”Varför inte stänga av alla män från utbildningen?” - – En studie om manliga studenters upplevelser på förskollärarutbildningen

Examensarbete

”Varför inte stänga av alla män från

utbildningen?”

–

En studie om manliga studenters upplevelser på

förskollärarutbildningen

“Why not exclude all men from the program?”

– A study of male student experiences in the pre-school program

Kaltrina Mehmedi

Sandra Stojanovska

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2017-06-01

Examinator: Hilma Holm Handledare: Frida Wikstrand Fakulteten för

3

Sammanfattning

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott.

De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of

Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt,

Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och

utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri.

Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

Nyckelord: förskollärarstudenter, manliga studenter, studieavbrott, studieval, särbehandling

4

Förord

Vi vill tacka samtliga intervjupersoner som tagit sig tiden att delta i studien och gett oss en inblick i deras studie- och yrkesval. Ett stort tack riktas även till vår handledare Frida Wikstrand som under arbetets gång varit ett stort stöd, idékälla och har delat med sig av sina kunskaper. Avslutningsvis vill vi tacka de lärare vi stött på under utbildningens gång som bidragit till den samlade kunskap vi använt oss av i detta examensarbete. Redan innan författandet av fördjupningsarbetet i termin fyra, började vi diskutera det valda ämnesområdet, men beslutade oss för att spara idén till examensarbetet. Detta eftersom vi fann ämnesområdet vara både intressant och relevant i ett nutida perspektiv men för omfattande för ett fördjupningsarbete. Flertalet diskussionstillfällen senare formulerades studiens frågeställningar och syfte. Eftersom vi valt att inte dela upp skrivandet av examensarbetet utan istället träffas och skriva delarna tillsammans, har båda täckt in examensarbetets samtliga lärandemål. Det enda som delats upp är transkriberingen av intervjuerna då vi båda transkriberat fem intervjuer vardera.

Malmö den 20 maj 2017

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Bakgrund ... 9

2.1 Förskolläraryrket ... 9

2.2 Förskollärarutbildningen i Sverige ... 10

3. Tidigare forskning ... 11

3.1 Motstånd män möter inom förskolläraryrket ... 11

3.2 Att läsa till förskollärare ... 12

3.3 Förskollärarutbildningen ur ett genusperspektiv ... 13

3.4 Studieavbrott ... 14

3.5 Sammanfattning och diskussion av tidigare forskning ... 15

4. Teoriförankring ... 16

4.1 Gottfredsons teori – Circumscription and compromise ... 16

4.2 Genus och manlig minoritet ... 17

4.3 Kapitalformer och utbildningssystemet ... 18

4.4 Sammanfattning och diskussion av teoriförankring ... 19

5. Metod ... 20 5.1 Metodval ... 20 5.2 Urval ... 21 5.3 Datainsamling ... 22 5.4 Analysmetod ... 23 5.5 Etiska ställningstaganden ... 24

6. Resultat och analys ... 25

6.1 Presentation av intervjupersonerna ... 25

6.1.1 Analys ... 26

6.2 Valet – Att läsa till förskollärare ... 27

6.2.1 Motiv till studievalet hos studenterna ... 27

6.2.2 Omgivningens syn på studenternas studieval ... 28

6.2.3 Motiv till studievalet hos studenterna som gjort studieavbrott ... 29

6.2.4 Omgivningens syn på studievalet hos studenterna som gjort studieavbrott ... 30

6.2.5 Analys ... 31

6.3 Tiden på utbildningen ... 32

6.3.1 Hur studenterna upplevde sin tid på lärosätet ... 32

6.3.2 Hur studenterna upplevde sin tid på VFU:n ... 33

6.3.3 Hur studenterna som gjort studieavbrott upplevde sin tid på lärosätet ... 34

6.3.4 Hur studenterna som gjort studieavbrott upplevde sin tid på VFU:n ... 35

6.3.5 Analys ... 35

6.4 Studieavbrott ... 38

6.4.1 Analys ... 39

7. Diskussion ... 41

7.1 Resultat- och analysdiskussion ... 41

7.2 Metoddiskussion ... 43

7.3 Teoridiskussion ... 44

7.4 Betydelse för studie- och yrkesvägledare ... 45

7.5 Förslag på vidare forskning ... 45

6

Bilaga 1 – Antagna män och manliga studieavbrott ... 51

Bilaga 2 – Mail till intervjupersonerna ... 52

Bilaga 3 – Intervjuguide till studenterna som gjort studieavbrott ... 53

7

1. Inledning

Vi ligger ju kvar runt 3-4 procent män i förskolan. Jag kan inte se det som annat än ett fiasko för svensk jämställdhetspolitik. (Clausen, 2016)

Ovanstående citat framfördes i intervjun Sveriges radio (Clausen 2016) genomförde med Mats Olsson, förskollärare och kursansvarig på Malmö Högskola. Arbetsförmedlingen (2017a) visar att bristen på förskollärare är stor och att efterfrågan på förskollärare förväntas öka de närmsta åren. För att kunna möta de nutida och kommande behoven av personal, är det nödvändigt med både manliga och kvinnliga medarbetare, vilket är ett av argumenten för fler män i förskolan (SKL 2015, 8). Ett andra argument är att en jämn fördelning av omsorgsarbetet i förskolan mellan män och kvinnor är bra för jämställdheten. Ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket innebär att män och kvinnor ska ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor (Regeringskansliet 2017). Dock har Sveriges jämställdhetspolitiska mål haft störst fokus på att få in kvinnor i jämställdhetshetsarbetet (ibid). Med fler män i förskolan ges män och kvinnor möjlighet att ge omsorg på lika villkor även utanför hemmet. Fler män i förskolan är ingen enkel lösning i jämställdhetsarbetet, men det är ett steg i att närma sig förskolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster (SKL 2015, 8). Ytterligare ett argument till att det är fördelaktigt med män i förskolan är utifrån ett barnperspektiv. Barnen får fler manliga förebilder och variationer av vad maskulinitet kan vara genom att det finns fler män i förskolan, menar Eidevald (2016, 54). Det innebär att den enskilde individen inte förväntas ”bära upp hela manligheten” (ibid). Ett av de allra första yrken barn bekantar sig med är förskolläraryrket. Här finns möjlighet att visa att yrket passar lika bra för både män och kvinnor samt att män också kan ge omsorg. Slutligen får barn i förskolan veta att de kan prova på, välja och göra det de finner intressant oavsett om de identifierar sig som pojke, flicka eller något annat (SKL 2015, 8).

Denna typ av frågor diskuteras ofta i politiska sammanhang och har även mynnat ut i kommunala jämställdhetsmål. Bland annat har Malmö stad (2017) som mål att få in fler män inom förskolan då de står för jämställdhet och mångfald där alla arbetsplatser skall vara fria från könsdiskriminerande strukturer. Förskollärarutbildningen är starkt

8

kvinnodominerad och läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen (UKÄ 2015, 36). I samma artikel som Mats Olsson intervjuats i, förklarar en manlig förskollärarstudent följande:

Jag tror många män känner att förskolan är väldigt kvinnligt kodad, så att säga. Det är ett omsorgsyrke - och att man kanske inte riktigt hör hemma där. Jag tycker personligen att det är väldigt synd, eftersom det behövs män i förskolan /…/. (Clausen, 2016)

Med detta som utgångspunkt har vi valt att fördjupa oss i frågan om manliga förskollärarstudenter och manliga studenter som gjort studieavbrott på ett lärosäte i Sverige. Anledningen till att vi väljer att göra en jämförelse, är för att undersöka likheter samt skillnader mellan de två grupperna, men även för att göra studien mer originell då informantgrupperna kan ge olika infallsvinklar på problemområdet. I ett nutida perspektiv är detta intressant att undersöka då jämställdhet är en aktuell fråga, trots detta är det komplext att utmana könskodade studie- och yrkesval. Detta synliggörs då procentsatsen på manliga förskollärarstudenter på ett lärosäte i Sverige, inte rört sig med mer än 1-2 % uppåt och nedåt, (Se bilaga 1). Problemområdet är även intressant ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv då det ger ökad förståelse för hur det kommer sig att människor gör otraditionella studie- och yrkesval.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka samt jämföra manliga förskollärarstudenter med manliga studenter som gjort studieavbrott på ett lärosäte i Sverige. Det som undersöks är motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. Frågeställningarna lyder följande:

1. Vilka motiv anges till valet att läsa till förskollärare bland de manliga förskollärarstudenterna och de manliga studenter som gjort studieavbrott?

