Väntmöbel för offentlig inomhusmiljö

(1)

Väntmöbel för offentlig inomhusmiljö

Mikael Adervall

(2)

Väntmöbel för offentlig inomhusmiljö

Furniture for public indoorspaces

Malmö 100604 22,5 HP Examensarbete

Handledare: Charlotte Sörensen, Malmö högskola, Centrum för teknikstudier Examinatorer: Hans Lekeberg, Malmö högskola, Centrum för teknikstudier

Sara Gottschalk, Malmö högskola, Centrum för teknikstudier Student: Mikael Adervall

(3)

Sammanfattning

Denna rapport beskriver ett examensarbete; väntmöbel för offentlig inomhusmiljö, som gjorts i samarbete med Mitab och utförts av Mikael Adervall, avgångsstudent från utbildningen Produktdesign vid Malmö Högskola.

Alla gör det varje dag, vare sig vi vill det eller inte, väntar. Vi gör det stora delar av våra liv. Är det då rimligt att vi skall uppleva väntan som tråkig och jobbig? Denna rapport hanterar inte all sorts väntan men en variant som väldigt många upplever - väntan i väntrum. I projektet har begrepp som offentlig miljö, offentliga rum, väntan, tid m.m. behandlats. Resultatet av projektet blev en väntmöbel, som genom olika infallsvinklar i researchen formats på ett sådant sätt att den erbjuder arkitekten stor frihet i

möbleringen samtidigt som den erbjuder brukaren stor valfrihet i sittandet.

Uppdraget handlade om att ta fram en väntmöbel för offentlig miljö, en möbel som skulle tilltala

arkitekter genom möjligheten till egen omformning. Rapporten redovisar hela processen från brief till den färdiga prototypen som visades upp på studentutställningen på Form/design center i Malmö i Maj 2010.

Arbetet har gjorts i samarbete med Mitab, som har sitt säte i Tranås i norra Småland och är idag ett av Sveriges ledande företag inom tillverkningen av möbler för offentliga miljöer.

Vägen till den slutgiltiga formen och funktionen har inte varit rak. Många olika idéer har testats och utvärderats. Tankar om en möbel som arkitekten och brukaren skulle kunna interagera med har funnits med genom hela projektet. Genom att erbjuda arkitekten möjligheten att sätta sin egen prägel på produkten skapas ett roligt moment som förhoppningsvis lyser igenom i möbleringen av rummet. Ett väntrum som byggts med glädje tillsammans med att brukaren och skapar en mer positiv väntan skapas en bättre miljö för den väntande..

(4)

Abstract

The report describes the diploma work, furniture for public indoor spaces, which has been done in collaboration with Mitab written by Mikael Adervall, student from the education Produktdesign at Malmö University. The commission was to develop a piece of furniture for public indoor spaces, and address architects through the possibility to own creations.

The report presents the entire process from brief to the completed prototype that was shown on the exhibition at Form/design centre in Malmö in May 2010. The work has been done in collaboration with Mitab which has office and factory in Tranås in northern Småland. Mitab is today one of Sweden's most popular company within the production of pieces of furniture for public environments. The project deals with the moment of waiting that we all do every day. People are waiting many hours in their lives and many people experience waiting as a boring moment. This report does not deal with all types of waiting but a moment that huge majority experiences, waiting in public indoor spaces. In the project, several aspects has been dealt with, such as public environment, public rooms, waiting, time etc.

The project has not always been easy. Many different ideas have been tested and evaluated. The furniture offers the architect freedom in the moment of furnishing. The furniture can be placed in almost any constellation and offers the users different sit positions.

(5)

Förord

Denna rapport är ett examensarbete som omfattar 22,5p. Grunden till examensarbetet var ett uppdrag från Mitab som hanterade framtagningen av en väntmöbel för offentlig miljö. Det har varit ett mycket intressant och givande projekt och författaren vill passa på att tacka:

Mitab, uppdragsgivare

Marcus Torstensson, kontaktperson och bollplank hos Mitab

Charlotte Sörensen, handledare Malmö Högskola

Hans Lekeberg, Malmö Högskola

Helena Ondrus, Malmö Högskola

Jonas Nordgren, Review

Åsa Haremst, White Arkitekter

Stina Eriksson, Jens Persson, Sofia Sjöholm, ständiga bollplank

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning………s.7 1.1 Bakgrund………...s.7 1.2 Målbeskrivning………..s.7 1.3 Problemformulering………..s.7 1.4 Syfte………..s.7 1.5 Avgränsningar………...s.8 1.6 Metod och källor………...…s.8 1.7 Struktur……….…s.8 1.8 Brief från Mitab..………..………s.8-9 1.9 Funktionsanalys………s.10-11

2. Uppdragsgivare………s.12

2.1 Mitab……….………s.12 2.2 Analys av Mitabs produkter………...………s.13 2.3 Urval från Mitabs sortiment………..………s.14

3. Teorietapp………s.15 3.1 Konkurrentanalys………..…s.15-16 3.2 Inspiration……….……s.16 3.3 Brainstorming………s.17-19 3.4 Offentlig miljö………...………s.20 3.5 Offentliga rum………..………s.21 3.6 Väntan………..………s.21 3.7 Tid som begrepp………...…………s.22 3.8 Färgers påverkan och betydelser ………..…………s.22-24

4. Undersökningsetapp………...………s.25

4.1 Studier i offentlig miljö……….…………s.25 4.2 Intervjuer i offentlig miljö……….………s.26 4.3 Intervjuer med arkitekter………...………s.26-27

5. Skissetapp………s.28

5.1 Skissetapp 1………..………s.28-30 5.1.1 Utvärdering med Mitab……….………s.31 5.2 Skissetapp 2……….………….……s.32-34 5.2.1 Utvärdering med Åsa Haremst från White Arkitekter………...……….…….…s.35 5.3 Skissetapp 3………..s.35-38

6. Konstruktion………s.38-39 7. Visualiseringsetapp……….…………s.40

(7)

8. Resultat………s.41 9. Diskussion………...s.42-43 10. Slutsatser………...………..s.44 11. Referenser………...s.45-46 12. Bilagor……….…………s.47-54

Figurförteckning

Figur 1. Stolar från Mitab

Figur 2. Stolen Montoya från Mitab Figur 3. Stolen Highway från Mitab Figur 4. Urval från Mitabs sortiment Figur 5. Exempel på konkurrenter Figur 6. Exempel på konkurrenter Figur 7. Exempel på konkurrenter

Figur 8. Bildkollage med produkter från Stockholm furniture fair Figur 9. Färgcirkeln

Figur 10. Bild på väntrum, sjukgymnastem UMAS Malmö Figur 11. Skiss (etapp 1)

Figur 12. Skiss Figur 13. Skiss Figur 14. Skiss Figur 15. Skiss Figur 16. Skiss

Figur 17. Skiss (koncept från etapp 1) Figur 18. Skiss (etapp 2)

Figur 19. Skiss Figur 20. Skiss Figur 21. Skiss

Figur 22. Skissmodeller

Figur 23. Skiss (koncept från etapp 2) Figur 24. Skiss (etapp 3)

Figur 25. Skiss Figur 26. Skiss Figur 27. Skiss Figur 28. Skiss Figur 29. Skiss

Figur 30. Tester av formuttryck Figur 31. Test i fullskala Figur 32. Visualiseringar Figur 33. Prototyp

(8)

1 Inledning

Under vårterminen 2010 genomförde Mikael Adervall sitt examensarbete på kandidatnivå i Produktdesign vid Malmö Högskola. Rapporten knyter samman projektet och redovisar designprocessen från

uppdragsbeskrivning till färdig produkt.

1.1 Bakgrund

Inför examensarbetet funderades det mycket på vilken bransch arbetet skulle hantera. Under utbildningen har intresset för inredningsdesign vuxit sig allt starkare så valet föll till slut på just det. Företag med inriktning mot inredningsdesign kontaktades i förhoppning om att ett uppdrag likt ett frilansprojekt skulle dyka upp. Ett av företagen som kontaktades var Mitab. De visade snabbt intresse och erbjöd ett mycket intressant projekt.

1.2 Målbeskrivning

Målet med rapporten är att redogöra framtagningen av produkten, visa designprocessen och ge inblick i hur produkten tagit form. Målet med projektet var att skapa en väntmöbel för offentlig miljö i samarbete med Mitab som skulle erbjuda såväl inredningsarkitekten som brukaren stor frihet i användandet. Viktigt var att jobba med den synliga stålkonstruktion som kännetecknar Mitabs identitet. Målet med

examensarbetet var att få insikt i hur arbetet som frilansdesigner går till.

