UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet
Examensarbete 15 poäng, grundnivå
Fysioterapeutstudenters självskattade fysiska aktivitetsnivå och upplevda stress
Samband mellan fysisk aktivitetsnivå och stress samt en jämförelse mellan kvinnliga och manliga studenter.
Physiotherapy students’ self-assessed physical activity and perceived stress levels
Relationship between physical activity and stress levels as well as a comparison between male and female students
Författare Handledare
Senneryd, Lisa Tuvemo Johnson, Susanna
Sundberg, Madeleine Universitetsadjunkt
Redovisad januari / 2020
Sammanfattning
Bakgrund
Det finns ett intresse i samhället för både fysisk aktivitet och stress. Fysisk aktivitet och stress har ett komplext samband och de inverkar ömsesidigt på varandra. Fysisk aktivitet innefattar alla rörelser med kroppen som förbrukar energi och stress är en obalans mellan resurser och belastning.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självskattad fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress hos fysioterapeutstudenter samt skillnaden mellan kvinnor och män.
Metod
Denna studie har en kvantitativ design med enkätundersökning som datainsamlingsmetod.
Enkäterna som användes var International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) och Perceived Stress Scale (PSS-10). Insamlad data analyserades i IBM SPSS Statistics Version 24. Studien har totalt 71 respondenter, 40 kvinnor och 31 män. Medelåldern bland kvinnor var 26,5 år och 25,6 år bland män.
Resultat
Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan könen gällande självskattad fysisk aktivitetsnivå. Dock gällande den upplevda stressnivån sågs en signifikant skillnad mellan kvinnliga och manliga fysioterapeutstudenter där kvinnor skattade högre upplevd stress. Ett svagt samband sågs mellan fysisk aktivitet och upplevd stress hos både kvinnor (r=0,13) och män (r=0,23).
Konklusion
En könsskillnad sågs gällande upplevd stress däremot inte gällande självskattad fysisk aktivitetsnivå. Det sågs ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och stress.
Sökord: IPAQ-SF, Physiotherapy students, Physical activity, PSS-10, Stress
Abstract
Background
There’s an interest in society in both physical activity and stress. Physical activity and stress have a complex relationship and interact on each other. Physical activity involves all
movement with your body that consume energy and stress is an imbalance between resources and strain.
Objective
The intention with this study was to examine the relationship between self-assessed physical activity and perceived stress in physiotherapy students and the difference between men and women.
Method
This is a quantitative study using questionnaires for collecting data. Questionnaires used in this study were International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) and Perceived Stress Scale (PSS-10). Collected data was processed in IBM SPSS Statistics Version 24 and then discussed and analyzed based on previous studies. This study has a total of 71 respondents, 40 women and 31 men. Average age of women was 26,5 years and 25,6 years for men.
Results
No significant difference between genders was found in self-assessed physical activity. A significant difference was found in how male and female physiotherapy students perceive their stress level. There’s a weak relationship between physical activity and perceived stress among both male (r=0,23) and female (r=0,13) physiotherapy students.
Conclusion
A difference between the genders was observed with perceived stress but not with self- assessed physical activity. A weak relationship was found between physical activity and stress.
Keywords: IPAQ-SF, Physiotherapy students, Physical activity, PSS-10, Stress
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Definition av fysisk aktivitet ... 1
Rekommendationer – fysisk aktivitet ... 2
Stress ... 2
Mätning av stress ... 3
Verkningsmekanismer vid fysisk aktivitet och stress ... 3
Effekt av stress på fysisk aktivitet ... 4
Fysisk aktivitet och stress hos kvinnor och män ... 5
Skillnad mellan kvinnor och män ... 5
Universitetsstudenter och stress ... 6
Problemformulering ... 6
Syfte/Frågeställningar ... 7
Metod ... 7
Design ... 7
Urval ... 7
Datainsamlingsmetod ... 8
International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) ... 8
Perceived Stress Scale (PSS) ... 8
Genomförande ... 9
Databearbetning ... 9
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 10
Skattad fysisk aktivitetsnivå hos kvinnor och män ... 11
Upplevd stress hos kvinnor och män ... 11
Samband mellan stress och fysisk aktivitet hos kvinnor och män ... 12
Diskussion ... 12
Resultatsammanfattning ... 12
Resultatdiskussion ... 12
Metoddiskussion ... 14
Etikdiskussion ... 16
Klinisk nytta och framtida forskning ... 17
Konklusion ... 17
Bilaga 1. Informationsbrev ... 22
Bilaga 2. IPAQ-SF ... 23
Bilaga 3. PSS-10 ... 25
1
Bakgrund
Både fysisk aktivitet och stress är två aktuella ämnen i dagens samhälle och de har ett
komplext samband. För vissa kan fysisk aktivitet ha en positiv effekt medan för andra kan det verka negativt. Elitidrottare och motionärer som har en hög intensitet i sin träning kan
utveckla stressrelaterad ohälsa. Träningen kan leda till att symtomen förvärras och bidrar till ett stressrelaterat insjuknande. Detta sker på grund av att träningen i sig blir en
stressbelastning. Trots det upplever individer som inte prioriterar träning men besitter vetskapen om dess positiva effekter också en ökad stress (1).
Emellertid finns det mycket som tyder på att fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, däribland förbättrad förmåga att hantera stress (2). Fysisk aktivitet har viktiga effekter hos en person med långvarig stress och en fysiskt aktiv person har visats vara mer motståndskraftig mot psykosocial stress. Följaktligen kan man se att låg fysisk aktivitet ökar risken för att utveckla psykosocial stress. Därav kan fysisk aktivitet vara ett bra verktyg i stressbehandling och förebygga stressrelaterade sjukdomar (3). I samhället har man sett en minskad fysisk aktivitet och ökat stillasittande hos män, men motsatsen hos kvinnor. Dock ser man att det är kvinnor som upplever fler stressrelaterade problem (4). Således ses en skillnad mellan kön gällande fysisk aktivitet och stress.
Definition av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är ett komplext beteende och definieras som alla kroppsliga rörelser som involverar skelettmuskulaturen och därmed kräver en ökad energiförbrukning (5). Den energi som krävs för att utföra en specifik aktivitet räknas i kJ (kilojoule) eller kcal (kilokalori).
Fysisk aktivitet kan delas in i olika kategorier som exempelvis hushållsarbete,
trädgårdsarbete och sporter. Således blir den gemensamma nämnaren för en aktivitet en kilokaloriförbrukning som är högre än den basala metabolismen. Träning däremot är
en underkategori av fysisk aktivitet som är planerad och strukturerad med en målsättning att förbättra prestationen eller bibehålla en viss färdighet (5).