2. Hur beskrivs upplevelsen av studietiden hos de manliga förskollärarstudenterna samt hos de manliga studenterna som gjort studieavbrott?

Underfrågan lyder följande:

9

2. Bakgrund

Nedan presenteras en kort genomgång av förskolläraryrkets historia och innebörd. En beskrivning ges även av hur förskollärarutbildningen kan se ut på olika lärosäten i Sverige med syfte att ge en överblick. Kapitlet är till för att ge en djupare förståelse för studiens kommande kapitel. Avslutningsvis hänvisas till en bilaga där diagram visar hur fördelningen mellan antagna män och kvinnor sett ut på det undersökta lärosätet under en femårsperiod samt hur fördelningen mellan antagna män och män som gjort studieavbrott sett ut.

2.1 Förskolläraryrket

Arbetsförmedlingen (2017b) skriver:

Förskolläraren arbetar med att utmana de yngre barnens lärande och utveckling från de första orden fram tills dess att de börjar första klass. I det dagliga arbetet med barnen ingår bland annat lek, samtal, sång, drama och bild. I arbetet ingår även föräldrakontakter och pedagogisk dokumentation.

Förskollärare arbetar med barn från ett till sex år och arbetet sker i förskola eller i förskoleklass. Skillnaden mellan förskola och förskoleklass är att verksamheten i förskolan är en egen skolform som styrs av skollagen och läroplanen för förskolan. Även förskoleklass styrs av skollagen, skillnaden är att den tillhör läroplanen för fritidshem och grundskola. För att bli förskollärare krävs det en förskollärarutbildning på högskola eller universitet (Arbetsförmedlingen 2017b). Sedan 1 juli 2011 är förskollärare ett legitimationsyrke, vilket innebär att det krävs innehavande av förskollärarlegitimation för att kunna bli tillsvidareanställd och för att självständigt betygsätta som förskollärare (Skolverket 2016). Bristen på förskollärare är stor i hela landet och efterfrågan på förskollärare förväntas öka de närmsta åren eftersom antalet barn i förskoleålder ökar (Arbetsförmedlingen 2017a).

10

Förskolläraryrket har funnits i Sverige i över 100 år. Yrkets innebörd och arbetsuppgifter har förändrats i takt med att samhället förändrats (Kihlström 1998, 11). Det har dock alltid varit ett kvinnodominerat yrke och är det även idag, (Se bilaga 1). I bilaga 1 framgår könssegregeringen samt hur fördelningen ser ut mellan antagna män och män som gjort studieavbrott på förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Förskolan och dess olika former, har historiskt setts som ett område som utvecklats av kvinnor och för kvinnor. Således har yrket en kvinnlig identitet, vilket under 1900-talet fungerade som en könsmässig stängningsprincip gentemot män. En förändring som skett är att yrket till en början betraktades som en modersroll, numera har det en roll mer likt lärarens (Tallberg 2011, 75).

2.2 Förskollärarutbildningen i Sverige

Förskollärarutbildningen är på 210 poäng, vilket motsvarar heltidsstudier på 3,5 år. Förskollärarens roll och syftet med utbildningen är att se till att alla barn får den omsorg de behöver, men också att anpassa undervisningen till olika åldrar och förutsättningar. I utbildningen ingår kurser om språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap, etik och estetik. Utbildningen består utav tre delar; förskolepedagogik, utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning, vilket förkortas med VFU. Under VFU:n möts teori och praktik. På en förskola får studenterna bland annat träna på att planera, genomföra och utveckla undervisningen samt verksamheten. En lärare på förskolan fungerar som handledare för förskollärarstudenten (Studera 2017). Det finns olika inriktningar på förskollärarutbildningen runt om i landet. Olika lärosäten erbjuder olika inriktningar som utvecklas med nya pedagogiska profiler (Studentum 2017) De inriktningar denna studie omfattas av är följande:

• Ordinarie förskollärarutbildning

• Förskollärarutbildning med estetisk profil • Flexibel variant

11

3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning utifrån fyra teman som är av relevans för problemområdet. Både nationell samt internationell forskning kommer användas. Inledningsvis redogörs motstånd män möter inom förskolläraryrket. Därefter presenteras att läsa till förskollärare samt förskollärarprogrammet ur ett

genusperspektiv. Det sistnämnda temat berör studieavbrott. Avslutningsvis

sammanfattas kapitlet och en beskrivning ges av hur den tidigare forskningen kommer att användas i denna studie.

3.1 Motstånd män möter inom förskolläraryrket

Redan under 1960- och 70-talet visar forskning att de hinder och svårigheter män i förskolan möter, är att lönen är relativt låg samt att förskolläraryrket betraktas som typiskt kvinnligt (Nordberg 2005, 49). De menar att samma argument gäller nu in på 2000-talet (ibid). Samma problematik framkommer i resultatet hos Cooney & Bittner (2001, 80), men de förklarar också ett annat motstånd männen möter, nämligen negativa reaktioner från omvärlden. Ytterligare ett dilemma är att männen i förskolan blir fördomsfullt bemötta av omgivningen. I Cooney & Bittners studie (2001, 77) resulterade det i att manliga förskollärare inte tilläts byta blöjor på barnen då de misstänktes för pedofili. Heikkilä & Hellman (2016, 11) beskriver att i männens process till att bli förskollärare, ingår risken att bli betraktad som pedofil. Många män upplever detta som en barriär i processen till att bli förskollärare. Problematiken i den fysiska kontakten med barn är en konstant oro bland männen då de är rädda för att deras handlingar skall misstolkas (Warming 2013, 11).

Samtidigt redogör Sumsions (2000, 92-94) studie för att män efterfrågar fysiska aktiviteter då de upplever att den stereotypa feminina kulturen i förskolan är alltför passiv. Heikkilä (2015, 9) ser en problematik i att män inte värderas utifrån sina egenskaper samt kvalifikationer, snarare blir de representerade utifrån sitt kön. Detta

12

medför exempelvis en förväntan om att mannen skall tycka om att spela fotboll. Ovanstående omständigheter bygger på en idé om att alla män är likadana, vilket utmynnar i att de inte sedda som individer. Denna företeelse är komplex då det som för den ene upplevs vara positivt, kan vara samma omständighet som får någon annan till att lämna yrket (Warming 2013, 11).

3.2 Att läsa till förskollärare

Andra perspektiv i forskningsområdet handlar om studenters motiv till att läsa till lärare i olika skolformer. Alm, Jungert & Thornberg (2014, 24) kom i sin studie fram till tre huvudmotiv studenterna angav till sitt utbildningsval. Det främsta skälet var att de ville ge elever ökade kunskaper, hjälpa och stötta eleverna samt att de enkelt sagt tycker om att arbeta med barn och ungdomar. Således är det främst inre motiv som ligger till grund för studenternas beslut att påbörja en lärarutbildning (Alm, Jungert & Thornberg 2014, 23). En likhet i kvinnor och mäns skäl till yrkesvalet är att de uttrycker ambition till att arbeta med barnets lärande (Heikkilä 2015, 12). En annan studie visar att de som gör otraditionella val ofta tagit beslutet senare i livet (Mastekaasa & Smeby 2006, 199). En internationell forskning som också undersökt männens motiv till förskolläraryrket, kom fram till att de dominerande motiven var intresset gentemot yrket och garantin till jobb då det är ett bristyrke (Erden, Ozgun & Ciftci 2011, 3201). Även Skolverket (2014, 28) har i sin prognos förklarat att ifall rekryteringsbehovet till förskollärare skall täckas, krävs det att 4800 förskollärare examineras årligen de fem kommande åren. Samtidigt skriver Universitetskanslersämbetet (2016b, 1) att söktrycket till lärarutbildningarna i Sverige är mycket lågt. Bristen på nyutexaminerade förskollärare är en bedömning som även gjorts av Statistiska centralbyrån (2014, 61). UKÄ (2014, 11) visar också att förskollärarutbildningen är det mest förekommande instegsyrket för studenter från studieovana hem.