1.3 Problemformulering

-

Kan utformningen och funktionen i en möbel skapa en trygghetskänsla hos brukaren i offentlig miljö?

-

Hur skapar man en möbel som underlättar väntan för brukaren?

-

Hur skapar man en väntmöbel för offentlig miljö som tilltalar arkitekter?

1.4 Syfte

Syftet med projektet var att få erfarenhet i samarbetet med ett etablerat möbelföretag. Att tillsammans med Mitab ta fram en produkt som passar deras sortiment samt tillverka en prototyp som skall ställas ut på examensutställningen på Form/Design Center i Malmö i Maj. Syftet med rapporten är att redogöra designprocessen och samarbetet med uppdragsgivaren.

(9)

1.5 Avgränsningar

- Tillverkning av prototyper kommer att överlåtas till Mitab.

- Materialet i konstruktionen skall bestå av stålrör vilket begränsade materialvalen.

- Mitab hade önskemål om en möbel passande alla offentliga miljöer. På grund av tidsbrist har projektet avgränsats och fokus har lagts på väntrum. Valet föll på väntrum för att det är en miljö vi alla möter flera gånger per år, kanske flera gånger per månad.

1.6 Metod och källor

Rapporten är uppbyggd i etapper som beskriver processen från uppdragsbeskrivning till färdig prototyp. Eftersom projektet hanterar en väntmöbel för offentlig miljö har en teoretisk beskrivning gjorts som behandlar offentlig miljö, vad offentlig miljö är och hur människor upplever den. Vidare följer studier om väntan och tiden i hopp om att finna svaren på hur vi fördriver tiden när vi väntar respektive vad vi inte vill göra när vi väntar. Undersökningar i form av intervjuer samt observationer har gjorts i väntrum för att se hur vi människor hanterar och upplever det väntande momentet. Intervjuer gjordes med arkitekter för att få bättre förståelse för deras urvalsprocess och vad de anser nödvändigt i nya möbler. Intervjuer med arkitekter skedde via telefon och genom möte. Materialet från intervjuerna sammanställdes och har legat till grund för projektet.

Ett besök på Stockholm furniture fair gjordes för att få inspiration och se på trender. Första mötet med Mitab ägde också rum på mässan.

Skissetappen redovisas skiss för skiss med förklarande text för att så tydligt som möjligt visa processen bakom utformningen av väntmöbeln. Urvalsetapper gjordes först utan yttre hjälp, för att sedan ske med hjälp av Mitab och arkitekter.

De källor som används i rapporten är främst litteratur i form av böcker men även artiklar från internet där också bilder är hämtade.

1.7 Struktur

Upplägget i rapporten följer processen i projektet. De olika etapperna redovisas i den ordning de gjorts. Först beskrivs uppdraget och insamlingsetappen, därefter presenteras skissetapperna och slutligen redovisas det slutgiltiga resultatet. För att skapa en översikt på arbetsgången gjordes tidigt ett tidsschema som har använts som ett stöd genom hela projektet.

1.8 Brief

Med brief menas ett dokument som överlämnas av uppdragsgivaren vid projektstart som innehåller ramar och önskemål som uppdragsgivaren satt för projektet.

(10)

1.8.1 Brief från Mitab:

Beskrivning: Väntmöbel av modultyp. Skall kunna anpassas för öppna ytor i alla former av offentliga lokaler. Skall på ett smidigt sätt kunna placeras utmed väggar eller mitt i en lokal.

Produkten skall kännetecknas av att:

- Den har en enkel och självklar form - Den skall vara lätt att använda

- Den är en del av en arkitektonisk helhet - Den har en genuin känsla

- Stål är synligt i konstruktionen - Den är aktuell (alltså inte trendig) Krav på detaljer gällande produkten:

- Fyrkantig sitsform - Ej rygg - Klädd - Stoppad (50-200mm) - Höjd: 45-48cm beroende på stoppning - Sittyta: ca 45x45cm

- Enkelt byggbar (typ som LEGO)

- Stativkonstruktion av runda stålrör i dimensioner enligt bifogat dokument - Kostnadseffektiv

Delar som bör ingå i produkten:

- Balkkonstruktion

- Karaktär som gör produkten lätt igenkänningsbar. (Detta skall dock inte vara för tydligt och påträngande. Tänk på ”del av en arkitektonisk helhet”.)

Önskemål på detaljer:

(11)

1.9 Funktionsanalys

Med briefen som utgångsmaterial skapades en funktionsanalys, dvs. ett mer detaljerat underlag som använts som stöd genom hela projektet.

Beskrivning av klasser: HF = Huvudfunktion, N = Nödvändigt, Ö = Önskvärt, O = Onödigt

Funktionsanalys

Funktionsområde Funktion Klass Anmärkning

Basfunktion Erbjuda sittvänlighet HF Sittyta 45x45cm

Tilltala köpare N Arkitekter/inköpare

Uppmana

kontakttagande Ö Väntande människor

Uttrycka identitet N Mitabs formspråk

Utstråla hållbar

utveckling Ö

Uttrycka unicitet N/Ö Också genuin känsla!

Vara klädd N Sittytan

Erbjuda omformbarhet N Typ "LEGO" Påvisa balkkonstruktion N/Ö

Erbjuda ombyggbarhet N/Ö Pall-bord-lampa….

Säkerhet Maximera hållbarhet Funktionellt

Semiotik Förtydliga användning Ö

Äga självklarhet N Enkel och självklar form

Uppmana användning Ö Föränderlig

Minimera oklarheter Ö

Uttrycka funktion N Ägare

Marknad Äga innovationshöjd N

Skapa förtroende Ö

Uttrycka miljötänk Ö

Vara målgruppsanpassad N

Uttrycka prisvärdhet N Gentimot konkurrenter

Skapa efterfrågan Ö

Skapa trend Ö

(12)

Konstruktion Medge tillverkning N

Medge montering N

Maximera miljövänlighet N

Tåla miljö N Offentlig miljö

Underlätta reparation Ö/O

Medge rengöring Ö/O

Tåla slitage N

Maximera kvalitet N

Minimera delar Ö

(13)

2. Uppdragsgivare

2.1 Mitab

Mitab har sitt säte i Tranås i norra Småland och är idag ett av Sveriges ledande företag inom tillverkningen av möbler för offentliga miljöer. Mitab startade sin verksamhet med egna produkter 1979 och var fram till 1990-talet fokuserade på möbler för hemmiljö. Från och med 1994 har man istället inriktat sig på

produktion av möbler för offentlig miljö. 2004 skedde ett generationsskifte i Mitabs ledning och idag drivs Mitab av andra generationen Torstensson där Peter Torstensson idag är VD. Mitab samarbetar gärna med unga oetablerade formgivare men också mer kända formgivare och företag anlitas för utveckling av nya produkter.

Mitabs affärsidé är att utveckla, producera och marknadsföra möbler, främst i metall för offentlig miljö. Produkterna skall kännetecknas av design, funktion, hållbarhet, fraktvänlighet och prisvärdhet.

Kännetecken för designen är att delar av stålkonstruktionen är synlig och man jobbar ofta med två till tre olika material som skapar kontraster i varje möbel. Karaktäristiska drag i Mitabs produkter är främst enkelhet och tydliga former. Benen består oftast av smala stålrör vilket skapar en känsla av lätthet. Benen är kromade eller lackerade. Möblerna känns avskalade från detaljer på ett positivt och inbjudande sätt.

Mitab eftersträvar hållbar utveckling i alla sina produkter. Som exempel ökar andelen återvinningsbara material i produkterna. Stålkonstruktionerna i produkterna är tillverkade av återvunnet material. Man ser också till att transporter sker på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

(14)

2.2 Analys av Mitabs produkter.

Författaren gjorde en analys av Mitabs produkter för att få bättre förståelse och insikt i utformning, detaljer och uppbyggnad av möblerna. Gemensamt för alla produkterna är enkla former och tydliga materialmöten, man får det man ser. Möblerna är formgivna och konstruerade på ett sådant sätt att de upplevs som lätta. Trots sina enkla former finner man detaljer som ger produkterna karaktär..

Produkterna är formgivna så att de skall upplevas som mycket gedigna.