Mätning av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan mätas med olika objektiva eller subjektiva metoder. Däribland kan en objektiv mätning ske med hjälp av en aktivitetsmätare, exempelvis accelerometer eller
stegräknare (6). Subjektivt kan fysisk aktivitet mätas genom självskattningsinstrument, så som
2 International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) vilket är ett vanligt förekommande mätinstrument i studier (7).
Rekommendationer – fysisk aktivitet
Allmänna rekommendationer finns gällande fysisk aktivitet för vuxna, från 18 till 65 år, i syfte att minska risken för förtida död och kroniska sjukdomar men även för att öka den generella hälsan (8). Alla vuxna rekommenderas att utföra fysisk aktivitet som har aerobt inslag med markant ökning i puls och andning i 150 minuter per vecka på en måttlig intensitet alternativt 75 minuter per vecka på en hög intensitet. Den sammanlagda tiden bör spridas ut på veckans alla dagar och varje pass bör vara i minst 10 minuter. Den allmänna fysiska hälsan kan förbättras ytterligare vid utövande av rekommendationerna. Alla vuxna ska även utföra styrketräning och detta bör utföras två gånger per vecka och innehålla kroppens stora muskelgrupper (8).
Stress
Stress kan definieras olika beroende på i vilket samband det används. Däremot handlar det i alla sammanhang om relationen mellan resurser och belastning (9). Det innefattar fysiologiska och psykologiska reaktioner på olika stresstimuli. De stressreaktioner som uppstår baseras på tidigare erfarenheter, känslor och fysiologiska reaktioner på den specifika situationen.
Stressreaktionen är i sin tur ofarlig framtill dess att individen inte klarar av att hantera den, varken psykologiskt eller fysiologiskt (9). Stress kan på så vis uppstå om kraven som ställs är för höga eller för låga i förhållande till individens förmåga att lösa dem (4).
Stress kan beskrivas utifrån biologiska och psykosociala perspektiv. Det biologiska
stressystem som aktiveras när människan utsätts för stressande situationer är det endokrina- och autonoma systemet via hypothalamus (10). I det endokrina systemet finns HPA-axeln som innefattar hypothalamus, hypofysen och binjurarna, alltså de organ som aktiveras och som är involverade vid stress (11). Vid aktivering av detta system frisätts i sin tur
stresshormonet kortisol ut till blodet Människan har under tusentals år vandrat på savannen och behövt fly från rovdjur och i dessa sammanhang har stress haft en positiv, ibland
livsavgörande, inverkan. Människors förmåga att reagera på akut stress skyddar kroppen och hjärnan för att behålla sin homeostas (12). Idag utsätts människan oftare för psykisk stress än fysisk. Det kroppsegna stressystemet är inte utvecklat för att klara de krav som ställs från
3 dagens samhälle utan är istället utvecklat för att möta plötsliga fysiska hot som när människan levde på ett annat sätt. När kroppen utsätts för psykosocial stress aktiveras samma stressystem och det blir ofta långvarigt eftersom det inte är kopplat till plötsliga hot. De mest skadliga delarna av stress är de långvariga aspekterna som svår psykologisk stress innebär (12). Vid långvarig aktivering av stressystemet skapar det ständig obalans mellan de uppbyggande och de nedbrytande funktionerna i kroppen (4).
Den aktuella studien kommer fokusera på den upplevda stressen. Upplevd stress kan förklaras som följande: en händelse anses vara stressande om individen själv upplever den som sådan, det vill säga, om en situation är stressande eller inte, är en subjektiv bedömning (13).
Mätning av stress
Stress kan som fysisk aktivitet mätas med objektiva och subjektiva metoder. Däribland är en objektiv mätning exempelvis kortisolnivåer i blodet. Subjektivt kan upplevd stress mätas med självskattningsformulär (14).
Verkningsmekanismer vid fysisk aktivitet och stress
Kroppen reagerar på stressituationer genom att frisätta hormoner som förbättrar minnet, ökar muskelaktiviteten och höjer immunsystemets funktioner (12). Om hormonerna frisätts under en längre period kan de ha en omvänd effekt på kroppen genom att minnet försämras, immunsystemet dämpas och överskottsenergi lagras i kroppen som fettmassa istället för att frisättas. Ett överskott av dessa hormoner kan göra att muskler försvagas och kan även leda till bland annat förhöjt blodtryck. Stressrelaterade sjukdomar kan också leda till diabetes, nedsatt sömn samt oregelbunden menstruationscykel hos kvinnor (12). Det finns många system i kroppen som blir påverkade av stress och immunsystemet tar emot mycket information från nervsystemet samt är känslig för de hormoner som cirkulerar i kroppen.
Trots att kroppen har en kortvarig positiv effekt av stresshormoner får det negativa
konsekvenser vid långvarig exponering. Det kardiovaskulära systemet blir påverkat av stress eftersom det tar emot information från autonoma nervsystemet. Stresstimuli har en direkt påverkan på hjärtfrekvens och blodtryck (12).
Regelbunden träning har flera aspekter som påverkar kroppens stressreaktioner positivt. De fysiologiska mekanismerna är en grund för detta genom att kroppen får en känslighet för
4 hormoner och regelbunden träning påverkar det autonoma nervsystemet. Därmed ses de fördelar som följer fysisk aktivitet ge en central effekt genom att exempelvis minska insulinkänsligheten (15). Regelbunden träning har även effekt på den psykiska hälsan och psykologiskt välmående vilket är viktigt för de fysiologiska reaktionerna som sker vid stress (16,17). Fysisk aktivitet på en regelbunden basis leder till en ökad tolerans mot psykosocial stress och tränade personer upplever mindre stress samt att de kan hantera en högre
stressexponering utan psykisk ohälsa (17). Fysisk aktivitet kan därmed ses som gynnsamt för kroppens system i samband med psykosocial stress.
Kroppens stress- och tillväxthormoner och transmittorsystem har också en viktig roll vid psykisk ohälsa, som har sitt ursprung av stressrelaterade orsaker, och dessa har visats påverkas positivt av fysisk aktivitet (16,17). Fysisk aktivitet ökar även volymen av grå
hjärnsubstans i hippocampus, prefrontala- och temporala hjärnbarksregioner som har påvisats ha en viktig roll i att förhindra stressrelaterad psykisk ohälsa. Hippocampus är viktig för att kunna lagra minne och inlärning. Den prefrontala hjärnbarksregionen är viktig för exempelvis arbetsminne medan temporalloben hjälper till att processa ljud och integrera information från andra sinnen (12). Sammanfattningsvis ses fysisk aktivitet ha flera positiva effekter på kroppen.