13

3.3 Förskollärarutbildningen ur ett genusperspektiv

Att tala om förskolan ur ett genusperspektiv är har ständigt varit på tapeten. Universitetskanslersämbetet (2016b, 9) rapporterade om könssegregationen på förskollärarutbildningen läsåret 2014/15 där 92 % var kvinnor och endast 8 % män. En förklaring till denna könssegregering är att män inte dras till yrken som har låg lön och låg status (Högskoleverket 2009, 27). Även Ulfsdotter Eriksson (2011, 115) skriver att då ett yrke inte anses vara en positiv källa till identifikation, väljer individen att disidentifiera sig från yrket och dess föreställningar. Samtidigt menar Ulfsdotter Eriksson (2011, 190) att framhävandet av yrkespositionen som en medveten prioritet, kan tolkas som ett tillvägagångssätt för att förändra dominerande samhällsuppfattningar om yrkets status. Ett annat skäl till att få män väljer att läsa till förskollärare är för att de upplever utbildningen som kvinnodominerad och att det råder en stark feminin kultur på utbildningen (Högskoleverket 2009, 55). Vidare förklarar Cooney & Bittner (2001, 80) att män i kvinnodominerade utbildningar upplever utbildningen som fördomsfull gentemot män i val av texter, framträdande perspektiv och innehåll, vilket får dem att känna att de är socialt isolerade från normen. För en del är det svårare att gå emot normen då familjen samt omgivningen bär på negativa uppfattningar gentemot manliga förskollärare och betraktar det som ”konstigt” att vara man inom förskolan (Erden, Ozgun & Ciftci 2011, 3201).

Flertalet rapporter lyfter fördelar med att ha män i förskolan. Heikkilä (2015 8) lyfter följande argument:

1. Män i förskolan visar barn olika manligheter och att män också är omsorgsgivande. 2. Männen i förskolan speglar hur samhället ser ut, att både mannen och kvinnan kan ta hand om barn samt att de kan göra likadana saker. 3. Männen i förskolan kompenserar frånvarande pappor /…/.

Ovanstående argument stöds av Nordberg (2005, 26) som klargör att bristen på män i förskolan påverkar barnen negativt och att männen behövs för att normalisera barnens vardag. Argumenten stöds även av Sumsion (2000, 90) som menar att barnen efterfrågar manligt sällskap. Könssegregationen behöver även neutraliseras för att visa barn att kön inte begränsar ens karriärval (Sumsion 2000, 91). Därmed betraktas män i förskolan som viktiga förebilder i barnens identitetsskapande (Nordberg 2005, 69).

14

samt mer disciplinerade än vad kvinnor är (Simpson 2004, 357). Männen utmanar även den kvinnliga dominansen då deras kommunikationssätt kännetecknas av att vara mer direkt, vilket medför att konflikter löses snabbare, skriver Nordberg (2005, 25).

Att tala om män ur ett genusperspektiv berör även hur det värderas högre att kallas för

maskulin och pojkflicka än att kallas för feminin och flickpojke (Nordberg 2005, 127).

Det innebär att det är mer naturligt att uppmuntra en flicka till att testa det som är manligt kodat än omvänt (Nordberg 2005, 127). Detta eftersom då pojkar förkroppsligar det feminina, väcks en oro och könsgränsen konkretiseras (ibid.). Nordberg (2005, 8) ser en problematik i detta då forskning främst fokuserar på relationen mellan män och kvinnor, vilket innebär att forskning med fokus på maktförhållanden inom manskollektivet är otillräckligt. Även Heikkilä (2015, 15) ser det som en utmaning eftersom männen vill göra lika, men de är olika och därför inte bör stereotypiseras.

3.4 Studieavbrott

Universitetskanslersämbetet (2016a, 12) jämförde män och kvinnors avhopp på förskollärarutbildningen höstterminen 2012. Resultatet visade att manliga avhopp översteg de kvinnliga avhoppen med 62 %. Tendensen är att män avbryter studierna i tidigt skede, vilket motsvarar 37 % av studieavhoppen (Högskoleverket 2010, 17). I frågan om studieavbrott framkommer flertalet orsakande faktorer. I Högskoleverkets (2010, 6) undersökning framgick att 45 % av studenterna som gjort studieavbrott hade utbildningen som huvudorsak till sitt studieavbrott. Själva utbildningen och dess innehåll upplevs för en del vara flummigt och märkligt (Carlhed 2015, 18). Flera studenter uppfattade också att det var oklart vad som förväntades av dem samt att instruktioner och krav inför examinationer var otydliga (Nilsson 2014, 24). Andra faktorer som nämns är ekonomiska faktorer samt att utbildningen inte är bred (Högskoleverket 2010, 27, 54). I Carlheds (2015, 22) studie bedöms VFU:n vara viktig, men studenterna upplever att den är för kort och att de måste jobba vid sidan av studierna med syfte att få mer praktik. Avslutningsvis skriver Högskoleverket (2009, 56) att män på lärarutbildningar är mindre övertygade i sitt utbildningsval. Detta då de överträder allmänhetens förväntningar om manliga yrken. Männen upplever även påfrestningar i att bli misstänkta för pedofili (Nordberg 2005, 89).

15

3.5 Sammanfattning och diskussion av tidigare forskning

Eftersom forskningsområdet inte täckts fullständigt med forskning från förskollärarutbildningen, har komplement med forskning från lärarutbildningarna använts. Även internationell forskning har tagits i anspråk. Detta med syfte att dra paralleller och för att få en helhetsförståelse av problemområdet. Eftersom den tidigare forskningen angripit området från olika infallsvinklar, inkluderas en mångfald av förklaringar till studiens syfte och frågeställningar.

Kapitlet visar att män inom förskolan ständigt betraktats som normbrytande. Det medför att männen möter en hel del hinder och att de bemöts med fördomsfullhet. Den fysiska kontakten är en konstant oro bland männen då de är oroar sig för att deras handlingar skall misstolkas som sexuella. Utifrån den tidigare forskningen förstår vi att inre motiv främst ligger till grund för studenternas beslut till att påbörja en lärarutbildning. Rapporter visar även att rekryteringsbehovet är stort, men att söktrycket till lärarutbildningarna är lågt. Det innebär att det råder en brist på nyutexaminerade förskollärare. En annan aspekt den tidigare forskningen påvisar är att förskollärarutbildningen är oerhört könssegregerad. Exempelvis läsåret 2014/15 var 92% av nybörjarna kvinnor. Könssegregationen medför bland annat att män inte dras till yrket och att männen utgör minoriteten. Vidare visar studier att det är vanligare att för män än för kvinnor att göra studieavbrott från förskollärarutbildningen. Olika skäl anges till studieavbrotten, exempelvis att utbildningens innehåll upplevts som flummigt samt att VFU:n varit för kort.

