiden för att söka respondenter på de olika vårdcentralerna fördelades inte lika. Denna ojämna fördelning av tid kan i sig ha lett till ett något snedvridet resultat, d v s påverkan på den interna validiteten. Förekomsten av utlandsfödda män på en av de valda vårdcentralerna var även väldigt lågt. Några kriterier för viss tidsfördelning, visst antal insamlade enkäter per vårdcentral och motsvarande kriterier ansattes aldrig i metoden. Den externa validiteten i föreliggande studie torde inte, med det relativt låga antalet respondenter, vara så hög att arbetets resultat blir generaliserbart. Trost (2008) nämner att det är större chans att urvalet blir generaliserbart mot populationen desto större urvalet är. Dessutom blir resultatet mer statistisk signifikant vid ett stort urval (a a).

Urval och datainsamling

Genom att endast undersöka män begränsades materialets vidd och någon jämförelse mellan kvinnor och män kunde därför inte ske. Tanken bakom det ökade fokuset på män var att det skulle kunna leda till att ny information framkom. Denna information skulle exempelvis delvis kunna förklara de skillnader som enligt Socialstyrelsen (2004) visar att det finns i vårdutnyttjande mellan könen.

Vid datainsamlingen kunde inte utlandsfödda individer med begränsade svenskkunskaper undersökas. Denna exkludering kan ha medfört ytterligare påverkan på den interna validiteten. Det förekom dessutom individer som inte ville medverka då de kände att de inte hade nog erfarenhet av den svenska primärvården. I efterhand har det noterats att bättre urvalskriterier i form av att exkludera utlandsfödda individer som flyttat till Sverige i väldigt unga år och därefter levt i Sverige i större delen av sitt liv, troligtvis hade gett en bättre validitet då urvalet hade blivit mer homogent.

Den valda metoden medförde att datainsamlingen genomfördes som en

väntrumsundersökning vilket enligt Eljertsson (2003) även kan kallas en studie bland besökare. Väntrumsundersökningar har också sina för- och nackdelar. Fördelarna är att de är enkla att genomföra och även lättadministrerade. En nackdel kan vara att människor med negativ attityd till vårdcentralen i större utsträckning kanske söker sig till andra vårdgivare. En annan nackdel som påverkar den interna validiteten är att urvalet av en vald population inte blir slumpmässig i en väntrumsundersökning. Detta beror på att individer som

(19)

befinner sig på vårdcentralen i större grad består av de som högkonsumerar vård (a a). För att urvalet skall vara en avbild av populationen, måste ett obundet slumpmässigt stickprov göras enligt Ejlertsson (2003). Ett obundet slumpmässigt urval medför att alla i populationen har samma sannolikhet att komma med (a a). Vidare kan väntrum vara problematiska lokaler att genomföra en studie i då de inte är en neutral miljö för de respondenterna som deltar. Respondenterna som undersöks kan även vara i en utsatt situation, de är av varierande anledning på vårdcentralen och kan vara sjuka och/eller må dåligt. De kan även känna sig stressade av att fylla i enkäter. Detta och ovanstående störmoment är exempel på störkällor som påverkar den interna validiteten. Andra störmoment som kan finnas i väntrummet är exempelvis sjukvårdspersonal, anhöriga samt andra patienter som kan göra att respondenten inte känner sig bekväm i miljön eller blir distraherad.

Instrument

Enkäten, instrumentet (bilaga 1), var inte baserat på en tidigare testat instument. Dock genomfördes tre pilotenkäter och feedback från respondenterna som fyllde i desamma för att söka problem i instrumentet. Resultatet från pilotenkäterna ledde inte fram till några förändringar på frågorna i instrumentet då respondenternas feedback var positiv. Strukturen på enkäten fick däremot förändras för att

förtydliga hur enkäten skulle fyllas i. En enkäts layout är en viktig aspekt och för att göra en tilltalande layout krävs det en stor yrkesskicklighet (Trost 2008) vilket författarna saknade. De teman som instrumentet strukturerades i kan möjligtvis kännas ledande och därmed påverkat svaren för respondenterna. Ett exempel på detta var temat behandling vilket kan betyda olika för olika respondenter.

Behandling kan betyda den medicinska behandling och omvårdnad som ges, men även hur respondenten känner sig behandlad som person på vårdcentralen.