Effekt av stress på fysisk aktivitet
Psykosocial stress har visats minska fysisk aktivitet som en inhibering av ett beteende alternativt att det leder till ett mer stillasittande beteende (18). Både objektiva
(exempelvis livshändelser) och subjektiva (exempelvis sorg) orsaker leder till minskad fysisk aktivitet. Vid undersökning av en population med objektivt varierande nivåer av
stressrelaterade symtom, exempelvis studenter med deadlines, samt en population med kronisk stress, exempelvis föräldrar med barn som har cancerdiagnos, visade att stress relaterar till nedsatt fysisk aktivitet. En orsak till detta kan vara att dessa personer väljer att prioritera annat än fysisk aktivitet. Däremot är det mer sannolikt att personer med ett
vanemässigt beteende att utföra fysisk aktivitet kommer bibehålla sin fysiska aktivitetsnivå i samband med stressituationer. Vilket står i motsats till de personer som är i nybörjarstadiet, dessa blir oftare mindre fysisk aktiva under stressiga perioder (18).
5 Fysisk aktivitet och stress hos kvinnor och män
Bland otränade kvinnor blir åldrandet förknippat med en ökad aktivering av HPA-axeln som ett svar på psykologisk stress. Däremot kan förbättrad kondition minska de åldersrelaterade förändringarna kopplat till stress (19). I en annan studie på kvinnor sågs ett samband mellan höga nivåer av stress och övervikt. Det sågs även att kvinnor som var mindre fysiskt aktiva uppvisade högre nivåer av stress (20).
Ju mer fysiskt aktiv en man är desto bättre biologiska svar uppvisar han (21). Detta visade en studie som studerat män som varit fysiskt aktiva i olika utsträckning. Biologiskt svar är exempelvis kortisolnivåerna i blodet. Det tyder då på att graden fysisk aktivitet kommer påverka olika stressrelaterade system som svar på psykosocial stress, där den man som är mer fysiskt aktiv kan hantera stressen på ett bättre sätt (21). Utöver dessa effekter av fysisk
aktivitet visade en studie att fysiskt aktiva män uppvisade ett lugn och ett bättre humör under stressiga perioder än de män som var mindre fysiskt aktiva (22). Det innebär att män som är fysiskt aktiva till en högre grad har en minskad reaktivitet mot psykosocial stress som kännetecknas av bland annat lägre autonoma stressresponser. Den studien visade även på att fysisk aktivitet bör ses som en skyddande effekt mot stressrelaterade symtom (22).
Skillnad mellan kvinnor och män
Ur ett historiskt perspektiv har undersökningar avseende olika faktorer gällande HPA-axelns system och hur den reagerar på stress visat på en skillnad mellan kvinnor och män (23).
En studie på råttor har visat en könsskillnad i utsöndring av mängden stresshormoner när de utsatts för samma stresstimuli. Skillnaden som sågs var att HPA-axeln initierades snabbare hos honor samt att de producerade högre nivåer av stresshormoner än hanar. När människor har studerats har det visat en variation i resultatet beroende på stresstimuli. Vid sociala
interaktioner innehållande någon form av social avvisning visade kvinnor en högre utsöndring av kortisol jämfört med män. Däremot visades ett motsatt resultat vid matematiska och
verbala utmaningar där kvinnor visade en lägre utsöndring av kortisol än män (23).
Bland ungdomar i åldern 13–18 år som är fysiskt aktiva två till tre gånger i veckan uppvisades lägre stressnivåer än hos de som tränade en gång i veckan eller mindre. Det sågs ingen
skillnad mellan könen gällande fysisk aktivitet däremot uppvisade kvinnor högre nivåer av stress än män (24). Det finns dock en indikation på att män är mer fysiskt aktiva än kvinnor. I
6 en studie som gjorts på amerikanska universitetsstudenter som visade att män deltog i fler fysiska aktiviteter än kvinnor (25).
Universitetsstudenter och stress
I en studie där medicinstudenter deltog uppvisades en hög prevalens av stress (76,1%) (26).
En annan studie, utförd på fysioterapeutstudenter, visade att ungefär hälften (53,2%) av studenterna upplevde stress (27). Dessa studier indikerar att studenter som utbildar sig inom medicin upplever höga stressnivåer. En ytterligare studie undersökte medicinstudenter på ett universitet i Saudiarabien. Detta universitet hade endast manliga studenter och det var totalt 176 deltagare. Studien använde sig av den längre versionen av PSS (PSS-14) för att mäta upplevd stress där fler än hälften (59,2%) upplevde stress (28).
Problemformulering
Fysisk aktivitet och stress är områden som diskuteras i samhället och som har ett komplext samband (1). Fysisk aktivitet innefattar alla rörelser kroppen kan utföra som medför en ökad energiförbrukning (5). Stress kan uppstå om kraven som ställs på en individ är för höga eller låga i förhållande till individens förmåga att lösa problemet (4). Det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män, där studier har visat att kvinnor upplever högre stressnivåer än män (23) samt att män är mer fysiskt aktiva än kvinnor (25).
Det har visats att medicinstudenter och fysioterapeutstudenter upplever en ökad stress av sina universitetsstudier (26-28). Vikten av en studie som undersöker samband mellan fysisk aktivitet och stress hos fysioterapeutstudenter samt en jämförelse mellan könen ansågs därför vara relevant.
Hypotesen inför denna studie var att den upplevda stressen är högre bland kvinnliga fysioterapeutstudenter än hos manliga. Hypotesen var även att de flesta
fysioterapeutstudenterna skulle uppfylla de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet men att de manliga studenterna skulle utöva fysisk aktivitet i större utsträckning. Gällande sambandet var hypotesen att de som är mer fysiskt aktiva upplever sig själva som mindre stressade.
Vidare, fysisk aktivitet, men även stressproblematik, är två centrala områden inom fysioterapi. Ökad kunskap om upplevd stress och fysisk aktivitet och eventuell skillnad i
7 fysisk aktivitets- och stressnivå hos kvinnliga och manliga fysioterapeutstudenter. Det kan vara relevant för fysioterapeuter som möter och handleder fysioterapeutstudenter i klinisk praktik.
Syfte/Frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och stress samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män avseende fysisk aktivitet respektive stress.
För fysioterapeutstudenter i åldern 18–65 år:
1. Hur skattas fysisk aktivitetsnivå mätt med International Physical Activity
Questionnaire Short Form hos män respektive kvinnor och vilka eventuella skillnader ses mellan könen?
2. Hur upplevs stress mätt med Perceived stress scale hos män respektive kvinnor och vilka eventuella skillnader ses mellan könen?
