Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängTraditioner och högtider i den svenska skolan
En studie om traditionernas plats i undervisningen
Traditions and Celebrations in Swedish School
A Study Concerning on the Role of Traditions in Education
Emy Andersson
Olivia Magnusson
Lärarexamen 210hp
Religionsvetenskap och lärande Datum för slutseminarium 2010-01-13
Examinator: Bodil Liljefors-Persson
Sammanfattning
Abstract
Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam. Då dessa uppmärksammas mest i religionsundervisningen i årskurs 4-6. December månad är en högtidsmånad. De kristna högtiderna som firas är advent, Luciafirande och jul som är aktuellt. Bajram, som är en muslimsk högtid firas, men dock inte alltid i december eftersom det är en rörlig högtid. Den judiska högtiden Chanukka firas också. Framför allt är Luciafirandet en stor del på många skolor som elever deltar i. Vi vill se hur medvetna eleverna är av innebörden i dessa högtider. Nyckelord: Traditioner, högtider, mångkulturalitet, elevperspektiv, ämneskunskaper
This paper concerns the subject traditions and celebrations in the Swedish school, but also how it is being handled in two separate schools. Religious traditions in school have been debated since Sweden has become more and more multi-cultural. This means that changes becomes relevant when the cultural and religious backgrounds with the students gets varying. We will in this paper look into how the chosen schools are handling education of religion and celebrations that carries Christian traditions. We will also see what the students know about religious celebrations concerning, Judaism, Christianity and Islam, which are combined, and are the ones which are most noticed during school year 4-6. December is a month of celebrations. Lucia, Advent and Christmas are celebrated but also Chanukah and Bajram, which not always is celebrated in December. Lucia has a large place in many schools and students are participating. We want to see how many of the students who actually know what they are celebrating in the schools we examined.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4 1.2SYFTE... 5 1.3FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 2. TEORI ... 7 2.1TRADITIONER... 72.2SKOLAN I ETT MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV... 9
2.3RELIGIÖSA TRADITIONER I SKOLAN UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV... 9
2.4OLIKA HÖGTIDER OCH TRADITIONER... 12
2.5NORMATIV DEBATT OCH HÖGTIDER I SKOLAN... 14
2.6SAMMANFATTNING... 16
3. STYRDOKUMENT ... 17
4. METOD ... 18
5. RESULTAT ... 22
5.1INTERVJU MED LÄRARE 1 OCH LÄRARE 2 ... 22
5.2INTERVJU MED REKTOR 2 OCH ENKÄT MED REKTOR 1... 24
5.3RESULTAT AV ENKÄT... 25 6. ANALYS ... 29 7. SLUTDISKUSSION ... 32 8. REFERENSER ... 33 LITTERATUR... 33 INTERNET... 34 INTERVJUER... 34
1. Inledning
Den här uppsatsen kommer att belysa frågor kring högtider, och deras funktion i skolan. Vi uppfattar och förknippar skolavslutningar med något ”mysigt” och högtidligt. Från det att barn börjar förskolan introduceras traditioner som har sitt ursprung i kristendomen. Till exempel Lucia, julfirande och påskförberedelser. På senare år har också Halloween fått betydelse i undervisning kring traditioner. Halloween innefaller i samband med
Allhelgonahelgen som har funnits som tradition i Sverige sedan 800-talet (Norlander, 1998:48).
Ju mer mångkulturellt samhället har blivit, desto större förändringar krävs för att tillmötesgå fler elever. Det talas om en skola för alla men är detta en utopi? Svenskar är i många fall bundna till olika traditioner, som även om de har ett religiöst ursprung inte alltid utövas religiöst, till exempel julfirandet. Julen firas då med julklappar och tomte med familjen, men kyrkan utesluts. Det har blivit en hysteri i julklappsinköp och förtjänsterna hos butikerna i december är större än övriga tider på året.
I många fall har vi upplevt att i skolans värld används sånger som har ett ursprung i en kristen föreställningsvärld. Det behöver inte nödvändigtvis gälla julavslutningen utan även
sommaravslutningen. Där man till exempel kan sjunga Den blomstertid nu kommer. Vi kan dra oss till minnes när vi själva gick i skolan att hela december månad till stor del ägnades åt julen. Varken vi själva eller våra vänner reflekterade över detta och tyckte det var roligt med variationen i undervisningen.
Vi båda har varit med om att klasskompisar med trosinriktningen Jehovas vittne gick ut från klassrummet när vi hade pysselstund eller skulle sjunga för någon som fyllde år. Vi som elever tänkte och reflekterade inte så mycket kring detta utan tyckte bara att det var lite ”konstigt” att dessa elever inte var med. Läraren förklarade inte varför de inte deltog i pysslet och andra aktivteter, utan sa bara att de tillhörde Jehovas vittne. Dessa elever deltog heller inte i varken luciatåg, jul eller sommaravslutningar, på grund av att aktiviteterna ägde rum i kyrkan.
I våra ögon gjorde läraren en kompromiss och hittade på andra saker att göra till elever som inte kunde delta. Det får oss att reflektera kring traditioners betydelse och vad som ska ingå i
undervisningen. Ska det finnas inslag av religiösa traditioner och högtider i skolan? Hur ska vi som pedagoger kunna genomföra en sådan undervisning för att inte utesluta elever med annan kulturell bakgrund? I många fall kan flickor uppfattas mer intresserade av att pynta och pyssla, men stämmer detta? Lever skolor upp till vad som sägs i styrdokumenten kring traditioner och högtider?
”Utbildning och fostran är i en djupare mening en fråga om att utveckla och överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling” (Lärarens handbok, 2005:11).
Denna uppsats handlar om kristna traditioners plats i skolan i förhållande till muslimska och judiska traditioner. Enligt Nationalencyklopedin beskrivs ordet tradition;
”tradition, det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från generation till generation; fortplantandet av kunskap, seder och bruk, diktning, konstnärliga former och motiv osv.”(http://www.ne.se/tradition/1205883, 09-11-24).
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka två skolor i årskurs fyra och fem, en klass på varje skola, och urskilja vinsterna alternativt förlusterna av att inkludera eller exkludera olika traditioner i den svenska skolan och dess undervisning. I dagens kursplaner står det skrivet att man med hjälp av kristna traditionerna ska skapa en förståelse för det svenska samhällets uppbyggnad(http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE10
10%20%20Religionskunskap 09-11-15). Vilka förhållningssätt har lärare och skolledning
kring traditioner och högtider? Vet eleverna varför man gör olika aktiviteter som är kopplade till olika traditioner? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars tankar och kunskap kring högtider och traditioner? Vi vill också visa hur religionsämnet såg ut i skolan förr och dra paralleller till dagens debatt om skola och religionsutövning.
1.3 Frågeställningar
Hur resonerar lärare/skolledning kring olika traditioners plats i undervisningen? Hur upplever de två undersökta skolornas personal att styrdokumenten följs gällande traditioner?
Vad tar lärarna upp i sin undervisning gällande högtider/ traditioner i de valda skolorna? Vilka skillnader finns det på de berörda skolorna i hur pojkar respektive flickor ser på religiösa traditioner?
2. Teori
2.1 Traditioner
Andersson och Sander (2005) diskuterar på följande vis angående traditioner i boken Det
mångreligiösa Sverige;
”När vi talar om migration, religion och förändringar ser vi också att det inte endast är invandrade religiösa och kulturella traditioner som är dynamiska och föränderliga. Detsamma gäller även det samhälle i vilket de finns och utvecklas” (Andersson & Sander, 2005:71).
Andersson och Sander anser även att de svenska skolor och förskolor ska tillgodose krav som t.ex. muslimska elever kring traditioner. De menar också att det just nu finns en kultur och tradition i Sverige som är dominerande men att den möter andra kulturer både inom och utanför Sveriges gränser. Vidare skriver de;
”Kombinationen av globala och lokala förändringar har gjort att flertalet svenskar i dag är påtagligt utsatta för ovan skissade globaliserings-, modernitets- och pluraliseringsprocesser. Detta är en utmaning för den traditionella svenska kristenheten såväl som för invandrande religiösa traditioner, men även för akademin” (Andersson & Sander, 2005:73).