Möbelserien Montoya, en produktserie som författaren anser stämmer bra in på vad Mitab står för. Det skapas en luftighet i möblerna genom dess enkla konstruktion av smala stålrör. I stolen, fåtöljen och den höga barstolen passar det enkla formspråket bäst men däremot i den låga pallen blir uttrycket för tamt.

Figur 2: Mitabs serie, Montoya.

En liten detalj som bidrar med mycket till helhetsintrycket är att framkanten på benkonstruktionens nedre del är vinklad utåt. Denna detalj gör möbeln mindre statisk.

Stolen Highway är ett annat exempel på en möbel som genom sin formgivning och materialval uttrycker en gedigen konstruktion trots sina tunna ben. Detaljnivån är hög t.ex. skapar den lilla distansen mellan sits och ben en illusion av att sitsen svävar.

(15)

2.3 Urval från Mitabs sortiment

(16)

3. Teorietapp

3.1 Konkurrentanalys

För att få bättre överblick över marknaden, konkurrenterna och deras produkter gjordes en

konkurrentanalys. Produkter med funktioner, med uttryck likt de som Mitab ville åt i sin produkt, valdes ut för att analyseras genom styrkor och svagheter. Genom analyserna kom det fram många bra lösningar som varit till stor hjälp i projektet, som exempelvis ihopkopplingsmöjligheter, form, färg och byggbarhet.

Figur5.

(17)

Figur 7.

3.2 Inspiration

Stockholm furniture fair 2010

Ett besök på Stockholm furniture fair gjordes för att få inspiration till examensarbetet. Några återkommande teman för året var färgglada möbler och nya material. I Greenhouse, en del av

utställningen för nya designers och skolor, fanns det massor av intressanta produkter som exempelvis erbjöd brukaren möjligheten att själv justera och forma sin möbel. Likt hur man vill ha möjlighet att anpassa exempelvis sin Iphone efter sin personliga smak så vill man kunna uttrycka sin personlighet genom sina möbler. Designen eftersträvar att produkten skall vara mer än en möbel, den skall skapa en upplevelse som man gång på gång vill uppleva, därmed kommer inte brukaren tröttna på sin möbel. Detta anses vara lika viktigt som att produkten är framtagen på ett miljövänligt sätt.

I A-hallen, största avdelningen på mässan, var det en del utställare som hade en sak gemensamt. Man jobbade med möbler i modulform, man kunde anpassa möbeln efter behov och önskat uttryck.. Ett bra exempel var No Early Birds som jobbade med ett stålkryss som bas. Detta användes som ben till olika pallar, bänkar och bord. Intressant här var att om brukaren tröttnade på sina pallar så kan denne köpa en bänkskiva och montera sina ben på den istället – återanvändning!

(18)

Här bredvid visas exempel på produkter som inspirerade från mässan. Produkterna erbjuder brukaren möjligheten att omforma sin möbel. En fåtölj som kan bli pall, förvaring som går att rotera, hyllsystem som man själv utformar, byrå med flyttbara och roterbara sektioner, bord som man själv kan ändra bordsskiva på och ett bensystem som kan användas till pall, bänk och bord.

Figur 8: Produktexempel från Stockholmsmässan.

Första mötet med Mitab skedde på mässan. Det var mycket bra att träffas där, då min kontaktperson Marcus Torstensson nästan direkt bad mig gå att titta på vissa produkter som han ansåg liknade det han vill åt i examensarbetet. Detta var väldigt givande då vi direkt kunde ta diskussion runt vad som

inspirerade och varför.

Variationer i tygval och stoppningstjocklekar undersöktes för att få en god uppfattning om vad som kändes behagligt och vad som inte kändes bra. Studier gjordes också på olika sorters beslag som används vid fastsättning av sittytan på benen. Slitage som kan uppkomma mellan stolsbenen och golvet avhjälptes med hjälp av olika sorters plastskydd, allt från långa till korta och tjocka till smala.

3.3 Brainstorming

Brainstorming är en av många kreativa metoder som användes för att komma djupare runt vissa tankar i projektet. Kreativa metoder används för att frigöra idéer, metoden utförs med fördel i grupp.

Brainstormingen utfördes i grupp om tre.

Brainstorming gjordes runt olika frågeställningar exempel ”relation till möbeln” för att se om man kunde införa moment eller funktioner i möbeln som skulle bidra till att brukaren kände att hon hade mer kontroll över det väntande momentet. Genom metoden hanterades också frågorna – hur skapar man en upplevelse i möbeln? Hur skapar man karaktär hos möbeln? Många intressanta tankar kom fram genom

(19)

dessa metoder och har använts under projektets gång. Nedan presenteras resultatet från brainstormingen. Resultaten har rangordnats efter användbarhet i projektet, där 1 är mest användbart och 2 mindre användbart.

Upplevelse i möbeln:

1

Delaktighet, man kan interagera med möbeln Tillfredställer behov

Omgivning/miljö, möbeln skapar en miljö Gemensamhet ”delad glädje dubbel glädje” Överraskningar

Kroppsligt, visuellt, mentalt (fler sinnen = bättre)

2 Förväntningar Nyhet/nytt Tillfälligt, för stunden Sätter spår, minnesfullt Ogripbar Äventyr ”kick” Glädje, sorg Återskapa

(20)

Relation till möbeln

1

Ger tillfredställelse, speciellt behov, situation Talar till sinnen

Minnen, historia som relaterar Karaktär

Hållbar utveckling – ansvarstagande

2

Delaktighet i skapandet Arv/historia

Strävan, har krävt en ansträngning Fortgående historia/känsla

Hur får en möbel karaktär

1

Nytänkande Materialval – udda Unik form och funktion Individuellt anpassningsbar Interagera Humor Utmärkande detaljarbete 2 Mänskliga drag Integritet

(21)

3.4 Offentlig miljö

För att få bättre förståelse för den tänkta miljön för möbeln, offentlig miljö, så gjordes litteraturstudier, undersökningar och observationer ute i sådana miljöer. En viktig del i denna fas var att förstå hur vi människor uppfattar och beter oss i dessa.

Till den privata miljön räknas bostaden och den omgivande miljön som gården eller de gemensamma utrymmen som tillhör de de som bor där. I den privata miljön har den boende kontroll över inredning, vad som sker och vem som har tillträde. När man lämnar sitt hem hamnar man i den offentliga miljön, en miljö där flera människor har tillträde och flera olika normer, handlingar och värderingar styr. (Jergeby, 1996 s. 177) Platsers storlek och utformning påverkar människor olika: om man känner sig trygg eller inte.( Jergeby, 1996 s. 41)

Ervin Goffman beskriver möten i offentliga livet. Goffman menar att när människor möts så uppstår någon form av social kontakt, som styrs av en ”offentlig ordning”. Det behöver inte vara så att man pratar med varandra utan det räcker med en gest som visar att man agerar med en annan person. (Jergeby, 1996 s. 26)

Goffman delar in möten i två kategorier,

Externalisering som innebär att man med rörelser och gester visar sina tankar så att omgivningen kan

förstå en persons avsikter och på så vis kunna acceptera beteendet istället för att provoceras.

Scanning innebär att man studerar andra människor för att kunna förutse deras avsikter och på så vis

kunna anpassa sitt eget beteende efter situation.

I den offentliga miljön möter vi människor ofta situationer som man inte har kontroll över. Detta bidrar till scanning för att man skall kunna konfrontera eller undvika situationer i vardagen.

