ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Tolkanvändning inom socialtjänsten
- Utifrån socialsekreterares perspektiv
Författarnas namn: Igelström, Sanna Muratovic, Enesa Handledare: Robert Lindahl
TOLKANVÄNDNING INOM SOCIALTJÄNSTEN – UTIFRÅN
SOCIALSEKRETERARES PERSPEKTIVEnesa Muratovic och Sanna Igelström Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att belysa platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i utredningssamtal på socialtjänstens barn- och familjeenheter. För att kunna besvara studiens syfte, har kvalitativa intervjuer genomförts med sex socialsekreterare inom olika kommuner i Sverige. Studiens resultat har analyserats med hjälp av språk och relation som två huvudteman, tidigare forskning inom ämnet samt hermeneutik som vetenskapsteoretisk metod. Inom temat språk förekommer tre underteman bestående av modeller och begrepp som användes som verktyg för att analysera språk och kommunikation. Inom temat relation användes underteman bestående av fyra teoretiska begrepp som användes i analysen av resultatet för att undersöka relationer. Det som framkommit ur studiens resultat är att platstolken både har positiv och negativ inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i utredningssamtal. Socialsekreterare upplevde att en platstolk medförde betydande möjligheter för kommunikationen mellan parterna och att både socialsekreterare och vårdnadshavare många gånger förknippade platstolk med trygghet. Däremot var de negativa aspekterna mer framträdande. Socialsekreterare upplevde språkbarriärer i kommunikationen, osäkerhet i om platstolken uppfattat parternas budskap korrekt samt feltolkningar med en platstolk närvarande. Platstolkens kulturella värderingar har även visat sig påverka både relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare.
INTERPRETATION USE IN SOCIAL SERVICES - FROM THE PERSPECTIVE
OF CHILD WELFARE WORKERSEnesa Muratovic and Sanna Igelström Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits Autumn 2020
Abstract
The purpose of this study is to examine the interpreter's impact on the relationship and communication between child welfare workers and caregivers in investigative conversations at the social services’ children and family units. In order to be able to answer the purpose of the study, qualitative interviews were conducted with six child welfare workers within different municipalities in Sweden. The results of the study have been analyzed with the help of language and relationship as two main themes, previous research in the subject and hermeneutics as a theoretical method of science. Within the theme of language, there are three sub-themes consisting of models and concepts that were used as tools for analyzing language and communication. Within the theme relationship, sub-themes consisting of theoretical concepts were used in the analysis of the result to help understand relationships. The results of the study show that the interpreter has both a positive and negative impact on the relationship and communication between child welfare workers and caregivers in investigative conversations. Child welfare workers experienced that an interpreter provided significant opportunities for communication between the parties and that both child welfare workers and caregivers often associated the interpreter with security. Despite this, the negative aspects were more prominent. Child welfare workers experienced, among other things, language barriers in communication, uncertainty to whether the interpreter understood the parties' messages correctly and misinterpretations when an interpreter was present. The interpreter’s cultural values have also been shown to affect both the relationship and communication between social workers and guardians.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6 1.1 SYFTE ... 7 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7 2. RELEVANS FÖR SOCIALT ARBETE ... 7 3. KONTEXTUALISERING ... 8 3.1 TOLK ... 8 3.2 PLATSTOLK ... 8 3.3 TELEFONTOLK ... 8 4. TIDIGARE FORSKNING ... 8 4.1 HINDER MED TOLKANVÄNDNING ... 8 4.2 KULTURELLA ASPEKTER INOM TOLKANVÄNDNING ... 9 4.3 SAMARBETET MELLAN TOLK OCH SOCIALSEKRETERARE ... 10 4.4 MÖJLIGHETER MED TOLKANVÄNDNING ... 10 4.5 SAMMANFATTNING AV KUNSKAPSLÄGET ... 11 5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11 5.1 SPRÅK ... 11 5.1.1 Kommunikation ... 12 5.1.2 Kommunikationsmodeller ... 12 5.1.3 Kultur ... 13 5.2 RELATIONER ... 14 5.2.1 Makt i relationer ... 14 5.2.2 Relationskompetens och personlig professionalitet ... 14 5.2.3 Asymmetriska relationer ... 15 6. METOD ... 15 6.1 SÖKPROCESS ... 15 6.2 VETENSKAPSTEORETISK METOD ... 16 6.2.1 Hermeneutik ... 16 6.3 FÖRFÖRSTÅELSE ... 17 6.4 DATAINSAMLINGSMETOD ... 17 6.5 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 18 6.6 BEARBETNING AV RESULTAT OCH ANALYS ... 19 6.7 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 20 6.8 ETISKA PERSPEKTIV ... 21 7. RESULTAT OCH ANALYS ... 22 7.1 PLATSTOLKENS INVERKAN PÅ KOMMUNIKATION ... 22 7.1.1 Språk och kroppsspråk ... 22 7.1.2 Platstolkens språkliga kompetens ... 23 7.1.3 Möjligheter i kommunikationen med platstolk ... 24 7.2 KULTURELLA ASPEKTER I UTREDNINGSSAMTAL MED PLATSTOLK NÄRVARANDE ... 25 7.2.1 Kulturella faktorers inverkan på kommunikationen ... 26 7.2.2 Socialsekreterares kulturella anpassningar med platstolk ... 27 7.3 PLATSTOLKENS INVERKAN PÅ RELATIONER ... 28 7.3.1 Socialsekreterares tillit till platstolken ... 29 7.3.2 Kulturella värderingars inverkan på relationer ... 307.3.3 Relationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare ... 31 7.3.4 Platstolkens inverkan på förtroende hos vårdnadshavare ... 33 8. DISKUSSION ... 33 8.1 SAMMANFATTNING AV STUDIENS VIKTIGASTE INNEHÅLL ... 34 8.2 RESULTATDISKUSSION ... 34 8.3 TEORIVAL ... 35 8.4 METODDISKUSSION ... 36 8.4.1 Datainsamlingsmetod ... 36 8.4.2 Sökprocess ... 37 8.4.3 Avgränsningar ... 37 8.4.4 Bearbetning av resultat och analys ... 37 8.5 SLUTSATSER ... 37 8.6 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 38 9. REFERENSLISTA ... 39
1. Inledning
Människor som flyr till ett annat land för att hitta trygghet och en god tillvaro kommer vanligtvis i kontakt med sociala myndigheter (Berthold & Fischman, 2014). I möten med socialarbetare kan det uppstå språkbarriärer till följd av att klient och socialarbetare inte talar ett gemensamt språk. Detta leder till ett behov av tolkanvändning för att parterna ska kunna kommunicera och förstå varandras budskap (a.a.). Kommunikation är ett begrepp som handlar om att människor skapar något gemensamt genom att samspela med varandra, delge tankar, känslor, handlingar, upplevelser och värderingar (Nilsson & Waldemarson, 2016). Möjligheten att kommunicera med andra individer kan leda till att människan känner en tillhörighet till omgivningen (a.a.). Kriz och Skivenes (2010) redogör för att en verksam och tillförlitlig kommunikation är av stor betydelse för bland annat socialarbetare, barn och vårdnadshavare. Om kommunikationen är verksam och tillförlitlig kan det möjliggöra en förståelse mellan parterna. Vidare kan kommunikationen bidra med att förstå barn och vårdnadshavares problematik, vilket socialarbetaren tillsammans med barnet och
vårdnadshavaren kan hitta potentiella lösningar till i interaktion med varandra (a.a.). En god kommunikation kännetecknas av att budskapet som sänds ut, överensstämmer med hur budskapet uppfattas (Røkenes & Hanssen, 2007).
Socialstyrelsen (2016) redogör för att tolkens grundläggande uppgift är att översätta åt den yrkesverksamme och klienten i samtal där klienten inte talar det svenska språket. Kulturella skillnader kan ha en inverkan i kommunikationen mellan professionella och klienter
(Røkenes &. Hanssen, 2007). I vissa fall kan kulturella aspekter tas i beaktande i val om tolk. Vid val om tolk kan det vara väsentligt att kontrollera om det krävs specifika
hänsynstaganden i fråga om bland annat tolkens kön, språkliga kompetens, modersmål eller nationell tillhörighet. I vissa kulturer kan det vara oacceptabelt att en kvinna talar med en man som hon inte är gift med vilket medför krav på att tolken ska vara av det kvinnliga könet (a.a.). Inom olika kulturer förekommer även olika regler och normer, vilket kan medföra svårigheter i att skapa en gemensam bas för kommunikationen mellan parterna (Nilsson & Waldemarson, 2016).