Andersson och Sander (2005) menar att alla religiösa traditioner har varit och är föränderliga, traditioner ser inte likadana ut nu som de gjorde långt bak i tiden. De menar att andra
traditioner än den traditionellt svenska anpassar sig till det svenska samhället, men även tvärtom. Frågan är då hur dessa möten mellan olika traditioner kommer te sig. Andersson och Sander (2005) har inget direkt svar, men de menar att Sverige kommer och är på väg till att göra stora förändringar kring tradition och religion (Andersson & Sander, 2005:73). Sandberg (1996) belyser, i sin artikel i Den mångkulturella skolan, och samtalar kring traditioner på följande vis. Eleverna i skolan har flera olika kulturer och traditioner omkring sig. Oftast har eleven en identitet hemma och en annan i skolan. Sandberg (1996) belyser att det positiva med olika kulturer och traditioner ska framhävas. Sandberg (1996)
har betydelse för elevernas kulturella identitet. Är eleven trygg i sig själv och i sin identitet kan den anamma någon annans kultur och tradition. En lärare skriver i den mångkulturella skolan;
”Känslan att tända stearinljusen i den äkta granen och berätta om hur man firade jul förr i tiden inför en klass som pratar fjorton språk är stark. Jag berättar om stalledrängar och tomtar och försöker förklara varför julen är så viktig för oss svenskar” (Hultinger och Wallentin, 2005:118).
En annan viktig ståndpunkt som Hultinger och Wallentin (2005) tar upp är att det måste finnas en kunskap både om sig själv och om sina traditioner, men även att det finns kunskap om andra elevers traditioner (Hultinger & Wallentin, 2005:118). Olof Franck (2003) tar upp nyckelordet nyfikenhet i sin bok Domens eller hjärtas etik. Han menar att det som är
främmande och nytt både kan vara skrämmande och intressant i kontexten med traditioner. ”Att resa till andra kulturer eller att umgås med människor
som representerar andra synsätt och traditioner än dem vi själva är vana vid kan för många av oss upplevas som oerhört spännande och utvecklande. Vi kanske inte alls är beredda att förändra våra egna livsmönster därför att vi ser att de inte är de enda tänkbara men genom att möta dem görs vi medvetna om att det inte finns ett enda för alla rätt och riktigt sätt att leva” (Franck, 2003:100).
Almén (2004) anser, i sin artikel i boken Livstolkning och värdegrund, att traditioner är något som gör att vi som människor kommer till närmare insikt om oss själva men även känner samband med andra. Traditioner behövs enligt Almén för att kunna göra historiska tillbakagångar och jämföra med dagens samhälle.
I boken Skolan och de kulturella förändringarna beskriver Lars Gustav Andersson (1999) att det sker en kulturell friställning i skolan och att det finns goda och mindre bra sidor med det. Han tycker att traditionen försvagas och med det finns svängrum att välja sin identitet, men samtidigt leder det till att människor känner sig förvirrade. Andersson (1999) menar att det ligger på skolans ansvar att guida elever kring elevens identitetssökande (Andersson, 1999:106).
2.2 Skolan i ett mångkulturellt perspektiv
Dagens skola är en skola som befinner sig ett mångkulturellt perspektiv, och det blir mer tydligt att visa vad man har för kulturell identitet. Otterbeck (2000) tar upp i boken Islam,
muslimer och den svenska skolan, att religionen är en viktig symbolisk identitet och att det gagnar sammanhållning och bevarandet av traditioner (Otterbeck, 2000:31) Vidare tar han även upp hur han ser på traditioner i den svenska skolan. Han menar att det är en svår fråga som kantas av olika problem.
”Att inte fira några kristna, svenska högtider i skolan alls hade troligen väckt ett ramaskri i landet. Att alltid befria muslimer och andra religiösa minoriteter från undervisning som har med kristendom att göra hade skapat svåra administrativa problem för lärarna och strider för övrigt mot skolans målsättning” (Otterbeck, 2000:74).
Otterbeck (2002) skriver vidare att skolan är den plats där kulturella möten inte kan undvikas, eleverna sammanförs med andra kulturer och utvecklar strategier för att förhålla sig till dessa. Men han poängterar att lärare känner sig osäkra hur de ska vara och bete sig inför detta. Otterbeck menar också att skolan bör veta hur organisationen ska förhålla sig till olika kulturella möten och att läraren måste skaffa sig kunskap men inte tvinga på eleverna en ny identitet (Otterbeck, 2000:75).
2.3 Religiösa traditioner i skolan ur ett historiskt perspektiv
Läroplaner och Kursplaner har förändrats genom tiderna i samhällets utvecklig. Här nedan följer en presentation av dessa och vad de inneburit.
Fram till 1919 var den svenska skolan bunden till den kristna kyrkan och använde sig av Luthers katekes i undervisningen. Självklart var också att läraren skulle tillhöra den Svenska kyrkan (Olivestam, Skolan och religionsfriheten, 1994:67). Undervisningen var konfessionell. År 1919 bestämdes att den svenska skolan skulle erbjuda en konfessionslös undervisning. Religionsfriheten innebar då att elever med annan religiös trosbakgrund fick befrielserätt från religionsundervisningen. Detta gällde inte barn från frikyrkliga
organisationer eller ateister (Borevi, Religion i skolan, 1997:37). Religionsfrihetens betydelse har gått fram och tillbaka, från att ge frihet till religion till frihet från religion. Den kristna morgonbönen accepterades på grund av rätten att utöva sin religiösa livsåskådning, men rätten att inte delta stod klar. Senare blev morgonbönen en neutral morgonsamling, fri från särskilda ideologier (Olivestam, Skolan och religionsfriheten, 1994:70-71). Kulturarvet har ständigt betonas och görs även i dagens läroplaner då det framkommer att värdegrunden ska vila på en kristen etik och västerländsk humanism. Nu ska lärarna fostra eleverna i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Det räcker inte med att ha en god kunskap om fakta, eleverna ska också kunna värdera den och tillämpa den i handling med gott omdöme (Olivestam, Skolan och religionsfriheten, 1994:72-73).
I skolan krockar privata angelägenheter med de samhälleliga intressena. Många gånger handlar detta om olika uppfattningar om religionens plats i livet. I en sekulariserad skola är religionsutövande något som har sin plats i den privata sfären. Det är individuellt och
praktiseras i hemmet men påverkar inte medborgarrollen anmärkningsvärt. För den religiösa utövaren är det inte självklart att praktiserandet ska avskiljas från andra platser än hemmet och församlingslokaler, människorollen kan vara densamma både i den offentliga och i den privata sfären (Borevi, Religion i skolan, 1997:40).
Då det i läroplanen skrevs in att värdegrunden ska ha en överensstämmelse med en etik som förvaltas av en kristen tradition och västerländsk humanism uppkom kritik mot detta inlägg. I en partimotion från socialdemokraterna ansågs att detta uttryck kunde skapa konflikter. De menade att man riskerade att icke-kristna grupper skulle ta avstånd från skolan trots delade grundläggande värden (Borevi, Religion i skolan, 1997:42). Det finns motsatser till att detta skulle upplevas som stötande från icke-kristna personer. Hüseyin Ayata från det Islamiska rådet i Sverige, följande uttalande:
Jesus är en förebild för hur man ska uppträda i samhället. Om svenskarna vore mer kristna skulle det underlätta också för oss. Det är inget konstigt att det talas om kristen etik i skolans läroplan. Mycket av rasism och
främlingsfientlighet bottnar i osäkerhet. Man är tryggare om man har en gedigen identitet. (Dagens nyheter, 15 oktober 1993) (Borevi, Religion i skolan, 1997:49-50).
Om föräldrar skulle uppfatta att skolan i praktiken överför kristna värderingar till barnen kan det tas som en inskränkning i en egen religionsfrihet. Detta kan ske trots att läroplanen är tydlig
med att all undervisning ska vara konfessionslös. Det är ändå tänkt att den konfessionslösa undervisningen ska göra att barn med olika livsåskådningsuppfattningar ska känna sig fria att gå i skolan utan att känna sig påverkade av någon speciell religiös inriktning. Religionsfriheten ska också innebära frihet till religion, alltså ska det vara möjligt att utöva sin religion innanför skolans väggar, detta så länge dessa principer inte strider mot skolans demokratiska värdegrund (Borevi, Religion i skolan, 1997:50).
