Färgens påverkan på vuxna patienters upplevelse av sjukhusvistelsen

(1)

Hälsa och samhälle

FÄRGENS PÅVERKAN PÅ VUXNA

PATIENTERS UPPLEVELSE AV

SJUKHUSVISTELSEN

LENA PERSSON

LINDASOFIE ÖSTRÖM

Examensarbete i Omvårdnad Malmö Högskola

61-90 hp Hälsa och Samhälle

Kandidatnivå (15hp) 205 06 Malmö

(2)

FÄRGENS PÅVERKAN PÅ VUXNA

PATIENTERS

UPPLEVELSE AV

SJUKHUSVIS-TELSEN

LENA PERSSON

LINDASOFIE ÖSTRÖM

Persson, L & Öström, L. Färgens påverkan på vuxna patienters upplevelse av sjukhusvistel-sen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Enheten för omvårdnad, 2009.

Bakgrund: Färg påverkar och berör människor på olika sätt. Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använ-da färg i vår miljö. Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus men det är sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser.

Syfte: Att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Vuxna i denna studie avsåg patienter i ål-dern 20-60 år. Tidigare forskning när det gäller vuxna patienter är begränsad men det finns forskning på äldre och äldre med Alhzeimerssjukdom som visar att färg har betydelse. Metod: Data har samlats via en enkätundersökning som genomfördes på en kirurgisk akut-vårdsavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Datainsamlingen pågick i 10 veckor under början av året 2009 och 60 enkäter samlades in.

Resultat: De flesta deltagarna i enkätundersökningen hade lagt märke till färgsättningen i patientsalen, däremot visade det sig att bara hälften tyckte att färgen hade betydelse för sjukhusvistelsen. Vidare tyckte en tredjedel att färg inte hade någon betydelse alls. Nyckelord: Färg, färgterapi, färguppfattning, hälsa, miljö, miljöplanering, miljöterapi

(3)

THE EFFECT OF COLOUR ON

ADULT PATIENTS EXPERIENCE

FROM THE HOSPITAL STAY

LENA PERSSON

LINDASOFIE ÖSTRÖM

Persson, L & Öström L. The effect of colour on adult patients experience from the hospital stay. Degree Project in nursing, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.

Background: Colour affects and touches people in different ways. The purpose of todays research concerning colour is to improve the knowledge of how we are affected by colour, and how we can use colour in our surrounding environment in a good way. It is known from previous studies that the environment affects healing, but it is not until recently that this knowledge has been utilized when designing hospitals. However, the importance of the physical environment is rarely considered when evaluating hospital stays or health care. Purpose: The purpose of the study is to highlight whether the existing colour of patient rooms affect inpatient adults in terms of their security, well-being and patient satisfaction. The research sample was of adults between the ages of twenty to sixty years. Research con-cerning the significance of colour in adult patients is limited, however there is research re-garding elderly with or without Alzheimers disease showing that colour is of significance. Methods: In this study a quantitative approach was used and data was collected using ques-tionnaires as a tool. The study was conducted in an acute surgical ward in a teaching hospital located in the southern part of Sweden. The collection of research data continued for a pe-riod of ten weeks in the beginning of the year 2009 and 60 questionnaires was collected. Results: It was found that the majority of the participants in the study had noticed the colour settings of the room. On the other hand, only half of the participants thought colour was of significance during their hospital stay. Furthermore, one third was of the opinion that colour did not have any importance at all.

Keywords: Color, color perception, color therapy, environment, environment design, health, milieu therapy.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 SYFTE 7 Frågeställning 7 METOD 7 Urval 7 Utformande av enkäter 8 Datainsamling 8 Dataanalys 8 Etiska överväganden 9 RESULTAT 9 Påstående 1 9 Påstående 2 till 9 10 Påstående 10 11 Påstående 11 11 Egna synpunkter 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 SLUTSATSER 14 Framtida värde 14 REFERENSER 16 BILAGOR 18

(5)

INLEDNING

Färg finns runt om oss i alla miljöer utan att vi tänker så mycket på detta. Färg är intressant eftersom människor blir påverkade och berörda på olika sätt (Hård, Küller, Sivik & Sved-myr, 1995). ”Färgen är visuell information – som väcker känslor och tankar och får oss att reagera” (Hård et al., 1995, s.35). Föreställningar om färgens inverkan på människor är många, bland annat att ämnesomsättningen och tidsuppfattningen påverkas beroende på om det är varma eller kalla färger i ett rum. Klart belagt är att färg har en inverkan på hjärnans aktivitet (Fridell Anter, 2006).