Tidigare studier har påvisat att det föreligger en problematik med tolkanvändning inom det sociala arbetet. Tolken kan bland annat begripa informationen från socialarbetaren på fel sätt vilket resulterar i felöversättningar till klienten (Berthold & Fischman, 2014).
Tolkanvändning har även visat sig medföra konsekvenser för socialarbetare då relationen till klienter blir svårare att upprätta med en tolk närvarande i mötet (a.a.). Socialarbetare har upplevt att svåra situationer kan uppstå vid frågor som berör känsliga ämnen om tolken är av samma kultur som klienten (Kriz & Skivenes, 2010). Dessa faktorer har visat sig skapa samarbetssvårigheter mellan socialarbetare, tolk och klient. Idag finns många socialarbetare som har liten erfarenhet eller ingen erfarenhet alls av att arbeta med tolk, vilket leder till att det föreligger ett väsentligt behov i att socialarbetare får kunskap och utbildning i
tolkanvändning för att det ska gynna alla parter inom det sociala arbetet (Chand, 2005). Enligt 13 § Förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. Socialtjänsten är en
myndighet som ska utföra det sociala arbetet i samarbete med både vårdnadshavare och barn. Betydelsen av att socialtjänsten samarbetar med föräldrar och barn formuleras tydligt i 5 § 3 kap. Socialtjänstlagen (2001:453) som fastställer att insatser för den enskilde ska utformas och verkställas tillsammans med honom eller henne. För att det ska vara möjligt för
familjeenheter är det av stor vikt att parterna förstår varandra. Genom att belysa
tolkanvändning inom det sociala arbetet och hur det kommer till uttryck, kan studien medföra en ökad kunskap och förståelse för tolkens inverkan i möten med klienter. Vidare kan denna undersökning bidra till samhällsnytta då tolkanvändning är en betydande del av det sociala arbetet som förekommer i samhället i synnerhet inom socialtjänsten. Studien medför forskning som berör socialt arbete och uppmärksammar om förändringar behöver göras i praktiken. Det finns ett viktigt behov av att undersöka tolkanvändningen inom det sociala arbetet i Sverige. Idag föreligger en bristande forskning på tolkanvändning i Sverige inom socialtjänsten och hur socialsekreterare upplever detta, vilket leder till frågan om hur
socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige upplever att relationen och kommunikationen till vårdnadshavare i utredningssamtal påverkas av en tolk närvarande?
1.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att belysa platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i utredningssamtal på socialtjänstens barn- och familjeenheter.
1.2 Frågeställningar
- Hur upplever socialsekreterare att relationen till vårdnadshavare påverkas av att en platstolk är med i utredningssamtalen?
- Vilka utmaningar och möjligheter ser socialsekreterare i kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare till följd av att en platstolk är med i
utredningssamtalen?
- Hur upplever socialsekreterare att relationen och kommunikationen med vårdnadshavare påverkas av kulturella aspekter vid användning av platstolk i utredningssamtalen?
2. Relevans för socialt arbete
Vi har båda under den verksamhetsförlagda praktikperioden (VFU) observerat att
tolkanvändning är vanligt förekommande i samtal med klienter, speciellt när det handlar om möten där parterna inte behärskar varandras språk. I 13 § Förvaltningslagen framkommer att myndigheter ska använda tolk i möten med klienter som inte behärskar det svenska språket. Detta medför att tolkar inom utredningssamtal på socialtjänsten innehar en betydande roll för att klienter ska få till sig väsentlig information och för att socialsekreterare ska kunna ta del av så mycket information som möjligt för att föra utredningen framåt. Under praktikperioden uppmärksammades även att socialsekreterare många gånger betonade en viss problematik med tolkanvändning i utredningssamtal. Problematiken visade sig främst påverka den språkliga kommunikationen och relationen mellan socialsekreterare och klienter. Detta gav oss perspektiv på att socionomutbildningen inte berör tolkanvändning tillräckligt mycket i förhållande till hur vanligt det är med tolktjänster i praktiken. Med grund i de erfarenheter och observationer som tillkommit under praktikperioden, finner vi ett intresse att undersöka och fördjupa oss i hur en språklig platstolk påverkar kommunikationen och relationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i utredningssamtal inom socialtjänstens barn- och familjeenheter. Denna undersökning kan generera information som kan medföra väsentlig och relevant kunskap för det sociala arbetet i det svenska samhället.
3. Kontextualisering
I detta avsnitt förklaras definitionen av olika tolktjänster som berörs i studien.
3.1 Tolk
Socialstyrelsen (2016) beskriver att en tolks huvudsakliga uppgift är att översätta åt den yrkesverksamme och klienten i samtal där klienten inte talar det svenska språket. För att tolkens översättning ska efterlikna ett vanligt samtal utan tolk är det av vikt att tolken inte ändrar, lägger till eller utelämnar viktig information. Att arbeta som tolk kräver även att vara objektiv och inte påverkas av sin egen förförståelse eller värderingar. Det är även viktigt att tolken och de andra inblandade parterna har blivit tilldelade information om att tolken arbetar utifrån tystnadsplikt, detta för att inte röja information om det som sägs under samtalet (a.a.).
3.2 Platstolk
I den statliga utredningen att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i
talade språk (SOU 2018:83) framkommer det att definitionen av en platstolk, innebär att en
tolk är fysisk närvarande vid möten med de berörda parterna. Det kan förekomma fördelar för en platstolk, bland annat får tolken möjlighet till att ta del av gester, uttryck och känslor som kan betraktas med hjälp av synen. Att tolka på plats innebär även att det inte kommer att förekomma några tekniska störningar under mötet med de berörda parterna (a.a.). Uppsatsen kommer enbart att belysa platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i utredningssamtal. Detta för att intresset i studien är att ta del av upplevelser av kroppsspråk som kan förekomma i ett fysiskt möte, vilket blir mest lämpligt med platstolk. Med en platstolk närvarande i samtal kan alla parters kroppsspråk uppmärksammas, vilket i jämförelse med en telefontolk blir mindre möjligt.
3.3 Telefontolk
I den statliga utredningen att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i
talade språk (SOU 2018:83) framkommer det att en telefontolk inte är fysiskt närvarande vid
möten med de berörda parterna utan tolkar istället över telefon, video eller bildtelefoni. Det kan gå snabbare och lättare att anlita en telefontolk än en platstolk, detta då en telefontolk inte fysiskt behöver närvara under mötet (a.a.). Det kan förekomma tekniska störningar med att tolka via telefon, exempelvis kan bakgrundsljud uppstå. Bakgrundsljud kan förhindra tolken att kunna prata ostört vilket kan leda till att sekretessbelagda uppgifter kan komma att röjas. Att använda sig av en telefontolk kan däremot innebära att klienter inte upplever situationen som lika utsatt som om en platstolk skulle närvarat (Socialstyrelsen, 2016).
4. Tidigare forskning
Inom detta avsnitt kommer tidigare forskning om tolkanvändning i socialt arbete att
presenteras. Den tidigare forskningen kommer att utgå från fem rubriker vilka är: hinder med
tolkanvändning, kulturella aspekter inom tolkanvändning, samarbetet mellan
socialsekreterare och tolk, möjligheter med tolkanvändning samt en sammanfattning av kunskapsläget.
4.1 Hinder med tolkanvändning
Tidigare forskning har påvisat att socialarbetare betonat upplevelser av att tolkanvändning i samtal med klienter kunde medföra ett informationsunderskott till följd av att tolkar inte alltid översatte korrekt mellan socialarbetare och klient (Kriz & Skivenes, 2010; Westlake & Jones, 2018). Socialarbetare uppgav att de många gånger kunde uppleva att tolkanvändningen var tidskrävande och att tolktjänster medförde svårigheter i att skapa goda relationer till klienter
(a.a.). Vidare har tidigare forskning uppmärksammat att tolken som tredje part kunde
medföra svårigheter för socialarbetare att formulera utforskande frågor i samtal med klienter (Berthold & Fischman, 2014; Kriz & Skivenes, 2010). Socialarbetare uppgav erfarenheter av att familjer kunde känna sig utsatta om en tolk närvarade i mötet. Detta medförde att
socialarbetare inte frågade lika många utforskande frågor till klienter som i samtal där en tolk inte närvarar. Socialarbetare förklarade att många utforskande frågor behövde uteslutas för att försöka skydda familjerna i sekretessfrågor som berör känslig information och för att
förhindra att klientens tillit gentemot socialarbetare inte försvagas (a.a.). Tolkanvändning resulterade i att socialarbetare upplevde begränsningar i möten med klienter, speciellt när det handlade om att ställa frågor och ge svar till klienten på det sätt de önskat (Kriz & Skivenes, 2010). Även Tipton (2016) bekräftar att både tolkanvändning och tolkens närvaro har visat sig begränsa socialarbetaren i att skapa en god relation till klienten. Tolken kan misstolka budskap från socialarbetaren och översätta fel till klienten, vilket medför konsekvenser för socialarbetarens och klientens relation (a.a.). I en forskningsrapport som genomfördes i Sverige av Fioretos, Gustafsson och Norström (2011) framkommer att tolkanvändning kunde medföra att en del individer upplevde oro till följd av att tolkars kön, politiska- och religiösa värderingar har påverkat vad individerna vågat uttala sig om. Vidare betonade individerna även att det fanns en viss otrygghet för tolkens språkliga men även yrkesmässiga kompetens. Detta har visat sig vara vanligt förekommande när tolken har översatt fel, brutit mot
tolkrollen och inte behärskat det svenska språket (a.a.).