Sven Hartman (2004) skriver i sin artikel, i boken Livstolkning och värdegrund, om religionsämnets utformning i Sverige. Han beskriver att i 1686 års kyrkolag var det
föräldrarnas och husbönders uppgift att lära tjänstefolk och barn att läsa. De skulle också lära ut den kristna tron. För att kontrollera att detta skedde rätt hade prästerna husförhör (Hartman, 2004:212). 1842 tog staten över en del av folkundervisningen. Detta då folkmängden ökade och andra kunskapskrav formades. Hartman (2004) menar att man kan påstå att folkskolan var en religionsskola de första 75 åren, skolans viktigaste uppgift var att förbereda eleverna inför konfirmationsundervisningen (Hartman, 2004:214–215).
”Otydligheten i timindelningen för religionsundervisning har ökat på senare år genom att integrering inom ämnesblocken blivit mer genomgripande” (Hartman, 2004:216).
Ämnets benämning och timantal har minskat genom åren och de olika normal- och läroplaner som tagits fram. På 1800-talets slut var timantalet mellan 32 och 28 timmar och det var Biblisk historia och katekes stod på schemat. 1919 skedde en förändring i att undervisningen skulle vara icke-konfessionell och istället undervisa om kristendom, timantalet minskades till 12 timmar i veckan. Läroplanen 1962 blev ämnet kristendomskunskap och ett
objektivitetskrav lades till och det integrerades i de samhällsorienterade ämnena.
Religionskunskap blev nästa benämning 1969 och timantalet minskade till 11,7 timmar. Nu börjar man tal om livsfrågor i undervisningen. Med 1980 års läroplan förstärktes
livsfrågeprofilen och ämnet blev, Människans frågor inför livet och tillvaron; Religionskunskap och blev en timme kortare. 1994 gick ämnet tillbaka att kallas
religionskunskap och var nu helt integrerat i de samhällsorienterade ämnena. Det var nu också ett reflekterande ämne och det skulle ägnas åt värdegrundsarbete (Hartman, 2004:216–217). Stoffområdet i religionsundervisningen har ökat från katekesundervisning till en översikt av den kristna tron till en översikt av religionernas värld. Detta ställs mot det faktum att
timindelningen minskat drastiskt. Det blir då en minskad undervisningsinsats mot ett ökat stoffområde (Hartman, 2004:232).
2.4 Olika högtider och traditioner
För att få en inblick och klargöra olika traditioner och dess högtider ges här en presentation av de högtider och traditioner som behandlas i enkäten som skickats ut till eleverna. Dessa högtider och traditioner representerar de tre världsreligionerna som mest lyfts fram i skolan, kristendomen, islam och judendomen. Judendomen är inte en av de mest representerade religionerna men både islam och kristendomen har sin grund i denna, och den är därför ett naturligt inslag i undervisningen. På ett eller annat sätt förekommer de i dagens samhälle och berör elever i skolan. Vi valde ut några större högtider från varje religion och dessutom två kalenderbundna svenska traditioner.
Påsk
Påsken är en av de högtider som är störst i både den kristna och judiska religionen. Judarna firar påsk till minne av Israels uttåg ur Egypten och det firandet pågår i åtta dagar, medan kristna firar högtiden på grunda av Jesu Kristi död och uppståndelse. Många förknippar påsken med lycka och en glad högtid. Påsken är uppdelad i fyra dagar, enligt kristendomen där man inleder med skärtorsdagen och det är en dag som Jesus tog sin sista nattvard med apostlarna. Men dagen har även icke-kristna inslag där folk trodde förr i tiden att olika onda väsen flög till en speciell plats för att träffas.
Långfredagen är den dag som är den mörka dagen, det är då som Jesus dog på korset. Många ser långfredagen som lugn och reflekterande dag. ”I Sverige var långfredagen en mycket dyster och allvarlig dag, då människor gick svartklädda och avstod från allt
arbete”(Uddenberg, s 33). Under påskafton bryter man fastan och man ser aftonen som en fest och glädje dag. Påskdagen ses och är en påminnelse av Jesu uppståndelse man symboliserar även dagen med sol (Uddenberg, s 33).
Jul
Det är den högtid som många kristna firar på ett eller annat sätt. Julförberedelserna börjar redan till första advent och pågår ända fram till trettondag jul. Advent betyder ankomst och man väntar på att en Messias ska komma. Många kristna väljer därför att gå till kyrkan och
delta i gudstjänsten. Det är även då som kyrkoåret börjar i den svenska kyrkan. Även om julen nuförtiden är en kristen högtid har den även en bakgrund i det hedniska. Då var jul en
midvinterfest ett så kallat midvinterblot då man firade ljuset återkomst. Men nu förknippar man julen med kristendomen. ”Julens stora budskap är och förblir inkarnationen, att gud blev människa i Jesus Kristus” (Norlander, 1998:50).
Lucia
Luciadagen firar vi till följd av helgonet Sankta Lucia dog en martyrdöd . Hon levde i Italien och sägs vara ögondoktorernas helgon. Luciafirandet har varit en tradition i Sverige sedan 1600-talet. Men den främsta anledningen till att det firas är att ljuset lyser upp den mörka årstiden.
”Lucia kommer med ljus och glädje till oss under den allra mörkaste tiden, när vi som bor här under polen bäst
behöver sådant” (Schön, 1998:11). Eid El Fitr
Är en av islams största högtid, som firas på grund av att fastan är avslutad. Det vill säga ramadan.
Eid El Adha
Det är den andra stora högtid som man kan fira som muslim. Det är en offerhögtid som man har efter pilgrimsfärden. Dessa högtider både Eid El Fitr och Eid El Adha är kopplade till profeten och när han kommer till Medina
”När profeten kom till Medina fann han att folket i staden firade många högtider. Han avskaffade dessa hedniska sedvänjor och sade till muslimerna att gud endast hade föreskrivit två högtider för dem-de två Eid” (Norlander, 1998:55).
Chanukka
Är en judisk högtid och den firas i december månad. Det är en ljusfest men även historisk fest som firas tillföljd av att judarna besegrade syrierna och återvinna templet och staden
Jerusalem. Man tänder även den karakteristiska åttaarmade ljusstaken vid detta tillfälle. Högtiden firas i flera dagar.
Jom kipur
Det är en helig dag för judarna. Högtiden handlar om försoning och många fastar under denna dag. Det är också en dag som många besöker synagogan.
Valborgsmässoafton
Det är en högtid som infaller under aprilmånad och oftast tänder man olika bål och brasor under denna högtid. Man firar den till minne av ett helgon som hette just valborg. Den har även en hedniskt härstamning.
”Valborg var ett helgon, det svenska namnet på en engelsk kungadotter som i samband med den anglosaxiska missionen i Tyskland på 700-talet blev abbedissa i klostret Hedienheim. Hon dyrkades som befordrade av markens fruktbarhet” (Uddenberg, 1997:52).
All helgon helgen
Högtiden kommer ifrån den katolska kyrkan och är en fest för att fira martyrer och helgon. Det är en högtid som man firar lugnt och fridfullt i Sverige.
Halloween
Är en amerikansk högtid som har ett ursprung från Irland. Det är en helg där många klär ut sig till olika klädedräkter.
2.5 Normativ debatt och högtider i skolan
Urval av artiklar är valda på grund av hur debatten har sett ut och är kring traditioner och högtider i skolan. Men det ger även en bredare bild av det vi vill undersöka. Vad ventileras kring ämnet på regeringsplan men även i olika dagstidningar. Hur väljer man att se man på ämnet i en typisk skolfacktidning som de flesta lärare har tillgång till. Vad har man för debatt i ett sådant forum?