Det är känt att miljön påverkar läkningen men det är först på senare tid kunskapen används vid utformning av sjukhus. Detta synsätt fanns även hos Florence Nightingale. Hon hade tankar om att miljön som patienten vistades i (ventilation, ljus och renlighet) skulle få dem att tillfriskna snabbare (Stichler, 2001). Genom att byta ut färger i ett rum kan det förändra intrycket i både form och känsla. Trots många undersökningar så finns det relativt få säkra slutsatser om hur rumsfärger påverkar upplevelser och beteenden. En av de få undersök-ningar som stödjer detta är Ulrich som år 1991 kom fram till att dålig miljöutformning kan leda till bland annat ångest och att ovana miljöer så som sjukhus- och vårdinrättningar kan ge vantrivsel, psykologisk stress och ohälsa. Trots Ulrich konstaterande är det sällan som den fysiska miljöns roll används i utvärderingar av sjukhusvistelser eller av vårdinsatser (Janssens & Laike, 2006).

Intentionen med denna studie är att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter, på en kirurgisk akutvårdsavdelning, vad gäller trygghet, välbefin-nande och trivsel. Med vuxna avses i denna studie ålder 20-60 år.

BAKGRUND

Färg har studerats inom olika ämnesområden: filosofi, psykologi, fysiologi, optik, fysik, kemi och konst (Derefeldt & Berggrund, 1994). På 1600-talet använde Isaac Newton en glasprisma för att få fram de sju primära färgerna (Blomberg, 2005). År 1743 presenterade De Buffon teorin om att färgen ser olika ut beroende på vilken bakgrund man använder och att fenomenet är subjektivt. Under 1800-talet kom två viktiga kunskapsinriktningar att ge-nomsyra världen. Den ena inriktningen var en fortsättning på Newtons upptäckt att olika färger kunde erhållas genom blandning av två eller flera spektralfärger. Den mest kända per-sonen som förespråkade denna inriktning var Young. Den andra inriktningen var fortsätt-ningen på De Buffons teorier från 1743 och framhölls av Goethe (Derefeldt et al., 1994). Goethe försökte även förstå färgens väsen på ett mer andligt plan vilket resulterade i en färg-lära (Blomberg, 2005). Under 1900-talet har färgforskningen i Sverige fått en stor interna-tionell betydelse genom Natural Color System (NCS). Detta system utgår från visuella iakt-tagelser medan andra system utgår från fysikaliska mätningar (Johansson & Küller, 2005).

Dagens färgforskning har till syfte att förbättra kunskapen om hur vi påverkas av färg och hur vi på ett bra sätt kan använda färg i vår miljö (Bergström, 1996). Faktorer som påverkar den enskilde personens färgupplevelse är till exempel kön, ålder, bakgrund, sinnesstämning, trötthet. När NCS utvecklades blev det lättare att göra en noggrann kartläggning av

(6)

färgvärl-den då färgsättningen är komplicerad eftersom färger sällan förekommer ensamma utan all-tid i kombination (Hård et al., 1995). Ordet färg i det svenska språket används i flera bety-delser jämfört med exempelvis engelskan (color). Färg kan vara upplevelsen så som gult, rött och så vidare medan färg (engelskan paint) även kan vara målningsmaterial så som lin-olja, oljefärg och så vidare (Derefeldt et al., 1994).

Den miljö vi lever i påverkar vårt färgspråk. Färg ger människan information om omvärlden och för våra förfäder var detta livsnödvändigt för överlevnaden. Med hjälp av färg kan vi urskilja himlen från marken, jorden från vattnet, avgöra om jordgubbarna är mogna och så vidare. Genom att se skillnaden i färg kan människan urskilja föremålets former. Färgupple-velsen är djupt förankrad i oss och den beskrivs oftast i egenskaper hos föremålet, exempel himmelsblå, citrongul, olivgrön, äggskalsvit och så vidare. Förutom att färg ger oss informa-tion om omvärlden ger den också upphov till känslor, exempel naturens färgprakt. Vissa färgsammansättningar upplevs varma, andra kalla, vissa hårda, andra mjuka, vissa grälla och andra lugna och så vidare (Derefeldt et al., 1994). En jämförande studie utförd på intensiv-vårdsavdelning i Goiânia, som är en stad i Brasilien, angående patienternas och personalens upplevelse av färg som behagliga respektive icke behagliga, visade att de båda grupperna tyckte ljusblå och ljusgrön var mest behagliga medan rött och svart upplevdes som obehag-liga. Vidare visade studien att både patienter och personal föredrog omväxlande färger. Denna kunskap kan användas till att förbättra miljön (Barbosa Boccanera,Fernandes Borges Boccanera &Alves Barbosa, 2005).

