HÅLLBAR UTVECKLING UNDERIFRÅN -Vad finns på insidan av Örebros miljöförvaltning?

H

ÅLLBAR UTVECKLING

UNDERIFRÅN

Vad finns på insidan av Örebros

miljöförvaltning?

Jonathan Lehmann Molander & Jaromir Lhotsky

Handledare: Daniel Drugge Seminariedatum: 2019-06-04 Statskunskap kandidatkurs

Abstract

Hysing & Olsson published a paper in 2011 revealing that 23% of all Swedish municipalities had a green inside activists (a form of public official) residing within them. Our paper aims to highlight the activity of this specific brand of public officials which many know little about. Considering recent events, particularly Greta Thunberg’s strike and the Swedish public official petition in the government office, this study reused Hysing and Olsson’s (2011) questionnaire survey to examine the local environmental office in Örebro municipality to identify the presence of green inside activists. In comparison to Hysing & Olssons

study results, no green inside activists were identified nor could their activity be reviewed. The study requires further research concerning the eventual presence of other bureaucratic archetypes.

Keywords: Public officials, Green activism, Inside activism, Archetypes, Swedish municipality.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 2

1.2 Disposition ... 2

2. Teoretisk ramverk/Analysram ... 3

2.1 Olika typer av Tjänstemän ... 3

2.2 Olika typer av legitimitetsgrunder för tjänstemän ... 4

2.3 Analysverktyget ... 5

2.4 Forskningsöversikt ... 6

3. Metod ... 11

3.1 Tillvägagångssätt och Material ... 12

3.2 Urval ... 15

3.3 Avgränsningar ... 16

3.4 Analysmetod ... 17

3.5 Diskussion om metodproblem, validitet och reliabilitet. ... 17

4. Resultatredovisning och analys ... 20

4.1 Kort redovisning om respondenterna ... 20

4.2 Gröna insidanaktivister på Örebro Kommuns miljöförvaltning ... 21

4.3 Arbetsuppgifter på miljöförvaltningen. ... 23

4.4 Nätverkande på miljöförvaltning ... 25

4.5 Synen på miljöarbete i Örebro Kommun ... 26

4.6 Analys av resultat ... 28

5. Slutsatser och avslutande diskussion ... 32

5.1 Slutsatser ... 32

5.2 Avslutande diskussion ... 33

1

1. Inledning

Den 20 augusti 2018 rapporterar expressen om en relativt okänd ung person vid namn Greta Thunberg som sitter utanför riksdagshuset i Stockholm. Avsikten med demonstrationen och budskapet i media är en uppmaning, hon vill att folk ska ”...sätta in sig i klimatfrågor för då förstår en vad det handlar om och blir engagerad” (Expressen 2018). Till skillnad från mycket annat i denna tid glömdes inte denna händelse bort, den försvann varken i vardagsbruset eller i periferin. Tvärtom, reaktionerna lät inte vänta på sig och de var kraftfulla. 15 mars 2019 rapporterar Svt att Greta har blivit anförare för ett globalt fenomen, numera hålls det 1700 miljömanifestationer fördelat över 100 länder i solidaritet för Gretas sak och miljöfrågor (Svt 2019). Det är tydligt att politiska frågor rörande klimatet och dess utmaningar är i ropet när en ensam svensk persons strejk leder till något så mycket större. Miljörörelsen har kort sagt vind i seglet och det blåser kulingvindar.

Utifrån tiderna vi lever i känns det naturligt att utforska denna gröna våg och upptäcka vilka eventuella avtryck den har åstadkommit. Greta och miljörörelsen vill se en förändring hos människors livsstilsval och se en reformvilja hos det politiska etablissemanget. Denna studie ämnar ta reda på om det finns en grön vilja i den offentliga sektorn som inte nödvändigtvis formas och förverkligas av politikerna. Vad gör tjänstemännen?

En knapp månad senare, den 26 september 2018, så rapporterar SvD att 261 opolitiska tjänstemän har skrivit under ett upprop i regeringskansliet i Stockholm. I detta upprop så redogör de opolitiska tjänstemännen att de är oroliga för att ett potentiellt regeringsbyte skulle kunna riskera att rubba den värdegrund som tillämpas i regeringskansliet främst kring

diskriminerings och mångfaldssyn (SvD 2018). Är detta tjänstemän som agerar professionellt och upprätthåller sin opartiskhet eller agerar de utöver sina befogenheter?

År 2011 redovisar Hysing och Olsson resultatet från en studie de har genomfört där de visar att i 67 av 291 av våra svenska kommuner finns vad de väljer att benämna som “gröna insidanaktivister”. Hysing och Olsson presenterade i sitt resultat att 81 av 701 respondenter

2

kunde benämnas som gröna insidanaktivister (Hysing & Olsson 2011). Åtta år senare så visar de två ovannämnda artiklarna tecken på en miljörörelse som växer sig starkare och vad som skulle kunna beskrivas som aktivism inom den svenska förvaltningen. Därav blir det av väldigt stort intresse att undersöka hur utvecklingen har sett ut sedan denna studie

genomfördes. Vi ämnar genomföra en liknande studie för att undersöka fenomenet gröna insidanaktivister för att se om den utvecklingen verkar följa det som kan tydas ur

nyhetsrapporteringen.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att förstå vad det är som karaktäriserar den gröna

insidanaktivistens roll i offentlig förvaltning och sedan ta reda på om de utgör en del av Örebro kommuns miljöförvaltning. Denna studie är även motiverad, med de senaste tidens händelser i åtanke, att synliggöra ifall andelen gröna insidanaktivister tycks ha ökat eller inte. Forskningsfrågorna blir således:

Hur förekommande är fenomenet gröna insidanaktivister på Örebro kommuns miljöförvaltning i förhållande till Hysing och Olssons (2011) nationella studie?

Om gröna insidanaktivister identifieras, hur ser de på miljöarbetet inom sin kommun jämfört med Hysing och Olssons (2011) nationella studie?

Hur många tjänstemän kan identifieras som den byråkratiska respektive den aktivistiska tjänstemanna arketypen på Örebro kommuns miljöförvaltning?

1.2 Disposition

Dispositionen i denna uppsats ser ut på följande sätt. I kapitel två kommer uppsatsens teoridel, där redogör vi för hur det teoretiska ramverket, analysverktyget och forskningsöversikten kommer se ut för denna uppsats. Kapitel tre består av studiens metodkapitel, där framförs det

3

vilken metod uppsatsen har använt samt diskutera problem kring denna metod. I kapitel fyra redogörs resultatet av studien och detta jämförs sedan med Hysing och Olssons studieresultat, detta kapitel inbegriper även en analys på resultatet av studien. Slutligen i kapitel fem

kommer slutsatserna av uppsatsen att presenteras och sedan, som avslutning, för vi en diskussion om arbetet.

2. Teoretisk ramverk/Analysram

I detta kapitel beskrivs vad som utgör det teoretiska ramverket samt grunden för studiens analys. Viktiga begrepp för denna uppsats kommer sedan att klargöras och studiens

analysverktyg kommer att byggas upp. Till sist blir studiens forskningsöversikt presenterad.

2.1 Olika typer av Tjänstemän

I denna del kommer två arketyper av tjänstemän presenteras, det är byråkraten och aktivisten. De är viktiga att ha kunskap om som läsare, för att begripa och förstå denna uppsats på ett tydligt sätt.

Den normativa arketypen för en byråkrat är följande, en tjänsteman av byråkratarketypen är en tjänsteman som är väl medveten om sin plats i den hierarkiska organisationen. Detta innebär att denna typ av tjänsteman är underställd den beslutsordning som existerar och när denne utövar sin tjänst så gör den det efter en systematisk disciplin och kontroll. Vidare så kännetecknas denna arketyp av regelföljande och agerar utefter det tillgängliga lagrummet och lägger inte in sina personliga värderingar eller åsikter i sitt yrkesutövande. Normen är att byråkraten i sin tjänsteutövning skall styras av regler samt agera neutralt, sakligt och

opartiskt. Det tredje kännetecknet för byråkratarketypen är att denne tjänsteman skall inneha specialist/expertkunskap inom förvaltningsområdet som denne tjänsteman jobbar inom genom att t.ex. vara utbildad inom det specifika förvaltningsområdet. Det sista kännetecknet för byråkratarketypen handlar inte om byråkratens agerande utan om vad som krävs för att garantera byråkratens oberoende gentemot samhällsintressen från företag, intressegrupper, folket eller politiska partier. Det som krävs för detta är säkra anställningsformer där en

4

tjänsteman exempelvis inte skall kunna sägas upp ifall de presenterar sanningar till

makthavare som är obekväma för dem. Tjänstemännen skall även ha en tillräcklig lön för att göra dem ovilliga att hänföras av företag som kan vilja påverka dem genom mutor (Hysing & Olsson 2012, s. 40-43).