Enligt folkpartiets ledare och Sveriges skolminister Jan Björklund har han inga problem med att fira svenska traditioner i skolan. Han menar att mycket av den svenska skolan har flera traditioner anknutna till kyrkan. I artikeln tar man även upp att pyssel i skolan och att det är tradition och vårt kulturarv. Men samtidigt menar han också att ingen ska bli tvingad till
någon religionsutövning. Enligt Björklund är det upp till varje skola hur hanteringen av frågor som berör ämnet kring högtider och traditioner ska utföras. Vidare tar Björklund även upp att han inte tror att klimatet blir bättre om svenska traditioner avskaffas. Björklund menar då att ”gamla” svenskar blir emot mångfald. Istället ska Sverige vara tolerant både till människor som kommer hit men även att svenskar ska sköta om sitt eget kulturarv. (http://vlt.se/asikter/debatt/1.474000-folkpartiet-fira-garna-skolavslutning-i-kyrkan 2009-11-19).
I nästa artikel tar aftonbladets nätupplaga upp diskussionen med kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Han menar att det är upp till varje skola hur de gör kring traditioner och högtider. Vidare tar han upp att vissa kyrkor inte vill att skolan ska ha
avslutningar sådana lokaler. Men samtidigt säger han att det är givande för alla elever/barn att få delta i Sveriges kulturarv. Det är det som har skapat vår historia, kultur och värderingar. Han menar också att människor inte ska avskärma sig från olika kulturer utan att det ska skapas någon form av gemenskap där fokus ligger på trygghet och mångfald. Men samtidigt menar Hägglund att vi ska styrka våra traditioner
(http://www.aftonbladet.se/debatt/article5326168.ab 2009-11-19).
I Pedagogiska magasinet behandlas ämnet på följanden vis. I dagens samhälle känner
människor till sina rättigheter mer än förr tiden. Men även att människor ska visa respekt och inte diskriminera. Globaliseringen har gjort så att rättigheter har kommit till en ny punkt. Författaren till artikeln menar då att Sverige inte har hunnit med i den utvecklingen och att fler människor har blivit diskriminerade i samhället, och därför lämnat in anmälningar kring kulturell identitet. Skolorna är för ”slappa” när det kommer till traditioner. De förklarar inte för elever och föräldrar varför skolan gör som den gör och detta måste bli mer tydligt och konkret. Utifrån att skolan är försumliga blir följden att en del föräldrar eller elever känner sig kränkta i skolan. Pedagogiska magasinet menar att det ligger på skolans ansvar att behandla frågan om traditioner och högtider på bästa sätt. Så att inte någon känner sig kränkt. Skolan måste kunna ge svar på vad som sker i skolan och varför, så att inte det blir missförstånd. Det som ska utgöra den pedagogiska verksamheten är inkludering . En förälder ska inte behöva känna någon oro för sitt barns trygghet, identitet eller behov av bekräftelse. Hur kommer personalen att organisera och lösa problematik kring högtider och traditioner i skolorna kommer att variera. Just nu känner sig många osäkra kring hur traditioner och högtider ska hanteras. Det är allas ansvar och intresse att skapa en bra skola och ett bra samhälle. Vi måste värna om andra kulturer och vår egen (http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?
ArticleID=362045&ArticleOutputTemplateID=94&ArticleStateID=2&CategoryID=3696&Fr
eeText=skolavslutningar,2009-11-19).
2.6 Sammanfattning
Under teoriavsnittet har följande punkter behandlats som kommer att bli viktiga under analys och diskussion. En av punkterna som berörs är att Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med människor med många olika traditioner och kulturer. Den svenska skolan har i sina styrdokument lagt vikten vid att man ska undervisa om kristendom, och andra religioner. En annan viktig punkt är att i skolan möts elever med olika kulturella identiteter. Det kan också innebära att eleven har en identitet hemma och en i skolan. Traditioner och högtider i skolan är ett brännande ämne som berör många bland annat regeringen. Skolministern menar på att skolan ska bevara det svenska kulturarvet och även belysa andra traditioner. Det som omnämns är även att skolan har ett ansvar att tillgodose alla elevers behov, men att personalen inte har verktygen för sådana situationer som berör högtider och traditioner.
3. Styrdokument
Vad står det i styrdokumenten angående traditioner och högtider? Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 skriver man:
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättkänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Lpo 94).
I kursplanen för religionsämnet upp till skolår 5 beskrivs att elevernas med burna traditioner från olika kulturer ska utgöra en del av ämnet. Det ska ges en fördjupad kunskap i kristendom, islam och judendom för att de har haft en stor betydelse för människor och samhällen. Det svenska samhället har påverkats och påverkas av kristendomen. En grund i denna förståelse är en kunskap om bibeln och kyrkoåret.
(
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE1010%20-%20Religionskunskap 09-11-15).
”Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider”
(
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE1010%20-%20Religionskunskap 09-11-15).
Vidare nämns att tolkning och erfarenhet av musik, konst, riter och högtider är ett komplement till mer teoretisk kunskap.
4. Metod
Vi har valt att under vårt arbete göra två olika typer av undersökningar dels en kvalitativ metod i form av intervjuer för att få komplexa och innehållsrika svar (Trost, 2005:7). Den andra, en kvantitativ metod i form av en enkät för att man på detta sätt kan få en bra
infallsvinkel (Dalen, 2008:102). Både delarna tyckte vi skulle finnas med för att få en tydlig bild över hur organisationen ser på högtider och traditioner på de två skolor vi har valt att undersöka. Finns det någon skillnad hur man hanterar traditionsfrågan i två skolor med två skilda sociala kulturella förutsättningar? Intervjuerna valde vi att göra med lärare och skolledning för att få en inblick i hur de ser på traditioner och högtider. Men även hur de hanterar konkreta situationer som berör traditioner och högtider. Enkätundersökning valde vi att göra med eleverna i årskurs fyra och fem. Vår ambition är att se hur eleverna uppfattar olika traditioner i samhället och vilken kännedom de har om dessa genom frågorna som ställs i enkäten.
Urval
Vi valde ut två stycken grundskolor, en i belägen i Skurups kommun och en i Malmö kommun. Anledning till att det blev de skolorna är för att vi hade praktiska möjligheter och goda kontakter på dessa. Skolan i Skurup är en mindre skola med cirka 180 elever och medan skolan i Malmö har ungefär 300 elever. På skolan i Malmö finns det en variation etniciteter medan i Skurup är den etniska bakgrunden mer homogen. Vi fick möjlighet att ge enkäten till en årskurs fem i Skurup och till en årskurs fyra i Malmö.
Skola 1 är en liten byskola i Skurup. Enkäten är gjord av en årskurs fem. Alla elever som deltagit är elva år gamla. I klassen går åtta pojkar och sju flickor, totalt 15 elever. De flesta har svarat på alla frågor på enkäten, endast få frågor har blivit överhoppade. Skola två är en skola i Malmö. I klassen som gjorde enkäten går det tolv pojkar och 8 flickor. Det förekom inget bortfall. Enkäten finns med som bilaga.
I enkäten har vi valt att utgå ifrån ett visst antal högtider. Eftersom vi har begränsat oss till judendom, kristendom och islam i arbetet är detta också begränsningen för högtiderna vi
valde att ta upp i enkäten. Vi valde de större högtiderna i judendomen och islam men i de kristna även lite mindre för att de är representerade i den svenska kalendern. Högtiderna vi valt att ta upp i enkäten är följande: Jul, Påsk, Lucia, Halloween, Allhelgonahelgen, Advent, Eid Al Ftir, Eid Al Adha, Jom Kipur och Chanukka.
Utformning Intervjun
Vi valde att göra öppna frågor i intervju så att man kan samtala lättare kring ämnet. Men ändå lite styrt så att vi kan undersöka det vi vill undersöka. Detta har vi gjort med en intervjuguide för att intervjun inte ska sväva ut (Rosengren & Arvidsson, 2005:140). Intervjun är en
personlig intervju. Karl-Erik Rosengren och Peter Arvidson skriver ”Vid personlig intervju söker intervjuaren upp intervju personen i hemmet eller på arbetsplatsen” (Rosengren, Arvidson, 2005:141). Vi valde att använda frågor utifrån lärarperspektivet men även utifrån skolledningsperspektivet. Det var samma typ av frågor till de båda skolorna för att vi ska kunna analysera svaren och jämföra.