Syftet med studien är att undersöka samt jämföra manliga förskollärarstudenter med studenter som gjort studieavbrott på ett lärosäte i Sverige. Det som undersöks är motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts. Studien undersöker även hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. Den tidigare forskningen kommer främst att användas i analysen med syfte att jämföra det med resultatet i denna studie. Det vi hoppas kunna tillföra med studien är att fylla ett kunskapsgap i forskningen samt bidra med en aktuell studie gjord i Sverige. Kunskapsgapet fylls på så sätt att problemområdet angrips genom att manliga studenter som går på utbildningen jämförs med studenter som gjort avhopp från utbildningen.

16

4. Teoriförankring

I detta kapitel redogörs fyra teoretiska förankringar som kommer användas med syfte att förklara samt analysera studiens resultat, Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of

Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt,

Rosabeth Moss Kanter (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och

utbildningssystemet. Teorierna har betydelse för studien då de bidrar till en ökad

förståelse av intervjupersonernas svar. Nedan presenteras teorierna samt begrepp av relevans som kommer att användas. Kapitlet avslutas med en sammanfattning samt en diskussion kring hur teorierna kommer användas i studien.

4.1 Gottfredsons teori - Circumscription and compromise

Linda S. Gottfredsons (2002) teori ”Theory of Circumscription and Compromise” grundas i individers valsituationer samt att det som främst begränsar individens tankar är genus och klass. Individer konstruerar mentala bilder över olika yrken som inbegriper förställningar av de som har yrket. Olika motiv tillskrivs personerna som exempelvis deras personlighet, vad de utför för jobb, hur deras liv ser ut samt hur passande arbetet är för individen i fråga. De mentala bilderna av yrken delas till stor del av alla funktionärer i samhället. När de sedan organiseras bildar de en meningsfull

kognitiv karta av olika yrken. Yrkena delas främst upp i kategorierna

maskulint-feminint, prestigenivå samt arbetsområde (Gottfredson 2002, 88).

Gottfredsons (2002, 88-89) beskrivning av självbild innefattar den bild som individen har av sig själv offentligt och privat. I självbilden ingår aspekter så som utseende, förmågor, personlighet, kön, värderingar och ens plats i samhället där olika aspekter har olika mycket mening för individens självbild. Självbilden ställs emot den kognitiva kartan av yrken för att hitta de yrken de föredrar mest genom att identifiera de mest överensstämmande med den upplevda självbilden (Gottfredson 2002, 91). Desto större överrensstämmelsen är i förankring till yrket, desto starkare blir individens önskan att förverkliga yrkesvalet.

17

Social plats är den omfattning inom den kognitiva kartan med yrken som individen

anser vara både acceptabla och realistiska och speglar individens tankar om var den har sin plats i samhället (ibid).

Begränsning är processen då individer avgränsar den sociala platsen i den kognitiva kartan. Gradvis elimineras oacceptabla alternativ som erbjuds av samhället. Att välja ett yrke är i slutändan en lång process där individer begränsar sig i yrkesvalet på ett medvetet eller omedvetet plan (Gottfredson 2002, 92-93).

Kompromiss är processen då unga individer överger sina mest önskade alternativ för

andra alternativ som de anser vara mer åtkomliga. Kompromisserna kan bero på individens invändiga samt utvändiga hinder (Gottfredson 2002, 93).

4.2 Genus och manlig minoritet

Yvonne Hirdmans (2001, 122) teori om genuskontrakt förklarar hur individen och samhället skapar osynliga regler, normer och förväntningar om vad som betraktas som manligt och kvinnligt, vilket kallas för genuskontrakt.

För att förstå genussystemet har Hirdman (2001, 84) utformat teorin om

genuskontrakt. Utgångspunkten är att det i alla sociala samfund finns synliga och

osynliga kontrakt mellan könen. Genuskontraktet innefattar konkreta uppfattningar om mäns och kvinnors relation till varandra. Relationerna handlar om män och kvinnor i arbetet och i sättet att bete sig på i olika kontexter. Förhållandena är kulturella överenskommelser som grundar sig i den biologiska distinktionen mellan könen.

Genuskontraktet karakteriseras av tre grundläggande principer:

• Första principen pekar på att kvinnor och män som varandras motsatser och att de är helt skilda ting. Kvinnligt och manligt definieras i förhållande till varandra och betraktas oftast som motsatspar (Hirdman 2001, 35).

• Den andra principen utgår ifrån att det som betraktas som manligt har högre status än det som betraktas som kvinnligt (Hirdman 2001, 19). Exempelvis värderas det högre att en flicka blir kallad för ”pojkflicka” än för en pojke att kallas för ”flickaktig”. Det innebär att den manliga kategorin tillskrivs högre värde (Hirdman 2001, 65) Detta omfattar manligt kodade aktiviteter, karaktärsdrag samt arbetsdelning, även känt som den patriarkala ordningen (Hirdman 2001, 123).

18

• Den sistnämnda principen klargör att både kvinnor och män, är medskapare till genusordningen, för det mesta på ett omedvetet plan. Hirdman (2001, 86) menar att denna ordning framställs som ”normal” och som en ”jämlik ojämlikhet”. Det innebär dock inte att alla män har högre status än samtliga kvinnor då det finns kvinnor med hög status och män som saknar status (Hirdman 2001, 94).

Teoretikern Rosabeth Moss Kanter (1993, 206) förklarar att där det råder dominans av män, där innehar de en hög placering i hierarkin då de är omringade av sin egen art – andra män. Kanter (1993, 215) förklarar vidare motsatsen av det ovanstående, nämligen att vara minoritet av det ena könet. Exempelvis betraktas könet som är i minoritet som en symbol för alla andra som innehar samma kön då det dominerande könet vill höra ”minoritetskönets åsikt”. Exempelvis om minoriteten är män, då talar de inte bara för sig själva, utan för hela manligheten. De tillskrivs stereotypa föreställningar om maskulinitet, vilket kallas för symboliska konsekvenser.

4.3 Kapitalformer och utbildningssystemet

Teoretikerna Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passeron (2008, 7) förklarar hur reproduceringen av samhällsklasserna i utbildningssystemet gör överklassbarn till överklass och arbetarklassens barn till arbetare. Nedan förklaras teoretikernas begrepp: Fält definieras som en del av samhället eller en grupp individer i samhället som bär på något gemensamt, exempelvis regler och värdegrunder (Bourdieu & Passeron 2008, 22). Exempel på grupper som tillhör utbildningsfältet är lärare, föräldrar och elever. Habitus innebär att individen är formad av dess dittillsvarande livserfarenheter.

Habitus påverkar individens sätt att tänka, agera, orientera och slutligen styr det även

individens praktik på så sätt att livserfarenheterna återskapas eller förändras (Bourdieu & Passeron 2008, 19). Den information individen väljer att återskapa eller förändra härstammar från exempelvis uppfostran, kulturell eller social tillhörighet (Bourdieu & Passeron 2008, 78). Teoretikerna förklarar att pedagogiken i dagens utbildningssystem förutsätter en specifik sorts habitus bland studenterna och att livserfarenheter inom denna front till stor del återskapas (Bourdieu & Passeron 2008, 14).

Kulturellt kapital är en beteckning för de kulturella tillgångar individen innehar

19

utbildning, sätt att tänka, prata och uppfatta saker på. Dock fungerar det kulturella kapitalet enbart då det tillkännages värde av den befintliga omgivningen (ibid). Teoretikerna menar att utbildningssystemet orsakar en ständig strid mellan olika sociala grupper (Bourdieu & Passeron 2008, 18). Detta eftersom utbildningssystemet gör människor medvetna om de klassificeringar och värdehierarkier som är kopplade till det

kulturella kapitalet. Med det menar de att utbildningssystemet har funktionen

”selektionsapparat” då det fördelar det kulturella kapitalet som till största del gynnar de som redan är välförsedda med det hemifrån (Bourdieu & Passeron 2008, 131). Samtidigt skriver Bourdieu & Passeron (2008, 143) att utbildningssystemet är uppbyggt på en traditionell pedagogik, vilket medför att inpräglingsfunktionen enbart fyller de studenter som har med sig denna typ av kulturellt kapital hemifrån.