Nästa tjänstemannaarketyp är aktivisten. Denna arketyp står i stark kontrast till den

byråkratiska arketypen då denna typ av tjänsteman arbetar utifrån sina egna värderingar och åsikter inom den offentliga förvaltningen. Aktivisten överger tanken på tjänstemän som en neutral roll där tjänstemannen på opartisk basis tillämpar beslut som ges från politiker, till exempel kan en aktivist försöka förhala eller förändra politikers beslut så de ligger mer i linje med aktivisternas egna värderingar. Det finns många exempel på tjänstemän som är beredda på att agera utifrån egna uppfattningar om vad som är rätt eller fel, här innefattas tjänstemän som avslöjar korruption, vanvård eller maktmissbruk. De agerar enligt egna uppfattningar men endast efter det offentliga etoset. Aktivisten däremot bör ses som en tjänsteman som agerar efter sina egna värderingar utan någon koppling till det offentliga etoset, de lägger sig i

Vad-frågor när de skall främst hålla sig till Hur-frågor. En aktivist som är en tjänsteman

skiljer sig från en vanlig aktivist, detta genom det stora handlingsutrymmet som de får till att driva förändring i samhället genom deras position i den offentliga förvaltningen. Vanliga kännetecken för denna arketyp är ofta deras utbredda nätverkande i både privatlivet men även på arbetsplatsen då deras engagemang för en eller vissa frågor uttrycks både i deras privata liksom professionella verksamhet. Detta engagemang kan t.ex. vara, som är av relevans för denna uppsats, medlemskap i miljönätverk i privatlivet. Engagemanget kan även leda till nätverkande inom den offentliga förvaltningen som på så sätt kan leda till att aktivisten kan påverka beslut på ett kraftfullt sätt (Hysing & Olsson 2012, s. 105-110).

2.2 Olika typer av legitimitetsgrunder för tjänstemän

De två typerna av legitimitetsgrunder för de respektive tjänstemannaarketyperna är viktiga att presentera eftersom de hjälper konstruera ett analysverktyg i studien.

Tjänstemannens legitimitet ska i ett demokratiskt statsskick härröra från dennes plats i den parlamentarisk-demokratiska styrningskedjan. Dennes maktutövning ska utgöra ett

5

förverkligande av folkets och deras folkvaldas vilja. Tjänstemannens maktutövning och befogenheter ska vara beskrivet och reglerat i lagtext. Likhet inför lag, saklighet och opartiskhet ska utgöra självklara ledstjärnor i hens yrkesutövning. Dock finns det fler

legitimitetsgrunder en tjänsteman har att stå på utöver dessa. De kommer beskrivas i styckena nedan och det är mycket viktigt att även dessa grunder till legitimitet har ett korrekt och funktionellt samspel till demokratin och dess institutioner (Hysing & Olsson 2012, s. 133). Byråkratens legitimitetsgrund i maktutövandet återfinns i dennes juridiska kunnande genom att agera korrekt i politiska processer. Genom att vara insatt i och inneha en expertis i lagarna garanterar hen likabehandling och saklighet i yrkesutövningen. Det är byråkraten som bidrar med en stabiliserande och förutsägbar dimension, hen förhindrar även godtyckliga tolkningar av lagtext (Hysing & Olsson 2012, s. 135).

Aktivisten har en viktig funktion i offentlig verksamhet, det är denne som uppmärksammar och representerar åsikter samt sympatier som inte får tillräcklig gehör i politiken. I rollen som aktivist verkar tjänstemannen för att ge rum åt intressen hos svagare aktörer gentemot

starkare. Aktivistens närvaro gör sig ofta påmind när det gäller att mottaga stöd från

specialintressegrupper som delar tjänstemannens egna värderingar. Tjänstemannens roll som aktivist gör sig även också frekvent uppenbar i dennes hängivna tacklande av de stora framtidsutmaningarna. I egenskap av att agera aktivist står tjänstemannen för

inflödeslegitimitet genom att stå upp och agera för svagare aktörer. Aktören tilldelas också betydelsefull utflödeslegitimitet genom att hantera samhälleliga problem (Hysing & Olsson 2012, s. 136).

2.3 Analysverktyget

Sammanfattningsvis så ser analysverktyget ut på följande sätt. I föregående del av kapitel 2 har två arketyper av tjänstemän och deras legitimitetsgrunder presenterats. Byråkraten som kännetecknas av medvetenhet om dennes plats i den hierarkiska organisationen, regelföljande, neutralitet, saklighet, opartiskhet och expertkunskaper inom dennes förvaltningsområde. Legitimitetsgrunden för denna arketyp kommer just ur detta korrekta agerande i de politiska processerna, hen garanterar likabehandling och ger en stabil förutsägbar dimension.

6

Aktivisten däremot kännetecknas av övergivandet av opartiskhet, agerar från egna värderingar utanför det offentliga etoset, lägger sig i Hur-frågor istället för att hålla sig till Vad-frågor och har utbredda nätverk i och utanför arbetet. Legitimitetsgrunden gällande denna arketyp

kommer från att representera åsikter som inte får tillräcklig gehör, ge utrymme åt svagare aktörer och genom att hantera samhälleliga problem. Hur dessa skall användas kommer att presenteras i avsnitt 3.4 där vi redogör för analysmetoden för detta arbete.

2.4 Forskningsöversikt

Denna uppsats är ämnad att göra en replikationsstudie på Hysing och Olssons studie från 2011. Därför anser vi det är relevant att påbörja forskningsöversikten för denna uppsats med att presentera deras studie först och visa deras resultat och slutsatser.

“Who greens the northern light? Green inside activists in local enviromental governing in Sweden” är namnet på Hysing och Olssons studie, som har målet att försöka fördjupa sin förståelse för den lokala miljöstyrningen i de svenska kommunerna genom att undersöka existensen av så kallade gröna insidanaktivister. I denna studie tar de upp att en grön insidanaktivist har fem stycken utmärkande karaktärsdrag, dessa karaktärsdrag använde de sedan till att konstruera frågor till sin enkätundersökning.

De karaktärsdrag som en grön insidanaktivist har är följande: denna person ska vara anställd inom den offentliga förvaltningen och arbeta som tjänsteman då denna position ger tillgång till offentliga resurser och det tillåter även aktivisten att bli en del av policyskapandet. Tjänstemän brukar dock vara begränsade i den mån att de inte har allt för stor kapacitet till individuella handlingar eftersom tjänstemän av högre rang alternativt politiker kan förhindra dem från detta (från att utöva för stort inflytande på policyskapandet). För att vara en grön insidanaktivist krävs därför att respondenten i deras enkät uppger att de har en stor grad av frihet i formandet av deras egna arbetsuppgifter. Gröna insidanaktivister är även experter inom miljöområdet liksom det politiska och administrativa landskapet och använder detta till att få gehör för sina idéer gällande alternativa policyalternativ. Dessa aktivister använder sig även av nätverk i det privata livet för att fördjupa sin kunskap, få utökad information, lobbyism, finansiering och möjlighet att styra/skapa opinion utanför den offentliga

7

förvaltningen. Slutligen är det sista karaktärsdraget för en grön insidanaktivist att de är hängivna till gröna värderingar och dessutom redo att stå upp för dessa även i sin professionella roll som tjänsteman (Hysing & Olsson 2011).

Resultatet av deras studie var följande: de börjar presentationen av sitt resultat med att redogöra för att det fanns 81 av 701 respondenter som föll inom ramen för en grön

insidanaktivist. Dessa 81 respondenter befann sig i 67 av de 291 kommunerna i Sverige vilket innebär att det förekommer minst en grön insidanaktivist i 23% av de svenska kommunerna. Vidare så fann Hysing och Olsson (2011) även att de gröna insidanaktivisterna, 43/79 dvs 54.9%, främst arbetade med administrativa uppgifter. Gröna insidanaktivister arbetar med administrativa uppgifter i större utsträckning än icke-gröna insidanaktivister som endast hade detta som primär arbetsuppgift i 32.7% av fallen (187/572). Angående nätverkande så visade det sig att alla tjänstemän i stort håller på med detta. På hela populationen var det totalt 91% och bland de gröna insidanaktivisterna var det 97%. Den största skillnaden mellan de som betraktas som gröna insidanaktivister och de som inte gör det är vilka som deltar i dessa nätverk samt nätverkens syften. I nätverken som de gröna insidanaktivisterna var aktiva i så medverkade tjänstemän från nationell och internationell nivå i större grad, politiker deltog i större grad, företagare deltog i större grad och även miljöorganisationer deltog i större grad än i de nätverk som tjänstemän som inte var gröna insidanaktivister deltog i. De gröna

insidanaktivisterna använde även sina nätverk mer till lobbyism, finansiering och projekt, social support och till koordination i miljöarbete. Gröna insidanaktivister var överlag mer positiva till både moderata och radikala samhällsförändringar för miljöns skull. Slutligen så handlar de sista frågorna om påverkan som de gröna insidanaktivisterna hade på den

offentliga förvaltningen. I dessa frågor visar det sig att de gröna insidanaktivisterna i större utsträckning anser att deras kunskap och idéer har påverkan på policys inom deras kommuner, de är också generellt mer positivt inställda till de miljöpolicys som implementeras än de övriga tjänstemännen (Hysing & Olsson 2011).