4.2 Kulturella aspekter inom tolkanvändning
Tidigare forskning tyder även på att kulturella faktorer kan påverka och medföra hinder för människor när de ska interagera med varandra. Det förekommer även att tolkar upplever hinder när de ska interagera med människor i sitt arbete. Inom Freeds (1988) studie belystes att människor kan ingå i olika kulturer vilket kan skapa utmaningar mellan socialarbetare, klient och tolk. Klienter som är i behov av tolktjänster kan ha kulturer där språk och gester inte överensstämmer med socialarbetarens eller tolkens kultur. Det blir således av vikt att socialarbetare och tolk är medvetna om deras yrkesroller, att tolk förmedlar allt som sägs under samtalet samt att både socialarbetare och tolk förmedlar respekt och hänsyn gentemot klienten. Som tidigare nämnt kan människor ingå i olika kulturer, däremot kan parterna tala samma språk. Detta kan komma att innebära att en klient och en tolk kan bära på olika religiösa, politiska och kulturella aspekter som kan ha en inverkan i tolkens förmåga agera neutralt och i hur tolken förhåller sig till klienten (a.a.). De kulturella faktorerna kan bli synliga när tolk och klient för en diskussion mellan varandra och svårigheter kan uppstå om klient och tolk talar samma språk och kommer från samma kultur. En del socialarbetare har betonat att det många gånger uppstår situationer där tolk och klient för en egen diskussion mellan varandra, vilket resulterat i att socialarbetare kände sig mindre delaktiga och
hjälpsamma i mötet (Chand, 2005; Kriz & Skivenes, 2010). Det är inte ovanligt att klienten och tolken har gemensamma bekanta med anledning av deras gemensamma ursprung och kultur (Kriz & Skivenes, 2010). Socialarbetare har även betonat att det kan bli en svår situation och känsligt för klienten om tolken är av samma kultur, speciellt om
kommunikationen berör känsliga ämnen eller frågor som uppfattas som skamliga för klienten (Berthold & Fischman, 2014; Kriz & Skivenes, 2010). I sådana fall kan klienten uppleva obehag av att en tolk är med i mötet och detta kan medföra att klienten begränsas i att delge information om sig själv (a.a.). Enligt socialarbetares erfarenheter i möten med klienter visade det sig vara viktigt för många familjer att tolken skulle vara en utomstående part som inte kunde förknippas med familjen (Berthold & Fischman, 2014).
4.3 Samarbetet mellan tolk och socialsekreterare
I tidigare forskning uppmärksammas även att samarbetssvårigheter är vanligt förekommande mellan tolk och socialarbetare. Samarbetssvårigheterna grundar sig i hur rättvisande
översättningarna blir till klient och myndighetsutövare när en tolk inte alltid förmedlar all information eller inte förstår det som ska översättas (Keselman, Cederborg, Lamb & Dahlströms, 2010). Det är inte ovanligt med felöversättningar när en tolk är involverad i förmedlingen av budskap mellan klient och socialsekreterare då många ord inte har en direkt översättning på ett annat språk vilket medför att tolkning som sker ordagrant i vissa fall inte är möjligt att uppnå (Berthold & Fischman, 2014; Freed, 1988). Detta kan komma att skapa samarbetssvårigheter mellan, tolk, klient och socialarbetare (Freed, 1988). Chand (2005) belyser vikten av att tolken inte enbart översätter de rätta orden, utan också hittar rätt ord som lämpar sig i det aktuella sammanhanget vilket bidrar till en gynnsam kommunikation och ett gott samarbete mellan parterna. En stor mängd socialarbetare har sällan arbetat med tolk vilket medför ett viktigt behov i att socialarbetare får utbildning i att samarbeta med tolkar för att gynna klienter inom socialt arbete (Berthold & Fischman, 2014; Chand, 2005).
För att samarbetet ska kunna bli bättre mellan tolk och socialarbetare är det av vikt att tolkens perspektiv uppmärksammas. Det är av stor betydelse att socialarbetare får en möjlighet till att förstå tolkens roll och arbetssätt för att lättare kunna skapa ett framtida samarbete (Sawrikar, 2015). Vidare behöver samarbetet bygga på att det finns en noggrann planering och ett upplägg från tolkens och socialarbetarens sida (a.a.). Tolkar kunde uppleva att
yrkesverksamma frågade frågor som upplevdes vara svåra att översätta till klienten (Plejert, Antelius, Yazdanpanah & Nielsen, 2015; Keselman et al, 2010). För att tolkarna ska
underlätta svårtolkade ord, brukar de byta ut orden mot andra lämpliga ord eller liknelser (Plejert et al, 2015). Att byta ut frågan mot andra ord och liknelser kunde medföra att
missförstånd uppstod hos klienten som istället berättat eller svarat på något annat än det som efterfrågats av socialarbetaren (a.a.). Enligt socialarbetare kunde även en tolk uppfattas som en person med känslor och värderingar och inte som en neutral part som inte ska ha några egna åsikter under samtalet mellan parterna (Chand, 2005). Detta kunde bidra till att relationen mellan klient och den yrkesverksamma påverkades av tolken som tredje part i mötet (a.a.).
4.4 Möjligheter med tolkanvändning
Kommunikationen mellan socialarbetare och klienter är väsentlig, detta då kommunikationen mellan parterna kan öppna upp möjligheter som belyser klientens problematik och vad klienten är i behov av (Kriz & Skivenes, 2010). Kommunikationen fungerar som ett verktyg för socialarbetare att analysera och utreda vidare kring problematiken hos klienten samt att hitta gemensamma och ömsesidiga möjliga lösningar. I socialt arbete är kommunikationen betydelsefull vilket gör det viktigt att undersöka om språksvårigheter utgör hinder för både klient och socialarbetare i det sociala arbetet som utförs. Socialarbetare kan bemästra språkliga hinder genom att använda tolkar i möten med klienter som är i behov av det (a.a.). Tolkanvändning i möten med klienter i det sociala arbetet kan medföra en mängd möjligheter i kommunikationen mellan parterna (Berthold & Fischman, 2014; Kriz & Skivenes, 2010). Socialarbetare betonade att tolkanvändning kunde medföra att klienter som inte behärskar samma språk som socialarbetare kunde få möjlighet att formulera sig och tala ut om svårigheter och behov i klientens livssituation (a.a.).
Tidigare forskning belyser även vikten av att socialarbetare är medvetna om hur socialt arbete ser ut inom klientens ursprungsland, detta då kunskapen kunde bidra till att klienter upplevde ett ökat förtroende för socialarbetare (Freed, 1988). Det har även visat sig vara positivt om
klient och tolk har samma kultur då tolkens förståelse för klientens värderingar och
formuleringar kunde underlätta översättningar som skulle förmedlas till socialarbetare (Freed, 1988; Dubus, 2016). Tolkar har många gånger själva velat vara medvetna om klientens vilken religion och kultur, detta för att kunna få en möjlighet att nå en bredare förståelse för
klienten. Tolkar som förstår och kan relatera till klienten och deras kulturella sammanhang kan enligt socialarbetare bidra med hjälp i arbete med familjer (Westlake & Jones, 2018; Berthold & Fischman, 2014).