3. Vilket är sambandet mellan upplevd stress och fysisk aktivitet hos kvinnor?
4. Vilket är sambandet mellan upplevd stress och fysisk aktivitet hos män?
Metod
Design
Kvantitativ studie med datainsamling via enkäter och det var en jämförande- och
sambandsanalys då syftet var att undersöka samband och skillnader mellan kön. Studien hade tvärsnittsdesign som bedömdes lämplig för att besvara studiens frågeställningar och syfte.
Data samlades in vid en tidpunkt från ett flertal personer och därmed var studien avsedd för en tvärsnittsundersökning (29).
Urval
Respondenterna i denna studie var utvalda genom bekvämlighetsurval (29). Urvalet av respondenter gjordes genom att lämna ut enkäterna till fysioterapeutstudenter i termin ett, två och tre vid Uppsala universitet. Utifrån de insamlade enkäterna har urvalet gjorts genom att de korrekt ifyllda enkäterna i varje grupp valts ut (29).
8 Inklusionskriterier: 18–65 år. Vara fysioterapeutstudent i termin ett, två eller tre vid Uppsala Universitet.
Datainsamlingsmetod
Data har insamlats via en enkät som är uppbyggd utav en kort bakgrundsinformation om studien och två olika mätinstrument. Bakgrundsinformationen innehöll bland annat kön (man, kvinna, annat), ålder och termin (bilaga 1). Det ena mätinstrumentet mätte fysisk aktivitet, IPAQ-SF (7) och det andra upplevd stress, PSS-10 (12).
International Physical Activity Questionnaire (IPAQ)
International Physical Activity Questionnaire (bilaga 2) är ett självskattningsinstrument avsett att mäta fysisk aktivitet samt fysisk inaktivitet och ger jämförbara data till fysisk aktivitet i relation till hälsa (7). I denna studie användes den förkortade versionen av IPAQ,
International physical activity questionnaire - short form (IPAQ-SF). IPAQ-SF mäter olika aktiviteter i vardagen och innehåller frågor angående tyngre ansträngning, måttlig
ansträngning, lättare ansträngning samt stillasittande. Varje fråga har en poängsättning som ger en total poängsumma av personens fysiska aktivitet (7). Resultatet på hela enkäten kan sedan kategoriseras enligt låg-, medel- eller hög aktivitet alternativt beräknas med MET- minuter som användes i denna studie. MET-minuter beräknas med följande formel: MET-nivå x minuter av aktivitet x dagar/vecka (30). IPAQ-SF (International Physical Activity
Questionnaire - Short Form) är rekommenderat, validerat och reliabelt samt ses som ett kostnadseffektivt mätinstrument för att mäta självskattad fysisk aktivitetsnivå (31).
Perceived Stress Scale (PSS)
PSS-10 (bilaga 3) är ett frågeformulär där den upplevda stressen skattas under den senaste månaden på en femgradig skala, 0–4. Där noll är aldrig och fyra är väldigt ofta (14). Den förkortade versionen, PSS-10, innehåller 10 frågor som exempelvis “Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig nervös och “stressad”?” samt “Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att saker gått som du velat?”. Maxpoängen är 40 där ju högre poäng motsvarar högre nivå av upplevd stress (14). Resultatet kan sedan kategoriseras utefter respondenternas poäng där 0–13 motsvarar låg stress, 14-26 medel stress och 27-40 hög stress. Fråga 4,5,7 och 8 är positivt ställda frågor och svarsalternativet “väldigt ofta” betyder
9 då lägre upplevd stress. Svaren på dessa frågor räknas därför om vid sammanställningen (32).
Den svenska förkortade versionen är både valid och reliabel samt godkänd för användning i Sverige (13). I denna studie användes den förkortade versionen av PSS eftersom det är ett frågeformulär som förenklat frågorna och de frågor som är borttagna från originalversionen var inte relevanta för denna studie och därför valdes PSS-14 bort (13).
Genomförande
Datainsamlingen gjordes under september och oktober 2019. Den genomfördes i form av anonyma enkäter som delades ut i pappersform under föreläsningar för termin ett, två och tre på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. Författarna gav en kort information om projektet innan enkäterna delades ut, sedan lämnade de rummet och deltagandet skedde därmed anonymt. Den aktuella föreläsaren samlade sedan in enkäterna och lämnade dem till författarna. Tillsammans med enkäterna delades ett informationsbrev ut (bilaga 1) där
respondenterna godkände sitt deltagande. Enkäter och informationsbrev kodades i syfte att de respondenter som ville avsluta sitt deltagande skulle kunna identifieras.
Databearbetning
När all data var insamlad kunde resultatet sammanställas och bearbetas. Ålder för respektive grupp (kvinna/man) redovisades med medelålder och standardavvikelser. Totalpoängen från självskattningsinstrumenten redovisades som medianvärden samt kvartiler för MET-minuter per vecka (30). Den sammanställda data för fysisk aktivitet och stress jämfördes mellan könen för att undersöka skillnaden. Analysen gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test vilket är ett rekommenderat statistiskt test där den insamlade data från två urval jämförs och där data är på ordinalnivå (33). Vald statistisk signifikansnivå är p ≤ 0.05. Samband mellan fysisk
aktivitet och stress analyserades med hjälp av Spearman’s rangkorrelation. Spearman’s rangkorrelation innebär beräkning av samband mellan två variabler på ordinalnivå (34).
Styrkan i ett samband anges som ett värde mellan 0 och 1 (alternativt -1) där 0 motsvarar ett extremt svagt samband och 1/-1 innebär ett mycket starkt samband (35). Ofullständigt ifylld IPAQ-SF (30) innebar ett bortfall, detta gällde även PSS-10. Ofullständigt ifylld enkät innebar att alla frågor inte besvarats eller att respondenten kryssat i ”vet ej” (30). Båda enkäterna behövde vara fullständigt ifyllda för att respondentens svar skulle räknas med i studien.
Databearbetningen gjordes i IBM SPSS Statistics Version 24.
10 Etiska överväganden
Om en person ansåg sig som icke-binär fanns en risk att personen kände sig kränkt eftersom detta är en jämförande studie mellan de biologiska könen. Alla som valde att delta i studien kunde, när som helst under studiens gång, välja att avsluta sitt deltagande. En annan risk med denna studie kunde ha varit om någon av deltagarna inte var så fysisk aktiv som den önskade blev påmind om detta. Även personer med hög stressnivå i sitt liv kunde tänkas bli negativt påverkade. Nyttan överväger ändå riskerna då ökad kunskap om manliga och kvinnliga fysioterapeutstudenters upplevda stress och fysiska aktivitetsnivå är av vikt.
I samband med att enkäterna delades ut gav författarna en kort information om studien till studenterna. Det delades även ut ett informationsbrev om syftet med studien, hur deras uppgifter skulle användas och att deltagandet är frivilligt (bilaga 1). På informationsbladet fick studenten skriftligen godkänna sitt deltagande genom att kryssa i en ruta. Konfidentialitet garanterades genom att ingen obehörig fick ta del av uppgifterna och efter avslutad studie förstördes enkäterna.