Avslutningsvis så poängterar Hysing och Olsson att deras tes om att gröna insidanaktivister har en viktig roll angående miljöfrågor i kommunerna är bevisad eller i alla fall stärkt av denna studie. Dock så kan inte de gröna insidanaktivisterna skapa det gröna samhället helt på egen hand och deras påverkan på den lokala förvaltningen är beroende på ett antal faktorer. De gröna insidanaktivister verkar som spindeln i nätet i sina förvaltningar, de använder sig av

8

sina befattningar för att samla resurser från flera platser i samhället för att uppnå sina mål (Hysing & Olsson 2011).

Vidare i vår forskningsöversikt så redogör vi för två studier som handlar om förhållandet mellan politiker och tjänstemän i kommuner. Dessa studier ansåg vi viktiga att inbegripa för att ge en bild av hur rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker ser ut i verkligheten gentemot idealbilden. I en rapport som heter Dilemman i samarbete mellan politiker och

tjänstemän (2012) intervjuas femtiosex politiker och tjänstemän. Hos dessa intervjuobjekt

rådde det konsensus vilka roller som bör råda i en kommunal verksamhet, det bör finnas en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Politikernas uppgifter inbegriper vad-frågor medan tjänstemannen ska hänge sig åt hur-frågor. Arbete förknippat med strategiska frågor och målbilder ska vara förbehållet politikerna, det är tjänstemännens arbetsroll att verkställa politikernas vilja samt bereda underlag. Denna utmålade föredömliga arbetsdelning har dock inte en fullkomlig grund i faktisk kommunalpolitik menade en

majoritet av respondenterna. Politikerna berättade att tjänstemännen inte sällan gav uttryck för sina subjektiva värderingar i beredning av underlag och inte alltid var föredömliga när det gällde att agera sakligt och neutralt i sin yrkesutövning. Denna bild bekräftas även hos en av tjänstemännen, denne berättade att tjänstemän kunde argumentera för vissa handlingssätt istället för att i vanlig ordning tillgodose politikerna med en stor traditionell utredning. En politiker var särskilt kritisk och menade att tjänstemän tog på sig för stora friheter ibland. I en specifik kommun var flera politiker av åsikten att deras tjänstemannakår hade demonstrerat tendenser till att prioritera förvaltningens synsätt framför det medborgerliga (Jonsson et al. ss. 2012, 13-14).

Att det kan finnas ett behov av tydligt definierade roller har tidigare visat sig i Nilsson och Wänströms (2011) studie “Hur besvärligt kan det vara i en kommun? 46 kommuner berättar” där 200 ledande politiker och tjänstemän intervjuades. Intervjuobjekten använde ofta termen “låsningar” för att beskriva konsekvenserna av oklarheter i vilken roll en tjänsteman

respektive en politiker skall ha i kommunernas arbete. I en kommun gick detta så långt att kommunen blev handlingsförlamad, ledande politiker satte sig starkt emot en stor del av det som förvaltningscheferna företog sig samt så fanns det en stor motvilja hos

förvaltningscheferna att följa de politiska intentionerna (Nilsson & Wänström 2011, s. 29). Politiker i flera kommuner ansåg att förvaltningstjänstemän allt för ofta agerade mer

9

självständigt än vad som var nödvändigt, det skapade i sin tur situationer där politiker och tjänstemän gick in i varandras ansvarsområden (Nilsson & Wänström 2011, s. 36).

Det är även relevant för detta arbete att presentera forskning om tjänstemannarollen och dess förändring över tid i takt med att Sveriges offentliga förvaltning förändras. Bartholdsson (2009) har skrivit en avhandling som heter “Hållbarhetens mänskliga byggstenar”. I denna avhandling skriver hen att politiken allt mer har anammat en New Public Management-anda och därför har tjänstemannarollen genomgått en förändring. När offentlig förvaltning blir mer marknadsliknande men inte erbjuder ekonomiska incitament så uppstår fler engagerade tjänstemän som har en annan drivkraft än just de ekonomiska.

Bartholdsson beskriver dessa tjänstemän som eldsjälar och behövda i offentligheten då de hjälper till med kreativa lösningar och har ett stort engagemang för frågorna som behandlas. Detta leder till att tjänstemannarollen anpassas efter den utvecklingen som sker där allt fler tjänstemän är eldsjälar. En nutida tjänsteman beskrivs som en person som “... kan vara en nätverkande balanskonstnär med ett handlingsutrymme som kräver kreativitet och

initiativrikedom”. Nutida tjänstemän som i allt större utsträckning är eldsjälar tvingas fram till att vara balanskonstnärer som hela tiden balanserar mellan att driva på de frågor de anser vara viktiga men samtidigt upprätthålla rättssäkerheten. Med detta sagt så skriver Bartholdsson (2009) att “Myten om den neutrale tjänstemannen kan än en gång avlivas”.

Det uppstår två nya typer av tjänstemannaarketyper baserat på eldsjälarnas syn på tjänstemannarollen, den engagerade byråkraten och den nätverkande konstnären. Den engagerade byråkraten ser sig som den nya administratören och kombinerar sina kvalitéer som ämbetsman med en distans till miljörörelsen medan den nätverkande konstnären som också ser sig som den nya administratören balanserar mer mellan medlare och diplomat och arbetar utåtriktat, nätverkar, samarbetar och har ett aktivt förhållningssätt till miljörörelsen. Avslutningsvis så skriver Bartholdsson att målstyrning har gjort att tjänstemän har fått ett större handlingsutrymme och därmed möjliggjort att tjänstemän nu kan förena deras engagemang för enskilda sakfrågor med deras tjänstemannaroll (Bartholdsson, 2009).

Denna studie nedan är lämplig att presentera då den visar på en annan typ av utveckling inom tjänstemannarollen än den som Bartholdsson visar i studien som presenterades ovan. De dolda

10 makthavarna - politiska tjänstemän i stad och stat (2009) är en artikel skriven av Anders

Ivarsson Westerberg och Torbjörn Nilsson. Forskarna uppmärksammar politiserade

tjänstemän som ett snabbväxande fenomen och syftar till att studera denna “...politisering av stad och stat”. Enligt Ivarsson Westerberg & Nilsson (2009, ss. 325-327) kan en politiserad tjänsteman identifieras utifrån att de uppfyller någon, några eller alla av tre kännetecken. Ett kännetecken är att tjänstemannen har rekryterats och anställts utifrån politiska

hänsynstaganden snarare än meritokratiska. Ett annat tecken på en politiserad tjänsteman är om denne är partipolitisk aktiv och låter detta ha en påverkan i hens arbete gällande

implementering av politik. Denna variant av politisering finns även i Sverige men tar sig en annan form enligt artikelförfattarna. I Sverige råder det en stark organisationskultur med en gemensam värdegrund och konsensus, detta gäller inte bara bland tjänstemännen utan mellan tjänstemännen och politikerna också. Det har till och med hänt att svenska tjänstemän har demonstrerat sin politiska lojalitet öppet och visuellt. Denna lojalitet har inte nödvändigtvis varit förbehållet ett parti utan kan ha handlat om en särskild signifikant politisk sakfråga, det har exempelvis hänt att tjänstemän har gjort politiska ställningstaganden gällande specifik jämställdhets- eller miljöpolitik. När tjänstemän känner och arbetar lojalt med en sakfråga åt en avsiktlig specifik politisk riktning är de att betrakta som “aktivister” enligt Ivarsson Westerberg och Nilsson (2009). De menar att en aktivist är någon “...som är lojal med

politikområdet snarare än regeringspartiet”. Ett sista kännetecken för en politiserad tjänsteman går att finna i relationen mellan politik och förvaltning. I den klassiska och ideala

styrningskedjan ska byråkraterna verkställa politikernas direktiv men politiseringen är en förändring till denna dynamik. Politisering innebär i detta fall att förvaltningens makt ökar i förhållande till politikens, det är när tjänstemännen i egenskap av positionen de besitter driver sin egen agenda i politiska frågor. En aspekt till detta är att myndigheter i högre grad intar politiska ställningstaganden och tjänstemän tar på sig uppgifter som tidigare varit förbehållet politikerna.