Instrumentets inledande demografiska bakgrundsfrågor var ursprungligen tänkta att användas i komparativt syfte mot de övriga frågorna. Under analysfasen visade det sig att materialet var för litet och inte gav ett relevant resultat. Svaren på bakgrundsfrågorna användes därför till att översiktligt presentera urvalet och att ge läsaren kompletterande information för att bedöma redovisade resultat.

Till frågorna på enkäten användes en 6-gradig Likertskala. En Likertskala

begränsar möjligheten att använda matematiska uträkningar som hade kunnat göra resultatet tydligare, exempelvis medelvärde (Ejlertsson, 2003). Däremot är denna typ av skala lättförståelig och enkel att fylla i (a a). Fasta svarsalternativ med boxar valdes för att lättare kunna bearbeta det statistiska material. Likertskalan gavs ingen given mittpunkt för att tvinga respondenten att ta ställning i endera riktning. Fasta svarsalternativ passar dock inte alla människor. Trost (2008) beskriver att vissa individer anser att svaret på frågan beror på hur de känner sig eller hur deras situation är för tillfället. Alternativet ”vet ej” fanns med i enkäten om respondenten inte ville svara på frågan eller om de inte hade erfarenheter om frågeställningen. Trost (2008) rekommenderar ett ”vet ej” alternativ trots att detta kanske gör att respondenten inte tar ställning eller försöker ta ställning.

Efter genomförd datainsamling och under resultatanalysen konstaterades det att instrumentet brast på flera punkter. Enkäten var inte tillräckligt omfattande och

(20)

dess frågor var inte heller tillräckligt bra och tydligt formulerade. Ett exempel på detta är frågan ”Hur känner du dig inför ett besök på vårdcentralen?”. En

respondent ansåg att denna fråga var svårtolkad då uttrycket ”känner dig” kan tolkas på flera sätt. Tanken med frågan var att undersöka de känslor som respondenten kände inför ett besök på vårdcentralen, inte hur de kände sig på grund av sin sjukdom som ligger som grund för besöket. Andra exempel på otydlighet i enkäten var frågorna ”Hur tycker du det är att bli undersökt eller vara med om provtagning gjord av personal på vårdcentralen?” samt ”Hur känns det att behöva gå till en ny läkare eller sjuksköterska på vårdcentralen?” Dessa frågor innehöll flera frågeställningar i samma fråga. Detta är enligt Trost (2008) inte att rekommendera då respondenten kan ha olika åsikter angående exempelvis att träffa en ny läkare eller att träffa en ny sjuksköterska. Med anledning av enkätens begränsade omfattning exkluderades endast en av de frågor som var tvetydligt eller dåligt formulerade i samband med databearbetning. En praktisk aspekt som noterades under analysfasen var att instrumentets frågor inte var numrerade. Detta medförde en svårighet att referera till respektive fråga. Instrumentets identifierade svagheter har sannolikt påverkat reliabiliteten i så väl insamlad data som

bearbetad sådan. För att en enkät ska vara användbar måste den vara reliabel (Larsson, 1998).

Trost (2008) anger att öppna frågor kan visa på svagheter i den övriga

enkätundersökningen. Öppna frågor är däremot inte utan problem och kan vara både svåradministrativa och tidsödande. Detta kan bero exempelvis på att respondenters handstil är oläslig, svaren kan variera mycket i längd och respondenter kan ha svårt att förstå innebörden med frågan (a a). Väldigt få respondenter besvarade instrumentets öppna fråga vilket kan bero på att den inte var tillräckligt bra formulerad. Enligt Trost (2008) kan få svar på en öppen fråga även bero på en brist av intresse från respondenters sida eller bristande

skrivkunskaper att formulera sig på det svenska språket och därför struntar i att besvara frågan. En fördel med öppna frågor kan vara att respondenter kan skriva om sådant de upplevde att enkäten inte tog upp.

Databearbetning och dataanalys

Totalt 39 individer erhöll och besvarade enkäten varav sju enkäter exkluderades vid databearbetningen. De enkäter som saknade respondentens ursprungsland eller

där färre än nio av enkätens frågor besvarats exkluderades.Frågor utan svar blev

betydligt vanligare från fråga 11 och framåt, då vissa respondenter blev inkallade till undersökning under tiden som enkäten fylldes i. Det är även möjligt att någon respondent missade att fylla i baksidan vilket i så fall är en metodologisk

strukturell svaghet. Trots att enkäten anger att respondenten enbart ska fylla i året de är födda så fyllde en respondent i sitt personnummer. Detta kan bero på

bristande svenskkunskaper men bör även ses som att enkäten inte är tydlig nog. Författarna löste detta genom att stryka över överflödig data och enbart ha kvar födelseåret. Språkproblem kan leda till att respondenter svarar fel på frågorna för att de inte förstår vad de innebär. Ett annat problem som kan uppstå är att

respondenterna kan tycka att det är pinsamt att fråga efter hjälp om de inte förstår en fråga (Larsson m fl, 1998).