4.5 Sammanfattning av kunskapsläget
Utifrån tidigare forskning har tolkanvändning använts som verktyg för att behärska språkbarriärer i samtal med klienter. Däremot framkommer det att socialarbetare ofta upplevde svårigheter med att arbeta med en tolk. Socialarbetare upplevde bland annat att tolken missförstod deras frågor, inte förmedlade all information som klienten berättat om samt att tolken ofta gjorde felöversättningar. Socialarbetare kunde även uppleva sig som en tredje part när en tolk var närvarande, de hade bland annat svårare för att skapa en relation till klienten och upplevde sig inte vara hjälpsamma eller delaktiga i lika stor utsträckning som när en tolk inte närvarade. Kulturella aspekter är även något som den tidigare forskningen har belyst som en svårighet som påverkar hur mötet till klienten blir. Detta beroende på hur tolken och socialarbetaren samverkar för att förstå klientens kultur. Forskningen belyser även att det behövs mer kunskap och utbildning om hur tolkanvändningen fungerar för att en samverkan mellan tolk och socialarbetare ska kunna bli bättre. Tidigare forskning
uppmärksammar däremot inte hur tolkar upplever tolkanvändning inom det sociala arbetet. Det förekommer även en forskningsbrist om tolkanvändning i det sociala arbetet på nationell nivå då tidigare studier om tolkanvändning mestadels har hittats på internationell nivå.
5. Teoretiska utgångspunkter
I uppsatsen används de teoretiska begreppen språk och relation som två huvudteman som är väsentliga att belysa i det sociala arbetet med vårdnadshavare som involverar tolkanvändning. I språkavsnittet beskrivs tre underteman, vilka är: kommunikation, kommunikationsmodeller och kultur. Dessa tre underteman har ett samband med hur språket gestaltar sig i
kommunikation och kultur hos individer. Begreppet kommunikation ger en allmän beskrivning av vad kommunikation är och hur det utspelar sig. Kommunikationsmodeller beskrivs i avsnittet som inkluderar tolkning och används som verktyg för att begripa hur språket gestaltar sig genom olika kommunikationsmodeller mellan parter. Det kulturella perspektivet används som hjälpmedel i studien för att förstå hur tolkanvändning kan
identifiera olika kulturer med hjälp av språket. Relationsbegreppet kan underlätta förståelsen av hur tolkanvändning påverkar relationen mellan socialsekreterare och klient. Inom temat relation beskrivs även begreppen makt i relationer, relationskompetens och personlig
professionalitet samt asymmetriska relationer. De teoretiska begreppen kommer att användas
för att analysera det insamlade datamaterialet från intervjuerna. Ovanstående teorier är relaterade till varandra för att kunna vara av relevans för studiens syfte och frågeställningar.
5.1 Språk
Enligt Nationalencyklopedin (u.å) är språket ett kommunikationsmedel för människor att kommunicera med andra och används i både tal och skrift. Vi människor lär oss att kommunicera via språket redan vid de första levnadsåren, vilket infaller naturligt för oss (Røkenes & Hanssen, 2007). Med hjälp av språket kan vi hitta ord och formuleringar som karakteriserar det upplevda och som möjliggör att vi kan göra oss förstådda (a.a.). Durkheim förklarade att språket kan förstås liknande ett arkiv som omfattas av symboler som
tillsammans bildar människors kunskap om världen och livet och som utvidgats med tiden (Bainstovu, 2018).
5.1.1 Kommunikation
Begreppet kommunikation innebär att något ska bli gemensamt, vilket uppnås genom att människor i samspel med varandra delger handlingar, tankar, känslor, upplevelser och
värderingar (Nilsson & Waldemarson, 2016). Kommunikation är en betydande del av livet då människor ständigt samspelar och kommunicerar med varandra i vardagslivet. Människors kompetens till sociala samspel innebär både möjligheter och hinder för en gynnsam och konstruktiv kommunikation med varandra (a.a.). Att kunna kommunicera med andra individer kan ge människor en känsla av tillhörighet och att vara betydelsefull (Nilsson & Waldemarson, 2016). Språket är en naturlig förmåga för människor, men färdigheten att kommunicera och förmedla budskap är något som utvecklas med kunskap och erfarenhet (Nilsson & Waldemarson, 2016). För att vi ska kunna fördjupa oss i någonting, upptäcka mer och undvika störningar, måste vi utveckla vår erfarenhet och trygghet (a.a.). I kommunikation med andra individer vill vi även många gånger förmedla mer än bara informationen (Røkenes & Hanssen, 2007). En god kommunikation kan komma att uppstå om det levererade
budskapet stämmer överens med hur budskapet uppfattas (a.a.). Den professionelle kan förhindra svårigheter i kommunikationen genom att göra sig förstådd och tala om för den andra parten om förväntningar på rollerna i samtalet (Røkenes & Hanssen, 2007). Eide och Eide (2006) förklarar att ett aktivt lyssnande är en teknik som kan bidra till att en förståelse bildas i samtal för de frågor som ställs. Om en fråga är svår att förstå kan ett aktivt lyssnande medföra att en omformulering av frågan behöver göras eller att en kontrollfråga behöver ställas, detta för att frågan ska bli mer begriplig för alla parter.
5.1.2 Kommunikationsmodeller
Modeller kan beskrivas som förenklade versioner av verkligheten som genererar att verkligheten blir mindre komplicerad att hantera och diskutera (Nilsson & Waldemarson, 2016). Det finns ett antal modeller vars syfte är att redogöra för kommunikationsprocessen, nedan beskrivs tre av dessa modeller som förklarar processen på ett förenklat sätt. Dessa
kommunikationsmodeller är relevanta att använda i analysen av det insamlade datamaterialet
då de grundar sig i kommunikation. Nilsson och Waldemarson (2016) beskriver fyra kommunikationsmodeller men vi har enbart valt att belysa tre utav dem. Den
kommunikationsmodell som valts bort är hammarmodellen som enligt Nilsson och Waldemarson (2016) blir tillämpbar när vi samspelar med människor som står oss nära. Hammarmodellen anses inte vara relevant för denna studie då ‘’människor som står en nära’’ inte anses vara aktuellt i denna studie.
Det grundläggande i barriärmodellen är att direktkontakt eller direkt överföring av budskap bland människor motverkas till följd av barriärer eller svårigheter i kommunikationen (Nilsson & Waldemarson, 2016). Dessa barriärer kan återspeglas i kommunikationen i form av attityder, personligheter, språkvanor och kulturer som tillförs till tolkningen av det som sägs och görs. Kultur kan verka som en referensram för hur människor handlar och hur de tolkar verkligheten. Det som sägs genom språket präglas således av värderingar, filter och aspekter. Svårigheterna kan göra att A:s intention bakom handlingen sällan blir likadan som tolkningen B har av A:s handling. Det är därför av stor vikt att kunna tolka meningen bakom en viss handling och kunna översätta upplevelser och uppfattningar hos de individer vi överför budskap till (a.a.).
Sändare-mottagarmodellen är en modell som fungerar likt en kontrollista över att väsentliga
faktorer tagits med och är därmed tillämpbar vid reflektioner om sättet som
kommunikationen sker på (Nilsson & Waldemarson, 2016). Inom modellen föreligger de fyra beståndsdelarna, sändare, budskap, mottagare och effekt. Förenklat handlar modellen om vem som säger vad, i vilket medium, till vem och med vilken effekt detta sker. Relationen och den sociala situationen styr vilka ordval och vilket budskap som förmedlas. Budskapet måste därmed anpassas efter förväntningar, kompetens och värderingar hos mottagaren och efter relationen som avsändaren och mottagaren har till varandra för att budskapet ska begripas korrekt.
Nilsson och Waldemarson (2016) förklarar att filter- och brusmodellen inriktar sig på faktorerna kanal, brus och filter. Kanalen handlar om på vilket sätt budskapet överförs till mottagaren, exempelvis är kanalen av elektroniskt slag om den överförs med hjälp av telefon eller e-post. När människor kommunicerar framför varandra fungerar kanalen genom
sinnesorganen, med hjälp av exempelvis hörseln och synen. Filtren består av bland annat förväntningar, erfarenheter och kulturella skillnader. Störningar eller brus kan förklaras som allt sådant som stör eller förstör kommunikationen mellan parterna. Det finns tre olika varianter av brus däremot kommer enbart ett brus som anses vara relevant för denna studie, att belysas. Det semantiska bruset handlar om att avsändaren och mottagaren har olika tolkningar på de ord och begrepp som överförs mellan parterna till följd av olika språkvanor eller svårtolkningar (a.a.).