11

3. Metod

Metoden till denna studie är kvantitativ och utgörs av en enkätundersökning. Enkäten till denna uppsats är baserad på en tidigare nationell studie genomförd av Hysing och Olsson (2011). Frågorna i enkäten är utformade till att identifiera förekomsten av gröna

insidanaktivister bland tjänstemän inom kommunal verksamhet.

Att metoden är kvantitativ innebär att den kommer vara koncentrerad kring en form av statistisk analys av fall och observationer (Halperin & Heath 2012, s. 7). En

enkätundersökning kännetecknas av att den, till skillnad från andra frågeundersökningar, använder skriftlig kommunikation gällande dess frågeställningar. Vi har valt att göra en skriftlig elektronisk enkät, till skillnad från en traditionell, eftersom denna typ av enkät är enkel och effektiv att distribuera via mejl. Den traditionella enkätstudien är nämligen en fysisk postenkät som respondenterna svarar på skriftligt och återlämnar till forskaren. Det finns dock fler enkätformer utöver dessa två, enkätstudier är också möjliga att distribuera via SMS eller andra appar. Det är möjligt att göra en blandstudie med både

intervjuundersökningar och enkätundersökingar. Metoden till denna uppsats förbehåller sig dock till att, vilket är kutymen, använda endast en datainsamlingsmetod (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wägnerud 2017, s. 240).

Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 250) är det ett välkänt faktum att skriva bra frågor till ett frågeformulär inte är någon enkel sak. Tvärtom är det en uttryckligen svår process som det tar tid och övning att bemästra. Författarnas primära råd är att försöka finna en etablerad serie frågor som forskare sedan tidigare har formulerat, detta bidrar till ett flertal positiva aspekter till metoddelen och vår studie. Det säkerställer att frågorna man ställer är granskade och validerade i någon mån av det akademiska etablissemanget. Att använda en etablerad enkät bidrar även till att studien får en jämförande empirisk dimension, den möjliggör nämligen på ett konkret tillvägagångssätt att ens egna undersökning kan jämföras med en eller flera tidigare. Utifrån dessa aspekter så ansåg vi att vår studie bör använda sig av en färdig forskningsenkät, vi hade då turen att få använda oss av forskningsfrågor formulerade av Hysing & Olsson.

12

Enkäten är uppbyggd kring slutna frågor därför att den tillhandahåller respondenterna på förhand med ett antal begränsade svarsalternativ. Detta särskiljer den från öppna frågor som har fördelen med att täcka in många svar men är problematisk att analysera kvantitativt enligt Eliasson. Vår enkät använder sig nästan uteslutande av ordinalvariabler. Detta innebär att den arbetar efter en rangordning i siffror vilket kan beskrivas som det typiska sättet att mäta attityder på (Eliasson 2013, s. 38).

Vilken en studies population är i urvalsdesignen beror på vad en studie försöker beskriva, exempel på olika populationer skulle kunna vara skolor, kommunpolitiker eller bostadsägare (Halperin & Heath 2012, s. 242). SCB definierar population som ”…summan av personer, föremål eller andra objekt som du vill beskriva” (SCB u.å.). Det är tjänstemännen på

miljöförvaltningen i Örebro som studien ämnar ta reda på information kring och kunna berätta något om, det är därmed tydligt att de utgör studiens population. Studien ämnar ta reda på ackurat information kring hur förekommande fenomenet gröna insidanaktivister är på miljöförvaltningen i Örebro kommun. Det är därför optimalt om samtliga tjänstemän på miljöförvaltningen (studiens population) svarar på enkäten för att då blir det en

totalundersökning och en totalundersökning utgör det bästa tillvägagångssättet att generalisera resultatet på (Esaiasson et al. 2017, s. 171).

Eftersom vår studie har för avsikt att svara på hur vanlig fenomenet med gröna

insidanaktivister är på miljöförvaltningen jämfört med Hysing och Olssons (2011) nationella studie är enkätstudien ett lämpligt och naturligt metodval. Det bör rimligtvis inte finnas så många bättre sätt att identifiera gröna insidanaktivister inom miljöförvaltningen än att

använda identiska frågor till vilka Hysings och Olssons studie gjorde. Det ska även tilläggas, som tidigare nämnt, att det kan vara till vår fördel att använda frågor från en etablerad

forskningsenkät eftersom den tillhandahåller valmöjligheter. En etablerad forskningsenkät gör det nämligen möjligt för oss att tillägga ytterligare en empirisk aspekt till studien.

3.1 Tillvägagångssätt och Material

Tillvägagångssättet för att göra denna replikationsstudie är som följande. Det krävs

insamlande av eget empiriskt material. Detta innebar inledningsvis att konvertera Hysing och Olssons enkätfrågor från det initiala pappersformatet till en enkät på nätet. Vi använder oss av

13

enkätsidan SurveyMonkey.com för att dels skapa enkäten men även för att samla in svaren som vi får på enkäten. Denna sida har även möjlighet att exportera svarsdata till Excel vilket är en funktion vi har utnyttjat för att sedan mata in svarsdatan i SPSS. Enkäten skickades sedan till Örebro kommuns miljöförvaltning, som vid första versionen av enkäten ansåg att den var för omfattande. Därför var det lämpligt att redigera enkäten från 95 frågor till 29 frågor. Detta gjorde det möjligt att kunna genomföra studien på miljöförvaltning i Örebro kommun.

På miljöförvaltning uppgavs det i mailkonversationer att det fanns totalt 75 anställda tjänstemän på förvaltningen, dock var åtta av de tjänstlediga. Totalt kunde således 67 anställda ha möjlighet att svara på enkäten. Av de totalt 67 anställda svarade 38 stycken tjänstemän, det gav en svarsfrekvens på 56,7%. Dessvärre slutförde dock inte samtliga 38 enkäten på ett korrekt sätt vilket gav en mer rättvisande svarsfrekvens på 24 personer vilket är endast 35,8% av den totala populationen. Att de inte slutförde enkäten på ett korrekt sätt medförde att alla de obligatoriska avsnitten i enkäten inte blev ifyllda. Det finns en respondent som svarade på allt förutom en fråga i en av delarna men vi beslutade att behålla kvar

respondentens svar. Vi ansåg att det var av ringa betydelse att endast en respondent missat en fråga så länge detta redovisades för.

När vi skickade ut enkäten via mail till miljöförvaltningen så följde vi Esaiassons (2011) mall för hur mail till respondenter skall gå till väga. Inlednings gavs en presentation av vår

undersökning, vilka som är ansvariga för genomförandet av undersökningen och vilka personer vi ville ha svar från. Vi bad så många personer som möjligt att svara på

undersökningen och tackade på förhand för deras deltagande. Naturligtvis delgavs de även våra kontaktuppgifter om de hade eventuella frågor eller hade synpunkter på undersökningen (Esaiasson et al. 2011, s. 246).

Enkäten innehöll sju frågor som användes för att operationalisera aktivistarketypen. Den första frågan var en fråga om huvudsakliga arbetsuppgifter, i denna har respondenten fyra olika alternativ vilka var “arbetar inte med detta”, “sällan/vid enstaka tillfällen”, “ofta

förekommande uppgift” och “huvudsaklig arbetsuppgift”. På den identifierande frågan skulle respondenten uppge att hen har arbetsuppgiften att “initiera och driva miljöfrågor inom den

14

kommunala organisationen” som antingen ofta förekommande uppgift eller huvudsaklig uppgift.

De fem följande identifierade frågorna krävde att respondenterna skulle svara på ett antal påstående om deras tjänstemannaroll på en 1-10 skala, 1 var lika med instämmer inte alls och 10 var lika med instämmer helt. Det krävdes att respondenterna svarade mellan 6 - 10 på alla frågorna för att fortfarande kunna betraktas som en potentiell grön insidanaktivist. Dessa påstående var följande:

“Det är till mig som politiker vänder sig när de har frågor som gäller miljön”

“Mina kontakter och personliga nätverk är av stor betydelse för miljöarbete i kommunen?” “Som kommunal tjänsteman formar jag ofta mina egna arbetsuppgifter utan direkt styrning från politikerna”

“Medborgare och intresseorganisationer har genom mig en väg till förändring” “I kommunens miljöarbete fungerar jag som spindeln i nätet”

Den sista identifierande frågan är “Är du eller har du varit medlem eller på annat sätt varit engagerad i en miljöorganisation?”. Här behövde respondenten svara Ja.

Ifall en respondent har uppnått alla egenskaper som redogjorts för ovan så identifieras denne respondent som en grön insidanaktivist.