En fråga som berör människor är om man generellt kan säga om en färg är ful eller vacker och om vissa färger kan föredras framför andra. Många preferensundersökningar av färg har gjorts och resultatet har blivit en rangordning mellan de färger man har använt. Resultatet blev följande rangordning: blått, rött, grönt, violett, orange och gul. Denna rangordning är statistiskt säkerställd. Ytterligare studier har utförts på vad barn tycker om färg och det har visat sig att små barn föredrar röda färger framför andra. Dessutom föredrar barn starkare färger jämfört med vuxna, det är först efter åtta årsålder som barn föredrar samma färger som vuxna (Bergström, 1996).

Det finns forskning som Wijk (2001) har gjort om friska äldre och äldre med Alzheimers sjukdom och deras uppfattning av färg. Wijk (a a) ville bland annat undersöka om färg kan förtydliga äldres miljö. Wijk (a a) använder vissa begrepp om färg såsom koder, ledtrådar och kontrastverkan för att kunna klargöra äldres uppfattning av miljö. Resultatet visade att färguppfattningen är detsamma oavsett ålder och förekomst av Alzheimers sjukdom men skiljer sig när det gäller färg och form som stöd för att känna igen. Det var ingen skillnad vid hög ålder utan skillnaden uppstod då minnesfunktionen var nedsatt som vid Alzheimers sjukdom. Dock kvarstod denna funktion vid genomtänkta vårdmiljöer. Av dessa skäl menar Wijk (a a) att det bör finnas ett bra samarbete mellan vården, arkitektur och design för att kunna skapa förutsättningar till att kunna ta vara på det friska istället för det sjuka och på så sätt ta tillvara på patientens förmåga och stödja den nedsatta.

Vad gäller omvårdnad i ett sjuksköterskeperspektiv är det av vikt att främja hälsa. Där har miljön som patienten skall vistas i en betydande roll (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Ska-ug, 2006). Samspelet mellan människor, miljö, hälsa och omvårdnad utgör grunden i flera av våra omvårdnadsmodeller och är även ett centralt begrepp inom vårdvetenskaplig forskning (Wijk, 2001).Vårdmiljöer kan upplevas antigen oroliga och kalla eller harmoniska, vackra och tydliga. Det är viktigt för att främja hälsa och välbefinnande att det finns ett samspel mellan omvårdnad och arkitektur till exempel färgsättning. Att drabbas av sjukdom innebär stress men en tydlig färgsättning av vårdmiljön bidrar till trygghet och välbefinnande (Wijk,

(7)

2004).

Den antroposofiska läran lägger sin tyngd på att behandla patienter ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både kroppen och själen. De anser att färgen har en stor betydelse på våra sin-nen och känslor och inom vården använder antroposoferna färg terapeutiskt (Ambjörnsson et al., 2004).

SYFTE

Syftet är att belysa om befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna inneliggande patienter, på en kirurgisk akutvårdsavdelning, med avseende på trygghet, välbefinnande och trivsel. Frågeställning

Har patienterna lagt märke till färgsättningen i patientsalen och upplever patienterna att det finns en tanke bakom färgsättningen?

Påverkas patienterna positivt eller negativt av färgsättningen i patientsalen med avseende trygghet, välbefinnande och trivsel?

METOD

Denna studie är en enkätundersökning och insamlade data har analyserats kvantitativt. Valet av enkät som undersökningsmetod var att den kan göras på ett stort urval till en låg kostnad och under en kort tid. Enkätundersökningar ger ett visst bortfall men inom hälsoområdet är bortfallet oftast lågt. En av många fördelar med enkätundersökningar är att deltagarna kan fundera på frågorna och svarsalternativen i lugn och ro (Ejlertsson, 2005).

Studien genomfördes på en kirurgisk akutvårdsavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Datainsamlingen pågick i 10 veckor under början av år 2009. Målet var att konse-kutivt samla in minst 60 enkäter. Under nedanstående rubriker kommer urval, utformande av enkäter, procedur och dataanalys att beskrivas. Även etiska aspekter kommer att beröras. Urval

Forskning finns redan på friska äldre och äldre med Alzheimers sjukdom och därför riktade sig denna undersökning till patienter i åldern 20 – 60 år. Vidare inklusionskriterier var att deltagarna skulle behärska svenska i tal och text, både akuta och planerade patienter för ope-ration och män/kvinnor ingick i studien under de aktuella veckorna. Exklutionskriterier var äldre, barn och blinda. Ett konsekutivt urval av patienter som uppfyllde kraven i kriterierna gjordes. Hur stort urvalet kan vara svårt att besvara, men en regel är att ju större urval desto större sannolikhet att det är representativt för populationen (Trost, 2001). De patienterna som föll inom ramen för inklusionskriterierna blev personligen tillfrågade och de som tack-ade ja fick en enkät att fylla i. Det är inte fört någon notering över bortfallet, det vill säga de patienter som tackade nej. 60 enkäter samlades in. Valet av avdelning gjordes efter patient-flöde och patientkategori. Den aktuella avdelningen har egen akutverksamhet, dagliga