Möten kan variera beroende på om man känner personen eller inte. Om det är en främling kan kontakten endast bestå av en kort ögonkontakt men om det är en bekant kan mötet innehålla kroppskontakt. (Jergeby, 1996 s. 28)

(22)

3.5 Offentliga rum

I boken Väntrum av Kantor och Awiwa, beskrivs väntrummen som de rummen ”Gud och arkitekten” glömt. I de flesta väntrum känner man sig inte speciellt välkommen. Man känner sig mer rädd och osäker än trygg och miljön känns inte alls inbjudande. Borde man inte känna av positivitet när man stiger in i ett väntrum? För detta rum är viktigare än vi tror. (Kantor & Awiwa, 2009 s. 7) Estetik, omtanke och funktionalitet är bristvaror i svenska väntrum. Ett problem med väntrum är att planering ofta saknas. För att skapa bra miljöer krävs omtanke. Det som håller i längden blir också ekonomiskt lönsamt. Ökad förståelse gör såväl arkitekter, designer och verksamhetsledningar till bättre beställare. Ökad kunskap hos just arkitekter och designer kan bidra till ökad förståelse och kunskap inom offentliga sektorn som i sin tur kan öka efterfrågan på hållbara produkter. (Nilsson, 2004 s. 11). ”Känslan av att någon bryr sig skall sitta i taket, väggarna, möblerna och märkas i valet av färger”. (Kantor & Awiwa, 2009 s. 13)

3.6 Väntan

Alla gör det, varje dag vare sig vi vill eller inte: vi väntar. Väntan – på tåget, helgen eller kanske den stora kärleken. Anita Beckman försöker beskriva väntan i boken Väntan, etnologiskt kollage kring ett mellanrum: ”Vi väntar på sjukhuset, vi väntar på att det skall bli sommar och varmare ute. Vi väntar på att något speciellt skall hända. Frågan är vad gör vi under tiden vi väntar? När väntar vi?” Väntan är något som upplevs olika av människor. Några upplever väntan som något positivt, andra som negativt. Väntan kan vara en tid för återhämtning för vissa och samtidigt ångest för andra. Begreppet väntan är väldigt svårt att definiera. Anita jämför väntan med ordet ”röd”, vi vet hur det skall användas, men vi har däremot svårt att beskriva upplevelsen av rött. Upplevelsen av att vänta är individuell och på det sättet svår att

kommunicera. Vänta är någonting man gör, som att vänta på en bänk, i en kö eller varför inte på en pall. Väntan kan vara väldigt avvaktande och lugn men den kan också vara aktiv. (Beckman, 2009 s. 15-24)

Väntan kan delas in i olika varianter. Självvald väntan: När du sitter i timtal med din kikare och väntar på att en ovanlig fågel skall göra sig sedd. Icke självvald väntan: När du ska på anställningsintervju för drömjobbet och fastnar i en bilkö. Visshetsväntan: När du väntar på våren, på julafton eller på lönen den 25:e varje månad. Maktfull väntan: När du medvetet låter någon vänta som står i beroendeställning till dig. Kreativ, aktiv väntan: När du vet vad som skall komma och samtidigt kan använda väntetiden till något. [www.sydsvenskan.se]

(23)

3.7 Tid som begrepp

Tid har idag blivit en bristvara. Alltför ofta jagar vi tiden för att hinna med så mycket som möjligt. Vi människor har en inbyggd klocka, den biologiska klockan som ger oss en dygnsrytm på lite mer än 24 timmar. Tiden vill vi ska räcka så länge som möjligt. Det är armbandsklockan, väggklockans tid som vi jagar. Så varför jagar vi tid som vi gör? Ett skäl är att vi har anpassat oss till industrins tankemönster. Industrialismen innebar att vi helt började styras av den konstgjorda tiden, vi ville producera så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. Det är klocktiden som vi vill göra mer effektiv. Detta försöker vi göra genom olika nya produkter och metoder som sparar tid åt oss. Författaren till boken Tio tankar om tid, Bodil Jönsson pratar om tiden som ett begrepp som vi människor har missuppfattat. ”Kan det vara så att vår syn på tiden gör oss än mer stressade? Att vår tidsuppfattning påverkar miljö, sociala relationer och sinnesfriden negativt. Tänk om vi missat grundbulten, det verkliga problemet utan famlar i ovisshet i tron om att vi löser problemen. Tänk om bieffekterna av en annorlunda tidsuppfattning kan påverka oss mera i miljövänlig riktning än vad de direkta miljöinsatserna gör?” (Jönsson, 1999)

I boken Tiden är, en antologi om det vi kallar tid beskrivs det offentliga rummet som en tillflyktsort där vi funderar noga på hur länge, var och på vilket sätt vi kan få tiden att gå. Efter några ensamma timmar över en kopp kaffe ser vi varenda reva i tapeterna. Varje person som träder in i rummet förändrar rummets karaktär. Man tänker – hur länge kan jag sitta här utan att det ser konstigt ut, innan jag blir sedd? Det är som om rummets tidsmängd vore någonting fysiskt. Tiden i rummet tar slut efter ett tag, som om det handlade om syre. Det finns rum som rymmer mycket tid, som man kan vistas i länge men då krävs väl avvägd färgsättning och genomtänkt möblering. (Bengtsson & Malmsten, 1999 s. 78-83)

3.8 Färgers påverkan och betydelser

Det är svårt att föreställa oss en värld utan färg. Färg betecknar liv. Ingen vet om vi människor uppfattar färger på samma sätt och därför har det skapats teorier om färglära men inga bevis. Det är inte bara ljusförhållandena som påverkar hur vi uppfattar färger, utan vi ser också färgerna annorlunda beroende på omgivande eller intilliggande färger. Färgerna har en effekt på varandra och på vår uppfattning av

förhållandet mellan dem. Färger kan vara kontrasterande och kallas då komplementfärger och är motstående färger i färgcirkeln.

(24)

Figur 9: Färgcirkeln

Exempel på komplementfärger är rött och grönt samt gult och violett. När dessa färger är närliggande skapas ett skimmer i mötet. Färger kan beskrivas med tre egenskaper: färgton, valör och intensitet. Först bestämmer man vilken färgton man vill utgå från. Sedan bestämmer man valör, svärtan i färgen. Sist har vi intensiteten som ger färgen klarhet eller dämpning.

Färgers symboliska betydelser:

Röd

Forskare menar att rött förknippas med virilitet, stimulering, sexuell upphetsning och fara. Rött är blodets färg och färgen för eld, passion och aggression. Rött är krigets färg och användes flitigt av romarna. En röd flagga betyder varning. Men rött är också färgen för den kristna kyrkans passionshistoria och Kristi lidande. Ryska folket betecknade revolution och frihet från tsarens tyranni med röda flaggor. I många kulturer används rött som begravningsfärg. I Kina däremot bär bruden röda kläder. I Amerika betyder rött kärlek, handlingskraft, dynamik och kraft. Amerikas flaggas röda linjer har kommit att symbolisera tapperhet och mod. Det har gjorts tester där det bevisats att deltagare i ett mötesrum med rödmålade väggar upplever att tiden gick fortare än i ett rum med blåa väggar samt att kreativiteten ökade hos deltagarna i det röda rummet. (Küller, 1995)

Vit

Vitt är en färg som har många tolkningar. I västerländska kulturer symboliserar vitt oskuld och renhet. Men i många andra kulturer i exempelvis Kina och Japan är vitt dödens färg. Kineser bär vitt på begravningar för att hedra den avlidnes rena själ, samtidigt betyder en vit mask i kinesiskt drama en hemsk person. Vitt som färg på flagga symboliserar fred.

(25)

Svart

I västvärlden betecknar svart död, sorg, ondska och har negativa övertoner. I gamla västernfilmer symboliserade svarta hattar ”bad guys” och vita ”good guys”. I det gamla Egypten betydde däremot svart som färg liv, växt och välfärd. Svart har alltid förknippats med natt samt mörker och förknippas också av den anledningen med mysterier och intriger.

Grön

Färgexperter är i allmänhet överens om att grönt är färgen för balans och harmoni och symboliserar vår och ungdom, hopp och glädje. Den gröna färgen är den vanligast förekommande färgen i naturen, oavsätt kultur. I västvärlden har grönt blivit symbol för ekologisk odling. Men som de flesta färger har grönt både positiva och negativa bibetydelser. Grönt är också färgen för och svartsjuka. Grönt används också vid konstigheter som ”små gröna män” och hulken.

Gul

Gult är en av de mest tvetydiga färgerna. Det är färgen för solsken, guld och lycka, för intellekt och upplysning, men det är också färgen för avundsjuka, svek och förräderi. Gult i naturen ses ofta som upplivande och förtjusande.

Blå

Blått väcker tankar om rymden, haven och stora avstånd, som när något försvinner ”upp i det blå”. I sina mörkare varianter representerar blått auktoritet (finns t.ex. i ämbetsmännens mörkblå kostym). I sin ljusare variant betyder blått lycka, trohet. Liksom en del av de andra färgerna är blått tvetydigt och gåtfullt. Blått betecknar drömmeri, sorgsenhet och melankoli.