I denna studien var tanken att göra en fullskalig replikation som även inkluderade frågor om vad tjänstemännen hade för arbetsuppgifter, hur de såg på sin tjänstemannaroll, deras

personliga nätverkande, deras värderingar och attityder och slutligen fick de svara på ett antal påståenden om kommunens miljöarbete. Detta för att precis som Hysing och Olsson (2011) kunna tyda på om gröna insidanaktivister skiljde sig åt från de som inte kunde identifieras

15

som gröna insidanaktivister. Enkäten vi producerade för att kunna göra detta blev på 95 frågor vilket ledde till att Örebro kommuns miljöförvaltning avvisade enkäten då den var för lång. Detta ledde till att enkäten omarbetades till 29 frågor och därmed fick färre frågor om tjänstemannarollen, deras personliga nätverk och om synen på miljöarbetet i kommunen. Frågor om deras värderingar och attityder valde vi att ta bort till fördel för de tidigare nämnda synen på miljöarbete i kommunen eftersom vi ansåg att det var mer intressant att undersöka och det gav en kortare samt lätthanterligare enkät.

3.2 Urval

Denna studies population utgörs av tjänstemännen på miljöförvaltningen i Örebro, samtliga 67 tillgängliga tjänstemän. Därför skickades enkäten till samtliga tjänstemän på denna specifika förvaltning som inte var tjänstlediga. Alla tjänstemän på miljöförvaltningen uppmanades att svara även om deras arbetsuppgifter inte var direkt kopplade till miljöfrågor för att få en helhetsbild av miljöförvaltningen. Om samtliga tjänstemän på miljöförvaltningen hade svarat på vår enkät hade det inneburit att vår förhoppning om att göra en

totalundersökning hade infriats, detta hade erbjudit studien det bästa möjliga verktyget att generalisera resultatet till hela miljöförvaltningen. Dock så fick vi inte in svar från hela populationen, vi fick enbart 24 respondenter, vilket gör att denna studie bättre beskrivs med att ha använt ett slumpmässigt delurval. Skälet till att vi valde miljöförvaltningen är just att de arbetar i huvudsak med miljöfrågor och därför bör vara den arbetsplats i Örebro kommun dit just gröna insidanaktivister lockas till. Där får de utlopp för sitt intresse och har möjligheter att försöka styra förvaltningen mot sina egna politiska intressen. Miljöförvaltningen har ett begränsat antal tjänstemän, endast 75 tjänstemän arbetar där vilket definitivt är en svaghet för generaliserbarheten till hela tjänstemannakåren. Dock gör inte denna uppsats några anspråk på att kunna uttala sig om förhållanden i andra svenska kommuner. Utan vi förbehåller sig till att undersöka Örebros miljöförvaltning, vår population, och dra konkreta generaliserar kring den specifikt.

16

3.3 Avgränsningar

Undersökningen är avgränsad på flertal sätt. Vi valde medvetet att avgränsa oss till att endast göra en studie i Örebro Kommun. Detta gjorde vi på grund av att det dels inte fanns tid för oss att genomföra en fullständig stor nationell replikationsstudie. Men Örebro kommun blir även den mest praktiska kommunen att arbeta med eftersom vi är bosatta där. Det ska även

tilläggas att en tidigare fallstudie i Örebro kommun uppmärksammade vilka avtryck engagerade miljötjänstemän lämnade och betydde specifikt i detta område. Bildandet av rynningevikens naturreservat i Örebro härleds nämligen till deras verksamhet, vilket gör att Örebro kommun blir av särskilt intresse att undersöka närmare (Viksten 2018).

Vi ansåg även att eftersom Örebro är befolkningsmässigt Sveriges sjätte största kommun så var den ett storleksmässigt lämpligt objekt att undersöka (SCB 2019). Trots att vi endast ämnar generalisera resultatet till hur det ser ut på Örebro kommuns miljöförvaltning, så är denna kommun i tillräcklig storlek för att resultatet från denna studie åtminstone kan ge en fingervisning om hur det kan se ut i andra lika stora eller mindre kommuner. Detta för att det kan antas att Örebro kommun har en miljöförvaltning som är lika stor som i kommuner med liknande befolkningsmängd och större miljöförvaltning än kommuner med mindre

befolkningsmängd.

Vi resonerade även på det sättet att tjänstemännen på Örebro kommun kunde vara mer mottagliga och intresserade att svara på vår enkät eftersom vi studerar på “deras” stads universitet. Mejlkorrespondens med Örebro kommun styrkte denna uppfattning. Nästa avgränsning som gjordes i denna uppsats är avgränsningen till just miljöförvaltningen i Örebro kommun. Vi valde miljöförvaltningen specifikt eftersom den var lämpligast, det upplevdes mest relevant att undersöka en förvaltning som har hand om miljöfrågor. Denna avgränsning görs även, som tidigare nämnt, därför att denna förvaltning förväntas med störst sannolikhet innehålla gröna insidanaktivister. Det är nämligen till miljöförvaltningen gröna insidanaktivister troligtvis skulle söka sig till pga intresse och engagemang.

Eftersom enkäten i sin ursprungliga form var allt för omfattande för respondenterna blev det nödvändigt att avvika från att göra en fullskalig replikastudie. Istället fick enkäten begränsa sig till att ställa frågor som identifierade gröna insidanaktivister.

17

3.4 Analysmetod

Initialt i analysmetoden kommer vi utgå från frågan “varför fick vi detta resultat?”.Detta gör vi för att närmare analysera resultatet i förhållande till forskningsfrågorna och därmed inte bara presentera ett resultat som visar att det finns lika många, fler eller färre gröna

insidanaktivister än vad som visade sig i Hysing och Olssons studie, utan genom denna fråga även kunna presentera förklaringar till varför vi uppnår det resultatet. Vi går sedan vidare till att applicera analysverktyget som presenterades tidigare. Tidigare påtalades sju egenskaper i form av identifierande frågor och dessa kommer att användas för att tydliggöra vem som är en grön insidanaktivist. Vad kan dock sägas om de respondenter som inte uppnår alla dessa egenskaper hos gröna insidanaktivister? Vår avsikt är att med hjälp av de två tidigare

presenterade arketyperna och deras legitimitetsgrunder för tjänstemän analysera resultatet och utröna ifall dessa respondenter skulle kunna identifieras inom ramarna för någon av dessa arketyper. Efter analysen kan vi besvara forskningsfrågan “Hur många tjänstemän kan identifieras som den byråkratiska respektive den aktivistiska tjänstemannaarketypen på Örebro kommuns miljöförvaltning?”.

3.5 Diskussion om metodproblem, validitet och reliabilitet.

Validitet handlar om ifall studien verkligen mäter vad den ämnar att mäta. Med andra ord är det en indikator på hur nära och träffande en metods operationalisering mäter studiens begrepp och bärande idé. Huruvida metoden har en hög eller låg reliabilitet beror i sin tur på hur lyckosamt den operationella indikatorn har blivit mätt. Om mätinstrumentet är träffande och riktig att använda gällande undersökningens fenomen (Halperin & Heath 2012, s. 224). Generaliserbarhet är i sin tur en ödmjuk reflektion till hur långt metodens resultat kan anses räcka (ORU 2019).

Till vår datainsamling i studien valde vi att använda en enkätundersökning, specifikt använde studien ett frågeinstrument från en tidigare forskning till enkäten. Att använda

enkätundersökningar liksom andra metodval har dock självfallet sina styrkor och sina svagheter, vilket både ger och tar gällande studiens tillförlitlighet (Esaiasson et al. 2017, s. 244). Att bruka en etablerad enkät skulle vi argumentera för är en av metodens styrkor

18

gällande dess trovärdighet. Uppsatsförfattare bör inte skämmas för att använda tidigare forskares frågeinstrument därför att forskning ska vara kumulativ. Det skänker även validitet och är gagn för forskningsvärlden att återanvända likadana operationaliseringar. Att använda forskares frågeformulär medverkar också till, som tidigare har nämnts i metoddelen, till att frågorna har ett akademiskt godkännande vilket bekräftar att de är lämpliga att använda i forskning (Esaiasson et al. 2017, s. 250). Det är därför rimligt, utifrån tidigare mening, att attribuera studiens resultat med en grad av reliabilitet. Studien använder enkäten på ett mycket liknande sätt som tidigare forskning har gjort och bör därför tillskrivas en viss tillförlitlighet baserad på detta.

Eftersom Hysing och Olssons enkät (2011) är uppbyggd kring ordinalvariabler medför det i åtminstone en uppenbar svaghet till vår studie. Nackdelen med att använda ordinalvariabler är att de kan uppfattas lite godtyckliga och svåra att ta på. Det finns inte något som exempelvis täcker och beskriver avstånden mellan svarsalternativen i en rangordning där 1 = instämmer inte alls och 10 = instämmer helt (Eliasson 2012, s. 38). Ytterligare en inbegripen problematik i detta blir således att vår studies respondenters svar har ett subjektivt element till sig som är svår att bortse ifrån. Respondenternas enkätsvar kan liknas vid en smärttröskel, människor kan uppfatta smärta olika eller likadant.