Resultat
Totalt antal svarande var 100 stycken där 71 valdes ut, varav 40 kvinnor och 31 män.
Svarsfrekvens på 71%. Det blev ett totalt på bortfall på 29 enkäter (tabell 1).
Åldersvariationen för kvinnorna var mellan 19 och 46 år (medelålder 26,5 år) och för männen var den mellan 18 och 44 år (medelålder 25,6 år) Terminsfördelningen beskrivs i tabell 2.
11 Tabell 1. Bortfall från studien.
Anledning till bortfall Antal
Ofullständig IPAQ-SF 19
Utan godkännande* 1
Orimligt angivet värde i IPAQ-SF ** 3 Ej specifik information*** 6
* Innebär att deltagaren valt att inte kryssa i rutan för godkännande i informationsbrevet.
** Innebär att deltagaren angivit ett orimligt värde i förhållande till dygnets antal timmar.
*** Innebär att deltagaren angivit ett intervall i uppskattning av tid (exempelvis 2–3 timmar).
Tabell 2. Terminsfördelning (antal studenter).
Termin 1 2 3
Kvinnor 13 12 15
Män 18 9 4
Skattad fysisk aktivitetsnivå hos kvinnor och män
Fysisk aktivitetsnivå mätt med IPAQ-SF hos kvinnor resulterade i ett medianvärde på 2486,3 MET-minuter (min-max: 198–5706 MET-minuter, IQR: 2225). Fysisk aktivitetsnivå mätt med IPAQ-SF hos män resulterade i ett medianvärde på 2396 MET-minuter (min-max: 732–
7998 MET-minuter, IQR: 2011,5). Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män (p=0,754).
Upplevd stress hos kvinnor och män
Stress mätt med PSS-10 hos kvinnor resulterade i ett medianvärde på 15,5 = måttlig stress (min-max: 4–30, IQR: 8). Stress mätt med PSS-10 hos män resulterade i ett medianvärde på 11 = låg stress (min-max: 3–27, IQR: 9). Det fanns en signifikant skillnad mellan kvinnor och män (p=0,004). Figur 1 visar spridning i poäng på PSS-10.
12 Figur 1. Visar en spridning i poäng på PSS-10. Ju högre poäng desto högre upplevd stress.
Samband mellan stress och fysisk aktivitet hos kvinnor och män
Beräkningen för samband mellan stress och fysisk aktivitet hos kvinnor visade ett svagt samband (r=-0.13) (35). Även beräkningen för samband mellan stress och fysisk aktivitet hos män visade ett svagt samband (r=-0.23) (35).
Diskussion
Resultatsammanfattning
Den här studien visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande fysisk aktivitetsnivå. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan könen gällande deras upplevda stressnivå, där kvinnor uppvisade måttlig stressnivå och män låg stressnivå. I den studerade gruppen sågs ett svagt samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress hos kvinnor respektive män.
Resultatdiskussion
I studien uppenbarades ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitetsnivå mellan kvinnor och män. Detta står i motsats till en tidigare studie där män skattat sig vara mer fysiskt aktiva än kvinnor (25). I en studie på svenskar i åldern 18–34 var män mer fysiskt aktiva än kvinnor (36). När IPAQ-SF använts på studenter i Egypten, Turkiet, Polen och Sydafrika skattade sig
13 de manliga studenterna mer fysiskt aktiva än de kvinnliga (37–39). Ovan nämnda studier tyder på att män i större utsträckning är mer fysisk aktiva än kvinnor. Trots det visade resultatet i denna studie ingen signifikant skillnad mellan könen i självskattad fysisk aktivitetsnivå. En orsak till detta kan vara antagandet att fysioterapeutstudenter har en ökad förståelse för vikten av fysisk aktivitet.
Däremot fann studien en signifikant skillnad i upplevd stress mellan kvinnor och män, där kvinnor uppvisade en måttlig stressnivå och män en låg stressnivå. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning kring stress hos kvinnor respektive män (23, 24). Bland annat tidigare nämnd studie som visat en könsskillnad i utsöndring av stresshormoner bland råttor (24).
HPA-axeln initierades snabbare hos honorna och de producerade även en större mängd stresshormoner. Detta innebär en fysiologisk skillnad mellan honor och hanar. Samma studie visade dock att hos människor skiljde sig stressreaktionen åt mellan män och kvinnor
beroende på vilken form av stresstimuli som de utsattes för. Egenskaperna hos stimuli kan på så sett ses som en viktig aspekt för att hitta könsspecifika stressreaktioner hos människor (24).
Detta kan vara en möjlig förklaring till varför de kvinnliga deltagarna i denna studie skattade en högre upplevd stressnivå än män, de kan ha upplevt samma stimuli som mer stressande. En annan möjlig förklaring kan vara att kvinnor utsätts för fler stressframkallande situationer i livet som innebär psykologiska påfrestningar (40). Det finns därmed både fysiologiska och psykologiska förklaringar till att kvinnor tenderar att skatta en högre stressnivå än män.
Vidare, visade den aktuella studien även ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och stress hos kvinnor respektive män. Fysisk aktivitet och stress anses vara ömsesidigt relaterade till varandra men de flesta studier undersöker endast den fysiska aktivitetens påverkan på stress och inte det motsatta förhållandet (18). I en litteraturöversikt sågs att i prospektiva studier som undersökte effekter av objektiva stressmarkörer var nästan alla överens om att stress också har en negativ påverkan på fysisk aktivitet (18). Därmed kan det ses att fysisk aktivitet och stress har ett komplext samband till varandra.
Fortsättningsvis, har det setts att studenter i början av universitetsstudier minskar sin fysiska aktivitetsnivå, vilket innefattar studenter generellt inom alla ämnesområden. Gibson AM et.al.
visade i en studie att studenter upplevde en stor förändring i början av sina universitetsstudier då det innebar en ny miljö och krävde en egen motivation (43). Det krävde att studenterna hade kontroll och valde hälsobeteenden som inkluderade fysisk aktivitet.
14 Fysioterapeutstudenter uppvisade dock höga fysiska aktivitetsnivåer i jämförelse med andra studenter inom medicinska vetenskaper (44). Detta innebär att trots att fysioterapeutstudenter befinner sig i en stressande miljö har de en högre fysisk aktivitetsnivå än andra studenter. Det kan därmed vara en möjlig orsak till att det ses ett lågt samband mellan fysisk aktivitet och stress i denna studie.