(8)

in-skrivningar av patienter för planerade operationer och ett högt patientflöde. Genomsnittet av sjukhusvistelsen är 2,3 dagar. Avdelningen tar emot patienter i åldern ett år och uppåt. Utformande av enkäterna

Trost (2001) säger att en enkät bör vara utformad med tilltalande layout för att få många patienter intresserade att vilja svara. Vidare ska frågorna vara bra formulerade och med rim-liga svarsalternativ. Enkäten utformades delvis i färg och enkätens påståenden diskuterades fram mellan författarna utifrån syfte och bakgrundsinformationen som studien utgått ifrån. Enkäten utformades med hög grad av standardisering och med helt strukturerade frågor (Hartman, 2004). Bruna kuvert och tjänstekuvert undveks och vita kuvert användes, då många ser bruna kuvert och tjänstekuvert som tristess (Trost, 2001). Antal frågor i ett enkät-formulär bör begränsas. Regeln är att det får ta högst en halvtimme att fylla i (Ejlertsson, 2005).

Enkäten bestod av 11 påståenden och en svarsskala med fyra alternativ: instämmer helt, in-stämmer delvis, inin-stämmer inte alls och vet ej. Enkäten inleds med en fråga om patienten har lagt märke till färgsättningen på patientsalen. Blev svaret ”instämmer helt” eller ”instämmer delvis” fortsatte patienten med enkäten annars avslutades enkäten där. De resterande enkät-frågorna utformades som slutna frågor med tanke på syftet. En enkätundersökning ger inte möjlighet till alltför komplicerade frågor och inte heller till följdfrågor, som skulle innebära fördjupning (Ejlertsson, 2005). I slutet av enkäten valdes därför att ha en öppen fråga, för att få möjlighet till fördjupning och att se om det kunde komma fram något av intresse utöver frågorna.

Intentionen var inte att göra en jämförande studie på specifika färger utan att få fram om färgen på patientsalen har betydelse överhuvudtaget. Om det visar sig att färgen haft bety-delse kan man gå vidare och göra en jämförande studie på olika färger.

Datainsamling

Då projektplanen till studien godkänts lämnades den personligen till avdelningschefen och personalen för genomläsning december år 2008. En vecka innan utlämnandet av enkäterna besökte författarna den berörda avdelningen på en arbetsplatsträff för muntlig genomgång av studiens syfte, kriterierna, förvaring av kuvert, det vill säga en genomgång av den över-gripande planeringen för de tio veckor som studien omfattade. Tillfälle gavs för personalen att ställa frågor. Enkäterna delades ut av både författare och personal. De patienter som ge-nomgick planerade operationer fick enkäten vid inskrivning och de akuta patienterna fick den efter det akuta skedet, för att fyllas i under vårdtiden och lämnas innan utskrivning. Alla patienter blev tillfrågade personligen om de ville deltaga och de som svarade ja fick en enkät att fylla i. Enkäterna ifylldes anonymt och lades i medföljande svarskuvert och därefter kun-de patienterna själva lägga svarskuvertet i en låst brevlåda på avkun-delningen. Enkäterna kom-mer att makuleras efter examination.

Dataanalys

Insamlade data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Sta-tistical Package for the Social Sciences) för Windows version 16.0 (SPSS, 2008; Wahlgren, 2005). Författarna har tagit hjälp med inmatning av datauppgifterna som kontrollerats av båda författarna. Svaren på de öppna frågorna redovisas enbart som citat i resultatet och har inte analyserats eller bearbetats i denna studie därför att materialet är för litet.

(9)

Etiska överväganden

Forskning skall bedrivas med hänsyn till godhetsprincipen, autonomiprincipen och rättvise-principen – de etiska principerna (beneficence, respect for human dignity och justice). Fors-karna skall även bedöma risker med att studien står i proportion till förväntade vinst. Studien fick inte orsaka skada på något sätt. Enkäterna behandlades konfidentiellt. Detta innebär att deltagarnas identitet inte avslöjas eller publiceras samt att inget material framställs på ett sådant sätt att det avslöjar något om deltagarna eller kan härleda till dem. Medverkan var

frivillig och deltagarna hade rätt att avbryta när som helst utan att behandlingen påverkades (Polit & Beck, 2006). Deltagarna fick skriftlig information via den utvalda avdelningen. De som deltog behandlades med respekt och integriteten bibehålls.

När projektplanen till studien godkänts av handledaren och kursansvarig lärare på Malmö Högskola skickades en ansökan för rådgivande yttrande och tillstånd hos lokala etikpröv-ningsnämnden vid Malmö Högskola. Studien godkändes med diarienummer HS60-80/1091:1. Tillstånd söktes också hos ansvarig verksamhetschef och godkändes.