Genomförande av intervju
Intervjun med lärare 1 som arbetar i Skurup gick till på följande vis att vi tog kontakt via telefon och bestämde möte. Mötet och samtalet ägde rum i lärarens klassrum och det spelades in med diktafonen som finns tillgänglig i mobiltelefonen. Intervjun gjordes av en av oss och intervjuaren och den intervjuade kände varandra sedan tidigare. Samtalet flöt på bra och läraren kände sig bekväm under intervjun. Just det faktum att intervjuaren och den som blev intervjuad kände varandra sedan tidigare, då de arbetat ihop, gjorde att båda kände sig
avslappande. Men det kan även göra att intervjun känns för personlig och att samtalet inte tas på stort allvar. Under samtalet blev det några avbrott på grund av att personal kom in i klassrummet. Detta är ett störande moment som kan förstöra den goda kontakten mellan intervjuaren och den som blir intervjuad (Trost, 2005:44). Intervjun pågick i cirka en halvtimme.
Intervju med rektor 1 som arbetar i Skurup fick arrangeras med en enkät på grund av tidsbrist. Rektorn hade inte någon tid för intervju och hon skickade svaren på frågorna via posten (Rosengren & Arvidsson, 2005:141).
Den andra intervjun som gjordes med lärare 2 som arbetar på en skola i Malmö skedde på likande sätt som hos lärare 1. Vi kontaktade läraren via telefon och bestämde en dag där vi kunde göra intervjun. Intervjun gjordes i lärarens hem och även denna lärare kände en av oss sedan tidigare. Samtalet blev avslappnat och även detta spelades in men inte av mobiltelefon utan enbart av en diktafon som man kan t.ex. hitta i en teknikaffär. Det blev en del avbrott för toalettbesök och en telefon som ringde. Samtalet varade i ungefär en halv timme till fyrtiofem minuter.
Den sista intervju gjordes med rektor 2 som arbetar på en skola i Malmö. Vi tog kontakt med den berörda rektorn via e-post och frågade om han vill ställa upp på en intervju. Han tackade ja och vi bestämde ett datum och tid där vi kunde göra intervjun. Vi kände inte varandra sedan tidigare. Första delen av intervjun blev därför spänd och obekväm. Men efter intervjuns gång blev det mer lättsamt och båda kände sig behagliga och samtalet blev avslappnat. Intervjun tog plats på hans kontor och den spelades in med diktafon. Det skedde inte några avbrott under tiden och den intervjuade fick tid till att formulera sina svar utan stress.
Bearbetning av intervju
Efter det att intervjuerna var gjorda, så lyssnade vi igenom svaren på mobiltelefonen och diktafonen. Under visa sekvenser i intervjun var ljudkvalitén mindre bra och därför införskaffades hörlurar för att underlätta bearbetningen. När svaren var genomlyssnande gjorde vi en transkribering och för att få en överskådlig bild av vad som sades i intervjuerna. Transkriberingen finns hos författarna.
Utformning enkät
Enkäten utformades till elever i år 4 och år 5 båda klasserna fick samma frågor i enkäten. Trost skriver ” Formuläret skall se likadant ut för alla. Alla formulär sänds ut samtidigt till alla som förväntas svara” (Trost, 2001:56). Vi tog även i beaktning att eleverna är tio eller elva år gamla och utformade frågorna utifrån det. Vi tog även i beaktning att eleverna är tio eller elva år gamla och utformade frågorna utifrån det. Enkäten har både ja och nej frågor, men även frågor som eleverna kan besvara utförligare. Även språket i enkäten är på ett sådant sätt att eleverna ska kunna klara av att läsa den (Rosengren & Arvidsson, 2005:148). Det vi vill få fram i enkäten är hur eleverna firar olika högtider men även vad eleverna vet om dessa
och andra. Vi vill också visa på om det finns skillnader mellan de två olika skolorna. Svaren vi får från enkäten vill vi sen koppla och jämföra med svaren vi fått i intervjuerna med skolledning och lärare för att se om de stämmer överens med varandra. Vi vill se om det lärarna belyst kring högtiderna nått fram till eleverna. Vi vill också ta reda på vilka traditioner som eleverna vet mest om och jämföra dessa resultat mellan skolorna vi valt att undersöka. Genomförande av enkät
Vi hade varit i kontakt med de berörda skolorna för ett godkännande att vi kunde dela ut enkäter. Efter det vi åkte ut till skolan i Malmö och Skurup. Eleverna blev tilldelade var sin enkät i sina respektive klassrum och även tid till att svara utförligt på frågorna. Det skedde en del handuppräckningar bland elever men det handlade mest om på vilken rad det skulle besvara en fråga. Både på skolan i Skurup och i Malmö tog besvarandet av enkäten cirka 30 minuter.
Bearbetning av enkät
Efter insamlandet av enkäterna bearbetade vi informationen som vi hade fått, med att föra in svaren/data på datorn. Vi hade inte så mycket bortfall i vår undersökning. Bara en person i enkäten på grund av sjukdom, och endast få av frågorna på de besvarade enkäterna saknade svar. Vi tittade även på svaren utifrån ett genusperspektiv. För anonymitetens skull har vi valt att endast nämna eleverna utefter om de är pojkar eller flickor. Dessutom har eleverna från Skurupsskolan även fått nummer för att lättare hålla reda på vem som sa vad. Vi ville inte att eleverna skulle känna att de på något vis hängdes ut med sina svar (Rosengren & Arvidsson, 2005:174). Enkätsvaren finns hos författarna.
Kritisk metodgranskning
Vi kände att intervjuerna fungerade bra och vi fick fram relevant materiel. I enkäten framkom vissa brister. Den var inte tillräckligt djupgående för att få fram exakta resultat. Dock fick vi fram några intressanta svar som vi kunde dra en del slutsatser ifrån. Ett, så här i efterhand, bättre alternativ kunde ha varit att ha gruppdiskussioner i klassrummet med eleverna. Då kunde vi ha fått svar på vissa följdfrågor som hade underlättat analysen och gjort den mer exakt.
5. Resultat
I denna del kommer resultaten av samtliga intervjuer och enkätundersökningen att presenteras.
5.1 Intervju med Lärare 1 och Lärare 2
Vi har intervjuat en lärare i Skurup och en i Malmö om hur de arbetar med traditioner och högtider i skolan. Skolorna skiljer sig åt på det viset att eleverna på skolan i Skurup har en snarlik kulturell bakgrund då de flesta har ett skandinaviskt ursprung (Lärare 1, 09-11-30), medan skolan i Malmö har ett kulturellt mångfald med många elever som har bakgrund från Irak, Bosnien, Somalia och Sverige (Lärare 2, 09-12-07).
Avslutningsceremonier
Lärare 1 beskriver att skolans avslutningar till jul och sommar sker i kyrkan, de använder sig av prästen som talar utifrån ett icke religiöst perspektiv. I kyrkan sjunger eleverna klassiska julsånger och blandade sommarsånger. Den blomstertid nu kommer är den enda psalm som sjungs på sommaravslutningen. Denna avslutningsceremoni har inte ifrågasatts från
föräldrarnas håll. Lärare 1 menar att de kyrkliga traditionerna är starkt förankrade i byn då många föräldrar gått i samma skola, och firat avslutningar på detta sätt. Dock har det diskuterats i arbetslaget om avslutningar skulle kunna hållas utomhus på sommaren eller i aulan på grannskolan. Kyrkan är en samlingsplats och de har överenskommelse med prästen att denna ska hålla sig ifrån ett gudstjänstliknande tal.
Lärare 2 beskriver att man har avslutningarna både jul och sommar i gymnastiksalen. Avslutningarna belyser även elevprestationer och för att alla ska få en gemensam stund tillsammans. Musikläraren har även övat in sånger med en del elever.