5.1.3 Kultur
Kultur är ett begrepp som kännetecknas av en viss livsform eller livsstil som karakteriserar en grupp människor, denna grupp kan bestå av ett mindre antal individer, en organisation eller en nation (Nilsson & Waldemarson, 2016). I den kulturella gruppen finns grundläggande värderingar som utformar kulturen och det som uppfattas som ''normalt''. Inom olika kulturer förekommer olika regler, vanor, traditioner och olika sätt människor kommunicerar på. Det som är väsentligt att beakta är att olikheterna inom en viss kultur kan vara större än
olikheterna mellan två skilda kulturer. Människor uppfostras och socialiseras in i olika kulturer, vilket också kan skapa föreställningar om att vissa individer förmodar att kulturella beteendemönster gäller för alla individer i alla avseenden. Det är exempelvis vanligt att i den svenska kulturen att utföra korta pauser i kommunikation med människor, medan pausen för en individ med en annan kultur kan betyda att avsändaren avslutat sin mening och därmed avbryter denne. Att avbryta någon som redan talar kan således i den svenska kulturen vara något som uppfattas som respektlöst. Med utgångspunkt i att det föreligger olika regler och normer i skilda kulturer kan det många gånger uppstå svårigheter i att skapa en gemensam bas för kommunikationen. Däremot kan människor få en bättre grund i förståelse genom att ta lärdom och vara medvetna om olikheterna som finns i olika kulturer. Språket har en
avgörande betydelse för hur kommunikation mellan människor kommer att fungera. Inom det sociala arbetets praktik kan en bristfällig kommunikation uppstå om de inblandade parterna inte förstår eller talar samma språk. I sådana situationer kan en tolk inta en betydande roll i kommunikationen (a.a.).
En tolk kan behövas i möten med klienter som inte behärskar det svenska språket. När en yrkesutövare ska använda tolk som hjälpmedel för att förstå den andre, kan det vara
gynnsamt att avsätta dubbelt så lång tid till samtalet då samtalet kan vara tidskrävande med tolk närvarande (Røkenes & Hanssen, 2007). I vissa fall kan även kulturella aspekter tas i beaktande i val om tolk. Vid val om tolk kan det vara väsentligt att kontrollera om det krävs specifika hänsynstaganden i fråga om bland annat tolkens kön, språkliga kompetens,
modersmål eller nationell tillhörighet. I vissa kulturer kan det vara oacceptabelt att en kvinna talar med en man som hon inte är gift med vilket medför krav på att tolken ska vara av det kvinnliga könet. För ett professionellt möte som inkluderar tolkanvändning är det vanligt att parterna presenteras för varandra och att tolken genomför en kort introduktion om tolkning och om grundreglerna för samtal med tolk. Røkenes och Hanssen (2007) förklarar att kulturella skillnader har en inverkan i kommunikationen mellan professionella och klienter. Språket medför en tydlig kulturskillnad som vanligtvis är lättare att förhållas till med
anledning av att språket är tydligt att uppmärksamma. Kultursensitiv kommunikation innebär att respektera kulturella skillnader och utforma ett sätt för kommunikation som båda parterna bedömer vara givande och som gynnar relationen mellan yrkesprofessionell och klient. Kultursensitiv kommunikation innebär inte att alla romer ska behandlas och bemötas på samma sätt enbart för att de är romer, utan den professionelle skall även beakta
kulturskillnader i mötet med klienterna. Vidare redogör Røkenes och Hanssen (2007) att grundreglerna för samtal med tolk är att allt som framförs ska översättas, korta meningar ska förmedlas, tolken skall vara neutral, tolken har tystnadsplikt och ska enbart tolka.
5.2 Relationer
Socionomyrket kan förklaras som ett relationsarbete som gemensamt med klienter arbetar för att hitta lösningar på livssituationer som kännetecknas av att vara problematiska och svåra för klienten (Aronsson, 2018). En central del av det sociala arbetet omfattas av relationen mellan klient och socialarbetare som ska präglas av engagemang och samspel. För att det sociala arbetet ska bli resultatrikt och gynnsamt behövs kommunikation som verktyg för att åstadkomma och upprätthålla en stabil relation. Relationen mellan en socialarbetare och klient kan beskrivas som en hjälprelation, där socialsekreteraren uppfattas som en hjälpande yrkesutövare och klienten som en individ i behov av hjälp (Røkenes & Hanssen, 2007). Denna hjälprelation kan emellertid leda till en risk för maktmissbruk där individer som är i en beroendeställning utnyttjas. Det kan vara komplicerat för klienten att lämna den svåra
relationen till den professionelle yrkesutövaren, då klienten vanligtvis är i behov av hjälp och stöd (a.a.).
5.2.1 Makt i relationer
I interaktionen och relationen mellan individer förekommer alltid en viss makt, däremot kan makten upplevas olika av parterna (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). När parterna har olika uppfattningar och för en kamp om tolkningar och om vad som ska inträffa, resulterar det i att makten och motståndet blir synligt. Makten blir särskilt synlig genom tolkningsföreträde som makten möjliggör. Tolkningsföreträde innebär att ha rätten att tolka och rätten att klargöra, vilket således innebär rätten att avgöra vad saker och händelser egentligen är (a.a.). Tolken har en position som mellanhand, vilket utgör ett kulturanalytiskt verktyg för betydelsen av bland annat maktrelationer och olika former av positionering (Fioretos, Gustafsson & Norström, 2011). Tolkar kan även hamna i olika etiska dilemman som exempelvis kan handla om kränkande maktutövning samt höga krav från tolkanvändare. Däremot befinner sig klienter i den mest utsatta positionen, där en del har erfarenheter av en bristande tillit till tolkens roll eller för tolkens kompetens. För att förhindra maktobalans och möjliggöra en fungerade relation mellan tolk och tolkanvändare är det väsentligt att båda parterna tar ansvar och arbetar för en funktionell tolkning (a.a.).
5.2.2 Relationskompetens och personlig professionalitet
Socialarbetaren bör även ha en relationskompetens som är väsentlig för att kunna
kommunicera med klienter på ett lämpligt sätt och för att klienter ska känna förtroende. Till att börja med måste socialarbetaren vara kompetent till att upprätta en relation till klienten
som ska upprätthållas och därefter avslutas professionellt (Røkenes & Hanssen, 2007).
Personlig professionalitet är ett begrepp som omfattas av relationskompetensen och handlar
om att kunna utöva yrkesrollen på ett personligt sätt (a.a.). En socialsekreterare kan som exempel använda egna erfarenheter och finna ett eget bra sätt att bemästra konflikter. Sammantaget handlar den personliga professionaliteten om att våga vara sig själv även i en yrkesroll. I vissa fall kan det vara krångligt att förstå var gränsen går mellan det personliga och det privata. I arbete med människor från andra kulturer kan en upplevelse vara att klienten förväntar sig att socialsekreterare ska uppge status om civilstånd, antalet barn i familjen eller om religionstillhörighet. Det är upp till yrkesutövaren att själv bestämma var gränsen går mellan det privata och det personliga (a.a.).
Det sociala arbetet präglas till stor del av ett gott samarbete och goda relationer med klienter. Ett professionellt förhållningssätt kräver också att klienten är delaktig genom att vara med och utforma de sociala insatser som rör denne (Bruhn, 2018). Betydelsen av att socialtjänsten samarbetar med föräldrar och barn formuleras tydligt i 5 § 3 kap. Socialtjänstlagen
(2001:453) som fastställer att insatser för den enskilde ska utformas och verkställas tillsammans med honom eller henne. Grundläggande mänskliga behov tillgodoses och en fungerande allians mellan professionell och klient uppnås genom relationer som präglas av närhet, uppskattning, tillit och förtroende (Bruhn, 2018).
5.2.3 Asymmetriska relationer
Relationen mellan den professionelle yrkesverksamme och klienten är däremot alltid
asymmetrisk, med andra ord ojämn, där den professionelle har en större makt över klienten
(Bruhn, 2018). Hur den professionelle förhåller sig till makten gentemot klienten är av betydelse för relationen mellan parterna (Denhov, 2007). Skamkänslor kan uppstå i utredningssamtal med klienter i situationer som berör ämnen som anses vara tabubelagda (Hedrenius & Johansson, 2013). Skam beskriver en känsla som kan framkallas när ens behov inte blir tillgodosedda. Konsekvenserna som skamkänslor medför kan vara att det blir tungt och svårt att tala med andra individer om det som inträffat. Att inte tala om det som inträffat kan således ha en inverkan på möjligheterna att bearbeta det som inträffat och känslorna i anknytning till händelsen. Skamkänslor kan många gånger resultera i andra känslor som underlägsenhet och otillräcklighet (a.a.). Utifrån den maktposition som den professionelle har kan ytterligare skamkänslor uppstå hos klienten (Denhov, 2007).