RESULTAT

Resultatet av enkätundersökningen redovisas delvis med hjälp av stapeldiagram och text eller med tabell och text.

Under tio veckor insamlades 60 ifyllda enkäter. Av dessa 60 var det fyra patienter som sva-rade nekande på första frågan och därför inte skulle gå vidare med enkäten. Fråga två till elva var det 56 patienter som svarat varav tre stycken av oklar anledning hoppat över/missat enstaka frågor. Dessa redovisas som internt bortfall.

Påstående 1 52% 42% 3% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Instämmer helt instämmer delvis Instämmer inte alls

Vet ej

Diagram 1. Jag har lagt märke till färgsättningen i min patientsal under sjukhusvistelsen. Som framgår av diagram 1 har merparten av patienterna lagt märke till färgsättningen på patientsalen.

(10)

Påstående 2 - 9

Tabell 1. Svarsfördelningar för påståendena 2 – 9. Frekvenser (Inom parentes anges relativa frekvensen i procent). Påstående Instäm mer helt Instäm mer delvis Instäm-mer inte alls Vet ej Antal svar Intern bortfall

2. Jag anser att färgen i min patientsal

påverkat min känsla av trygghet på ett

positivt sätt. 8 (14) 26 (46) 14 (25) 8 (14) 56 0

påverkat min känsla av trygghet på ett negativt sätt.

3 (5) 8 (14) 41 (73) 3 (5) 55 1 (2)

påverkat min känsla av trivsel på ett posi-tivt sätt.

14 (25) 24 (43) 16 (29) 2 (4) 56 0

påverkat min känsla av trivsel på ett nega-tivt sätt.

3 (5) 14 (25) 35 (63) 2 (4) 54 2 (4)

påverkat mitt humör på ett positivt sätt. 8 (14) 25 (45) 15 (27) 7 (13) 55 1 (2)

påverkat mitt humör på ett negativt sätt. 4 (7) 14 (25) 34 (61) 3 (5) 55 1 (2)

bidragit till mitt välbefinnande på ett positivt sätt.

9 (16) 19 (34) 20 (36) 6 (11) 54 2 (4)

bidragit till mitt välbefinnande på ett nega-tivt sätt.

6 (11) 9 (16) 36 (64) 4 (7) 55 1 (2)

Lika många patienter (mer än hälften) tyckte färgsättningen påverkat humöret och känslan av trygghet på ett positivt sätt. Däremot var det fler av patienterna som tyckte trivseln på-verkades positivt av färgsättningen. Det som patienterna tyckte hade minst betydelse var välbefinnandet.

När det gäller frågorna om färgsättningen påverkar negativt är det färre av patienter som svarar vet ej och tar ställning jämfört med när patienterna svarar på om färgsättningen på-verkar positivt. Där är det fler som svarar vet ej. Trivseln är den som skiljer sig. Där tar pati-enterna mer ställning både positivt och negativt och färre svarar vet ej.

(11)

Påstående 10 21% 29% 38% 13% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Vet ej

Diagram 2. Jag upplever att det finns en tanke bakom färgsättningen i min patientsal. Hälften av patienterna tyckte att det fanns en tanke med färgsättningen medan drygt en tred-jedel tycker att det inte fanns någon tanke bakom färgsättningen.

Påstående 11 13% 38% 34% 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Vet ej

Diagram 3. Jag anser att befintlig färg i min patientsal haft betydelse för min sjukhusvistel-se.

Hälften av patienterna instämmer att färg haft betydelse för sjukhusvistelsen medan en tred-jedel inte tycker att det haft betydelse.

Egna synpunkter

En del av deltagarna har haft egna synpunkter i den sista öppna frågan men på grund av för lite underlag kan dessa inte analyseras och användas med samma säkerhet som övriga vari-abler. Deltagarnas egna synpunkter kan dock ge tilläggsinformation (Ejlertsson, 2005). Synpunkterna redovisas i citatform.

(12)

Flera synpunkter framkom om färgen vit:

”Allt var vitt! Ingen färg!!”

”Färger finns det inte så mycket av alls” ”Mera färg på väggarna, vitt, vitt, vitt”

”Var är färgerna, det skadar inte med lite mer färg”

”Vita väggar funkar ju alltid men det hade inte skadat om man brutit av någonstans med något färgglatt inslag, inget kladd men någon varm, positiv färg”

Andra synpunkter som framkom handlade om varma färger:

”Jag är färgglad. Älskar klara och varma färger, saknar det på salen”

”Jag upplever rummet sterilt, kalla färger och ej ombonat, själv är jag mycket för varma färger. Ljussättningen är inte bra, alltid någon lampa som sticker i ögonen. Ingen konst-sättning över huvudtaget”

”Lite varma färger på väggarna hade inte skadat, kunde bli lite trivsammare” Några deltagare tyckte att:

”Den lilla färgklick som finns är tråkig”

”Färgen på väggarna kan jag tycka är OK, men då måste det finnas andra färgklickar” ”Vitt, rent och prydligt. Rörigt med olika färger på filtarna, ser ej harmoni. En enhetlig glad färgskala hade gjort mycket”

En deltagare var positiv och tyckte att:

”Känns som att med vita/ljusa färger upplever jag det som en steril miljö vilket känns bra på ett sjukhus”

DISKUSSION

Under nedanstående rubriker kommer först metoden att diskuteras för att sedan gå vidare in på resultatet (Friberg, 2006).