4.4 Sammanfattning och diskussion av teoriförankring

Gottfredsons teori förklarar hur individer begränsas i valsituationer av kön och klass. Teorin kommer att användas för att förklara samt analysera intervjupersonernas syn på sig själva och sitt yrkesval med hjälp utav begreppen mentala bilder, självbild och

social plats. Även komplement av Yvonne Hirdmans genusteori används för att förklara

hur individen och samhället skapar genuskontrakt, vilket används med syfte att förklara intervjupersonernas upplevelser på en kvinnodominerad utbildning. Vidare används även Rosabeth Moss Kanters teori om att vara minoritet av det ena könet och

symboliska konsekvenser för att bygga på förståelsen om männens upplevelser på

förskollärarutbildningen. Slutligen handlar Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passerons teori om utbildningssystemet och kapitalformers effekt. Det kommer att användas för att förstå intervjupersonernas bakgrund och deras yrkesval. Teorierna och dess begrepp kommer att användas för att förstå och analysera det empiriska materialet. De kommer även att användas med syfte att analysera kopplingar till intervjusvaren samt för att diskutera och jämföra resultatet. Teorianvändningens huvudsyfte är att hjälpa oss besvara studiens frågeställningar. Teorierna är essentiella för att få en helhetsförståelse av det empiriska materialet.

20

5. Metod

Nedan redogörs studiens metodval och tillvägagångssätt. Kapitlet inleds med en förklaring samt motivering av metodvalet samt en diskussion om för- och nackdelar med den valda metoden. Detta följs av en beskrivning av urvalsprocessen och datainsamlingen. Kapitlet avslutas med en presentation av analysmetoden samt en presentation av de etiska ställningstagandena och hur de har förankrats i studien.

5.1 Metodval

Vid insamling av empirin utgick studien ifrån en kvalitativ metod. Ett antal förhållanden har betydelse vid val av metod i uppsatsskrivande, menar Halvorsen (1992, 78). Exempel på förhållanden som kan påverka är; tillvägagångssättet, problemställningen, undersökningens syfte, egenskaper hos studieobjekten samt egna förutsättningar och resurser (Halvorsen 1992, 78–80). Vid användning av kvalitativ metod tillhandahålls data som berättar något om de kvalitativa, det vill säga icke mätbara egenskaper hos undersökningsenheterna, exempelvis vad som är typiskt, vilket även benämns som mjukdata (Halvorsen 1992, 78). Fördelar med kvalitativ metod är att det möjliggör en djupare förståelse, vilket ger ökad möjlighet till att få en helhetsförståelse av undersökningsområdet (Larsen 2009, 27). Motiveringen till studiens metodval är främst att kvalitativ metod möjliggör en djupare förståelse av intervjupersonernas svar, vilket är nödvändigt i relation till studiens syfte och problemställning då undersökningsområdet inte är mätbart. En annan fördel med kvalitativ metod är att det går att ställa följdfrågor till intervjupersonerna, vilket ger kompletterande och fördjupande svar samt att det klargör att intervjuaren gjort sig förstådd på den information som intervjupersonen gett uttryck för. En annan fördel med kvalitativ metod är att det minimerar risken för bortfall, det vill säga att färre individer uteblir från att komma till en intervju, medan flertalet individer kan låta bli att fylla i ett utskickat frågeformulär (Halvorsen 1992, 89). Vidare är det också fördelaktigt att intervjupersonen inte vet vilka frågor som kommer att ställas, svar på tidigare frågor

21

påverkas då inte av frågor som kommer efteråt menar Halvorsen (1992, 88–89). Ytterligare en fördel med kvalitativ metod är att det är enklare att säkerställa god validitet, det vill säga om informationen är giltig och relevant för studiens frågeställning (Larsen 2009, 26–27). Validiteten stärks genom möjligheten till att ställa öppna frågor och ge informanterna tillfälle att komma med innehållsrika och kompletterande uttalanden (Dalen 2007, 118). Vid undvikandet av ledande frågor i intervjun som kan påverka intervjupersonernas svar, stärks studiens reliabilitet, det vill säga informationens konsistens och tillförlitlighet. Reliabiliteten medför att studiens resultat kan reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkmann 2014, 295). Det fanns en idé om att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod, det vill säga metodtriangulering (Halvorsen 1992, 92). Detta genomfördes inte på grund utav tidsbristen. En nackdel med kvalitativ metod i jämförelse med kvantitativ metod, är att det inte går att generalisera då urvalsgruppen är begränsad (Larsen 2009, 27). Slutligen är intervjueffekten, som även benämns som kontrolleffekten en av de mest uppenbara nackdelarna. Det innebär att intervjuaren själv eller den kvalitativa metoden påverkar intervjuresultatet, vilket kan bero på att intervjupersonen svarar det hen tror att intervjuaren vill höra eller svarar för att ge ett gott intryck (Larsen 2009, 27–28).

5.2 Urval

Vid urvalsprocessen användes ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att det inte baserades på slumpmässighet (Holme & Solvang 1997, 183). Motiveringen till detta är att det inte är av största vikt att generalisera studien. Målet är istället att uppnå största möjliga förståelse inom visst område, vilket inte nödvändigtvis gäller för andra än de som deltog i undersökningen (Larsen 2009, 77). Vi kontaktade intervjupersoner som bedömdes vara lämpliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket Larsen (2009, 78) benämner som ett godtyckligt och strategiskt urval. Med studiens syfte och problemställning som utgångspunkt fanns könet i åtanke, därför intervjuades enbart män som går på eller har gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Vid kontakt med lärosätet erhölls listor med namn och kontaktuppgifter till män som gjort studieavbrott från utbildningen de senaste fem åren och kontaktuppgifter till de män som studerar på förskollärarutbildningen på det undersökta lärosätet i Sverige. De kontaktades via mail eller telefon med förfrågan om

22

intervju. Totalt kontaktades 30 män som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen och 50 män som i dagsläget läser till förskollärare. Av dessa svarade sex personer ”ja” vid förfrågan via mail. Ytterligare fyra män svarade ”ja” vid senare förfrågan per telefon, vilket innebär att sammanlagt genomfördes fem intervjuer med män som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen och fem intervjuer med män som idag går på förskollärarutbildningen. Vi prioriterade att kontakta de män som gjort studieavbrott nyligen och sedan gå bakåt i tiden. Tanken var att desto närmre nutid intervjupersonerna gjort studieavbrottet, desto större chans att de fanns kvar närbeläget geografiskt och att de hade tydligare minne av sitt studieavbrott. Samtidigt fick vi anpassa oss genom att intervjua de som tackade ”ja” till intervju. Eftersom urvalet av män som går på förskollärarutbildningen är begränsat, valde vi att kontakta män som gick på eller gjort studieavbrott på den ordinarie förskollärarutbildningen och andra profiler som exempelvis flexibel eller estetisk profil. Vi uteslöt att genomföra intervjuer med personer som bara gått på introduktionsveckan eller på första introduktionsdagen då vi ansåg att de inte hade tillräckliga erfarenheter om förskollärarutbildningen för att kunna besvara studiens andra frågeställning.