Urvalet (fysioterapeutstudenter i termin 1–3) innebär att generalisering av resultatet kan göras för den gruppen. Resultatet hade eventuellt varit annorlunda om respondenterna studerat vid andra program än fysioterapeutprogrammet vilka möjligen inte hade varit lika medvetna om de positiva effekter som träning har.
Metoddiskussion
IPAQ-SF är ett mätinstrument som ger en övergripande bild av en persons självskattade fysiska aktivitetsnivå ur ett kortsiktigt perspektiv. Det är dock vida känt att människor tenderar att överskatta sin aktivitet när den skattas med självuppskattning jämfört med aktivitetsmätare (45). Resultatet av fysisk aktivitetsnivå kan således ha överskattats i denna studie och den fysiska aktivitetsnivån hade eventuellt visats lägre vid mätning med en aktivitetsmätare. IPAQ-SF är dock ett lämpligt och genomförbart mätinstrument då det är enkelt att administrera, varför det valdes (46).
Ytterligare, innehåller IPAQ-SF mycket text och information som noggrant behöver läsas inför varje fråga för att respondenten ska kunna göra en korrekt uppskattning av sin aktivitet.
Textens längd och frågornas komplexitet genererar en svårighet för läsaren att förstå och det kan leda till att respondenten tappar fokus (47). Därmed kan det ses som en risk att
självskattningen blir felaktig. Detta kan ha påverkat resultatet då det ger utrymme för individuella tolkningar. Det finns även en risk att respondenten kanske inte läser all text.
Synen på olika aktivitetsnivåer kan också skilja sig mellan människor. I frågan om låg aktivitetsnivå innefattar det både promenader och lättare hushållsarbete, vilket kan ses som helt olika aktivitetsnivåer. Kognitiva intervjuer gjorda på respondenter med erfarenhet av IPAQ visade på en förvirring gällande just dessa aktiviteter (47). Det kan ha påverkat resultatet i denna studie då en otydlighet kring låg aktivitetsnivå gör det svårt för
respondenten att förstå frågan. Därmed kan det leda till ett felaktigt resultat. För att tydliggöra
15 frågan skulle den kunna delas upp i två, där ena delen skulle innefatta promenader och den andra lättare hushållsarbete.
Studiens bortfall kan till stor del förklaras av oklara eller orealistiska svar i IPAQ. Flertalet respondenter hade angivit ett orimligt svar i förhållande till dygnets alla timmar. När addering av den tid respondenten angivit på enkäten summerades uppgick den till mer än 24 timmar.
Det förekom även att respondenter angav ett intervall i tid vilket kunde innebära en skillnad på två timmar under samma fråga. I en studie där IPAQ jämfördes med ett annat instrument som också mäter fysisk aktivitet, hade IPAQ ett större bortfall (48). Största bortfallet i denna studie var att respondenterna kryssat i ”vet ej”. Svarsalternativet “vet ej” är enkelt att kryssa i om respondenten känner sig osäker på en fråga, dock leder detta till ett bortfall (31).
Förslagsvis skulle svaret ”vet ej” inte få förekomma, för att möjligen ge ett minskat bortfall och ökad slagkraftighet till studien.
PSS-10 är utvecklat som ett globalt och subjektivt mätinstrument för stress (48). Det har dock fått en del kritik. Cohen et al noterade bland annat att PSS-10 försöker mäta stress objektivt genom exempelvis frekvensen av stresstimuli samt betona specifika händelser men ignorerar människors kognitiva värdering kring ett stresstimuli (49). Människors inställning till stress och deras syn på yttre påverkande faktorer har en inverkan på upplevelsen av stress och dess fysiologiska reaktion (12). Därmed ses psykologiskt välbefinnande och människors upplevda förmåga till bemästring vara av stor vikt vid stressfysiologiska reaktioner. Om människor kan lära sig att hantera yttre stresstimuli av mildare art kan det leda till en minskad risk för
stressrelaterade konsekvenser (12). Således är det möjligt att resultatet i denna studie påverkats av respondenternas erfarenheter och inställning till stress.
Resultatet i PSS-10 ger möjlighet till en kategorisering enligt låg, medel och hög stressnivå (33). Så vitt det är känt finns det dock inga studier som understödjer eller förklarar dessa kategorier. Noterbart är även att poängen från självskattningen inte anses kunna bedöma eventuell stressrelaterad sjukdom eller föreslagen behandlingsriktning. PSS-10 är endast till för att självuppskatta en stressnivå.
Det finns även studier som visat att kvinnor och män tenderar skatta olika på PSS-10. En studie har visat att kvinnor rapporterade en högre upplevd stressnivå än män när de skattade på PSS-10 (41). I en annan studie som använt sig av PSS-10 skattade kvinnor, i större
16 utsträckning, högre upplevda stressnivåer på de negativt ställda frågorna jämfört med män men inte på de kvarvarande positivt ställda frågorna (42). Därmed kan utformningen av PSS- 10 ha påverkat resultatet i denna studie i skillnaden mellan män och kvinnor.
Resultatet kan även ha påverkats av att IPAQ-SF och PSS-10 mäter olika tidsintervall. IPAQ- SF innefattar aktiviteter utförda den senaste veckan (7) vilket kunde ha påverkats av
exempelvis en eventuell sjukdom. PSS-10 mäter däremot upplevd stress den senaste månaden (14) och risken kan vara att respondenten inte hade förmågan att minnas den perioden
specifikt. Det finns därmed en möjlighet att sambandet mellan variablerna inte är helt överensstämmande.
Etikdiskussion
Studien utgick från den binomiala fördelningen kvinnor och män. Det fanns möjlighet för deltagarna att kryssa i ”annat” om de inte identifierade sig som kvinna eller man. Dock var det ingen av respondenterna i denna studie som angav ”annat” och författarna behövde därmed inte ta ställning till ett sådant bortfall.
Information om enkätens innehåll gavs innan den delades ut. En aspekt som togs var att de som nyligen varit exempelvis utbrända inte skulle delta för att inte ge en missvisande bild. En av studenterna valde därav att inte ta emot enkäterna på grund av en nylig stressdiagnos.
Däremot är ökad stress i olika skeden av livet oundvikligt och för att ge en korrekt bild av verkligheten sågs gärna att alla deltog. Det fanns risk att vissa deltagare blev påminda om tidigare stressrelaterade upplevelser. Detta hade inte kunnat förhindras eftersom studien är baserad på stress och hur det upplevs.
Inför denna studie sågs en risk att personer med en lägre fysisk aktivitetsnivå kunde bli besvärade eller uppleva en skam. Det finns en studie som visat att gymnasieungdomar ansåg det vara ett krav att vara fysiskt aktiv för att söka en utbildning inom fysioterapi (50).