6. Metod
I detta avsnitt redovisas sökprocessen, hermeneutik som vetenskapsteoretisk metod, hur vi har gått tillväga vid insamling av empiriska data, urval och avgränsningar, bearbetning av resultat och analys, reliabilitet och validitet samt etiska perspektiv. Dessa områden beskrivs i avsnittet med underrubriker.
6.1 Sökprocess
I följande studie har sökprocessen om tidigare forskning genomförts som en systematisk litteratursökning i databasen Social Services Abstract för att få fram tidigare forskning som inkluderar tolkanvändning inom socialt arbete. Vi valde att avgränsa sökprocessen med exklusion- och inklusionskriterier för att hitta lämpliga och relevanta sökträffar för studiens ändamål. För att säkerställa kvaliteten på artiklarna och att de var vetenskapligt granskade genomfördes alla sökningar under sökprocessen med ‘’peer-reviewed’ ifyllt. Artiklar som inte haft svenskt eller engelskt språk samt inte gått att få full tillgång till online har
forskning användes även en svensk forskningsrapport som vi sökte fram på Google genom en rekommendation från en universitetsadjunkt på Örebro Universitet.
Den första sökningen efter vetenskapliga artiklar på svenska eller engelska som berör tolkanvändning i socialt arbete genomfördes enbart med sökorden ¨Interpreter¨ OR ¨Translator¨ AND ¨Social work¨, vilket genererade 211 resultat. Vid en första inblick på titlarna som sökningen resulterade i, insåg vi att en stor mängd artiklar inte var relevanta för vad studien avser att undersöka. Vi valde därefter att genomföra en andra sökning med samma sökord men att avgränsa artiklarnas årtal mellan 2005 och 2020 vilket genererade en sökträff på 132 artiklar. Av dessa 132 artiklar hittades ett antal lämpliga vetenskapliga artiklar för vår undersökning redan vid de första tio sidorna i sökningen. För att få ett bredare perspektiv på tolkanvändning i socialt arbete genomfördes en tredje sökning. I en tredje sökning användes sökorden ‘’Interpreter’’ OR ‘’Translator’’ AND ‘’Social work*’’ samt att årtalen utökades mellan 1980 och 2020 vilket resulterade i 213 artiklar, av dessa hittades ett fåtal lämpliga artiklar vid de tio första sidorna av sökningen. Avslutningsvis fanns ett intresse i att hitta artiklar som berör Sverige vilket resulterade i en sista sökning med sökorden
”interpreter” AND ”Sweden” utan någon avgränsning mellan årtalen, vilket gav en sökträff på en artikel som ansågs vara lämplig för studien. Alla sökord som valdes för
litteratursökningen gav resultat då de bidrog till att nio relevanta vetenskapliga artiklar hittades för undersökning av studien.
6.2 Vetenskapsteoretisk metod
Till följd av att studien bygger på att ta del av socialsekreterares upplevelser, erfarenheter och perspektiv av tolkanvändning inom det sociala arbetet blev hermeneutiken som vetenskaplig analysmetod relevant för studien.
6.2.1 Hermeneutik
Hermeneutik kan betraktas som ett slags verktyg och metodansats, detta då hermeneutiken inriktar sig på att förmedla, förstå och tolka upplevelser hos människor (Westlund, 2015). För att kunna nå människors tolkningar och upplevelser om fenomen försöker hermeneutiken få ut så mycket information som möjligt av få enheter (Andersson, 2014). Genom att uppsatsen använder sig av sex socialsekreterare som informanter kan det bidra till att information om deras upplevelser och tolkning av tolkanvändning inhämtas. Andersson (2014) nämner däremot att människor har egna tolkningar av verkligheten som inte är lik någon annans, vilket innebär att det forskaren ska studera redan är tolkad av någon annan. Detta benämner Westlund (2015) som att människor har en egen förförståelse om verkligheten. Det blir således av vikt att forskaren är medveten om sin egen förförståelse vid en undersökning, det kan även vara till en fördel att redovisa för vilken förförståelse som redan finns. Uppsatsen har således redovisat att det förekommer en förförståelse om tolkanvändning i socialt arbete vilket är för plats- och telefontolk. Det har redogjorts för att uppsatsen kan påverkas av att det förekommer en förförståelse om hur telefontolk fungerar vilket kan inverka på innebörden av hur platstolk tolkas i studien. Kvale och Brinkmann (2014) redogör för att dubbel
hermeneutik som handlar om att vår förförståelse om fenomen bland annat präglas av hur vi uppfattar saker men även hur vi tolkar andras tolkningar.
Inom hermeneutiken finns den hermeneutiska cirkeln som handlar om att det pågår en ständig rörelse mellan förståelsen av de enskilda delarna och förståelsen av helheten (Andersson, 2014). Vidare betonar Andersson (2014) att förståelse är helhetsförståelse. Genom att få möjlighet till att förstå helheten behöver vi förstå dess delar och för att vi ska förstå dess delar behöver vi förstå helheten. När vi har fått en förståelse kring hur helhet och del hör ihop kan
vi uttrycka en totalitet (a.a.). Då studien bygger på en hermeneutisk metodansats kan kategorierna från informanternas uttalanden, som även kan benämnas som delar, skapa en helhetstolkning av alla informanternas uttalanden.
6.3 Förförståelse
Under vår VFU-period observerade vi båda att tolkanvändning med platstolk och telefontolk används i utredningssamtal med vårdnadshavare på barn- och familjeenheten. Utifrån de upplevelser vi har av tolkanvändning, har en uppfattning skapats om att tolkanvändning kan vara problematiskt i utredningssamtal. Westlund (2015) benämner förförståelse som
forskarens egna upplevelser och erfarenheter. Dessa erfarenheter och upplevelser kommer ha en påverkan på det som studeras. I studien belyses enbart platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare. Vi båda är medvetna om att förförståelsen vi har om platstolk även kan påverkas av de uppfattningar och erfarenheter vi har av telefontolk.
6.4 Datainsamlingsmetod
Inom kvalitativa studier fokuserar forskaren mer på ord än på siffror vid insamling och analys av data (Bryman, 2011). Inom kvalitativ analys vilar den kunskapsteoretiska ståndpunkten på en förståelse av den sociala verkligheten, utifrån hur de medverkande i studien, tolkar denna verklighet. Förutom att det förekommer en skillnad i siffror och ord mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, föreligger även en skillnad i forskarens uppfattning motsatt
intervjupersonernas uppfattning. I kvantitativa studier styrs och struktureras forskningen av forskarens intressen och frågor till skillnad från kvalitativa studier där intervjupersonernas perspektiv och upplevelser är betydelsefullt och utgör grunden i studierna (a.a.). För att kunna studera och fånga upp individers egna erfarenheter och beskrivningar av fenomen, kommer en kvalitativ forskning vara av betydelse (Ahrne & Svensson 2015). Denna studie är mer lämpad att genomföras kvalitativt än kvantitativt. En kvalitativ forskning kommer att kunna fånga upp socialsekreterarnas egna erfarenheter och beskrivningar av platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare i
utredningssamtal.
Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar blir kvalitativa intervjuer lämpliga att genomföra för att ta del av socialsekreterarnas egna erfarenheter och upplevelser.