5.3 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in genom tio intervjuer varav fem var med män som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige och resterande fem var med män som läser på förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Nio av tio intervjuer genomfördes vid fysiska träffar på intervjupersonernas lärosäte och den sistnämnda genomfördes per telefon av geografiska skäl. Samtliga intervjuer spelades in av studiens båda författare och transkriberades därefter i sin helhet. Anledningen till att de spelades in och transkriberades är att det är av vikt att få med informanternas egna ord (Dalen 2007, 32). Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. Det innebär att en sammanställd intervjuguide med färdigformulerade frågor användes med möjlighet till följdfrågor, vilket utgjorde ett underlag för att besvara studiens frågeställningar (Larsen 2009, 84). Två intervjuguider utformades varav en för varje informantgrupp, (Se bilaga 3 och 4). Intervjuguiderna innehöll 29 respektive 34 frågor med utgångspunkt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Alla frågor ställdes och i samma ordningsföljd till samtliga informanter i respektive grupp. Fördelen med

23

detta är att det reducerar informationsmängden, vilket i sin tur underlättar bearbetningen. Att alla informanter svarar på samma frågor, underlättar även jämförelsen vid analysen av empirin (Larsen 2009, 84). Intervjufrågorna inleddes med bakgrundsfrågor eftersom de är lätta att besvara, därmed ges en mjuk öppning av intervjun. Frågorna var klara och tydliga och dubbelfrågor undveks. Främmande ord och fackuttryck användes inte med syfte att informanterna inte skall uppleva svårigheter med att besvara en fråga för att de inte känner till betydelsen av ett visst begrepp (Larsen 2009, 86). En testintervju genomfördes som visade att intervjufrågorna gick att besvara samt att de gav den efterfrågade informationen. Under intervjun fick intervjupersonerna tala relativt fritt och utrymme fanns för följdfrågor. Längden på intervjuerna varierade mellan 30- 45 minuter beroende på hur mycket intervjupersonerna hade att säga.

5.4 Analysmetod

Teorier används av: Linda S. Gottfredson (2002), Yvonne Hirdman (2001), Rosabeth Moss Kanter (1993) samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passeron (2008) med syfte att analysera empirin. Inledningsvis gjordes en datareduktion av intervjumaterialet med syfte att enbart data som besvarar studiens frågeställningar inkluderas (Larsen 2009, 98). Analysen av datan består främst utav en innehållsanalys i kombination med delanalys. Syftet med en innehållsanalys är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009, 101). Valet av analysmetoden motiveras med att studien huvudsyfte är att jämföra samt se likheter och skillnader mellan män som går på förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige och män som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Studiens datainsamling gjordes om till texter, vilka därefter kodades och klassificerades i olika teman eller kategorier. Därefter granskades datamaterialet med avsikt att hitta meningsfulla mönster. Dessa mönster utvärderades mot tidigare forskning och teorier (Larsen 2009, 102). För att sortera materialet ytterligare användes också delanalys på så sätt att delar av texten och citat markerades med pennor i olika färger för att sedan sorteras efter teman och relevans för de olika frågeställningarna. Slutligen användes en helhetsanalys med syfte att få ett helhetsintryck av intervjuerna för att följaktligen välja

24

intryck som är representativa och jämföra det med totalintrycket (Larsen 2009,104). Detta möjliggjorde identifieringen av helhetsintryck i varje intervju.

5.5 Etiska ställningstaganden

Studien har utgått ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra olika forskningsetiska principer som bör tillämpas vid forskning. Syftet med detta är att individskyddskravet uppfylls som uppdelas i fyra allmänna huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 5).

Informationskravet uppfylldes i det utskickade mailet (Se bilaga 2) där det informerades om studiens syfte, vilka studiens författare är, vad vi läser samt hur intervjuerna kommer att utföras (Vetenskapsrådet 2002, 7). De informerades om att intervjuerna kommer att spelas in, transkriberas och att materialet enbart kommer att behandlas av studiens författare. Vidare informerades de om att det både är anonymt och frivilligt, att medverkan när som helst kan avbrytas samt att den insamlade empirin enbart kommer att användas till studiens syfte och därefter tas bort. De som blev uppringda fick informationen per telefon.

Samtyckeskravet uppfylldes då intervjupersonerna själva fick bestämma om de ville medverka och tacka ja till intervjun (Vetenskapsrådet 2002, 9). De hade också fått information om att de kunde avbryta när som helst utan att det skulle få negativa följder för dem och det fanns inget beroendeförhållande mellan oss och intervjupersonerna. Konfidentialitetskravet uppfylldes då inga riktiga namn, praktik- eller arbetsplatser angavs (Vetenskapsrådet 2002, 12). För att uppfylla full anonymitet, kommer intervjupersonerna i studien att tilldelas påhittade namn. Intervjutranskriberingarna kommer även att raderas när examinationen för studien är klar.

Nyttjandekravet uppfylldes slutligen genom att vi inte använde oss av den insamlade informationen till något annat syfte än denna studie (Vetenskapsrådet 2002, 14).

25

6. Resultat och analys

Studien fördjupar sig i frågan om manliga förskollärarstudenter på ett lärosäte i Sverige. Nedan följer resultatet av de genomförda intervjuerna samt en analys av resultatet. I resultatet presenteras intervjupersonernas egna beskrivningar av sig själva samt deras beskrivna upplevelser. Inledningsvis presenteras intervjupersonerna i en sammanställande tabell. Därefter presenteras resultatet i teman och varje tema avslutas med en analys, vilket är kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Analysen har de valda teorierna samt dess begrepp som utgångspunkt. Resultatet kommer även att jämföras med tidigare forskning. Studenterna på programmet presenteras först och har namn som börjar på S, medan de som avbrutit sina studier har namn som börjar på A.

6.1 Presentation av intervjupersonerna

Inledningsvis presenteras intervjupersonerna och deras bakgrund i en sammanställande tabell med syfte att ge en ökad förståelse av deras intervjusvar. Kapitlet avslutas med en analys av det resultat som redovisas i tabellen.

Namn, Föräldrars Känner någon Egenskaper Tidigare Inriktning, Första- ålder yrken inom skolsfären & intressen sysselsättning tid på utb. handsval Stefan,

22 P: Organist M: Barnledare Två kusiner är förskollärare samt pappas exfru

Rolig, positiv, att

vara kreativ, pyssla Vikarie i förskola Ordinarie 4 terminer Ja

Samuel, 26

P: Författare M: Undersköterska

Sambo lärare, syster läser till förskollärare Lyhörd, lugn hjälpsam, fotboll, sport Komvux, vikarie i förskola Ordinarie 2 terminer Nej Simon, 19 P: Sjuksköterska M: Förskollärare Mamma är förskollärare samt farbrors fru Stresstålig, avslappnad, musik, tyngdlyftning Började plugga direkt efter gymnasiet Estetisk profil 2 terminer Ja Sven, 24 P: Parkskötare M: Frisör

Bästa vän läser till ämneslärare Positiv, lyhörd, energisk, musik, filmer, tv-spel Jobb som entertainer, barnvakt Estetisk profil 2 terminer Ja Stig,

25 P: Lärare M: Undersköterska Pappa är lärare, vänner som vikarierar på förskolor

Lugn, konflikträdd,

träna, rollspel Komvux, vikarie i förskola Ordinarie 4 terminer Ja Alfred, 24 P: Programmerare M: Distriktssköterska

Vänner som läser till förskollärare Kreativ, empatisk, lyhörd, musik, gitarr, foto Vikarie i förskola Ordinarie 2 terminer Nej

26 Anton, 25 P: Elektriker M: Bibliotekarie --- Social, lyhörd, filmer, tv-spel Arbetslös Ordinarie 2 terminer Ja Axel, 30 P: Kock M: Städerska --- Rolig, rättvis, ödmjuk, matlagning, musikaler Pluggat gastronomi, jobbat inom kundtjänst Ordinarie 6 terminer Nej Adam, 21 P: Kassör M: Biomedicinsk- analytiker Moster är

förskollärare Omtänksam, hjälpsam, aktiv engagerad, träna, sport Började plugga direkt efter gymnasiet Ordinarie 2 terminer Ja Anders,

34 P: Administratör M: Sekreterare Moster är förskollärare och syster är barnskötare Lyhörd, nyfiken, omhändertagande, träna, matlagning Gjort lumpen, jobbat som barnskötare Flexibel variant 2 terminer Ja

6.1.1 Analys

Denna analys bidrar till en helhetsförståelse av intervjupersonernas motiv till valet av förskollärarutbildningen. Studenterna och studenterna som gjort studieavbrott kommer från liknande bakgrunder. En del av intervjupersonerna innehar en arbetarklassbakgrund där föräldrarna inte har någon högskoleutbildning, medan andra kommer från hem där ena föräldern är högskoleutbildad. Bland intervjupersonerna var det sällsynt att ha föräldrar där båda är högskoleutbildade. Bourdieu och Passeron (2008, 7) redogör i sin teori för reproduceringen av samhällsklasserna i utbildningssystemet. Detta tillsammans med UKÄ:s (2014, 11) forskning som visar att förskollärarutbildningen är det främsta instegsyrket för studenter från studieovana hem, visar att både teori och tidigare forskning skildrar intervjupersonernas bakgrund.