Grå

Grått är färgen för dysterhet och depression. Grått är också obeslutsamhetens och osäkerhetens färg. Det är färgen för aska och bly, och den associeras med åldrande. I naturen däremot är grått en vanlig färg för kamouflage, som hos vargar och elefanter, kanske kan det förklara populariteten för försiktig grå klädsel i affärsvärlden. (Edwards, 2006)

(26)

4. Undersökningsetapp

4.1 Studier i offentlig miljö

För att få en bättre uppfattning om hur människor faktiskt upplever väntrum gjordes en fältstudie, ett besök på avdelningen för sjukgymnastik på sjukhuset UMAS i Malmö. Studien gjordes genom observation och att patienter fick besvara ett frågeformulär, (se bilaga 2.3)

I väntrummet var stolar med armstöd och ryggstöd uppradade längs väggarna samt i en formation i mitten av rummet. Författaren upplevde stolarna som relativt bekväma men tråkiga i utformning och uttryck. Färgen på klädseln var dov med små symboler som mönster. Rummets helhet upplevdes mycket opersonlig och stel. Vita väggar med en tavla i liknande nyanser som möblerna och dyster belysning.

Mycket intressant var att se hur de olika besökarna satte sig i rummet. Det var alltid minst en tom stol emellan de väntande. Besökarna sökte sig till en så avlägsen plats som möjligt och de pratade inte med varandra, istället bläddrade de i en tidning eller pillade med sin mobiltelefon.

(27)

4.2 Intervjuer i offentlig miljö

Tio besökare i väntrummet fick besvara ett antal frågor i form av ett frågeformulär. (Se bilaga 2.3) Första frågan gällde upplevelsen av väntrummet. Tre alternativ, tråkigt, vardagligt och uppiggande fanns att välja mellan. Flest tyckte att väntrummet upplevdes som tråkigt, några ansåg att det var vardagligt och ingen upplevde det som uppiggande. En person tyckte att bakgrundsmusik hade hjälpt till att skapa en bättre atmosfär.

Andra frågan gällde upplevelsen av möblerna. Fyra alternativ presenterades, fina, tråkiga, obekväma och sköna. Majoriteten tyckte att möblerna var tråkiga och obekväma men några upplevde möblerna som sköna och fina.

På tredje frågan efterfrågades behovet av att själva kunna omforma möbeln med armstöd, ryggstöd och höjd. Majoriteten ansåg sig inte ha behov av individuell anpassning men några ansåg det vara positivt att anpassa möbeln efter exempelvis speciella behov.

Fjärde frågan gällde social kontakt i väntrummet. Alla utom en person menade på att man ville vara för sig själv och inte prata med någon annan då väntetiden ofta var kort och man bara ville ta det lugnt. Femte frågan handlade om vad man fördriver tiden med. Alla svarade att man läste i någon tidning. Någon svarade om det inte finns en bra tidning så använder man mobiltelefonen för att surfa eller lyssna på musik.

4.3 Intervjuer med arkitekter

För att få bättre förståelse för hur inredningsarkitekter tänker vid inredning av offentliga miljöer intervjuades tre verksamma arkitekter som sysslar med inredning. Två intervjuer skedde via telefon (se bilaga 2.1) och en intervju via ett möte på plats (Se bilaga 2.2). Första frågan gällde vad som är viktigt i valet av möbler. Tydligt var att kundens önskemål styrde valen mycket. Kunden talar om vilka funktioner och uttryck möbeln skall ha och i vilken prisklass man vill hamna, men det skiljer sig från beställare till beställare. Arkitekternas uppgift blir sen att finna lämpliga möbler. Möblerna skall självklart klara hårda tag och gärna göra betraktaren glad, samtidigt som de har bra sittkomfort. Andra frågan hanterade frågan om det är intressant att som arkitekt, ägare och användare ha möjligheten att kunna sätta sin egen prägel på möblerna. Alla var eniga om att i arkitektens ögon var det väldigt intressant att kunna påverka

möblernas utformning och uttryck. Det ger en stor frihet och det kan ge liv åt miljön. Inte lika viktigt var det att framtida ägare skulle kunna omforma möblerna, däremot vore det bra om man enkelt kunde flytta möblerna efter situation och tillfälle. Detta särskilt på skolor och fritidshem, där man vill kunna göra olika saker samtidigt som det är viktigt att det inte orsakar ett rörigt intryck i rummet. Alla var eniga om att det

(28)

var intressant för brukaren att kunna påverka möbelns utformning efter behov, brukaren kan på så vis känna sig mer bekväm och trygg.

Tredje frågan handlade gällde om det fanns något de saknade eller uppskattat mer av i dagens utbud. Möjligheten att gå utanför standardvalen utan att det blir dyrt visade sig vara uppskattat. Produkter som håller länge, möbler man kan forma om, stapelbara möbler, möbler som går att koppla ihop exempelvis för föreläsningsuppställning likaså. En viktig aspekt att ta hänsyn till var att det skall vara lättstädat under möblerna, kanske gå att hänga upp t.ex. på en skolbänk.

Sista frågan gällde hur valet av färger går till samt om någon färg har visat sig mer gångbar än någon annan. Det visade sig vara positivt och uppskattat med många standardkulörer att välja på, gärna glada, kraftiga kulörer, men också svart och neutrala färger som smälter in, tyger som inte smuts syns på. Färger går i trender, men bra med objekt som ger färgklick, bordsskiva kan erbjudas i färger där benen är neutrala. Vitt och svart är lite tråkigt men är mest gångbart i längden. Ofta har kunden önskemål, kanske är det en företagsprofil som styr som arkitekten måste anpassa sig efter, men tydligt är att om det ges utrymme i valet av färger används gärna klara färger som piggar upp.

(29)

5. Skissetapp

5.1 Skissetapp 1

I första skissetappen hanterades det materialet som framkommit från research och studierna. Viktiga aspekter var att möbeln skulle tilltala inredningsarkitekter och inredningsdesigners genom att ge stor frihet i användandet och möbleringen. Viktigt var också att brukaren skulle kunna anpassa möbeln efter behov och situation och på så vis förhoppningsvis skapa en positivare väntan. Skissarbetet inriktade sig mer runt idéer på olika funktioner och principer än form. Som hjälp användes ord som framkommit från

brainstorming: Interagera, nytänkande, tillfredställa behov, överraskningar, flera sinnen, unik form och funktion, humor, individuellt anpassningsbar.

Figur 11 visar tanken om en pall som skulle erbjuda brukaren stor frihet i sittandet, men också ge brukaren en känsla av kontroll, då man kan påverka sin situation, genom att vända och vrida på pallen och få olika

funktioner. Stålramar är fästa på pallens gavlar för att skapa rätt vinklar i sittandet samt för att skapa distans till golvet som minskar

nedsmutsning av pallen.

Figur 11.

Figur 12 visar tankar var att skapa rörliga sittytor. Genom att få brukaren att hålla balansen skapas moment i väntandet som kan bidra till att man glömmer tiden för stunden. En idé var att skapa en pall med liknande funktion som en gungbräda.

(30)

Figur 13 visar idé om rörliga sittytor i sidled. Genom möjligheten till att glida med sin sittyta kan man sitta nära eller med avstånd till sin granne. Man skulle själv kunna påverka sitt ”privata rum”, skapa sig det utrymme som man behöver för att känna sig bekväm. Rörelsen skapar ett roligt, annorlunda moment i sittandet som kan leda till att man upplever väntandet

Figur 13.

Figur 14 visar tankar om att erbjuda

arkitekten möjligheten till att påverka möbelns utformning. En idé var ett system där man placerar sittytan på önskad höjd i en benkonstruktion likt ett galler, och erbjuda olika sitthöjder. Den andra erbjuder varierad sitthöjd i samma pall. En benstomme där arkitekten kan välja att placera olika sittdynor, bord eller tidningsställ. Denna idé ger också brukaren stora valmöjligheter i sittandet.

Figur 14.

Figur 15 visar olika idéer om hur man skulle kunna omforma pallen. En vändbar sittyta som blir ett bord. En hög pall som man omformar till en lägre pall med armstöd. En pall som man kan rulla och vända för att få olika vinklar och höjder. En idé var att erbjuda en mängd olika sorters sittytor och tillbehör som monteras på en sorts

benstommar.

(31)

Figur 16 visar två olika pallar med delar av pressad nålfilt. Tanken med nålfilten var att jobba med ett material som Mitabs inte använder så mycket i sina produkter. Den ena har ben av nålfilt, stoppad sits och handtag av stålrör som ger möjligheten till enkel förflyttning av pallen. Den andra har en sits av formpressad nålfilt och en benkonstruktion av stålrör som man spänner fast på sitsen.