Metoddiskussion

För att få en färdig enkät krävs ett omfattande tanke- och planeringsarbete (Ejlertsson, 2005). Denna studie genomfördes med hjälp av enkäter för att metoden inte är så kostsam, når många deltagare och enkäter erbjuder anonymitet (Polit & Beck, 2006). Under de tio veckor som studien pågick insamlades 60 enkäter som motsvarade författarnas mål. Detta mål grundade sig på avdelningens patientflöde. Författarna har i denna studie valt att inte notera det externa bortfallet vilket var ett felaktigt beslut. Ejlertsson (2005) säger att det finns risk för felaktiga generaliseringar ju större bortfallet är och man skall därför inte non-chalera bortfallet.

Nackdelen med metoden har varit att författarna inte haft möjlighet att ställa följdfrå-gor/kompletterande frågor till fördjupning. Utifrån patienternas egna synpunkter har förfat-tarna kunnat utläsa att patienterna varit intresserade av färgsättningen, inte bara på väggarna, utan även exteriören så som gardiner, filtar, fåtöljer och så vidare. Detta gör att författarna

(13)

skulle ha kunnat precisera påståendena och ökat antalet och därigenom fått en fördjupning. Denna enkät bestod av 11 påståenden och fyra svarsalternativ. Med ett jämnt antal svarsal-ternativ tvingar författaren deltagaren att ta ställning (Ejlertsson, 2005). Efter genomförandet av enkätstudien har författarna upptäckt att svars alternativ vet ej inte var ett bra alternativ på grund av att patienten inte tar någon ställning alls i frågan, utan kan använda detta när pati-enten inte orkar tänka efter. Detta innebär att det bara fanns tre svars alternativ i denna en-kät. Denna erfarenhet gör att författarna hade valt annat svarsalternativ vid en ny enkätun-dersökning. En skala med fler steg och större spridning hade varit ett bättre alternativ och det hade blivit lättare att genomföra statistiska analyser. På vissa påståenden var det många patienter som svarade vet ej, kanske kan detta beror på att vissa påståenden var svåra att sva-ra på. De var väldigt likvärdiga, det var basva-ra ett ord som skiljde dem åt. I efterhand har för-fattarna upptäckt att påstående 11: Jag anser att befintlig färg i min patientsal haft betydelse för min sjukhusvistelse kunde av patienten tolkas på två sätt (påverkat positivt eller nega-tivt). Författarnas tanke med påståendet skulle vara om färgen haft betydelse på ett positivt sätt, vilket inte framgår. Vid en ny enkät undersökning hade författarna valt att formulerade frågorna på ett annat sätt och använda svars alternativ med en skala där positivt och negativt hade varit involverat.

Den valda avdelningen har varit positiv till denna studie och haft ett stort engagemang, där-av har författarna haft stor hjälp där-av personalen till att nå ut med enkäterna till patienterna. För att få deltagare intresserad av att svara på en enkät är det av vikt på vilket sätt personal och författare presenterar och lägger fram enkäten. Författarnas och personalens uppfattning har stor betydelse för att deltagarna vill svara (Trost, 2001).

Författarna valde att avsluta enkäten med en öppen fråga för att se om deltagarna hade egna synpunkter. Det framkom en hel det synpunkter vilket gör att val av metod kan ifrågasättas om fördjupning ska ske, i så fall är intervju att föredra. Vid intervju hade patienternas tolk-ning/upplevelse av begreppen trygghet, trivsel, humör och välbefinnande kommit fram mer ingående och även vad varma respektive kalla färger innebär för patienterna. Genusperspek-tivet hade bättre framkommit och olika åldersgruppen hade kunnat identifieras. Genom att använda intervju hade kanske resultatet blivit mer konkret i vad patienterna upplever. Denna studie var inte en jämförande studie men om möjlighet och tid funnits hade det varit intres-sant att kunna jämföra olika åldersgrupper och kön.

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att undersöka om befintlig färg påverkade patienternas sjukhusvistelse och resultatet visade att hälften av patienterna tyckte att färg haft betydelse. Eftersom detta var ett dåligt formulerat påstående kan dock författarna inte veta om patienterna tyckte att färgen haft betydelse i positiv eller negativ bemärkelse.