En svaghet med enkäter och något vi inte fastställt säkerheten av är respondenterna. Det går inte att vara säker på att respondenterna verkligen är de som de utger sig för att vara, vi (uppsatsförfattarna) var inte fysiskt närvarande när de svarade på vår enkät. Risken finns, i teorin, att det kunde vara en vän eller släkting till en tjänsteman som svarade på våra frågor eller att tjänstemän i vår studie svarade tvärtom till sina egentliga åsikter (Esaiasson et al. 2017, ss. 242-243). Att inte med säkerhet veta vilka undersökningens respondenter är skadar validiteten eftersom de är studiens analysenheter.

Det är svårt att inte bortse från ytterligare en potentiell försvagande faktor angående enkätens respondenter. Det är möjligt att analysenheterna uppfattade frågorna som genomskinliga, att de kunde tyda vad det var för någonting enkäten var ute efter och ville få svar på. Alternativt, är det inte osannolikt att någon eller några av tjänstemännen på miljöförvaltningen hade exponerats för frågorna under ett tidigare skede och var bekanta med Hysings och Olssons (2011) nationella studie. Om något eller båda dessa scenarion inträffade är det beklagligt och det är svårt att resonera vilka konsekvenser detta ger upphov till angående studiens reliabilitet

19

men det är uppenbart inte positiva sådana. Enligt Halperin & Heath (2012, s. 237) har nämligen människor en tendens och fallenhet att svara på ett sådant sätt att ,som de tänker, leder till att de uppfattas i god dager. Även om detta sker på bekostnad av att de inte svarar ärligt eller uppriktigt på frågorna. I denna studies fall skulle det kunna vara på det sättet, att respondenterna inte vill kännas vid av att identifieras eller kartläggas som en aktivist och därför svarade de på frågorna på ett sådant sätt som leder till att de uppfattas som de ideala ämbetsmännen.

Något som bör tilläggas angående diskussionen kring respondenterna är ett misstag från vår sida. Enkäten skickades ut en aning förhastat med hänvisning till att inte alla frågor som respondenten obligatoriskt skulle svara på blev markerade som detta. Denna miss, som blev rättad, gjorde att några enkäter inte blev slutförda på ett korrekt sätt och vissa viktiga frågor lämnades utan svar.

En lämplig faktor att inbegripa i diskussionen är den ofrivilliga utvecklingen som tog plats i metoddelen gällande urvalsdesignen. Det är mycket svårt att göra en totalundersökning pga praktiska skäl och problematiken i denna studie var att vi fick inte fick svar från samtliga tjänstemän på miljöförvaltningen. Vi arbetade efter de enkätsvar vi mottagit, den förmodade samt tänkta totala undersökningen uteblev och kunde sedan bättre beskrivas som ett

slumpmässigt delurval. Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 171) kännetecknas en sådan

undersökning av ett stort antal analysenheter i en population inkluderas i undersökningen och denna urvalsform har, enligt forskarna, en mycket god egenskap. Om det slumpmässiga urvalet utförs på rätt sätt ska den nämligen med slumpens hjälp uppvisa en god

generaliserbarhet, alltså, återge en nära och sanningsenlig bild av den större populationen. Denna studie inbegriper ett stort antal respondenter i förhållande till den totala populationen men det fanns inte någon systematik till vilka respondenter vi valde att använda förutom att de arbetade på miljöförvaltningen som tjänstemän och var vänliga nog att svara på vår enkät. Detta är en betydelsefull särskiljning från Hysing och Olssons (2011) enkätstudie eftersom de handplockade med större omsorg vilka respondenter de specifikt ville ha svar ifrån.

Analysenheterna i deras studie bestod till 22% av miljöchefer, 21% av miljöinspektörer och resterande 55 % var en blandning av tjänstemän med diverse titlar. Eftersom denna uppsats metod inte har en likadan blandning hos sina analysenheter kan studiens validitet lämna mer

20

att önska. Denna något bristfälliga urvalsdifferens jämfört med Hysing och Olssons studie kom även till uttryck genom att två stycken tjänstemän skickade mejl till oss. En tjänsteman skrev i ett mejl att denne och två kollegor upplevde en förvirring kring frågorna och menade att de inte applicerade till dem i sin yrkesutövning och en annan tjänsteman beklagade att denne inte hade svarat på enkäten eftersom frågorna inte berörde dennes arbetsuppgifter i någon mening alls.

Det går att argumentera för att denna studie har både styrkor och svagheter när det kommer till generaliserbarhet. Den går i den klassiska fällan av att “...gräva där man står…”. Det finns en benägenhet hos samhällsvetare att välja ett studieområde i det omedelbara närområdet vilket en studies generaliserbarhet kan ta skada av och detta har denna studie dessvärre gjort sig skyldig till (Esaiasson et al. 2017, ss. 155-156). Det förefaller sig även så att studien har ett begränsat omfång överlag, den behandlar endast en förvaltning på en specifik svensk kommun. Vi avser visserligen endast generalisera studiens resultat till vår population vilket är tjänstemännen på Örebros miljöförvaltning. Men studien går inte i någon större mening att generalisera till tjänstemannakåren i sin helhet eller miljöförvaltningar för den delen på grund av det begränsade antalet respondenter. Möjligtvis ger dock studien en fingervisning om hur det skulle kunna se ut inom svenska miljöförvaltningar.

4. Resultatredovisning och analys

I detta kapitel kommer denna studies resultat att redovisas och jämföras med Hysing och Olssons resultat från 2011. Sedan kommer det att genomföras en analys på studiens resultat. Detta kapitel börjar med en kort redovisning med information om respondenterna.

4.1 Kort redovisning om respondenterna

Denna resultatredovisning kommer initialt presentera en kort information om respondenterna. Vi fick som tidigare nämnt svar från 24 stycken respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 35,8%. Bland dessa 24 respondenter så uppgav 79,1% (19/24) att deras tjänstetitel var inspektör, 8,3% (2/24) var chefer, 8,3% (2/24) var förrättningslantmätare och slutligen så var det 4,1% (1/24) som inte uppgav vad de hade för tjänstetitel på miljöförvaltningen.

21

Den största gruppen av respondenterna var kvinnor, de var 75% (18/24) och de som identifierade sig som män bestod av 20,8% (5/24), 4.2% (1/24) valde att ej uppge kön. För övrigt var snittåldern för respondenterna 33 år där snittåldern bland kvinnorna var 30,8 år och för männen 34,2 år.

4.2 Gröna insidanaktivister på Örebro Kommuns miljöförvaltning

Detta avsnitt börjar med att presentera Hysing och Olssons resultat från 2011. De fann som tidigare nämnt i forskningsöversikten att 11,5% (81/701) av deras respondenter kunde identifieras som gröna insidanaktivister. Detta eftersom de svarade dels att de som

huvudsaklig eller ofta förekommande uppgift arbetade med att initiera och driva miljöfrågor, svara mellan (6-10) på en 1-10 skala där 1 = håller inte med och 10 = att de fullt håller med. Slutligen skulle respondenterna vara eller har varit med i en icke-statlig miljöorganisation. Hysings och Olssons respondenters svar presenteras nedanför:

22

Vi fann följande resultat, det var inte möjligt utifrån de sju egenskaperna från Hysing och Olssons studie (2011) identifiera någon grön insidanaktivist bland de 24 respondenterna i vår studie. I tabell 2 kan det utläsas hur många av våra respondenter som uppnådde något av de enskilda egenskaperna. Ingen av de svarande uppnådde alla sju egenskaperna vilket gör att vi inte kan benämna någon som en grön insidanaktivist.

Tabell 2. Svar inom ramen för en grön insidanaktivist.

Identifierande frågor Gröna insidanaktivister Frekvens Procentandel

Jag jobbar med att initiera och driva miljöfrågor Ofta förekommande eller

Huvudsaklig arbetsuppgift 3 12,5%

Det är till mig politiker vänder sig till när de har frågor om miljön

6-10 3 12,5%

Som kommunal tjänsteman formar jag ofta mina egna arbetsuppgift utan direkt styrning från

politikerna.

6-10 9 37,5%

I Kommunens miljöarbete fungerar jag som ”spindeln i nätet”

6-10 4 16,6%

Medborgare och intresseorganisationer har genom mig en väg till förändring

6-10 6 25%

Mina kontakter och personliga nätverk är av stor betydelse för miljöarbete i kommunen

6-10 4 16,6%

Är du eller har du varit medlem eller på annat sätt varit engagerad i en miljöorganisation

Ja 10 41,6%

En jämförelse mellan tabell 1 och 2 demonstrerade att procentuellt sett betydligt fler hamnade inom ramen för vad man kallar en grön insidanaktivist i Hysings och Olssons (2011) studie än i vår.