Högskoleverket (2009, 27) skriver att män inte dras till yrken med låg status och låg lön. Samtidigt redovisar UKÄ (2014, 11) i sin rapport att förskolläraryrket är ett instegsyrke för studenter från studieovana hem. Intervjupersonerna i denna studie kommer till mesta dels från studieovana hem och kan därför inte relateras till Högskoleverkets resultat om att män inte dras till lågstatusyrken och där lönen är låg (ibid). En möjlig förklaring till hur det kommer sig att intervjupersonerna gjort ett normbrytande studieval enligt källan ovan är att flera av intervjupersonerna har någon i familjen, vännerna eller släkten som jobbar inom skolsfären. Vissa har även tidigare jobbat i förskolan. Gottfredson (2002, 88) menar att individer konstruerar mentala

bilder över olika yrken som inbegriper förställningar av de som har yrket. Olika saker

tillskrivs personerna som exempelvis deras personlighet, vad de utför för jobb, hur deras liv ser ut samt hur passande arbetet är för individen i fråga. Att intervjupersonerna har

27

personer i sin närhet som jobbar inom skola och förskola samt att vissa av dem har jobbat i förskolan, kan ha bidragit till en ökad förståelse av förskolläraryrket samt utbildningen. Det kan även ha bidragit till en mer nyanserad bild av vad det är för typ av individer som utför arbetsuppgifterna. Gottfredson (2002, 88) menar att yrken delas upp som antingen maskulina eller feminina, men att intervjupersonerna gör ett normbrytande val kan betyda att deras omgivning och erfarenheter fått dem till att inte betrakta förskolläraryrket som ett yrke för enbart kvinnor.

En vidare förklaring till varför intervjupersonerna gör ett normbrytande val är hur de ser på sig själva och sin självbild. Gottfredsons (2002, 88) beskrivning av självbild innefattar den bild individen har av sig själv offentligt och privat. I självbilden ingår aspekter så som utseende, förmågor, personlighet, kön, värderingar och ens plats i samhället där olika aspekter har olika mycket betydelse för individers självbild (ibid). När intervjupersonerna beskriver sig själva och sina egenskaper väljer de egenskaper som är fördelaktiga att ha vid arbete med människor. Exempelvis beskriver intervjupersonerna sig själva med egenskaper som; omhändertagande, lugn, omtänksam och lyhörd. De betraktar och beskriver sig själva som personer som skulle passa bra med att jobba med människor och framförallt barn. När självbilden ställs emot den

kognitiva kartan bedöms förskolläraryrket och utbildningen som valbart (Gottfredson

2002, 91).

En studie visar att de som gör otraditionella val har tagit beslutet senare i livet (Mastekaasa & Smeby 2006, 199), vilket även framkom i denna studie.

6.2 Valet – Att läsa till förskollärare

Nedan presenteras motiv till studenternas studieval samt omgivningens syn på deras studieval. Därefter redogörs motiv till studievalet hos studenterna som gjort studieavbrott samt omgivningens syn på deras studieval. Kapitlet avslutas med en analys av resultatet.

6.2.1 Motiv till studievalet hos studenterna

De personliga motiven till valet att läsa till förskollärare varierar till viss del. Trots det går det att utläsa ett mönster. Studenterna berättar att de vill arbeta med barn, vilket är

28

den främsta motiveringen i kombination med andra faktorer. De studenter som vikarierat på förskolor innan de påbörjat utbildningen, nämner att de vill fortsätta arbeta med barn. De utbildar sig då med anledningen att kunna få sin tillsvidareanställning.

Det gav mig väldigt mycket när jag jobbade med barn liksom, det var aldrig tråkigt att gå till jobbet utan det var kul. (Stefan, 22)

En student som skiljer sig från övriga studenter, ville i förstahand läsa till socionom för att därefter utbilda sig till specialpedagog och fortsätta jobba med barn. Numera ville han öka sina färdigheter i att jobba med barn som har det svårt. Hans mål var att vidareutbilda sig till specialpedagog och få en tillsvidareanställning som det.

Det är ju specialpedagog jag vill bli så jag ser mest förskollärarprogrammet som en grund för en kommande vidareutveckling. (Samuel, 26)

Andra studenter som läser den estetiska profilen, angav att jobba med barn i kombination med musik som viktigast.

Sen att det fanns en estetisk profil framför allt, om det bara hade funnits förskollärare så tror jag att jag hade sökt något annat också. (Sven, 24)

Citat ovan visar att en kombination av olika motiv fanns vid valet att läsa till förskollärare.

6.2.2 Omgivningens syn på studenternas studieval

Studenternas omgivning visade stort stöd till valet - att läsa till förskollärare. Stödet har upplevts som viktigt för intervjupersonerna. De som sedan tidigare vikarierat i förskolan, nämner att omgivningen reagerade positivt över att de skulle utbilda sig inom det de jobbade inom och att det inte var några konstigheter. Studenterna nämner även att familjen varit stöttande. En skillnad var att Stefans vänner bar på en negativ inställning gentemot studievalet.

Vänner sa väl att de tyckte att det var väldigt onödigt att plugga så länge för att jobba med barn i en förskola. De tyckte inte att man skulle behöva lära sig sånt. (Stefan, 22)

Till en början höll Stefan med eftersom han inte visste vad förskollärarutbildningen innefattade, men bestämde sig ändå för att satsa på utbildningen. Den främsta

29

anledningen till att omgivningen varit stöttande vid studievalet hos samtliga studenter är att de ansett att intervjupersonerna i fråga går bra ihop med barn.

Ja tror de var väldigt glada för att jag kom på vad jag ville göra och att de kanske hade märkt att jag funkar bra med mindre kusiner… att det är min grej. (Stig, 25)

Ibland har det funnits nyckelpersoner i omgivningen vid studievalet som studenterna diskuterat med och fått stöd från. Det har exempelvis varit ens sambo, vänner och för Simon var det hans mamma.

Hon sa ”jag såg nu att de har en estetisk profil på förskollärarutbildningen” och jag bara det kan ju vara roligt o söka in till eftersom det är musik jag vill lära ut. (Simon, 19)

Vidare berättar Simon att trots att hans mamma informerat honom om utbildningen, var det helt och hållet hans egna val då utbildningen överensstämde med hans personliga intressen.

6.2.3 Motiv till studievalet hos studenterna som gjort studieavbrott

De personliga motiven till valet - att läsa till förskollärare, varierar bland studenterna som gjort studievbrott. Att jobba med barn är ett motiv samtliga studenter som gjort studieavbrott nämner. Dock nämns det i olika stor utsträckning då bara en del av dem anger det som sitt största motiv till studievalet. Exempelvis ville Alfred främst få fram det kreativa inom sig själv och kunna inspirera den nya generationen till kreativitet.

Jag har småsyskon själv som jag brukar rita och spela musik med. Den äldsta har börjat spela gitarr tack vare mig, så varför inte göra det med andra barn. (Alfred, 24)

Ett motiv Axel nämnde var att kunna analysera sin egen barndom då den varit svår samt att kunna driva frågor om barn som far illa då det är något han själv upplevt.