Högtider i undervisningen
På skolan belyser de framför allt julen och påsken i undervisningen dessutom pratas det om alla helgons dag och halloween. Halloween berättas det om på engelskan. Då de arbetar med
påsk och julfirandet läses det sagor, pysslas och man pratar kring högtiderna rent faktamässigt. Lärare 1 menar att man inte kommer ifrån de religiösa inslagen när man undervisar kring dessa högtider. Då man till exempel läser sagor skrivna av Astrid Lindgren och HC Andersen går dessa gärna in på Gud. Men direkta citat ur Bibeln läses inte för barnen. Lärare 1 försöker förankra gamla tiders traditioner i Sverige och jämföra med hur det ser ut idag. I undervisningen utgår de från kristendomen och sedan ut till de andra religionerna. Hur undervisningen läggs fram planeras utifrån elevernas intresse. Lärare 1 uppfattar att flickorna i klassen är mer intresserade av att pyssla kring de olika högtiderna som belyses, men rent lärandemässigt ser han ingen skillnad mellan könen.
Lärare 2 belyser de högtider eller traditioner som återkommer i den årliga svenska kalendern, så som jul, påsk, valborg och första maj. Men hon tar även upp högtider som inte är typiska svenska eller kristna till exempel muslimernas ramadan. Eleverna får läsa artiklar om det och berätta. Eleverna får även hitta gemensamma nämnare i koranen och bibeln. Lärare 2 arbetar traditionellt kring julen och berättar för eleverna varför vi i Sverige firar jul. De diskuterar även varför man tänder ljus i advent och öppnar adventskalendern. Eleverna får även läsa relevanta texter, diskutera och se på film. Lärare 2 berättar även att eleverna har varit i församlingshemmet och tittat på julkrubba. Traditioner och högtider ses inte som ett ämne i sig. Vidare säger lärare 2 att det sällan finns tid för pyssel, hon prioriterar andra saker. Om det förekommer pyssel är det något som eleverna kan ha användning av hemma, och något de kan vara stolta över. Det är sällan det handlar om tomtar och dylikt.
Tid och hantering av högtider och traditioner
På skolan i Skurup är det olika mycket tid som läggs på undervisningen kring olika
traditioner. Det beror på intresset hos eleverna och hur mycket tid som finns tillgängligt att undervisa på. ”Man lägger helt klart ner mer tid på de svenska traditionerna. I mångkulturella skolor kommer andra traditioner upp mer naturligt”(Lärare 1, 09-11-30). De tar upp händelser som nämns på nyheterna. I arbetslaget arbetas det mest kring julen, inga större projekt kring andra traditioner, men det talas om andra traditioner då de närmar sig.
Lärare 2 beskriver att traditioner och högtider inte ligger fast på schemat. Men elever kan ta upp ämnet på eget initiativ och utifrån det diskuteras det. Ibland kan det vara som ett tema. Eleverna har haft ett tema som handlade om att jämföra kristendom och islam, likheter och olikheter. Lärare 2 uppfattade som att eleverna tyckte det var intressant, men även att de är kunniga i sin religion jämfört med vad svenskar är. Vidare berättar läraren att hon har elever
som absolut inte firar jul, men det finns även elever som har tagit del av och anammar vissa svenska traditioner.
Konflikter och förändringar
Lärare 1 har aldrig varit med om några konflikter från föräldrars håll gällande undervisningen och avslutningar i traditionellt syfte. ”Det är inte så konstigt, de har ganska enhetliga och lika kulturella bakgrunder” (Lärare 1, 09-11-30). Han ser dock att religionsämnet i sig mer och mer glider in i andra ämnen. Det är sällan religion behandlas enskilt.
Lärare 2 har inte upplevt några konflikter bland eleverna kring högtider och traditioner. Det elever har protesterat brukar handla om skolarbete i allmänhet.
5.2 Intervju med rektor 2 och enkät med rektor 1
Diskussion kring högtider med kristen bakgrund
Rektor 1 menar att skolan undervisar om religioner och inte i religioner. De har även arbetsmateriel om olika religioners högtidsdagar. Rektor 2 beskriver att de inte har någon direkt diskussion.
Arbetsplaner
Rektor 1 nämner arbetsplaner för traditioner och lika behandling som de arbetar efter, och de ser till att det finns bra arbetsmateriel . Rektor 2 menar på att det inte finns någon plan, men att det är en bra fråga i och med att stadsdelen är mångkulturell. Vidare säger rektorn att den svenska traditionen urvattnads under en lång tid, så skolan har valt att lära sig om andra traditioner. De traditioner som är kvar är till exempel vid avslutningar där vi sjunger psalmer kombinerat med andra musik inslag. På det sättet kan vi säga att vi använder svenska
traditioner, men vi har inte varit i kyrkan som andra skolor går till. Rektor 2 säger även att det står i kursplanerna vad som ska tas upp.
Bemötandet av olika traditions bakgrunder
Rektor 1 har besvarat frågan med att säga att eleverna bemöts med respekt och lyhördhet. Rektor 2 menar på att de inte bemöter de på annat sätt än vi gör längs normen, men att det tas hänsyn inför jul, advent och påsk. Det finns även förståelse och rektor 2 säger att de har hittat
en balans på skolan, där eleverna känner igen sig i sin egen kultur men även i den svenska skolan. ”Det rullar på ganska bra” (Rektor 2, 09-12-04).
Elevers olika behov kring högtider
Rektor 1 menar att hon till exempel beviljar ledigheter för att kunna delta i firande av högtider och traditioner. Rektor 2 säger att han inte har några specifika metoder, men vad det gäller hänsyn till andra behov och önskemål finns det en policy. Man måste värdera det mot skolplikt till exempel vid ledighet. Eleverna får ansöka och ha skäl. Vidare säger rektor 2 att skolan har ett ansvar att ha andra möjligheter. Det är därför som skolan inte går till kyrkan det kan vara diskriminerande. Rektor 2 säger även vidare att ämnet är varken kallt eller varmt och att det finns andra problem på skolan. Men att det är en tråd som definitivt behövs plockas upp.
5.3 Resultat av enkät
Tradition
Skola 1
11 av 15 elever svarade att de visste vad ordet tradition betydde och ett genomgående svar var att det är något man gör som återkommer. Det framkom också av svaren att det var något man firar, till exempel med familjen.
Skola 2
På den mångkulturella skolan i Malmö svarade sju pojkar och tre flickor att de visste vad ordet tradition betyder, och förklaringar på ordet kunde vara något man gör i sin familj eller att det är som jul eller påsk. Men det kunde också vara att man bar sjal sa en elev. De återstående tio eleverna visste inte vad ordet betydde. Utfallet blev att fem flickor och fem pojkar svarade nej på fråga ett.
Jul
Skola 1
På denna skola firar alla elever i klassen jul. I 10 av 15 svar nämns julmaten som en del i hur julfirandet går till. Svaren består också i många fall att man umgås med familjen, får
julklappar och tittar på Kalle Anka. F6 svarade; ”Först äter vi julmiddag sen risgrynsgröt och
sen kommer tomten och delar ut paketer”.
Skola 2
På fråga nummer två svarade åtta flickor och två pojkar att de inte firade jul. Förklaringar på att de inte firade jul var, att de firade andra saker till exempel Bajram. Någon svarade att den inte visste varför de inte firade jul. En elev svarade att man firade i skolan men inte hemma. Det var tio pojkar som svarade att de firade jul och förklaring till att de firade är att man får julklappar och äter mat. En elev svarade att det är en tradition och att kristna gör det.
Påsk
Skola 1
Påsken däremot fick lägre resultat, endast 8 av 15 svarar att de firar den. De beskriver på påskfirandet med påskägg med godis och påskmat. En elev brukar måla ägg och en annan berättar att de brukar klä ut sig och knacka på dörrar. Det nämns också att släkten samlas. Skola 2
Det var sex pojkar och åtta flickor som svarade att de inte firade påsk. Men det var sex pojkar som svarade att de firade påsk, och att de målade ägg och pyntade och umgicks med familjen.
Tankar kring Halloween och all helgons dag
Skola 1
Vi ställde en fråga om vad som lät mest bekant av alla helgons dag och halloween då dessa infaller vid ungefär samma tidpunkt på året. Alla utom två stycken har svarat att Halloween är det som låter mest bekant. Förklaringarna för detta är mestadels att de hör eller säger ordet Halloween oftare än All helgons dag.