(21)

Exkludering av enkäter som skulle sorteras bort enligt valda exkluderingskriterier genomfördes som en första fas i databearbetningen. Vid stort bortfall finns det en större risk för felaktiga generaliseringar i resultatet (Ejlertsson, 2003). Bortfall kan även bero på undermålig struktur (a a). För att minimera statistisk påverkan av bortfall kan respondenter ombes att fylla i de frågor han eller hon inte fyllt i (a a). I de fall då författarna, vid datainsamlingen, observerade ofullständiga ifyllda enkäter ombads berörda respondenter att komplettera sin enkät. Ejlertsson (2003) beskriver också vikten av att konstruera och presentera frågorna på enkäten på ett logiskt sätt med logisk ordning för att minimera bortfall. Vidare, dock icke tillämpligt i denna studie då möjlighet att återkomma till respondeneterna saknas, anger Ejlertsson (2003) möjligheten att undersöka stickprov ur bortfallet och återigen be dessa respondenter att komplettera sin enkät. Vid tillräckligt antal kompletterade enkäter kan en generalisering av bortfallet göras som sedan kan inkluderas i resultatet (a a).

Nästa steg i databearbetningen var att sammanställa materialet för att kunna analysera detsamma. Eftersom examensarbetet baseras på ett relativt litet material genomfördes bearbetningen manuellt, vilket Trost (2008) även anvisar.

Materialets ringa omfattning medförde att det med en rimlig arbetsinsats blev möjligt att kontrollera det inmatade materialet och beräkningarna flera gånger. OpenOffice.org Calc användes vid bearbetning av materialet då författarna hade tillgång till och erfarenhet av att arbeta med program från OpenOffice.org. De svagheter som identifierats i instrument, databearbetningen och dataanalysen har självfallet påverkat validiteten i resultaten.

Resultatdiskussion

Respondenterna i undersökningen var övervägande positiva till att få läkemedel utskrivet. Detta kan delvis jämföras med resultatet som Rue m fl (2008)

presenterar där framkommer att utlandsfödda köper färre läkemedel än gruppen spanskfödda. Patienter som får läkemedel utskrivet kan kanske tolka detta som om sjukvårdpersonalen har tagit ställning till patientens problem, vilket på så vis kan skapa ett lugn och en slags nöjdhet hos individen. Baserat på resultatet av

enkätfrågan kan det vara viktigt för sjukvårdpersonalen att förklara och motivera varför en patient, då så inte erfordras, inte får läkemedel utskrivet. Även om sambandet inte mäts så anger även den undersökta grupp (median “Bra”) det positivt att få hjälp eller behandling på vårdcentralen. Vad som inte framkommer vid denna typ av undersökning där respondenterna i form av patienter anser sig nöjda med både medicinering och besök på vårdscentralen är om patienten

kommer att följa råden som erhålls och om de löser ut sina läkemedel. Därav hade det varit intressant att vid senare tidpunkt undersöka sambandet mellan

respondenters nöjdhet med att få läkemedel utskrivet och huruvida de köper dessa läkemedel samt den medicinska följsamheten.

Tidigare studier har visat att kommunikationsproblem är en av orsakerna till dålig medicinsk följsamhet hos utlandsfödda (Rue m fl 2008) men resultatet i

föreliggande studie pekar snarare på att respondenterna var nöjda med

kommunikationen med personalen. Detta omfattade både att personalen förstod respontentens problem och hur personalen hanterade de språkproblem som

(22)

potentiellt uppstod. Med tanke på det positiva resultatet hade det varit intressant att undersöka om samma resultat kvarstod utifall respondenter med sämre svenskförståelse undersöktes med en enkät anpassad för dessa individer.