Jag kan ju bättre se tecken på såna händelser eftersom jag själv varit med om det i min barndom och det är något jag vill driva och är passionerad för (Axel, 30).

Intervjupersonerna som jobbat i förskolan innan utbildningen, anger som motiv att få jobba med barn eller att fördjupa sina kunskaper En avvikelse bland motiven var Antons motiv, som var att bryta sin arbetslöshet genom att påbörja en utbildning.

30

6.2.4 Omgivningens syn på studievalet hos studenterna som gjort

studieavbrott

Omgivningens syn på valet - att läsa till förskollärare, är varierande. En del har enbart fått stöd från familj och vänner, medan andra stött på motstånd. I de fall då familj och vänner varit stöttande och ansett att personen i fråga är passande för yrket, har det grundat sig i tanken om att individen har lätt för att umgås med barn.

Ja men eftersom du tecknar, eftersom du spelar musik med barnen kommer de tycka om det. Det är jätteroligt och du kommer bli poppis bland barnen. (Alfred, 24)

De som stöttats av omgivningen, nämner även att det funnits nyckelpersoner som uppmuntrat dem till att verkställa studievalet, exempelvis mentorer på jobbet eller föräldrarna. Anders familj och nära vänner såg positivt på studievalet då han redan jobbade med det, men från en del vänner och män har Anders fått andra reaktioner.

Det är klart att det sticker ut att en kille ska jobba med barn. Man får höra ”Vad ska du göra där egentligen? Det är ju ingen karriär”. Män överlag har sagt ”Ska du göra det? Det är ju ett kvinnodominerat yrke där man bara tar hand om barn. (Anders, 34)

Detta är inget som påverkade Anders vid valet då han redan jobbat i förskolan sedan tidigare. Därför kände han sig trygg med sig själv och sitt val. Motstånd kan även innebära varken stöd från familj eller vänner, vilket Adam upplevde. Familjen chockades när de fick höra att han skulle läsa till förskollärare.

För det är väl, tänkte dom, att det är kvinnogöra. Men vi hade lite diskussioner o så, det är mitt val så det är ju strunt samma. (Adam, 21)

Vissa av Adams vänner var positiva, medan andra delade föräldrarnas inställning.

Vännerna sa typ ”Vad fan ska du välja det för?” (Adam, 21)

Adam berättar att han inte brydde sig om omgivningens kommentarer eftersom han är en person som gör det han vill och tänker självständigt, men han säger att det var kämpigt att inte ha föräldrarnas stöd.

”Det tar såklart på en vad föräldrarna tycker o ja…” (Adam, 21).

Den som var mest positiv till Adams studieval var hans moster som jobbade som förskollärare. Hon menade att barnen behövde fler manliga pedagoger.

31

6.2.5 Analys

Intervjupersonerna nämner i olika stor utsträckning att deras främsta motiv till att välja förskollärarutbildningen var att få arbeta med barn. En skillnad är att studenterna nämner det som sitt främsta motiv i kombination med andra motiv, vilket enbart en del av studenterna som gjort studieavbrott gör då det nämns andra motiv som är lika viktiga. Motivet att främst få arbeta med barn, grundar sig främst i inre motiv. Paralleller kan dras till Alm, Jungert & Thornberg (2014, 23) studie där det främsta motivet var att få arbeta med barn och ungdomar, vilket benämns som ett inre motiv. En av intervjupersonerna som tidigare jobbat i förskolan, nämner specifikt att hans motiv var att fördjupa sina kunskaper om barn. Även Heikkilä (2015, 12) kom fram till att både män och kvinnor har en ambition till att arbeta med barnets lärande. Erden, Ozgun & Ciftci (2011, 3201) som också undersökt männens motiv till förskolläraryrket, kom fram till att de dominerande motiven var intresset gentemot yrket, önskan om fortsatta akademiska studier samt garantin till jobb då det är ett bristyrke. Flera av intervjupersonerna som jobbat inom förskolan innan de sökte in till förskollärarutbildningen, nämner att en del av motivet var att få tillsvidareanställning då de gillade att arbeta med barn. Vidare nämns av en student som jobbat i förskolan innan de påbörjat utbildningen, att de ser förskollärarutbildningen som en grund och har likt resultatet i Erden, Ozgun & Ciftcis (2011, 3201) studie en önskan om fortsatta akademiska studier. Flertalet studenter som gjort studieavbrott nämnde att de till viss mån ville arbeta med barn, men att de också ville få ut något i personlig bemärkelse av utbildningen. Exempelvis att kunna analysera sin barndom eller att bryta sin arbetslöshet. Motivet att få arbeta med barn är således ett inre motiv, vilket påminner om Jungert & Thornberg (2014, 23) studie, medan de andra motiven som nämns är externa. En analys är ifall studenterna som gjort studieavbrott och som angett externa motiv till utbildningsvalet, ifall det har påverkat deras tid på utbildningen samt deras studieavbrott i större utsträckning.

En likhet bland studenterna och studenterna som gjort studieavbrott är att de fått stöd bland både vänner och familj då de ansåg att de passar som förskollärare och att jobba med barn. Det kan förklaras med Gottfredsons (2002, 88) teori som förklarar att individer konstruerar mentala bilder över olika yrken som inbegriper föreställningar av de som har yrket. I detta fall anser familjen och vännerna att intervjupersonerna stämmer överens med deras mentala bild av förskolläraryrket. Mer specifikt är det

32

intervjupersonernas personlighet och hur deras liv ser ut som de anser passar in i deras

mentala bild av förskolläraryrket. Att intervjupersonerna fått stöd av familj och vänner

kan betyda att omgivningen inte haft en negativ inverkan på deras tid på utbildningen. Vissa av intervjupersonerna avviker dock då de inte haft stöd av exempelvis familj, vänner och bekanta. Gottfredson (2002, 88) menar att i den mentala bilden av yrken delas yrken upp i kategorierna maskulint-feminint. Däri bedömer intervjupersonernas omgivning som varit negativt inställda att förskolläraryrket är ett kvinnoyrke och därför inte passar för individen i fråga. Även Nordberg (2005, 49) och Cooney & Bittner (2001, 80) menar att förskollärarutbildningen betraktas som typiskt kvinnligt. Cooney & Bittner visar även att män möter negativa reaktioner från omvärlden, vilket även framkom i denna studie (ibid). Den intervjuperson som inte haft stöd från varken familj eller vänner och som hoppade av utbildningen, berättar att det var jobbigt att inte ha familjens stöd. Erden, Ozgun & Ciftci (2011, 3201) säger att för en del är det svårare att gå emot normen då familjen samt omgivningen bär på negativa uppfattningar gentemot manliga förskollärare och betraktar det som ”konstigt” att vara man i förskolan. För att förstå varför det anses vara konstigt att vara man inom förskolan, används Hirdmans (2001, 84) teori om genuskontrakt. Genuskontraktet utgår ifrån att det i alla sociala samfund finns synliga och osynliga kontrakt könen sinsemellan. När män väljer att läsa till förskollärare som är ett enligt normen kvinnligt yrke, riskerar de att bryta mot könskontraktet och mötas av motstånd. De riskerar även att mötas av bestraffning från omgivningen i form av negativa kommentarer.

6.3 Tiden på utbildningen

Inledningsvis presenteras hur studenterna upplevt tiden på lärosätet samt på VFU:n. Därefter redogörs hur studenterna som gjort studieavbrott upplevt tiden på lärosätet samt på VFU:n. Kapitlet avslutas med en analys av resultatet.

6.3.1 Hur studenterna upplevde sin tid på lärosätet

Upplevelserna av tiden på utbildningen i klass var till mesta dels positiva. I intervjuerna framkom bland annat att det var roligt att träffa nya människor samt att utbildningens innehåll så som läran om teorier, psykologi var intressant och lärorikt. En skillnad är att