Skola 2
Sex flickor och elva pojkar har svarat att de tycker att Halloween låter mest bekant. Förklaringar till det är att man inte har hört alla helgon helgen förut, någon uppgav att man inte firade all helgon helgen. Man svarade även att man klädde ut sig och att man firade detta i skolan. En flicka och en pojke svarade att de tyckte att alla helgon helgen lät mest bekant,
anledningen till det svarade de att den var mer traditionell och att halloween bara var på skoj. En flicka svarade, vet ej på frågan.
Tankar kring olika högtider
Skola 1
Vi undrade också om de visste något om ett antal högtider. Dessa nämnda i teoriavsnittet. Chanukka, Eid al-Adha, Eid al-Fitr, Jom Kipur, Advent, Valborgsmässoafton. Alla eleverna vet något om Advent, då tänder man ljus, en elev skriver att det är i julmånaden och en annan skriver att det är en söndag i december före jul. De andra har skrivit snarlika svar. 8 av 15 har också fyllt i Valborgsmässoafton, då man tänder bål. En elev har också skrivit att det är kungens födelsedag.
Skola 2
Ingen av eleverna visste var chanuka var och kunde förklara det. En pojke och sex flickor ringade in att de visste vad Eid al-Adha var, och förklarade att man får pengar och presenter. Det var även en pojke och sex flickor som ringade in Eid al-fitr och förklarade att man firade och fick pengar. Ingen av eleverna ringade in Jom kipur. Alla eleverna ringade in advent och gav förklaring att man tänder ljus varje söndag i december. Sju pojkar och tre flickor ringade in valborg och gav förklaringen att man tänder brasa vid det tillfället.
Vad vill eleverna veta mera om
Skola 1
På frågan om de ville veta mer om någon högtid var det endast tre pojkar och två flickor som ville det. Det var vanligast att eleverna ville veta mer om islamiska och judiska högtider. En elev nämnde också Halloween och All helgons dag.
Skola 2
På frågan om det var någon högtid som de vill veta mer om svarade tio pojkar nej på frågan och två ja, den ena ville veta mer om a, b, c, d, e. Den andra pojken ville veta mer om valborg. Fyra flickor svarade nej på frågan och fyra svarade ja. Flickorna ville veta mer om Jom kipur, Chanukka, Valborg och Allhelgon helgen.
Elevernas tankar om Luciafirandet
Skola 1
Två pojkar och två flickor svarade att de inte tyckte om Luciafirandet, två flickor att de inte visste och resten tyckte det var roligt, eller en bra tradition. De sex elever som förklarat varför man firar Lucia förknippar det bland annat med ett helgon som trots att hon blev torterad hade sin tro på gud. Det är dock mer än hälften av eleverna som inte vet varför Lucia firas, 11 av 15.
Skola 2
Det var tolv pojkar och sju flickor som inte visste varför man firar Lucia. En flicka svarade ja och förklarade att det är den dagen då Jesus dog. På frågan om vad de tycker om lucia firandet svarade eleverna att det var roligt, en flicka svarade att hon inte ville fira det mer.
Pyssel
Skola 1
Nedan kommer en översikt av hur det ser ut med pyssel i skolan. Två pojkar och två flickor, har svarat att de inte brukar göra pyssel i skolan och en flicka har inte svarat på frågan. Det är framförallt julpyssel, som till exempel julkort, som nämns. En flicka har även nämnt Alla hjärtans dag-pyssel och några elever nämner påskpyssel.
Skola 2
På frågan om pyssel svarade fem pojkar och sju flickor att de gjorde någon form av pyssel. Övervägande svarade man stjärnor, kort och bilder. Det var en flicka och sju pojkar som svarade att de inte gjorde något pyssel.
6. Analys
I vår undersökning kom det fram att varken på skolan i Skurup eller i Malmö inte läggs ner mycket tid på traditioner och högtider. Det är ett ämne som tas upp när det blir aktuellt till exempel inför olika högtider. Rektor 2 påpekar att man har andra problem på skolan som behövs läggas tid på men han tycker att det är tråd som behövs lyftas. Det understryks av lärare 2 som menar på att man sällan har tid till pyssel och dylikt för att man har andra saker som ska göras, men samtalet har en viktig betydelse i undervisning kring högtider och traditioner. Som Hartman beskriver, att stoffurvalet för religionsämnet ökat, timplanen har försvunnit och dessutom har ämnet integrerats i andra ämnen, bestyrker detta lärare 2’s uttalande om tidsbristen. Istället för att arbeta kreativt i ämnet används samtalet som metod. Lärare 1 anser också att vikten av samtalet i undervisningen är av stor betydelse. Elevernas önskemål att diskutera högtider och traditioner tillgodoses. Det överensstämmer med vad som belysts av Olof Franck (2003) när han diskuterar att det är viktigt att man har kunskap både om sin egen tradition men även om andras. Vi kan se att eleverna har möjligheten men bara en del har intresset att ta reda på varför olika traditioner firas. Det kan också förankras i Otterbeck (2000) då han beskriver att kulturella möten inte kan undvikas i skolan och öppnar upp för frågeställningar från elevernas håll.
Det man kan se av resultatet är att både lärare 1 och lärare 2 tar upp svenska traditioner i sin undervisning. Det man främst tar upp är jul och traditioner som berör detta ämne till exempel adventskalender och att man tänder ljus i advent. I enkätundersökningen framkom att alla elever visste något om Advent. Det som skiljer sig åt är att eleverna i Malmö samtalar kring andra högtider till exempel Bajram. Det såg man även tydligt i enkäten att eleverna i Malmö i större utsträckning hade ringat in och beskrivit muslimska högtider. Ingen av eleverna varken i Malmö eller i Skurup hade ringat in judiska högtider. Anledningar till att eleverna inte vet något om Jom Kipur och Chanukka tror vi beror på att ingen har en judisk bakgrund eller att det finns i deras närhet, därav blir det avlägset för eleverna. Det svaga intresset för religiösa traditioner kan bero på det Jan Thavenius skriver om den kulturella friställningen att man frigör sig från sin egen kulturella identitet. Även de islamiska högtiderna blir nämnda från Skurupseleverna som högtider de vill veta mer om. Lärare 1 säger att hans undervisning grundar sig i efterfrågan från eleverna, men eleverna verkar inte veta att det finns någon
valmöjlighet till att undersöka dessa islamiska och judiska högtider då de faktiskt inte känner till att de finns.
De elever som firar jul gör detta på liknande vis, med julklappar och julmat men ingen av de tillfrågade nämnde en religiös bakgrund. Däremot de elever i Malmö som firade Bajram istället för jul beskrev att de gjorde detta på grund av att de var muslimer. Många av muslimerna på Malmö skolan firade både Bajram och jul. Det tror vi beror att man får två kulturella identiteter en i skolan och en hemma (Sandberg, 1996:118). Även som Otterbeck (2000) skriver att dessa elever har lagt upp en strategi för att kunna anpassa sig till två olika världar. Det verkar även som om de elever i Malmö som inte firar de kristna högtiderna har en del koll på vad dessa innebär. Detta tror vi också kan förknippas med deras olika kulturella identiteter då de får lära sig en sak hemma och får lära sig om svenska traditioner med kristen bakgrund i skolan. I Skurup behöver inte eleverna anpassa sig till två olika världar då deras kulturella bakgrund är likartad. Olivestam (1994) beskriver hur kulturarvet ständigt betonas i dagens läroplaner och på en skola som är så pass kulturellt enfaldig är det lätt att också undervisningen blir detta.
När det kommer kring frågan om Luciafirandet och varför man firar är det en skillnad mellan de två undersökta skolorna. Eleverna på Malmö skolan visste inte varför man firade men man tyckte det var roligt. Medan eleverna i Skurup angav förklaringar som stämde med historien om Lucia. Malmö eleverna får utöva en traditionell religiös högtid men vet inte varför de gör det, medan eleverna i Skurup får en inblick i varför Lucia firas. Enligt skolledning och lärare framkom det att de lever upp till styrdokumenten gällande undervisning och diskussion kring olika traditioner. Det framgår dock i enkätundersökningen att få elever kan svara på varför Lucia firas, även om det firats varje år, i minst fem års tid för eleverna på skolan.