Figur 16.

En utvärdering av skisserna gjordes för att se vilka idéer som bäst passade in på Mitabs önskemål och identitet. De skisser som föll bort direkt var de med för rörliga delar som idén med gungbräda och runda gavlar. Dessa föll bort p.g.a. att de inte hade passat i en offentlig miljö, olycksrisken var för stor. Skisserna med idéer runt omformning som utvikbara och roterbara delar gick också bort för att de inte hade passat in en offentlig miljö, för mycket hade kunnat gå sönder vid för hård eller fel användning. Skisserna med pallar i nålfilt gick också bort då de krävt dyra investeringar i formverktyg samt att de inte uttryckte Mitabs formspråk. De övriga skisserna användes till att skapa fyra stycken koncept som presenterades för Mitab för att få deras åsikter runt tänkta funktioner och uttryck av möbeln.

(32)

Koncept 2 Koncept 1

5.1.1 Utvärdering med Mitab Koncept 1.

Intressant typ av möbel men inte en Mitab produkt. En sådan produkt säljer inte så mycket utan används mer för att väcka intresse. Mitab ansåg att denna produkt var lite för rolig för deras sortiment.

Koncept 2.

Mycket bra, enkel och lättförståelig möbel, men ett mer grafiskt och rejält uttryck måste in. Produkten håller bra nivå idémässigt.

Koncept 3.

Kommer inte att fungera i offentlig miljö. Bra idé med egna sittytor men för mekanisk lösning. Lös funktionen på ett mer grafiskt vis istället, hitta en form som ger denna funktion. Mitab såg inga problem med att sittytorna var placerade på en bänk.

Koncept 4.

För mekaniskt, inte bra för offentlig miljö passar bättre för hemmiljö. Produkter för offentlig miljö får inte ha lösa delar.

Koncept 4 Koncept 3

(33)

5.2 Skissetapp 2

Efter utvärderingen i skissetapp 1 med Mitab valdes koncept 1 och 4 bort eftersom de inte stämde överens med Mitabs önskemål. Idéer och åsikter runt koncept 2 och 3 användes vidare i skissetapp 2. Fokus var nu att skapa privata sittytor i varierade höjder allt förpackat i en grafisk form.

Figur 18 visar tankar där sittytor skapar privat känsla. En rund möbel med mellanrum mellan sittytorna skapar utrymme för brukaren där grannen alltid hamnar lite bakom. En annan idé var att jobba med vinklar i möbeln som också skall ge brukaren känslan av privat utrymme då man kan sitta så att grannen inte syns.

Figur 18. Figur 19 visar liksom tidigare figur tankar om olika

riktningar i sittandet och hur de sittande skulle kunna avskilja sig från varandra. Två nya förslag på runda möbler skissades fram. För att nå ett mer grafiskt uttryck skissades det på sittytor i olika höjder som överlappade varandra. Denna idé gav inte bara sittytor i olika höjd utan erbjöd olika sittställningar med ryggstöd och armstöd. En idé var att ha två sittytor som skiljdes åt genom en upphöjd dyna i mitten som bildade avlastningsyta, armstöd och

ryggstöd. Figur 19.

Figur 20 visar tester med att nå ett mer grafiskt uttryck i möbeln. Precis som innan testades det med sittytor i olika höjder och hur man skulle kunna sitta avskiljt. En ny idé som kom fram var att ha ett snedställt armstöd mellan två sittytor och på så vis skapa oregelbundna, vinklade sittytor.

(34)

Figur 21 visar tankar om oregelbundna sittytor. Skisserna visar sittytan sett ovanifrån. Genom denna lösning erbjuds brukaren, beroende på hur sittytan placeras, stora valmöjligheter i sittandet. Man kan själv välja om man vill sitta vänd mot eller ifrån sin granne.

Figur 21.

Figur 22: Skissmodeller i 1:10

Några skissmodeller i skala 1:10 tillverkades. Olika utformning på benen testades för att se hur det påverkade helhetsuttrycket. Raka ben utan några böjar var ett alternativ som provades. Benen gav möbeln ett väldigt statiskt uttryck. I modellen på den undre bilden testades en benkonstruktion med bockade stålrör. Konstruktionen blir väl synlig och tillåter ögat att följa formen med radier vilket skapar dynamik i möbel.

Utifrån skisserna och skissmodellerna skapades tre stycken koncept. Dessa tre koncept skulle innan utvärdering med Mitab diskuteras med en inredningsarkitekt för att undersöka om idéerna var gångbara och intressanta ur deras synvinkel.

(35)

Koncept 1. Pall med tre sittytor i olika

riktningar i varierad höjder. Möbeln kan enkelt ställas samman och skapa en väldigt dynamisk konstellation. Genom denna utformning ges brukaren och arkitekten stora möjligheter i sittandet och möbleringen.

Koncept 2. Två sittytor som skiljs åt med en upphöjd dyna som kan användas som armstöd, ryggstöd eller som en extra sittyta. Olika

utformningar provades för att skapa mer dynamik i möbeln. Utformningen erbjuder brukaren möjlighet till olika sittpositioner.

Koncept 3. Lösa pallmoduler med samma oregelbundna form. Modulerna erbjuder olika sitthöjder och arkitekten har stor frihet i

möbleringen då modulerna enkelt ställs tillsammans i valfri kombination. I en varierad uppställning ges brukaren möjlighet till olika sittpositioner. Den oregelbundna formen skapar riktningar och dynamik.

(36)

5.2.1 Utvärdering med Åsa Haremst från White Arkitekter

Koncept 1. Kul utformning men kan lätt bli rörigt. Kräver stora rum annars kan det lätt bli kaos. Lite kaxig men för låst i formen. Kan fungera bättre som lösa sittdelar.

Koncept 2. Inte så intressant uttryck, ger inte så mycket möjligheter. Förslaget till vänster känns väldigt statisk samtidigt som det händer för mycket i den till höger.

Koncept 3. Enkel att placera, bra kommersiellt. Ger stor frihet. Måste finnas i basfärger, svart, vitt och grått.

Efter utvärderingen med Åsa konstaterades det att koncept 3 var det förslaget som var mest gångbart. Konceptet stämdes av mot brief och syftet med projektet för att kontrollera att det motsvarade förväntningarna, vilket det gjorde bra. Koncept 3 presenterades därför för Marcus på Mitab som direkt fastnade för dess funktion och grafiska form. Mycket positivt var också enkelheten i pallen och

möjligheterna som arkitekten och brukaren ges. Av de positiva reaktionerna som konceptet fick så gjordes ett val att detta var konceptet som nu skulle arbetas vidare med.

5.3 Skissetapp 3

En detalj från tidigare skisser och modeller som visat sig avgörande för helhetsuttrycket var benens utformning. Det var också viktigt att tänka på städningen under modulerna, benen får inte göra det svårstädat. Ett antal skisser runt olika idéer på benens utformning gjordes för att tydligare se skillnader, positiva och negativa.

Figur 24 visar en idé om att skapa en lätthet i möbeln genom att skilja sittdynan och

benkonstruktionen åt med en ram och distanser. Tyvärr uttryckte det inte den enkelhet som eftersträvades i projektet. Lösningen gav också fler moment i tillverkningen vilket ger högre kostnader.

(37)

Figur 25 visar en väldigt enkel utformning av benen. Raka rör placerade i hörnen. Benen tar lite plats på golvet och försvårar på så vis inte städningen. Uttrycket blir dock väldigt enkelt och statiskt och känns inte så genomtänkt. Benen bidrar inte med mycket till helheten.

Figur 25.

Figur 26 visar ett försök att skapa bättre helhet gjordes en skiss med två stycken benpar. Benens översida följer sittdynans undersida och skapar ett tydligare, intressantare möte. Benen upplevdes nu av författaren som en del av modulen.

Figur 26. Figur 27 visar en idé där även undersidan på

benen bundits ihop med tanken om att skapa en detalj som tillåter ögat att följa med runt formen i förhoppningen att skapa rörelse åt en annars ganska statisk form. En nackdel med utformningen är att mycket fokus hamnar på modulens sidor.