23

4.3 Arbetsuppgifter på miljöförvaltningen.

Detta avsnitt var initialt till för att göra en jämförelse mellan arbetsuppgifterna som en grön insidanaktivist utför jämfört med tjänstemän som inte är gröna insidanaktivister. Istället får vi nöja oss med att jämföra vilka arbetsuppgifter som angivits som ofta förekommande eller huvudsakliga arbetsuppgifter för tjänstemän i vår studie respektive Hysing och Olssons. Det skall tilläggas att undersökningen till Tabell 4 erbjuder fler svarsalternativ för

respondenterna.

Tabell 3. (Hysing, Olsson, 2011)

Tabell 4. Huvudsakliga eller ofta förekommande arbetsuppgifter.

Huvudsakligen eller ofta förekommande arbetsuppgifter Anställda på miljöförvaltning.

Tillsynsverksamhet 87,5% (21/24)

24

Initiera och driva miljöfrågor 12,5% (3/24)

Verksamhetsansvar 12,5% (3/24)

Framtagande av kommunala mål och policys 4,1% (1/24)

Annat 25% (6/24)

Tabell 4 uppvisar att de flesta respondenterna svarade att de som huvudsaklig eller ofta förekommande arbetsuppgift hade någon typ av tillsynsverksamhet, dessa utgjorde hela 87.5%. Detta var dock inte helt oväntat, redovisningen av respondenterna under avsnitt 4.1 visade att de flesta hade tjänstetiteln inspektör. Detta skiljer sig markant från Hysing och Olssons studie där det var en större variation på arbetsuppgifter hos respondenterna. Det finns även skillnader i vilka arbetsuppgifter det är som presenteras, detta är en konsekvens av redigeringen från 95 frågor till 29 frågor som beskrevs tidigare i texten. Det är dock de identifierande frågorna för gröna insidanaktivister som är prioriterade och av störst intresse för studien. I tabellen ovan utgör alternativet “initiera och driva miljöfrågor” ett delkrav för att bli kategoriserad som en gröna insidanaktivist. Det framgår i tabellen ovan att endast 12,5% (3/24) hade detta område som oftast förekommande eller till huvudsaklig uppgift i arbetslivet på miljöförvaltningen.

I Tabell 4 så redovisas det att sex respondenter har angett att de har “Annat” som huvudsaklig eller ofta förekommande arbetsuppgift. Dessa arbetsuppgifter var av skiftande slag. En arbetar med lantmäteriförrättning, en handlägger lantmäteriförrättning, en arbetar med rådgivning och stadsplanering, en arbetar med klagomål tillsyn, en arbetar med tillsyn på

25

4.4 Nätverkande på miljöförvaltning

Liksom det föregående avsnittet var det meningen att detta avsnitt skulle fungera som en jämförelse mellan gröna insidanaktivisters nätverkande gentemot de tjänstemän som inte är gröna insidanaktivister. Istället kommer nu tabell 4 endast redogöra för nätverkandet som sker på miljöförvaltningen i Örebro kommun.

Tabell 5. Ingår du i ett nätverk? Vilken roll spelar det?

Ingår du i något formellt eller informellt nätverk som har betydelse för ditt arbete?

62,5% (15/24)

Sker detta nätverksarbete inom ramen för din tjänsteutövning? 100% 15/15* Vilken roll spelar detta/dessa nätverk i ditt arbete?

Informationskälla 100% (15/15)* Finansiering 0%* Lobbying 0%* Socialt stöd 20% (3/15)* Samordning av miljöarbete 40% (6/15)* Annat 33,3% (5/15)*

26

Tabell 6. (Hysing, Olsson, 2011)

Vid jämförelse mellan tabell 5 och 6 är det i princip endast under nätverkande som informationskälla det finns tydliga likheter mellan studierna. Det vill säga att de flesta tjänstemän som ingår i nätverk som har betydelse för deras arbete tycks använda dessa för information. I övrigt skiljer sig resultaten stort i förhållande till varandra.

4.5 Synen på miljöarbete i Örebro Kommun

I detta avsnitt presenteras vad tjänstemännen på miljöförvaltningen i Örebro anser om förvaltningens miljöarbete. Tjänstemännens svar jämförs sedan med Hysing och Olssons (2011) studie. Respondenterna i de både studierna har fått svara på en 1-10 skala där 1 = instämmer inte alls och 10 = instämmer helt.

Tabell 7. Synen på miljöarbete i Örebro kommun.

Miljöarbetet i din kommun Medelvärde I min kommun har vi antagit miljöpolicys som om de genomförs skulle

lösa kommunens stora miljöproblem

4,87 (N = 24) Min kommun har uppnått betydande förbättringar av miljön under de

senaste 5 åren.

5,00 (N = 23*) I min kommun prioriteras miljöproblem i mycket hög grad

27

Jag upplever att den kommunala organisation som är etablerad för att

hantera miljöfrågorna fungerar mycket bra.

4,87 (N = 24) Kommunens miljöpolitik genomförs på ett tillfredsställande sätt 5.20 (N = 24)

*Här är det endast 23 svarande då en respondent inte uppgav något svar på denna fråga.

Av tabellen ovan framgår att alla medelvärden håller sig i närheten av den relativt neutrala siffran 5. Det tycks råda en enighet i förvaltningen därför att inga av påståenden står ut i någon markant mening.

Tabell 8. (Hysing, Olsson, 2011)

Det tycks inte finnas några större skillnader mellan vår studie och Hysing och Olssons (2011). En skillnad värd att uppmärksamma är mellan de tjänstemän som inte har uppnått de

egenskaper som krävs för att vara gröna insidansaktivister. Den största skillnaden är på fråga 2, Hysing och Olsson fick fram med medelvärdet 5.44 medan denna studie fick fram

28

4.6 Analys av resultat

I detta avsnitt ämnar vi att diskutera och analysera resultatet med den huvudsakliga

frågeställningen: varför fick vi detta resultat? Denna fråga skall analyseras med hjälp av både forskningsöversikten och det teoretiska ramverket.

I enkäten når vi ut till 35,8% av den totala populationen vilket tillåter oss att dra slutsatser om den totala populationen på miljöförvaltningen. Givet dock är att det finns en viss, men liten, felmarginal i alla studier som inte har svar från 100% av populationen. En förklaring till att vi inte kunde identifiera någon individ som uppnådde alla de sju egenskaperna för att benämnas som en grön insidanaktivist är helt enkelt att det inte fanns någon. Alternativt att det finns ett väldigt begränsat antal gröna insidanaktivister och att de inte blev identifierade eftersom detta inte blev en totalundersökning. Vad vår studie med relativt stor säkerhet kan berätta är att på Örebro kommuns miljöförvaltning finns det färre än de 11,5% gröna insidanaktivister som Hysing och Olsson (2011) kunde presentera i sin studie.

Ovanstående stycke ger oss inte inblick varför det finns så få om ens några gröna

insidansktivister. Vi ställer oss därför en i sammanhanget relevant fråga, varför det är så betydligt färre gröna insidanaktivister på miljöförvaltningen i Örebro kommun jämfört med Hysing och Olssons nationella studie från 2011. Det är en mycket svår fråga att besvara och kan på sin höjd endast spekuleras om baserat på det material som samlats in i denna studie. En möjlig förklaring diskuterade vi i metoddelen, att respondenterna under ett tidigare skede redan kan ha sett frågorna eller läst studien som vi delvis replikerade. En annan förklaring kan ligga i forskningsöversikten och teorin som är medtagen i denna uppsats. Här syftar vi på Jonsson et.al (2012) där de i sin studie undersöker hur rollfördelningen mellan politiker och ser ut. I den studie är både tjänstemännen och politikerna överens om att politiker skall ägna sig åt vad-frågor och tjänstemän åt hur-frågor (Jonsson et.al 2012). Hysing och Olsson (2012) redogör att i egenskap av att vara aktivist intresserar tjänstemannen också sig för

vad-frågor medan hen egentligen bör ägna sig åt endast hur-vad-frågor. En möjlig förklaring skulle

vara att rollfördelning mellan tjänstemän och politiker efterlevs eftersom den är klar och tydlig på förvaltningen. Tjänstemän och politiker arbetar inom sina