Intervjuareffekter handlar om att intervjuaren kan påverka svaren till frågorna som
intervjupersonen besvarar (Bryman, 2011). För att förhindra intervjuareffekter ställdes öppna frågor under intervjuerna, detta för att ge socialsekreterare utrymme att kunna svara med egna ord. Bryman (2011) förklarar att öppna frågor inte leder intervjupersonernas tankar i en specifik riktning utan möjliggör att de kan svara med egna ord. Under intervjuerna som
genomfördes i studien, användes en intervjuguide (se bilaga 1).Frågorna i intervjuguiden var
förbestämda med möjlighet att ställa följdfrågor till socialsekreterarna om en fråga eller ett svar behövde förtydligas. Med utgångspunkt i detta fokuserade studien på att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra att ytterligare frågor kan ställas till
intervjupersonerna. Bryman (2011) redogör för att semistrukturerade intervjuer öppnar upp möjligheter för intervjupersonerna, vilket innebär att de kan besvara förutbestämda
frågeställningar utifrån egna erfarenheter och tankar. Följdfrågor är även något som
förekommer under intervjuerna, vilket bidrar till att intervjupersonerna ges mer utrymme till att utöka sina svar. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att intervjupersonernas uttalanden ibland kan bli svårtolkade då det kan uppstå missförstånd samt att budskap kan tolkas på olika sätt. I sådana situationer är det av betydelse att intervjuaren tydliggör sådant som är svårtolkat eller missförstått (a.a.). Vid intervjuerna blev alla frågor besvarade av
socialsekreterarna, däremot kunde det vid vissa tillfällen uppstå situationer där, vi som
intervjuare, fick omformulera vissa frågor eller ställa följdfrågor för att förtydliga frågan eller svaret. Detta var särskilt förekommande vid frågan om socialsekreterare upplever att
platstolkens kulturella värderingar påverkar tolkningen av socialsekreterares budskap. Vissa följdfrågor var formulerade som slutna frågor, detta gjordes för att klargöra ett tidigare svar som lämnades av intervjupersonen. I dessa situationer upplevde vi, som intervjuare, inte att intervjupersonernas svar påverkades av oss som intervjuare.
Intervjuerna varierade mellan 30 och 40 minuter med undantag från en intervju som varade i ungefär 55 minuter. Vi genomförde digitala intervjuer med kamera och mikrofon genom Zoom och Teams till följd av covid-19 och de restriktioner som hör till. Eidevald (2015) redogör för att intervjuer med kamera öppnar upp möjligheten till att parterna kan se varandras kroppsspråk. Detta kan bidra till att parterna kan se hur de förhåller sig språkligt och kroppsligt till varandra vilket en intervju utan kamera inte skulle kunna bidra till (a.a.). En av intervjuerna genomfördes via ett telefonsamtal utan kamera med anledning av tekniska problem hos intervjupersonen. Eidevald (2015) belyser att om en intervju inte sker över kamera bidrar det till att parterna inte ser varandras kroppsspråk som gester och blickar. Det kan således bli svårt att få en uppfattning om hur den andre reagerar på en fråga om intervjun sker utan kamera. Vidare benämner Nilsson (2014) att intervjuarens betoning i frågorna som ställs i ett telefonsamtal kan medföra konsekvenser för hur informanten besvarar frågan. Hur intervjun som skedde över telefon kom att påverka datainsamlingen, kommer att belysas i diskussionsavsnittet. I alla intervjuer satt vi som författare till studien tillsammans och
turades om med att ställa frågor till socialsekreterarna med undantag av en intervju där vi satt digitalt hemifrån från var sitt håll. Ett muntligt inspelat samtycke lämnades från fem av sex intervjupersoner varav en intervjuperson lämnade sitt samtycke på den samtyckesblankett som skickades ut från informationsbrevet (bilaga 2).
Alla intervjuer spelades in med hjälp av Örebro Universitets inspelningsutrustning och inga anteckningar skrevs under intervjuerna. En ljudbandspelare kan användas i syfte att registrera intervjuer vilket även medför att intervjuaren kan fokusera på ämnet och dynamiken i
intervjun istället för att skriva anteckningar (Kvale & Brinkmann, 2014). Med hjälp av ljudinspelningar kan intervjuaren lyssna på intervjuerna upprepade gånger och minska risken för att gå miste om väsentlig information med anteckningar. Vid ljudinspelningar är det betydande för ljudinspelningens kvalité att undvika störande bakgrundsljud (a.a.). De inspelade intervjuerna sparades sedan ned på en USB för att kunna bevaras på ett säkert sätt där obehöriga inte kom åt materialet och för att intervjuerna inte skulle kunna raderas
6.5 Urval och avgränsningar
Studien skulle inledningsvis fokusera på att välja ut sex socialsekreterare från två kommuner i Örebro län men till följd av att de kontaktade kommunerna inte svarade eller var
intresserade att delta i studien, ändrades urvalet av kommuner. Vi valde därför att ta kontakt med fem andra kommuner i Sverige och samtidigt göra ett snöbollsurval. Enligt Bryman (2011) handlar ett snöbollsurval om att forskaren tar kontakt med intervjupersoner som i sin tur tar kontakt med ytterligare intervjupersoner. Med utgångspunkt i detta togs en första kontakt med kommunernas servicecenter via e-post, som i sin tur vidarebefordrade
kontaktuppgifter till enhetscheferna på socialtjänsten inom barn och familjeenheten. Vidare tilldelade enhetscheferna informationen om studien till socialsekreterare som i sin tur mejlade tillbaka till oss. Detta resulterade i att vi till en början fick ett svar från en av de fem
kommunerna om att en socialsekreterare var intresserad i att delta i studien. Studien fokuserade även på att utgå från ett målinriktat urval. Bryman (2011) redogör för att ett
målinriktat urval ska inrikta sig på ett urval av intervjupersoner som har och kan bidra med information och kunskap om studiens frågeställningar. Med utgångspunkt i detta kontaktades tre socialsekreterare via e-post från vår tidigare VFU praktik som i sin tur samtycke till att delta i studien. Vi valde även att göra ett inlägg på en facebooksida lämpad för utbildade och studerande socionomer för att nå ut till relevanta informanter. Vi fick två lämpliga
socialsekreterare från facebookinlägget som valde att delta i studien. De sex socialsekreterare som valdes ut för studien har kunskap om tolkanvändning och kan således ge information om hur de upplever platstolkens inverkan på relationen och kommunikationen mellan dem och vårdnadshavare i utredningssamtal.
Då studien fokuserar på platstolk i utredningssamtal med vårdnadshavare och
socialsekreterare exkluderades telefontolk och andra tolkförmedlingar, detta för att avgränsa urvalet och för att enbart fokusera på att undersöka platstolkens inverkan. Vi valde att
avgränsa oss till sex socialsekreterare som vi ansåg var tillräckligt med avseende för studiens syfte och för den tidsram som studien omfattas av. Socialsekreterarna var mellan 24 och 35 år där fem av dem var kvinnor och en av dem var en man. När alla sex intervjuer var
genomförda blev vi kontaktade av ytterligare tre socialsekreterare som var intresserade av att delta i studien. Dessa socialsekreterare kontaktades av oss med information om att det önskade antalet informanter uppnåtts. Vi valde ut de socialsekreterare som var först med att besvara våra förfrågningar om intervjudeltagande.
6.6 Bearbetning av resultat och analys
Alla sex intervjuer transkriberades fullständigt direkt efter intervjuerna. Vid
transkriberingarna användes datorprogrammet ¨VLC¨ som hjälpmedel för att lyssna på de inspelade intervjuerna samt för att sänka hastigheten på ljudfilerna. Att sänka hastigheten vid genomförandet av transkriberingarna hjälpte oss att höra allt innehåll tydligt samtidigt som vi skrev ned intervjupersonernas beskrivningar ordagrant. När allt intervjumaterial var
transkriberat delade vi in innehållet i tre olika teman med utgångspunkt i studiens frågeställningar. Dessa tre teman är kommunikation, kultur och relation. För att kunna analysera alla sex transkriberade intervjuer användes analysmetoden meningskoncentrering. Kvale och Brinkmann (2014) redogör för begreppet meningskoncentrering som handlar om att förstå meningen i innehållet. Genom att delge sina egna antaganden och synpunkter till texten kommer tolkaren bli en medskapare av de tolkade meningarna. Vidare bygger meningskoncentrering på att kategorisera de inspelade intervjuerna för att få ut det som är mest väsentligt. Detta görs vanligtvis med hjälp av kodning som handlar om att sammanställa intervjupersonernas uttalanden till kortare formuleringar. Långa uttryck från
intervjupersonerna görs om till kortare meningar för att belysa det centrala som framkommer i intervjuerna (a.a.). Intervjuerna i studien numrerades med ‘’intervjuperson 1’’ och så vidare för att underlätta analysarbetet samt för att hålla informanterna anonyma. Back och Berterö (2015) skriver att analysarbetet kan underlättas genom att numrera intervjuerna samt lämna utrymme för kommentarer vid transkriberingarna.