Figur 27. Figur 28 visar en sammanställning med positiva idéer

från figurerna ovan som kombinerats till ett underrede. En konstruktion som följer sittdynans undersida på fram- och baksidan och möter golvet med medar på sidorna. Formen skapar dynamik då man med blicken kan följa konstruktionen som ramar in sittdynan. Underredet syns från alla håll och skapar en helhet med sittdynan, samtidigt som det inte försvårar

(38)

Figur 29 visar olika utformningar på medarna. Tanken var att minska kontaktytan mot golvet, att enbart låta yttre kantarena ha kontakt med golvet. En idé var att forma medarna som bågar och på så vis lyfta upp mitten.

Figur 29.

Figur 30: Tester av sittytans sammankopplingsmöjligheter

Två olika utformningar på sittytan testades för att se möjliga formationer. Bilden till vänster visar en idé med utgångspunkt i en rektangel där alla sidor har olika längder. Modulerna vrids så att lika långa sidor passas ihop med varandra. Detta möjliggör sammankopplingar i sidled samt uppåt och neråt i raka formationer. Uppställningen blir ordnad men lite statisk.

Bilderna till höger visar en idé med utgång i en form där två sidor har längden A och två sidor längden B. Mellan de långa sidorna A är vinkeln 90˚. I denna utformning ges arkitekten större frihet i möbleringen, sida A på den ena modulen kan nu placeras på två A sidor på mötande modul och man ges nu

möjligheten att bygga böjda former men även raka uppställningar. En utvärdering gjordes av de två förslagen. En viktig aspekt var att tänka på formationerna med en varierad kombination av sitthöjder. Förslag 1 är ordnad och statisk i utformningen men blir dynamisk med varierade sitthöjder. Förslag 2 erbjuder större frihet och dynamik i utformningen, men kan med en variation av sitthöjder upplevas som rörig, för dynamiskt. Ett beslut togs att jobba vidare med förslag 1 på grund av att friheten av

(39)

Figur 31: Test i 1:1

Tester i fullskala gjordes för att få bättre känsla och förståelse för storlek o höjder på sittytan. Tio centimeters tjocka frigolitblock användes. Yttermåtten på sittytan testades fram med kravet att alla sidor skulle vara stora nog att sitta på, och att de liggandes sida vid sida skulle bilda lämpliga vinklar i

förhållande till varandra. Längsta sidan blev 60cm och kortaste 40cm. Efter tester bestämdes

totalhöjderna till 36cm, 45cm och 53cm, där benen var 28cm höga och dynorna 8cm, 17cm och 25cm tjocka.

6. Konstruktion

Materialen som kommer att användas i möbeln är av samma sort som Mitab idag använder i sina produkter. Till benkonstruktionen kommer runda stålrör att användas. Rören som används består av återvunnet stål. Materialet i stolens konstruktion kommer att bestå av 16mm stålrör som bockas och svetsas till rätt form.

Färgen som kommer att användas vid målning är pulverlack. Pulverlackering är en metod som ger minimalt med spill och är på så vis skonsamt för miljön. Innan lackeringen avfettas stålrören med en alkalisk rengöringsvätska. Sedan appliceras epoxipulver på elektrostatisk väg, pulvret är positivt laddat medans stålet är negativt laddat. Pulvret härdas sedan i en ugn med ca 200°C och smälter då till en mycket hållbar yta.[ www.skelack.se]

Sittytan kommer att tillverkas i formgjutet högelastiskt skum, s.k. kallskum. I jämförelse med skumplast tillverkas kallskum med något modifierade råvaror som ger högelastiska egenskaper som bidrar till bättre återfjädring vilket resulterar i en bättre sittkomfort.

(40)

Skumplast innehåller i huvudsak kol, väte och kväve. Huvudkomponenterna i skumplast är polyol och isocyanat som framställs i en kemisk process där gas och råolja förädlas i ett antal steg. Polyol och isocyanat blandas med vatten och övriga medel varvid ett antal kemiska reaktioner startar och bildar skumplasten. Skumningen kan ske i en formningstunnel där det bildas långa meterbreda block som efter härdning delas upp i önskade storlekar och former. Alternativt kan skumning göras i en sluten form (s.k. formgjutning) för t.ex. möbler och bilsäten. Skumplasterna är luftgenomsläppliga, rivstarka, flexibla, mjuka och hygieniska och har erfarenhetsmässigt visat sig inte vara allergiframkallande. Skumplasten är i grundtillståndet vit men gulnar påtagligt med tiden under inverkan av ljus, t.ex. solstrålning. Vanligen infärgas skumplasten för att underlätta särskiljandet av de olika kvalitéer som finns men någon enhetlig standard för denna färgmärkning finns inte. Skumplaster är mjukelastiska med öppen cellstruktur vilket gör materialet ”djupfjädrande” till skillnad mot material med slutna celler som blir mer stumma i sin karaktär. För komfortändamål skiljer man på de olika kvaliteterna genom olikheter i volymvikt och hårdhet. Skumplast betraktas som ett rent bränsle och kan därmed förbrännas på samtliga

sopförbränningsanläggningar där energiåtervinning äger rum [www.recticel.se] Skummet som kommer att användas i väntmöbeln har genom diskussion med Mitab bestämts till en densitet på 35-40kg/m3_vilket

lämpar sig bra till ändamålet. Skummet till de tre sittdynorna består av två stycken olika skumdelar med olika höjd. En del som är till den lägsta pallen, en som är till den mellersta och för att tillverka den högsta limmas båda tillsammans. Genom denna metod sparar man ett produktionssteg.

Kallskummet limmas på en bottenplatta av plywood för att sedan kläs med formskum, skum som används för att få en jämnare yta, för att sedan kläs med en textil. Textilen som kommer att erbjudas är slitstark och tålig så den passar bra för offentliga miljöer. Tyget som valts heter Divina och tillverkas av Kvadrat.

(41)

7. Visualiseringsetapp

För att visualisera modellerna användes Solid works, ett 3D-cad program. (Se ritningar i bilaga 3)

Exempel på uppställning av modulerna.

Pallmodul i delar

Figur 32.

Urvalet av tyger gjordes genom att titta på tygprover från Kvadrat. Den orangea färgen valdes då trendanalyser visat att orange är en färg som kommer igen starkt 2011. [www.inredningsnyheter.se]. Den grå färgen valdes för att det är obeslutsamhetens färg, även de som inte vågar välja någon färg skall kunna köpa möbeln. Den mörkturkosa färgen är en uppfräschning av den lugnande färgen blått. Tillsammans skapar färgerna en tydlig kontrast mot varandra och ger liv och färg åt möbeln.

(42)

8. Resultatet

Ritningarna på produkten skickades till Mitab som tog hand om tillverkningen av prototyperna. Nedan visas det färdiga resultatet, utställt på examensutställningen på Form/Design Center i Malmö. Möbeln fick namnet BYO, build your own då det anspelar på möbelns funktion och möjligheter, du skapar något eget. BYO är ett känt begrepp med många meningar som bl.a. buy your own, bring your own samt build your own.

(43)

9. Diskussion

Resultatet av projektet har blivit en väntmöbel som man sitter bekvämt på då man enkelt finner en behaglig sittposition. Möbeln är inte en tänkt för långtidsväntan. Ytan passar bättre till kortare vänt- tillfällen. En stor del i projektet har varit att utforma möbeln på ett sådant sätt att den tilltalar inredningsarkitekter. Resultatet blev en lättmöblerad möbel som kan anpassas på många sätt och kombineras i oändlighet.

Det har varit ett mycket intressant projekt. Briefen visade sig vara väldigt snäv, det uppmuntrade till att försöka finna vägar och fördjupningar som skulle hjälpa projektet framåt för att till slut resultera i den färdiga möbeln. Eftersom uppdraget gällde en väntmöbel för offentlig miljö så var det självklart att undersöka hur vi människor upplever och beter oss i offentliga miljöer, i detta fallet väntrum. Intressant fakta som kom fram var att många människor känner sig otrygga i den offentliga inomhusmiljön, en starkt bidragande orsak visade sig vara utformningen av väntrummen, det finns ingen eftertanke och man känner sig inte välkommen. Ointressant inredning, en färgskala som får grått att känns uppiggande och en tystnad som gör att man hör nålar falla är alla faktorer som kan bidrar till att väntan upplevs krävande och längre än vad den hade behövt göra. Detta resulterade i frågan, kan man med en möbels utformning skapa en atmosfär som bidrar till att brukaren känner sig tryggare och upplever en mer positiv väntan, och hur skulle en sådan möbel se ut? Vi träder in i den offentliga miljön när vi lämnar vår hemmiljö, i

hemmiljön upplever vi trygghetskänslan och den bidragande faktorn är att vi kan kontrollera miljön, bestämma vem som har tillträde och vad som skall ske. I den offentliga miljön har vi inte kontroll över och det är det som bidrar till osäkerheten. Genom att erbjuda moment i väntandet som påminner om hemmiljön får brukaren en mer positiv upplevelse av väntan. Tidigt i projektet skissades det mycket på rörliga delar och moment där man kunde forma sin egen sittyta i tron om att det hade hjälpt till att skapa en mer lättsam, inbjudande väntan, vilket det också troligtvis hade gjort. Sysselsättning bidrar till att man inte lika aktivt tittar på klockan vilket gör att man upplever tidsintervall som kortare. Som det beskrevs tidigare i rapporten så är det den artefaktiska tiden vi jagar, då kan det ju vara skönt att glömma bort tiden för en stund.