Det man kunde utläsa kring frågan om Halloween och Alla helgons dag är att Halloween är ett ord som eleverna hör ofta, förmodligen på grund av att det är kommersiellt och det syns. Medan all helgona helgen har hamnat i bakgrunden av detta. En elev svarade; ”Halloween är mer på skoj och All helgona helgen är mer allvarlig”. Eleverna kan varken i Malmö eller i Skurup svara djupgående kring helgernas betydelse, utan bara ge en ytlig förklaring på vad som görs på Halloween. Att eleverna inte kan svara på detta beror förmodligen på den tidsbrist lärarna har att delge och återkoppla till samtalen de fört kring ämnet i klassrummet. Enligt lärare 1 framkommer också Halloween som ett kapitel i Engelskan vilket också blir ett inlärningstillfälle om högtiden för eleverna.
När det kommer till om det finns skillnader i intresse mellan pojkar och flickor gällande traditioner och högtider i skolan, så kan vi utläsa att flickorna i Malmö skolan har ett betydligt större intresse för okända traditioner än pojkarna. I Skurup var intresset lika lågt från både pojkar och flickor. Det tror vi beror på att det finns en större mångfald av olika traditioner i Malmö medan i Skurup finns en likartad kulturell bakgrund. Även om skolan i Skurup har en likartad kulturell bakgrund kan man inte frångå att andra traditioner än de som ligger nära eleverna bör integreras i undervisningen. Otterbeck (2000) styrker detta när han tycker att läraren måste ha kunskaper om olika kulturer och traditioner, han menar också att detta inte är oproblematiskt. Då det ska tas hänsyn till kulturella skillnader men inte frånta eleverna rätten till viss undervisning. På frågan om pyssel svarade hälften av pojkarna och alla utom en flicka att de gör pyssel på Malmöskolan. I Skurup svarade sex pojkar och fyra flickor att de gjorde pyssel. I Malmö bestod pysslet av vintersaker medan i Skurup mer traditionellt pyssel anknutet till högtider. Andersson & Sander (2005) skriver att skola och förskola bör anpassa undervisningen efter elevers behov (Andersson & Sander, 2005:71). Detta kan vara en
anledning att Malmö skolans mångkulturella variation leder till att inte så mycket traditionellt jul pyssel förekommer. Vi kan även utläsa att man ägnar mer tid i Skurup kring till att pyssla. Lärare 1 uppfattar att flickorna i klassen är mer intresserade av att pyssla än pojkarna, men i enkätundersökningen visade om man är pojke eller flicka inte har någon betydelse om man pysslar eller inte.
7. Slutdiskussion
Vi har kommit en bit sedan husförhör och Luthers katekes i undervisningssyfte. Efter att staten tog över religionsundervisningen gick det snabbt från att vara en konfessionell till icke-konfessionell skola. Därefter skulle skolan undervisa också om andra religioner än
kristendomen. Men lektionstiden minskades. Det blir svårt att hinna med allt och andra ämnen prioriteras. Sverige är ett mångkulturellt land, även skolan. Traditioner av annat ursprung än kristendomen uppmärksammas sällan även i skolklasser med ett kulturellt mångfald. Vi har sett vilken religiös, eller kulturell bakgrund eleverna har, eller inte har i hemmet, har betydelse i deras kunskaper om olika religioner.
Det har varit ett intressant arbete att undersöka. Resultatet var inte så överraskande men en del förvånade oss. Det var positivt att se att många flickor ville veta mer om andra traditioner och högtider och negativt att pojkarna verkade vara så ointresserade. Vad det kan bero på kan tolkas på många sätt och det finns inget direkt svar då enkäten inte gav eleverna möjlighet att ge svar i hur de faktiskt tänker. Det var intressant att se att den mångkulturella skolan ville veta mer om andra traditioner, vi tror att det bero på att eleverna är omgivna av olika kulturer och att detta väcker ett intresse. Då den kulturella bakgrunden är så likartad bland eleverna i Skurups skola kan detta hämma intresset och det blir svårt att hitta ett meningsfullt syfte med kunskap som rör andra traditioner. Traditioner och högtider är något som berör alla på ett eller annat sätt men det vi kan se är att skolan måste ta ett ansvar då eleverna inte visar intresse. Undervisningen bör ske på en global nivå för att inte utesluta något på grund av att det inte finns representerat på skolan. Men även att det svenska kulturarvet behandlas. Men ska vi verkligen fira högtider med kristna traditionsbakgrunder i skolan?
8. Referenser
Litteratur
Andersson, Daniel & Sander, Åke, Det mångreligiösa Sverige, 2005, Lund, Studentlitteratur Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus, Thavenius, Jan, Skolan och de kulturella
förändringarna, 1999, Malmö, Studentlitteratur
Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven G, Skogar, Björn Livstolkning och
värdegrund, 2000, Linköping, Frestelser och vägmärken för undervisningen i religion. Borevi, Karin, Religion i skolan, i boken Religionsfrihet i Sverige – Om möjligheten att leva
som troende, 1997, Lund, Studentlitteratur
Dalen, Monica, Intervju som metod, 2007, Malmö, Gleerups
Franck, Olof, Domens eller hjärtats etik?, 2003, Danmark, Studentlitteratur
Hartman, Sven G, Hur religionsämnet formades, i boken Livstolkning och värdegrund, 2000 av, Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven G, Skogar, Björn, Linköping
Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Den mångkulturella skolan, 1996, Lund, Studentlitteratur
Olivenstam Eber, Carl, Skolan och religionsfriheten, i boken, Religionsfrihet –Om
jämlikheten i ett mångkulturellt samhälle, 1994, Stockholm/Malmö, Proprius Förlag Otterbeck, Jonas Islam, muslimer och den svenska skolan, 2000, Lund, Studentlitteratur Schön, Ebbe, Svenska Traditioner, 1998, Sundbyberg, Semic
Trost, Jan, Kvalitativa Intervjuer, 2005, Poland, Studentlitteratur
Rosengren, Karl Erik, Arvidsson, Peter, sociologisk metodik, 2005, Malmö, Liber Uddenberg, Agneta, Årets högtider och festdagar, 1997, Falun, Scandbook
Norlander, Lisa, Helger & högtider i mångkulturella almanackan, 1998, Stockholm, Arket officin AB
Internet
Skolverkets hemsida
(
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE1010%20-%20Religionskunskap 09-11-15).
Pedagogiska magasinets hemsida
http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?ArticleID=362045&ArticleOutputTemplateI D=94&ArticleStateID=2&CategoryID=3696&FreeText=skolavslutningar 2009-11-19 Aftonbladets hemsida http://www.aftonbladet.se/debatt/article5326168.ab 2009-11-19 Folkparitets hemsida http://vlt.se/asikter/debatt/1.474000-folkpartiet-fira-garna-skolavslutning-i-kyrkan - 2009-11-19 Intervjuer Lärare 1, 2009-11-30 Lärare 2, 2009-12-07 Rektor 1, 2009-12-02 Rektor 2, 2009-12-04
Elevenkäter Skurup, genomförda 2009-11-30 Elevenkäter Malmö, genomförda 2009-12-07
Bilaga 1:
Frågor till lärare, skolledning samt frågor till enkätundersökning Intervju frågor
Vilka elever går på denna skola och hur ser deras bakgrund ut? Vad är det för närmiljö som finns kring skolan?
Hur gör ni kring avslutningar och olika högtider på er skola?
Vilka högtider belyser ni på just er skola?
Hur mycket tid i undervisningen lägger ni just på både svenska och utländska traditioner?
Kan du eller ni se några tendenser om det är flickor eller pojkar som vill samtala eller arbeta med och kring traditioner, t.ex. pyssel och så vidare?
Hur arbetar ni med traditioner på er skola?
Samtalar och diskuterar ni i arbetslaget kring traditioner och hur ni ska hantera t.ex. högtider?
Bilaga 2:
Skolledningsfrågor
Finns det någon diskussion kring firandet av kristna/svenska traditioner i skolan? Hur arbetar skolledningen kring detta?
Hur bemöts elever som har en annan traditionsbakgrund än den svenska? Vilka metoder använder ni för att tillgodose elevers behov kring högtider?
Bilaga 3:
Lov och traditioner
Ringa in om du är pojke eller flicka
Hur gammal är du?________