Förutfattade meningar om fysioterapeutprogrammet angående träning kan ha påverkat den enskilda individen negativt då den svarade på frågor kring fysisk aktivitetsnivå. Detta skulle eventuellt kunna ha lett till ökad stress.
Frågan i IPAQ-SF gällande stillasittande är intressant eftersom stillasittandet ökar i dagens samhälle (4). Däremot räknas inte svaret på frågan med i sammanställningen av resultatet
17 (31). Ur ett etiskt perspektiv kan det ifrågasättas varför respondenterna ska svara på en fråga som sedan inte räknas med i resultatet.
Klinisk nytta och framtida forskning
Det finns som tidigare nämnt en ökad risk för stress för studenter i början av sina studier (43).
Då denna studie visade att kvinnliga fysioterapeutstudenter skattade högre upplevd stress än de manliga, kan det vara av vikt för fysioterapeuthandledare i klinik samt lärare på
fysioterapeututbildningen att känna till att kvinnliga fysioterapeutstudenter kan ha en ökad risk för stress i början av sina studier. Det är även väsentligt att få kunskap kring sin egen stressnivå inför fortsatta studier och arbetsliv.
Fysioterapeutstudenter kommer även i sitt framtida yrke att träffa patienter som har
stressrelaterade tillstånd. Fysioterapeuter har fysisk aktivitet som ett av sina viktigaste verktyg och att öka förståelsen redan under utbildningen för hur fysisk aktivitet och stress påverkar varandra bör vara en viktig del av det fysioterapeutiska perspektivet.
Förslag till framtida forskning:
• För att minska risken gällande överskattning av sin fysiska aktivitetsnivå kan mätning av fysisk aktivitet ske via en aktivitetsmätare.
• Göra strukturerade intervjuer istället för standardiserade enkäter som
datainsamlingsmetod för att få djupare kunskap gällande fysioterapeutstudenters upplevelser och tankar.
• Med liknande frågeställning gällande stressnivåer hos män och kvinnor kan instrumenten kompletteras med frågor kring upplevd kontroll samt synen på stressande situationer.
Konklusion
Denna studie på fysioterapeutstudenter visade ingen skillnad i självskattad fysisk aktivitetsnivå mellan könen. Däremot skattade kvinnliga fysioterapeutstudenter högre stressnivåer än de manliga. Det sågs ett svagt samband mellan fysisk aktivitet och stress.
18
Referenser
1. Börjesson M, Jonsdottir I. Fysisk aktivitet och stress. svensk idrottsforskning 2010:3.
2. Penedo FJ, Dahn JR. Exercise and well-being: a review of mental and physical health benefits associated with physical activity. Curr Opin Psychiatry. mars
2005;18(2):189–93.
3. Hamer M. Psychosocial Stress and Cardiovascular Disease Risk: The Role of Physical Activity. Psychosom Med. 2012;74(9):896–903.
4. Bremberg S, Boström G. Folkhälsorapport 2009. :452.
5. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep.
1985;100(2):126–31.
6. Rowlands AV, Mirkes EM, Yates T1, Clemes S, Davies M, Khunti K et al.
Accelerometer-assessed Physical Activity in Epidemiology: Are Monitors Equivalent?
Med Sci Sports Exerc. 2018 Feb;50(2):257-265
7. Hagströmer M, Oja P, Sjöström M. The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ): a study of concurrent and construct validity. Public Health Nutr. september 2006;9(6):755–62.
8. Pate RR, Pratt M, Blair SN, Haskell WL, Macera CA, Bouchard C, m.fl. Physical Activity and Public Health: A Recommendation From the Centers for Disease Control and Prevention and the American College of Sports Medicine. JAMA. 01 februari 1995;273(5):402–7.
9. Institutet för stressmedicin. ISM:s definition på stress [Internet]. Göteborg: ISM; 2019 [uppdaterad 2019-06-24; citerad 2020-01-10]. Hämtad från:
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition- pa-stress/
10. Perski A. Ur Balans: om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Ny utgåva. Vol. 2012. Albert Bonniers Förlag.
11. Norrbrink C, Lundeberg T. Om Smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Andra. Vol. 2015.
Studentlitteratur;
12. The Society for Neuroscience. Brain Facts: a primer on the brain and nervous system.
Sjunde. Vol. 2012. Society for Neuroscience;
13. Nordin M, Nordin S. Psychometric evaluation and normative data of the Swedish version of the 10-item perceived stress scale. Scand J Psychol. december
2013;54(6):502–7.
19 14. Eklund M, Bäckström M, Tuvesson H. Psychometric properties and factor structure of
the Swedish version of the Perceived Stress Scale. Nord J Psychiatry. oktober 2014;68(7):494–9.
15. Tsatsoulis A, Fountoulakis S. The protective role of exercise on stress system
dysregulation and comorbidities. Ann N Y Acad Sci. november 2006;1083:196–213.
16. Charlton GA, Crawford MH. Physiologic consequences of training. Cardiol Clin.
augusti 1997;15(3):345–54.
17. Duclos M, Gouarne C, Bonnemaison D. Acute and chronic effects of exercise on tissue sensitivity to glucocorticoids. J Appl Physiol Bethesda Md 1985. mars 2003;94(3):869–75.
18. Stults-Kolehmainen MA, Sinha R. The effects of stress on physical activity and exercise. Sports Med Auckl NZ. januari 2014;44(1):81–121.
19. Traustadóttir T, Bosch PR, Matt KS. The HPA axis response to stress in women:
effects of aging and fitness. Psychoneuroendocrinology. maj 2005;30(4):392–402.
20. Mouchacca J, Abbott GR, Ball K. Associations between psychological stress, eating, physical activity, sedentary behaviours and body weight among women: a longitudinal study. BMC Public Health. 11 september 2013;13:828.
21. Rimmele U, Seiler R, Marti B, Wirtz PH, Ehlert U, Heinrichs M. The level of physical activity affects adrenal and cardiovascular reactivity to psychosocial stress.
Psychoneuroendocrinology. februari 2009;34(2):190–8.
22. Rimmele U, Zellweger BC, Marti B, Seiler R, Mohiyeddini C, Ehlert U, m.fl. Trained men show lower cortisol, heart rate and psychological responses to psychosocial stress compared with untrained men. Psychoneuroendocrinology. juli 2007;32(6):627–35.
23. Goel N, Workman JL, Lee TT, Innala L, Viau V. Sex differences in the HPA axis.
Compr Physiol. juli 2014;4(3):1121–55.
24. Moljord IEO, Moksnes UK, Eriksen L, Espnes GA. Stress and happiness among adolescents with varying frequency of physical activity. Percept Mot Skills. oktober 2011;113(2):631–46.