Det faktum att utlandsfödda män anser kommunikationen med personalen på vårdcentral som god är självfallet positivt. Föreliggande studie kan dock inte påvisa vilka faktorer som bidrar till detta utfall. Tidigare studier som undersökt ämnet har kommit fram till det är viktigt att sjukvårdspersonal har en vilja att försöka förstå de utlandsfödda (Hultsjö m fl, 2009). Resultatet i föreliggande studie skulle dock kunna ses som en indikation på att sjukvårdpersonalen försöker förstå respondenterna. I ett allt mer mångkuturellt Sverige är nämnda kunskaper viktiga för att sjukvårdpersonal ska kunna uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen.

Wiking m fl (2009) finner precis som i föreliggande studie att respondenterna var nöjda med kommunikationen med personalen på vårdcentralen. Dock upptäckte Wiking m fl (2009) att om det tog längre tid än ca två veckor för patienten att få ett möte med läkare så var färre utlandsfödda nöjda med mötet. Resultatet i föreliggande studie visar att respondenterna var något missnöjda med

väntetiderna (median = “Nästan dåligt”). Dock fick frågan som var tänkt att

undersöka respondenternas allmänna uppfattning om vårdcentralen positiva omdömen (median = “Bra”). Då utformat instrument syftar till att mäta

inställningen till vårdcentralen som helhet och inte bara mötet, vilket även studien av Wiking m fl (2009) avsåg undersöka, är det svårt att bedöma huruvida

skillnaden i resultat är relevant.Väntetiderna tycks dock vara en viktig fråga för

utlandsfödda män. Detta framgår inte enbart av enkätfrågan om väntetid utan även av den öppna frågan. Förutom det direkta problemet med långa väntetider,

framkom det att en respondent upplevde en rädsla av att inte få träffa läkare i tid, det vill säga innan problemet var för allvarlig för att lösa. Tidigare studier har visat att utlandsfödda har fler icke relevanta besök till akutmottagningen eftersom de på grund av språkproblem inte kan förklara sina problem för vårdecentarlens personal över telefon (Norredam m fl 2007). Huruvida väntetiderna på

vårdcentralen var ett motiv till besöket på akutmottagningen är dock inte undersökt. Onödiga besök på akutmottagningar minskar förmågan för

sjukvårdspersonalen på aktuella mottagningar att utföra sina uppgifter och de onödiga besöken är även mycket kostsamma. Därav borde det undersökas huruvida kortare väntetider till vårdcentraler kan sänka belastningen på akutmottagningarna.

Konklusion

Rsultatet visar att den undersökta gruppen, utlandsfödda män, överlag är positiva till sina möten med den svenska primärvården. Gruppen är dock svagt negativa till väntetiden till ett besök på vårdcentralen vilket i enstaka fall förstärktes pga oro

över att inte få komma till i tid för att få behandling.Utifrån resultatet har även tre

kliniska implikationer identifierats. Dessa förbättringsförslag rör dialog med patient i samband med utskrivning av läkemedel, vikten av tydlig kommunikation mellan sjukvårdpersonal och utlandsfödd patient samt metod för att öka förståelse hos patienten om väntetid för att få komma till vårdcentral. Eventuellt kan en

(23)

förbättrad kommunikation och patientåterkoppling till del motverka missnöjet med långa väntetider. Vidare att sjukvårdspersonal i samband med det att

patienter bokar tid även fokusera på tydliga förklarningar till varför besöket inte är att betraktas som aktut. Den tydligare förklaringen kombinerat med information om egenvård borde kunna förbättra den vårdsökandes inställning till vårdcentralen och även i några fall kunna lugna oron som enstaka respondenter framfört under datainsamlingen.

(24)

REFERENSER

Allwood, C & Johnsson, P (2009 a) 1. Invandring, kultur och välbefinnande. Allwood, C & Johnsson, P (RED). Mänskliga möten över gränser – vård och

social omsorg i det mångkulturella samhället (1:a upplaga). Stockholm: Liber,

s 14-26.

Allwood, C & Johnsson, P (2009 b) 10. Möten och anpassningar i det

multikulturella samhället. Allwood, C & Johnsson, P (RED). Mänskliga möten

över gränser – vård och social omsorg i det mångkulturella samhället (1:a

upplaga). Stockholm: Liber, s 237-249.

Barbosa, A & Ljungquist, M (2003) Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G (2003) Statistik för hälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Hedemalm, A, m fl (2010) Reported adherence and social support among immigrants compared to native Swedes. Journal of Immigrant and Minority

Health, 12, 124-131.