I studien genomfördes analysen av det insamlade datamaterialet med ett hermeneutiskt synsätt, där intervjupersonernas uttalanden gjordes om till kortare meningar, vilket skapar delar, som därefter leder till en helhetstolkning av innehållet. När vi skapat en helhetstolkning av intervjuerna blir även de enskilda delarna (intervjuerna) tydligare. Inom hermeneutiska cirkeln är det en ständig process mellan delarna och helheten (Kvale & Brinkmann, 2014). Tolkningen av innehållet i intervjuerna genomfördes med hjälp av de teoretiska begrepp som återfinns i teoriavsnittet. Efter att intervjuerna hade genomförts uppmärksammades brister i teoriavsnittet för att kunna analysera innehållet i intervjuerna vid analysarbetet. Detta
resulterade i att ytterligare begrepp framställdes i teoriavsnittet som uppfattades som relevanta för analys av resultat. Till en början genomfördes studien med ett deduktivt angreppssätt, vilket Bryman (2011) förklarar innebär att utgå ifrån teori för att nå resultat. Vid analysarbetet, när nya begrepp lades till i teoriavsnittet, genomfördes studien istället induktivt, vilket Bryman (2011) förklarar innebär att utgå ifrån resultat för att nå teori. Studien kännetecknas således av en abduktiv ansats, då Fejes och Thornberg (2015) förklarar att den abduktiva ansatsen växelvis skiftar mellan empiri och teori.
6.7 Reliabilitet och validitet
Begreppen reliabilitet och validitet är vanligt förekommande begrepp i den kvantitativa forskningstraditionen, men har också börjat omfattas av forskare som utför kvalitativa studier (Thornberg & Fejes, 2015). I denna kvalitativa studie används det kvantitativa begreppet validitet som en motsvarighet för giltighet, begreppet reliabilitet används som en
motsvarighet för tillförlitlighet. Reliabilitet handlar om forskningsresultatens tillförlitlighet och används frekvent vid frågor om resultaten kan återskapas vid andra tillfällen och av andra forskare (Kvale & Brinkmann, 2014). Reliabiliteten kan betraktas som hög om två identiska studier uppnår samma resultat oberoende av vem som genomför studien (Hjerm, 2014). Vidare betonar Nilsson (2014) att när informanterna ges enbart ett fåtal svarsalternativ kan risken för låg reliabilitet minska. Detta innebär att det kan vara utmanande för oss att uppnå hög reliabilitet i studien av den orsaken att studien fokuserar på socialsekreterares subjektiva upplevelser och erfarenheter. Socialsekreterarna har under intervjuerna fått besvara på en mängd öppna frågor vilket ger utrymme för dem att formulera sig fritt utan att ledas in i något specifikt svar. Resultaten från studien kan variera från person till person, detta då varje
enskild individ har egna erfarenheter. Vi har försökt att vara neutrala under intervjuerna genom att ställa öppna frågor och inte påverka informanterna med egna värderingar i de frågor och svar som framförts i intervjuerna. Som ovan nämnt i underrubriken
‘’datainsamlingsmetod’’ har vi i intervjuerna ställt följdfrågor för att undvika feltolkningar och missförstånd, detta kan medföra att tillförlitligheten i studien ökar. Vidare
transkriberades alla intervjuer för hand direkt efter intervjuerna och spelades upp i en långsam hastighet med hjälp av mediaspelaren VLC på dator. Öberg (2015) belyser att de intervjuer som görs bör alltid transkriberas direkt efter intervjuerna, detta för att lättare komma ihåg de intryck som fångats upp. Ett transkriberat material ökar också studiens reliabilitet, då det inspelade materialet har genomgått en noggrann kontroll (Öberg, 2015).Vi har kunnat lyssna och kontrollera innehållet i intervjuerna för att säkerställa att vi både hört och uppfattat intervjupersonernas beskrivningar korrekt.
Validitet inriktar sig på om en metod studerar, vad den avser att studera (Kvale & Brinkmann, 2014). Det kan handla om huruvida våra iakttagelser faktiskt speglar de företeelser som intresserar oss. Thornberg och Fejes (2015) beskriver att validitet även handlar om hur studiens syfte och frågeställningar är lämpade för ändamålet gällande val av forskningsmetod och datainsamlingsmetod samt hur resultatet besvarar forskningsfrågan. Studiens syfte inriktar sig på platstolkens inverkan på kommunikationen och relationen mellan socialsekreterare och vårdnadshavare, där vi valt att belysa erfarenheter och
upplevelser om ämnet utifrån socialsekreterare. När informanter ska väljas ut är det väsentligt att de har erfarenhet och kunskap för ämnet som ska studeras (Nilsson, 2014). Genom att genomföra intervjuer på socialsekreterare som är yrkesverksamma inom barn- och
familjeenheten med erfarenheter av platstolk i utredningssamtal kan vi få svar på studiens syfte och frågeställningar. Om socialsekreterarna som intervjuades inte hade haft erfarenheter av platstolk hade studiens syfte och frågeställningar eventuellt inte besvarats, då detta krävs
för att studera det vi avser att studera. Med bakgrund av detta kan validiteten i studien stärkas.
6.8 Etiska perspektiv
Bryman (2011) redogör för att informations-, nyttjande-, samtyckes- och
konfidentialitetskravet är något som bör beaktas som etiska aspekter i forskning.
Informationskravet handlar huvudsakligen om att forskaren ska informera intervjupersonerna om deras rättigheter vilket bland annat är att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Intervjupersonerna ska även delges information om vad studien syftar till att undersöka (a.a.). Socialsekreterarna för uppsatsen har blivit informerade i ett informationsbrev (bilaga 2) om vad studien syftar till att undersöka. Socialsekreterarna har även blivit informerade om att deras medverkan är frivillig samt att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Intervjuguiden (bilaga 1) som användes för intervjuerna med
socialsekreterarna hade även information som inkluderade deras rättigheter och studiens syfte som nämnt ovanstående. Bryman (2011) redogör för att nyttjandekravet handlar om att allt som samlas in om intervjupersonerna ska endast nyttjas till forskningsändamålet, detta för att inte röja uppgifter. I informationsbrevet och i intervjuguiden fick socialsekreterarna
information om att intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas ned till text.
Intervjuerna och det transkriberade materialet har bevarats på ett USB, detta för att bevaras på ett säkert sätt och för att obehöriga inte ska komma åt materialet. Bryman (2011) beskriver att samtyckeskravet handlar om att inhämta samtycke från intervjupersonerna vid en
undersökning. Samtycket ska inte vara påtvingat eller ha någon påverkan på
intervjupersonerna. Fem av socialsekreterarna för uppsatsen gav ett muntligt samtycke under de inspelade intervjuerna för att delta i uppsatsen. En av socialsekreterarna gav sitt samtycke för att delta i studien via en samtyckesblankett som skickades ut till alla deltagande genom informationsbrevet. Den sista etiska aspekten som Bryman (2011) berör är
konfidentialitetskravet som handlar om att obehöriga inte ska kunna ta del av
intervjupersonernas personuppgifter eller kunna identifiera vilka dem är utifrån det som redovisas i uppsatsen. För att kunna uppnå konfidentialitet har studien citerat och beskrivit de sex socialsekreterare som “intervjuperson 1”, “intervjuperson 2” och så vidare. De deltagande har även beskrivits som “socialsekreterare” för att minimera risken för att deras
personuppgifter kommer ut till obehöriga. Uppgifter om vilken kommun eller arbetsplats som socialsekreterarna har, har inte heller tagits med i uppsatsen. Dataskyddsförordningen
(GDPR) är till för att skydda enskilda individers rätt till skydd av personuppgifter, med personuppgifter avses sådana uppgifter som kan identifiera en fysisk person. I
informationsbrevet som skickades ut till intervjupersonerna fanns även information om behandling av personuppgifter.
Kvale och Brinkmann (2014) redogör för att det kan förekomma att intervjupersonernas beskrivningar kan omformuleras och tolkas annorlunda av forskaren. Detta kan i sin tur bidra till att intervjupersonerna inte upplever att det som står i undersökningen är deras ord eller överensstämmer med deras tolkning av vad de har berättat om (a.a.). För att
socialsekreterarnas beskrivningar och tolkningar från intervjuerna ska framhävas har uppsatsens resultat som tidigare nämnt, mestadels använt sig av citat. Där citat inte har använts har informanternas ord och meningar försökt efterliknat vad de har berättat om under intervjuerna. Däremot är ingen tolkning objektiv då människor tolkar varandras redan
förutbestämda tolkningar, vilket hermeneutiken benämner som dubbel hermeneutik. Ett annat etiskt perspektiv för studien är att tre av intervjupersonerna är från vår tidigare VFU-plats. Detta innebär att dessa intervjupersoner inte är okända för oss, vilket enligt vår tolkning kan ha påverkat studiens resultat. Intervjupersonerna kanske inte är helt bekväma med att bli