BYO erbjuder brukaren en positiv upplevelse genom sin unika form, färger som tilltalar och

anpassningsbara funktion. För att öka hemkänslan erbjuds brukaren varierade sittpositioner. Brukaren väljer själv höjd, om man vill sitt med svankstöd eller armstöd, om man vill sitt vänd mot eller ifrån sin granne. Det som skapar dessa möjligheter är den oregelbundna formen som bidrar med vinklar. Eftersom brukaren kan finna olika sittpositioner kan det leda till att människor sitter olika och att man själv blir inspirerad, ”så vill jag också sitta, det vill jag också prova”. Så det är inte bara möbeln som bidrar med dynamik till rummet utan även brukarna av den. Tillsammans skapas en mer inbjudande miljö med rörelse och färg.

(44)

Genom de undersökningar som gjorts så har det visat sig att arkitekterna gärna ser möbler som dem själva kan påverka uttrycket på. Mitab hade som önskan i briefen att möbeln skulle gå att bygga som LEGO, det möjliggör oändligt med formationer och färgkombinationer. BYO erbjuder byggbarhet likt LEGO-principen och arkitekten har stor frihet i möbleringen. Man kan bygga en varierad uppställning genom sittytornas olika höjder och möjligheten att placera modulerna på olika sätt i förhållande till varandra. Möjligheterna kan bidra till ett ökat intresse från arkitekternas sida. En nackdel arkitekterna kan uppleva är hopkopplingsmöjligheterna som är begränsade till fyra led, och att man bara kan bygga i raka

uppställningar.

Behövs en sådan här produkt?

Resultaten av mina undersökningar visar på att väntrum inte är prioriterade utrymmen. Genom att erbjuda arkitekterna så stora möjligheter i möbleringen som BYO gör, så erbjuder man också glädje i möbleringen. Genom glädjen i möbleringen kan mer välkomnande miljöer skapas. I mer välkomnande miljöer mår brukaren bättre, man upplever en mer positiv väntan.

Syftet med arbetet var att skapa erfarenhet likt ett frilansprojekt för framtiden. Projektet har varit mycket intressant och givande men uppdraget har mestadels gjorts på egen hand. Mitab har inte varit lika

delaktiga som det fanns förhoppningar om, och inget besök hos Mitab har blivit av. De har varit med när de viktigaste besluten skulle fattas vilket har underlättat projektet. Tack vare att Mitab varit med i

beslutsfattandet har projektet känts mer verklighetsbaserat, och inte som i skolan där alla beslut fattas av studenten. Projektet har resulterat i en väntmöbel som stämmer väldigt bra överens med det Mitab efterfrågade.

(45)

10. Slutsatser

Ett projekt som inte alltid varit lätt men som resulterade i en prototyp av en väntmöbel av modultyp. En målsättning med projektet var bl.a. att ställa ut en prototyp på studentutställningen i Maj – Juni 2010. Detta blev verklighet efter att Mitab hjälpt till med byggandet av fyra prototyper, en modul av varje höjd samt ett bord. Bakgrunden till uppdraget var en önskan att få känna på att jobba som frilansdesigner. Samarbetet med Mitab har fungerat bra men inte med så nära kontakt som de fanns förhoppningar om. Men trots ganska lite kontakt har det varit bra förståelse från båda håll. En viktig sak att tillägga är att resultatet aldrig hade blivit detsamma utan samarbetet med Mitab.

Resultatet av projektet stämmer bra överrens med Mitabs önskemål. Alla punkter i den brief Mitab skickade har bearbetats och passats in i väntmöbeln. Resultatet kan även vidareutvecklas för att skapa en serie produkter i form av exempelvis bänkar, fåtöljer eller pallar med större sittytor.

Utformningen av BYO medger stor frihet i möblering och användandet. Den oregelbundna formen med olika höjder skapar vinklar och ger dynamik åt möbeln i en väl varierad uppställning samtidigt som brukaren erbjuds valmöjligheter i sittandet. Arkitekten har stora valmöjligheter i utformningen tack vare utbudet av sittytor och bordsskivor.

BYO är en möbel främst för korttidsväntan då riktigt ryggstöd saknas. BYO fungerar lika bra för barn, vuxna som pensionärer då brukaren själv väljer den sitthöjd som passar bäst, och passar också därför in i många olika sorters miljöer.

Utformningen är ganska försiktig när en modul är fristående, kanske för enkel enligt vissa, men tillsammans skapas en dynamisk möbel med stora möjligheter.

Denna rapport hanterar enbart undersökningar av väntrum så tänkbart är att undersökningar av andra miljöer hade kunnat påverka projektets utgång. En annan del som hade kunnat bidra med mer

information till projektet är om fler intervjuer med arkitekter genomförts, både tidigt i projektet och när utvärderingar gjordes.

(46)

11. Referenser

Böcker

Kantor Jan & Awiwa Keller (2009), Väntrum, Liber, ISBN: 978-91-7005-347-4

Beckman Anita (2009), Väntan, etnologiskt kollage kring ett mellanrum, Mara förlag, ISBN:978-91-974674-4-5 Bengtsson Cecilia & Malmsten Bodil (1999), Tiden är, en antologi om det vi kallar tid, Stockholm Prisma ISBN: 91-518-3688-2

Edward Betty (2006), Om färg, handbok och färglära, Stockholm, Forum (Slovenien) ISBN 91-37-12843-4

Jergeby Ulla (1996), Offentlig miljö som arena och kuliss , Uppsala Univ. Stockholm Almqvist & Wiksell International [i]distributör, ISBN: 91-554-3815-6

Jönsson Bodil (1999), Tio tankar om tid, Stockholm Bromberg 1999 Finland, ISBN:91-7608-776-x Küller Rikard (1995), Upplevelse av färg och färgsatt miljö, Färgens inverkan på människan, Byggforskningsrådet, Stockholm ISBN: 91-540-5696-9

Nilsson Birgitta (2004), Design med omtanke, Stockholm : Svensk byggtjänst, (Karlshamn : Carlshamn tryck) ISBN 91-7333-084-1

Internet

www.mitab.se (2010-05-23) www.recticel.se, (2010-04-04) http://www.skelack.se/system/visa.asp?HID=152&FID=219&HSID=1451&ActMenu=1481 (2010-05-23) http://www.inredningsnyheter.se/2010/05/h-r-r-f-rgtrenderna-f-r-v-ren-2011, (2010-05-22). http://sydsvenskan.se/inpalivet/article629739/Vantan-har-blivit-ett-viktigt-andningshal-.html (2010-03-03)

(47)

Figur förteckning

Figur 1. www.mitab.se (se figure 2 och 3)

Figur 2. http://www.mitab.se/Templates/Product3.aspx?PageID=6bcccf0c-ab9c-4309-bc84-b9bc85215009 Figur 3. http://www.mitab.se/Templates/Product3.aspx?PageID=1b34ee55-4820-4b19-b384-76866dfcdb89 Figur 4. www.mitab.se

Figur 5. www.materia.se, blastation.se

Figur 6. www.johansondesign.se, www.lammhults.se Figur 7. www.miljoexpo.se, offecct.se

Figur 8. http://www.furnituredesign.novia.fi/studerande/tua/tua.html http://www.furnituredesign.novia.fi/studerande/benita/benita.html http://www.furnituredesign.novia.fi/studerande/emilia/emilia.html http://fulo.se/ http://www.matildaringner.se/?page_id=1 http://noearlybirds.se/

(48)