29

insidanaktivism. Två av de egenskaper som krävs för att vara en grön insidanaktivist är att de ska som huvudsaklig eller ofta förekommande arbetsuppgift initiera och driva miljöfrågor. Men endast 3 av 24 besitter denna egenskap. Angående frågan om politiker ofta vänder sig till dem för frågor om miljön så ser det likadant ut som på ovanstående fråga, endast 3 av 24 respondenter innehar denna egenskap. Detta stödjer tanken på att det inte finns något spelutrymme eller alternativt något behov åt specifikt gröna insidanaktivister. Politikerna driver själva miljöfrågor i Örebro kommun och de behöver inte förlita sig på tjänstemännen. Denna förklaring utesluter dock inte närvaron av aktivister på miljöförvaltningen i Örebro kommun. Men dessa aktivister kan inte, enligt Hysing och Olssons definition från 2011-studien, bli sedda som gröna insidanaktivister utan kanske endast som arketypen för aktivister som de redogör för i “Tjänstemän i politiken” från 2012. Detta för att de möjligtvis kan uppnå de egenskaper som krävs för att vara en respondent klassad som en aktivist men inte de kriterier som krävs för att vara en grön insidanaktivist. En grön insidanaktivist skulle

nämligen kunna benämnas som en specifik typ av den aktivistiska tjänstemannaarketypen och det går att skapa flera av dessa specifika arketyper genom att förändra vad det är som studien letar efter. Det skulle vara möjligt att söka efter feministiska insidanaktivister ifall man ersätter de frågor i denna studie som är inriktade på miljö och ändrar dem till frågor om jämställdhet. Till exempel finns det en fråga om respondenterna är med i en

miljöorganisation, i ett teoretiskt exempel skulle den frågan kunna ersättas med en fråga om de är med i en feministisk organisation. Det är alltså i teorin möjligt att vissa av

respondenterna uppnår egenskaperna för att vara aktivistarketypen men inte de som krävs för att vara specifikt en grön insidanaktivist. Om frågorna inte var så nischade till miljö och varit skrivna i mer generella termer hade förmodligen betydligt fler fallit inom ramen för

aktivistiska egenskaper. Det är skillnad på frågorna om du med i en miljöorganisation jämfört med om du är med i en organisation. Fler hade sannerligen också fallit inom ramen grön insidanaktivism om egenskaperna inte var snäva.

I följande stycke redogörs om flera respondenter uppnår de mer generella aktivistiska egenskaperna. När vi jämför Hysing och Olssons (2012) arketyp för tjänstemannaaktivisten med våra resultat kan man göra en analys på följande sätt. Initialt tas frågorna med någon koppling till miljö bort och det fokuseras endast på de frågor som handlar om den generella aktivistiska arketypen. Således används endast de frågor som handlar om tjänstemännen

30

formar sina egna arbetsuppgifter, om de fungerar som spindeln i nätet, ifall medborgare och intresseorganisationer har väg till förändring genom dem. Dessa frågor kan kopplas till den mer generella aktivistarketypen och denna arketypens legitimitetsgrund. När en tjänsteman kan forma sina egna arbetsuppgifter så kan resultat bli att hen ägnar sig åt Vad-frågor istället för Hur-frågor. Fungerar tjänstemannen som spindeln i nätet så får den tillgång till många kontakter inom förvaltningen eller kommunen och kan på sådant sätt skapa opinion inom dessa. Om denna tjänsteman även betraktar sig själv som en väg till förändring för

medborgare och intresseorganisationer så står tjänstemannen på aktivistisk legitimitetsgrund. Det innebär att hen vill uppmärksamma åsikter som hen anser inte får tillräckligt gehör i politiken (Hysing & Olsson 2012). Om vi endast tar hänsyn till dessa frågor för att identifiera den generella aktivistiska arketypen så märker man att det är problematiskt att bevisa. Det tycks finnas ett utrymme för tjänstemännen att forma sina egna arbetsuppgifter, 37,5% (9/24) har nämligen uppgett att de har den möjligheten. Det är ännu fler som svarar inom ramen för att vara en aktivist då 16,6% (4/24) uppger sig fungera som spindeln i nätet. Hela 25% (6/24) har svarat att medborgare och intresseorganisationer möjlighet till förändring genom dem. Det är enklare för flera respondenter att uppnå dessa egenskaper dels för att de är färre men också för att dessa frågor är mer generellt ställda och de behöver inte ha kopplingar till någon miljörörelse eller dylikt för att inneha egenskaperna. Att ha färre egenskaper gör dock detta mätinstrumentet sämre och mindre exakt. Få mätpunkter leder nämligen till större risker för falska positiva resultat. Hade studien enbart utgått från frågan om hur tjänstemännen formar sina egna arbetsuppgifter, så hade den stoltserat med hela nio aktivister. Det är ett felaktigt sätt att resonera på. Om man skulle granska alla frågorna som har använts för att identifiera en generell aktivist så visade det sig att totalt 4/24 respondenter hade möjligheten att inneha alla egenskaper för att vara en aktivist, detta är dock ingen stor ökning än jämfört med gröna insidanaktivister då det var 3/24 som hade möjligheten att uppnå alla egenskaper. Det tycks som att det är väldigt få om inga tjänstemän som följer den aktivistiska tjänstemannatypen i Örebro miljöförvaltning. Det skulle dock behövas ytterligare studier för att bekräfta eller dementera detta.

Dessa tjänstemän kunde inte benämnas som gröna insidanaktivister eller aktivister

överhuvudtaget. Innebär detta att de fullständigt följer arketypen för byråkrater? Arketypen som kännetecknas av att tjänstemännen vet sin plats i hierarkin, lägger inga personliga

31

värderingar, agerar helt neutralt, opartiskt, sakligt och som drar sin legitimitet från det korrekta agerandet i politiska processer (Hysing & Olsson, 2012). Det är problematiskt att analysera utifrån detta fenomen eftersom det insamlade resultatet är begränsat. Resultatet kan endast ge ett konkret besked om en eller flera respondenter faller inom ramen för att vara en grön insidanaktivist eller inte.

Ingen av respondenterna hade de krävda egenskaperna som utmärkte den gröna

insidanaktivsiten. Emellertid betyder inte detta resultat respondenterna per automatik innehar egenskaperna för att vara en byråkratartetyper. Med andra ord, en respondent innehar inte egenskaperna för att vara den byråkratiska arketypen genom avsaknad av de aktivistiska arketypens drag. Detta är enbart något som kan göras genom att uppfylla kraven för den byråkratiska arketypen, dvs genom att inneha vissa drag och inte avsaknaden av vissa drag. Det insamlade resultatet är otillräckligt gällande möjligheten att bevisa majoriteten som helt

saknar aktivistiska drag uppfyller de byråkratiska dragen. Den tjänar endast till som ett mätinstrument för att utröna om en person är en grön insidanaktivist eller inte. För att kort summera, det går inte utifrån insamlat resultat att bevisa att majoriteten av tjänstemännen på miljöförvaltningen i Örebro kommun följer den byråkratiska tjänstemannaarketypen. Det skulle krävas ytterligare studier som är specifikt inriktade på att söka efter respondenter som innehar drag från den byråkratiska arketypen för att kunna få svar på denna fråga.

32

5. Slutsatser och avslutande diskussion

I detta avsnitt så kommer det att redogöras för slutsatserna som kan dras utifrån resultat- och analysavsnitten. Avslutningsvis så kommer det föras en diskussion angående arbetet

generellt.

5.1 Slutsatser

I detta avsnitt så går vi tillbaka till de ursprungliga forskningsfrågorna och drar slutsatser om dem först. Angående forskningsfrågan: hur förekommande är fenomenet gröna

insidanaktivister på Örebro kommuns miljöförvaltning i förhållande till Hysing och Olssons (2011) nationella studie? I vår studie hittade vi inga tjänstemän som innehar alla de sju egenskaperna för att kunna klassas som en grön insidanaktivist. Detta innebär att fenomenet är mindre förekommande på Örebro kommuns miljöförvaltning i förhållande till Hysing och Olssons nationella studie. Dock råder det en osäkerhet om i vilken grad det är mindre

förekommande.

Om gröna insidanaktivister identifieras, hur ser de på miljöarbetet inom sin kommun jämfört med Hysing och Olssons (2011) nationella studie? Eftersom inga gröna insidanaktivister kunde identifieras så kan denna forskningsfråga inte besvaras. En slutsats och konstaterande det går att dra från studien är dock följande: det finns inte några märkbara skillnader mellan tjänstemännen på Örebro kommuns miljöförvaltnings åsikter om kommunens miljöarbete i jämförelse med tjänstemännens från Hysings och Olssons (2011) nationella studie.

Med hjälp av analysavsnittet identifierar och diskuterar vi två olika förklaringar till resultatet. Den ena är att på Örebro kommuns miljöförvaltning är politiker och tjänstemän bra på att dela upp arbetsuppgifterna mellan dem så att endast politiker arbetar med vad-frågor och

tjänstemän hur-frågor. Detta medför att det inte finns utrymme åt grön insidanaktivism. Att det inte finns något utrymme eller potentiellt ens ett behov av gröna insidanaktivister styrks nämligen av resultatet, då endast 3/24 svarar dels att de som huvudsaklig eller ofta