Hultsjö, S, m fl (2009) Foreign-born and Swedish-born families’ perceptions of psychosis care. International Journal of Mental Health Nursing, 18, 62–71.

Integrationsverket (2006) Fickfakta – Statistik om integration. Malmö: Elanders Berlings.

Landstinget i Uppsala län (2010) Primärvården.

>http://www.lul.se/templates/page____9727.aspx< 2010-09-30.

Larsson, B m fl (1998) KUPP-boken: Kvalitet Ur Patientens Perspektiv. Stockholm: Vårdförbundet.

Malmö stad (2010) Malmö - mångfaldens stad. >http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Statistik-om-Malmo/02.-Utlandsk-bakgrund.html< 2010-12-12.

Nationalencyklopedin (2010) Pluralistiskt samhälle.

>http://www.ne.se/pluralistiskt-samh%C3%A4lle< 2010-09-30.

Norredam, M, m fl (2007) Motivation and relevance of emergency room visits among immigrants and patients of Danish origin. European Journal of Public

Health, 17, 597-502.

Ny, P (2007) Swedish maternal health care in a multiethnic socieiety – including

(25)

Ny, P, m fl (2008) The experience of Middle Eastern men living in Sweden of maternal and child health care and fatherhood: focus-group discussions and content analysis. Midwifery, 24, 281–290.

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.

Region Skåne (2010) Välkommen till Primärvården Skåne. >http://www.skane.se/default.aspx?id=2036< 2010-11-13.

Rue, M, m fl (2008) Differences in pharmaceutical consumption and expenses between immigrant and Spanish-born population in Lleida, (Spain): A 6-month prospective observational study. BMC Health Services Research, 8:35, 1-10.

SCB (2010) Sveriges befolkning 31 december 2009 – Kommunala

jämförelsetal. >http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2009A01/Be0101Kom JmfBef_2009_ny.xls< 2010-11-13.

SCB (2010) Sveriges folkmängd - Invandring och många nyfödda gör Sveriges befolkning större. >http://www.scb.se/Pages/PressRelease____287538.aspx< 2011-01-16.

Socialstyrelsen (2004) Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och

sjukvården. (Artikelnr 2004-103-3).

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Artikelnr 2005-105-1).

Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. (Artikelnr 2009-126-71).

Tinghög, P, m fl (2010) The association of immigrant- and non-immigrant-specific factors with mental III health among immigrants in Sweden.

International Journal of Social Psychiartry, 56, 74-93.

Trost, J (2008) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Wiking, E, m fl (2009) Immigrants patients' experiences and reflections

pertaining to consulation: a study on patients from Chile, Iran and Turkey in primary health care in Stockholm, Sweden. Scandinavian Journal of Caring

Science, 23, 290-297.

WMA (2008) WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.

>http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html< 2010-09-21.

(26)

BILAGA 1 - Vad tycker du om vårdcentralen?

Hej! Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som går termin fem av sex i vår utbildning. Efter att ha praktiserat inom primärvården i Malmö

intresserade vi oss av frågeställningar runt utlandsföddas upplevelser av mötet i den svenska primärvården och valde därför att göra en fördjupande studie i ämnet. Nedan följer frågor som vi vill att du skall besvara. Dina svar är viktiga för oss, så ta gärna tid du behöver för att besvara frågorna!

Vilket år är du född (ex. 1956)?...

I vilket land är du född?...

Hur många år har du levt i Sverige?... år

Har du någon partner? □ Ja □ Nej Har du några barn? □ Ja □ Nej

Kryssa i ditt svar, ett svar per fråga!

Fråga Mycket dåligt Mycket bra Vet ej

Generellt

Hur gick det när du sökte hjälp på

vårdcentralen senast?

□ □ □ □ □ □

□

Hur känner du dig inför ett besök på

vårdcentralen?

□ □ □ □ □ □

□

(27)

Fråga Mycket dåligt Mycket bra Vet ej

□

Hur känner du att du förstått all

information du fått av vårdpersonalen på vårdcentralen?

□ □ □ □ □ □

□

Vårdcentralen

Slutligen, hur upplever du vårdcentralen

överlag?

□ □ □ □ □ □

□

Om det är något du vill lyfta fram eller beskriva som är viktigt för dig i mötet med primärvården (ex något som är bra, något som behöver förbättras, något du saknar eller som du upplever som problem), skriv det gärna nedan!

... ... ...