Författarnas mål var att samla in minst 60 enkäter utifrån avdelningens flöde av patienter. Detta mål uppnåddes men det fanns ett intern bortfall på tre patienter som av någon anled-ning inte fyllt i hela enkäten. Någon analys av detta har inte gjorts på grund av det låga bort-fallet (Ejlertsson, 2005). Anledningen enligt författarna kan vara att patienterna blivit av-brutna eller missat att enkäten bestod av tre sidor.

Det var intressant att nästan alla tillfrågade patienter på något sätt lagt märke till färgsätt-ningen. Därför är det lite anmärkningsvärt att det bara var hälften av patienterna som tyckte färgen haft betydelse för sjukhusvistelsen. En förklaring till att det var så många som lagt märke till färgsättningen kanske beror på att enkäten delades ut under sjukhusvistelsen och

(14)

inte efter hemkomsten. Det hade varit intressant att se om svaret hade blivit annorlunda om undersökningen gjordes på en avdelning med längre vårdtid.

Över hälften tyckte att trygghet, trivsel, humör och välbefinnande påverkades av färgen på patient salen på ett positivt sätt. En jämförelse vad gäller färgens positiva påverkan på trygghet, trivsel, humör och välbefinnande så utläses en viss rangordning: trivsel och trygg-het påverkades mest medan humör och välbefinnande hade lägre rang.

På påståendet om patienterna upplever att det finns en tanke bakom färgsättningen var det 21 av 56 patienter som inte tyckte det. Avdelningen där studien utfördes har en standard-färgsättning och ser ut som många avdelningar gör idag. Detta skulle kunna tala för att mån-ga patienter vill ha en förändring och planeringen av sjukhusinrättninmån-gar bör var genom tänkta, men på grund av ett dåligt utformad påstående gå det inte dra någon slutsats. I syn-punkterna på den öppna frågan kan tydligt utläsas att flera patienter har önskemål om var-mare färger. Om detta hade varit en intervjustudie hade mer information kunnat fås fram, nu kan författarna bara spekulera vad som menas med varmare färger. Eftersom avdelningen idag är färgsatt i enbart vitt, kan den då tolkas som en kall färg? Ett av citaten var att vita/ljusa färger upplevdes som sterilt men på ett positivt sätt att ha på ett sjukhus, denna synpunkt talar emot de övriga. En sammanfattning av alla synpunkter är att de flesta önskar mer färg.

En intressant aspekt i efterhand hade varit att se om det fanns en skillnad i svaren mellan män och kvinnor men även om det fanns någon skillnad i åldrar, 20-60 år är en bred ålders-grupp. Med tanke på att det samlades in 60 enkäter hade författarna kunnat ta uppgifter om ålder och kön och göra en jämförelse.

Det är av vikt att miljön i en patientsal är genomtänkt eftersom hälften av patienterna (jäm-fört med en tredjedel) tyckte att färgen haft betydelse för sjukhusvistelsen. Enligt Wijk (2004) befinner man sig i en stressad situation och i underläge när man är sjuk, både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att patientsalen är genomtänkta för att på så sätt bida till trygghet och välbefinnande i en stressad situation. Tidigare studier har visat att vårdtider kan förkortas vid genomtänkta patientsalar.

Under studiens gång har författarna uppmärksammat att det ofta är pengar som styr i ut-formningen av sjukhusinrättningar. Författarna har dock sett att det finns de som använder sig av den forskning som finns och utformar avdelningar till patientens fördel.

Wijk anser att ”Om den miljö vi vistas i är vacker och tilltalande säger det en del om hur det som förväntas ske i denna miljö har värdesatts" (Fridell Anter, 2006, s.224).

Slutsatser

Slutsatsen från denna studie visar att de flesta patienter har lagt märke till färgsättningen på patientsalen och det finns önskemål om förändring. Vidare visar resultatet att det är hälften av patienterna som tycker att befintlig färg påverkar sjukhusvistelsen. Denna studie har för dåligt underlag för att kunna dra andra konkreta slutsatser mer än att färgsättningen var vik-tigast för trivseln och tryggheten.

Framtida värde

I en framtida studie hade författarna gärna undersökt mer konkret specifika färger och dess betydelse och fördjupat sig i färgens påverkan på patienter. Den berörda avdelningen där studien genomfördes skall inom en framtid måla om och vill gärna ta del av resultatet, därför

(15)

är författarnas förhoppning att denna studie kan bidra till en bra genomtänkt miljö för pati-enterna.

(16)

REFERENSER

Ambjörnsson, R., Bergom Larsson, M., Flatters, U., Krantz, L., Lundahl, G.,

Pleijel, A., Rosenberg, G., Thörn, K., & Tibbling, D. (2004). Inspirerad av antroposo-fi. Nacka: Natur och kultur.