25. Cahuas A, He Z, Zhang Z, Chen W. Relationship of physical activity and sleep with depression in college students. J Am Coll Health. 25 mars 2019;1–8.
26. Sharifirad G1, Marjani A, Abdolrahman C, Mostafa Q, Hossein S. Stress among Isfahan medical sciences students. J Res Med Sci. 2012 Apr;17(4):402-6.
20 27. Shah M1, Hasan S, Malik S, Sreeramareddy CT. Perceived stress, sources and severity
of stress among medical undergraduates in a Pakistanimedical school. BMC Med Educ. 2010 Jan 15;10:2. doi: 10.1186/1472-6920-10-2.
28. Gazzaz ZJ, Baig M, Al Alhendi BSM, Al Suliman MMO, Al Alhendi AS, Al-Grad MSH, et al. Perceived stress, reasons for and sources of stress among medical students at Rabigh MedicalCollege, King Abdulaziz University, Jeddah, Saudi Arabia. BMC Med Educ. 2018 Feb 23;18(1):29. doi: 10.1186/s12909-018-1133-2.
29. Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder. Andra. Vol. 2014. Liber;
30. International Physical Activity Questionnaire. Guidelines for Data Processing and Analysis of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) - Short Form.
The IPAQ Group. 2004.
31. Lee PH, Macfarlane DJ, Lam TH, Stewart SM. Validity of the International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF): a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act. 21 oktober 2011;8:115.
32. State of New Hampshire Employee Assistance Program. Perceived Stress Scale [Internet]. [Citerad 2019-10-28]. Hämtad från:
https://das.nh.gov/wellness/docs/percieved%20stress%20scale.pdf?fbclid=IwAR2_G6 k0t1Z_xzqf8WZvjP0LuHNNKlNahIFC-Ms564jx5d4vNueGWpJAObQ
33. Rosner B, Grove D. Use of the Mann-Whitney U-test for clustered data. Stat Med. 15 juni 1999;18(11):1387–400.
34. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Första. Vol. 2011. Liber.
35. Carter R. Rehabilitation Research; Principles and applications. 5 ed. Missouri: W B Saunders Co Ltd; 2015
36. Hagströmer M, Bergman P, Bauman A, Sjöström. The International Prevalence Study (IPS): health-enhancing physical activity in Sweden. J Public Health. 2006; 14(5):
301–308
37. El-Gilany AH, Badawi K, El-Khawaga G, Awadalla N. Physical activity profile of students in Mansoura University, Egypt. East Mediterr Health J. augusti
2011;17(8):694-702
38. Bednarek J, Pomykała S, Bigosińska M, Szyguła Z. Physical Activity of Polish and Turkish University Students as Assessed by IPAQ Central European Journal of Sport Sciences and Medicine. 2016;16(4):13-22.
21 39. 39. Barbosa-Leiker C1, Kostick M, Lei M, McPherson S, Roper V, Hoekstra T, et al.
Measurement invariance of the perceived stress scale and latent mean differences across gender and time. Stress Health. augusti 2013;29(3):253-60
40. Bloemhoeff HJ. African Journal for Physical Health Education, Recreation and Dance.
1 ed. Afahper-SD; 2010
41. Cohen, S, Williamson, GM. (1988). Perceived stress in a probability sample of the United States. In S.Spacapan & S.Oskamp (Eds.), The social psychology of health:
Claremont Symposium on Applied Social Psychology (pp. 31–67). Newbury Park, CA: Sage.
42. Taylor JM1. Psychometric analysis of the Ten-Item Perceived Stress Scale.Psychol Assess. mars 2015;27(1):90-101
43. Gibson AM, Shaw J, Hewitt A, Easton C, Robertson S, Gibson N. A longitudinal examination of students’ health behaviours during their first year at university. Journal of Further and Higher Education. juni 2016;42(1):36-45
44. Dąbrowska-Galas M, Plinta R, Dąbrowska J, Skrzypulec-Plinta V. Physical activity in students of the Medical University of Silesia in Poland. Phys Ther. mars
2013;93(3):384-92
45. Lipert A, Jegier A. Comparison of Different Physical Activity Measurement Methods in Adults Aged 45 to 64 Years Under Free-Living Conditions. Clin J Sport Med. juli 2017;27(4):400-408.
46. Craig CL, Marshall AL, Sjöström M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE.
International physical activity questionnaire: 12-country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc. 2003 Aug;35(8):1381-95.
47. Hallal PC, Gomez LF, Parra DC, Lobelo F, Mosquera J, Florindo AA, et al. Lessons learned after 10 years of IPAQ use in Brazil and Colombia. J Phys Act Health. 2010 Jul;7 Suppl 2:S259-64.
48. Ainsworth BE, Macera CA, Jones DA, Reis JP, Addy CL, Bowles HR, et al.
Comparison of the 2001 BRFSS and the IPAQ Physical Activity Questionnaires. Med Sci Sports Exerc. 2006 Sep;38(9):1584-92.
49. Cohen S, Kamarck T, Mermelstein R. A global measure of perceived stress. J Health Soc Behav. december 1983;24(4):385-96.
50. Nan Greenwood CB. Perceptions of physiotherapy compared with nursing and medicine amongst minority ethnic and White UK students: implications for recruitment. Physiotherapy Volume 91, Issue 2, June 2005, Pages 69-78
22
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej!
Vi heter Lisa Senneryd och Madeleine Sundberg och läser termin 6 på
Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. Under hösten 2019 skriver vi vår kandidatuppsats.
Vår studie bygger på en enkät där vi ska undersöka sambandet mellan stress och fysisk aktivitet och om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor.
Fyll i enkäten så exakt du kan. Även om det är noll minuter, skriv en nolla.
Urvalet av respondenter är fysioterapeutstudenter vid Uppsala Universitet. För att delta i vår studie behöver du uppfylla följande: vara mellan 18-65 år. Vara fysioterapeutstudent i termin ett, två eller tre vid Uppsala Universitet.
Deltagandet är frivilligt och det går när som att avbryta deltagandet och dina svar kommer då inte att ligga till grund för denna studie.
Enkäten är anonym. Svaren kommer endast att ligga till grund för studien och granskas av oss, vid avslutad studie kommer enkäterna att förstöras.
Kryssa i rutan för att intyga att du tagit del av informationen ovan ▢ Tack för ditt deltagande!
Vid eventuella frågor och funderingar vänligen kontakta oss:
Lisa Senneryd, lisa.senneryd@gmail.com
Madeleine Sundberg, maddisundberg13@gmail.com Ålder:
Termin:
Jag definierar mig som (ringa in alternativ):
Tjej Kille Annat
23
Bilaga 2. IPAQ-SF
24
25