Barbosa Boccanera, N., Fernandes Borges Boccanera, S., & Alves Barbosa, M. (2005). Col-ors in the intensive therapy environment: Perceptions of patients and professionals. Avhandling, Universidade federal de Goiás (UFG), Faculdade de Enfermagem da UFG.

Bergström, B. (1996). Att välja färg: kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design. Stockholm: Byggforskningsrådet.

Blomberg, Å. (2005). Med fokus på färg - modern färgforskning och gestaltning av utom-husmiljöer. Examensarbete, Universitetet Ulltuna SLU, Institutionen för

landskapsplanering.

Derefeldt, G., & Berggrund, U. (1994). Färg som informationsbärare. Stockholm: FOA. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik (2: a uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Borås: Studentlitteratur.

Fridell Anter, K. (2006). Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Polen:

Stu-dentlitteratur.

Hård, A., Küller, R., Sivik, L., & Svedmyr, Å. (1995). Upplevelse av färg och färgsatt miljö. Stockholm: Byggforskningsrådet.

Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad. Stockholm: Studentlitteratur.

Janssens, J., & Laike, T. (2006). Rum för återanpassning. Stockholm: Edita; Rapport 2/06. Johansson, M., & Küller, M. (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur Polit, D., & Beck, C. (2006). Essentials of nursing research methods, appraisal and

utiliza-tion (6th ed.). Philadelphia: Lippincott.

Stickler, J.F. (2001). Creating healing environments in critical care units. Crit Care Nurse Q; 24(3):1-20.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

(17)

Wijk, H. (2001). Color perception in old age. Doktorsavhandling, Göteborg Universitet, Biomedicinska biblioteket.

(18)

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät 1 (3)

(19)

Bilaga 1 1(2)

Kryssa för det alternativ som bäst passar in på dig.

1. Jag har lagt märke till färgsättningen i min patientsal under sjukhusvistelsen.

 Instämmer helt  Instämmer delvis  Instämmer inte alls  Vet ej

Om svar på fråga 1 är ” instämmer inte alls” eller ”vet ej” gå ej vidare med enkäten.

2. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat min känsla av trygghet på ett positivt sätt.

3. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat min känsla av trygghet på ett negativt sätt.

4. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat min känsla av trivsel på ett positivt sätt.

5. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat min känsla av trivsel på ett negativt sätt.

6. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat mitt humör på ett positivt sätt.

7. Jag anser att färgen i min patientsal påverkat mitt humör på ett negativt sätt.

(20)

8. Jag anser att färgen i min patientsal bidragit till mitt välbefinnande på ett positivt sätt.

9. Jag anser att färgen i min patientsal bidragit till mitt välbefinnande på ett negativt sätt.

10. Jag upplever att det finns en tanke bakom färgsättningen i min patientsal.

11. Jag anser att befintlig färg i min patientsal haft betydelse för min sjukhusvistelse.

(21)

Projektets titel: Färgens påverkan på vuxna patienters upplevelse av sjukhusvistelsen.

Datum: 081015

Studieansvarig/a:

Lena Persson HF05156@stud.mah.se

LindaSofie Öström HF081030@stud.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000

Utbildning: Omvårdnad 61 -90 hp

Vi är två studenter på Malmö Högskola som under 2009 skall skriva vårt examensarbete 15hp.

Syftet med denna studie är att belysa hur befintlig färg i patientsalen påverkar vuxna patien-ter, inneliggande på en kirurgisk akutvårdsavdelning, vad gäller trygghet, välbefinnande och trivsel. Miljön i en patientsal bör vara genomtänkt. Om denna studie kan visa på färgens betydelse för individens välmående kan det underlätta sjukhusvistelsen och därmed skapa trygghet.

Om Du vill delta i denna studie så kommer Du att svara på en enkät med 11 påståenden och 4 svarsalternativ. Enkäten delas ut antingen av oss eller av personalen på vårdavdelningen när det planers för din utskrivning. Du fyller i den på avdelningen och lägger den i svarsku-vertet och vi samlar in den innan Du lämnar avdelningen.

Vi kommer att samla minst 60 besvarande enkäter och därefter sammanställa resultatet. Om Du accepterar att delta i vår studie ber vi att Du besvarar frågorna i bifogad enkät så fullständigt som möjligt och lägger den i svarskuvertet.

Ditt deltagande är frivilligt och Du kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak eller med några konsekvenser för din behandling.

Enkäten behandlas konfidentiellt.

Dina svar i enkäten kommer att förvaras så att ingen obehörig får tillgång till de. Resultatet av vår studie kommer att redovisas så att Du inte kan identifieras. Härmed tillfrågas du om deltagande.

Lena och LindaSofie Formulär